Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel:

Transkript

1 PROJEKT MED KULTURANKNYTNING I EU:S STRUKTUR- OCH INVESTERINGSFONDER 2017

2 Box 27215, Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: kulturradet@kulturradet.se

3 Strukturfondsrapport 2017 Innehåll Sammanfattning 4 1. Inledning Bakgrund 7 Datainsamling 7 Rapportens innehåll 7 Valuta 8 Begrepp 8 2. Beviljade projektmedel år Regionala strukturfondsprogrammen Nationella regionalfondsprogrammet Europeiskt territoriellt samarbete Socialfondsprogrammet Landsbygdsprogrammet Lokalt ledd utveckling Översikt europeiska struktur- och investeringsfonder i Sverige 3.1 regionala utvecklingsfonden Regionala strukturfondsprogrammet Nationella regionalfondsprogrammet Europeiskt territoriellt samarbete socialfonden, Socialfondsprogrammet , Landsbygdsprogrammet Lokalt ledd utveckling 28 Bilaga 1 5: Beviljade projekt med kulturanknytning 2017 Bilaga 6 7: Beviljade projekt med kulturanknytning inom LLU och Landsbygdsprogrammet 2016 Bilaga 8: Totaler 2015, 2016, (29)

4 Strukturfondsrapport 2017 Sammanfattning Statens kulturråd har enligt sin instruktion 1 ett årligt regeringsuppdrag att rapportera utfallet av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via EU:s struktur- och investeringsfonder, inklusive projekt inom de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen har i år skett i samarbete med Riksantikvarieämbetet. EU:s struktur- och investeringsfonder, ESI-fonderna, är EU:s främsta verktyg för att förverkliga Europa 2020-strategin för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i Europa. De fyra ESI-fonderna i Sverige är regionala utvecklingsfonden (ERUF), socialfonden (ESF), och havs- och fiskerifonden. havs- och fiskerifonden ger stöd för att utveckla vattenbruk och hållbart fiske och bedöms inte vara aktuell att integrera i följande rapport. 2 Innevarande programperiod pågår från år 2014 till Rapporten redovisar utfallet av svenska projekt med kulturanknytning. Med svenska projekt avses projekt i vilka svenska parter är projektägare eller samarbetsparter. Urvalet bygger på en vid tolkning av begreppet kulturanknytning. I korthet ska projekten ha någon koppling till konstarter, medier, bildning eller kulturarv. Projekten som redovisas i rapporten har såväl starka som svaga kopplingar till kultur och ofta är endast en begränsad del av projekten kulturrelaterade. Bild 1. I rapporten redovisas beviljade projekt med kulturanknytning 2017 inom tre av de fyra ESI-fonderna, inklusive Lokalt ledd utveckling. 1 Förordning (2012:515) med instruktion för Statens kulturråd. 2 Havs- och fiskerifonden redovisas endast när projekten är finansierade via Lokalt ledd utveckling (LLU). 4 (29)

5 Strukturfondsrapport 2017 Beviljade medel till projekt med kulturanknytning 2017 I rapporten redovisas att totalt 271 projekt med svenskt deltagande och kulturanknytning har fått beslut om knappt 221 miljoner kronor i EU-finansiering under 2017 inom regionala utvecklingsfonden (ERUF), socialfonden (ESF) och beviljades 169 projekt med kulturanknytning cirka 252 miljoner kronor i EU-stöd. 4 Sammanfattningsvis har fler projekt beviljats stöd 2017 men stödbeloppet är totalt sett lägre. Den största ökningen av antalet beviljade projekt med kulturanknytning har skett inom programmet Lokalt ledd utveckling och den största minskningen av beviljade medel har skett inom Interregprogrammen. Längst ner i sammanfattningen finns en tabell över antalet beviljade projekt och beviljade totalbelopp 2015, 2016 och regionala utvecklingsfonden regionala utvecklingsfonden (ERUF) består av de regionala strukturfondsprogrammen, det nationella regionalfondsprogrammet samt Europeiskt territoriellt samarbete, även kallat Interreg. Inom de regionala strukturfondsprogrammen beviljades totalt cirka 54,6 miljoner kronor till 10 kulturanknutna projekt under Det totala stödbeloppet till kulturanknutna projekt är högre jämfört med 2016 men betydligt lägre än Projekten återfinns främst inom insatsområden som syftar till att öka konkurrenskraften hos små och medelstora företag samt till att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Stödbeloppet till de kulturanknutna projekten utgör som högst 26,2 procent av programområdenas totalt beviljade summa. Inom det nationella regionalfondsprogrammet beviljades cirka 4,9 miljoner kronor i EUstöd till ett projekt med kulturanknytning. Stödbeloppet utgör 6,4 procent av den totalt beviljade summan inom programmet under Under 2015 och 2016 beviljades inga projekt med kulturanknytning medel inom programmet. Inom Interregprogrammen beviljades knappt 86,7 miljoner kronor till 14 projekt med kulturanknytning. Det totala stödbeloppet är betydligt lägre jämfört med 2016 men högre än Flera projekt rör området kultur och miljö. Andra insatsområden är till exempel näringsliv och innovation. Projektens tematiska mål handlar i hög grad om bevarande och skyddande av miljön och hållbart nyttjande av natur- och kulturarv. Stödbeloppet till dessa projekt utgör som högst 23,4 procent av programområdenas totala finansiering. socialfonden (ESF), Socialfondsprogrammet Inom Socialfondsprogrammet beviljades 2 projekt med kulturanknytning sammanlagt cirka 13,4 miljoner kronor i EU-stöd. Stödbeloppen till dessa två projekt utgör 1,4 procent av det totala belopp som beviljats inom programmet Beviljandegraden till kulturanknutna projekt 2017 är något högre jämfört med de två föregående åren., Landsbygdsprogrammet Inom Landsbygdsprogrammet beviljades 131 projekt med kulturanknytning totalt cirka 22,5 miljoner kronor i EU-stöd under Stödbeloppet till de kulturanknutna projekten 3 Det totala beloppet inkluderar även stöd som förmedlats genom Lokalt ledd utveckling (LLU). 4 Jämförande totalbelopp med 2015 saknas för LLU och Landsbygdsprogrammet eftersom Jordbruksverket inte hade möjlighet att ta fram ett underlag på grund av att IT-stödet var under uppbyggnad och eftersom Landsbygdsprogrammets nya programomgång startade sent. 5 (29)

