Utbildning nyckeln till arbete

Transkript

1 Utbildning nyckeln till arbete En longitudinell studie över årskullen 1981 och dess övergång från skola till arbete DEN FÖRDJUPADE VERSIONEN 1

2 2

3 Förord Att utbildning öppnar många möjligheter för enskilda individer är inget nytt, det ger fler möjligheter på arbetsmarknaden och ökar chansen till en bra och stabil löneutveckling, det känner vi till. Samtidigt som utbildning är viktig för individers möjligheter, kommer konkurrensen om personer med utbildning inom rätt områden att öka framöver. Vi är mitt uppe i en teknologisk revolution som bland annat bidragit till globaliserade marknader, både för varor och tjänster. Denna utveckling ger oss stora möjligheter att utveckla nya produkter, tjänster och företag, men innebär också ökad konkurrens från allt fler länder. Sverige ligger fortfarande i framkant inom många nya branscher och lockar till sig högproduktiv arbetskraft från andra delar av världen. Många svenska ungdomar klarar sig utmärkt i konkurrensen och är viktiga delar i de nya framväxande företagen, både i Sverige och i omvärlden och så måste det fortsätta att vara. En av de stora utmaningarna framöver kommer att vara att se till att så många som möjligt, fler än idag, har förutsättningarna för att ta för sig av de möjligheter framtiden har att erbjuda. En av de viktigaste är utbildning. Rapporten Utbildning nyckeln till arbete har författats och datamaterialet har bearbetats av Tor Hatlevoll på SKL:s avdelning för Utbildning och arbetsmarknad. I den Fördjupade versionen presenteras fler resultat och en omfattande tabellbilaga. Datamaterialet är hämtat från SCB:s Longitudinella integrationsdatabas för Sjukförsäkrings- och Arbetsmarknadsstudier (LISA), samt Arbetsförmedlingens Händelsedatabas. Stockholm i december 2015 Per Arne Andersson, avdelningschef Chef för Avdelningen för utbildning och arbetsmarknad Sveriges Kommuner och Landsting 3

4 Innehåll Sammanfattning av resultaten... 6 Vikten av att ha minst en gymnasial utbildning... 6 Utbildning - Nyckeln till arbete... 8 Vad har hänt fram till 29 års ålder... 8 Sysselsättningsutvecklingen... 9 I arbete... 9 I studier... 9 Varken i arbete eller studier Kvinnor studerar och män arbetar Sysselsättning bland personer som inte fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder Etablering på arbetsmarknaden Gymnasieutbildningens betydelse för arbete Tidigare arbetslivserfarenhet starkast bidragande faktorn Faktorer som har negativ inverkan på möjligheten till arbete Vilken roll spelar den socioekonomiska bakgrunden? Ökad risk för arbetslöshet utan avslutat gymnasium Lågutbildade män har högre risk för arbetslöshet Utan avslutat gymnasium ökar risken för långtidsarbetslöshet Arbetslivserfarenhet minskar risken för arbetslöshet Socioekonomisk bakgrund viktig för anknytning till arbetsmarknaden Lägre andel som får A-kassa bland arbetslösa utan slutfört gymnasium Stora skillnader i inkomst Vilka faktorer styr löneutvecklingen? Stora skillnader i behovet av ekonomiskt bistånd Det sociala arvet Vad påverkar utbildningsnivån 2010? Hur många går vidare till högre utbildning från de olika gymnasieprogrammen? Vad påverkar resultaten i gymnasiet? Inom vilka sektorer arbetar 81:orna efter gymnasiet? Utveckling inom olika yrken framöver Geografisk rörlighet Vilka utmaningar står unga inför i framtiden Hur viktig kommer grundutbildningen att vara? Vilka andra färdigheter kommer att krävas

5 SKL:s förslag på hur måste skolan förändras för att möta framtida krav... Fel! Bokmärket är inte definierat. Tabellbilaga Sysselsättning Sysselsättning för personer utan avslutat gymnasium Utbildningsnivå för personer utan avslutat gymnasium Arbetslöshet Arbetslöshet och utbildningsnivå Arbetslöshetstider Arbetslöshet bland personer utan fullföljt gymnasium vid 20 års ålder Risk för arbetslöshet Löner i 100-tals kronor Löneregression Hur stor andel får ekonomiskt bistånd? Faktorer som påverkar risken att få ekonomiskt bistånd? Vad påverkar utbildningsnivån Utbildningsnivå 2010 och avslutat gymnasieprogram Faktorer som påverkar om individen avslutar gymnasiet eller ej Faktorer som påverkar resultatet av gymnasiestudierna Utrikesfödda utan slutfört gymnasium, ankomsttid Yrke Yrken med högst risk för digitalisering Yrken där flest jobb hotas av digitalisering Geografisk rörlighet

6 Sammanfattning av resultaten Resultaten av materialet visar att utbildning betyder oerhört mycket för möjligheterna att få ett arbete och att även behålla det. Många av dem som inte har slutfört gymnasiet, får ett jobb, men de löper betydligt större risk att bli arbetslös vid konjunkturnedgångar. Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast av samtliga vid konjunkturnedgångar. Utöver arbetslöshetsrisk har individer utan slutfört gymnasium även högre risk för att få lägre lön, större risk att få ekonomiskt bistånd, de byter bransch mer sällan samt flyttar i lägre utsträckning utanför länsgränsen. I denna fördjupade version redovisas ytterligare resultat av bearbetningen av data om åldersgruppen 1981 och dess studieresultat och inträde på arbetsmarknaden. Dessutom återfinns en omfattande tabellbilaga där alla resultat finns redovisade och uppdelad på kön. Vikten av att ha minst en gymnasial utbildning För att klara etableringen på arbetsmarknaden och ta steget in i vuxenvärlden är en fullständig gymnasieutbildning viktig. Data visar att det finns många som klarar att få ett jobb även utan en fullföljd gymnasieutbildning, men risken för perioder med omväxlande arbetslöshet och arbete är stor. Generellt har individer utan fullföljt gymnasium också lägre inkomster, även om män utan gymnasieutbildning klarar sig lika bra som kvinnor med en gymnasieutbildning fram till 29 års ålder. Frågan är om löneutvecklingen följs åt de kommande tio åren eller om kvinnor med högre utbildning kommer att ha en mer gynnsam löneutveckling? Individer födda 1981 avslutade sin gymnasieutbildning i slutet av en högkonjunktur. För en ung person utan arbetslivserfarenhet är det den bästa tiden att komma ut på arbetsmarknaden. Ekonomin går på högvarv och kön av arbetslösa har betats av, vilket öppnar för ungdomar utan arbetslivserfarenhet. 81-orna har sedan fått uppleva ytterligare en högkonjunktur och två lågkonjunkturer. Data visar att personer utan slutfört gymnasium har högre risk för arbetslöshet och att de generellt har lägre inkomster. Män utan gymnasieutbildning har visserligen haft en god löneutveckling, men de har drabbats hårdare av lågkonjunkturerna. En faktor som är talande för utvecklingen är att antalet utan gymnasieutbildning som arbetat inom industrin minskat avsevärt under perioden Industrin drabbas oftast hårdast av lågkonjunkturer och med varje konjunkturnedgång kommer förändringar i produktionen som innebär att färre men mer välutbildad arbetskraft behövs. Detta har drabbat många av dem som inte fullföljde gymnasiet och som fick ett jobb inom industrin

