Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år 2004 Rapport nummer 8 perioden

Transkript

1 Stöd från EU:s strukturfonder till svenska projekt med kulturanknytning år Rapport nummer 8 perioden En rapport från Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Kulturrådet och Svenska Filminstitutet

2 SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING... 3 Slutsatser... 3 Sammanfattning ÅTERRAPPORTERING UNDERLAG TILL RAPPORTEN FÖR ÅR DELTAGANDE I ÖVERVAKNINGSKOMMITTÉER REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING GEOGRAFISKA MÅL Mål Resultat... 6 Mål 1 Norra Norrland... 7 Exempel... 7 Mål 1 Södra Skogslänsregionen... 7 Exempel... 7 Mål 1 Sápmi Mål Resultat... 9 Mål 2 Norra... 9 Exempel... 9 Mål 2 Västra Exempel Mål 2 Södra Exempel Mål 2 Öarna Exempel MÅL SOM GÄLLER HELA SVERIGE Växtkraft Mål Resultat GEMENSKAPSINITIATIV Växtkraft Equal Interreg III A Resultat Interreg III A Sverige-Norge Resultat Interreg III A Nord Delprogram Nordkalotten Resultat Delprogram Sápmi Resultat Delprogram Kolarctic Resultat Interreg III A Skärgården Resultat Interreg III A Öresund Resultat Interreg III A Kvarken-Mittskandia Resultat Interreg III B Resultat Interreg III B Norra Periferin Resultat Interreg III B Östersjön Resultat Interreg III B Nordsjön Resultat Interreg III C Resultat Leader Resultat

3 3.3.6 Urban II Resultat BILAGA BILAGA

4 SLUTSATSER OCH SAMMANFATTNING Slutsatser I de svenska projekt med kulturanknytning som fått EU-stöd har EU:s del under det femte året av programperioden varit 34 % av den totala finansieringen. Detta motsvarar drygt 251 miljoner kronor. Totalt uppgick finansieringen år 2004 till cirka 752 miljoner kronor. Övrig offentlig finansiering 6% Privat finansering 15% Strukturfonderna 34% Svensk offentlig finansiering 45% Den procentuella fördelningen mellan de olika finansiärerna skiljer sig inte mycket från tidigare år. Den svenska offentliga finansieringen har dock ökat med 6% jämfört med 2003, medan den privata finansieringen har legat på 15% de senaste två åren. Projekt med kulturanknytning återfinns under flera insatsområden och åtgärder. Vanligast är åtgärder som direkt syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. De åtgärder, inom de geografiska målen 1 och 2, som riktas direkt till projekt med kulturanknytning är oftast ett av de mest efterfrågade områdena. En stor andel av de avsatta medlen för dessa områden är redan intecknade. Det totala antalet beslut till projekt med kulturanknytning har minskat med 375 beslut jämfört med rekordåret Deltagandet i övervakningskommittéerna för Mål 1 och 2 samt Leader + ger kulturmyndigheterna en god inblick i genomförandet av programmen. Sammanfattning Denna rapport med bilagor är den åttonde sammanställningen av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd från EU:s strukturfonder. Rapporten är den femte under den nya strukturfondsperioden och redovisar projekt beviljade under perioden 1 januari 31 december I föreliggande rapport redovisas totalt 245 projekt. Till dessa har EU bidragit med 251 miljoner kronor. Därtill kommer 347,6 miljoner kronor i svensk offentlig medfinansiering. 3

5 Övrig offentlig (utländsk finansiering inom Interreg) och privat finansiering uppgår sammanlagt till nära 154 miljoner kronor. Den totala finansieringen blir därmed 752,6 miljoner kronor. ALLA TOTALT Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Mål Mål Växtkraft Mål Urban II Leader Interreg III A Interreg III B Interreg III C Summa För de geografiska målen 1och 2 redovisas 95 projekt med kulturanknytning. EU-stödet till dessa uppgår till 172,6 miljoner kronor. Den svenska offentliga och privata medfinansieringen är 367 miljoner kronor. - Inom Växtkraft Mål 3 som gäller hela Sverige, utom Mål 1-området, redovisas 69 projekt. EU-stödet till dessa uppgår till närmare 21 miljoner kronor och den svenska offentliga och privata medfinansieringen är 24 miljoner kronor. - Inom gemenskapsinitiativen Urban II, Leader +, Interreg III A samt Interreg III B och III C redovisas 82 projekt med kulturanknytning. EU-stödet till dessa uppgår till nära 58 miljoner kronor. Den svenska offentliga medfinansieringen är 44 miljoner kronor. Övrig offentlig och privat finansiering uppgår till nära 66 miljoner kronor. Projekt med kulturanknytning återfinns under flera insatsområden och åtgärder. Vanligast är åtgärder som direkt syftar till att utveckla och bevara kulturarvet eller anknyter till livsmiljö, kulturliv och attraktivitet. Många kulturanknutna projekt inom de geografiska målområdena syftar till att bevara och tillgängliggöra kulturarvet och att stärka den lokala och regionala identiteten. Vanliga är också projekt som syftar till ett ökat, samordnat och mer tillgängligt kulturutbud. Huvudsakliga nationella offentliga medfinansiärer har varit landsting, länsstyrelser och kommuner. Bland övriga medfinansiärer kan nämnas länsarbetsnämnder, länsmuseer, högskolor, Statens kulturråd, Svenska Filminstitutet, Boverket, Statens Fastighetsverk samt Stiftelsen Framtidens kultur. Rapporten har sammanställts av Maria Wikman, Marja-Leena Pilvesmaa och Kersti Berggren, Riksantikvarieämbetet; Christer Bogefeldt, Riksarkivet; Leif Sundkvist, Statens Kulturråd samt Tomas Johansson, Svenska Filminstitutet. 4

