Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2005 Rapport nummer 9 perioden

Transkript

1 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år Rapport nummer 9 perioden En rapport från Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kulturrådet och Svenska Filminstitutet

2 SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING... 3 Slutsatser... 3 Sammanfattning... 4 ÅTERRAPPORTERING UNDERLAG TILL RAPPORTEN FÖR ÅR DELTAGANDE I ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉER REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING GEOGRAFISKA MÅL Mål... 6 Resultat... 6 Mål Norra Norrland... 7 Exempel... 7 Mål Södra Skogslänsregionen... 7 Exempel... 7 Mål Sápmi... 8 Exempel Mål Resultat... 9 Mål 2 Norra... 9 Exempel... 9 Mål 2 Västra... 9 Exempel... 9 Mål 2 Södra... 0 Exempel... 0 Mål 2 Öarna... 0 Exempel MÅL SOM GÄLLER HELA SVERIGE Växtkraft Mål GEMENSKAPSINITIATIV Växtkraft Equal Interreg III A... 2 Resultat... 3 Interreg III A Sverige-Norge... 3 Resultat... 3 Interreg III A Nord... 3 Delprogram Nordkalotten... 3 Resultat... 3 Delprogram Sápmi... 4 Resultat... 4 Delprogram Kolarctic... 4 Resultat... 4 Interreg III A Skärgården... 4 Resultat... 4 Interreg III A Öresund... 4 Resultat... 4 Interreg III A Kvarken-Mittskandia... 4 Resultat Interreg III B... 5 Resultat... 5 Interreg III B Norra Periferin... 5 Resultat... 5 Interreg III B Östersjön... 5 Resultat... 5 Interreg III B Nordsjön... 6 Resultat Interreg III C... 6 Resultat Leader

3 Resultat Urban II... 8 Resultat... 9 BILAGA BILAGA

4 SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING Slutsatser I de svenska projekt med kulturanknytning som fått EU-stöd har EU:s del under det femte året av programperioden varit 34 % av den totala finansieringen. Detta motsvarar drygt 27 miljoner kronor. Totalt uppgick finansieringen år 2005 till närmare 374 miljoner kronor. Procentuell fördelning Övrig offentlig finansiering 4% Privat finansiering 0% Strukturfonderna 34% Svensk offentlig finansiering 42% Den procentuella fördelningen mellan de olika finansiärerna skiljer sig inte mycket från tidigare år. Övrig offentlig finansiering (utländsk finansiering inom Interreg) har dock ökat med 8% jämfört med 2004, medan den privata finansieringen har minskat med 5%. Projekt med kulturanknytning återfinns under flera insatsområden och åtgärder. Vanligast är åtgärder som direkt syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. De åtgärder, inom de geografiska målen och 2, som riktas direkt till projekt med kulturanknytning är oftast ett av de mest efterfrågade områdena. En stor andel av de avsatta medlen för dessa områden är redan intecknade. Myndigheterna har kunna konstatera en markan minskning av antalet projekt och summan beslutade medel inom Mål och 2. Medelstillgången är den främsta orsaken till denna nedgång. Nedgången gäller även många andra kategorier av projekt. Deltagandet i övervakningskommittéerna för Mål och 2 samt Leader + ger kulturmyndigheterna en god inblick i genomförandet av programmen. Riksantikvarieämbetet har även medverkat i referensgrupper om de fördjupade halvtidsutvärderingarna samt tematiska studier. Genom myndigheternas medverkan i kommittéerna kan vi påverka tillämpningen och uppföljningen av regelverket som styr användningen av strukturfondsmedlen. 3

5 Sammanfattning Denna rapport med bilagor är den nionde sammanställningen av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd från EU:s strukturfonder. Rapporten är den sjätte under den nya strukturfondsperioden och redovisar projekt beviljade under perioden januari 3 december I föreliggande rapport redovisas totalt 229 projekt. Till dessa har EU bidragit med 27 miljoner kronor. Därtill kommer 57 miljoner kronor i svensk offentlig medfinansiering. Övrig offentlig (utländsk finansiering inom Interreg) och privat finansiering uppgår sammanlagt till 89,5miljoner kronor. Den totala finansieringen blir därmed nära 374 miljoner kronor. ALLA TOTALT Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Mål Mål Växtkraft Mål Urban Leader Interreg III A Interreg III B Interreg III C Summa För de geografiska målen och 2 redovisas 49 projekt med kulturanknytning. EU-stödet till dessa uppgår till 48,6 miljoner kronor. Den svenska offentliga och privata medfinansieringen är 92,2 miljoner kronor. - Inom Växtkraft Mål 3 som gäller hela Sverige, utom Mål -området, redovisas 99 projekt. EU-stödet till dessa uppgår till 27 miljoner kronor och den svenska offentliga och privata medfinansieringen är drygt 34 miljoner kronor. - Inom gemenskapsinitiativen Urban II, Leader +, Interreg III A samt Interreg III B och III C redovisas 8 projekt med kulturanknytning. EU-stödet till dessa uppgår till nära 5,5 miljoner kronor. Den svenska offentliga medfinansieringen är 45,7 miljoner kronor. Övrig offentlig och privat finansiering uppgår till 74,4 miljoner kronor. Projekt med kulturanknytning återfinns under flera insatsområden och åtgärder. Vanligast är åtgärder som direkt syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. Många kulturanknutna projekt inom de geografiska målområdena syftar till att bevara och tillgängliggöra kulturarvet och att stärka den lokala och regionala identiteten. Vanliga är också projekt som syftar till ett ökat, samordnat och mer tillgängligt kulturutbud. Huvudsakliga nationella offentliga medfinansiärer har varit landsting, länsstyrelser och kommuner. Bland övriga medfinansiärer kan nämnas länsarbetsnämnder, länsmuseer, Statens kulturråd, Skogsvårdsstyrelsen, Jordbruksverket, Naturvårdsverket samt Svenska kyrkan. Rapporten har sammanställts av Maria Wikman, Anna Molin och Per-Olof Remmare, Riksantikvarieämbetet; Christer Bogefeldt, Riksarkivet; Leif Sundkvist, Statens Kulturråd samt Tomas Johansson, Svenska Filminstitutet. 4