7 Personer utan fullständigt gymnasium har större risk för återkommande arbetslöshetsperioder, samtidigt som data visar att av de som är arbetslösa är andelen långtidsarbetslösa i gruppen stor. Av de utan fullständig gymnasieutbildning vid 20 års ålder som har arbetslöshetsperioder under tidsperioden är det betydligt färre som omfattas av arbetslöshetsförsäkringen jämfört med hela ålderskohorten. Det visar sig även i att andelen i gruppen som får ekonomiskt bistånd någon gång under året är mer än 7 gånger så hög 2010 jämfört med de som fullföljt sina gymnasiestudier, 2001 var det 4 gånger så många utan fullständigt gymnasium som fick ekonomiskt bistånd. Kvinnor och utrikesfödda har lägre chans att få hög lön och har svårare att få fast förankring på arbetsmarknaden. Även om män har haft fler arbetslöshetsdagar och längre arbetslöshetsperioder under perioden , har kvinnor ändå en högre risk att få fler arbetslöshetsperioder jämfört med män. Dessa utmaningar möts av att kvinnor och personer med utländsk bakgrund utbildar sig i större utsträckning jämfört med inrikes födda män. Vad detta kommer att innebära på längre sikt i löneskillnader, arbetslöshet mm. kommer att vara intressant att fortsätta följa. Att ha varit i arbete tidigare, ökar möjligheterna att vara i jobb även i framtiden. Att ha arbetat någon gång under gymnasietiden ökar möjligheterna till att ha ett arbete 2001 över två gånger jämfört med de som inte har arbetat under studietiden. Väl inne på arbetsmarknaden så ökar chanserna att ha ett arbete även de närmast följande åren. Den stora slutsatsen av rapporten är föga förvånande att utbildning är den enskilt viktigaste faktorn för att klara sig på arbetsmarknaden. Ser vi framåt så kommer utbildning att bli än mer viktigare, vilket innebär att vi idag måste börja diskutera utbildningsfrågorna ur lite andra perspektiv än vad vi gör idag. Att det endast är två tredjedelar av varje årskull som varje år klarar av att fullfölja sin gymnasieutbildning på utsatt tid är oroande. Om inte detta förändras så att en betydligt större andel klarar det som på arbetsmarknaden räknas som grundläggande utbildning, riskerar vi ett samhälle som dras isär och skillnaderna mellan de med och de utan utbildning blir väldigt stor. Detta kan i sin tur leda till slitningar i samhället som inte gynnar någon. 7

8 Utbildning - nyckeln till arbete År 2009 presenterade SKL rapporten Födda 1981: som belyste alla födda 1981 och hur de klarade gymnasiestudierna och tog de första stegen in på arbetsmarknaden. Denna rapport är en uppföljning av samma årskull, nu med data fram till år 2010, dvs. det år då 81:orna fyller 29 år. Den första rapporten presenterade data över hela årskullens utveckling och hade ett visst fokus på de personer som inte lyckades etablera sig på arbetsmarknaden. Utbildning Nyckeln till arbete fokuserar mer på gymnasieutbildningens betydelse för vägen till vuxenlivet. Den fördjupade versionen redovisar ytterligare resultat av bearbetningen av data om ålderskullen 1981 samt en tabellbilaga där samtliga data som presenteras finns uppdelad på kön. Många av de resultat som presenteras i rapporten är kända sedan tidigare, både genom empiriska studier och statistiska sammanställningar. Syftet med den här rapporten är att följa övergången från utbildning till arbete och analysera vilka faktorer som över en längre tidsperiod är viktiga. Genom att följa samma individer över en längre period framkommer uppgifter som annars inte är så lätt att upptäcka. Till exempel hur konjunktursvängningar påverkar situationen på arbetsmarknaden för personer med olika utbildningsnivå. Underlaget till rapporten omfattar en mängd variabler kring utbildning, arbetsmarknad och inkomster vilket möjliggör samkörningar av flera variabler som leder till nya kunskaper om vilken inverkan socioekonomisk bakgrund har, vilken betydelse utbildning har för möjligheter till jobb och inkomster under de tio år som följer efter att gymnasiestudierna avslutats. Ålderskohorten består av drygt individer 1997 och har framför allt på grund av utflyttning minskat till år Materialet är så pass omfattande att många av resultaten kan generaliseras, samtidigt måste naturligtvis tidsspecifika hänsyn tas. All data i rapporten finns i tabellbilagan. En del av materialet som presenteras i rapporten är resultat av logistisk regression, där oddskvoter har räknats fram för olika beroende variabler. Denna metod visar sambandet mellan olika variabler och den variabeln som undersöks. Vad har hänt fram till 29 års ålder Tio år efter avslutat gymnasium brukar de flesta etablera sig, både socialt och yrkesmässigt. I en jämförelse över de senaste 100 åren har denna period i livet både skjutits upp i ålder och blivit allt mer utsträckt. För 100 år sedan hade de flesta både skaffat sig yrke och familj kring 20 års ålder. Idag börjar ungdomar ta steget in i vuxenlivet vid samma ålder och är ofta etablerade vid 30. 8