6 1 ÅTERRAPPORTERING Enligt regleringsbrevet för 2004 har regeringen uppdragit åt Riksantikvarieämbetet, Statens kulturråd, Riksarkivet och Svenska Filminstitutet att tillsammans årligen redovisa hur många projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EG:s strukturfonder. Redovisningen skall också visa på omfattningen av den nationella medfinansieringen samt de myndigheter, institutioner m.fl. som i huvudsak bidragit med denna. De ovannämnda myndigheterna har haft uppdraget sedan Denna rapport är den åttonde sammanställningen av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd från EU:s strukturfonder. Rapporten är den femte under den nya strukturfondsperioden och redovisar projekt beviljade under perioden 1 januari 31 december UNDERLAG TILL RAPPORTEN FÖR ÅR 2004 Underlag till rapporten har hämtats från förvaltningsmyndigheterna för målområden och gemenskapsinitiativ. Från dessa har vi skriftligen begärt att få uppgifter om de stöd som beslutats under perioden Förvaltningsmyndigheterna ombads redovisa projekt med kulturanknytning och för dessa ange stödmottagare, åtgärdsområde, total kostnad för projektet, EU:s del av finansieringen, övrig finansiering, fond som finansierat projektet och beslutsdatum. De ombads även lämna en kort projektbeskrivning. För att underlätta identifieringen av kulturprojekt bifogades till skrivelsen en definition av projekt med kulturanknytning. Utgångspunkten har varit en vid avgränsning som täcker konstarterna, medierna, bildningssträvandena och kulturarven (bilaga 1). 2.1 Deltagande i övervakningskommittéer Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet och Statens kulturråd har under året haft ledamöter i samtliga övervakningskommittéer för Mål 1 och 2. Riksantikvarieämbetet har även en representant i övervakningskommittén för Leader +. I och med detta arbete har det tydligare kunnat konstateras att de åtgärder som anknyter till livsmiljö och attraktivitet oftast är ett av de mest efterfrågade områdena. Detta i sin tur har lett till att en stor andel av medlen som avsatts för dessa åtgärder redan är intecknade. Myndigheterna bedömer att deltagandet i övervakningskommittéerna ger en god inblick i genomförandet av programmet. 5

7 3 REDOVISNING AV EU-STÖD TILL PROJEKT MED KULTURANKNYTNING Redovisningen bygger på beslut om stöd som fattats under perioden 1 januari till och med 31 december Uppgifterna finns även sammanställda i listform som bifogas rapporten (bilaga 2). I nedanstående redovisning har vi valt att lyfta fram exempel inom några delområden. I projektexemplen under de olika målområdena redovisas i förekommande fall den summa som beviljats genom strukturfonderna. För uppgifter om totalfinansiering av de enskilda projekten hänvisas till bilaga 2. I bilaga 2 redovisas beslutsdatum och slutår för projekten samt i förkommande fall den totala fleråriga finansieringen. 3.1 Geografiska Mål Mål 1 Mål 1 avser glesbygd och regioner som släpar efter i utvecklingen. Till Mål 1 i Sverige bidrar EU totalt under programperioden med cirka 6 miljarder kronor. Sammanlagt berör Mål 1 i Sverige 51 kommuner med cirka invånare. Mål 1 är indelat i två programområden: Södra Skogslänsregionen och Norra Norrland. Totalt omfattar varje Mål 1-program över 8,5 miljarder kronor, varav EU:s bidrag motsvaras av cirka 3 miljarder kronor. Programmet finansieras genom Regional- Social, Jordbruks- och Fiskefonderna. Resultat Mål 1 Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig Privat Mål 1 Norra Norrland Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Sápmi Norra Mål 1 Sápmi Södra Summa Inom Mål 1 har sammanlagt 46 projekt med kulturanknytning beviljats stöd. Den totala finansieringen för dessa projekt uppgår till 273,6 miljoner kronor. Av det beloppet utgör 83 miljoner kronor stöd från EU och 190 miljoner kronor svensk privat och offentlig medfinansiering. Huvudsakliga nationella medfinansiärer har varit berörda kommuner och landsting, berörda länsstyrelser, arbetsförmedlingen och länsarbetsnämnden. Bland övriga finansiärer kan nämnas Statens kulturråd, Nämnden för hemslöjdsfrågor, Naturvårdsverket, Längmanska företagarfonden, Mitt Sverige Turism, SCA Skog, Skogsvårdsstyrelsen Mellannorrland, Svensk Industridesign samt deltagande företag och föreningar. 6

8 Mål 1 Norra Norrland Exempel Inom Mål 1 Norra Norrland beviljades stöd till 12 projekt med kulturanknytning under Tre av dessa projekt är uppdelade i två delar, Inlandet och Kusten, för vilka olika stödvillkor gäller. EU:s del av finansieringen uppgår totalt till närmare 16,6 miljoner kronor. Projekt med kulturanknytning återfinns inom fyra åtgärder fördelade på tre insatsområden. Åtgärden 5.2 Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling är den vanligaste med 9 projekt med kulturanknytning. Övriga projektbeslut är fattade inom åtgärderna 5.1, Natur- och kulturmiljö, 4.5, Landsbygdsutveckling samt 3.5 Kompetens och utbildning. Samtliga projekt utom två är finansierade genom Regionalfonden. Film Pool Nord AB har beviljats 2,1 miljoner kronor genom åtgärden 3.5, Kompetens och utbildning som finansieras ur Socialfonden för projektet Växtplats Film. Projektets syfte är att vidga arbetsmarknaden för snickare, målare och konstnärer att även omfatta arbete inom filmbranschen och närliggande branscher som teater- och utställningsverksamhet, samt bredda kompetensen för verksamma filmarbetare. Sammantaget skall projektet ge förutsättningar för ett ökat nyföretagande och göra regionen mer attraktiv för filmproduktion. Luleå kommun har genom åtgärden 4.5, Landsbygdsutveckling beviljats 1,4 miljoner kronor från Jordbruksfonden för projektet Levande skärgård. Målet med projektet är en attraktiv skärgård med hållbar utveckling, ökad sysselsättning, tillväxt och bosättning. Projektägaren vill i samarbete med boende och företagande i skärgården verka för en positiv utveckling i skärgården genom att stödja utvecklingen av olika nätverk, bevara kulturarv och kulturlandskap och utbyta erfarenheter med andra kustkommuner. Studieförbundet Vuxenskolan har genom åtgärd 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling beviljats drygt 1 miljon kronor från Regionalfonden till projektet Slöjdcirkus. Projektet avser att skapa intresse, engagemang och aktiviteter inom slöjd och hantverk hos unga människor. Utvecklandet av hantverkskunnande och förmågan att lära andra ses som en viktig faktor för bevarande av kulturarvet inom hantverk. Västerbottens läns landsting har inom samma åtgärd beviljats 1,1 miljoner kronor för projektet Konstnärsdriven regional utveckling. Projektet omfattar olika insatser för att skapa strukturer och förutsättningar för att ta tillvara kulturutövares unika kompetens. Projektet skall leda till ett ökat intresse för och tillgång till god konst för länets invånare och besökare samt kreativa och hälsofrämjande arbetsplatser. Mål 1 Södra Skogslänsregionen Exempel Inom Mål 1 Södra Skogslänsregionen har stöd beviljats till 27 projekt med kulturanknytning. Två av dessa projekt är uppdelade i två delar, Inlandet och Kusten. EU:s del av finansieringen uppgår till 57 miljoner kronor. Projekt med kulturanknytning återfinns inom 6 åtgärder fördelade på fyra olika insatsområden finansierade genom de tre fonderna Regional-, Social- och Jordbruksfonden. Åtgärden 4.1, Attraktiva regioner och skydd för miljön, är den vanligaste med 9 beslut. Den näst vanligaste åtgärden är 1.1, Utveckling av företag och företagande med 5 projekt, båda åtgärderna finansieras genom Regionalfonden. Åtgärden 3.6, Landsbygdsutveckling finansieras genom Jordbruksfonden och åtgärden 2.4, Lokalt projektstöd genom Socialfonden. Det i särklass största projektet i beslutade medel är beslutat inom åtgärden 1.2, Områden med särskilda förutsättningar. Det är Sundsvalls kommun som beviljats 23 miljoner kronor för 7

