Amningsstrategi. För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län. År 2011

Transkript

1 Amningsstrategi För MHV, Förlossningen, BB, Barn-avd Neo, och BHV i Norra Kalmar Län År 2011

2 Vi som arbetat med amningsstrategin för Norra Kalmar läns Hälso och Sjukvårdsdistrikt ingår i en amningsgrupp som består av representanter för personal från MHV, Förlossning, BB, Barn-avd Neo och BHV. Innehållet är reviderat MHV: Ulrika Johansson/Barnmorska Förlossning och BB Birgitta Gordon/Barnsköterska Margareth Hall/Barnmorska Katarina Jansson Engström/Barnmorska Britt Jägerhorn/Barnmorska Carina Karlsson/Barnmorska Barnavdelningen Neo Lilian Johansson/Barnsköterska Ann Lindmark/Barnsköterska Pia Winness Jonsson/Barnsjuksköterska BHV Inga-Lill Jacobsson/ Distriktssköterska Anneli Svensson/ Distriktssköterska Innehållet är granskat av Margaret Aldman/ Barnhälsovårdsöverläkare Margareta Falk/ Gynöverläkare/ Mödrahälsovården Karin Liljeblad/ Gynläkare/ Mödrahälsovården 2

3 Innehållsförteckning. sid Amningsstrategins mål 4 Tio Steg till lyckad amning 5 Innocenti deklarationen. WHO koden 6 Faktorer som kan påverka hur vi lyckas som amningsvägledare 7-8 Amning är bra för mamma och barn 9 Motivering för amning: Näringsfysiologi, infektionsskydd, psykologiska effekter, allergi Pappa/partners roll 13 Bröstens anatomi Amningens fysiologi: Oxytocin Prolactin Cholecytokinin Bröstens egenskaper 19 Det nyfödda barnets näringsbehov Amningsteknik: Rätt tag, Första amningstillfället, sökreflex, bröstvårtans utseende 24 Mammans kost, mediciner, alkohol och rökning 27- Vanliga frågor vid amning 28 Handmjölkning 29 Bröstopererade 31 Amma fler än ett barn 30 Amningsproblem 31 Plana/indragna bröstvårtor 31 Såriga bröstvårtor Amningsnapp 33 För lite mjölk 34 Dåligt fungerande utdrivningsreflex 34 För mycket mjölk 35 Tillmatning: Sked och flaska Avvänjning 37 Bröstkomplikationer Amningsstrategi för MHV 40 Förlossning 41 BB Neonatalavdelning Snuttesnurran (bild sid 46) 47 BHV Indikationer för tillmatning av nyfödda 45 Amning ref. litteratur- webbsid. 50 Bilaga med åtgärder vid bröstkomplikation och nedläggning av amning

4 Amningsstrategins mål Att skapa en amningsfrämjande miljö. Behovsanpassat stöd. Lugn och trygg atmosfär. Välutbildad personal. En grund för mer samstämmiga råd. En positiv upplevelse för föräldrar. Det är viktigt att all personal inom Norra hälso och sjukvårds distrikt har samma förhållningssätt i amningsfrågor genom en gemensam amningsstrategi, så att samma råd ges inom hela vårdkedjan. Det är dock viktigt att hela tiden aktualisera och fördjupa sina kunskaper. I tio steg till en lyckad amning, se nästa sida, där anges vad varje enhet som arbetar med mödravård och vård av nyfödda bör känna till. Detta har också varit utgångspunkt för vår amningsstrategi, som nu har omarbetats. En del nya kunskaper och synsätt har tillkommit. En ny omarbetning av amningsstrategin bör ske år Västervik

5 Tio steg till Lyckad Amning Varje enhet som arbetar med mödrahälsovård och vård av nyfödda bör Steg 1. Ha en skriven amningsstrategi/handlingsplan som rutinmässigt delges all hälsovårdspersonal. Steg 2. Undervisa all berörd personal i nödvändig kunskap för att genomföra denna handlingsplan. Steg 3. Informera alla gravida och nyblivna mammor om fördelarna med amning och hur man upprätthåller amning. Steg 4. Uppmuntra och stödja mammor att börja amma sitt nyfödda barn vid barnets första vakenhetsperiod, vilket vanligen sker inom 2 timmar. Steg 5. Visa mammor hur de ska amma och upprätthålla amningen även om de måste vara åtskilda från sina barn. Steg 6. Nyfödda barn ska ej ges mat eller dryck utöver bröstmjölk såvida det inte är medicinskt påkallat. Steg 7. Praktisera samvård tillåta mammor och barn att vistas tillsammans dygnet runt. Steg 8. Uppmuntra fri amning oberoende av klockan. Steg 9. Ej ge nyfödda ammande barn nappflaska eller tröstnapp. Steg 10. Uppmuntra bildandet av stödgrupper för amning och hänvisa mammor till dessa vid utskrivning från sjukhuset. 5

6 Innocenti deklarationen Innocenti deklarationen är en internationell överenskommelse som tillkommit för att skydda, stödja och främja amning. Ur denna kan vi bl.a. läsa Ett globalt mål för optimal hälsa och näringsstatus hos kvinnor och barn är att göra det möjligt för alla kvinnor att amma och att alla spädbarn skall få enbart bröstmjölk från födseln fram till 6 månaders ålder. Därefter skall barnen fortsätta att ammas med tillägg av annan lämplig föda, upp till två års ålder eller längre. Detta skall uppnås genom att man skapar en sådan miljö av medvetenhet och stöd så att kvinnor kan amma på detta sätt. WHO-koden WHO och UNICEF har antagit internationella regler för marknadsföring av modersmjölksersättningar, den s.k. WHO koden. Ändamålet är att skydda mödrar och barn från oetiska och aggressiva försäljningsmetoder från barnmatsföretagen. Koden syftar till Att Att Att Att främja en säker och ändamålsenlig spädbarnsuppfödning. korrekt information ges om flaskuppfödning när sådan är befogad. sprida kunskap och stödja amning för att minska risken att modersmjölksersättning används i onödan. marknadsföring av modersmjölksersättning/välling m.m. blir saklig. 6

