Traktorhiss blev. Stockholm SÅ SLUSSAS ÖVERTALIGA RÄTT. Henry Komulainen: DÄRFÖR FUNGERAR DET BRA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Traktorhiss blev. Stockholm SÅ SLUSSAS ÖVERTALIGA RÄTT. Henry Komulainen: DÄRFÖR FUNGERAR DET BRA DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING"

Transkript

1 DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 5 17 maj 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Stockholm SÅ SLUSSAS ÖVERTALIGA RÄTT Henry Komulainen: DÄRFÖR FUNGERAR DET BRA Traktorhiss blev mats olins räddning

2 Rygginstitutet - Luleå Håkan Blom Tel: , Fax: Rygginstitutet - Sundsvall Helmut Kerschbaumer Tel: , Fax: Korta väntetider Försäkringskassan i Sverige har avtal med oss så väl mött på alla Rygginstituten... till kvalitetssäkrad rehab Här är våra produkter och koder: 4 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 4 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 00114/ d 2 veckors ryggrehabilitering, Sverige Avtalskod: FG 00114/ b 2 veckors ryggrehabilitering, Spanien Avtalskod: FG 0014/ e 4 veckors whiplashsrehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ a 8 veckors stressrelaterad rehab, Sverige Avtalskod: FG 00114/ c 2 veckors stressrelaterad rehab, Spanien Avtalskod: FG 00114/ f Försäkringsmedicinsk utredning (FMU) Avtalskod: FG 00121/ a Arbetslivsinriktad utredning (ARU) Avtalskod: FG 00114/ a Rygginstitutet samarbetar med Stiftelsen Centralfonden (CFS) Rygginstitutet - Stockholm Kjell Hedenus Tel: , Fax: Rygginstitutet - Växjö Kerstin Karlsson Tel: , Fax: Rygginstituet har kvalitetsäkrat sin verksamhet enligt ISO 9001:2000 sedan flera år. Rygginstitutet/CFS - Marbella, Spanien Inga-Lill Åström Tel: , Fax: Apartado 192, ES Marbella Tel: Fax: www rygginstitutet se

3 # 5 Jag borde skaffa mig en egen kund- och kanalstrategi På sidan 8 skriver vi om kund- och kanalstrategin.och ju mer jag tänker på den desto tydligare framstår det att jag själv borde skaffa mig en. När, var och hur ska jag möta mina intressenter? T.ex. min man som reser till Paris hela tiden. När vi ska mötas är det inte mycket att göra åt. Var brukar vara hemma men de borde definitivt utvidgas till restauranger och weekendsemestrar utan barn. Hur? Telefonräkningen är tillräckligt hög och därför borde mötena styras in på mer kostnadseffektiva kanaler som Internet. Inte minst med tanke på att treåringen mest springer omkring och viftar med den sladdlösa telefonen och sjunger Bä bä vita lamm när hon ska möta sin far telefonledes. En webkamera är lösningen. Den borde ge ett mervärde för hela familjen och mötena borde på alla sätt och vis blir effektivare. Annars är telefonmötet en bra kanal när det gäller vänner, systrar och föräldrar. Det känns otänkbart att byta ut den mot t.ex brev och blanketter. Däremot är fler fysiska möten, t.ex. bio- och barbesök, mer intressanta. Sen borde jag reda ut mina roller gentemot barnen, vännerna och arbetet. Vad förväntar de sig av mig och vad är det jag faktiskt kan jag leverera? Där ska man vara tydlig och säga nej kära vänner jag bjuder inte på middag däremot står mitt kök till förfogande om ni vill komma hit och laga mat till mig. Nu är det bara att sätta ihop ett programkontor för utförandefasen. Jag ska bara försöka hinna lägga på sommardäcken först AKTUELLT Stora förändringar väntar för hälso- och sjukvården 6 Ny strategi ger svar på hur kunden ska mötas 8 Stort intresse för norsk välfärdsmyndighet 11 SÅ GJORDE VI Arbetet är i full gång med att matcha jobb med övertaliga i Stockholm. Anna-Lisa Regnér-Hultgren är en av dem som fick hjälp genom Slussen Många kan klara jobbet om de bara får arbetshjälpmedel. Det vet Carina och Cecilia PROBLEMLÖSARNA Vad gäller för utlandsresor i tjänsten? 22 INTERVJU Henry Komulainen tror att man ska bygga vidare på det som fungerar i stället för att gräva ner sig i det dåliga FOKUS Försäkringskassan har ett omöjligt uppdrag 28 Hembesök dyr metod i jakten på fuskare 30 ÅSIKTER Sjukskriv aldrig utan att kontakta arbetsgivaren 32 Sjukskrivna måste få bli aktiva i föreningslivet 32 Kritiserad läkare ger svar på tal i pisksnärtdebatten 33 NÄST SIST Ärendeslag eller förmånsslag, det är frågan 35 Catharina byström, chefredaktör PS Generaldirektör Curt Malmborg får sista ordet 36 dagens socialförsäkring Maj 2006

4 hallå där... elisabeth krantz, chef för Kompetensforum som nu börjar ta form. Hon vet att utbildning lönar sig Vad ska Kompetensforum göra? Vi ska producera, vi ska genomföra och vi ska följa upp kompetensutveckling. Och det ska vi göra på tre kompetenscentra i landet i Göteborg, Stockholm och Sundsvall. Men vi kommer också att ha utbildning ute i länen. Man kan säga att Kompetensforum är ett samlingsnamn för de tre kompetenscentra. Tanken är att Göteborg ska ha hand om försäkringsutbildning, Sundsvall om IT och Stockholm om introduktionsutbildning, ledarskap m m. Men det är bara ansvaret för att utforma utbildningarna som är fördelat så här. Ambitionen är att en försäkringsutbildning ska kunna innehålla även IT, processtöd och kundbemötande. Och genomföras på olika ställen. Vad blir skillnaden jämfört med tidigare? Det blir enhetlighet över landet och alla får samma möjligheter. Tidigare genomförde de stora kassorna mycket och bra kompetensutveckling, men de mindre hade inte resurser. Vem bestämmer vad ni ska göra? Kompetensutvecklingsrådet som just håller på att bildas. Det ska bestå av representanter för divisionerna och staberna och kommer att ledas av mig. Rådet ska se till att länens behov av kompetensutveckling inventeras och prioritera vad vi ska satsa på. Hur ser kopplingen till länen ut? Ett planeringsråd med representanter från länen ska finnas vid varje kompetenscenter. Det som kommer fram där förs vidare till Kompetensutvecklingsrådet. Vad är på gång i övrigt? Vi håller på att rekrytera till kompetenscentren, totalt personer. De flesta lärare kommer att vara lärare på deltid och samtidigt jobba i verksamheten. Vi kommer även att köpa utbildningar utifrån och därmed också anlita externa lärare. Några utbildningar är redan i gång. Vi kör en försäkringsutbildning på försök, en introduktionsutbildning och ett ledarförsörjningsprogram. Och vi utformar en utbildning i samtalsmetodik till Produktionsdivisionen. Policyn Vår syn på lärande är grunden. Där talas mycket om behovet av reflektion. Är det en fråga för er? Ja, vi ska se till att det som står där genomsyrar våra utbildningar. Vi måste alltså fundera på hur man bäst lär sig och vilka våra målgrupper är. Var kommer du att ha din arbetsplats? I Göteborg, och biträdande chefen Foto: christer järild Anders Söderberg ska sitta i Sundsvall. Jag tycker det är bra att man lägger verksamhet i länen. Allt behöver inte ligga på huvudkontoret, även om vi hör till personalstaben i Stockholm. Hur ser din bakgrund ut? Jag har jobbat inom Försäkringskassan i tio år, större delen av tiden som chef för kundtjänsten i Jönköpings län, och sedan i höstas som t.f. direktör och personalchef där. Dessförinnan var jag personalchef i privata sektorn. För några år sedan tog jag en amerikansk mastersexamen i organisation och ledarskap. Så man kan väl säga att jag är ett levande bevis på att utbildning lönar sig. Största utmaningen? Att få det att fungera för hela landet på ett professionellt sätt. Det svåraste är kanske att se till att utbildningarna får avsedd effekt. Men det ska verkligen bli kul att få jobba med något som så många frågar efter och ser fram emot. Eva Lindén dagens socialförsäkring Maj 2006