9 projektet Nytt Scenhus i Sundsvall. Projektets övergripande syfte är att stärka Sundsvall och regionens attraktionskraft genom att skapa förutsättningar för ett rikare kulturliv och en bättre livsmiljö, som i sin tur också stimulerar till besök och inflyttning samt underlättar rekrytering av kvalificerad personal. Genom Socialfonden har Landstinget i Västernorrland beviljats 3,3 miljoner kronor, uppdelat på kust och inland, till projektet Design i Västernorrland Designcenter Västernorrland är tänkt som en flerårig bred och välförankrad satsning på design som skall inspirera företag, myndigheter, organisationer och skolor att satsa på design i olika former. Projektet vill öka medvetenheten om designens betydelse vilket förväntas medverka till en omstrukturering av länets förutsättningar på sikt. Projektet syftar till att samla form- och designkompetensen i länet och koordinera arbetet med rådgivning inom olika utbildningssatsningar, information och utställningar. Utöver Design i Västernorrland har ytterligare tre projekt inom designområdet beviljats medel. Skogsvårdsstyrelsen Mellannorrland har inom åtgärden 3.6, Landsbygdsutveckling beviljats kronor för projektet Skogens kulturarv en resurs för landsbygdsutveckling. Projektet syftar till att öka kännedomen om forn- och kulturlämningar i skogen till gagn för ortsbefolkning, hembygdsintresserade samt skapa en intressant aktivitet för företagare som bedriver småskalig turism. Mål 1 Sápmi Inom de båda Mål 1-områdena finns insatsområdena Samisk utveckling och Samiskt program. Sametinget har beslutat om 7 projekt med kulturanknytning varav 5 inom Mål 1 Sápmi Norra och två inom Mål 1 Sápmi Södra. Inom Sápmi Norra har Gällivare kommun genom Socialfonden beviljats kronor inom åtgärden 6.3, Kompetensutveckling forskning och utbildning för projektet Kulturkraft. Det övergripande syftet med projektet är att på Sjöparksskolan i Gällivare skapa en miljö som erbjuder en kulturell mångfald som ger eleverna möjligheter att grundlägga respekt och aktning för varje människa oavsett bakgrund. Genom projektet ska skolan såväl utveckla elevernas förmågor och deras eget kulturskapande värden, traditioner, historia, språk och kunskaper som att vara en mötesplats för olika kulturer. Projektets femhuvudmål är: Att öka kunskapen om samerna och Sveriges urbefolkning och samisk kultur, att alla elever ska känna delaktighet i sin egen kultur och utveckla känsla och respekt för andra kulturer, att samtliga elever ska få kännedom om samerna och deras kultur, att den samiska kulturen ska bli ett synligt inslag i Sjöparkskolans verksamhet samt att skapa en skola som kan vara en förebild i samisk integrering. Inom Sápmi Södra har Stiftelsen Gaaltije Sydsamiskt kulturcentrum inom Regionalfonden beviljats 4,2 miljoner kronor inom åtgärden 5.1, Samisk landsbygd- och kulturutveckling för projektet Gaaltije källan till kunskap och till Saepmie. Bakgrunden till projektet är att näringslivet i Jämtland i samarbete med Östersunds kommun och länsstyrelsen i Jämtlands län har för avsikt att etablera en anläggning ett Landmärke Norra Europa på Frösön som skall leda till ett ökat intresse för regionen och aktivt bidra till att stimulera olika verksamheter i närområdet. Tanken är att utveckla det samiska temat till att bli huvudprofil för anläggningen och de olika verksamheterna. Projektet syftar bland annat till att arbeta för uppbyggnad av ett samiskt informationscentrum med regionalt ansvar som en scen för informationsinsatser samt utveckla samarbetet med arktiska folk och andra urfolkskulturer. 8

10 3.1.2 Mål 2 Mål 2 syftar till att stimulera näringslivsutveckling i utsatta industri- och landsbygdsregioner. Mål 2 i Sverige motsvarar i stort sett tidigare Mål 2 och 5b. De Mål 2- och 5b kommuner som inte ingår i det nya Mål 2-området är med i programmet genom ett särskilt utfasningsstöd som ges under en övergångsperiod t o m Sammanlagt berör Mål 2 i Sverige cirka 1.5 miljoner invånare. Mål 2 programmen omfattar totalt cirka 12,6 miljarder kronor, varav Regional- och Socialfonden bidrar med cirka 3,6 miljarder. Mål 2 i Sverige uppdelas i fyra programområden: Norra, Västra, Södra och Öarna. Resultat Mål 2 Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig Privat Mål 2 Norra Mål 2 Västra Mål 2 Södra Mål 2 Öarna Summa Inom Mål 2 har sammanlagt 49 projekt med kulturanknytning beviljats stöd. Den totala finansieringen för dessa projekt uppgår till 266 miljoner kronor. Av det beloppet utgör närmare 89,5 miljoner kronor stöd från EU och närmare 177 miljoner kronor svensk privat och offentlig medfinansiering. Huvudsakliga nationella medfinansiärer är landsting, regionförbund, länsstyrelser och berörda kommuner. Till övriga finansiärer hör bland andra länsarbetsnämnder, länsmuseer, högskolor, Svenska Filminstitutet, Svenska Institutet, Boverket, Sveriges Bildkonstnärsfond, Banverket, Statens kulturråd, Stiftelsen Framtidens Kultur och Statens Fastighetsverk. Mål 2 Norra Exempel Inom Mål 2 Norra har under 2004 fattats beslut om 31 miljoner kronor i EU-stöd till 15 projekt med kulturanknytning. Den totala stödsumman inklusive nationell finansiering är nära 83 miljoner kronor. Medel har beviljats ur Social- och Regionalfonden. Alla projekt utom två ligger inom åtgärd 1.3 Attraktiv livsmiljö. Det största EU-stödet, 7 miljoner kronor, går till Tillväxtprojektet Region Strömsholms Kanal, en fristående fortsättning på två tidigare etapper. Det aktuella projektet innebär vissa stora investeringar, bl.a. en Kanalbyggnadshytta i Hallstahammar. Vidare ges fyra miljoner kronor till Arboga stadskärneutveckling för kulturturism samt 3,6 miljoner till Stiftelsen Stora Kopparberget för etapp 2 av Världsarvshuset vid Falu Gruva, det sistnämnda stödet från åtgärd 1.1 Entreprenörskap. De flesta stöden inom Mål 2 Norra år 2004 har beslutats för projekt med anknytning till regionalt eller lokalt kulturarv. Sålunda har också 2,7 miljoner kronor beviljats för den 9