7 Faktorer som kan påverka hur vi lyckas som amningsvägledare I mötet med den ammande kvinnan är det viktigt att vi som vägledare har god kunskap och att vi tänkt igenom vårt förhållningssätt till amning, för att vi ska kunna ge henne upplysning och uppmuntran. Som vägledare är det angeläget att tänka igenom vad som kan påverka min roll: Egen amningserfarenhet Egna attityder Fördomar Gammal kunskap Utbildning Omgivningens attityder Prestationskrav (mamman, sköterskan/läkare) Förebilder Arbetets organisation, tillräcklig tid, ändamålsenliga lokaler mm Bra arbetsledning Att fundera över dessa frågor kan leda till att vi lär oss mer om varför vi säger som vi gör, vad vi ska säga, hur vi ska säga det och vad vi inte ska säga och göra. Till exempel kan en överdriven iver från vår sida vara direkt skadlig i den rådgivande situationen. Det kan sluta med att modern är mer angelägen att göra oss till lags än att själv ta ansvar för att amma sitt barn. Oavsett hur mycket positivt vi kan påstå om amning, så är det en klar förutsättning att amningen ska vara ett frivilligt åtagande. Det vi kan medverka till är att mamman har en reell valmöjlighet. Ingen ska behöva välja bort amningen p.g.a. bristande kunskap, stöd eller professionell hjälp. Förutsättningar för en god vägledning är Förståelse för egna känslor Respekt och följsamhet i förhållandet till kvinnans önskemål. Förutsättningar för att lyckas är Att kvinnan får bra vägledning Att hon får stöd och uppmuntran Vi måste ha kunskap om hela amningsprocessen och en förståelse för föräldrarnas livssituation. Det minst användbara är att snabbt anta att vi förstår vad hon menar, innan hon haft möjlighet att förklara för oss. För att förstå och kunna stödja den nyblivna mamman på ett professionellt sätt kan vi ställa följande frågor: Hur? På vilket sätt? Vad tänker, känner du? Finns det några hinder? Vilka möjligheter? 7

8 Exempel Hur ser ett dygn ut? Hur är det när det känns som jobbigast? Användbara frågor vid behov Barnet Barnets ålder. Hur amningen startade. Hur ofta äter barnet per dygn? Är föräldrar/barn tillfreds med detta? Hur länge äter barnet är föräldrar/barn tillfreds med detta? Hur ofta kissar och bajsar barnet? Hur är barnet vid bröstet? Har barnet fått något annat än bröstmjölk? Kvinnan Hur känns brösten bröstvårtorna? Motivation till att amma? Förväntningar? Tidigare erfarenheter? Kunskaper? Hur mår mamman, graviditet och förlossning? Hur mår familjen? Stöd? Samtala med kvinnan kring ovan och möjligheterna att hantera problemet. Några tips Ge inte råd för snabbt. Lyssna på vilken information som givits. Ta reda på vad som fungerat och inte fungerat. Bestäm dig inte på förhand hur problemet ska lösas. Vi måste också se våra gränser. Det kan komma problem av mer personlig och psykologisk karaktär som kan inverka på amningen. Dessa problem kan ligga utanför vår räckvidd och kräva annat stöd. När situationen uppstår, bör vi i samråd med föräldrarna hjälpa dem vidare. 8

9 Vad främjar en bra amning och en god mjölktillgång Hos mamman Självförtroende Lugn Amma ofta Kunskap Närhet till barnet Hos barnet Fri tillgång till bröstet Rätt tag Hos pappan/partnern Stöd och uppmuntran Praktisk hjälp Någon som lyssnar Kunskap Förtroende Amningens positiva effekter för mamman Den ger henne tillfälle att i lugn och ro njuta av barnets närhet och ger henne samtidigt själv avspänning och vila. Det ger också en god självkänsla att amma sitt barn. Bröstmjölken är billig, hygienisk, har lagom temperatur och finns praktiskt till hands. Den bidrar till att livmodern dras samman, påskyndar viktminskning hos mamman samt kan fördröja menstruationens återkomst. Amningen är bra för barnet därför att Barnet behöver tryggheten och mjukheten i mammans famn. Barnet kan själv bestämma när och hur länge det vill äta. Barnet får ett naturligt påslag av maghormoner och blir lugnare. Mammans mjölk är anpassad för just hennes barn. Bröstmjölken är den mest optimala näringen. Bröstmjölken motverkar infektioner och stärker barnets immunsystem. Bröstmjölken minskar risken för allergi till viss del. Bröstmjölken leder inte till övergödning. 9

10 Motivering för amning Amning är ett sätt att leva tillsammans med och lära känna sitt barn. Amning är inte bara mat. Genom amningen får barnet den närhet, värme och tröst som det såväl behöver. Bröstmjölken - för hälsans skull Så länge människan har funnits har det nyfödda barnet fått sin näring genom bröstmjölken. Amningen är än i dag en av de viktigaste hälsoförebyggande åtgärderna i samhället. Trots att våra kunskaper om bröstmjölkens sammansättning ökat under senare år, vet vi fortfarande inte exakt vad det är som gör bröstmjölken så betydelsefull för hälsoutvecklingen. Forskarna hittar ständigt nya egenskaper i bröstmjölken som är bra för barnet. Det är inte bara barnet som mår bra av amningen. Amningen kan underlätta för kvinnans kropp att bli återställd. Den gör att livmodern drar ihop sig efter förlossningen och minskar de efterföljande blödningarna. 1. Näringsfysiologiska synpunkter Kalori - och näringsbehovet är hos spädbarn starkt varierande både från individ till individ och från dag till dag. Intaget av föda finregleras med aptitens hjälp, barnet äter när det är hungrigt. Ammade barn har därför lättare att anpassa kaloriintaget till det verkliga behovet än flaskuppfödda barn. Det finns skillnader i sammansättningen av komjölk och bröstmjölk. Fler av skillnaderna är numera eliminerade i de s.k. humaniserade bröstmjölkersättningarna, men fortfarande finns det några viktiga skillnader kvar. Bröstmjölken Innehåller kroppens egna proteiner. Är anpassat efter barnets ålder. Är infektionsskyddande. Tillväxtstimulerande. 2. Infektionsskydd Det är uppenbart att bröstmjölken är ett viktigt skydd mot infektioner, och den tillför ett antal komponenter som bidrar till att slemhinneförsvaret stärks. Man känner till flera substanser i bröstmjölken som hindrar infektioner och det är helt klarlagt att amningen medför skydd mot diarrésjukdomar. Flera studier pekar på att infektioner i mellanörat, luftvägarna och urinvägarna är mindre vanliga hos ammade barn. Skyddet mot infektioner, t ex diarréer och otiter kvarstår långt efter amningens slut. 10