5 AKTUELLT Låt företagshälsovården bedöma arbetsförmågan Utveckla företagshälsovården till en självständig frontorganisation på tre ben arbetsmiljö, sjukvård och sjukskrivning. Det skulle ge helt andra möjligheter till överblick, tidiga insatser och fokus på arbetsförmåga i stället för på arbetsoförmåga. Den tanken förs fram i den senaste rapporten från Socialförsäkringsutredningen. Syftet med rapporten är inte att utreda över vad som bör ske med dagens företagshälsovård. Det betonar Jan Bröms, tidigare bland annat chefsekonom på Saco och huvudförfattare till rapporten. I stället har ambitionen varit att fundera över hur man skulle kunna skapa ett arbetsplatsanknutet hälsoarbete som kan samspela med sjukförsäkringen på ett vettigt sätt. Ett hälsoarbete som innebär att agera tidigt innan sjukskrivningen är ett faktum eller åtminstone tidigt i sjukskrivningsprocessen utifrån den arbetsförmåga som individen har och de möjligheter som finns. Sysslar både med sjukvård och sjukskrivning Jan Bröms slutsats är att den enda institution som verkligen skulle kunna göra det är företagshälsovården. Men det är en företagshälsovård som skulle se helt annorlunda ut än dagens. Han tänker sig en i huvudsak marknadsbaserad företagshälsovård som sysslar både med arbetsmiljö, sjukvård och sjukskrivning. Den arbetar på uppdrag av olika intressenter så som arbetsmarknadens parter, sjukförsäkringen och Arbetsmiljöverket och får också sin finansiering därifrån. Den är oberoende och kan ställa krav både på arbetsgivare och arbetstagare och kan alltså inte anklagas för att vara arbetsgivarens förlängda arm. Att säga att företagshälsovården ska syssla med sjukvård är förstås kontroversiellt eftersom samhällets strävan under många år har varit att det är just det företagshälsovården inte ska göra. Men Bröms hävdar att för att få ett helhetsgrepp om individens situation, agera snabbt och ha en viktig roll i sjukskrivningsprocessen är detta nödvändigt. Och då handlar det inte bara om enklare åtgärder utan om fullskalig primärvård. Något som dock är svårt att En företagshälsovård på tre ben arbetsmiljö, sjukvård och sjukskrivning skulle lösa många av dagens problem, till exempel med att agera tidigt i ett sjukfall. Rapporten heter Företagshälsovård på tre ben och är nummer 11 i serien Samtal om Socialförsäkring tänka sig utan att landstingen blir involverade, men som kanske skulle kunna lösas genom att de betalar för att företagshälsovården övertar primärvårdens ansvar i vissa fall. Långsiktigt ansvar I skriften ges ingen exakt bild över företagshälsovårdens roll i sjukskrivningsprocessen men en tanke är att företagshälsovården skulle ha ansvar för att ha överblick på individnivå och bli den reella sjukskrivaren, även i sjukfall där man inte är behandlande läkare. Det skulle handla om ett ansvar med en helt annan långsiktighet och professionellt ansvarstagande än vad som finns idag. Samhället behöver en stark organisation vars professionalism handlar om att värdera arbetsförmåga och se möjligheter till fortsatt arbete, menar Bröms. Eva Lindén på gång... Försäkrings - kassans uppdrag 31/5 Utredning av den frivilliga sjukpenningförsäkringen. 1/6 Det ekonomiska utfallet inom pensionssystemet. Redovisning av utvecklingen under de senaste tio åren. 1/6 Underhållsstöd. Redovisning av i vilken omfattning föräldrar som är återbetalningsskyldiga har väsentligt förändrad aktuell inkomst jämfört med taxerad inkomst. 1/6 Sjuk- eller aktivitetsersättning i stället för sjukpenning. Utvärdering av lagstiftningen om att Försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälan ska ha utrett om det finns förutsättning för sjuk- eller aktivitetsersättning. 2/6 Remissvar på promemoria om rätten till ersättning för kostnader för vård i annat EES-land. I Försäkringskassan 17/5 Försäkringskassans styrelse sammanträder. 24/5 Fuskseminarium. Plats: Stockholm. 14/6 Försäkringskassans styrelse sammanträder. I omvärlden 23/5 Rådslag kring sjukfrånvaron. Försäkringskassan är en av många arrangörer bakom denna konferens i Västerås om att förebygga och förkorta sjukfrånvaro. 30/5 1/6 Inte som vanligt En konferens i Finspång om välfärd genom samverkan arrangerad av Socsam-försöken. 30/5 1/6 Offentliga rummet. Mötesplats för den offentliga sektorns modernisering. Plats: Sundsvall. dagens socialförsäkring Maj 2006

6 Nu tar vården tag i sjuk AKTUELLT Aldrig tidigare har så många och så stora förändringar som rör hälso- och sjukvården och dess roll i sjukskrivningsprocessen varit på gång samtidigt. Som handläggare kan man se fram mot bland annat bättre beslutsunderlag och riktlinjer för förväntade sjukskrivningstider. Hälso- och sjukvårdsprogrammet är resultatet av flera års ansträngningar på olika fronter för att få sjukvården att engagera sig mer och ta större ansvar i sjukskrivningsfrågor. Och till Beslutsunderlagen ska bli bättre och de försäkrade mer delaktiga Det här projektet ska arbeta med frågor som mycket konkret berör det dagliga arbetet för handläggarna inom sjukförsäkringen. Det ska nämligen ta fram: förslag till bättre beslutsunderlag för bedömning av förmågebegränsning och arbetsförmåga och eventuellt behov av rehabilitering en modell för hur den försäkrade ska bli mer involverad i sjukskrivningsprocessen förslag på vilka kompetenskrav som ska ställas på dem som skriver olika typer av intyg och utlåtanden. Projektet ska innefatta sjuklöneperioden, arbetsplatsen och arbetsgivarnas roll liksom företagshälsovården i sina överväganden. Projektledare: Eva Alner Liljedahl, rehabchef på Försäkringskassan i Gävleborgs län. Läkare och handläggare ska få ett beslutsstöd vid sjukskrivning För att sjukskrivningarna ska kunna hanteras mer enhetligt, rättssäkert och med större kvalitet ska riktlinjer för normala/ förväntade sjukskrivningstider m m utarbetas. De ska vara till hjälp både för sjukskrivande läkare, försäkringsläkare och handläggare. Dessutom ska ett metodstöd för bedömning av arbetsförmåga tas fram och metodstödet Sassam vidareutvecklas. Viktigt i allt detta är hur den enskilde ska bli mer delaktig. slut tycks de ha burit frukt delvis med hjälp av regeringen som till följd av att sjukskrivningarna har ökat så kraftigt känt sig mer eller mindre tvungen att göra något. Men det är hela tiden För- Ansvar ska bli tydligare Det här projektet handlar om att renodla och tydliggöra ansvar. Frågan som ska undersökas är om det är möjligt att överföra ansvaret för de försäkringsmedicinska utredningarna och vissa rehabiliteringsåtgärder till hälsooch sjukvården medan Försäkringskassan inriktar sig på arbetsförmåga. En fråga är också vilka konsekvenserna blir av en sådan förändring. Det kan t ex innebära att Försäkringskassan inte längre ska ha särskilda pengar för att köpa utrednings och rehabtjänster. Frågan om ansvarsgränser är aktuell på olika håll, t ex i Utredningen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar och i Socialförsäkringsutredningen. Försäkringskassan har haft kontakter såväl med utredningarna som med olika myndigheter och organisationer för att diskutera eventuella förändringar. Projektledare är ännu inte utsedd. Ett särskilt delprojekt ska arbeta fram ett beslutsstöd i form av en kunskapsbank när det gäller arbetsskador. Projektledare för riktlinjerna är Jan Larsson, Socialstyrelsen. Ann Christin Munther, försäkringschef i Västernorrland och tidigare projektledare för Prohälsa, och Monica Svanholm, processägare arbetsskador vid Försäkringskassans huvudkontor, är projektledare för metodstöden. Siwert Gårdestig Sju projekt Hälso- och sjukvårdsprogrammet omfattar sju projekt. Några är regeringsuppdrag, andra har Försäkringskassan själv valt att genomföra. Det övergripande målet är att utforma en mer kvalitetssäkrad, enhetlig och rättssäker process för sjukskrivningsärenden. I vissa fall berörs även andra ärendeslag. Programrådet, där alla projektledare finns med, träffas var 14:e dag. Projekten kommer att rapportera vid olika tidpunkter under säkringskassan, personifierad av framför allt Siwert Gårdestig, som har drivit på och tagit initiativ. Siwert Gårdestig är något av en eldsjäl på området. Innan han kom till Riksförsäkringsverket 2001 som avdelningschef var han sjukhusdirektör, och vet så att säga inifrån att sjukskrivningar inte varit en fråga på sjukvårdens dagordning. Nu basar han för Hälso- och sjukvårdsprogrammet och har titeln programdirektör. En rad förändringar Med hjälp av sju omfattande projekt ska en rad förändringar så småningom kunna genomföras. Det handlar om förändringar i ansvarsområden och läkarroller, ekonomiska drivkrafter och åtgärdsplaner för landstingen. Men också om mycket konkreta saker som ska bli till hjälp i det dagliga arbetet med att hantera sjukskrivningar. Som handläggare på Försäkringskassan kan man se fram mot sådant som bättre beslutsunderlag från sjukskrivande läkare, riktlinjer för förväntade sjukskrivningstider och metodstöd för bedömning av arbetsförmåga. När det gäller riktlinjerna kommer man bland annat att titta på dem som finns i USA med dr Presley Reed som förgrundsfigur (se DS nr 10/05). I projektgrupperna finns personer från länen och huvudkontoret och det blir ett nära samarbete med framför allt Socialstyrelsen ska utöva tillsyn över hur sjukskrivningar hanteras Sedan 2005 har Socialstyrelsen i uppdrag av regeringen att utöva tillsyn över hur sjukskrivningarna hanteras inom hälso- och sjukvården. Projektet kommer att bidra med synpunkter på vad som bör tillsynas och kanske också hur. Meningen är också att Socialstyrelsens tillsynsinsatser ska samordnas med de egna uppföljningarna. Ett första möte med Socialstyrelsen har genomförts. Projektledare: Susanne Eriksson vid avdelningen för sjukförmåner, Försäkringskassans huvudkontor. dagens socialförsäkring Maj 2006