6 Strukturfondsrapport 2017 utgör 3 procent av programmets totalt beviljade stöd under Merparten av projekten är kopplade till fokusområdet Främja lokal utveckling på landsbygden, men även till exempel Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning är högre än 2016 men det totalt beviljade beloppet är lägre. 5 Lokalt ledd utveckling (LLU) Medel från de fyra ESI-fonderna fördelas även genom programmet Lokalt ledd utveckling (LLU). Inom detta program har 113 projekt med kulturanknytning mottagit beslut om en samlad EU-finansiering om knappt 38,5 miljoner kronor under Stödbeloppet till de kulturanknutna projekten utgör 24,4 procent av programmets totalt beviljade stöd under De beviljade projekten med kulturanknytning finansieras till stor del med medel från inom fokusområdet Främja lokal utveckling på landsbygden. Det totalt beviljade stödbeloppet till projekt med kulturanknytning är högre än 2016 och antalet beviljade projekt är större. 6 Program med högst beviljat stödbelopp och flest beviljade projekt I överensstämmelse med 2016 beviljades det totalt sett högsta stödbeloppet till kulturanknutna projekt 2017 inom Interregprogrammen och antalet kulturanknutna projekt var störst inom Landsbygdsprogrammet. Även inom Lokalt ledd utveckling har ett stort antal projekt med kulturanknytning beviljats I detta program återfinns dessutom flera projekt där kulturen har en mycket central roll. Inom både Landsbygdsprogrammet och Lokalt ledd utveckling beviljas ofta lägre stödbelopp till mindre företag och föreningar. Tabell 1. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljat EU-stöd i SEK 2015, 2016, 2017 Program Antal projekt 2015 Beviljat (SEK) 2015 Antal projekt 2016 Beviljat (SEK) 2016 Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Det regionala strukturfondsprogrammet Det nationella regionalfondsprogrammet Interregprogrammen Socialfondsprogrammet Landsbygdsprogrammet 7 Lokalt ledd utveckling Totalt Uppgifter från 2015 om Landsbygdsprogrammet och Lokalt ledd utveckling saknas (se not 4). 6 Ibid. 7 Ibid. 8 Ibid. 6 (29)

7 Strukturfondsrapport Inledning Bakgrund Statens kulturråd har enligt sin instruktion ett årligt uppdrag att rapportera utfallet av svenska projekt med kulturanknytning som beviljats stöd via struktur- och investeringsfonder, inklusive projekt inom de territoriella samarbetsprogrammen. Redovisningen ska, enligt Kulturrådets instruktion, ske i samarbete med Riksantikvarieämbetet, Stiftelsen Svenska Filminstitutet och Riksarkivet. Då uppdraget saknas i Riksarkivets och Stiftelsen Svenska Filminstitutets styrdokument har de inte deltagit i arbetet med årets rapport. Datainsamling Rapportens sammanställning bygger på uppgifter och underlag som de ansvariga förvaltningsmyndigheterna för programmen har skickat till kulturmyndigheterna och som Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet har inhämtat på egen hand i projektbanken på webbplatsen 9 Kulturmyndigheterna har tagit del av förteckningar över de projekt som har beviljats stöd under 2017 och med utgångspunkt i projektbeskrivningarna bedömt om projekten har kulturanknytning. Landsbygdsprogrammet och Lokalt ledd utveckling är omfattande avseende antalet beviljade projekt. En heltäckande sammanställning av programmen förutsätter en mycket tidskrävande manuell genomgång. Föregående års redovisning baserades på en manuell genomgång av de projekt som beviljats medel via Lokalt ledd utveckling och ett urval breda fokusområden i Landsbygdsprogrammet. Inför redovisningen av 2017 års projekt har kulturmyndigheterna utvecklat en ny metod för att identifiera projekt med kulturanknytning och därigenom förbättra och effektivisera den egna arbetsprocessen avseende dessa två program. Den nya metoden bygger på filtrering av programmens ärendeförteckningar, med utgångspunkt i hur projekten är beskrivna av de sökande parterna. För att möjliggöra jämförelser bakåt har sökningarna i 2016 års förteckningarna gjorts om enligt denna metod. Det medför i sin tur viss diskrepans mellan utfallet för 2016 som presenteras i den här rapporten respektive föregående års rapport. Den nya metoden beskrivs närmare i anslutning till redovisningen av respektive program. Riksantikvarieämbetet och Kulturrådet har liksom tidigare år valt att rapportera de medel som årligen beslutas och inte de belopp som slutligen utbetalas. Utbetalning sker ofta senare än det år som beslutet har fattats, på samma sätt som beslutstillfället och projektens faktiska start ofta inte sammanfaller. Beslutade medel kan skilja sig från utfallet i de fall det har skett förändringar under projekttidens gång. Rapportens innehåll I rapportens första del redovisas antalet projekt med kulturaknytning som har beviljats stöd inom de olika programmen samt beviljat stöd. Jämförande uppgifter från 2015 och 2016 års strukturfondsrapporter uppges i de fall dessa funnits att tillgå. 10 De 9 Även övriga uppgifter om ESI-fonderna som presenteras i rapporten är till stor del hämtade från webbplatsen eufonder.se samt från myndigheternas egna webbplatser. 10 Jämförande totalbelopp med 2015 saknas för LLU och Landsbygdsprogrammet (se not 4). Under programperiodens första år 2014 beviljades endast stöd med finansiering från medel från den tidigare programperiodens budget ( ). Inga utlysningar gjordes inom ramen för den nya programperioden och budgeten. Därför rymmer rapporten inga jämförelser med år (29)