11 Vid födseln har barnet i sitt blod immunglobulin G (IgG), som överförs från modern via placenta. Dessa IgG-antikroppar ger under det första halvåret skydd mot olika virussjukdomar modern haft. Bröstmjölken domineras av IgA-antikroppar som fäster på slemhinnorna och utgör en speciell försvarsmekanism. Genom att binda olika virus och bakterier skyddar det slemhinnorna i barnets tarmkanal mot invasion av t ex colibakterier omedelbart efter förlossningen. IgA-antikroppar finns speciellt rikligt i råmjölken och sjunker snabbt efter förlossningen. Detta kompenseras dock av en ökad mängd bröstmjölk. Dessa antikroppar skyddar mot just de bakterier, som modern för tillfället har. Utöver IgA-antikroppar innehåller bröstmjölken också vita blodkroppar (lymfocyter) och vissa ospecifika skyddsfaktorer, t ex ett enzym, lysosym, som kan bryta ned bakteriernas cellväggar och därmed hindra infektioner. Bifidusbakterierna dominerar i barnets tarmflora och bryter ned mjölksockret till ättiksyra och mjölksyra, vilket bidrar till lågt ph och den sura avföring som är typisk för bröstbarn. Vidare innehåller bröstmjölken det järnbindande proteinet, laktoferrin, som har visat sig ha hämmande effekt på colibakterier. Dessa olika faktorer är sannolikt orsaken till det sedan gammalt kända förhållandet att bröstmjölksuppfödda barn får färre och mindre allvarliga infektioner än barn som får komjölksblandning på flaska. Detta gäller alldeles speciellt i utvecklingsländer, men även i vårt land anses bröstmjölkens infektionsskydd vara tillräckligt viktigt för att understryka amningens betydelse. 3. Övriga effekter på immunförsvaret Amningen gör att barnet svarar bättre på vaccinationer, även efter amningens slut. En njure som transplanterats från en mor till sitt barn mottas och fungerar bättre om barnet ammats. Även syskons njurar fungerar bättre efter donation om båda syskonen ammats. Risken för plötslig spädbarnsdöd minskar vid amning. Amning påverkar barnets immunsystem så att risken för inflammatoriska tarmsjukdomar och autoimmuna sjukdomar minskar. 11

12 4. Bröstmjölk och allergi Bröstmjölk ger ett visst skydd mot infektioner, och därmed minskad risk för infektionsutlösta luftrörsbesvär av astmatyp, men amning har inte visats minska risken för utveckling av allergisk sjukdom eller sensibilisering (Sensibilisering är den process som gör att kroppen utvecklar en allergi). Den vanligaste allergin under spädbarnsåret är komjölksallergi. En del barn som ammas kan överreagera på mammans intag av komjölk med skrikighet och koliksymtom. Det kan därför finnas anledning för mamman att stå på komjölksfri kost i vissa fall. 5. Psykologiska effekter För de flesta kvinnor innebär en fungerande amning en mycket positiv upplevelse. Amningen utgör en sorts förlängning av fostertiden genom att mamman fortsätter att producera barnets näring. Men amning är så mycket mer än bara näring. Amningen har stor känslomässig betydelse för både mamman och barnet. Stunder av närhet, där själva matningen är en del, stärker banden mellan mamman och barnet. Att trösta och lugna ett oroligt eller ledset spädbarn genom att ge bröstet är en annan positiv del. Likaså att känna det mätta och trötta barnet i famnen sakta och belåtet släppa taget om bröstet i själva insomningsögonblicket. Stillhet, ro och koncentration på barnet ger mamman både fysisk och psykisk tillfredsställelse under amningen. Men naturligtvis gäller det inte alla amningsstunder. Ibland är barnet oroligt och låter inte nöja sig, kanske andra barn pockar på uppmärksamhet eller så väntar något brådskande på mamman efter amningen. Amningen av det litet större barnet kan ha en särskild betydelse för den mamma som börjar yrkesarbeta. Mamma och barn får en stund för sig själva när mamman kommer hem från jobbet. Vid amningsstunden slappnar mamman av och vilar sig, samtidigt som hon känner att hon ägnar sig åt sitt barn. 12

13 6. Pappa/partnerns roll Pappans roll är mycket viktig under amningsperioden i de familjer där pappan finns med. Hans inställning till amning kan ibland vara avgörande för hur mamman kan ta sig igenom eventuella svårigheter. Det är fördel om båda föräldrarna kan vara med vid amningsinformationen både på MHV, BB-avd, Barn-avd och BHV. Pappa/partner kan hjälpa till med att Avlasta och vara delaktig. Lära sig hur amningen fungerar, så att han förstår och kan hjälpa till att lösa ev. problem. Uppmuntra mamman att vila, när barnet sover. Ta hand om barnet. Avstyra besök om mamman är trött. Pappa/partners roll är inte att stå utanför symbiosen mellan mor och barn utan att också ta aktiv del i skötseln av barnet. På så sätt undviker man sannolikt en del svartsjuka, som vissa pappor/partner kan uppleva. 13

14 Bröstens anatomi Brösten består av fettväv, körtelväv, bindväv, blodkärl och nerver. Det finns ingen muskelvävnad förutom glatt muskulatur i bröstvårtan. Bindväv och hud utgör stödjevävnad. Ett tunt bindvävsskikt under huden omsluter hela bröstet och fäster i fascian till stora bröstmuskeln. Fördelningen av bindväv och fettväv bestämmer i stor utsträckning bröstens form och storlek och varierar individuellt. Något samband mellan bröstens storlek och funktion föreligger inte. Bröstkörteln består av vardera körtellober. Dessa är sammansatta av många små blåsor, alveoler. En alveol är uppbyggd av körtelceller (cylinderepitel) för mjölksekretionen och omgiven av ett nätverk av glatta muskeltrådar (myoepiteliala celler), som drar ihop sig vid mjölktömningen. Alveolerna mynnar ut i mjölkgångarna som samlar sig till allt grövre gångar innanför bröstvårtan. Dessa mynnar ut i öppningar i bröstvårtan. Bröstvårtan består av glatt muskulatur som reagerar för yttre retning så att bröstvårtan sväller och blir styv (erigerar). Detta underlättar för barnet att fatta fullständigt tag om vårtan. Vårtan omges av vårtgården, ett brunpigmenterat område med talrika, ytligt belägna talgkörtlar, vilka utvecklas kraftigt under graviditeten. Deras funktion är att skyddande smörja bröstvårtan. 14

15 15

16 Amningens fysiologi Under graviditeten sker betydande förändringar i brösten. Genom hormoner från moderkakan utvecklas bröstkörtlarna. Mikroskopiskt finner man en kraftig ökning av antalet alveoler i loberna. Mjölkgångarna växer till och fettvävnaden kan öka. Blodkärlen utvecklas och genomblödningen ökar, allt för att tillgodose kommande näringstransport till mjölken. Redan från tredje graviditetsmånaden producerar brösten råmjölk, kolostrum. Denna produktion har startat genom påverkan av prolaktin, det är ett hypofyshormon som är nödvändigt för bibehållen mjölksekretion. Prolaktinet hämmas av hormonet östrogen från moderkakan. Först sedan barnet är fött och moderkakan avgått kan prolaktinet fritt påverka mjölkproduktionen. Det tar från 2 upp till 14 dagar innan mjölkproduktionen är i full gång. De stora variationerna i början måste man ta med i beräkningen, när man bestämmer förutsättningarna för att amningen ska lyckas. Enbart prolaktinets effekt räcker inte för att mjölkproduktionen skall fortsätta. Ett intimt samspel mellan hormonella och neurogena mekanismer är i fortsättningen nödvändigt för att upprätthålla mjölkproduktionen. Grunden för all amning är utdrivningsreflexen. När barnet äter vid bröstet, under förutsättning att det har rätt sugteknik, trycks vårtgården (areola) in och bröstet töms. Barnet suger egentligen inte ut mjölken utan trycker med sin tunga på vårtgården. Efter det går en signal upp till hypofysen som gör att mamman utsöndrar två hormoner, Oxytocin och Prolactin. Bröstmjölksproduktionen är en enkel process, jämfört med många andra kroppsfunktioner. Och det vill mycket till för att den inte ska fungera rent fysiologiskt. Det som sviktar är i regel moderns tro på sig själv och sin egen förmåga, oftast som en följd av brist på upplysning och uppmuntran. Att kvinnan har tillit till just den egna förmågan att amma, tycks vara grunden för hela amningen. 16