7 skrivningarna Ordförande i styrgruppen för Hälso- och sjukvårdsprogrammet är Astrid Christiernsson, chef för Försäkringskassans juridikstab. Övriga medlemmar är Henrik Meldahl, länsdirektör i Stocholm, Birgitta Målsäter och Erik Luthander, båda avdelningschefer vid huvudkontoret. Foto: pressens bild Landstingens ökade engagemang skulle kunna innebära att varje vårdcentral kontinuerligt följer upp hur de egna läkarna sjukskriver. Socialstyrelsen, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Läkarförbundet. Resultaten kommer att diskuteras i Nationellt försäkringsmedicinskt forum där förutom Socialstyrelsen och Läkarförbundet även SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering), SKL och Läkaresällskapet finns med. Och förstås också i våra egna nätverk och ledningsgrupper, säger Siwert Ny roll för försäkringsläkarna Försäkringsläkarnas kompetens ska utnyttjas bättre, bland annat för att kvaliteten i de beslutsunderlag som Försäkringskassan behöver ska bli högre. Det är en av utgångspunkterna för det här projektet som ska se över hur försäkringsläkarna och försäkringstandläkarna liksom överläkarna och övertandläkarna ska arbeta i framtiden. En annan är att allmänhetens förtroende för hur Försäkringskassan handlägger och beslutar ska öka. Både sjukförsäkring, arbetsskador, handikapp och tandvård berörs. Projektledare: Gunnel Gustafsson och MaryLou Espiritu Olsson vid Utvecklingsdivisionen, Försäkringskassans huvudkontor. Gårdestig. Det här är ett brett upplägg och det är viktigt att alla berörda vet vad vi gör och har chans att påverka. Hur tas handläggarnas synpunkter tillvara? Bland annat genom att vi har projektdeltagare från verksamheten som väl känner handläggarnas vardag. I vissa avseenden kommer vi också att ta tillvara handläggares synpunkter Kunskapen i försäkringsmedicin ska öka Projektet ska jobba på olika fronter för att stärka forskning och utbildning. Samarbetet med forskningsrådet FAS om en ny professur pågår för fullt. Likaså kontakter med Karolinska Institutet och flera andra universitet om bl a mer och bättre utbildning för läkare i försäkringsmedicin. Dessutom jobbar man på att introducera frågor om sjukskrivning i olika forskningsprogram och forskarnätverk. Projektledare: Elsy Söderberg, HRchef vid Försäkringskassan i Östergötlands län. Har tidigare jobbat med forskning och utvärdering inom Försäkringskassan. Disputerade genom enkäter, work shops och intervjuer. Projekten börjar dock inte från noll. Det finns redan en hel del på gång i länen. Ett exempel är de så kallade sjukskrivningskommittéerna som finns på många håll. De kommer att inlemmas i de åtgärdsplaner som nu utarbetas i landstingen. Levererar resultat successivt Projekten kommer att pågå länge. Kommer det att bli förändringar under hand? Ja, projekten kommer att leverera resultat successivt. Här är det viktigt att anpassa de olika stegen i det som sker till varandra. Det vill säga vi måste hela tiden dra erfarenheter av de förändringar som görs och vara beredda att ompröva. Vi måste också hela tiden tänka på sikt så att en lösning på ett problem inte blir till ett hinder framöver, till exempel vara snabba med vissa IT-lösningar som sedan begränsar eller hindrar annat vi vill göra. Det är komplext! Kan du sammanfatta vad du hoppas att allt detta ska leda till? Att sjukskrivningarna hanteras betydligt bättre, det vill säga med högre kvalitet, större enhetlighet och rättssäkerhet. Vilket kräver att vi inser vårt beroende av sjukvården och att de inser att de måste medverka. Eva Lindén Landstingen ska ta fram planer För att sjukvården på allvar ska engagera sig i sjukskrivningarna har riksdagen beslutat att landstingen får dela på en miljard per år Men då måste landstinget och Försäkringskassan i respektive län ha en överenskommelse, baserad på en plan för hur sjukvården tänker arbeta för att minska sjukfrånvaron. Arbetet med åtgärdsplanerna har startat. Det är landstingens planer, men Försäkringskassan har en konsultativ roll. Projektet ska stödja arbetet bl a genom att ta fram statistik, följa upp att planerna genomförs och sprida goda exempel. Projektledare: Stefan Paavo, tidigare direktör i Försäkringskassan i Dalarna. dagens socialförsäkring Maj 2006

8 AKTUELLT Framtidens kundmöte avgörs i ny strategi När, var och hur ska Försäkringskassan möta sina kunder? Det är frågor som kund- och kanalstrategin ska besvara. I september ska strategin levereras till styrelsen för beslut. Därefter startar genomförandet som ska vara klart En första fråga att reda ut är själva kundbegreppet, vilka är egentligen Försäkringskassans kunder. Maivor Isaksson, produktionsdirektör, slår fast att det är de 7,3 miljoner registrerade personerna i Försäkringskassans system som är kunderna. Strategin tar sin utgångspunkt i kunden. Först och främst måste Försäkringskassan tydliggöra sin roll i kontakten med kunden. Vad är det kunden förväntar sig att få och vad är det Försäkringskassan ska ge? Det ska kundstrategin ge svar på. Ett av våra största problem är att vi inte kunnat kommunicera till våra kunder vad som är vår uppgift så att de vet vad de kan förvänta sig. Servicegaranti för kunden Maivor Isaksson talar om ett nytt begrepp; att kunna ge en servicegaranti. Det handlar om att i exempelvis de tio största förmånerna myndigheten ska informera kunden om viktiga villkor, till exempel hur lång tid ärendet kommer att ta eller när pengarna betalas ut. Projektet jobbar utifrån fem hypoteser om vad kunden vill ha. Förbättringar inom fem områdena ska leda till att kunderna har möjlighet att möta Försäkringskassan på det sätt som passar kunden bäst. Idag finns fyra mötesplatser för kunden; tekniska möten (internet) telefonmöten, personliga möten och skriftliga möten (genom brev och blanketter). Vi måste förflytta och styra in våra Socialministern tror på försäkringsdelegationerna Berit Andnor var positivt överraskad över rapporternas kvalitet, de första från försäkringsdelegationerna. Regeringen kommer att använda dem i budgetarbetet samt i myndighetsdialogen med Försäkringskassan. Andra frågor som togs upp under frågestunden rörde socialförsäkringsnämnderna och de ekonomiska förutsättningarna för samverkan samt delegationernas kostnader. Koncentrerad handläggning av olika ärendeslag är en fråga om effektivise- Kund och kanalstrategin ska ge svar på: Var, när och hur möter kunden Försäkringskassan? Vilka förväntningar har kunden? Vad kan Försäkringskassan leverera? Fem utgångspunkter: Det ska vara enkelt. Hög tillgänglighet. Bra bemötande. Tillförlitlighet till beslut och tilllämpning. Tydlighet i vad Försäkringskassan kan ge. Försäkringsdelegationer finns i alla län. Av sammanlagt 161 förtroendevalda ledamöter samlades drygt 120 i Stockholm i början av maj för att diskutera arbetet med representanter för Försäkringskassans ledning. kunder där det är effektivt för oss. För att kunden ska göra det måste han eller hon ha något att vinna på det eller få något slags mervärde. På det området ligger vi långt efter Maivor Isaksson andra serviceinrättningar. Jag skulle vilja dra en parallell till hur bankerna jobbat med kundmötet. Idag har de knappt några kassor i kontorsnätet längre, kundmötena handlar nästan uteslutande om rådgivning. Flera utredningar pågår Just nu befinner man sig i ett utredningsstadium. Fler undersökningar pågår parallellt. Bland annat en kartläggning av telefonkundtjänsten och en undersökning om vilken service som kan förbättras till arbetsgivarna. Dessutom utreds Försäkringskassans sverigekarta: Nya begrepp: Servicegaranti Ge kunden en garanti för exempelvis hur länge ärendet tar och när pengarna betalas ut. Servicenät Ett samlat begrepp för myndighetens fysiska/personliga möten med kunderna på kontor, i telefonkundtjänst, via medborgarterminaler och samlokalisering med partners samt möten med kunderna som sker hos partners. Partners Samarbetspartner som arbetsgivare, vård osv. ring och rättssäkerhet. Det är bra men det får konsekvenser för en del socialförsäkringsnämnder. Men vi har inte för avsikt att avskaffa nämnderna. Om de ekonomiska ramarna för samverkan kunde ministern bara konstatera att systemet med årsvisa budgetar innebär en osäkerhet kring långsiktiga åtaganden och hon förutsatte att delegationerna får de resurser de behöver. Har delegationerna någon framtid? Ingen tvekan hos Berit Andnor. Det är en fantastisk innovation. Det var finns myndigheten idag, hur många kontor och kunder, vad är det för öppettider, hur ser ärendevolymerna ut etcetera. Nästa steg är att resultaten ska analyseras. Projektet ska dra slutsatser av den ihopsamlade kunskapen och ge rekommendationer på förändringar i kund- och kanalstrategin som presenteras i höst. Sedan kommer genomförandefasen. Ta vår exemen Jag tror att en framgångsfaktor är att vi lyckas koordinera och hålla samman samtliga aktiviteter vi gör i Försäkringskassan, både i linjen och i de olika projekten. Det blir jätteviktigt att vi jobbar över gränserna. Men tiden är kort, redan 2008 ska strategin vara genomförd. Vi har varit ganska tunna på att genomföra en del saker i den här organisationen men nu kommer alla att bli involverade och delaktiga på olika sätt. Och när vi nått målet ska vi ta vår examen. Då kan vi stå upp för vad vi förändrat och då kan vi sticka ut hakan lite grann, säger Maivor Isaksson. Catharina Byström Tidplan Juni Informationsdragning för styrelsen September Slutleverans av kund- och kanalstrategin till styrelsen Oktober Försäkringskassans styrelse fattar beslut Oktober Genomförandefas fram till 2008 finns inget liknande. De är oerhört viktiga som medborgarföreträdare, en länk mellan medborgarna och regeringen, och som företrädare för försäkringen. Berit Andnor Det här är början på något som blir till vad vi gör det. Anders Ljungberg dagens socialförsäkring Maj 2006