6 ÅTERRAPPORTERING Enligt regleringsbrevet för 2005 har regeringen uppdragit åt Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet att tillsammans årligen redovisa hur många projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EG:s strukturfonder. Redovisningen skall också visa på omfattningen av den nationella medfinansieringen samt de myndigheter, institutioner m.fl. som i huvudsak bidragit med denna. De ovannämnda myndigheterna har haft uppdraget sedan 997. Denna rapport är den nionde sammanställningen av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd från EU:s strukturfonder. Rapporten är den sjätte under den nya strukturfondsperioden och redovisar projekt beviljade under perioden januari 3 december UNDERLAG TILL RAPPORTEN FÖR ÅR 2005 Underlag till rapporten har hämtats från förvaltningsmyndigheterna för målområden och gemenskapsinitiativ. Från dessa har vi skriftligen begärt att få uppgifter om de stöd som beslutats under perioden Förvaltningsmyndigheterna ombads redovisa projekt med kulturanknytning och för dessa ange stödmottagare, åtgärdsområde, total kostnad för projektet, EU:s del av finansieringen, övrig finansiering, fond som finansierat projektet och beslutsdatum. De ombads även lämna en kort projektbeskrivning. För att underlätta identifieringen av kulturprojekt bifogades till skrivelsen en definition av projekt med kulturanknytning. Utgångspunkten har varit en vid avgränsning som täcker konstarterna, medierna, bildningssträvandena och kulturarven (bilaga ). 2. Deltagande i övervakningskommittéer Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd har under året haft ledamöter i samtliga övervakningskommittéer för Mål och 2. Riksantikvarieämbetet har även en representant i övervakningskommittén för Leader +. I och med detta arbete har det tydligare kunnat konstateras att de åtgärder som anknyter till livsmiljö och attraktivitet oftast är ett av de mest efterfrågade områdena. Detta i sin tur har lett till att en stor andel av medlen som avsatts för dessa åtgärder redan är intecknade. Myndigheterna har genom Riksantikvarieämbetet även medverkat i referensgrupper om den fördjupade halvtidsutvärderingen och särskilda studier. Genom myndigheternas medverkan i dessa kommittéer och grupper kan vi påverka i tillämpningen och uppföljningen av regelverket som styr användningen av strukturfondsmedlen. 5

7 3 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING Redovisningen bygger på beslut om stöd som fattats under perioden januari till och med 3 december Uppgifterna finns även sammanställda i listform som bifogas rapporten (bilaga 2). I nedanstående redovisning har vi valt att lyfta fram exempel inom några delområden. I projektexemplen under de olika målområdena redovisas i förekommande fall den summa som beviljats genom strukturfonderna. För uppgifter om totalfinansiering av de enskilda projekten hänvisas till bilaga 2. I bilaga 2 redovisas beslutsdatum och slutår för projekten samt i förkommande fall den totala fleråriga finansieringen. 3. Geografiska Mål 3.. Mål Mål avser glesbygd och regioner som släpar efter i utvecklingen. Till Mål i Sverige bidrar EU totalt under programperioden med cirka 6 miljarder kronor. Sammanlagt berör Mål i Sverige 5 kommuner med cirka invånare. Mål är indelat i två programområden: Södra Skogslänsregionen och Norra Norrland. Totalt omfattar varje Mål -program över 8,5 miljarder kronor, varav EU:s bidrag motsvaras av cirka 3 miljarder kronor. Programmet finansieras genom Regional- Social, Jordbruks- och Fiskefonderna. Resultat Mål Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig Privat Mål Norra Norrland Mål Södra Skogslänsregionen Mål Sápmi Norra Mål Sápmi Södra Summa Under 2005 har sammanlagt 22 projekt med kulturanknytning beviljats stöd inom Mål, vilket är mindre än hälften så många som vid förra årets fördelning. Den totala finansieringen för alla projekt uppgår till 48,2 miljoner kronor, varav 24,4 miljoner kronor utgörs av stöd från EU och 23,7 miljoner kronor av svenska privat och offentlig finansiering. Den totala finansieringen är betydligt lägre än 2004 då den utgjordes av 273,6 miljoner kronor, av vilka 83 miljoner var stöd från EU Medfinansiärer i projekten utgörs i huvudsak av kommuner, landsting, länsstyrelser, arbetsförmedling och länsarbetsnämnd i berörda områden. Övriga medfinansiärer är bland annat Riksteatern, Vägverket, Jordbruksverket, Statens kulturråd, Skogsvårdsstyrelsen 6