17 17

18 1. Oxytocin Detta hormon påverkar muskelcellerna kring mjölkkörtlarna (alveolerna) som drar ihop sig så att de töms och mjölken pressas ut i mjölkgångarna = utdrivningsreflex. Man kan ibland känna detta som att det drar i brösten fram till vårtan, efter det att barnet börjat äta. Det kan ta några minuter att få utdrivningsreflexen att fungera. Ibland hinner barnet bli otåligt och börjar skrika vid bröstet, när det inte kommer någon bröstmjölk. Trötthet, ängslan, stress eller oro kan bidra till att utdrivningsreflexen blir störd. Om mamman kopplar av en stund, vilar och dricker något före amningen kommer utdrivningsreflexen i regel igång igen. Man kan ha hjälp av syntetiskt oxytocin i form av nässpray i denna situation för att få igång den naturliga och regelbundna mjölktömningsreflexen. 2. Prolactin Detta är det mjölkbildande hormonet, som frisätts i hypofysen när barnet suger och trycket i alveolerna minskar. Prolactinet gör att nybildning av mjölk sker och startar alltså redan under amningsstunden. Efter 2 timmar har 75 % av mjölken fyllts på inför nästa amning. Varje gång barnet suger stimulerar prolactin till bildning av ny mjölk, även vid en mycket kort amningsstund. Ju oftare barnet suger desto mer mjölk bildas det i brösten. Detta är en grundregel. Prolactin har även en viss ovulationshämmande effekt, men man kan inte lita på det i preventionssyfte. Bröstmjölksbildning Nybildning av bröstmjölk efter tömning. efter 1 timme 40% 2 timmar 75% 3 timmar 95% 4 timmar 100% 18

19 3. Cholecystokinin Det är ett hormon som insöndras i högre halt under senare delen av graviditeten och under amningsperioden. Det stimulerar bukspottkörtelfunktionen, vilket ger optimal matsmältning och absorption av födan för att modern ska kunna ge maximalt med näring till barnet. Cholecystokinin anses även ge lugn och okänslighet för yttre stressfaktorer. Detta är sannolikt nödvändigt hos kvinnan för en lyckad graviditet och amning. Bröstmjölkens egenskaper och effekter 1. Humant (kroppseget) protein Bröstmjölken innehåller kroppseget protein som inte ger samma belastning på det nyfödda barnets omogna njurar och lever, som komjölksprotein ger. 2. Råmjölk (kolostrum) Kolostrum innehåller mycket fler antikroppar än den mjölk som produceras senare. Dessutom har kolostrum annorlunda sammansättning för att ge barnet mesta möjliga näring på en liten mängd. Den tjocka gula (rå) mjölken ändrar utseende efter några dagar och blir blåare och tunnare. Proteinhalten ändras och fördelas på en större mängd vätska. 3. Minimal risk för övergödning Risken för övergödning hos barnet är minimal eftersom bröstmjölkens fett bildar små fettceller. Detta fett förbränner barnet lättare när det blir mer rörligt i motsats till det fett, som lagras upp i stora fettceller vid uppfödning med bröstmjölksersättningar. 4. Lättsmält Bröstmjölken är mycket lättsmält och passerar magsäcken på 1-2 timmar. Magsäcken är halvtom efter knappt 1 timme. Därför är det fördelaktigt för matsmältningen att amma med korta mellanrum. Här gäller grundregeln Låt barnet äta, när det verkar hungrigt. 5. Avföring. Avföringen hos ett bröstbarn är salvliknande, mjuk och doftar syrligt. Den kan komma med varierande frekvens från upp till 5-6 gånger dagligen, till någon enstaka gång per vecka. 10 ggr om dagen eller var 10: e dag anses lika normalt. Risken för förstoppning är liten. 19

20 Det nyfödda barnets näringsbehov Ett barn som ammas och som får tillräcklig mängd bröstmjölk för att tillfredsställa sin hunger, får samtidigt tillräckligt med näringsämnen från mjölken, åtminstone under de första 6 månaderna. Undantag utgör dock vitamin D. Om barnet inte får detta vitamin i form av D-droppar eller exponeras för solsken, finns en viss risk för att barnet utvecklar rakit (engelska sjukan). Viktnedgången under de första levnadsdagarna för barnet beror på en normal vätskeförlust och den relativa svälten under dessa dagar innan mjölkproduktionen kommit fullt igång. Ett friskt fullgånget barn tål detta bra, då det har goda reserver av bl.a. leverglycogen och fett, som lagrats upp och som barnet tillgodogör sig under de första levnadsdygnen. Den måttliga hungerkänslan, som väcks hos barnet p.g.a. den relativa svälten, är ett positivt fenomen och bidrar till att barnet äter ofta så att mjölken snabbare rinner till. Ett nyfött barn har större energibehov än någonsin senare i livet. Det beror på förhållandevis stora värmeförluster samt snabb tillväxt. Kaloribehovet per dygn hos en nyfödd är nästan dubbelt så stort som hos en 10-åring, uttryckt per kg kroppsvikt, men det finns stora individuella variationer hos de enskilda individerna. Barnets aptit regleras av näringsbehovet. Naturen har bestämt vad ett nyfött barn skall äta och bröstmjölk är helt avpassad efter barnets behov. Låt barnet självt bestämma hur mycket det skall äta. 20

21 Barnets sug- och kontaktbehov Kontakten med föräldrarna är av stor betydelse för barnets utveckling. Viktigt är att man ger barnet mycket kärlek, lyssnar och pratar med det. Är barnet ledset, mår det bäst om någon av föräldrarna tar upp det i famnen, mamma kan lägga det till bröstet en stund. Kanske saknar det mammas värme, ljud och rörelser som det vant sig vid under fosterstadiet. Att bära barnet i en sele vid bröstet kan kompensera detta. Sugbehovet tillfredsställs som regel genom amning. En del barn har dock ett stort sugbehov och de barnen hittar som regel sina fingrar, men det finns också barn som kan behöva tröstnapp. Man bör inte ge barnet napp, innan det lärt sig en bra sugteknik. Amning är inte bara mat Det är viktigt att veta att amning inte bara innebär mat utan ger närhet, trygghet och värme och stärker mamma barn relationen. Allt detta är stimulerande för mammans mjölkproduktion och barnets kommande förmåga att kunna äta från bröstet. 21