9 Slarv blir straffbart i ny bidragsbrottslag Grovt slarv ska bli straffbart. Det föreslår utredaren Nils Rekke i den utredning som regeringen tillsatte som en del i en satsning mot fusket inom bidragssystemen. Det är för lätt att komma med bortförklaringar och slippa undan eftersom åklagaren måste visa på uppsåt, sa överåklagare Nils Rekke när han presenterade förslaget till Bidragsbrottslagen i slutet av april. Böter eller ett års fängelse Den nya lagen, som föreslås träda i kraft 1 juli 2007, har hämtat inspiration från skattelagstiftningen där det räcker med grov oaktsamhet, eller grovt slarv, för att man ska kunna dömas. Enligt Rekkes förslag ska den som söker ett bidrag och då lämnar uppgifter som han eller hon borde ha förstått varit felaktiga kunna dömas för vårdslöst bidragsbrott. Straffsatsen föreslås bli böter eller ett års fängelse. Det grövsta brottet, grovt bidragsbrott, ska kunna ge sex års fängelse, samma som för grovt bedrägeri idag. Bra praxis för polisanmälningar Nytt i förslaget är också att alla former av bidragsfusk ska dömas enligt den nya lagen. Alla offentliga bidrag, ersättningar eller lån för personliga ändamål som beslutas av Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, kommunerna och arbetslöshetskassorna omfattas. Idag finns ingen författningsenlig skyldighet för myndigheter att polisanmäla misstänkta bidragsbrott. Utredaren anser inte att någon sådan anmälningsplikt behövs. Enligt Nils Rekkes uppfattning har myndigheterna en utarbetad och bra praxis för polisanmälningar. Anders Ljungberg Alla former av bidragsbrott samlas i en ny lag Bidragsbrottslagen. Enklare starta företag Försäkringskassan ska samverka med sex andra myndigheter för att förenkla och effektivisera start av företag. Man ska bland annat länka till varandras resurser, utveckla en interaktiv starta företag-guide, och hålla gemensamma informationsträffar och starta företag-dagar. Nutek koordinerar myndigheternas samverkan. Samtidigt har Vinnova anslagit fyra miljoner kronor för att vidareutveckla offentliga e-tjänster för företagare. En förstudie startar i höst och huvudprojektet i mitten av Integriteten i arbetslivet utreds Regeringen har tillsatt en utredning om integriteten i arbetslivet. Utredaren ska bland annat se över kontrollen av privat användning av e-post och Internet, bruket av hälso- och drogtester och möjligheterna för arbetsgivare att få se arbetssökandes utdrag ur belastningsregistret. Utredaren ska även pröva om villkoren för kameraövervakning och telefonavlyssning i arbetslivet behöver regleras ytterligare. Låt staten ta över ansvaret för personlig assistans Huvudmannaskapet för den personliga assistansen bör föras över från kommunerna till staten. Det skriver Sveriges kommuner och landsting (SKL) i sitt remissvar på Assistanskommitténs delbetänkande På den assistansberättigades uppdrag. Enligt SKL medför det nuvarande delade huvudmannaskapet mellan stat och kommun en onödig och omfattande administration. Rehabilitering på Rehabilitering ger resultat! Våra program - med kompletta utredningar nga och fullständig dokumentation - ger bästa tänkbara förutsättningar för goda resultat. Vi följer 7-stegsmodellen och SASSAM. Våra resultat visar att vi ger individen förbättrad arbetsförmåga. Mösseberg FMU ARU med neuropsykologisk testning Arbetslivsinriktad rehabilitering stress, smärta Onkologisk rehabilitering och lymfödemterapi (ackrediterat enligt carf) - Rehabilitering för neurologiska & reumatologiska sjukdomar Njursjukdomar rehabilitering i kursform Astma/KOL Förebyggande & kompletterande företagshälsovård Undervisning & konferens Psykosomatisk analys Mösseberg RehabCenter Box 733, Falköping Telefon dagens socialförsäkring Maj 2006

10 AKTUELLT Många vinnare på tjänsteexport Försäkringskassan antar under våren en strategi för tjänsteexport. Just nu råder det lite stiltje på området men vi hoppas snart komma igång med fler aktiviteter. Vår ambition är att fler ska kunna delta som experter då vi får nya projekt, säger Bjarne Almström, försäkringsdivisionens stab på huvudkontoret. Betydelsen av strategin är främst att det nu uttalat finns gemensamma riktlinjer för hela organisationen. Dessutom understryker vi chefernas ansvar för att medarbetarna ges möjlighet att delta liksom att det är en merit att ha medverkat i tjänsteexport. I övrigt har några stora förändringar inte skett jämfört med vad som gällde när internationella sekretariatet på RFV hade ansvar för tjänsteexporten. Huvuddelen av de internationella frågorna ligger nu på försäkringsdivisionen, barn och familj, enheten för gemensamma frågor. De ansvarar också för tjänsteexporten. Bjarne Almström Syftet är inte pengar Syftet med tjänsteexporten är inte att dra in pengar. Allt sedan starten har i stället det viktigaste motivet varit att bidra till den egna kompetensutvecklingen och att kunna delta internationellt samarbete och utvecklingsarbete. Vi behöver inte ha tjänsteexport, om vi inte vill. Men många myndigheter har det och det kostar dessutom ingenting. Tvärtom ger det just nu ett litet överskott. Under årens lopp har mellan 40 och 50 personer deltagit i olika internationella projekt, främst i de EU-finansierade så kallade Twinning-projekten. Framför allt efterfrågas experter inom de olika sakområdena, men även inom bland annat IT, juridik, information, administration, utvärdering, organisation och EG-lagstiftning. I bland knyter vi också till oss personer som kan understödja projekten på olika sätt, eller personer som vi lär upp. De senaste åren har tjänsteexporten framför allt riktat sig mot länder som kvalificerar sig för eller är nya medlemmar i EU: Lettland, Polen, Slovenien, Slovakien och Litauen, Tjeckien samt Ungern. Några projekt tillkommer i före detta Sovjetrepubliker i Asien, samt Latinamerika och Afrika. Några av de länder som är tänkbara för projekt framöver är Rumänien, Bulgarien, Kroatien, Makedonien och Turkiet. Dessutom deltar Försäkringskassan i Sida-finansierade projekt som är inriktade på några före detta Sovjetrepubliker, bland annat Ukraina, samt i mindre utsträckning i planerade pensionsprojekt i Latinamerika och Afrika. Ivan Markowicz Lärobok i rehabiliteringsvetenskap En lärobok att använda inom forskning och utbildning men också i det praktiska rehabiliteringsarbetet. Det är ambitionen med boken Rehabiliteringsvetenskap rehabilitering till arbete i ett flerdisciplinärt perspektiv (Studentlitteratur) som bland mycket annat tar upp det ansvar som olika aktörer inklusive individen själv har, olika perspektiv på sjukdom och arbetsförmåga samt samverkan. Författar- na, professorerna Lotta Vahlne Westerhäll, Alf Bergroth och Jan Ekholm inom Centrum för rehabiliteringsforskning (CRF) vid Mittuniversitetet, slår också ett slag för arbetsmetoden case management i kombination med systematiserade flerpartssamtal i rehabiliteringsgrupp. Lönebidrag till anställda? Bör en anställd som drabbas av ett funktionshinder få möjlighet att fortsätta sin anställning med lönebidrag? Den frågan ska utredningen om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar titta närmare på. Tanken är att lönebidrag kan utgå när arbetsgivaren inte ser andra möjligheter än uppsägning. Utredningen ska analysera vilka konsekvenserna skulle bli för arbetsgivarens ansvar för rehabilitering. Betänkandet ska lämnas 30 oktober. 10 dagens socialförsäkring Maj 2006