8 Norrbotten, LRF, Försäkringskassan, Teater Västernorrland, Sametinget, Stiftelsen Mannaminne och AB Härnösandshus. Mål Norra Norrland Exempel Inom Mål Norra Norrland beviljades stöd till projekt med kulturanknytning under Av dessa är ett uppdelat i två delar, Inlandet och Kusten, för vilka olika stödvillkor gäller. EU: s del av finansieringen uppgår totalt till drygt,8 miljoner kronor. Projekten finns inom två åtgärder fördelade på ett insatsområde. 9 av projekten återfinns inom åtgärden 5., Natur- och kulturmiljö och övriga projektbeslut är fattade inom åtgärden 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling. Samtliga projekt är finansierade genom Regionala fonden. Inom åtgärd 5., Natur- och kulturmiljö har Skogsvårdsstyrelsen Norrbotten beviljats drygt 2,3 miljoner kronor för projektet Skogens kulturarv i övre Norrlands inland information. Projektet är en del i ett större arbete som omfattar inventeringsarbete av forn- och kulturlämningar. Det aktuella projektet syftar till att sprida information om inventeringsarbetets resultat. Projektet ska leda till att stärka regionens identitet och stimulera till aktiviteter och åtgärder som genererar arbetstillfällen och en förstärkt bas för besöksnäringen. Haparanda teaterförening har inom åtgärd 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling beviljats kronor till projektet Haparanda Production. Syftet är att hitta nya samverkansformer mellan olika kulturaktörer och mellan kulturarbetare och företag för att öka tillväxten. Arbetet utgår från ett resurs- och samordningscentra för aktörer inom kultur, hantverk/design och kulturbaserad besöksnäring. Projektet strävar även mot att stärka enskildas delaktighet i samhällsutvecklingen genom att engagera människor i utvecklingen av den egna närmiljön och evenemang knutna till den. Mål Södra Skogslänsregionen Exempel Inom Mål Södra Skogslänsregionen har stöd beviljats till 5 projekt med kulturanknytning. Två av dessa är uppdelade i två delar, Inlandet och Kusten. EU: s del av finansieringen uppgår till 5,9 miljoner kronor. Projekt med kulturanknytning återfinns inom 5 åtgärder fördelade på 3 olika insatsområden finansierade genom Jordbruksfonden, Regionalfonden och Socialfonden. Åtgärderna.2, Områden med speciella förutsättningar och.4, Attraktiva regioner och skydd för miljön finansieras genom Regionalfonden. Åtgärderna 2.2b, Ökad anställbarhet och företagande och 2.3b, Jämställdhet finansieras genom Socialfonden och 3.6, Landsbygdsutveckling genom Jordbruksfonden. Inom alla åtgärder återfinns ett beslut. Härnösands kommun har tilldelats drygt,4 miljoner kronor till projektet Investering för dansverksamhet inom åtgärden.4 Attraktiva regioner och skydd för miljön. Målet är att investera i funktionella och väl anpassade lokaler för Norrdans och för annan närliggande kulturell verksamhet. Projektet ska öka regionens attraktionskraft.,8 miljoner kronor har fördelats till Jämtlands läns museum för projektet K-märkt integration och rehabilitering inom åtgärd 2.2b, Ökad anställbarhet och företagande. Projektet syftar till 7

9 att öka anställbarheten för arbetslösa med utländsk bakgrund genom arbetsmarknadspraktik och utbildning vid Jämtlands läns museum samt utveckla okonventionella rehabiliteringsformer för långtidssjukskrivna. Genom Jordbruksfonden har Länsstyrelsen i Västernorrlands län beviljats kronor till projektet Landsbygdsutveckling , uppdelat på Inlandet och Kusten. Projektet är en fortsättning på en tidigare satsning på landsbygdsutveckling och dess mål innebär att nå en systematisk samverkan över sektorsgränser, öka landsbygdsbors engagemang, underlätta för invånarna att nå myndigeter och att hitta kanaler för nyföretagande. Ett av arbetsområdena i projektet är kulturutveckling och kulturarv. Mål Sápmi Exempel Inom de båda Mål -områdena finns insatsområdena Samiska utveckling och Samiskt program. Sametinget har beslutat om 6 projekt med kulturanknytning varav 4 inom Mål Sápmi Norra och 2 inom Mål Sápmi Södra. Inom Sápmi Norra uppgår EU: s del av finansieringen till 5, miljoner kronor. Samernas utbildningscentrum har genom Jordbruksfonden beviljats kronor inom åtgärden 6. Utveckling av rennäringen och samebyarna till projektet Sámástit att använda det samiska språket. Projektets syfte är att med enkla medel dokumentera den tysta kunskapen om samisk kultur. Genom att nyttja kunskapen hos bärare så som aktiva rennäringsutövare och sagesmän kan ungdomar och andra ges god stimulans för utvecklande av traditionell kunskap och användande av det samiska språket. Inom Sápmi Södra uppgår EU: s del av finansieringen till knappt,6 miljoner kronor. Inom Sápmi Södra har Gaaltije sydsamiskt centrum inom Jordbruksfonden beviljats, miljoner kronor inom åtgärden 5.3, Utveckling av rennäringen och samebyarna för projektet Att spåra sin historia. Syftet är att samerna själva ska spåra sin historia för att öka kunskapen om den egna kulturen och de historiska sammanhangen som har format samhällsutvecklingen. Den kunskap som kommer fram ska vara vägledande för hävd av biologiskt och kulturhistoriskt värdefulla miljöer samt ligga till grund för planering vid utveckling av fjällområden Mål 2 Mål 2 syftar till att stimulera näringslivsutveckling i utsatta industri- och landsbygdsregioner. Mål 2 i Sverige motsvarar i stort sett tidigare Mål 2 och 5b. De Mål 2- och 5b kommuner som inte ingår i det nya Mål 2-området är med i programmet genom ett särskilt utfasningsstöd som ges under en övergångsperiod t o m Sammanlagt berör Mål 2 i Sverige cirka.5 miljoner invånare. Mål 2 programmen omfattar totalt cirka 2,6 miljarder kronor, varav Regional- och Socialfonden bidrar med cirka 3,6 miljarder. Mål 2 i Sverige uppdelas i fyra programområden: Norra, Västra, Södra och Öarna. 8

10 Resultat Mål 2 Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig Privat Mål 2 Norra Mål 2 Västra Mål 2 Södra Mål 2 Öarna Summa Inom Mål 2 har sammanlagt 27 projekt med kulturanknytning beviljats stöd. Den totala finansieringen för dessa projekt uppgår till 92,6 miljoner kronor. Av det beloppet utgör 24 miljoner kronor stöd från EU och närmare 68,5 miljoner kronor svensk privat och offentlig medfinansiering. Det är en markant minskning av både antalet projekt och finansiering sedan 2004 då 49 projekt tilldelades drygt 89 miljoner kronor från strukturfonderna. Medelstillgången är den främsta orsaken till denna nedgång. Nedgången gäller även många andra kategorier av projekt. Huvudsakliga nationella medfinansiärer är landsting, regionförbund, länsstyrelser och berörda kommuner. Till övriga finansiärer hör bland andra länsarbetsnämnder, Sjöfartsverket, Svenska kyrkan, Naturvårdsverket och Statens kulturråd. Mål 2 Norra Exempel Inom Mål 2 Norra har under 2005 fattats beslut om 7, miljoner kronor i EU-stöd till sju projekt med kulturanknytning. Den totala stödsumman inklusive nationell finansiering är 3 miljoner kronor. Fyra av projekten ligger inom.3 Attraktiv livsmiljö, två inom.4 Infrastruktur och ett inom./.2 Entreprenörskap. Det största EU-stödet, två miljoner kronor, går till det fortsatta färdigställandet av Briggen Gerda, medan Stiftelsen Wij Trädgårdar får,6 miljoner för en fortsatt uppbyggnad och utveckling av idén om en norrländsk trädgårdskultur. Båda projekten stöds inom Attraktiv livsmiljö. Vidare har, miljoner kronor från åtgärden Infrastruktur beviljats för Strömsholms kanal i syfte att upprusta och göra kanalen mer tillgänglig. Mål 2 Västra Exempel Inom Mål 2 Västra har sex projekt med kulturanknytning beviljats sammanlagt åtta miljoner kronor i EU-stöd. Den totala stödsumman är 37 miljoner. Fyra av projekten ligger inom åtgärd A.2 Attraktionskraft och tillgänglighet, medan ett gäller A. Utveckling och förnyelse i näringslivet och ett avser åtgärd A.3 Infrastruktur för kompetensförsörjning. Det största EU-stödet, 2, miljoner kronor, kom från åtgärd A.2 och gick till Säffle kommun för projektet Värmlands vikingacenter i Nysäter. Syftet är att öka tillväxten genom att lyfta fram vikingatiden i dalgången och därmed skapa ett turistmål. Medel från samma åtgärd gick till Töreboda kommun för Gästhamn Töreboda, fortsättningen på projektet 9