11 fortsatta utvecklingen av Wij Trädgårdar och lika mycket till projektet Norns bruk, som syftar till att utveckla detta 1600-talsbruk (i Hedemora kommun) till ett nationellt besöksmål. I övrigt får Stiftelsen Dalarnas Museum 2,5 miljoner kronor för en förnyelse och modernisering av museet och för att utveckla och förstärka begreppet folkkonst. Dessutom kan nämnas 1.9 miljoner kronor för projektet Förbättring av infrastrukturen i Dalhalla, som syftar till att öka antalet besökare och att förlänga säsongen för denna utomhusscen. Mål 2 Västra Exempel Inom Mål 2 Västra har 8 projekt med kulturanknytning beviljats sammanlagt nära 23 miljoner kronor ur Regionalfonden. Den totala stödsumman är ca 70 miljoner. Fem av projekten ligger inom åtgärd A.2 Attraktionskraft och tillgänglighet, medan två gäller A.1 Utveckling och förnyelse i näringslivet och en avser åtgärd A.3 Infrastruktur för kompetensförsörjning. Det största enskilda EU-stödet, 7,2 miljoner kronor, kom från åtgärd A.3 och gick till Hällefors kommun för etapp III av projektet K-KAU. Två: formens hus. Projektet ingår i kommunens planer att etablera sig som ett centrum för design. Hällefors fick vidare kronor för fortsättningen på Litteratur som tillväxtfaktor i Måltidsriket. Stora summor gick också till Töreboda kommun, som fick 5,7 miljoner kr för fortsättningen av projektet Upplevelseområdet Göta Kanal Väst och till Värmlands Hembygdförbund som beviljades ca fem miljoner för Kulturturismens hembygdsgårdar i Värmland. Projekten inom Mål 2 Västra var under 2004 ganska väl spridda på olika kulturområden. Bland de stödda projekten finns nämligen, vid sidan av kulturarvs- och kulturturistprojekt, även ett nordiskt dekorförråd i Uddevalla, ett konstens hus i Laxholmen (Munkfors kommun) och Konstkusten 2 utveckling av kulturella marknadsplatser i Norra Bohuslän (Sotenäs kommun). Mål 2 Södra Exempel Inom Mål 2 Södra har under år 2004 beslut fattats om drygt 20 miljoner kronor till 12 projekt med kulturanknytning. De 12 projekten är kopplade till ett insatsområde och tre åtgärdsområden. De aktuella åtgärdsområdena är: 1.1 Utveckla och marknadsföra attraktivitet och identitet, 1.2 Förbättra infrastruktur och utvecklingsmöjligheter samt 1.3 Utveckla näringsliv och nyföretagande. Medlen kommer från Regionala utvecklingsfonden. De flesta och mest omfattande projekten ligger under 1.1 Utveckla och marknadsföra attraktivitet och identitet. Projekten är inriktade på att utveckla kulturmiljöer som besöksmål, ofta med ett brett och gränsöverskridande anslag. Ett exempel är projektet Natur för alla som beviljats 2 miljoner kronor och drivs av länsstyrelsen i Östergötland. Målet är att utveckla, förbättra och tillgängliggöra besöksmål i Östergötland med särskild inriktning på att nå grupper som normalt inte kommer ut i skog och mark. Målgrupper är främst funktionshindrade, invandrare och barn. Vimmerby kommun har fått drygt 5 miljoner kronor för inrättande av museum och forskningscenter kring Astrid Lindgren, hennes skapande gärning och internationella ställning. Under 1.2 Förbättra infrastruktur och utvecklingsmöjligheter har Byggnadsföreningen Folksalen beviljats nära kronor för Ydre kulturcentra. Syftet är att renovera Folksalen och Kulturverkstaden. Folksalen renodlas till en möteslokal och Kulturverkstaden till en 10

12 modern biograf. Kulturverkstaden ska också kunna fungera som teater och salong för allmänkulturell verksamhet. Virserums konsthall har inom 1.3 Utveckla näringsliv och nyföretagande beviljats 1,1 miljoner kronor för att genomföra Träbiennalen 2004, öppna utställningscentrum för Design och Teknik samt driva Resurscentrum för medialisering av Skog och Trä. Mål 2 Öarna Exempel Inom Mål 2 öarna har under år 2004 drygt 15 miljoner kronor beviljats till 14 projekt med kulturanknytning. De 14 projekten fördelar sig på tre insatsområden och 7 åtgärdsområden: 1.1 Kultur och miljö, 1.2 Lokalt anpassade servicelösningar, 1.3 Lokal mobilisering, 2.1 Samverkan näringsliv utbildningsanordnare, 2.2 Kunskaps- och kompetensutvecklande åtgärder, 3.1 Näringslivsfrämjande åtgärder, 3.2 Infrastrukturella åtgärder. Medel har beviljats ur Socialfonden och Regionala utvecklingsfonden. Av 14 projekt drivs 7 på Gotland. Tre av de Gotländska projekten är inriktade på att stärka interaktiva medier och upplevelsebaserad turism som ett profilområde för Gotland. De tre projekten Digital TV-produktion och test, Interaktiva medier ett profilområde för Gotland samt Upplevelsebaserad turism har beviljats sammanlagt nästan 9 miljoner kronor inom 3.2 Infrastrukturella åtgärder, 3.1 Näringslivsfrämjande åtgärder och 2.1 Samverkan näringsliv utbildningsanordnare. För de två förstnämnda är Gotlands kommun projektägare, för den sistnämnda Högskolan på Gotland. I Öckerö kommuns projekt MYRAN inom 3.1 Näringslivsfrämjande åtgärder som beviljats drygt kronor är syftet att ta med invånarnas åsikter i en kommunal process rörande ett kulturminnesvårdsprogram. Inom projektet skapas kontaktytor och dialog mellan kommuninvånare, tjänstemän och politiker. Föreningen Kusttraditioner i Västra Götaland har beviljats kronor för att stärka sitt museums attraktivitet genom en utbyggnad. 3.2 Mål som gäller hela Sverige Växtkraft Mål 3 Växtkraft Mål 3 syftar till att stärka individens ställning på arbetsmarknaden. Växtkraft Mål 3 ska ge möjligheter till förändringsarbete, kompetensutveckling och kompetensförsörjning i arbetslivet för såväl anställda i företag, offentlig sektor, organisationer, ensamföretagare som arbetslösa. Programmet riktar sig särskilt till små och medelstora företag och arbetsplatser. Till Mål 3 i Sverige bidrar EU med cirka 6 miljarder kronor från Socialfonden. Alla beslut om ekonomiskt stöd i Växtkraft Mål 3 fattas på regional nivå och utgår från regionala prioriteringar som de regionala partnerskapen kommit överens om. 11