22 Amningsteknik Även vid de första amningstillfällena ammas barnet tills det själv släpper bröstet. Det kan ta ett tag innan barnet och mamman kommer underfund med hur amningen bäst skall gå till. Mamman skall ha en skön ställning, lägga barnet mage mot mage och ha ena handen fri. Barnets huvud ska vara något bakåtlutat och näsan i höjd med bröstvårtan. Det är viktigt att barnets mun-näsa är mitt för bröstet så att inte bröstet - bröstvårtan dras utåt sidan. Det kan ibland röra sig om bara några millimetrar mellan rätt tag och ett tag som drar i bröstvårtan med risk för sår. Barnet behöver oftast roota (sökreflex) först, det gapar då större. Det finns annars risk för att det bara suger på bröstvårtan. Vänta tills barnet gapar stort, låt det ta tid, för då barnet närmare bröstet och se till att barnet tar ett stort tag om bröstvårta och vårtgård. Barnet ska ha hela vårtan och framför allt nedre delen av vårtgården i munnen ordentligt. Det ska se ut som om barnet biter i ett äpple och inte trut-napp-sugande. Mamman bör inte trycka in bröstet i barnets mun, det är "barnet som ska komma till bröstet och inte bröstet till barnet". När barnet suger, skall bröstvårtan ligga mot gommen. Detta minskar risken, att barnet suger sönder vårtan och dessutom gör det mindre ont med rätt sugteknik. Barnet suger egentligen inte på bröstet, utan barnets tunga trycker mot vårtgården varvid mjölken kommer ut genom bröstvårtan. 22

23 Mamman behöver inte trycka undan bröstet från barnets näsa. Om amningsställningen är rätt, mage mot mage och barnets huvud något bakåtlutat kommer näsan automatiskt fri från bröstet. Om barnets näsa ändå ligger in mot bröstet, tryck lite över barnets axlar. När barnet har ätit färdigt släpper det oftast taget, men om barnet har svårt att släppa vårtan, kan man sätta ett finger i ena mungipan på barnet och trycka mot bröstet, så att luft kommer in i barnets mun. Då lossnar greppet om vårtan och man kan ta bort barnet från bröstet. Bröstvårtorna skall lufttorka (utan tvättning) några minuter efter varje måltid, då bröstmjölken skyddar bröstvårtorna från att torka ut. De flesta barn rapar någon gång under eller efter amningen, många redan efter några minuter. Luft i magsäcken ger falsk mättnadskänsla. Barnets kropp skall då vara i upprätt ställning, exempelvis mot mammans axel. Titta på bröstvårtan efter amningen, om den är snett utdragen eller vitaktig, har barnet haft fel tag. 23

24 Bröstvårtans utseende När barnet är nöjt, släpper det bröstet själv och då ska bröstvårtan vara rund, inte klämd det visar att barnet har ett bra tag om bröstet. Barnet kan suga rätt, men bröstvårtan kan hamna snett i barnets mun. När barnet har ammat klart och släppt bröstet ska bröstvårtan vara opåverkad, kanske bara lite mer utdragen än vanligt. En hopklämd bröstvårta visar att barnet haft för litet tag om själva vårtan. Är den dessutom vinklad åt något håll har barnet legat för långt åt det hållet. Då är det risk för att bröstvårtan skaver mot den hårda gommen i barnets mun och det kan bli slitage på huden på vårtgården. Rättas inte detta till finns en risk att sår uppstår som kan leda till infektioner. Överst visas en rund bröstvårta, underst t.v. barnet har legat för långt ner, bröstvårtan klämd och pekar nedåt. Bröstvårtan t.h. barnet har legat för högt bröstvårtan är klämd och pekar uppåt. Bröst kan se ut på många olika sätt, och barn kan amma på de flesta. (Ur WHO Unicef breastfee ding) 24

25 Varför är det viktigt med rätt tag Effektivare sugning Mjölkproduktionen stimuleras Barnet sväljer mindre mängd luft Lugnare sugteknik - nöjdare barn Förebygger såriga bröstvårtor Mjölkstockning förebyggs Mamma får inte ont i brösten Vanliga misstag Mamman sitter bakåtlutad, barnet ligger inte mage mot mage. Barnet långt ifrån - filtar och mycket kläder i vägen. Barnet suger bara på bröstvårtan. Barnets haka har ingen kontakt med bröstet - barnet dyker in i bröstet. Det första amningstillfället Det första amningstillfället är viktigt för att den fortsatta amningen och bindningen mellan mor och barn skall bli så bra som möjligt. Det innebär bl.a. att mamman/föräldrarna och personalen är lyhörda för det nyfödda barnets signaler. Separera inte barnet från mamman, på andra indikationer än medicinska, förrän det första amningstillfället är genomfört. Det betyder att vägning och mätning m.m. av barnet får göras senare. Uppmuntra föräldrarna till lugn och ro, ge dem tid innan kaffebrickan kommer in. "Sökreflex" (Rootingreflex), kommer efter födseln inom ½ - 1½ tim. Förlossningspersonalen ska notera det första amningstillfället i journalen. Sökreflexen Barnet öppnar och stänger sina händer trycker med händerna, gnuggar och för dem till munnen. Barnet "hackar" och sveper med huvudet över mammans bröst. Börjar sträcka ut tungan och gapa. Det är inte dags för barnet att börja äta förrän barnet gapar stort, och tungan sträcks ut. Barnet tar tag om bröstvårtan samt nedre delen av vårtgården och börjar äta. Det är viktigt att sökreflexen får skötas av barnet självt och att vi inte hjälper till med annat än att mamman har det så bekvämt som möjligt. Strax efter förlossningen har barnet ett högt påslag av endorfiner och stresshormoner, vilket gör barnet vaket och redo för sin första måltid. 25

26 Amningen de första dagarna Tänk på att det nyfödda barnets dygnsrytm till att börja med består av korta sov- och vakenhetsperioder. Nyfödda barn har vanligtvis sin aktiva period på kvällen och förnatten, där amningen kanske är nödvändig varje eller varannan timme. Däremot på efternatten och förmiddagen inträder vanligen en lugnare period, då mor och barn får en längre sömnperiod på kanske upp till 4-5 timmar. Mamma bör få god information om vad som kommer att hända med brösten de närmaste dygnen. Mjölkkörtlarna är ofta ömma och svullna mellan 2:a och 5:e dygnet efter förlossningen. Barnet är den bästa pumpen. Är brösten mycket spända, kan man försöka få igång utdrivningsreflexen med värme. Mjölkproduktionen ställer in sig efter barnets behov. Låt barnet ammas vid bägge brösten varje mål. När produktionen ökar och barnet blir mätt, kan det under en tid ammas vid ett bröst och då börjar man med det andra bröstet påföljande mål. Om detta bröst känns spänt och obehagligt, kan man mjölka ur lite för hand. Då bröstmjölken tillfälligt minskar, eller om barnets behov hastigt ökar, låter man barnet ammas oftare på bägge brösten. Ju oftare brösten töms desto mer producerar de. Det produceras mest mjölk under första timmen efter amningen. Man kan låta mamman amma var och varannan timme om barnet kräver det. Det tar som regel 1-2 dygn innan man ser resultat i form av ökad mjölkmängd. Under tiden behöver mamman all hjälp och stöd hon kan få. Det är så lätt att hon tappar tilltron på sig själv och det är det sämsta som kan hända i denna situation. Stötta och hjälp henne att få självförtroendet tillbaka. Även om barnet verkar nöjt och tillfredsställt är det vanligt att mamman frågar sig: Hur vet jag att barnet verkligen fått tillräckligt? Sådana gånger kan det underlätta för mamman att känna till att barnet i alla fall inte får i sig för lite vätska om det kissar regelbundet. En mamma som inte vill eller kan amma, ska stödjas på alla sätt så att hon inte upplever sig som misslyckad. Då är det viktigt att informera och poängtera barnets behov av kontakt och närhet till mamman, t ex man kelar, pratar lyssnar och söker ögonkontakt med varandra. 26