11 Upplevelseområdet Göta Kanal Väst och till AB Göta Kanal för en fortsättning på projektet att förmedla det industriella kulturarvet kring kanalen för barn och ungdomar. Projekten inom Mål 2 Västra gällde olika kulturområden. Bland de stödda projekten finns även Opera på skäret i Ljusnarsbergs kommun (åtgärd A.2) och Litteratur som tillväxtfaktor i Hällefors (Åtgärd A.) Mål 2 Södra Exempel Inom Mål 2 Södra har under år 2005 beslut fattats om 8,5 miljoner kronor till 8 projekt med kulturanknytning. De 8 projekten är kopplade till två insatsområden och tre åtgärder. De aktuella åtgärdsområdena är:. Utveckla och marknadsföra attraktivitet och identitet,.4 Utveckla FoU, lärcentra samt kompetens- och utvecklingscentra för näringslivet samt 2. Kompetensutveckling. Medlen kommer från Regionala utvecklingsfonden och Sociala fonden. De flesta och mest omfattande projekten ligger under. Utveckla och marknadsföra attraktivitet och identitet. Det projekt som tilldelats mest medel, drygt 2 miljoner kronor, är Restaurering Bruno Mathssons glashus i Kosta. Projektet syftar till att stärka områdets kulturmiljövärden och stödja den lokala kulturella mångfalden. Genom att skapa ett designcentrum för exponering av glas arkitektur och möbler hoppas man öka regionens attraktionskraft och stärka den regionala turistnäringen. Två andra projekt bygger vidare på regionens snickeritradition. Båda drivs av Valdemarsviks kommun. Det ena syftar till att skapa ett utvecklingscentrum för kunskap och kompetens inom möbelhantverk, inredningssnickeri och design med Carl Malmsten som förebild. Projektet Carl Malmsten Utvecklingscentrum har till delats kronor. Genom Social fonden finansieras projektet Eftergymnasial utbildning inom inredningssnickeri/finsnickeri. Projektet har tilldelats kronor och syftar till att höja intresset för kompetenshöjande utbildningar inom hantverk. En eftergymnasial utbildning planeras i nära samarbete med branschen. Rock City Hultsfred AB har tilldelats, miljoner kronor för projektet Förstudie Rock City Experience med sikte på ett rock- och popmuseum. Mål 2 Öarna Exempel Inom Mål 2 öarna har under år 2005 närmare 2 miljoner kronor beviljats till 6 projekt med kulturanknytning. De 6 projekten återfinns inom ett insatsområde och 2 åtgärder, samtliga finansierade genom den Regionala utvecklingsfonden. Alla projekt utom ett har beslutats inom åtgärden.4, Livsmiljö. Flera av projekten handlar om att renovera och rusta upp byggnader och miljöer med anknytning till fiske- och sjöfartshistoria. Föreningen Arkö Båks vänner har tilldelats kronor till projektet Arkö Båks bevarande. Projektet syftar till att renovera ett gammalt navigationsmärke på Arkö. Arholma byalags samfällighetsförening vill genom projektet Arholma sjöbod och museum skapa ökad insikt i historien både för besökare och bofasta Arholmabor. Projektet har tilldelats 3 74 kronor för att rusta upp en gammal sjöbod och bygga en ny byggnad som ska inrymma ett museum. Inom åtgärd.5, Näringsliv/Infrastruktur har Genederinstitut på Gotland tilldelats kronor för projektet Supermarit. Syftet med projektet är att få fler unga kvinnor intresserade 0

12 av spel och datorteknik. Kvinnor ska få möjlighet att utveckla egna spelidéer samt att bygga kvinnliga nätverk inom spelbranschen. 3.2 Mål som gäller hela Sverige 3.2. Växtkraft Mål 3 Växtkraft Mål 3 syftar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Växtkraft Mål 3 ska ge möjligheter till förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer, ensamföretagare som arbetslösa. Programmet riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser. Till Mål 3 i Sverige bidrar EU genom den Europeiska Socialfonden med cirka 6 miljarder kronor. Alla beslut om ekonomiskt stöd i Växtkraft Mål 3 fattas på regional nivå och utgår från regionala prioriteringar som de regionala partnerskapen kommit överens om. Resultat Växtkraft Mål 3 Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig Privat Film- och videoverksamhet Radio- och TVverksamhet Övrig kulturell verksamhet och underhållning Biblioteks- arkiv- och museiverksamhet Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer Summa Inom Växtkraft Mål 3 har under 2005 sammanlagt 99 projekt med kulturanknytning beviljats stöd. Den totala finansieringen för dessa projekt uppgår till drygt 6,5 miljoner kronor. Av det beloppet utgör drygt 27 miljoner stöd från EU och nära 34,5 miljoner svensk offentlig finansiering. De 99 projekten fördelar sig på fem sektorer med kulturanknytning: Film- och videoverksamhet (5 projekt), Radio- och TV-programverksamhet (4 projekt), Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet (4 projekt), och underhållning (53 projekt) samt Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer (23 projekt). Sammantaget 30 projekt avser analys, 24 kompetensutveckling, 35 avser lokalt projektstöd, samt ett fåtal ökad anställbarhet, integration, mångfald och jämställdhet.