9 Vid 20 års ålder har 73 procent av årskullen slutfört sina gymnasiestudier. Av de 27 procent som inte har slutförda gymnasiestudier vid 20 års ålder, har nästan 4 procent ett samlat betygsdokument, som innebär att de inte har tillräckligt med kurspoäng för att få en fullständig examen. De resterande 23 procent har avbrutit studierna. I denna rapport kommer gruppen med ett samlat betygsdokument att ingå i gruppen utan slutfört gymnasium. Anledningen är att rapporten utgår från SCB:s definitioner av utbildningsnivå, där personer med ett samlat betygsdokument inte tillhör kategorin fullständig gymnasieutbildning. Under perioden mellan 20 och 30 år är det en stor grupp som studerar vidare, provar olika typer av jobb, flyttar både inom och utom landets gränser innan man hittar sin plats i tillvaron. Tyvärr finns det en alltför stor grupp som har betydligt svårare att få en arbetsmarknadsanknytning som är tillräckligt starkt för att ha möjlighet att etablera sig på andra områden. Sysselsättningsutvecklingen Många gånger förmedlas en dyster bild av framtiden för ungdomar och deras möjligheter att få arbete när de avslutat gymnasiet. En närmare studie över vad unga gör efter gymnasiet nyanserar bilden och visar att många börjar arbeta efter gymnasiestudierna, andra studerar på universitet och högskola innan de går in i arbetslivet, vilket visas i diagram1 I arbete År 2000 när två tredjedelar av årskullen fullföljt sina gymnasiestudier arbetar 40 procent. Året efter sjunker andelen med tre procentenheter, därefter sker en stadig ökning av andel som arbetar och tio år efter avslutat gymnasium är 75 procent av årskullen i arbete. I studier Från år 2000 ökar andelen som studerar på universitet och högskola fram till 2004 då nästan 31 procent av alla födda 1981 ägnar sig åt högre studier. Under andra halvan av 00-talet avtar andelen högskolestuderande och 2010 är det endast 9 procent som är inskrivna på någon högskoleutbildning. 9

10 Diagram 1 Källa: SCB och SKL:s beräkningar Andelen som studerar på Komvux är betydligt mindre jämfört med de som studerar på universitet och högskola, som mest är 10,6 procent av årskullen. Andelen studerande på vuxenutbildning är som störst mellan 2000 och 2004 och där toppen nås Från 2005 och framåt är andelen som läser in gymnasieutbildning 5 procent eller lägre. Varken i arbete eller studier Det finns ett antal personer som varken arbetar eller studerar den aktuella mätveckan 1. Det som är anmärkningsvärt med denna grupp är att den från 21 års ålder inte förändras speciellt mycket i storlek, utan att andelen varierar mellan 12,4 och 14,3 procent under hela tiden fram till 29 års ålder. Värt att notera är ökningen mellan år 2008 och 2009 som en effekt av finanskrisen. Diagram 2 visar varaktigheten i att varken arbeta eller studera vid tre olika tidpunkter. Av de som varken arbetade eller studerade 2001 var en stor del i arbete under resterande delen av 00-talet. Av de som varken arbetade eller studerade 2006 respektive 2010 är det betydligt större andel som varken arbetat eller studerat åren innan. 1 De data som används i rapporten är kommer från SCB:s Longitudinella individ data bas, där hämtas data om individernas sysselsättning från SCB:s registerbaserade arbetsmarknadsdatabas (RAMS). Där mäts vad samtliga individer gör under en vecka i november. 10

11 En analys av kurvan över andelen som varken arbetade eller studerade 2006 och deras frånvaro från arbete eller studier, visar att cirka hälften varit utan sysselsättning åren före 2006 och att andelen återgick till samma nivå åren efter Diagram 2 Unga som varken arbetar 2001, 2006 respektive 2010 och sysselsättning övriga år 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Källa SCB och SKL:s beräkningar Kvinnor studerar och män arbetar Det finns stora skillnader mellan könen i fördelningen av de som arbetar eller studerar. Det är fler män som arbetar jämfört med kvinnor, med ett undantag för år Skillnaden ökar och kulminerar kring 2004 då det skiljer nästan 13 procentenheter, därefter minskar gapet men år 2010 är andelen män som arbetar fortfarande drygt 5 procentenheter högre. Kvinnor utbildar sig däremot i större utsträckning än män. Andelen kvinnor som studerar på universitet och högskola är högre samtliga år mellan 2000 och 2010, störst är skillnaden 2003 och 2004 då andelen kvinnliga studenter är 9 procentenheter högre. Det är även vanligare att kvinnor studerar på Komvux, dock är det inte lika stora skillnader som vid högskolestudier. Sysselsättning bland personer som inte fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder Trots att 27 procent av alla i ålderskohorten 1981 inte har fullföljt gymnasiestudierna vid 20 års ålder, har 85 procent av dessa varit inskrivna på gymnasiet årskurs 11

12 2 och 74 procent årskurs 3. Således är det många av dem som har en ofullständig gymnasieutbildning som har ägnat närmare tre år åt att studera på gymnasiet. Mellan 2001 och 2005 är det en relativt stor grupp som studerar på vuxenutbildning. Andelen faller från nästan 15 till 10 procent, därefter minskar andelen ytterligare och 2010 är det knappt 5 procent som är inskrivna på Komvux. Trots att många har varit inskrivna på gymnasiet i nästan tre år och en stor andel av dem därefter bedrivit studier på Komvux, är det endast 37,5 procent som tagit minst en treåring gymnasial utbildning Av dessa har nästan 16 procent en eftergymnasial utbildning. Skillnaderna mellan könen är stor, nästan 42 procent av kvinnorna har en gymnasialutbildning varav nästan hälften, 20 procent har en eftergymnasial utbildning. Bland männen är det 34 procent som slutfört gymnasiestudierna, varav 12,5 procent har en eftergymnasial utbildning. Diagram 3 Källa: SCB och SKL:s beräkningar Skillnaden i sysselsättningen mellan hela kohorten och gruppen utan fullföljd gymnasieutbildning vid 20 års ålder, består framför allt i gruppen som varken arbetar eller studerar, samt andelen högskolestuderande. Andelen som varken arbetar eller studerar är betydligt större jämfört med hela kohorten och är inte lägre än 25 procent under hela den undersökta perioden. Det är en liten grupp som studerar på universitet eller högskola, som mest är 8 procent registrerade för högre studier. 12