8 Strukturfondsrapport 2017 kulturrelaterade projekten ställs i relation till samtliga projekt som har beviljats bidrag inom regionala utvecklingsfonden, socialfonden, Landsbygdsprogrammet och Lokalt ledd utveckling under I rapporten redogörs även för vilka insats- och fokusområden som är vanligast förekommande för de kulturrelaterade projekten och vilka som dominerar. I rapportens tredje kapitel ges kortfattade beskrivningar av de ESI-fonder som är inkluderade i rapporten. I rapportens bilagor återfinns förteckningar över de projekt med kulturanknytning som beviljats stöd från ESI-fonderna För översiktlig information om EU:s sammanhållningspolitik och Sveriges regionala tillväxtpolitik, kulturens roll i regional utvecklingspolitik och kulturmyndigheternas bedömning av ESI-fonderna utifrån ett kulturperspektiv hänvisas till tidigare års rapporter. 11 Valuta I rapporten anges beviljade belopp i svenska kronor. Några program redovisar medel i Euro. Valutakursen som har använts för valutaomvandling är den av regeringen beslutade 8,39 svenska kronor per euro. Den gäller för myndigheter som fattar beslut om eller utbetalar sådant stöd från europeiska struktur- och investeringsfonder som redovisas mot anslag i statens budget. 12 I rapportens bilagor redovisas i vissa fall både Euro och svenska kronor. Begrepp Rapporten redovisar utfallet av svenska projekt med kulturanknytning. Med svenska projekt åsyftas både projekt i vilka svenska parter är projektägare och projekt där svenska parter är med som samarbetsparter. Rapporten redovisar medel som beviljats till projekten som helhet och inte andelen medel som går till de svenska parterna. För att projekten ska sägas ha kulturanknytning ska de ha koppling till konstarter, medier, bildning eller kulturarv. Det inbegriper projekt som innehåller element av till exempel kultur, bildkonst, teater, dans, musik, film, museer, hantverk, formgivning, arkiv, bibliotek, gastronomi, medier, kulturmiljö, kulturarv och kulturhistoria. I bedömningarna har hantverksprojekt inkluderats om de har bedömts ha tydliga inslag av bevarande av traditionella kunskaper. Gastronomiskt inriktade projekt har inkluderats i de fall det handlar om hantverksmässig produktion eller traditionsbevarande. Turismprojekten ska ha en kulturprofil. Det kan till exempel handla om att restaurera eller vårda kulturmiljöer och byggnader, eller iordningställa lokaler för kulturarrangemang. De kan även inkludera dokumentation, information och marknadsföring. Sedan år 2000, då kulturmyndigheterna fick i uppdrag att återrapportera projekt med kulturanknytning, har utgångspunkterna varit desamma. Samtidigt är urvalet till stor del en tolkningsfråga och bedömningarna av projektens eventuella kulturanknytning medför ofta svåra gränsdragningar. Projekten som inkluderats i följande rapport har såväl starka som svaga kopplingar till kultur. Stödbeloppen omfattar den totala finansieringen av projekten men ofta förekommer att endast delar av projekten är kulturrelaterade. Det innebär att de redovisade medlen inte oavkortat går till kulturverksamheter. Urvalen som har gjorts genom åren rymmer även exempel på projekt med stark kulturanknytning. 11 Projekt med kulturanknytning i EU:s struktur och investeringsfonder 2014 (Kulturrådet 2015), Projekt med kulturanknytning i EU:s struktur och investeringsfonder 2015 (Kulturrådet 2016). 12 Förordningen (1999:710) om valutakurs vid stöd från EU:s struktur- och investeringsfonder. 8 (29)

9 Strukturfondsrapport Beviljade projektmedel år 2017 I rapporten redovisas att 271 projekt med kulturanknytning och svenskt deltagande har beviljats EU-finansiering under 2017 inom regionala utvecklingsfonden (ERUF), socialfonden (ESF) och. Det totala beloppet som dessa projekt beviljats i EU-medel är knappt 221 miljoner kronor. 13 Det bör återigen sägas att stödbeloppen omfattar det totala EU-stödet till projekten, medan det ofta förekommer att endast delar av projekten är kulturrelaterade. Det innebär att medlen inte oavkortat går till kulturverksamheter eller kulturföretagande. Regionala strukturfondsprogrammen Totalt har 10 projekt med kulturanknytning beviljats EU-finansiering inom det regionala strukturfondsprogrammets programområden under Dessa projekt beviljades sammanlagt drygt 54,6 miljoner kronor. Det totalt beviljade beloppet är högre än 2016 då 7 projekt beviljades totalt drygt 31,4 miljoner, men lägre än 2015 då 13 projekt beviljades knappt 163,3 miljoner kronor. Tabell 2. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljad EU-finansiering i SEK per programområde inom de regionala strukturfondsprogrammen under 2015, 2016 och Programområde Antal projekt 2015 Beviljat (SEK) 2015 Antal projekt 2016 Beviljat (SEK) 2016 Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Övre Norrland Norr- Mellersta land Norra Mellansverige Östra Mellansverige Stockholm Västsverige Småland Öarna och Skåne-Blekinge Totalt Totalbeloppen inkluderar även medel som finansierats genom Lokalt ledd utveckling (LLU). 9 (29)

10 Strukturfondsrapport 2017 Under 2017 beviljades medel till projekt med kulturanknytning i programområdena Övre Norrland, Mellersta Norrland, Norra Mellansverige, Västsverige, Småland och Öarna samt Skåne-Blekinge. Inom programområdena Östra Mellansverige och Stockholm beviljades inga projekt med kulturanknytning EU-stöd under Fem av de beviljade projekten rör insatsområdet Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft. Tre projekt har insatsområdet Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Ett projekt rör insatsområdet Innovation för en koldioxidsnål ekonomi och ytterligare ett projekt har Hållbar stads- och samhällsutveckling som insatsområde. Projektet Body & Space DO-Tank Center beviljades den högsta stödsumman på cirka 16,1 miljoner kronor. Projektet leds av Högskolan i Borås och syftar till att skapa en ny plattform för cirkulärt mode och hållbar inredning i Västra Götaland. Projektet har beviljats EU-medel från programområde Västsverige. Kulturprojekten i procentuell andel Antalet kulturrelaterade projekt utgör som högst 14,3 procent av det totala antalet projekt som mottagit stöd, detta i programområde Västsverige. I övrigt varierar andelen mellan 0 och 12 procent. De kulturrelaterade projekten utgör som högst 26,2 procent av det totalt beviljade beloppet inom programområdena, även det i Västsverige. Tabell 2. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom programområdena 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projekten med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt den totalt beviljade summan. Programområde Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Total beviljad summa (SEK) inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa Övre Norrland % ,8 % Mellersta Norrland Norra Mellansverige Östra Mellansverige 17 5,9 % ,2 % 30 6,7 % ,7 % 7 0 % % Stockholm 2 0 % % Västsverige 14 14,3 % ,2 % Småland och Öarna 21 4,8 % ,6 % Skåne-Blekinge 19 5,3 % ,5 % Totalt 135 7,4 % ,1 % 10 (29)