13 3.3 Gemenskapsinitiativ EU:s gemenskapsinitiativ kompletterar målprogrammen och berör sociala och ekonomiska frågor som är gemensamma för flera europeiska regioner. De projekt som startas inom ramen för gemenskapsinitiativen skall innebära nytänkande, ha en lokal eller regional förankring, bygga på lokala eller regionala initiativ samt ofta ske i samarbete mellan flera medlemsländer. Samtliga gemenskapsinitiativ kräver nationell medfinansiering i form av nationella, offentliga eller privata medel. Varje initiativ finansieras numera av enbart en strukturfond vardera. För åren avsätts 5,35% av EU:s totala strukturfondsbudget till gemenskapsinitiativen, dvs. cirka 88 miljarder kronor. Sverige tilldelas totalt cirka 2,37 miljarder kronor. Från och med den januari 2000 finns fyra olika gemenskapsinitiativ och samtliga berör Sverige: Växtkraft Equal, Leader +, Urban II och Interreg III Växtkraft Equal Equal är ett gemenskapsinitiativ, finansierat av Europeiska socialfonden. Equal har som mål att motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Projektarbetet ska bedrivas i s.k. utvecklingspartnerskap inom Sverige samt i transnationellt samarbete med motsvarande partnerskap i andra medlemsländer. Breda utvecklingspartnerskap över nationsgränserna är grundläggande i Equal. Till Sverige bidrar EU med cirka 688 miljoner kronor. Ansvarig för beslut om projektmedel är Svenska ESF-rådet. Equal är uppbyggd i två faser. Fas I pågick från 5 november 200 till 5 maj 2002.Till denna fas ges 00% bidrag från den Europeiska socialfonden. Fas II beslutades i maj 2002 och pågår formellt under åren Av de totalt 46 beviljade projekten har fyra kulturanknytning. Några nya Equal-projekt har inte tillkommit under Interreg III A Interreg III A inriktas på att utveckla det gränsregionala samarbetet såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom gränsregionalt samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och problem som uppstår på grund av gränserna och det ofta perifera läget. Sverige berörs av fem Interreg III A program: Öresund, Sverige-Norge, Skärgården, Kvarken-MittSkandia och Nord. Grundläggande krav för deltagande är att samarbete sker över nationsgränserna med deltagande från minst ett EU-land. Totalt tilldelar EU genom Regionalfonden cirka,2 miljarder kronor till Interreg III A- programmen som berör Sverige medan Sverige bidrar med cirka 776 miljoner kronor. 2

14 Resultat Interreg III A Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig S Privat Offentlig övr Sverige - Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken - Mittskandia Summa Inom delområdet Sverige-Norge har kursen NOK =,9 SEK använts Inom delområdena Nord/Nordkalotten, Sápmi och Kolarctic har kursen = 9,33 SEK använts. Totalt redovisas inom Interreg III A 25 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgår till,8 miljoner kronor varav EU:s del uppgår till 34,5 miljoner kronor och den svenska offentliga finansieringen nära 26,7 miljoner kronor. Övrig offentlig finansiering utgör 48 miljoner kronor och den privata finansieringen cirka 3 miljoner kronor. Interreg III A Sverige-Norge Resultat Inom Interreg III A Sverige-Norge redovisas 8 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgår till cirka 78,7 miljoner kronor varav EU finansierar drygt 9, miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till cirka 20,2 miljoner kronor och övrig offentlig finansiering till drygt 37,2 miljoner kronor. Den privata finansieringen är drygt 2, miljoner kronor. Av de 8 projekten har beslut fattats inom åtgärden Kultur, regional identitet och attraktionskraft. Övriga projekt har beslutats inom åtgärderna Utveckling av företag och företagande, Regionöverskridande projekt och Kunskap och kompetensutveckling. Interreg III A Nord Programmet består av tre delprogram med övergripande mål att stärka levnadsbetingelser och sammanhållning i hela programområdet. Delprogrammet Nordkalotten stödjer gränsöverskridande samarbete inom Nordkalotten, Kolarctic-programmet stöder samarbete mellan Nordkalotten och nordvästra Ryssland medan delprogrammet Sápmi handlar om samisk utveckling. Interreg III A Nord omfattar cirka 40 miljoner kronor i EU-finansiering. Därtill kommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering. Delprogram Nordkalotten Resultat Inom delprogrammet Nordkalotten har ett beslut fattats om projekt med kulturanknytning inom åtgärden Utbildning och forskning. Den totala finansieringen uppgår till drygt 3,8 miljoner kronor, varav EU finansierar,5 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till cirka 0,8 miljoner kronor. Övrig offentlig finansiering utgör drygt,5 miljoner kronor 3

15 Delprogram Sápmi Resultat Inom delprogrammet Sápmi har två beslut fattats om projekt med kulturanknytning inom åtgärderna Samisk utveckling och Kunskap och kompetens. Totalt omfattar dessa projekt drygt 9,6 miljoner kronor varav EU:s del i finansieringen uppgår till cirka 4,5 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen utgör närmare 2 miljoner kronor och övrig offentlig finansiering drygt 3, miljoner kronor. Delprogram Kolarctic Resultat Inom delprogrammet Kolarctic har ett beslut fattats om projekt med kulturanknytning, inom åtgärd Kultur och välfärd. Projektet Nordliga dimensionens folktraditonsnätverk omfattar närmare 4, miljoner kronor, varav EU finansierar cirka 2,2 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till cirka 0,8 miljoner kronor och övrig offentlig finansiering till drygt 0,9 miljoner kronor. Den privata finansieringen är cirka 0, miljoner kronor. Interreg III A Skärgården Resultat Under 2005 har inga projekt med svensk medverkan redovisats. Interreg III A Öresund Resultat Inom Interreg III A Öresund har beslut fattats om tre projekt med kulturanknytning inom åtgärderna Utveckling och förbättring av administrativa och fysiska strukturer, Gränsregional utbildning och kompetensutveckling samt Marknadsföring och attraktionskraft. Totalt omfattar finansieringen närmare 7,7 miljoner kronor varav EU finansierar cirka 3,8 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till närmare,3 miljoner kronor och övrig offentlig finansiering till cirka 2,6 miljoner kronor. Interreg III A Kvarken-Mittskandia Resultat Inom Interreg III A-Kvarken Mittskandia redovisas fyra projekt med kulturanknytning inom åtgärd Gemensamma värden. Den totala finansieringen uppgår till närmare 7,9 miljoner kronor. EU finansierar cirka 3,4 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen utgör närmare,6 miljoner kronor och övrig nationell offentlig finansiering drygt 2,5 miljoner kronor. Den privata finansieringen uppgår till närmare 0,4 miljoner kronor. 4