13 Etablering på arbetsmarknaden Beskrivningen att etablera sig är ofta synonymt med att etablera sig på arbetsmarknaden, till detta ska etablering på bostadsmarknaden samt att bilda familj läggas till när etablering i bredare bemärkelse diskuteras. Att arbetsmarknadsanknytningen har så stor betydelse beror på att en fast inkomst många gånger är en förutsättning för de andra etableringsvariablerna. Vilka faktorer är det som påverkar hur snabbt en individ kommer i arbete? I detta avsnitt redovisas olika faktorer som påverkar individens; möjlighet att komma i arbete, risk för arbetslöshet samt inkomster. Gymnasieutbildningens betydelse för arbete När gymnasieutbildningens betydelse för möjligheterna att få ett arbete ska analyseras, så jämförs här individer med gymnasiebetyg i tre olika nivåer 2 med individer utan avslutat gymnasium. Jämförelsen visar att samtliga som avslutat gymnasiet med låga eller medelgoda betyg har större chans 3 till ett arbete vid 20 års ålder. Individer med höga betyg har lägre chans att ha ett arbete än de utan avslutat gymnasium år Anledningen är att de allra flesta i denna betygskategori studerar vidare efter gymnasiet. Personer med låga avgångsbetyg har 73 procents högre chans att ha ett jobb jämfört med de som inte avslutat gymnasiet År 2006 råder fortfarande samma förhållanden mellan de olika betygskriterierna. År 2010 ändras förhållandena och de med höga gymnasiebetyg har störst chans att ha ett arbeta jämfört med de som inte slutfört gymnasiet. Skillnaden mellan de med låga betyg och de som saknar betyg har minskat till 20 procents högre chans för de med låga betyg. Tidigare arbetslivserfarenhet starkast bidragande faktorn Störst påverkan på möjligheten att vara i jobb, har tidigare arbetslivserfarenhet. Att en individ har arbetat någon gång under gymnasietiden har en stark positiv effekt 2 Nivåerna är låg, medel respektive hög. De motsvarar betyg i intervallen 0 10,0, 10,1 15,0 samt 15,1 20. Årskullen 1981 hade det relativa betygssystemet i grundskolan och fick det förra betygssystemet i gymnasiet. 3 Logaritmisk regression beräknar olika variablers statistiska påverkan på en beroende variabel. Utfallet visar vilken graden av påverkan på den beroende variabeln, utfallet benämns som risk. I denna rapport benämns utfallet som chans i de fall som den beroende variabeln anses vara av positiv karaktär. 13

14 på möjligheterna att vara i jobb Det ökar möjligheterna med 232 procent. Effekten av sommar- och/eller extrajobb under gymnasietiden avtar, men finns med och har en svagt positiv påverkan på chansen att ha ett jobb även Däremot är faktorn att ha varit i arbete 2001 viktig för möjligheterna att ha ett arbete 2006, det ger en ökad chans med 67 procent. Att ha arbetat 2006 bidrar till att öka chanserna till ett jobb med 210 procent år Faktorer som har negativ inverkan på möjligheten till arbete Samtidigt 4 som vi ser faktorer som utbildningsnivå och tidigare arbetslivserfarenhet, som har en positiv inverkan till möjligheterna att var i arbete, finns faktorer som har negativ inverkan. Utrikesfödda har svårare än inrikes födda att komma in på arbetsmarknaden. Dock ser vi att skillnaderna mellan inrikes födda och utrikes födda avtar under perioden. Detta stämmer överens med erfarenheter som bland andra Arbetsförmedlingen redovisat att tiden är en viktig faktor för utrikesfödda personers möjlighet att komma i arbete. Att ha mottagit ekonomiskt bistånd någon gång under den undersökta perioden påverkar möjligheterna till arbete negativt. Här kan kausaliteten diskuteras, då det kan vara svårigheten att få ett arbete som medför att en individ måste söka ekonomiskt bistånd. Att ha haft några perioder av arbetslöshet under den undersökta tidsperioden har marginell negativ inverkan på möjligheterna att vara i arbete år Om perioderna blir fler så påverkas möjligheterna framför allt år Innan så är inte alla resultat signifikanta, dvs. statistiskt säkerställda. Vilken roll spelar den socioekonomiska bakgrunden? Det är endast små skillnader i effekter av att ha förälder med förgymnasial eller gymnasial utbildning när det gäller möjligheterna att vara i arbete. Personer med minst en högutbildad förälder har mindre chans att vara i arbete under de två mätåren 2001 respektive Dessa individer har dock betydligt större chans att studera på universitet eller högskola under samma period. Effekten är avtagande men en liten skillnad finns kvar år I dessa beräkningar har samtliga utlandsfödda lagts in i en och samma variabel. Ursprungsregion har av utrymmesskäl inte beaktats då rapporten fokuserar på faktorer som är mer avgörande för individers möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden oavsett födelseregion. 14

15 Av samma anledning innebär att ha en föräldrar med hög disponibel inkomst har negativ inverkat på chansen att ha ett arbete 2001 resp Dessa individer studerar i stor utsträckning på universitet och högskola de närmaste åren efter gymnasiet. År 2010 har inte föräldrarnas inkomster någon effekt på möjligheterna till att ha ett arbete. 15

16 Ökad risk för arbetslöshet utan avslutat gymnasium Utbildning och arbetslivserfarenhet är de två viktigaste faktorerna som bidrar till att unga får ett arbete. Det innebär omvänt att utan dessa båda egenskaper blir det svårt att komma in på arbetsmarknaden. Resultaten visar att framför allt utbildningsnivån påverkar möjligheten att behålla ett arbete. Lågutbildade män har högre risk för arbetslöshet Från 20 års ålder ökar andelen som någon gång under året har haft en period av arbetslöshet 5 dramatiskt. År 2001 har 30 procent av årskullen minst en dag registrerad som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Därifrån minskar arbetslösheten hos årskullen fram till 2008, då knappt 12 procent har någon dags registrerad arbetslöshet inträffar finanskrisen vilket visar sig i att arbetslösheten åter börjar stiga. År 2010 har nästan 14 procent varit inskrivna som arbetslös hos arbetsförmedlingen. Diagram 4 visar att det är stor skillnad i hur stor andel av de med avslutat gymnasium respektive de med ofullständig gymnasieutbildning, som är arbetslösa. För båda kategorierna ökar arbetslösheten och är väldigt hög under perioden och kulminerar Diagram 4 Källa: SCB och SKL:s beräkningar 5 Uppgifterna om arbetslöshet kommer från Arbetsförmedlingen och baseras på antalet dagar en individ är inskriven som arbetssökande på Arbetsförmedlingen. Att utvecklingen skiljer sig mot andelen som varken arbetar eller studerar, har sin förklaring i att inte alla som varken arbetar eller studerar är inskrivna på arbetsförmedlingen 16