13 Resultat Växtkraft Mål 3 Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig Privat Film- och videoverksamhet Radio- och TVprogramverksamhet Övrig kulturell verksamhet och underhållning Biblioteks- arkiv- och museiverksamhet Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer Summa Inom Växtkraft Mål 3 har under 2004 sammanlagt 69 projekt med kulturanknytning beviljats stöd. Den totala finansieringen för dessa projekt uppgår till drygt 45 miljoner kronor. Av det beloppet utgör nära 21 miljoner stöd från EU och drygt 24 miljoner svensk privat och offentlig finansiering De 69 projekten fördelar sig på fem sektorer med kulturanknytning: Film- och videoverksamhet (3 projekt), Radio- och TV-programverksamhet (2 projekt), Biblioteks-, arkiv- och museiverksamhet (7 projekt), och underhållning (38 projekt) samt Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer (19 projekt). Sammantaget 31 projekt avser analys, nätverk och kompetensutvecklingsstimulans, 29 avser lokalt projektstöd, samt ett fåtal jobbrotation, integration, mångfald och jämställdhet. 3.3 Gemenskapsinitiativ EU:s gemenskapsinitiativ kompletterar målprogrammen och berör sociala och ekonomiska frågor som är gemensamma för flera europeiska regioner. De projekt som startas inom ramen för gemenskapsinitiativen skall innebära nytänkande, ha en lokal eller regional förankring, bygga på lokala eller regionala initiativ samt ofta ske i samarbete mellan flera medlemsländer. Samtliga gemenskapsinitiativ kräver nationell medfinansiering i form av nationella, offentliga eller privata medel. Varje initiativ finansieras numera av enbart en strukturfond vardera. För åren avsätts 5,35% av EU:s totala strukturfondsbudget till gemenskapsinitiativen, dvs. cirka 88 miljarder kronor. Sverige tilldelas totalt cirka 2,37 miljarder kronor. Från och med den 1 januari 2000 finns fyra olika gemenskapsinitiativ och samtliga berör Sverige: Växtkraft Equal, Leader +, Urban II och Interreg III Växtkraft Equal Equal är ett gemenskapsinitiativ, finansierat av Europeiska socialfonden. Equal har som mål att motverka diskriminering, utslagning och ojämlikhet på arbetsmarknaden. Projektarbetet 12

14 ska bedrivas i s.k. utvecklingspartnerskap inom Sverige samt i transnationellt samarbete med motsvarande partnerskap i andra medlemsländer. Breda utvecklingspartnerskap över nationsgränserna är grundläggande i Equal. Till Sverige bidrar EU med cirka 688 miljoner kronor. Ansvarig för beslut om projektmedel är Svenska ESF-rådet. Equal är uppbyggd i två faser. Fas I pågick från 15 november 2001 till 15 maj 2002.Till denna fas ges 100% bidrag från den Europeiska socialfonden. Fas II beslutades i maj 2002 och pågår formellt under åren Av de totalt 46 beviljade projekten har fyra kulturanknytning. Några nya Equal-projekt har inte tillkommit under Interreg III A Interreg III A inriktas på att utveckla det gränsregionala samarbetet såväl inom EU som mellan medlemsstaterna och deras grannar. Syftet är att genom gränsregionalt samarbete inom det ekonomiska och sociala området undanröja eller minska de hinder och problem som uppstår på grund av gränserna och det ofta perifera läget. Sverige berörs av fem Interreg III A program: Öresund, Sverige-Norge, Skärgården, Kvarken-MittSkandia och Nord. Grundläggande krav för deltagande är att samarbete sker över nationsgränserna med deltagande från minst ett EU-land. Totalt tilldelar EU genom Regionalfonden cirka 1,2 miljarder kronor till Interreg III A- programmen som berör Sverige medan Sverige bidrar med cirka 776 miljoner kronor. Resultat Interreg III A Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig S Privat Offentlig övr Sverige - Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken - Mittskandia Summa Inom delområdet Sverige-Norge har kursen 1 NOK = 1,08 SEK använts Inom delområdena Nord/Nordkalotten, Sápmi och Kolarctic har kursen 1 = 9,04 SEK använts. Totalt redovisas inom Interreg III A 23 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgår till 96,8 miljoner kronor varav EU:s del uppgår till 37,8 miljoner kronor och den svenska offentliga finansieringen 17,3 miljoner kronor. Övrig offentlig finansiering utgör knappt 38,6 miljoner kronor och den privata finansieringen cirka 3 miljoner kronor. Interreg III A Sverige-Norge Resultat Inom Interreg III A Sverige-Norge redovisas 12 projekt med kulturanknytning. Den totala finansieringen uppgår till cirka 48 miljoner kronor varav EU finansierar cirka 16,1 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till närmare 9,3 miljoner kronor och övrig finansiering till cirka 20,5 miljoner kronor. Den privata finansieringen är drygt 2 13