16 3.3.3 Interreg III B Interreg III B-programmen avser samverkan inom större transnationella områden. Syftet är att uppnå en bättre samordning på nationell, regional och lokal nivå samt en balanserad och långsiktig utveckling inom området. Interreg III B-programmet är också en del i EU:s arbete för en samordning mellan stora europeiska regioner inom unionen, men även för en ökad samordning med kandidatländer och andra grannländer. Sverige berörs av tre Interreg III B- program; Interreg III B Östersjön, Interreg III B Nordsjön och Interreg III B Norra Periferin. Totalt fördelas i Sverige ca 532 miljoner kronor genom Regionalfonden till Interreg III B-programmen. Resultat Interreg III B Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Norra Periferin Summa Inom området har kursen = 9,33 SEK använts. Under 2005 redovisas endast ett projekt med kulturanknytning inom Interreg III B. Den totala finansieringen uppgår till 5,4 miljoner kronor varav EU:s del utgör knappt 3,2 miljoner kronor och den svenska offentliga finansieringen,3 miljoner. Övrig finansiering utgör närmare en miljon kronor. Interreg III B Norra Periferin Resultat Under 2005 har ett kulturorienterad projekt med svenskt deltagande beviljats stöd inom Interreg III B Norra Periferin. Projektet heter Scandinavian MAYHEM (Music, Arts, Youth, Harmony, Entertainment & Media) och drivs av Kulturfrämjandet i Skellefteå med partners i Finland och på Island. Projektet har beviljats 3,2 miljoner kr från Regionalfonden och den totala finansieringen är 5,4 miljoner. Projektets huvudsyfte är att med den regionala kulturen i Norra Periferin skapa nytt innehåll till ICT (Information & Communication Technology). Det skall bidra till att övervinna svårigheter som långa avstånd och perifera lägen. Med projektet vill man bl.a. också uppmuntra till nätverkssamarbete mellan unga personer i kulturindustrierna i regionerna. Interreg III B Östersjön Resultat Under 2005 har inga projekt med kulturanknytning med svenskt deltagande beslutats inom Interreg III B Östersjön 5

17 Interreg III B Nordsjön Resultat Under 2005 har inga projekt med kulturanknytning med svenskt deltagande beslutats inom Interreg III B Nordsjön Interreg III C Interreg III C avser interregionalt samarbete mellan regioner i EU och dess grannländer. Områden inom hela EU kan få stöd. Interrreg III C skall vara en drivkraft för ett utbyte av erfarenheter och idéer för lämpliga metoder från verksamheter inom Mål och Mål 2- programmen, Interreg- och Urbanprogrammen samt från de regionala programmen för innovativa åtgärder. Även kandidatländer har goda möjligheter att delta i Interreg III C- verksamhet. Det finns fyra Interreg III C-zoner. Merparten av projekten skall omfatta partners utanför den egna zonen. Sverige ingår i den norra zonen tillsammans med Danmark, Finland och nordligaste Tyskland. Norge kan delta med egen finansiering. Närliggande s.k. tredje länder uppmuntras att delta. Insatsområdena berör särskilt regionala ramprogram inriktade på ett erfarenhetsutbyte av metoder och goda projekt inom en grupp av minst tre länder varav minst två är medlemsstater. Detsamma gäller för enskilda interregionala samarbetsprojekt som också kan förekomma. Nätverk för sammanlänkning av regioner inom och utanför EU kan också få stöd. Resultat Interreg III C Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Norra Zonen Summa Inom området har kursen = 9,33 SEK använts. Under 2005 har det beslutats om ett projekt med kulturanknytning med svenskt deltagande inom Interreg III C, Norra Zonen. Västra Götalandsregionen ingår i projektet European Cultural Tourism Network/ECTN, som beviljats 3,4 miljoner kronor från Regionalfonden. Den totala finansieringen uppgår till 5,6 miljoner. Syftet med projektet är att regioner med intresse för att utveckla kulturturism får möjligheter att dela erfarenheter och kunskap i fråga om policy- och strategiutveckling. Målet är att genom bättre kontakter mellan kultur- och turismsektorn bidra till ekonomisk utveckling och skapa nya arbetstillfällen. Huvudarrangören kommer från Storbritannien, och öviga medarrangörer från Spanien, Italien, Finland och Lettland. 6