17 Arbetslösheten faller för båda grupperna och når lägst nivå Dock är arbetslösheten för de som inte fullföljt gymnasiet är nästan 3 gånger så hög jämfört med de med minst gymnasial utbildning. Medan situationen för de med gymnasieutbildning eller högre fortsätter att förbättras, påverkar effekterna av finanskrisen de personer som inte har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder. Att arbetslösheten stiger kraftigt de första åren efter avslutat gymnasium och därefter sjunker är en naturlig utveckling. Det anmärkningsvärda är att det är en så pass stor nivåskillnad mellan de som avslutat och de som inte fullföljt gymnasiet. Förutom under 2002 har män med minst gymnasieutbildning en något lägre arbetslöshet jämfört med kvinnor med minst gymnasieutbildning. Bland de kvinnor och män som har en ofullständig gymnasieutbildning är det omvänt, dvs. en större andel av kvinnorna är arbetslösa jämfört med män. Under de första åren på 00-talet är det relativt stora skillnader i andelen män som är arbetslösa jämfört med andelen kvinnor. År 2002 är nästan 43 procent av männen utan slutförd gymnasieutbildning, motsvarande siffra för kvinnor är 36 procent. Skillnaderna minskar fram till 2008, därefter ökar skillnaderna åter som en konsekvens av den lågkonjunktur som följde av turbulensen på de finansiella marknaderna. Under 2002 till 2005 genomgick Sverige en lågkonjunktur som inleddes med kraftiga börsfall redan under Detta fick effekter på arbetsmarknaden 2002 och varade fram till Under 2006 började konjunkturen att återhämta sig vilket visade sig i en förbättrad arbetsmarknad. De 81-or som slutfört gymnasiet påverkades framför allt under 2002, därefter så har andelen arbetslösa varit stabil kring 15 procent fram till Andelen arbetslösa bland de utan slutförd gymnasieutbildning vid 20 år, har kontinuerligt minskat från 2002 fram till 2008, dock från väldigt höga nivåer. 17

18 Utan avslutat gymnasium ökar risken för långtidsarbetslöshet Risken för arbetslöshet korrelerar relativt starkt med utbildningsnivå. Dock är det inte så stor skillnad i den beräknade risken mellan de som inte avslutat gymnasiet och de som avslutat med låga betyg. De med låga betyg löper större risk att få fler perioder av arbetslöshet jämfört med de utan slutbetyg från gymnasiet. Individer med betyg på de övriga nivåerna har lägre risk för arbetslöshet samt för många arbetslöshetsperioder jämfört med de utan avslutat gymnasium. Diagram 5 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen och SKL:s beräkningar Effekterna på långtidsarbetslösheten är större för gruppen utan fullföljt gymnasium, där 59 procent av alla arbetslösa i gruppen utan fullföljt gymnasium är långtidsarbetslösa Män utan slutfört gymnasium drabbas hårdast där nästan 23 procent är arbetslösa 2009 och av dem har 63 procent fler än 91 dagars arbetslöshet under året. Motsvarande siffror för kvinnor är 20 procent varav 53 procent av dem är långtidsarbetslösa. Nivån är lägre bland de som slutfört gymnasiet, men utvecklingen följer samma mönster är ett undantag då framför allt arbetslösheten bland män med minst gymnasieutbildning sjunker, för att sedan drastiskt öka Arbetslöshetstiderna förändras relativt snabbt från att vara relativt jämnt fördelade mellan; kort, 1 30 dagar, medellång, dagar och lång, över 91 dagar, till att allt större andel av de arbetslösa har medellång eller lång arbetslöshetstid under ett år. Andelen av de arbetslösa som har få arbetslöshetsdagar under ett år minskar från 35 procent år 2000 till 19 procent Samtidigt ökar andelen som har fler 18

19 än 91 dagars arbetslöshet under ett år från 15 procent av de arbetslösa till 51 procent under samma period. Det sker en stor förändring av arbetslöshetstidens längd under 2009 och 2010, då andelen av de arbetslösa som har fler än 91 dagars arbetslöshet ökar med 10 procentenheter från de föregående åren. Generellt klarar sig kvinnor bättre jämfört med män, då det är en större andel av de kvinnliga arbetslösa som har korta arbetslöshetsperioder jämfört med män. Samtidigt som det är en större andel av de arbetslösa männen som har långa arbetslöshetsperioder. Sett till andel män som har fler än 91 dagars arbetslöshet under ett år, blir det uppenbart att effekterna av finanskrisen drabbade män i högre utsträckning än kvinnor. Andelen långtidsarbetslösa män (som andel av samtliga arbetslösa män) ökade från 40,6 procent 2008 till 58,7 procent Motsvarande ökning bland kvinnor var från 36,2 till 48,5. Dock var andelen i det närmaste oförändrad för kvinnor år 2010, medan andelen långtidsarbetslösa män hade minskat med 5 procentenheter. Diagram 6 Källa: SCB och Arbetsförmedlingen samt SKL:s beräkningar Utvecklingen av hur stor andel som är arbetslös längre än 90 dagar skiljer sig åt mellan de som slutfört gymnasiet 2001 och de som inte fullföljt. 19

20 Diagram 7 Källa: SCB och SKL:s beräkningar Andelen som är arbetslösa längre än 90 dagar bland de som slutfört gymnasiet senast år 2001 sjunker fram till 2010 och är under 5 procent från 2007 och framåt. Andelen påverkas något av 00-talets första lågkonjunktur men inte av den andra. Däremot minskar andelen vid högkonjunkturen som inleds Andelen med fler än 90 dagars arbetslöshet bland de som inte fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder ökar under decenniets båda lågkonjunkturer. Det är små skillnader mellan könen bland de med avslutat gymnasium. Det är däremot en större andel män utan slutfört gymnasium som är arbetslösa mer än 90 dagar jämfört med kvinnor. Skillnaden krymper under högkonjunkturåren , för att sedan åter öka Arbetslivserfarenhet minskar risken för arbetslöshet Som förväntat är arbetslivserfarenhet en faktor med stark inverkan på risken för arbetslöshet. Att ha haft ett arbete under gymnasietiden visar sig vara något som minskar risken för arbetslöshet under de tio år som följt efter avslutade gymnasiestudier. Att även ha haft ett arbete 2001, 2006 och 2010 ger lägre risk för arbetslöshet. Precis som när det gäller utbildningens påverkan, så är skillnaderna mot dem som inte arbetat liten när det kommer till skillnader i risk för en arbetslöshetsperiod, men skillnaderna i risk ökar med fler arbetslöshetsperioder. 20