15 miljoner kronor. Av de 12 projekten har 7 beslut fattats inom åtgärden Kultur, regional identitet och attraktionskraft. Övriga projekt har beslutats inom åtgärderna Kunskap och kompetensutveckling, Samisk samhällsutveckling och Utveckling av företag och företagande. Interreg III A Nord Programmet består av tre delprogram med övergripande mål att stärka levnadsbetingelser och sammanhållning i hela programområdet. Delprogrammet Nordkalotten stödjer gränsöverskridande samarbete inom Nordkalotten, Kolarctic-programmet stöder samarbete mellan Nordkalotten och nordvästra Ryssland medan delprogrammet Sápmi handlar om samisk utveckling. Interreg III A Nord omfattar cirka 401 miljoner kronor i EU-finansiering. Därtill kommer minst lika mycket i nationell offentlig och privat finansiering. Delprogram Nordkalotten Resultat Inom delprogrammet Nordkalotten har två beslut fattats om projekt med kulturanknytning inom åtgärden Tema kultur- och upplevelseindustri. Den totala finansieringen uppgår till knappt 5,9 miljoner kronor, varav EU finansierar cirka 3 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till cirka 1,6 miljoner kronor. Övrig offentlig och privat finansiering utgör cirka 1 miljon kronor respektive cirka kr. Delprogram Sápmi Resultat Inom delprogrammet Sápmi har två beslut fattats om projekt med kulturanknytning inom åtgärderna Samisk utveckling och Kunskap och kompetens. Totalt avser dessa projekt nästan 7,9 miljoner kronor varav EU:s del i finansieringen uppgår till knappt 2,9 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen utgör drygt kronor och övrig offentlig finansiering cirka 4,3 miljoner kronor. Delprogram Kolarctic Resultat Inom delprogrammet Kolarctic har ett beslut fattats om projekt med kulturanknytning, inom åtgärd Kultur och välfärd. Projektet Kartläggning och skydd av samt ökad kändhet för hotade, arktiska dokumentärfilmer i Barentsregionen omfattar cirka 7,8 miljoner kronor varav EU finansierar cirka 3,3 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till kronor och övrig offentlig finansiering till närmare 3,8 miljoner kronor. Den privata finansieringen är drygt kronor. Interreg III A Skärgården Resultat Under 2004 har inga projekt med svensk medverkan redovisats. 14

16 Interreg III A Öresund Resultat Inom Interreg III A Öresund har beslut fattats om 5 projekt med kulturanknytning. Totalt omfattar finansieringen cirka 23,5 miljoner kronor varav EU finansierar cirka 11,6 miljoner kronor. Den svenska offentliga finansieringen uppgår till närmare 4,7 miljoner kronor och övrig offentlig finansiering till cirka 7,2 miljoner kronor. Projekten har beslutats inom åtgärderna Gränsregional funktionalitet och regional utveckling, Gränsregional utbildning och kompetensutveckling och Samhörighet och regional information. Interreg III A Kvarken-Mittskandia Resultat Inom Interreg III A-Kvarken Mittskandia redovisas ett projekt med kulturanknytning inom åtgärd Kompetens och marknad. Den totala finansieringen uppgår till cirka 3,7 miljoner kronor. EU finansierar cirka kronor. Den svenska offentliga finansieringen utgör cirka kronor och övrig nationell offentlig finansiering drygt 1,7 miljoner kronor Interreg III B Interreg III B-programmen avser samverkan inom större transnationella områden. Syftet är att uppnå en bättre samordning på nationell, regional och lokal nivå samt en balanserad och långsiktig utveckling inom området. Interreg III B-programmet är också en del i EU:s arbete för en samordning mellan stora europeiska regioner inom unionen, men även för en ökad samordning med kandidatländer och andra grannländer. Sverige berörs av tre Interreg III B- program; Interreg III B Östersjön, Interreg III B Nordsjön och Interreg III B Norra Periferin. Totalt fördelas i Sverige ca 532 miljoner kronor genom Regionalfonden till Interreg III B-programmen. Resultat Interreg III B Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Norra Periferin Summa Inom området har kursen 1 = 9,04 SEK använts. Under 2004 redovisas endast ett projekt med kulturanknytning inom Interreg III B Den totala finansieringen uppgår till 10,7 miljoner kronor varav EU:s del uppgår till 5,3 miljoner kronor och den svenska offentliga finansieringen drygt kronor. Övrig offentlig finansiering utgör närmare 4,7 miljoner kronor. 15

17 Interreg III B Norra Periferin Resultat Under 2004 fattades ett beslut inom Interreg III B Norra Periferin med bäring på kulturarvet. Projektet heter Northern Coastal Experience, NORCE och leds av Regionala utvecklingsinstitutet i Nordvästra Island (Regional Development Institute of Northwest Iceland). Svensk medarrangör är Piteå kommun, projektet består totalt av 15 partners från Norge, Skottland, Finland, Färöarna, Grönland och Newfoundland i Kanada. Projektet har beviljats 5,3 miljoner kronor från Regionalfonden och den totala finansieringen uppgår till 10,7 miljoner kronor. Projektet syftar till att bilda ett nätverk av kustnära kulturmiljöer runt om i regionen Norra Periferin. En gemensam informationsstrategi skall upprättas för de olika platserna där information om bland annat turistorganisationer och lokala transportföretag skall erbjudas. Målet är att stimulera lokal ekonomin och sociala utveckling genom en differentierad ekonomi och turism baserad på kulturarvet. Interreg III B Östersjön Resultat Under 2004 har inga projekt med kulturanknytning med svenskt deltagande beslutats inom Interreg III B Östersjön Interreg III B Nordsjön Resultat Under 2004 har inga projekt med kulturanknytning med svenskt deltagande beslutats inom Interreg III B Nordsjön Interreg III C Interreg III C avser interregionalt samarbete mellan regioner i EU och dess grannländer. Områden inom hela EU kan få stöd. Interrreg III C skall vara en drivkraft för ett utbyte av erfarenheter och idéer för lämpliga metoder från verksamheter inom Mål 1 och Mål 2- programmen, Interreg- och Urbanprogrammen samt från de regionala programmen för innovativa åtgärder. Även kandidatländer har goda möjligheter att delta i Interreg III C- verksamhet. Det finns fyra Interreg III C-zoner. Merparten av projekten skall omfatta partners utanför den egna zonen. Sverige ingår i den norra zonen tillsammans med Danmark, Finland och nordligaste Tyskland. Norge kan delta med egen finansiering. Närliggande s.k. tredje länder uppmuntras att delta. Insatsområdena berör särskilt regionala ramprogram inriktade på ett erfarenhetsutbyte av metoder och goda projekt inom en grupp av minst tre länder varav minst två är medlemsstater. Detsamma gäller för enskilda interregionala samarbetsprojekt som också kan förekomma. Nätverk för sammanlänkning av regioner inom och utanför EU kan också få stöd. 16