11 Tidsplan klar för norsk nyordning Den 1 juli slås den norska försäkringskassan ihop med arbetsförmedlingen till en ny arbets- och välfärdsmyndighet. Den nya myndigheten ska tillsammans med den kommunala socialtjänsten öppna gemensamma kontor i varje kommun. I slutet av april kom arbets- och inkluderingsminister Bjarne Håkon Hansen överens med det norska kommunförbundet om etablering av en ny arbetsoch välfärdsförvaltning, NAV. Där ska socialhjälpen samordnas med socialförsäkringarna och arbetsmarknadstjänsterna i gemensamma kundmottagningar. Det betyder att den som är arbetslös, sjukskriven eller av något annat skäl står utanför arbetsmarknaden får ett enda NAV står för sig själv ställe att vända sig till för att få hjälp och stöd. I början av oktober i år startar pilotkontor i 25 kommuner runt om i landet. Vid dessa kontor ska IT-lösningar, arbetsmetoder och nya roller för de anställda testas. Från 2007 skjuter sedan etableringen av kontor fart i hela landet och vid utgången av 2009 ska alla de 431 kommunerna täckas av minst ett NAV-kontor. Sven-Erik Johansson Från början var NAV en förkortning för Ny Arbeids- og Velferdsforvaltning. Men nu har det frikopplats från själva förkortningen och renodlats som ett egennam. NAV ska framstå som en samlad gemensam tjänst för att inkludera fler i arbete och aktivitet och färre på bidrag, säger Tor Saglie, som leder arbetet med att bygga upp den nya myndigheten. Syftet med NAV-reformen fler i arbete och aktivitet och färre på bidrag en förvaltning anpassad efter brukarnas behov en effektiv förvaltning som tar ett helhetsgrepp Förstärkt skydd för föräldralediga Majoriteten i riksdagens arbetsmarknadsutskott har sagt ja till ett regeringsförslag om förstärkt skydd för föräldralediga. En ny regel som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande och arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet införs i föräldraledighetslagen. Föräldralediga får också ett starkare skydd enligt LAS (Lagen om anställningsskydd). När en föräldraledig sägs upp på grund av arbetsbrist ska uppsägningstiden börja löpa först när arbetstagaren återupptar arbetet. Idag löper uppsägningstiden medan föräldraledigheten pågår. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 juli i år. Förslag stärka arbetsmiljön för personliga assistenter Arbetsmiljölagens undantag för arbete i arbetsgivarens hushåll bör tas bort. Det föreslår regeringens särskilde utredare av arbetsmiljölagen, Lars Dirke, i delbetänkandet Samverkan, utbildning, avtal (SOU 206:44). Det skulle innebära att alla som arbetar som personlig assistent kommer att omfattas av arbetsmiljölagen. Svensk föräldrapenning förebild för Tyskland Den tyska koalitionsregeringen har kommit överens om att införa en föräldrapenning från Syftet är att försöka höja Tysklands låga födelsetal. Den nya tyska föräldrapenningen har stora likheter med den svenska modellen och ger under fjorton månader 67 procent av den tidigare lönen efter skatt, dock högst euro ( kronor) i månaden. Två av månaderna är reserverade för pappan eller mamman. En nyhet i det tyska förslaget är att föräldrarna kan vara hemma samti- digt och båda få föräldrapenning. Det är inte möjligt i den svenska modellen (med undantag för de tio pappadagarna i samband med barnets födelse). För föräldrar som saknar inkomst finns en grundnivå på 300 euro (drygt kronor) i månaden. Den summan får även föräldrar som har arbetslöshetsersättning. För närvarande har kvinnor i Tyskland rätt till sex veckors betald föräldraledighet. Sven-Erik Johansson Föräldrarna kan vara hemma samtidigt. dagens socialförsäkring Maj

12 Nu ritas kartan om på Försäkringskassan. Tjänster flyttas om, verksamheter koncentreras och det är nu förstatligandet börjar märkas. På länskontoret i Stockholm lades flera avdelningar ner. Fastighetsverket tog över huset vilket gjorde att fastighetsskötare, hantverkare med flera drabbades. Receptionen outsourcades. Men ingen har lämnats utan stöd. Via Slussen och Kanalen har de övertaliga fått nya arbetsuppgifter inom Försäkringskassan. DS berättar om några av erfarenheterna. te xt: Anders Ljungberg foto:agnete bretan Så fick Anna-Lisa hjälp när arbetsenheten lades ner Vi hade vetat ganska länge att vi var hotade så när beslutet kom att vi skulle läggas ner var det ingen överraskning. Och eftersom det gällde hela enheten behövde man inte känna sig personligen ratad. Anna-Lisa Regnér Hultgren har arbetat 30 år inom Försäkringskassan, de fem senaste på Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) på Försäkringskassan i Stockholms län. Men de flesta åren har hon varit mellanchef, sektionschef eller enhetschef. Livaktigt på FoU-enheten FoU-enheten på Försäkringskassan i Stockholm har varit en livaktig arbetsplats. Rapporterna har duggat tätt och enheten har genom året dragit ett tungt lass i arbetet med Socialförsäkringsstämmorna som vartannat år samlat försäkringskassefolk och andra intresserade från hela landet till Stockholmsmässan. Ända in i det sista har de haft mycket att göra. Att arbeta med FoU var kul, säger hon. Men inte enbart. För verksamheten var länge ifrågasatt och FoU-avdelningen hade ingen stark ställning inom organisationen. Därför kom inte beslutet om att verksamheten skulle läggas ner som den där blixten från en klar himmel. Men när det blev skarpt läge, i december förra året, blev jag orolig. Jag är 59 år och måste ju ha en försörjning. Jag ville veta vad det fanns för möjligheter för mig. Svårt lämna Försäkringskassan Att lämna Försäkringskassan är inte så lätt när man inte längre är ung, menar hon. Speciella pensionsregler ger en inlåsningseffekt och arbetsmarknaden är tuff. Alla sex på FoU-enheten skulle via den verksamhet som kallas Slussen få nya arbetsuppgifter inom försäkringshandläggningen. De flesta hade, liksom Anna-Lisa Regnér Hultgren, inte jobbat med handläggning på år och dag. Att man erbjöds jobb var förstås bra, men känslan var ändå att de jobben var något man lämnat bakom sig. På en första träff för övertaliga den 6 december var stämningen inte så munter, både ilska och ledsnad hördes. En sådan här situation utlöser ju något av en kris. Ett brev, daterat den 23 december 2005, med en kallelse till ett möte om framtiden, satte det hela på pränt och det är alltid värre. Ett sådant brev ska man inte behöva få alldeles före jul. Det är lite klumpigt men kanske är det ett uttryck för ovana hos organisationen att hantera sådana här frågor. Anna-Lisa Regnér Hultgren har tidigare jobbat som chef inom rehabilitering/ohälsa och det var dit hon först tänkte söka sig. Men väl där kändes det inte bra. Men det var inget problem att återvända till Slussen och en ny chans. Kände sig välkommen Nästa val föll på arbetsskadehandläggningen, något hon för övrigt arbetade med några år under 1980-talet. Och där är hon nu, i den avarbetningsgrupp som tagit över ärenden från några norrlandslän. Jag kände mig oerhört välkommen och behövd och jag tror att det är en känsla som delas av de övriga som kom hit. Och det är fortfarande ett kul jobb, säger hon. Anna-Lisa Regnér Hultgren har arbetat på Forskningsoch Utvecklingsenheten (FoU) på Försäkringskassan i Stockholms län som är en av de enheter som lagts ner. 12 dagens socialförsäkring Maj 2006

13 Slussen och Kanalen matchar rätt person till rätt jobb Stockholm Det är relativt lugnt i de lokaler på första våningen på länskontoret på Vasagatan som disponeras för omställningen av den personal i Stockholm som blivit övertalig. Här har anställda slussats vidare till kärnverksamheten eller kanaliserats till Trygghetsstiftelsen eller andra lösningar. För de allra flesta i den första kullen har det löst sig. Efter sommaren väntar nya övertaliga. Slussen och Kanalen är inte namnet på en plats, snarare en benämning på ett fenomen, säger Inger Sundqvist när jag ber om en definition. Hon har varit personalansvarig för teamet som arbetat med att hitta ny sysselsättning. Varit, för den sista april avgick hon med tjänstepension. Hemmaplanen på våning ett har varit till stor nytta. Där har Inger Sundqvist haft ett litet fönsterlöst rum som bas. Min dörr har alltid varit öppen för den som velat komma in och prata. Försäkringskontoren i Stockholm har fyllts på med resurser till arbetet med försäkringen, det som kallas kärnverksamheten, från två håll. Dels från bidragshanteringen vid utlandskontoret, i januari 2005 blev 30 personer övertaliga när verksamheten flyttades till Gotland. Dels från årsskiftet från det omorganiserade länskontoret. Därifrån har senare 34 stycken gått ut i verksamheten via Slussen. Ytterligare 22 har på olika sätt gått vidare via Kanalen. Försäkringskassekartan håller på att ritas om till följd av förstatligandet och regionalpolitis- Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Maj