21 Socioekonomisk bakgrund viktig för anknytning till arbetsmarknaden Den socioekonomiska bakgrunden spelar roll främst om individen har högutbildade och högavlönade föräldrar. Till skillnad från faktorernas effekt på chansen till hög utbildning, så har föräldrarnas inkomst en starkare effekt på reducerad risk jämfört med föräldrarnas utbildning. Att någon av föräldrarna fått ekonomiskt bistånd under grundskoletiden ökar risken för arbetslöshet jämfört med de individer som haft föräldrar som inte fått ekonomiskt bistånd. Lägre andel som får A-kassa bland arbetslösa utan slutfört gymnasium Det är stora skillnader i hur stor andel av de arbetslösa som får arbetslöshetsersättning (A-kassa) av de som inte har fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder och hela kohorten får 87 procent av samtliga arbetslösa arbetslöshetsersättning, därefter sjunker andelen och 2008 är det 75 procent av de arbetslösa som får A-kassa. Den troliga förklaringen till denna kraftiga minskning är ett ändrat regelverk samt ökade avgifter för att vara medlem i arbetslöshetsförsäkringen, vilket fick många att välja att stå utanför. De kommande två åren sjönk andelen ytterligare något till 73 procent. Motsvarande andelar för gruppen som inte fullföljt gymnasiet vid 20 år ålder är betydligt lägre. Även i denna grupp var andelen arbetslösa som fick A-kassa som störst Dock var andelen endast 64 procent och även bland dessa minskade andelen kraftigt fram till och 2008 då 56 procent av de arbetslösa fick arbetslöshetsersättning. År 2010 hade andelen arbetslösa i denna grupp som fick A- kassa utbetalt under året minskat till 53 procent 21

22 Stora skillnader i inkomst Trots att kvinnor studerar längre ger det inte effekt på löneskillnader mellan män och kvinnor. Jämförelser av medellön visar att det är stora skillnader mellan olika utbildningsnivåer och kön. Det som är anmärkningsvärt är att män i genomsnitt tjänar bättre än högre utbildade kvinnor. Diagram 8 Källa: SCB och SKL:s beräkningar Data visar att lönespridningen är större bland männen och att högsta lönen är betydligt högre bland män än kvinnor. Den främsta förklaringen till löneskillnaderna mellan könen är att den svenska arbetsmarknaden till stor del är könsuppdelad samt att kvinnor i arbetar deltid i betydligt större omfattning än män. Lönenivåerna i de manligt dominerade sektorerna är högre jämfört med kvinnligt dominerade sektorer. Att den svenska arbetsmarknaden är till stor del könsuppdelad visas även i skillnader mellan könen i ökade arbetslöshetsnivåer efter den ekonomiska krisen Lönespridningen är högst bland personer med eftergymnasial utbildning och lägst bland personer med gymnasial utbildning. Detta gäller både för män och kvinnor. 22

23 Vilka faktorer styr löneutvecklingen? Genom att göra fyra lönegrupper; ingen lön, kr, kr samt över kr per år, kan en analys göras av hur de olika faktorerna påverkar möjligheterna till olika lönenivåer år Analysen visar att män har 3 gånger större möjlighet att nå en lön över kronor jämfört med kvinnor, samtidigt som de har hälften så stor risk att få en lön som är lägre än kronor per år jämfört med kvinnor. Nivån på gymnasiebetyget har en positiv inverkan på vilken lön en individ har störst chans att få. Det finns framför allt ett positivt samband mellan gymnasiebetyg och en lön över kr. Sambandet mellan lön och utbildning blir ännu starkare om en jämförelse görs mellan utbildningsnivå 2010 och lön. Sambandet innebär att ju högre utbildning en individ har, desto större är chansen att ha en lön över kr. Även det omvända sambandet finns mellan låg utbildningsnivå och låg inkomst. Utöver kön och utbildning har även tidigare arbetslivserfarenhet betydelse för lönenivån De som haft ett arbete 2006 har 6 gånger högre chans att ha en hög lön jämfört med de som inte arbetade. Att ha varit i arbete 2001 har en positiv effekt, men relativt liten, 47 procent. Att ha haft ett arbete under studietiden har en liten positiv inverkan, 38 procent. Personer med utländsk bakgrund har något lägre chans jämfört med svenskfödda att få en lön över , 13 procent. Att ha många arbetslöshetsperioder är dock något som minskar möjligheterna till en hög lön vid 29 års ålder. Personer som inte fått ekonomiskt bistånd någon gång under perioden , har dubbelt så hög chans att få en hög lön jämfört med de som någon gång fått bistånd. Stora skillnader i behovet av ekonomiskt bistånd Endast cirka hälften av de arbetslösa personer som inte hade fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder fick A-kassa under Den andra hälften fick sin försörjning från kommunernas ekonomiska bistånd fick 12 procent av personer utan fullföljt gymnasium ekonomiskt bistånd någon gång under året. Detta ska jämföras med resten av ålderskullen där motsvarande siffra var 1,7 procent. Totalt fick 4,3 procent av alla födda 1981 ekonomiskt bistånd någon gång under 2010 (se tabell i tabellbilaga). 23

24 Det sociala arvet Den faktor där risken för att få ekonomiskt bistånd är störst är om en individ haft en förälder som fått ekonomiskt bistånd under grundskoletiden. Risken ökar med 6,5 gånger jämfört med en individ vars föräldrar inte fått ekonomiskt bistånd under grundskoletiden. Att ha högt utbildade eller högavlönade föräldrar i det närmaste halverar risken jämfört med övriga utbildningskategorier eller inkomstgrupper. Av dessa faktorer följer att ju bättre resultat i gymnasiet och desto högre utbildningsnivå vid 29 års ålder vilket minskar risken för att få ekonomiskt bistånd någon gång under tiden fram till 29 års ålder. Att arbeta har en positiv effekt, om än inte lika stor som ovan nämnda. Män har något lägre risk för att få ekonomiskt bistånd jämfört med kvinnor och utrikesfödda har betydligt högre risk för att någon gång under tiden fram till 2010 få ekonomiskt bistånd. 24

25 Vad påverkar utbildningsnivån 2010? Utbildningsnivån påverkar möjligheterna att vara i jobb och att få hög lön. Vilka faktorer är mest avgörande för att ha en hög utbildningsnivå 2010? Kvinnor studerar längre jämfört med män och som även löper betydligt större risk att endast ha en förgymnasial utbildning vid 29 års ålder. Resultaten från gymnasieskolan har väldigt stor betydelse (se tabellbilagan) för vilken utbildningsnivå en individ har vid 29 års ålder. Personer med höga slutbetyg från gymnasiet har med väldigt stor sannolikhet även en eftergymnasial utbildning tio år senare. Samtidigt råder det omvända förhållandet att utan en avslutad gymnasieutbildning vid 20 års ålder, är risken stor att fortfarande ha en förgymnasial utbildning vid 29 års ålder. Personer som är utrikesfödda har en något större chans att ha en högre utbildningsnivå än inrikes födda vid 29 års ålder. Föräldrarnas utbildningsbakgrund har större betydelse än deras disponibla inkomst. Att ha minst en förälder med eftergymnasial utbildning har stor betydelse för individens utbildningsnivå vid 29 års ålder. Förälderns utbildningsnivå har dubbelt så stor inverkan på chansen till en eftergymnasial utbildning som inkomsten. Om föräldern fått ekonomiskt bistånd under perioden inverkar det negativt på möjligheterna till en hög utbildningsnivå Hur många går vidare till högre utbildning från de olika gymnasieprogrammen? 1992 ändrades gymnasieutbildningen så att samtliga program skulle ge grundläggande behörighet till eftergymnasiala studier. Total har 45 procent av alla födda 1981 vidareutbildat sig efter gymnasiet. Hur ser fördelningen ut mellan personer med examen från studieförberedande- respektive yrkesförberedande program ut? Som väntat studerar en majoritet av de personerna med en examen från något av de studieförberedande programmen Naturvetenskapliga- och samhällsvetenskapliga programmet vidare, 83 respektive 71 procent. Även studenter från specialutformade, estetiska och medieprogrammet studerar i hög grad vidare efter gymnasiet (63, 60 och 46 procent). Av de yrkesförberedande programmen är det personer från vård- och omsorgsprogrammet samt barn- och fritidsprogrammet som i störst utsträckning studerar vidare, 37 respektive 33 procent. Lägst andel som studerar vidare kommer från fordonsprogrammet och byggprogrammet, 5 procent vardera. Av de som har ett slutbetyg från ett individuellt program har 9 procent studerat vidare efter avslutat gymnasium. Övriga program finns i intervallet procent som studerar vidare. 25