18 Resultat Interreg III C Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig S Offentlig övr Privat Norra Zonen Summa Inom området har kursen 1 = 9,04 SEK använts. Under 2004 har det beslutats om två projekt med kulturanknytning inom Interreg III C Norra Zonen. Ett av dessa har svenskt deltagande. Vellinge kommun har från Regionalfonden beviljats 1,2 miljoner kronor för projektet Culture, Nature and Tourism Network / KNOT. Den totala finansieringen uppgår till närmare 2,5 miljoner kronor. Projektet skall skapa ett nätverk som länkar samma projektägare av tidigare och nuvarande Interregprojekt inom utveckling av kultur- och naturtillgångar för hållbar turism. Syftet är att utbyta idéer och erfarenheter. Förutom Sverige ingår partners från Norge, Isle of Man, Irland, Island och Danmark i projektet Leader + Leader + är EU:s gemenskapsinitiativ för landsbygdsutveckling. Programmet ska utifrån lokala förutsättningar stödja nya och innovativa metoder för en hållbar utveckling och förnyelse av landsbygden. Leader + programmet i Sverige omfattar cirka 1,2 miljarder kronor, varav EU finansierar cirka 344 miljoner kronor genom Jordbruksfonden. Leader + genomförs i tolv avgränsade s k LAG-grupper (Local Action groups). Varje LAGgrupp ska utveckla ett lokalt partnerskap och en utvecklingsplan - s k Leader-plan - i syfte att utifrån en helhetssyn på ett hållbart sätt utveckla och förnya landsbygden. De tolv LAG-grupperna har valt olika temaåtgärder att arbeta utifrån och det finns totalt fyra tematiska områden. Dessa är; 1. Användning av ny kunskap och ny teknologi för att göra landsbygdsprodukter, inbegripet tjänster, mer konkurrenskraftiga 2. Öka värdet i lokala produkter, inbegripet tjänster, särskilt genom att i samverkan underlätta för mindre företag att få tillgång till marknaden. 3. Förbättring av livskvaliteten på landsbygden 4. Att på bästa sätt utnyttja natur- och kulturresurser, inklusive naturområden som enligt Natura 2000 är av intresse för hela EU Temaområde 1 har valts av en LAG-grupp, temaområde 2 har valts av 4 LAG-grupper, temaområde 3 har valts av 3 LAG-grupper och temaområde 4 av 4 LAG-grupper. De tolv LAG-grupperna är; E-bygd i Gränsland, Carpe Mare, Gotland, Kärnan i Västra Götaland, Smålandsgruppen FGH, Astrid Lindgrens hembygd, Sjuhärad, Våg 21, Intryck Hälsingland, Kustlandet, Nedre Dalälven och Sommenbygd. 17

19 Resultat Leader + Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig Privat Leader + Carpe Mare Leader + Nedre Dalälven Leader + Gotland Leader + Sjuhärad Leader + Smålandsgruppen FGH Leader + Sommenbygd Leader + Våg Leader + Blekinge E-bygd i gränsland Leader + Intryck Hälsingland Kustlandet Summa Sammanlagt har 56 projekt med kulturanknytning redovisats från 10 LAG-grupperna. Den totala finansieringen uppgår till närmare 52,5 miljoner kronor. Av det beloppet utgör 12 miljoner kronor stöd från EU och 40,4 miljoner kronor svensk privat och offentlig finansiering. Offentliga medfinansiärer till LAG-gruppernas projekt har bl a varit kommuner, länsstyrelser, regionala självstyrelseorgan, landsting och länsmuseer. Bland de 56 kulturrelaterade Leader+ -projekten finns alla kulturområden representerade. Merparten av projekten har koppling till besöksnäringen men många av projekten syftar även till att stärka den lokala sociala ekonomin och utvecklingen genom att skapa mötesplatser, öka jämställdheten och engagera ungdomar. Flera av projekten kännetecknas av nyskapande och vilja att finna nya former för samverkan. Det finns också exempel på projekt om internationell samverkan. Bland flera projekt med inriktning på att tillgängliggöra kultur- och naturmiljöer för besöksnäringen kan omnämnas Carpe Mares projekt Tillgänglig Västkust, Blekinge E-bygd i gränslands projekt Kulturhistoriska besöksmål i östra Blekinge samt Kustlandets projekt Smalspåret och skärgården. Tillgänglig Västkust arbetar med att utveckla tillgänglighet till natur- och kulturhistoriska miljöer i naturreservat, även för funktionshindrade. Kulturhistoriska besöksmål i östra Blekinge syftar till att via Internet vägleda besökare till kulturhistoriska besöksmål. Då ingår bl.a. information om framkomlighet för barnvagnar och funktionshindrade. Smalspåret och skärgården handlar om att kombinera attraktioner och knyta ihop aktörer på nya sätt. Bland projekt med inriktning på hantverkstraditioner kan omnämnas projektet Ett spindelnät för vävare som handlar om att öka intresset för vävning bland yngre och som beviljats medel av LAG-gruppen Sjuhärad. Projekt med inriktning på musik och då särskilt folkmusik förekommer i flera LAG-områden. Nedre Dalälven har en stark musikprofil och ett av musikprojekten, Naturmusik, syftar till att kombinera friluftsliv, folkmusik och hänsynsfullt nyttjande av naturen. Från Våg 21 kan musikprojektet ELSA omnämnas. Det vänder sig särskilt till ungdomar och kvinnor och vill skapa möjligheter för boende på mindre orter att utveckla sitt musicerande. Teaterprojekten är inte många men Våg 21 har beslutat om medel till Historisk musikteater på Hjälmaren. Avsikten är att berätta Hjälmarens historia bl.a. via sägner och berättelser. Särskilt fokus läggs på kvinnornas roll. 18