14 Fortsättning från föregående sida ka skäl. Det senare innebär att anställda inom Försäkringskassan, och på andra håll inom staten, blir av med sina arbetsuppgifter för att mildra effekterna av riksdagsbeslut på andra håll i landet. Länskontorens roll förändras och det är här, i Stockholm liksom i övriga landet, som de första och mest märkbara effekterna av förstatligandet blivit tydligt för de anställda. Hela Forsknings- och Utvecklingsenheten (FoU) lades ner. Utvecklingsavdelningen upphörde då bedömningen var att huvudkontoret skulle svara för utvecklingsfrågorna. Fastighetsverket tog över huset vilket gjorde att fastighetsskötare, hantverkare med flera drabbades. Receptionen outsourcades. Osv. Gamla ck Gunnel Wahlqvist var projektledare på den nu nedlagda utvecklingsavdelningen. Efter omvandlingen av gamla ck till det nya länskontoret finns hon på controlleravdelningen som projektledare. Hon var med om att samordna genomförandet av den nya länskontorsorganisationen som innebar en stor minskning av funktioner och därmed en övertalighet. Alla visste att Slussen och Kanalen fanns när de fick beskedet att det tidigare jobbet inte längre fanns, säger Gunnel Wahlqvist. Grundsynen har varit att om möjligt erbjuda nya arbeten. Det har varit ett positivt förhållningssätt till personalen. Och det har gått bra. Av den personal som kom till Slussen, 34 personer, med kompetens som passade i kärnverksamheten, har alla fått jobb inom Försäkringskassan. Undantagna är de som valt en pensionslösning eller valt att bli uppsagda och gått vidare med hjälp av Trygghetsstiftelsen. Vår gemensamma ambition har varit att inga fall ska dras i långbänk. Helst ska vi vara klara på tre månader, säger Inger Sundqvist. För de 22 i Kanalen är det förstås kärvare. Deras kompetens efterfrågas i huvudsak inte längre av Försäkringskassan. I Kanalen har personalkonsulenterna sett till alla dagar varit fyllda med Slussen Till Slussen kommer de som kan ta uppgifter inom försäkringshandläggningen, till exempel projektledare, försäkringsexperter, informatörer, de från FoU-avdelningen och från vissa administrativa uppgifter. Kanalen Till Kanalen kommer personal med praktiska arbetsuppgifter som vaktmästare, fastighetsskötare, godsmottagare och personalen i receptionen. aktiviteter som datakurser, stresshantering och liknande. Trygghetsstiftelsen har varit med från början. I början av maj fanns ingen kvar i Kanalen, alla hade gått vidare. Yvonne Lindén är personalspecialist men var under en stor del av den mest intensiva perioden också vikarierande personalchef. Hon fick till en början ta emot en del kritik för att det blev en uppdelning mellan de som hamnade i Slussen respektive Kanalen. Tydligehet en framgångsfaktor Men jag tror att tydlighet i det man gör är en framgångsfaktor. Det är viktigt att ha olika fokus. När vi skapade Slussen och Kanalen tittade vi på uppgifterna, inte på individerna. Och från vissa uppgifter är det inte naturligt att slussa vidare till kärnverksamheten. Men just genom individperspektivet så lyckades de föra några enskilda medarbetare från Kanalen till kärnverksamheten, till exempel till bostadsbidrag och tillfällig föräldrapenning. Yvonne Lindén lyfter fram två krav för att slussningen till kärnverksamheten ska vara möjlig oavsett vilken uppgift man tidigare haft förutsättningar och motivation. Länsledningen i Stockholm har beslutat om ett förhållningssätt i omställ- Fortsättning på sidan 16 Mercedes fick lära upp dem som fick hennes gamla jobb Mercedes Winnants arbetsuppgifter flyttades till Gotland och hon var tvungen att tänka på sin egen jobbsituation. Samtidigt måste hon ställa upp och hjälpa till med kunskapsöverföringen till de som skulle göra hennes jobb på Gotland. Det var slitsamt, men blev bra till slut. I januari 2005 kom kallduschen för Mercedes Winnant och hennes kollegor på Utland/Bidrag. Vi fick läsa på Fia, intranätet, att våra jobb skulle flyttas till Gotland. Vi hade inte hört något innan. Det var hemskt att få ett sådant besked på detta sätt och många mådde dåligt. I 27 år hade Mercedes Winnant job- 14 dagens socialförsäkring Maj 2006

15 bat på Utlandskontoret i Stockholm. Hon berättar om en arbetsplats där hon alltid trivts, en arbetsgrupp där stämningen alltid varit god men som nu var i chock och som inte kunde förstå skälet till varför jobben skulle flyttas. De försökte kämpa emot och argumentera för sin sak. Förgäves förstås. Och vi krävde att i fortsättningen inte behöva läsa nyheter om vår framtid på intranätet. På den punkten blev det så småningom en förbättring efter den inledande informationsmissen. Ovissheten och otryggheten fanns under hela våren. I juni 2005 kom så det slutliga beslutet. Mercedes Winnant beskriver hur många började söka jobb utanför Försäkringskassan och hur duktiga medarbetare slutade. Två parallella processer. Nu vidtog två parallella processer. Dels skulle överföringen av kompetens till de cirka 50 nyanställda på Gotland klaras av på ett halvår. Dels skulle den övertaliga personalen på Utlandskontoret matchas mot behov i verksamheten. Slussen, den verksamhet som idag är central i arbetet med de övertaliga, fanns då ännu inte som en etablerad funktion. Det blev bra ändå Kunskapsöverföringen till Gotland började efter semestern sommaren Det var bara att ställa upp. Hela hösten pendlade hon till Gotland för att delge de nyanställda sina kunskaper. Alldeles för kort tid, menar Mercedes Winnant. Dessutom var det under en period när man behövde tänka på sin egen situation. Känslan av att kunskapsöverföringen sågs som viktigare än personalen som blev över var svår att undvika. Men det blev bra ändå även om det tog tid och hon tycker att personalavdelningen på det hela taget skötte sin uppgift väl. Vi fick fylla i ett formulär där vi beskrev vår kompetens och vilken tjänst vi önskade. Själv ville hon byta inriktning helt och inte fortsätta med underhållsstöd. Men hon saknade möjligheten till personliga möten med personalavdelningen. Allt kan man inte få fram genom att fylla i ett formulär. Bra var också att alla fick besked om sin nya placering samtidigt. Det gjorde att man inte behövde gå omkring och undra hur det skulle gå för egen del. Idag arbetar hon med tidig bedömning av sjukfall på försäkringskontoret i förorten Vällingby och trivs bra, känner sig nöjd och väl mottagen. Det har varit ganska tuffa månader. Jag har fått en mycket bra utbildning. Fått handledning och gått alla kurser jag behöver. Det är ett svårt jobb med höga mål och tuffa krav. Med det är intressant och jag trivs med att ha kontakt med människor och jag känner att jag bidrar med min kompetens på min nya arbetsplats. I 27 år hade Mercedes Winnant jobbat på Utlandskontoret i Stockholm när hon fick läsa på Fia att hennes arbetsplats skulle flyttas till Gotland. dagens socialförsäkring Maj