26 Att det är från program som vård- och omsorg samt barn- och fritid flest studerar vidare stämmer väl med övriga resultat. Det är två program med stark kvinnodominans och kvinnor tenderar att studera längre än män. Det blir tydligt i att lägst andel som går vidare till högre studier kommer från två mansdominerande program. Att en låg andel av de som gått fordons- eller byggprogrammet studerar vidare beror till stor del på att dessa sektorer haft en god arbetsmarknad under 00-talet. Att löneutvecklingen i dessa båda sektorer varit relativt god bidrar till att färre väljer att studera vidare. Generellt är det dock en relativt stor andel som går vidare till högre studier även från de yrkesförberedande programmen. Många har eftergymnasial utbildning kortare än tre år, vilket kan tyda på att de vidareutbildar sig inom yrket. Vad påverkar resultaten i gymnasiet? Kvinnor har högre chans att få höga betyg, män har nästan hälften så stor chans som kvinnor att få höga slutbetyg medan risken att få låga betyg är 35 procent högre. Nivån på slutbetyget från grundskolan 6 har stor betydelse för hur stora chanserna är att nå samma nivå på slutbetyget i gymnasiet. Det som sticker ut är att det är ingen statistisk skillnad mellan de som inte har ett slutbetyg 1997 och de som har låga slutbetyg i chansen att få ett medelbetyg på gymnasiet. Samtidigt är chansen betydligt lägre för dem med låga grundskolebetyg att få ett bra gymnasiebetyg, jämfört med de som inte har ett slutbetyg från En anledning som nämnts är att det finns individer som avslutat grundskolan 1996 eller 1998 med bättre betyg som ingår i denna kategori. De är få, men får genomslag i regressionsanalysen. Föräldrarnas utbildningsnivå har en positiv inverkan på möjligheterna till högre betyg, dock finns inte samma samband med riskerna för lägre betyg. Föräldrarnas inkomst har endast en positiv inverkan i och med att de med en förälder med hög inkomst påverkar chansen positivt till att nå högsta betyget. Sambandet förstärks om en förälder har fått ekonomiskt bistånd någon gång under de sju åren innan gymnasiet påbörjas 7, dvs. att chansen till ett högre betyg minskar om någon förälder fått ekonomiskt bistånd under tiden då individen är 9 16 år. 6 Indelningen av grundskolebetygen är; ej betyg 97, låga, medel och höga betyg. Betygsgränserna för indelningen är 0 2,4, 2,5 4,0 samt 4,1 5 7 Att det endast är 7 år av grundskoletiden och inte samtliga 9 år, beror på brytning i SCB:s data vilket gör att det inte går att få en enhetlig tidserie under den önskade perioden. 26

27 Personer som är utrikes födda har svårare jämfört med inrikes födda att nå högre resultat i gymnasiet. Det finns dock skillnader som beror på hur länge de bott i Sverige. Personer som har bosatt sig i Sverige före 7 års ålder har bättre studieresultat jämfört med personer som anlänt senare. Av de som inte fullföljt gymnasiet vid 20 års ålder, har två tredjedelar (63 procent) anlänt till Sverige efter 7 års ålder. 27

28 Inom vilka sektorer arbetar 81:orna efter gymnasiet? Vilka yrken och sektorer är det som anställer ungdomar, både de som gått ut gymnasiet och de som inte avslutat studierna? Genomgången av medelinkomster visar att det är stora skillnader i vilka inkomster män respektive kvinnor har tio år efter avslutat gymnasium. Den huvudsakliga förklaringen är att de arbetar i olika sektorer där lönenivåerna skiljer sig åt. Största andelen män som börjar arbeta efter avslutade gymnasiestudier får anställning inom handel och kommunikation (25 procent) och tillverkning och utvinning (21 procent). Bland kvinnor är det vanligaste första yrkena inom handel och kommunikation (24 procent), vård och omsorg (23 procent) följt av personliga och kulturella tjänster (16 procent). Utöver de två första kategorierna är det större spridning bland de sektorer som männen börjar arbeta inom. Det är dock långt ifrån alla som fortsätter inom samma yrke, utan det är många som byter och nio år senare har fördelningarna förändrats är finansiella verksamheter och företagstjänster (21 procent) den vanligaste sektorn bland män, följt av handel och kommunikation (19 procent) och tillverkning och utvinning (16 procent). Störst förändring har skett inom dessa tre sektorer där den första har ökat med 9 procentenheter och de andra har minskat med 6 respektive 5 procentenheter. Bland kvinnor är det fyra sektorer som dominerar 2010; vård och omsorg (20 procent), handel och kommunikation (16 procent), finansiell verksamhet och företagstjänster (15 procent) samt utbildning och forskning (15 procent). De största förändringarna har skett inom utbildning och forskning (ökat med 10 procentenheter), handel och kommunikation samt personliga och kulturella tjänster som minskat med 8 procentenheter vardera. Det finns vissa likheter mellan könen i yrkesval, men också skillnader som förklarar en del av löneskillnaden. Hur ser det ut för de ungdomar som inte fullföljt gymnasiet? De som får ett arbete, skiljer de sig från övriga i åldersgruppen och är rörligheten lika stor? För männen skiljer sig inte mönstret så mycket år 2001, många får jobb inom handel och kommunikation (20 procent), tillverkning och utvinning (17 procent) samt finansiell verksamhet och företagstjänster (11 procent). Flest hamnar i en kategori med ej specificerad verksamhet (24 procent), att jämföra med de med avslutat gymnasium 11 procent. Det som är en stor skillnad mellan de som har och de som inte har ett slutbetyg från gymnasiet vid 20 års ålder, är att rörligheten bland dem som inte avslutade gymnasiet är betydligt mindre. Störst förändringar sker inom 28