20 Bildkonstnärer involveras bl.a. i projektet Å&Å, Å-konst vid Ålshults herrgård, ett projekt som beslutats av Smålandsgruppen. Projektet syftat till att i bred samverkan med skolor, företag, näringsliv och konstnärer utveckla Å-parken i Tingsryd till en kulturpark Bland film och media projekt kan omnämnas projektet Landortsbio på Gotland vid LAGgruppen Gotland. Projektet marknadsför ett tiotal landsortsbiografer och visar även lokalt producerat film. Intryck Hälsingland vill i sin tur utveckla filmproduktion genom projektet Filma Hälsingland. Arkivinriktning har projektet Insamling och digitalisering av lokalhistoriskt material som beviljats medel via LAG-gruppen Sommenbygd. Internationell samverkan utvecklas vid två projekt som beviljats medel av Intryck Hälsingland. Projektet SNAP handlar om en förstudie om samarbetet mellan unga folkmusiker i Hälsingland och Northumberland i England. Projektet Upplevelseturism i utveckling samarbetar med Leaderområdet Mecklenburg-Vorpommern i Tyskland Urban II Målsättningen med gemenskapsinitiativet Urban är ekonomisk och social förnyelse i städer och stadsdelar i kris för att främja en hållbar stadsutveckling. Den andra omgången av Urban (Urban II) omfattar perioden och ger bidrag till 70 problemfyllda stadsområden över hela EU. Den 25 januari 2002 godkände kommissionen det föreslagna Urban IIprogrammet för Sverige. Programmet omfattar Göteborg med ett område från Brämaregården i söder, över Backa och Marieholm industriområde, till Lövgärdet i norra delarna av staden. Inom Sverige bidrar EU genom Regionalfonden med cirka 48 miljoner kronor. Inom Urban II kan man bland annat söka bidrag för renovering av byggnader och allmänna platser, för förbättring av utbildning och praktik för eftersatta grupper samt för utveckling av miljövänliga kommunikationer. I Göteborg har man två huvudprioriteringar: - Att tillvarata och utveckla mänskliga resurser - Att göra området mer attraktivt och ge det högre status. Resultat Urban II Område Antal projekt Total EU-stöd Offentlig Privat Göteborg Summa Inom Urban II har projektet Fredrikshamns skans beviljats stöd med totalt 5 miljoner kronor, varav EU-stödet är 1,3 miljoner kronor. Nationell och privat finansiering uppgår till 3,7 miljoner kronor. Projektet syftar till att ta vara på/bygga ett miljöintresse hos företagen i Backa industriområde i samband med restaureringen av Fredrikshamns skans. Projektet skall i vid bemärkelse förbättra den fysiska miljön i Backa-Ringöns industriområde. Centrum för 19

21 verksamheten är Fredrikhamns Skans där ett historiskt område kommer att återskapas och göras tillgängligt för företagen och medborgarna i Göteborg. Genom upprustningen av miljön hoppas Stadsdelsförvaltningen Backa inom Göteborgs kommun på positiva effekter också på antal inbrott och skadegörelse i området. 20

22 BILAGA 1 Vad är ett projekt med kulturanknytning? Att kortfattat och entydigt definiera kulturanknutna projekt låter sig inte göras. Vi vill i stället visa hur vi resonerat i samband med urvalet av lämpliga projekt. Utgångspunkten har varit en vid avgränsning som täcker konstarter, medier, bildningssträvanden och kulturarv. Detta inbegriper alltså projekt som rör bl. a teater, konst, musik, dans, museer, kulturhistoria, utställningar, multimedia, radio, film, video, cirkus, konsthantverk, hantverk, design/ formgivning, kursverksamhet, arkiv och bibliotek. Denna urvalsgrund har sedan snävats in genom vissa nödvändiga gränsdragningar. Det innebär t ex att vi inte tagit med allt inom bildningsområdet utan främst utbildning för kulturyrkesverksamhet (t ex inom byggnadsvård eller musik) eller bildningsprojekt som syftar till att ge ökad kunskap om t ex en bygds kulturhistoria. När det gäller utställningar har kravet ställts på medverkan av kulturell aktör och vi har följaktligen räknat bort industrimässotypen. De hantverksprojekt vi har inkluderat har haft tydliga inslag av traditionsbevarande. I programdokumenten återfinns de flesta projekt med kulturanknytning under rubriker som Turism och regional utveckling eller Kultur som utvecklingsfaktor. De turismprojekt som vi tagit med har en kulturell eller identitetsskapande profil. Det kan handla om att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, att iordningställa utställningslokaler eller göra teateruppsättningar. Andra projekt gäller dokumentation eller inventering av kulturhistoria, information och marknadsföring. Några projekt finns även under rubriker som Kompetensutveckling, Företags- eller Näringslivsutveckling samt Informationsteknik. Det kan t ex vara fråga om utbildning av hantverkare inom byggnadsvård eller om utveckling av bokförlag eller företag inom turism eller hantverk. Rubriken Näringslivsutveckling rymmer även filmindustrin. Inom IT-området finns exempel på projekt där man gjort sammanställningar av databaser med kulturhistoriskt innehåll eller visat känsliga miljöer med hjälp av ny teknik. 21

23 BILAGA 2 Projektlistor för Mål 1 Norra Norrland Sápmi Norra Södra Skogslänsregionen Sápmi Södra Mål 2 Norra Västra Södra Öarna Växtkraft Mål 3 Film- och videoverksamhet Radio- och TV-programverksamhet och underhållning Biblioteks- arkiv- och museiverksamhet Verksamhet i religiösa samfund och i andra intresseorganisationer Urban II Göteborg Leader + CarpeMare Nedre Dalälven Gotland Sjuhärad Smålandsgruppen FGH Sommenbygd Våg 21 Blekinge E-bygd i gränsland Intryck Hälsingland Kustlandet 22

24 Interreg III A Sverige Norge Nord / Nordkalotten Nord / Sápmi Nord / Kolarctic Öresund Kvarken-MittSkandia Interreg III B Norra Periferin Interreg III C Norra Zonen 23

25 Mål 1 Norra Norrland Beslutsdatum / slutår Projektnamn Projektägare Åtgärd Total EU Offentl Privat Fond Lapplands 5.2, Livsmiljö, kulturliv Konstkrets Norrbotten kommunalförbund och lokal utveckling / ERDF 5.1, Natur- och Vad skogen gav Pajala kommun kulturmijö / ERDF Digitalisering vid Nordkalottens kultur- och forskningscentrum Övertårneå ommun 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling ERDF Plattform för Piteå kommun/dans i 5.2, Livsmiljö, kulturliv dansgästspel Nord och lokal utveckling / ERDF Öppen scen / Kusten Norrbottensteatern 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling / ERDF Öppen scen / Inlandet Norrbottensteatern 5.2, Livsmiljö, kulturliv och lokal utveckling / ERDF 3.5, Kompetens och Växplats Film Film Pool Nord AB utbildning / ESF 5.2, Livsmiljö, kulturliv Teaterbienalen Västerbottensmusiken och lokal utveckling / ERDF Konstnärsdriven Regional Västerbottens läns 5.2, Livsmiljö, kulturliv Utveckling landsting och lokal utveckling / ERDF Fatmomakke - levande 5.2, Livsmiljö, kulturliv kyrkstad, tilläggsbeslut Vilhelmina församling och lokal utveckling / ERDF Studieförbundet 5.2, Livsmiljö, kulturliv Slöjdcirkus / Kusten Vuxenskolan och lokal utveckling / ERDF Mål 1 Norra Norrland 1