11 Strukturfondsrapport 2017 Ytterligare information om de beviljade projekten med kulturanknytning återfinns i Bilaga 1. Av bilagan framgår: projektnamn, projektägare, kortfattad projektbeskrivning, övriga samverkansparter i projektet, målprogram, insatsområde och tematiskt mål, projektets start- och sluttid, som omfattas samt beviljad EU-finansiering. Nationella regionalfondsprogrammet Inom det nationella regionalfondsprogrammet har ett projekt med kulturanknytning beviljats EU-finansiering under Den beviljade summan var cirka 4,9 miljoner kronor och 2016 beviljades inget projekt med kulturanknytning medel inom programmet. Tabell 3. Antalet projekt med kulturanknytning som har beviljats stöd under 2015, 2016 och Program Antal projekt 2015 Beviljat (SEK) 2015 Antal projekt 2016 Beviljat (SEK) 2016 Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Nationella regionalfondsprogrammet Det beviljade projektet har titeln Innovation Square och leds av Högskolan i Borås. Projektet syftar till att föra samman möbelproducenter, glastillverkare, textilföretag, kravställare, internationella arkitekter, aktörer i offentlig sektor samt ledande forskning inom materiella flöden och hållbara material. Projektet rör insatsområdet Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. Kulturprojekten i procentuell andel Det beviljade projektet utgör 9,1 procent av det totala antalet projekt som mottagit stöd i det nationella regionalfondsprogrammet under Stödbeloppet till detta projekt utgör 6,4 procent av den totala stödsumma som beviljats under 2017 inom programmet. Tabell 4. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom programmet under 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projektet med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt den totalt beviljade summan. Program Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Totalt beviljad summa (SEK) inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa Nationella regionalfondsprogrammet 11 9,1 % ,4 % Europeiskt territoriellt samarbete Interregprogrammen Under 2017 har 14 projekt med kulturanknytning, i vilka svenska aktörer ingår som en av parterna, beviljats EU-finansiering om knappt 86,7 miljoner kronor inom ramen för det europeiskt territoriella samarbetet. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och totalt beviljad summa till dessa projekt är lägre jämfört med 2016 då 25 projekt beviljades knappt 157,3 miljoner kronor i EU-stöd. Sett till antalet beviljade projekt ligger 2017 års utfall mer i linje med 2015 då 15 projekt beviljades knappt 54,3 miljoner kronor. De 14 projekt med kulturanknytning som beviljades EU-stöd under 2017 återfinns inom 7 av 14 programområden. Störst antal projekt med kulturanknytning återfinns inom 11 (29)

12 Strukturfondsrapport 2017 programområde South Baltic, som beviljade totalt knappt 36,5 miljoner kronor i EU-stöd till 5 projekt. South Baltic är också det programområde som beviljade det högsta totala beloppet till projekt med kulturanknytning under Tabell 4. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljad EU-finansiering i SEK per programområde inom Interregprogrammen under 2015, 2016 och Programområde Antal projekt 2015 Beviljat (SEK) 2015 Antal projekt 2016 Beviljat (SEK) 2016 Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Öresund-Kattegat-Skagerak Sverige-Norge Botnia-Atlantica Nord Central Baltic South Baltic Baltic Sea Region Northern Periphery and Arctic North Sea Region Europe ESPON URBACT III INTERACT III Kolarctic Totalt En rättelse i förhållande till rapporten Projekt med kulturanknytning i EU:s struktur och investeringsfonder 2015, Kulturrådet, I denna rapport angavs felaktigt 0 projekt för programområde Baltic Sea Region och 2 projekt (beviljad summa SEK) för programområde North Sea Region. 15 Ibid. 16 Inga beslut om finansiering har tagits under 2017 inom programområde Europe. 17 Inom ramen för ESPON upphandlas ofta forskare för att behandla olika frågeställningar. Forskargruppen består av forskare med olika kompetenser och från olika institutioner inom EU. Programmet fördelar därför inte medel tillbaka till medlemsderna utan använder så kallade Servicekontrakt för upphandlade tjänster. 18 INTERACT III finansierar inga projekt utan erbjuder stöd till andra Interregprogram. 12 (29)

13 Strukturfondsrapport 2017 Projekten som beviljats medel under 2017 berör flera olika insatsområden och tematiska mål. Flest projekt rör kultur och miljö, andra insatsområden är till exempel näringsliv och innovation. De tematiska målen handlar i hög grad om bevarande och skyddande av miljön och ökat hållbart nyttjande av natur- och kulturarv. Andra tematiska mål är till exempel ökad innovation i offentlig sektor, stärkt forskning, teknisk utveckling och innovation, ökad kapacitet för gränsöverskridande affärssamarbeten och ökad konkurrenskraft hos små och medelstora företag inom jordbruk, fiske och vattenbruk. Baltic Game Industry är det projekt som beviljats högst stödsumma under 2017, om sammanlagt cirka 23 miljoner kronor i EU-stöd från programområde Baltic Sea Region. Från Sverige deltar parterna Invest Stockholm Business Region och Swedish Games Industry. Projektet syftar till att främja spelindustrin i Östersjöområdet. Ett annat exempel på ett projekt som beviljats hög stödsumma är DUNC - Development of UNESCO Natural and Cultural assets. Karlskrona kommun är projektägare och Mörbylånga kommun är en av fem övriga samverkansparter. Programområde South Baltic beviljade projektet omkring 11,3 miljoner kronor i EU-stöd. Kulturprojekten i procentuell andel De 14 projekten med kulturanknytning utgör mellan 2,6 och 27,3 procent av det totala antalet projekt som fått stöd inom respektive programområde under Stödsumman till kulturrelaterade projekt inom dessa programområden varierar mellan 1,2 och 23,4 procent av det totalt beviljade beloppet. Tabell 5. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom programmen under 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projekten med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt den totalt beviljade summan. Programområde Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Total beviljad summa inom programmet (SEK) 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa Sverige-Norge 16 6,3 % ,2 % Botnia-Atlantica 8 25,0 % ,4 % Nord 11 27,3 % ,1 % South Baltic 23 21, ,6 % Baltic Sea Region 39 2,6 % ,0 % Northern Periphery and Arctic 10 10,0 % ,9 % ESPON ,6 % ,7 % Totalt ,2 % ,7 % Mer information om de beviljade projekten återfinns i rapportens Bilaga 2. Av bilagan framgår projektnamn, projektägare, samverkansparter, kortfattad projektbeskrivning, 13 (29)