27 En viss procent av mammorna har inte tillräckligt med bröstmjölk trots täta mål. Man får då ge tillägg, men samtidigt uppmuntra till att fortsätta amma och ge barnet den bröstmjölk som finns. Barnet ska ammas först på bägge brösten och sedan matas tillägget till med sked tills det är nöjt. Om barnet tillmatas delvis, rekommenderas Mamflaska. På så sätt får barnet tillräckligt och måltiden blir lugn och avspänd och mamma behöver inte oroa sig över att barnet inte får tillräckligt. I en period av trötthet och kanske oro är det lätt att tvivla på sin förmåga. Man tar det inte för självklart att kunna amma, speciellt inte om ens egen mor hade svårigheter. Den nyblivna mamman är ofta mer lyhörd och känslig för omgivningens kommentarer och råd. Mammans kost Det är viktigt att en ammande kvinna sköter sin hälsa och äter en allsidig kost. Hon behöver äta ungefär 1/4 mer än normalt samt dricka ca 1 liter extra/dygn. För det mesta reglerar sig detta av sig självt genom ökad aptit och törst. I normalfallet kan man säga att barnet tar den näring det behöver och i vårt land är sällan mammas diet så knapp att bröstmjölkens sammansättning påverkas. Det är först vid extrem undernäring hos modern, som mjölksammansättningen försämras. Vatten är den bästa och billigaste törstsläckaren och dessutom kalorifri. Man bör undvika drycker, som innehåller mycket socker, färgämnen och smakämnen. Läkemedel. Många läkemedel går över i bröstmjölken och påverkar barnet därför är det viktigt att rådgöra med läkare om mamman äter medicin. Naturläkemedel är inte testat på gravida kvinnor och ammande mammor. Vid sjukdom som kräver regelbunden medicinering under graviditeten bör frågan om det är lämpligt att amma eller inte diskuteras redan på MHV. De flesta läkemedlen kan mätas i modersmjölken 1-2 timmar efter att medicinen tagits. Oftast är läkemedelskoncentrationen lägre i bröstmjölken än i mammans blod. Alkohol Allmänt kan sägas att alkohol i samband med amning inte har några positiva fördelar. 27

28 Tobak Nikotin går över i bröstmjölken och påverkar barnet. Nikotinhalten är tre gånger högre i bröstmjölk än i mammans blod. Barnen kan få abstinenssymtom så som oro, illamående och diarré. Barn till rökande ammande mammor drabbas oftare av Allergi Infektioner t ex ÖLI och otit. Plötslig spädbarnsdöd. Kolik Vanliga frågor vid amning Hur ofta eller hur länge ska barnet suga? Barnet bör själv få bestämma detta. När barnet fått i sig tillräckligt mycket slutar det i allmänhet att äta eller somnar vid bröstet. Om barnet har rätt tag om bröstvårtan är risken för såriga bröstvårtor mycket liten även om barnet äter länge. Om man är tveksam om barnet får i sig någonting vid amningen, lyssna på barnets sväljning. I början av amningstillfället brukar barnet svälja vid varje sugtag, mot slutet suger barnet flera gånger innan det sväljer. När barnet verkar hungrigt eller oroligt bör mamman erbjuda bröstet. Så småningom får de flesta barn en något så när regelbunden rytm med några timmar mellan varje amning. Amning från ett eller två bröst I allmänhet är det bäst att amma på båda sidor varje gång, då stimuleras mjölkproduktionen bäst. Mamman bör börja amma det bröst hon slutade med sist. Amma tills barnet själv släpper brösten och har ätit klart, den fetaste mjölken kommer i slutet av amningsstunden. En del mammor har dock så riklig tillgång på mjölk att barnet blir mätt efter ett bröst. Kan bröstmjölken ta slut? Bröstmjölken kan aldrig ta slut. Efter hemkomsten minskar spänningen i brösten, många mammor tror då att mjölken håller på att ta slut. Förbered mammorna på detta innan hemgång. 28

29 Urmjölkning för hand Under amningstiden kan mamman ibland ha stor nytta av att kunna mjölka ur för hand, t.ex. vid överfyllnad och spänningar i bröstet. Urmjölkning för hand är den äldsta metoden. Den har börjat försvinna hos oss. Handmjölkning har många fördelar: Den liknar barnets sugrörelser och det finns studier som tyder på att mjölken är annorlunda när man handmjölkar. Den innehåller mer natrium och fett. Lär ut tekniken Tvätta händerna Massera lätt bröstvårtan. Fatta med tumme och pekfinger runt bröstet där vårtgården börjar. Tryck fingrarna en bit bakåt in mot kroppen och tryck dem sedan emot varandra samtidigt som de förs mot bröstvårtan (bild 1 och 2). Flytta sedan fingrarna runt om vårtgården och upprepa samma rörelse. Byt bröst ibland och upprepa gärna massagen under urmjölkningen. Om det är svårt att få igång utdrivningen kan man göra precis som när reflexen inte fungerar vid amning. 1. Tryck in mot bröstkorgen 2. Tryck ihop tumme och fingerspets 29

30 Att amma fler än ett barn Att amma tvillingar eller trillingar kan verka överväldigande. Att det är möjligt har många både tvilling och trillingmammor visat Att amma två barn samtidigt går alldeles utmärkt. Man bör uppmuntra mamman till amning av båda barnen och sedan stödja och underlätta hennes beslut. Det finns teorier om att man får bättre utdrivningsreflex och mjölkproduktion när barnen ammas samtidigt. Dessutom spar man massor av tid. I början kan det vara en fördel att amma ett barn i taget. Dels för att få mer vana vid amningen, dels för att lära kanna varje barn för sig. När mamman känner sig mogen för att lägga till båda barnen samtidigt, låter man det piggaste barnet bestämma takten. Den mest sugvilliga tvillingen suger igång utdrivningsreflexen till nytta för den andra. Låt barnen växla sida vid brösten, bra både om de är olika sugstarka och för att undvika favoritbröst. Använd många mjuka kuddar eller tvillingkudde som barnen kan ligga på och få stöd av. Då får mamman fria händer att hjälpa barnen tillrätta. 30