29 tillverkning och utvinning där andelen minskar med 4 procentenheter, inom ej specificerad verksamhet som minskar med 3,5 procentenheter men är fortfarande den dominerande sektorn samt byggverksamhet som ökar med 4 procentenheter. Även bland kvinnor utan avslutat gymnasium är ej specificerad verksamhet den största sektorn (26 procent), följt av vård och omsorg (21,5 procent), handel och kommunikation (15,5 procent) samt personliga och kulturella tjänster (14,5 procent). Även bland kvinnor är den yrkesmässiga rörligheten betydligt mindre jämfört med de som avslutat gymnasiet. Det är endast inom personliga och kulturella tjänster (minskar med 5 procentenheter) samt utbildning och forskning (ökar med 4 procentenheter) som det sker några större förändringar i sammansättningen mellan 2001 och Utveckling inom olika yrken framöver Carl Bennedict Frey verksam vid Lunds universitet samt Oxford University har tillsammans med en kollega i Oxford Michael A Osborne, gjort en studie av hur känsliga olika yrken är för datorisering och digitalisering 8. De undersökte 702 olika yrken på den amerikanska arbetsmarknaden för att se i vilken grad de skulle kunna ersättas av datorer eller robotar och vilken effekt det får på arbetsmarknaden. Stefan Fölster på Reforminstitutet gjorde en översättning av yrkeskoderna till de yrken som finns i SCB:s yrkesklassificeringsregister 9. Studierna visar att många yrken kommer att automatiseras i framtiden, samtidigt som det finns andra där risken inte är lika stor, med det vi känner till idag. Yrken som Fölster listar där flest arbetstillfällen är hotade i Sverige framöver är: försäljare inom detaljhandel och demonstratörer, vård och omsorgspersonal, säljare och inköpare, övrig kontorspersonal och fordonsförare. Yrken som löper störst risk att ersättas med datorer är: bokförings- och redovisningsassistenter, maskinoperatörer, kassapersonal, försäljare, detaljhandel, demonstratörer och liknande. Många av dessa yrken är ingångsyrken för ungdomar och bland dem som inte fullföljt gymnasiet är det sektorer där en stor del arbetar. Om resultaten i studierna skulle visa sig slå igenom till viss del, innebär det att en stor del av yrkena på den svenska arbetsmarknaden riskerar att försvinna och de som finns kvar ändrar karaktär. Under 2000-talet har antalet lågkvalificerade arbeten ökat i Sverige, vilket skulle underlätta för personer utan gymnasieutbildning att få ett arbete. Så har dock inte blivit fallet, då även konkurrensen om dess jobb ökat. Många söker dessa jobb, dels 8 The future of employment: how susceptical are jobs to computerization?, Oxford Vart annat jobb automatiseras inom 20 år, Reforminstitutet

30 för att de inte får ett jobb de är kvalificerade för, dels för att arbetskraftsinvandringen underlättats så arbetskraft från andra länder är med och konkurrerar. Utöver detta har studiemedelsystemet gjorts om och blivit mindre förmånligt än tidigare. Det har lett till att fler studenter väljer att finansiera studierna med jobb vid sidan av. Detta har påverkat arbetsgivarnas möjlighet att välja arbetskraft med högre utbildning samtidigt som det påverkar studietakten. Att många studenter väljer att arbeta parallellt innebär att det tar längre tid att slutföra utbildningarna. Våren 2015 kom Stefan Fölster med en uppföljning av rapporten 10. Där argumenterar författaren för att automatisering och digitalisering kommer att leda till att nya jobb skapas och att vi redan är inne i den utvecklingen. Det kommer dock att leda till en polarisering av arbetsmarknaden där ökning av antalet jobb kommer att ske i det högsta respektive det lägsta segmentet. Utbildning blir allt viktigare för att nå ett väl avlönat arbete medan de tendenser som visas i denna rapport kommer att förstärkas, att personer med låg utbildning kommer ha en svag anknytning till arbetsmarknaden med låga löner. 10 De nya jobben i automatiseringens tidevarv, Reforminstitutet

31 Geografisk rörlighet Att det pågår en urbanisering där allt fler väljer att flytta från landsbygd in till städer är välkänt och att Sverige är det land i Europa som har den snabbaste urbaniseringen. Det är framför allt ungdomar som står för omflyttningen och en av de viktigaste anledningarna till att flytta är att få bättre möjligheter till utbildning och arbete. En skillnad mot tidigare generationer är att många söker sig utomlands, framför allt till Europa men även andra delar av världen. Det visar sig i att antalet personer födda 1981 som är mantalsskrivna i Sverige har minskat med personer mellan 1997 och Majoriteten av dessa har flyttat utanför landets gränser. Många har dessutom bott utomlands en eller flera gånger under tidsperioden. En genomgång av förändringen av var i landet 81:orna är mantalsskrivna bekräftar bilden. Tre län växer, andelen födda 1981 som bor i Stockholm ökar med 6,6 procentenheter mellan 2001 och I Västra Götaland och Skåne är ökningen betydligt måttligare, 0,5 respektive 0,2 procentenheter. I resterande 18 län minskar andelen i ålderskohorten. Det är inte några dramatiska minskningar, de varierar mellan 0,1 och 0,8 procentenheter. Ett oväntat resultat är att det inte är några större skillnader mellan män och kvinnor. Det skiljer någon tiondels procentenhet inom länen, men det finns inte något tydligt mönster då det i vissa län är något fler män som flyttat jämfört med kvinnor och vice versa. Den skillnad som man brukar hävda är att kvinnor flyttar och män stannar, den består men då mellan de som har en gymnasieutbildning och de som inte har fullföljt gymnasiet. Det är betydlig färre individer som inte fullföljt gymnasiet som bor i ett annat län 2010 jämfört med Inte heller här finns det några entydiga skillnader mellan könen. Förutom Stockholms län som har en ökning med 1,4 procentenheter av andelen födda 1981 utan fullständigt gymnasium, minskar andelen i samtliga län mellan 0 0,4 procentenheter. Vad som inte syns i dessa data är flyttningen inom länen, som även den är betydande och följer urbaniseringens mönster. Många unga söker sig till orter där det finns möjligheter till arbete och utbildning och detta innebär många gånger en flytt inom- såväl som mellan län. 31