14 Strukturfondsrapport 2017 insatsområde, tematiskt mål, start- och sluttid för projektet, som omfattas av projektet samt beviljad EU-finansiering. Socialfondsprogrammet Under 2017 beviljades två projekt med kulturanknytning EU-finansiering om sammanlagt cirka 13,4 miljoner kronor från Socialfondsprogrammet, socialfonden (ESF). Det är en ökning jämfört med de två föregående åren beviljades knappt 9 miljoner kronor till två projekt och 2015 beviljades omkring 6 miljoner kronor till ett projekt. Tabell 6. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljad EU-finansiering i SEK inom socialfonden under 2015, 2016 samt Programområde Antal projekt 2015 Beviljat (SEK) 2015 Antal projekt 2016 Beviljat (SEK) 2016 Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Övre Norrland Mellersta Norrland Norra Mellansverige Östra Mellansverige Västsverige Stockholm Småland och öarna Sydsverige ESF Nationellt Totalt Digi Create är ett av två projekt med kulturanknytning som beviljats EU-medel från Socialfondsprogrammet under EU-stödet är på knappt 2 miljoner kronor. Projektet drivs av Borås stad och tillhör programområde Västsverige. Projektet är inriktat på digital kompetensutveckling hos företagare inom kulturella och kreativa näringar. Det andra projektet som beviljats medel under 2017 är Resurscenter. Projektet har beviljats knappt 11,5 miljoner kronor från programområde Östra Mellansverige och leds av ABF i Örebro. Projektet ska bidra till att personer som står särskilt långt ifrån arbetsmarknaden kommer i arbete, utbildning eller närmare arbetsmarknaden. Inom ramen för satsningen finns inslag av folkbildningsinsatser, till exempel studiecirklar och kulturarrangemang. 14 (29)

15 Strukturfondsrapport 2017 Kulturprojekten i procentuell andel Totalt har det under 2017 fattats beslut om stöd till 138 projekt från Socialfondsprogrammet. Dessa har sammantaget beviljats knappt 948,9 miljoner kronor i EU-stöd. De två projekten med kulturaknytning utgör 1,4 procent av de beviljade projekten och 1,4 procent av det totalt beviljade EU-stödet inom programmet under Tabell 7. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom socialfondsprogrammet under 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projekten med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt den totalt beviljade summan. Program Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Total beviljad summa (SEK) inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa ESF samtliga programområden 138 1,4 % ,4 % Mer information om de beviljade projekten finns i Bilaga 3. Av bilagan framgår projektnamn, projektägare, kortfattad projektbeskrivning, programområde, start- och sluttid för projektet, som omfattas av projektet samt beviljad EU-finansiering. Landsbygdsprogrammet Landsbygdsprogrammet är omfattande. År 2017 beviljades EU-stöd till projekt. En heltäckande sammanställning förutsätter en mycket tidskrävande manuell genomgång. Föregående års redovisning baserades därför på ett urval breda fokusområden som bedömdes kunna rymma projekt med kulturanknytning. Fokusområde anger projektens inriktning, till exempel Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. 19 Inför redovisningen av 2017 har kulturmyndigheterna utvecklat en ny metod för att identifiera projekt med kulturanknytning och därigenom förbättra och effektivisera arbetsprocessen. För att möjliggöra jämförelser bakåt har sökningarna i 2016 års förteckningar gjorts om enligt denna metod. 20 Det medför i sin tur viss diskrepans mellan utfallet för 2016 som presenteras i den här rapporten respektive föregående års rapport. 21 Den nya metoden bygger på filtrering av programmets ärendeförteckningar. Inför redovisningen av 2017 års projekt tillhandahöll Jordbruksverket kulturmyndigheterna en förteckning över de projekt som beviljats stöd inom Landsbygdsprogrammet under I förteckningen framgår hur de sökande har kategoriserat projekten i bland annat Insatsgrupper och Kategorier efter givna svarsalternativ. I följande rapport har 15 insatsgrupper inkluderats, till exempel Främja lokal utveckling, Kulturhistoriska byggnader hembygdsgårdar, Ökad konkurrenskraft samt Skapa nya jobb. Insatsgrupperna är överordnade kategorierna som är något mer specifika, till exempel Kultur och nöjen, Annan 19 I kapitel 3 beskrivs begreppet fokusområde närmare. I det svenska Landsbygdsprogrammet används 15 av totalt 18 fokusområden. 20 Uppgifter från 2015 om Landsbygdsprogrammet och Lokalt ledd utveckling saknas (se not 4). 21 Diskrepansen redovisas i Bilaga (29)