31 Bröstopererade mammor Förstorade bröst Samma möjligheter att amma eftersom det inopererade inlägget läggs bakom bröstet och mjölkkörtlar. Förminskade bröst Beroende på vilken operationsmetod som används är avgörande hur amningen kommer att fungera. Ju större bit av bröstet som opererats bort desto fler mjölkgångar och körtlar skadas. Kunskapen om hur amningen fungerar efter förminskade bröst är ganska begränsad. De flesta kirurger informerar patienten om framtida amning. Erfarenhetsmässigt visar det sig att amningen kan ta tid innan den är etablerad. Det är viktigt att poängtera att amningen inte bara är mat. Ett hinder för att inte amma är vårdpersonalens och mammans oro. PROBLEM VID AMNING 1. Plana eller indragna bröstvårtor Plana eller indragna bröstvårtor är i regel inget hinder för amningen och de flesta barn klarar av att äta alldeles utmärkt på ett bröst med indragen eller plan vårta. Det är ju inte på vårtan barnet ska suga utan det ska gapa stort över vårta och vårtgård och trycka på mjölkgångarna med tungan. Det finns en risk att mamman upplever att hon inte duger om man fokuserar på bröstens utseende. Träna istället rätt tag. 2. Råd för att förhindra såriga bröstvårtor För att undvika såriga bröstvårtor är det viktigt att barnet ligger rätt till bröstet och att det har ett riktigt tag om vårtgården. Förebygg genom att smörja in bröstvårtorna med lite bröstmjölk före och efter amning. Informera om vikten av god handhygien. Bröstmjölk innehåller lactoferrin som är bakteriedödande. 31

32 Sår på vårtorna kan ha olika läge, placering och utseende. Sugblåsor en normal förändring de första amningsdagarna. De torkar in och försvinner av sig själva. Sår mitt över vårtan dålig sugteknik. Förbättra tekniken genom att vänta in barnets rootingreflex, då gapar barnet tillräckligt stort. Lufta såret och smörj med bröstmjölk. Sår på ovansidan fel position, barnet hålls för lågt vid bröstet och det ger en dragning i vårtan nedåt. Höj barnets position, lufta och smörj med bröstmjölk. Sår på undersidan fel position, barnet hålls för högt vid bröstet och det ger en dragning uppåt. Sänk barnets position, lufta och smörj med bröstmjölk. Att tänka på Lär ut noggrann handhygien. Amningsobservation. Smärtvärdera med hjälp av vas och smärtlindra vid behov. Använd aldrig tvål på bröstvårtorna. Titta alltid på vårtan före och efter amning. Den ska se likadan ut vid båda tillfällena. Om bröstvårtan är vit eller hopklämd åt något håll är det ett tecken på fel tag, barnet har enbart haft bröstvårtan i munnen. Om bröstet är mycket spänt så att barnet har svårt att få rätt tag, mjölka ur för hand tills vårtgårdarna är mjuka. Använd amningskupor av bomull eller ull. Om behov av ökad produktion av oxytocin finns, uppmuntra till hud mot hud kontakt, närhet, värme och vila. Bröstvårtskydd (Nipple ease). Våtmetoden: Mjölkuppsamlare med lite urpumpad bröstmjölk i behån. Bröstmjölken skvalpar runt vårta, desinficerar och läker. Använd metoden ca 15 min åt gången. Lufttorka emellan. Iaktta noggrann hygien. Denna metod har hjälpt på svårläkta sår. Amningsnapp. 32

33 Amningsnapp Amningsnapp kan användas vid plana/indragna eller såriga bröstvårtor. Det är aldrig en förstahandsåtgärd utan ses som ett tillfälligt hjälpmedel då inget annat fungerar. Amningsnappen kan vara en hjälp när det verkligen behövs, t.ex. som ett alternativ till att mjölka ur. Sökbeteendet hos barnet är viktigt att stimulera även när man använder amningsnappen. Det gäller att utnyttja och stimulera rootingreflexen. Låt alltså barnet känna nappen mot läpparna, så att det gapar stort, innan det förs mot bröstet. Nackdelar med amningsnappen Barnet måste suga med större kraft för att få loss bröstmjölken och kan då få i sig mindre mängd mjölk. Amningsreflexen kan stimuleras mindre så att bröstet inte töms ordentligt, vilket kan leda till mjölkstockning. Barnet kan snabbt vänja sig vid amningsnappen och sedan få svårt att ta bröstet igen. Fundera därför vid varje amning om den behövs. Risken ökar för bakterie- och svampinfektioner. Tvätta amningsnappen mellan varje amning och koka den en gång/dygn. Informera om hur amningsnappen sätts på Vänd nappen nästan helt ut och in. Omkring halva vårtan ska vara kvar. Tänj och kräng den över bröstvårtan. Kontrollera att bröstvårtan kommer rätt. Utvärdera vilken storlek på amningsnapp som ska användas 33

34 3. För lite mjölk - liten viktuppgång Så gott som alla mammor kan producera mjölk. Men det finns ett fåtal kvinnor som inte verkar kunna bilda tillräckligt med mjölk och orsaken är inte helt klarlagd. Tänkbara orsaker För få amningstillfällen. Fel tag om bröstet. Barnet somnar vid bröstet. Avbruten amning - korta amningsstunder. Felaktig användning av amningsnapp. Stress och oro hos mamman. Feber och sjukdom hos mamman kan tillfälligt minska mjölkproduktionen. Förutfattade meningar och förväntningar hos mamman. Störd utdrivningsreflex. Vad göra då? Ha barnet i ett bra läge. Amma eller mjölka ur ofta. Uppmuntra nattamning - höga prolaktinnivåer då. Stötta mamman. Uteslut sjukdom hos barnet. Värme på brösten och ev. syntocinonspray kan vara en tillfällig lösning. Störd utdrivningreflex som kan bero på att stresshormonet adrenalin blockerar oxytocinets verkan på muskelcellerna runt mjölkalveolerna. Stress hos mamman, smärta vid amning och trötthet kan vara bidragande orsaker. Vad göra då? Skapa lugn och ro. Bra tag om bröstet. Värme på brösten. Oxytocinlösning som en tillfällig lösning tills utdrivningsreflexen kommit i gång. 34