18 3.3.5 Leader + Leader + är EU:s gemenskapsinitiativ för landsbygdsutveckling. Programmet ska utifrån lokala förutsättningar stödja nya och innovativa metoder för en hållbar utveckling och förnyelse av landsbygden. Leader + programmet i Sverige omfattar cirka,2 miljarder kronor, varav EU finansierar cirka 344 miljoner kronor genom Jordbruksfonden. Leader + genomförs i tolv avgränsade s k LAG-grupper (Local Action groups). Varje LAGgrupp ska utveckla ett lokalt partnerskap och en utvecklingsplan - s k Leader-plan - i syfte att utifrån en helhetssyn på ett hållbart sätt utveckla och förnya landsbygden. De tolv LAG-grupperna har valt olika temaåtgärder att arbeta utifrån och det finns totalt fyra tematiska områden. Dessa är;. Användning av ny kunskap och ny teknologi för att göra landsbygdsprodukter, inbegripet tjänster, mer konkurrenskraftiga 2. Öka värdet i lokala produkter, inbegripet tjänster, särskilt genom att i samverkan underlätta för mindre företag att få tillgång till marknaden. 3. Förbättring av livskvaliteten på landsbygden 4. Att på bästa sätt utnyttja natur- och kulturresurser, inklusive naturområden som enligt Natura 2000 är av intresse för hela EU Temaområde har valts av en LAG-grupp, temaområde 2 har valts av 4 LAG-grupper, temaområde 3 har valts av 3 LAG-grupper och temaområde 4 av 4 LAG-grupper. De tolv LAG-grupperna är; E-bygd i Gränsland, Carpe Mare, Gotland, Kärnan i Västra Götaland, Smålandsgruppen FGH, Astrid Lindgrens hembygd, Sjuhärad, Våg 2, Intryck Hälsingland, Kustlandet, Nedre Dalälven och Sommenbygd. Resultat Leader + Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig Privat Leader + Carpe Mare Leader + Astrid Lindgrens Hembygd Leader + Nedre Dalälven Leader + Kärnan i Västra Götaland Leader + Gotland Leader + Sjuhärad Leader + Sommenbygd Leader + Våg Leader + Blekinge E-bygd i gränsland Leader + Intryck Hälsingland Kustlandet Summa Bland de 53 beslutade projekten under 2005 finns flera projekt med bäring på natur- och kulturmiljöer. Den totala finansieringen uppgår till knappt 48 miljoner kronor. Av det beloppet utgör nära 0 miljoner kronor stöd från EU och 37,7 miljoner kronor svensk privat och offentlig finansiering. 7

19 LAG Carpe Mares projekt Tillgänglig västkust II är en vidareutveckling av projektets etapp I i syfte att tillgängliggöra natur- och kulturmiljöer i skärgården. Projektet Byggnadsvård i praktiken berör byggnadsantikvariska metoder och dess resultat. I LAG Intryck Hälsingland finns projektet Rådgivning Hälsingegårdar. I E-bygd gränsland har medel gått till ett projekt Blekinge Skärgårdsforum i syfte att marknadsföra skärgården som besöksmål med avstamp i ett internationellt seglingsengagemang för allmogebåtar. Flera projekt har beslutats i syfte att tillskapa nätverk och lokala mötesplatser med natur- och kulturvärden som bas. I LAG Sommenbygd är projektet Björksund ett nav för lokal utveckling i Rimforsa ett sådant exempel liksom projektet Arrangörsstöd till lokala kulturevenemang i Sommenbygd. Bland satsningar som gjorts i syfte att levandegöra vår lokala historia kan projektet Levande Historia i E-bygd gränsland lyftas fram. Projektet innebär att gamla hantverkstraditioner, folklore, natur- och kulturmiljöer levandegörs genom en medeltida bymiljö i Eringsboda. Ett exempel på ett projekt med levandegörandet av gamla hantverkstraditioner är projektet Slöjd över länsgränserna i LAG Nedre Dalälven. Projektet har en tot. finansiering på miljoner kronor. I LAG Intryck Hälsingland finns projektet Folkdräkter i Hälsingland. Det finns flera projekt med inriktning mot film, teater och musik. LAG Intryck Hälsingland har flera filmprojekt. Rådgivning Hälsingegårdar har kommenterats ovan och Filma Hälsingland är ett annat filmprojekt. Film för unga i LAG Astrid Lingrens hembygd är ett annat exempel liksom projektet Biografen m/s Amalia i LAG Våg 2. LAG Astrid Lindgrens hembygd har också beslutat om några mindre musikprojekt medan det största musikprojektet är Hälsinge låtverkstad, etapp II i LAG Intryck Hälsingland. Ett par teaterprojekt finns också för Hamlet på Roma slott i LAG Gotland är ett sådant. LAG Sjuhärad ingår i ett samarbete mellan fyra Leaderområden i Europa genom projektet Transnational Youth film project. Förutom Leader + Sjuhärad ingår tre grupper från Skotland i samarbetet som syftar till att stärka ungas situation på landsbygden genom att få uttrycka sig genom ett modernt media och utbyta erfarenheter, tankar och idéer med andra i bygden och i Skottland. Inom projektet ska man utveckla lokala filmprojekt om situationen i hembygden, människorna kring dem och de kulturer som de lever i. Projektet ska avslutas med en stor filmfestival som ska hållas både i Sverige och på Skottland där de alster som har producerats under året ska visas. Ett stort projekt på designområdet är projekt Sjuhärdsform i LAG Sjuhärad och i LAG Gotland finns projektet Design på orten som drivs av Gotländska besöksplatser. Bildkonsten syns i projektet Öppna Ateljéer också detta i LAG Gotland Urban II Målsättningen med gemenskapsinitiativet Urban är ekonomisk och social förnyelse i städer och stadsdelar i kris för att främja en hållbar stadsutveckling. Den andra omgången av Urban (Urban II) omfattar perioden och ger bidrag till 70 problemfyllda stadsområden över hela EU. Den 25 januari 2002 godkände kommissionen det föreslagna Urban IIprogrammet för Sverige. Programmet omfattar Göteborg med ett område från Brämaregården i söder, över Backa och Marieholm industriområde, till Lövgärdet i norra delarna av staden. Inom Sverige bidrar EU genom Regionalfonden med cirka 48 miljoner kronor. 8

20 Inom Urban II kan man bland annat söka bidrag för renovering av byggnader och allmänna platser, för förbättring av utbildning och praktik för eftersatta grupper samt för utveckling av miljövänliga kommunikationer. I Göteborg har man två huvudprioriteringar: - Att tillvarata och utveckla mänskliga resurser - Att göra området mer attraktivt och ge det högre status. Resultat Urban Finansiering SEK Område Antal projekt Totalt EU-stöd Offentlig Privat Göteborg Summa Inom Urban II har projektet IntegrationsTV beviljats stöd med totalt för åren 2005 och Projektet syftar till att med TV som verktyg låta i huvudsak barn och ungdomar från Urbanområdet komma till tals i frågor som rör dem och deras vardag. Ämnena kan t ex handla om kulturkrockar, utanförskap, skuldsättning m.m. Målet är att skapa förutsättningar för ungdomar att uttrycka sig och öka deras engagemang i samhällsfrågor. Projektet vill också bidra till att nätverk skapas ungdomar emellan. 9