16 Strukturfondsrapport 2017 kulturhistorisk byggnad, Faciliteter och infrastruktur för turistmål, samt Övriga kulturmiljöer. Totalt identifierades 106 projekt genom nämnda filtrering. Övriga kulturanknutna projekt identifierades genom fritextsökningar i samtliga ärendes projektbeskrivningar. Följande sökord användes: kultur, konst, teater, dans, musik, muse, hantverk, film, arkiv, gastronomi, bibliotek, formgivning samt medie. Beviljade projekt med kulturanknytning Under 2017 beviljades 131 projekt med kulturanknytning cirka 22,5 miljoner kronor i EU-stöd inom Landsbygdsprogrammet. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning är högre än 2016, men det totalt beviljade beloppet är lägre beviljades 98 projekt knappt 43 miljoner kronor i EU-stöd från programmet. 22 Tabell 8. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljat EU-stöd i SEK inom Landsbygdsprogrammet under 2016 och Landsbygdsprogrammet Antal projekt Beviljat (SEK) Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Totalt Merparten av projekten med kulturanknytning är kopplade till fokusområdet Främja lokal utveckling på landsbygden. Dessa projekt fokuserar ofta på bygdegårdar, hembygdsgårdar eller andra mötesplatser men även utomhusmiljöer av kulturhistoriskt värde. Ofta avser de sökta medlen renovering och upprustning av lokaler, men också exempelvis utveckling av publik verksamhet. Övriga projekt återfinns bland annat i fokusområdet Återställa, bevara och förbättra den biologiska mångfalden. Dessa projekt är bland annat inriktade på skydd, bevarande och utveckling av natur- och kulturmiljövärden i odlingslandskap och olika kulturmiljöer och kulturlämningar. Några projekt återfinns även i fokusområdet Främja diversifiering, utveckling och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen, och ett projekt i fokusområdet Förbättra konkurrenskraften genom kort livsmedelskedja samt bättre djurvälfärd. Det sist nämnda är det kulturrelaterade projekt som beviljades den högsta stödsumman inom Landsbygdsprogrammet Projektet beskrivs gre ned. Flest projekt med kulturanknytning hör hemma i Kalmar och Jämtlands (10 projekt per ). Flera projekt återfinns även i Hallands, Dalarnas och Värmlands (9 projekt per ), i Gävleborgs, Stockholms, Västerbottens (8 projekt per ) Norrbottens, Jönköpings, Västra Götalands (7 projekt per ) och Uppsala (6 projekt). Övriga projekt återfinns i fallande ordning i Södermanlands, Örebro, Östergötlands, Blekinge, Gotlands, Kronoberg, Västernorrlands och Västermanlands. Projektägare är ofta lokala föreningar, såsom hembygdsföreningar, men det finns även exempel på projekt som leds av till exempel kommuner och sstyrelser. 22 Redovisade totaler baseras på sökning enligt den nya metod som utvecklades Ibid. 24 Ibid. 16 (29)

17 Strukturfondsrapport 2017 Det projekt som beviljades högst stödsumma från Landsbygdsprogrammet 2017, cirka en miljon kronor, leds av Länsstyrelsen i Kalmar och har rubriken Samarbetsprojekt för utveckling av regionala rätter i kulturhistoriska Kalmar - implementering av terroiratlas och produktutveckling. Inom ramen för ets livsmedelsstrategi har en så kallad terroiratlas utvecklats som ska användas som en kunskapsbas för att identifiera regionens historiska speciella karaktär ur en kulinarisk synpunkt. Med bland annat terroiratlasen som verktyg kommer man inom projektet att titta på olika geografiska områdens olika förutsättningar för att skapa nya produkter, marknadsföra lokala produkter och skapa ett ökat intresse och försäljning av lokala produkter. Kulturprojekten i procentuell andel Av alla projekt som under 2017 har beviljats stöd inom Landsbygdsprogrammet utgör projekten med kulturanknytning 6 procent. Sett till det totalt beviljade beloppet inom programmet utgör projekten med kulturanknytning 3 procent. Tabell 10. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom Landsbygdsprogrammet 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projekten med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt den totalt beviljade summan. Program Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Total beviljad summa (SEK) inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa Landsbygdsprogrammet % % Mer information om samtliga projekt med kulturanknytning finns i bilaga 4. Av bilagan framgår projekttitel, projektägare, projektbeskrivning, som omfattas, belopp och fokusområde. Lokalt ledd utveckling Medel från ESI-fonderna fördelas även via Lokalt ledd utveckling. 25 Sverige är ett av flera der inom EU som involverar alla fyra europeiska struktur-och investeringsfonderna i arbetet med lokalt ledd utveckling. Programmet är relativt omfattande beviljades exempelvis 375 projekt stöd inom programmet. Redovisningen i föregående års rapport baserades på en manuell genomgång av de beviljade projekten. Inför redovisningen av 2017 har kulturmyndigheterna utvecklat en ny metod för att identifiera projekt med kulturanknytning och därigenom effektivisera arbetsprocessen. För att möjliggöra jämförelser bakåt har sökningarna i 2016 års förteckningar gjorts om enligt denna metod. Det medför i sin tur viss diskrepans mellan utfallet för 2016 som presenteras i den här rapporten respektive föregående års rapport. Den nya metoden, som är densamma som för Landsbygdsprogrammet, bygger på filtrering av programmets ärendeförteckningar. Inför redovisningen av 2017 års projekt tillhandahöll Jordbruksverket kulturmyndigheterna en förteckning över de projekt som beviljats stöd via Lokalt ledd utveckling under I förteckningen framgår hur de sökande har kategoriserat projekten i bland annat Insatsgrupper och Kategorier efter givna 25 Se kapitel 3 för ytterligare information om Lokalt ledd utveckling. 17 (29)