35 Betoning av amning som enbart en näringsfråga och särskilt den fokusering på mjölkmängder som länge förekommit i vår kultur, har tyvärr bidragit till att många kvinnor blivit tyngda av prestationskrav och pliktkänsla. Dessa känslor leder ofta till att mamman blir spänd och oroar sig på ett sätt som inverkar negativt på amningen. Vi som personal kan förmedla en syn som gör att man kan amma utan krav och att amningen är ett sätt att umgås med sina barn. 4. För mycket mjölk. För mycket mjölk kan också ge bekymmer, men det brukar inte bli långvarigt, då brösten ganska fort ställer in sig efter barnets behov. Om brösten är mycket spända kan det vara svårt för barnet att få tag om bröstvårtan. En del mammor har en stark utdrivningsreflex, som gör att mjölken ibland rinner för fort för att barnet skall hinna svälja. Barnet bara "gapar och sväljer" och får då i sig mycket luft. Åtgärder: Mjölka ur lite för hand innan barnet äter om bröstet är mycket spänt. Minska den urmjölkade mängden dag för dag, för att undvika ytterligare stimulering av mjölkproduktionen. Undvik att pumpa ur brösten efter amning. Låt barnet rapa ofta under amningsstunden om mjölken rinner fort. Amma bara från ett bröst tills produktionen stabiliserat sig. Överskottsmjölk. Den urpumpade mjölken kan sparas och kanske ges till barnet om mamma någon gång är förhindrad att amma ett mål. Mjölken bör hällas i en kokt nappflaska eller liknande och kylas ned. Obs! Slå aldrig ihop varm mjölk med kall mjölk. I kylskåpet håller sig mjölken upp till 1 dygn och i frysbox 6 månader. Kylskåpets frysfack ska inte användas. Uppvärmning av mjölken kan ske i vattenbad och ges med sked, eller nappflaska. Ge inte med flaska förrän barnet lärt sig sugtekniken på bröstet. Värm inte mjölken i mikrovågsugn, värmen blir ojämn. Skedmatning Det är bra att barnet aktivt får lapa i sig mjölken. Håll skeden lätt mot barnets underläpp och luta skeden så att mjölken når kanten. Barnet kan då sträcka ut tungan och lapa. Med det här sättet att skedmata får barnet träna käkmusklerna och tungan på samma vis som när de suger på bröstet. 35

36 Om barnet inte visar intresse för att lapa kan man hjälpa till genom att i stället hålla skeden mot barnets överläpp och droppa mjölken på barnets tunga. Det är viktigt att armarna ligger böjda och att händerna är under hakan, så att armarna inte är utsträckta längst sidorna därför att det försvårar sugreflexen. Skedmatning genomförs lättast om barnet får små men täta måltider. Efter varje användning sköljs skeden i kallt vatten, diskas med diskmedel eller i diskmaskin. Flaskmatning Ge barnet mycket närhet och kontakt vid matningen. Det är viktigt att sitta bekvämt och ha barnet i famnen vid matningen. Man bör aldrig låta barnet ligga ensam i sängen med nappflaskan. Hålet i nappen får inte vara för stort. När man håller flaskan upp och ner skall mjölken bara droppa ur nappen. Barnet behöver suga ordentligt för att tillfredställa sugbehovet. (Äter barnet för snabbt får det lätt kräkningar och magknip.) Låt barnet rapa efter måltiden och ibland också under måltiden. Barnet äter oftast 5 8 gånger per dygn. I början kan matrytmen vara oregelbunden. Efter hand kommer de flesta barnen in i regelbundna vanor. Precis som vuxna äter barn olika mycket vid olika måltider. Det är dygnsmängden som räknas. Viktkontroll på BHV visar att barnet har fått i sig rätt mängd. Hur man sköter flaskor och nappar Skölj ur flaskan och nappen med ljummet vatten. Diska ur flaskan (inte nappen) med milt diskmedel och skölj noga eller diska flaskan i diskmaskin. Koka nappen i vatten några minuter en gång per dygn under barnets första levnadsmånader. Viktigt med noggrann hygien. 36

37 Avvänjning. Vi kan råda och hjälpa en mamma med amningen men naturligtvis ska vi aldrig låta henne känna sig tvingad att amma. Att amma är mer än att bara mata sitt barn, därför kan man aldrig fastställa en generell tidpunkt för avvänjning utan det är den enskilda kvinnan och barnet som avgör det. Ofta brukar barnet självt visa en tendens att vilja sluta med något bröstmål. Bröstmjölken räcker som enda föda tills barnet är 6 månader. Vid 6 månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är bra om bröstmjölken utgör en del av kosten under det första levnadsåret. Man minskar successivt tiden vid bröstet för att motverka risken för magproblem hos barnet och obehag med överfyllda bröst hos mamman. Allt eftersom man minskar bröstmjölken, ökar man mängden puré eller grötportionen för att så småningom ge ett mål utan bröstmjölk efteråt. Ett par veckor bör förflyta innan man åter börjar vänja av med ytterligare ett mål. Om man av olika anledningar väljer att ge barnet annan mat innan 6 månader är det oftast bättre att ge puré och gröt än att ge modersmjölksersättningar. Avvänjning betyder inte att man slutar att amma utan fortsätter amningen t ex morgon och kväll så länge det känns bra för mamma och barn. 37

38 Bröstkomplikationer Bröstkomplikationer kan många gånger förebyggas genom att nyförlösta kvinnor får en lugn miljö som stärker det normala fysiologiska förloppet och där hänsyn tas till kvinnans specifika resurser, behov och önskemål. Mamman behöver god omvårdnad, det vill säga samvård med sitt nyfödda barn, näringsrik kost och bemötande av en tillitsfull och ödmjuk hälso och vårdpersonal. Personalen bör ge mammorna vägledning medan amningen etableras. Uppmärksamma vikten av god amningsteknik, och arbeta efter amningsvänliga riktlinjer i hela vårdkedjan. Det är av vikt att ha en förankrad gemensam vårdideologi på varje enhet där man arbetar med amningsfrågor. På så sätt blir det lättare att stödja kvinnorna. Redan under graviditeten bör kvinnor få kunskap om amningen och dess fördelar. För att uppfylla de ställda målen när det gäller amning är det av största vikt att ammande kvinnor bemöts professionellt och att hela vårdkedjan MHV, Förlossningen, BB-avd, Barnkliniken och BHV har gemensamma strategier för amning och bröstkomplikationer, som är baserad på aktuell forskning. Definitioner av begrepp och tillstånd. Fysiologiska normala tillstånd. Det finns två vanliga och naturliga tillstånd som ibland kan uppfattas som patologiska. Det ena är såriga bröstvårtor som ofta läker av sig själva första veckan efter förlossningen. För det mesta handlar det om ytliga sugblåsor, med vätska eller blod. Som spricker och därefter bildar små sårskorpor % av ammande kvinnor uppger att de någon gång drabbats av sår på bröstvårtorna. Smärtbilden kan variera mycket mellan olika kvinnor, från smärtfrihet till svår smärta. Smärtbilden är avgörande hur mamman ska tas om hand. Det andra naturliga fysiologiska tillståndet är mjölkstas, dvs. spända bröst som ofta förekommer när mjölken etableras dagarna efter förlossningen. Detta uppträder oftast i båda brösten samtidigt och försvinner efter några dagar om barnet ammas efter behov. Tillståndet kan även uppträda om det går lång tid mellan amningarna. Bröstkomplikationer indelas i två områden, dels problem som rör bröstvårtan och vårtgården. Dels komplikationer inne i bröstvävnaden. 38