16 Det har inte gått att behandla två personer på samma sätt. Alla har sin bakgrund, sin historia inom Försäkringskassan och sin särskilda kompetens. Gunnel Wahlqvist, då projektledare på utvecklingsavdelningen nu projektledare på controlleravdelningen. Inger Sundqvist, då personalansvarig för teamet som arbetat för att hitta ny sysselsättning nu pensionär. Yvonne Lindén, personalspecialist och tar nu över ansvaret för Slussen och Kanalen efter Inger Sundqvist. Fortsättning från sidan 14 ningsarbetet. Där talas det om att utgå från individen och att varje förändringssituation är unik och kräver sin egen lösning. Har ni levt upp till det? Ja, absolut, säger Inger Sundqvist. Det har inte gått att behandla två personer på samma sätt. Alla har sin bakgrund, sin historia inom Försäkringskassan och sin särskilda kompetens. Under samtalen om omställningen talas det mycket om att matcha individ och jobb. Helt enkelt att ta hänsyn till individen för att se var hon eller han passar bäst. Men det är inte alltid lätt. Ta som exempel de som arbetat med Forskning och Utveckling. Någon liknande verksamhet finns inte, FoU ska ju inte finnas i länen. Och här handlar det om personer med speciell och hög kompetens som dessutom i en del fall skulle matchas mot verksamheter inom försäkringen som de valt att lämna. Men vi har varit väldigt tydliga. Det vi har haft att erbjuda har varit arbete inom försäkringen inget annat. Det När DS samtalar med de ansvariga för omställningen i Stockholm framkommer en på många sätt positiv bild. Ingen anställd har lämnats åt sitt öde. Har förutsättningar och motivation funnits har nya arbetsuppgifter hittats. En orsak är det team med folk från personalavdelningen som sattes samman och som jobbat bra tillsammans med den gemensamma ambitionen att det skulle gå fort att få ny sysselsättning. Och har inte det första försöket gått bra, har man, utan att lägga in någon prestige, börjat om från början, berättar Inger Sundqvist. Vi har inte pressat någon. Men under samtalen framgår även att en hel del hade kunnat fungera bättre. har varit ett klurande och inte alltid så lätt att hitta en plats inom organisationen. Men det har gått. Påfyllning Hur länge kommer verksamheten i Slussen och Kanalen att fortgå? Omställningsorganisationen kommer att finnas kvar in på 2007, så länge den behövs, säger Yvonne Lindén. Påfyllning är nämligen snart att vänta. I juli blir lönehanterarna övertaliga när Östersund tar över. I augusti förs statlig fordran till Östersund. För övrigt en verksamhet som nyligen centraliserats i Stockholm, det län som har klarat flest ärenden i landet. I augusti förs övrig ekonomihantering till Östersund. I oktober flyttas EU-vårdsärendena till Gotland. Vid årsskiftet flyttas bilstödet, som inte rör hela tjänster, till Västervik. Sammanlagt torde det röra sig om 40 personer under hösten, och kanske lika många till under början av nästa år. Plus och minus med omställningen Arbetet borde ha kommit igång tidigare, redan när beskedet om förstatligandet kom. Nu fick många leva med oro för jobbet under ett år. Dessutom pågår arbete med en central upphandling som kommer att beröra lokalvårdarna. Human Resources Dessutom pågår ett arbeta med att stöpa om personalfunktionen inom Försäkringskassan, det ska bli en ny så kalllad HR-organisation (Human Resources). Vilka resurser som då kommer att finnas på länskontoren vet ingen ännu. Beslut väntas före sommaren. Kanske blir det så att personavdelningen på länskontoret i Stockholm ska hantera sin egen omvandling och nedskärning samtidigt med det fortsatta arbetet med Slussen och Kanalen. Men det kommer att gå bra det med, säger Yvonne Lindén. För övrigt är det här väl bara början av Försäkringskassans omvandling. I början av maj är det relativt lugnt i omställningsarbetet. Yvonne Lindén tar över ansvaret i Slussen och Kanalen. Dock inte på heltid. Hur det blir i efter sommaren återstår att se. Tidigare kartläggning Och det hade varit bra om kartläggning av vilka personer som skulle bli aktuella för omställning kunnat ske tidigare. Framtagandet av befattningsbeskrivningar som grund för utlysning av de nya befattningarna på länskontoret drog ut på tiden så utlysningen kom inte förrän i början av december. Först efter tillsättningarna visste man vilka som var övertaliga och det var strax innan helgerna. Ett irritationsmoment är att samtidigt som man inom länsorganisationen i Stockholm anstränger sig för att matcha sin övertaliga personal mot tjänster så annonserar huvudkontoret ut jobb som kanske skulle varit möjliga. Gemensam struktur Det visar att det behövs en gemensam struktur inom Försäkringskassan, säger Yvonne Lindén. Idag har vi i det närmaste daglig kontakt med huvudkontoret och vi har försökt att ta ett större grepp genom att ha möten med personalenheten på huvudkontoret och personalcheferna i Västmanland, Uppsala och Södermanland för att se om vi kan hjälpa varandra. Teamet som jobbar med omställningen Inger Sundqvist, personalansvarig för medarbetarna i omställningsorganisationen, dessutom områdeschef i Järfälla fram till och med mars. Yvonne Lindén, personalspecialist. Var också vikarierande personalchef under hösten och våren. Anna Karlsson, personalspecialist. Margaretha Hallén och Staffan Pinner, personalkonsulenter med Kanalen som ansvarsområde. Elisabeth Bogner och Cecilia Lindahl, personalkonsulenter med Slussen som ansvarsområde. 16 dagens socialförsäkring Maj 2006

17 ett + ett = ett Den 1 januari i år bildades Arbetslivsresurs. Vårt mål är att göra det lättare för alla långtidssjukskrivna att komma tillbaka och varslade att hitta nya jobb. Inom det nya bolaget har vi fler tjänster och en bredare kompetens, med psykologer och beteendevetare, karriärcoacher och arbetsterapeuter. Med vår hjälp kommer åtta av tio att hitta tillbaka till arbetslivet. Vi har erfarenhet och det ger resultat. Arbetslivsresurs är en sammanslagning av Samhall Resurs AB och ALT, Arbetslivstjänster. Vi är ledande i Sverige inom arbetslivsinriktad rehabilitering. Arbetslivsresurs. Ett bolag. Ett mål. Jobb.

18 Han tar hissen till jo Ett höj- och sänkbart fotsteg till traktorn har rejält förbättrat Mats Olins förutsättningar att fortsätta driva sitt lantbruk. Nu slipper han de ansträngande kliven upp i och ned ur traktorn som genom åren gett höfterna så mycket stryk. te xt: sven-erik johansson foto: arne forsell 18 dagens socialförsäkring Maj 2006

19 Lantbrukare Mats Olin i sin traktor med hiss. bbet På Nytorps gård i Balsby strax utanför Kristianstad är vårbruket i full gång. I den skånska myllan odlas här sockerbetor, rödbetor, spannmål och potatis. Några djur hålls inte längre på gården sedan svinskötseln avvecklades för några år sedan, med undantag för några hästar som njuter av solen i hagen närmast gårdshuset. En traktor närmar sig gården i full fart, vilket för traktorer är 30 kilometer i timmen men tillräckligt för att riva upp ett ordentligt dammoln. Den svänger ned till bortre änden av gårdsplanen och lantbrukare Mats Olin kliver ur och försvinner in i en av ladorna. Elhydrauliska fotsteg Men han använder ju inte hissen! Det arbetshjälpmedel som han fått bidrag till från Försäkringskassan för att spara på sina utslitna höfter. Och som DS kommit för att titta på. Förklaringen kommer strax när han kör ut med en rejält större, en grön John Deere-traktor. Han bromsar in framför oss och glider enkelt ned till marken med hjälp av det elhydrauliska fotsteg som traktorn försetts med. Efter många års hoppande upp i och ned ur traktorn hade hans höfter tagit mycket stryk. För att kunna fortsätta som lantbrukare var han tvungen att konsumera en hel del smärtstillande tabletter max i bidrag Både anställda, egna företagare och arbetsgivare kan få bidrag till arbetshjälpmedel. Maximalt bidrag är kronor. För datorbaserade hjälpmedel kan högre belopp beviljas. För bidrag till arbetsgivare för anpassning av arbetsplatsen gäller särskilda beräkningsregler. Avskrivningstiden för arbetshjälpmedel är fem år. 1 viktiga 3punkter Arbetshjälpmedel kan man få i förebyggande eller rehabiliterande syfte. 3 2 Ansökan måste göras före inköp. Det ska finnas ett medicinskt underlag. Jag har haft besvären i år, säger Mats Olin, som snart fyller 54. När det var som värst fick jag som frossa och värken satt i väldigt länge. Han berättar att när han är ute på åkrarna måste han ständigt ta sig ut och in i traktorn. Till exempel när halm ska läggas på eller tas bort från betorna. Med hjälp av fotstegsliften, eller hissen som han själv säger, slipper han nu de höga kliv som tidigare krävdes för att först komma upp på traktorns fasta fotsteg och sedan upp till förarhytten. Ännu viktigare är att han nu kan undvika de påfrestande hoppen från fotsteget ned på marken. Hissen drivs av en liten elmotor som sitter på andra sidan av traktorn. Den krävs för att han ska komma upp till hytten. När han ska ned så går det med frigång. Han kan välja mellan ett par hastigheter. Servokoppling Utöver elmotorn är de enda ingreppen på traktorn att det fasta fotsteget tagits bort och att ett järn svetsats fast som håller hisskonstruktionen. En konstruktion som i princip går att sätta på vilken traktor som helst. Mats Olin har ytterligare ett arbetshjälpmedel i sin traktor och det är en servokoppling som gör att han slipper tunga tryck med foten. En sådan frikoppling har han även installerat i sin andra traktor. Han har även en tredje traktor men den använder han själv ganska sällan. Det var för tre år sedan han fick bidrag till sina arbetshjälpmedel från Försäkringskassan. Sedan dess har hans besvär blivit klart bättre. Det syns på pillerburken, skojar han. Men det tog ett halvår innan han märkte resultat. Det gällde att acceptera ett annat sätt att jobba och verkligen använda hissen. Nu tänker jag inte på det, det går automatiskt, säger han. Fortsättning på nästa sida dagens socialförsäkring Maj

20 I Skåne är det Carina Ekman och Cecilia Stenfeldt som arbetar med arbetshjälpmedel. De tar emot nya ansökningar i veckan. Arbetshjälpmedel okänd förmån som alla tjänar på Försäkringskassans bidrag till arbetshjälpmedel gör att många kan fortsätta sitt arbete trots olika besvär. Andra kan lättare återgå till sitt arbete efter sjukskrivning. Men det är fortfarande en ganska okänd förmån. I Skåne handläggs sedan i oktober förra året alla ärenden om arbetshjälpmedel i Hässleholm. Carina Ekman, som arbetar heltid med arbetshjälpmedel, och Cecilia Stenfeldt, som delar sin tjänst lika mellan arbetshjälpmedel och fördjupad utredning av långa sjukfall, tar emot nya ansökningar i veckan. Ofta börjar det med en förfrågan, säger Carina Ekman. Det kan var någon i sjukvården eller handläggaren av ett pågående sjukfall som har hänvisat den försäkrade till oss. Med ansökan, som måste göras innan arbetshjälpmedlet köps in, ska bifogas en beskrivning av utrustningen och en offert över kostnaderna. Funktionshindret ska också dokumenteras genom läkarutlåtanden eller journalkopior från sjukvården. 20 dagens socialförsäkring Maj 2006 Fortsättning från föregående sida

Vad händer om jag blir sjuk?