18 Strukturfondsrapport 2017 svarsalternativ. I följande rapport har nio insatsgrupper inkluderats, till exempel Kulturoch fritid, Social utveckling samt Maritima kulturarvet. Kategorierna är något mer specifika, till exempel Dans, Film, Immateriellt kulturarv samt Konst och hantverk. Totalt identifierades 49 projekt genom nämnda filtrering. Övriga kulturanknutna projekt identifierades genom fritextsökningar i samtliga ärendes projektbeskrivningar. Följande sökord användes: kultur, konst, teater, dans, musik, muse, hantverk, film, arkiv, gastronomi, bibliotek, formgivning samt medie. Beviljade projekt med kulturanknytning Under 2017 beviljades stöd till 113 projekt med kulturanknytning ett sammantaget EUstöd om knappt 38,5 miljoner kronor. Antalet beviljade projekt med kulturanknytning och den totalt beviljade summan till dessa projekt är betydligt högre än 2016 då 37 projekt med kulturanknytning beviljades knappt 11,4 miljoner kronor. 26 Det ska tilläggas att ett större antal projekt beviljades medel inom programmet 2017 jämfört med 2016 och den totala stödsumman var högre. Andelen projekt och andelen beviljad summa till projekt med kulturanknytning är dock fortfarande högre 2017 jämfört med Tabell 9. Antal beviljade projekt med kulturanknytning och beviljat EU-stöd i SEK inom programmet Lokalt ledd utveckling under 2016 samt Uppgifter för 2015 saknas. Lokalt ledd utveckling Antal projekt Beviljat (SEK) Antal projekt 2017 Beviljat (SEK) 2017 Totalt Antalet beviljade projekt med kulturanknytning är som högst i Västra Götalands (27 projekt), följt av Skåne och Stockholms (9 projekt per ), Gävleborgs och Kalmar (8 projekt per ), Jönköpings (7 projekt) och Gotlands (6 projekt). Övriga projekt återfinns i fallande ordning i Jämtlands, Västmanlands, Norrbottens, Västernorrlands, Örebro, Kronobergs, Dalarnas, Värmlands, Hallands, Västerbottens, Blekinge, Södermanlands, Uppsala och Östergötlands. De beviljade projekten med kulturanknytning finansieras huvudsakligen med medel från (Landsbygdsprogrammet). Projekten är framförallt kopplade till fokusområde Främja lokal utveckling på landsbygden, men även Främja diversifiering, skapande och utveckling av nya småföretag och arbetstillfällen. Ett fåtal projekt återfinns även i fokusområde Stöd inom lokalt ledd utveckling. Därutöver har 10 projekt beviljats medel från regionala utvecklingsfonden. Dessa är framförallt kopplade till fokusområdet Ökad sysselsättning i små och medelstora företag i lokala utvecklingsområden. Fyra projekt har finansierats med medel från socialfonden och ytterligare tre projekt med medel från havs- och fiskerifonden Redovisade totaler baseras på sökning enligt den nya metoden som utvecklades var andelen beviljade projekt med kulturanknytning 18,6 procent och andelen beviljat stöd till projekt med kulturanknytning 11,2 procent. Se nästa sida för jämförande uppgifter gällande Ibid. 29 Ibid. 30 Havs- och fiskerifonden redovisas enbart när projekten är finansierade genom Lokalt ledd utveckling. 18 (29)

19 Strukturfondsrapport 2017 De kulturanknutna projekt som beviljats medel genom Lokalt ledd utveckling rymmer en bred spännvidd av inriktningar. De syftar exempelvis till att bedriva verksamhet i konstnärskollektiv, utveckla utomhusteater i industrimiljö, arbeta med integrationsteater och etablera ett permanent makerspace i biblioteksmiljö, om samverkan kring lokala kulturarenor, främjande av natur- och kulturturism, destinationsutveckling och företagande, utveckling av kulturhistoriska platser och dokumentation av lokalhistoria. Projektet Arkipelagrutten - Hållbara outdoorprodukter utmed leder på land och vatten i Blekinge beviljades den högsta stödsumman, 4,1 miljoner kronor, från Lokalt ledd utveckling under Projektet leds av Region Blekinge och ska med hjälp av Visit Blekinge lyfta Blekinge som outdoordestination med ett fokus på kust och skärgård. Det innebär insatser för att öka tillgängligheten att ta del av Blekinges natur och kultur. Kulturprojekten i procentuell andel Av alla projekt som under 2017 har beviljats stöd inom Lokalt ledd utveckling utgör projekten med kulturaknytning 30,1 procent. Det beviljade EU-stödet till dessa projekt utgör 24,4 procent av det totalt beviljade stödbeloppet i programmet under Tabell 10. Totalt antal projekt som beviljats stöd inom Lokalt ledd utveckling under 2017 och den totala summa som dessa projekt beviljats i stöd. I procent anges hur stor andel som projekten med kulturanknytning utgör av det totala antalet beviljade projekt samt totalt beviljade summa. Program Totalt antal beviljade projekt inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljade projekt Total beviljad summa (SEK) inom programmet 2017 Projekt med kulturanknytning, andel (%) av totalt beviljad summa Lokalt ledd utveckling ,1 % ,4 % Mer information om projekten med kulturanknytning finns i Bilaga 5. Av bilagan framgår projekttitel, projektägare, projektbeskrivning, vilket som omfattas samt stödbelopp. 19 (29)

20 Strukturfondsrapport Översikt europeiska struktur- och investeringsfonder i Sverige ESI-fonderna är EU:s främsta verktyg för att förverkliga Europa 2020-strategin för smart, hållbar och inkluderande tillväxt för att minska de ekonomiska och sociala skillnaderna mellan regionerna i Europa. Det finns fyra ESI-fonder i Sverige som utöver att vara verktyg för att nå målen med Europa 2020 också ska vara verktyg för att förverkliga Östersjöstrategin. De fyra fonderna i Sverige är: regionala utvecklingsfonden, ERUF socialfonden, ESF, EJFLU havs- och fiskerifonden, EHFF havs- och fiskerifonden ger stöd för att utveckla vattenbruk och hållbart fiske och bedöms därav inte aktuell att inkludera i sammanhanget. Den regionala utvecklingsfonden syftar till att stärka regionernas konkurrenskraft och utveckla näringslivet, den socialfonden ska förstärka och utveckla den nationella arbetsmarknadspolitiken och Jordbruksfonden ger stöd och ersättningar för att utveckla landsbygden. Nedanstående figur ger en översikt av de fonder som är inkluderade i den här rapporten. Inför programperiodens start gjorde kulturmyndigheterna en bedömning av sannolikheten för att respektive fond ska bevilja stöd till kulturrelaterade projekt. Bedömningarna finns att ta del av i Kulturrådets rapport från Bild 1. I rapporten redovisas beviljade projekt med kulturanknytning 2017 inom tre av de fyra ESI-fonderna, inklusive Lokalt ledd utveckling. 31 Projekt med kulturanknytning i EU:s struktur- och investeringsfonder 2014 (Kulturrådet, 2015). 20 (29)