21 BILAGA Vad är ett projekt med kulturanknytning? Att kortfattat och entydigt definiera kulturanknutna projekt låter sig inte göras. Vi vill i stället visa hur vi resonerat i samband med urvalet av lämpliga projekt. Utgångspunkten har varit en vid avgränsning som täcker konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Detta inbegriper alltså projekt som rör bl. a teater, konst, musik, dans, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, cirkus, konsthantverk, hantverk, design/ formgivning, kursverksamhet, arkiv och bibliotek. Denna urvalsgrund har sedan snävats in genom vissa nödvändiga gränsdragningar. Det innebär t ex att vi inte tagit med allt inom bildningsområdet utan främst utbildning för kulturyrkesverksamhet (t ex inom byggnadsvård eller musik) eller bildningsprojekt som syftar till att ge ökad kunskap om t ex en bygds kulturhistoria. När det gäller utställningar har kravet ställts på medverkan av kulturell aktör och vi har följaktligen räknat bort industrimässotypen. De hantverksprojekt vi har inkluderat har haft tydliga inslag av traditionsbevarande. I programdokumenten återfinns de flesta projekt med kulturanknytning under rubriker som Turism och regional utveckling eller Kultur som utvecklingsfaktor. De turismprojekt som vi tagit med har en kulturell eller identitetsskapande profil. Det kan handla om att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, att iordningställa utställningslokaler eller göra teateruppsättningar. Andra projekt gäller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Några projekt finns även under rubriker som Kompetensutveckling, Företags- eller Näringslivsutveckling samt Informationsteknik. Det kan t ex vara fråga om utbildning av hantverkare inom byggnadsvård eller om utveckling av bokförlag eller företag inom turism eller hantverk. Rubriken Näringslivsutveckling rymmer även filmindustrin. Inom IT-området finns exempel på projekt där man gjort sammanställningar av databaser med kulturhistoriskt innehåll eller visat känsliga miljöer med hjälp av ny teknik. 20

22 BILAGA 2 Projektlistor för Mål Norra Norrland Sápmi Norra Södra Skogslänsregionen Sápmi Södra Mål 2 Norra Västra Södra Öarna Växtkraft Mål 3 Film- och videoverksamhet Radio- och TV-programverksamhet och underhållning Biblioteks- arkiv- och museiverksamhet Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer Urban II Göteborg Leader + CarpeMare Nedre Dalälven Gotland Sjuhärad Sommenbygd Våg 2 E-bygd i gränsland Intryck Hälsingland Kustlandet 2

23 Interreg III A Sverige Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken-MittSkandia Interreg III B Norra Periferin Interreg III C Norra Zonen 22

24 Interreg III A Sverige Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken-MittSkandia Interreg III B Norra Periferin Interreg III C Norra Zonen 23

25 Projektnamn Projektägare Åtgärd Forum Museum Rönnskär Forum Museum Rönnskär ek. förening Mål Norra Norrland Finansiering Beslutsdatum / slutår Total EU Offentlig Privat Fond 5., Natur- och kulturmiljö ERDF Haparanda Production Haparanda teaterförening Matkunskapen 2 Luleå kommun Plattform för Dans i Nord, Piteå dansgästspel del B kommun Vägen mellan världsarven / Inlandet Vägverket Vägen mellan världsarven / Kusten Vägverket World Heritage Laponia Jokkmokks kommun Sikfors gamla kraftstation Piteå kommun Skogsvårdsstyrelsen Skog till nytta för alla Norrbotten Skogens kulturarv i övre Skogsvårdsstyrelsen Norrlands inland Norrbotten Stad och land - Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling Robertsfors kommun SIKU - Kulturell infrastruktur, livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling Bjurholms kommun 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling ERDF 5., Natur- och kulturmiljö ERDF Mål Norra Norrland

26 Sámástit - att använda det samiska språket Geäddie Finansiering Beslutsdatum / slutår Total EU Offentlig Privat Fond Projektnamn Projektägare Åtgärd 6., Utveckling av Samernas rennäringen och utbildningscetrum samebyarna EAGGF Duodji ealahus -att leva av släjd Sábmaspråkutvecklingsprojekt Arvidsjaur sameförening Sameslöjdsstiftelsen Samernas utbildningscetrum Mål Sápmi Norra 6.2, Samisk landsbygds- och kulturutveckling ERDF 6.2, Samisk landsbygds- och kulturutveckling ERDF 6.3, Kompetensutvecklingforskning och utbildning ESF Mål Sápmi Norra

27 Mål Södra Skogslänsregionen Beslutsdatum / Finansiering Projektnamn Projektägare Åtgärd slutår Totalt EU Offentlig Privat Fond Landsbygdsutveckling / Kusten Länsstyrelsen i Västernorrlands län 3.6, Landsbygdsutveckling / EAGGF Landsbygdsutveckling / Inlandet Industriellt kulturarv och turism i förening Länsstyrelsen i Västernorrlands län Stiftelsen Mannaminne 3.6, Landsbygdsutveckling / EAGGF.2, Områden med särskilda förutsättningar / ERDF 2.2b, Ökad anställbarhet och företagande / ESF K-märkt integrationoch rehabilitering Jämtlands läns museum Ojämt / Kusten Teater Västernorrland 2.3b, Jämställdhet / ESF Ojämt / Inlandet Teater Västernorrland 2.3b, Jämställdhet / ESF Investering för dansverksamhet Härnösands kommun.4, Attraktiva regioner och skydd för miljön / ERDF Mål Södra Skogslänsregionen

28 Att spåra sin historia Finansiering Beslutsdatum / slutår Total EU Offentlig Privat Fond Projektnamn Projektägare Åtgärd 5.3, Utveckling av Stiftelsen Gaaltije - sydsamiskt rennäringen och kulturcenter samebyarna EAGGF Mijjien Gielen Sáminuorra - Svenska samernas Riksungdomsförbund Mål Sápmi Södra 5.2, Kompetensutveckling - forskning och utbildning ESF Mål Sápmi Södra