21 Strukturfondsrapport regionala utvecklingsfonden (ERUF) regionala utvecklingsfonden (ERUF) syftar till att stärka ekonomisk och social sammanhållning i EU genom att minska de regionala skillnaderna. ERUF investerar i tillväxt och sysselsättning för att stärka den regionala utvecklingen. Fonden består av åtta regionala strukturfondsprogram, ett nationellt regionalfondsprogram samt 14 Interreg-program (Europeiskt territoriellt samarbete) De regionala strukturfondsprogrammen 32 De regionala strukturfondsprogrammen arbetar mot målet tillväxt och sysselsättning. Insatserna som stöds ska utveckla näringslivet i hela landet inom innovation, entreprenörskap och grön ekonomi. I Sverige finns åtta regionala program och ett nationellt program. De regionala programmen utgår från respektive regions förutsättningar och behov. Programmen förvaltas av Tillväxtverket. Övre Norrland Det regionala strukturfondsprogrammet Övre Norrland omfattar Norrbottens och Västerbottens och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Programmet är inriktat mot fem tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer 5. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Mellersta Norrland Programmet omfattar Jämtlands och Västernorrlands och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Programmet är inriktat mot fem tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka konkurrenskraften för små och medelstora företag 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer 5. Att främja hållbara transporter och få bort flaskhalsar i viktig nätinfrastruktur Norra Mellansverige Programmet omfattar Gävleborgs, Dalarnas och Värmlands och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Programmet är inriktad mot fyra insatsområden som ska bidra till smart, hållbart och inkluderande tillväxt: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik 3. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 4. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 32 Texten i följande avsnitt är huvudsakligen hämtad från Tillväxtverkets hemsida: 21 (29)

22 Strukturfondsrapport 2017 Östra Mellansverige Programmet omfattar Örebro, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Programmet är inriktat mot tre tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 3. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Stockholm Programmet omfattar Stockholms och har hållbar stadsutveckling som övergripande målsättning. Insatserna ska stärka förutsättningarna för tillväxt och utveckling i regionens urbana miljöer. Programmets insatsområde är Huvudstadsregionens särskilda utmaningar. Därutöver har programmet tre tematiska mål: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 3. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer Västsverige Programmet omfattar Västra Götalands och Hallands och har som övergripande mål att stärka små och medelstora företags konkurrenskraft, bidra till en mer koldioxid ekonomi och främja en hållbar stadsutveckling. Programmet har tre insatsområden: 1. Samverkan inom forskning och innovation 2. Konkurrenskraftiga små och medelstora företag 3. Innovation för en koldioxidsnål ekonomi Småland och Öarna Programmet omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Huvuddelen av pengarna inom programmet ska användas till satsningar för att utveckla näringslivet. Programmet är inriktat mot fyra tematiska mål: 1. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 2. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 3. Att stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi inom alla sektorer 4. Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informationsoch kommunikationsteknik Skåne-Blekinge Programmet omfattar Skåne och Blekinge och ska bidra till investeringar i regional tillväxt och sysselsättning. Programmet har fem insatsområden: 1. Smart tillväxt små och medelstora företag 2. Smart tillväxt innovation 3. Hållbar stad- och samhällsutveckling 4. Hållbar tillväxt koldioxidsnål ekonomi 5. Inkluderande tillväxt bredband 22 (29)

23 Strukturfondsrapport Det nationella regionalfondsprogrammet Det nationella regionalfondsprogrammet ska tillföra ett mervärde till det regionala tillväxtarbetet genom att komplettera de insatser som genomförts i de åtta regionala strukturfondsprogrammen. Programmet ska identifiera och göra synergieffekter möjliga mellan regional, nationell och europeisk politik. Inom ramen för programmet ska också ett nationellt kompetens- och metodstöd utvecklas, som ska bidra till ett ökat strategiskt lärande. Programmet har tre insatsområden: 1. Att stärka forskning, teknisk utveckling och innovation 2. Att öka små och medelstora företags konkurrenskraft 3. Att stödja övergången till koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer Interreg 33 Europeiskt territoriellt samarbete, även kallat Interreg, handlar om att utveckla samarbetet över nationsgränserna. Syftet är att uppmuntra städer och regioner från olika medlemsstater att arbeta tillsammans och lära av varandra genom gemensamma program, projekt och nätverk. Sverige deltar i 14 Interregprogram. Interreg är det instrument inom sammanhållningspolitiken som utformats för att lösa problem som överskrider administrativa gränser och kräver en gemensam lösning. Programmen finansieras av regionala utvecklingsfonden och ger möjlighet för bland annat organisationer, myndigheter och företag att utveckla samarbete med aktörer i andra EU-der. I de flesta program är specifika geografiska områden utpekade men i några program samarbetar man inom hela EU. Även der som inte tillhör EU kan i vissa fall delta i Interregprojekt. Interreg är uppbyggt kring tre former av samarbeten: gränsregionala samarbetsprogram (A), transnationella samarbetsprogram (B) och interregionala samarbetsprogram (C). Nuvarande programperiod ( ) är den femte perioden och benämns som Interreg V. Fokus för programperioden är: Forskning och innovation Hållbara transporter Gränsöverskridande arbetsmarknader Miljövänliga energikällor Öresund-Kattegat-Skagerrak (A) Programmet består av tre delområden: Kattegat-Skagerrak, som i Sverige omfattar Halland och Västra Götaland. Öresund som består av regionen Skåne i Sverige, och slutligen Öresund-Kattegat-Skagerrak där samtliga områden i Sverige, Norge och Danmark ingår. Programmet är ett gränsregionalt samarbetsprogram mellan Sverige, Danmark och Norge. Projekten ska bidra till att lösa gemensamma utmaningar och utnyttja gemensamma styrkor inom något av insatsområdena för att göra regionen stark och konkurrenskraftig. Programmet har fyra insatsområden: 1. Innovation 2. Grön ekonomi 3. Transport 4. Sysselsättning 33 Texten i följande avsnitt är huvudsakligen hämtad från eufonder.se: 23 (29)