Vad händer om jag blir sjuk? Vad händer om jag blir sjuk? En informationsbroschyr till alla medarbetare i Vilhelmina kommun Vad är rehabilitering? Ordet rehabilitering betyder att åter göra duglig. Rehabilitering är ett samlingsnamn

Läs mer

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM

FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM FÖRSTA HJÄLPEN VID SJUKDOM Vilka regler gäller för ersättning? LO-TCO Rättsskydd AB FRÅN KAOS TILL KLARHET Reglerna i socialförsäkringssystemet är inte lätta att hålla reda på. Inte ens för dem som ska

Läs mer

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring

Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring 1 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över slutbetänkande SOU 2015:21 - Mer trygghet och bättre försäkring Bakgrund Reumatikerförbundet organiserar människor med reumatiska sjukdomar, sjukdomar

Läs mer

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete

Frågor och svar om en reformerad sjukskrivningsprocess för ökad återgång i arbete PM 2008-06-04 1 (8) Avdelningen för arbetsgivarpolitik Catharina Bäck, förhandlingssektionen Sara Kullgren, arbetsrättssektionen Eva Thulin Skantze, arbetslivssektionen Frågor och svar om en reformerad

Läs mer

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro

Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro Bilaga till protokoll vid regeringssammanträde 2015-09-24 nr I:1 Socialdepartementet Åtgärdsprogram för ökad hälsa och minskad sjukfrånvaro 2 Innehåll Bakgrund... 3 Mål för att bryta den nuvarande uppgången

Läs mer

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag

Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Åtgärder för att höja kvaliteten i medicinska underlag Citera gärna Socialstyrelsens rapporter, men glöm inte att uppge källan. Bilder, fotografier och illustrationer är skyddade av upphovsrätten. Det

Läs mer

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan

Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Försäkringskassans erfarenheter av rehabiliteringskedjan Förändringar i sjukförsäkringen i Sverige Försäkringsdirektör Birgitta Målsäter Nordiskt möte i Tammerfors 2012, Birgitta Målsäter Sida 1 Varför

Läs mer

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt

Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation att: Kjell Rautio 114 94 Stockholm Datum Vår referens 2009-10-01 Karin Fristedt Remissvar på departementspromemoria Ds 2009:45 Stöd till personer som lämnar

Läs mer

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21)

Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) 2015-06-26 Yttrande: Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21) DIK har tagit del av betänkandet Mer trygghet och bättre försäkring (SOU 2015:21). DIK är akademikerfacket för kultur och kommunikation.

Läs mer

Familjeförmåner inom EU

Familjeförmåner inom EU Familjeförmåner inom EU Dessa regler gäller även EES-länder och Schweiz Föräldrar som arbetar eller bor och arbetar i olika länder inom EU kan ha rätt till förmåner från båda länderna. Det betyder att

Läs mer

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet

Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet MAH / Förvaltning Personalavdelningen 1(6) 2009-03-19 Dnr Mahr 49-09/180 Riktlinjer för Malmö högskolas anpassnings- och rehabiliteringsverksamhet Mål Medarbetare med nedsatt arbetsförmåga ska få stöd

Läs mer

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare

Lättläst. Till dig som är arbetsgivare Lättläst Till dig som är arbetsgivare Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller arbetar

Läs mer

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL

1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 6 1.1 Ärenden som avser den allmänna sjukförsäkringen enligt AFL 1.1.1 Inte medgiven sjukpenning eller indragen sjukpenning Inte medgiven sjukpenning Det kan ta lång tid innan Försäkringskassan meddelar

Läs mer

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele

Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ansökan om medel från Samordningsförbundet Lycksele Ankomstdatum (fylls i av förbundet) Uppgifter om sökande organisation Försäkringskassan Firmatecknare/Chef Roger Johansson Utdelningsadress Box 510 Kontaktperson

Läs mer

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare

De nya riktlinjerna för sjukskrivning. Michael McKeogh Företagsläkare De nya riktlinjerna för sjukskrivning Michael McKeogh Företagsläkare Nationellt beslutsstöd för sjukskrivning Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker

Läs mer

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Regionstyrelsen. Region Östergötland har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17). BESLUTSUNDERLAG 1/2 2015-05-15 Dnr: RS 2015-354 Regionstyrelsen Remissvar För kvalitet Med gemensamt ansvar har beretts möjlighet att yttra sig över betänkandet För kvalitet Med gemensamt ansvar (SOU-2015:17).

Läs mer

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF)

Yttrande över remiss av promemoria: Översyn av sjukförsäkringen - förslag till förbättringar (S2011/4725/SF) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning HÄLSO- OCH 1 (4) SJUKVÅRDSNÄMNDEN 2011-06-21 p 19 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2011-05-19 HSN 1105-0439 Handläggare: Britt Arrelöv Elisabet Erwall Yttrande över remiss av promemoria:

Läs mer

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17

Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen, Ds 2015:17 Sida: 1 av 7 Dnr. Af-2015/171334 Datum: 2015-06-26 Avsändarens referens: Ds 2015:17 Socialdepartementet Regeringskansliet 103 33 Stockholm Remissyttrande: Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen,

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands

Lättläst. Om du bor eller arbetar utomlands Lättläst Om du bor eller arbetar utomlands Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

Rehabiliteringspolicy

Rehabiliteringspolicy FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.10) Rehabiliteringspolicy Dokumenttyp Policy Ämnesområde Rehabilitering Ägare/ansvarig Eva M Olofsson Antagen av KS 2004-10-06 124 Revisions datum Januari 2013 Förvaltning Kommunstyrelsen

Läs mer

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17)

Avskaffande av den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen (Ds 2015:17) YTTRANDE Vårt dnr: 2015-06-12 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Tina Eriksson Socialdepartementet 103 33 Stockholm s.registrator@regeringskansliet.se s.sf@regeringskansliet.se (Ds 2015:17) Sammanfattning

Läs mer

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ.

Inledning. Facklig företrädare medverkar i rehabiliteringsprocessen på medarbetarens initiativ. Version 2015-08-25 2 Inledning Upprättad Vindelns kommun har som mål att skapa och bevara goda arbetsmiljöförhållanden 2010-01-18 på sina arbetsplatser. I den andan har denna policy avseende arbetsanpassning

Läs mer

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan

Sjukpenning. Om du saknar anställning eller är ledig. Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan Sjukpenning Du har rätt till sjukpenning från Försäkringskassan när du inte kan arbeta på grund av sjukdom. Du kan få sjukpenning i högst 364 dagar under en 15-månaders period. I vissa fall kan tiden förlängas.

Läs mer

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun

Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun Kommunledningskontoret, personalenheten POLICY Antagen av Diarienummer 1(13) Handlingsplan - Rehab Bengtsfors kommun 2 Handlingsplan för rehabilitering Syftet med handlingsplan för rehabilitering är att

Läs mer

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare

Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Välkommen till försäkringsmedicin för ST-läkare Trygghet genom hela livet Drygt 40 olika förmåner och bidrag inom socialförsäkringen Stöd till barnfamiljer Sjukdom och rehabilitering Stöd till funktionshindrade

Läs mer

REHABILITERINGS- POLICY

REHABILITERINGS- POLICY REHABILITERINGS- POLICY Fastställt av: HR-avdelningen För revidering ansvarar: HR-avdelningen Dokumentet gäller för: chefer och medarbetare 3 (5) 1 INLEDNING I Höganäs kommun är arbetet med förebyggande

Läs mer

Försäkringskassans verksamhetsstrategi

Försäkringskassans verksamhetsstrategi Strategi 1 (12) Försäkringskassans verksamhetsstrategi Inledning Socialförsäkringarna är samhällets grundläggande ekonomiska trygghetssystem. Försäkringskassans roll är att rättssäkert och effektivt administrera

Läs mer

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet?

Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? NFT 4/2006 Rehabilitering och Prevention Rättighet eller skyldighet? av Gunnel Blomberg Svenska Försäkringsföreningen anordnade den den 5 december 2006 ett heldagsseminarium över ämnet Rehabilitering och

Läs mer

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål.

Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen och specialisering för skattemål. Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Datum Vår beteckning (anges vid kontakt med oss) Er beteckning 2015-04-02 CJ Ju2014/7269/DOM Remissvar på betänkandet SOU 2014:76 Fortsatt utveckling av förvaltningsprocessen

Läs mer

1. Inledning. 2. Definitioner

1. Inledning. 2. Definitioner Riktlinjer avseende arbetsanpassning och rehabilitering Beslutat av rektor 2012-10-23, dnr 10-2004-3710. Ersätter tidigare dokument dnr 10-2004-3710 daterat 2004-12-10. 1. Inledning 2. Definitioner 3.

Läs mer

Den orättvisa sjukförsäkringen

Den orättvisa sjukförsäkringen Den orättvisa sjukförsäkringen Orättvis sjukförsäkring Den borgerliga regeringens kalla politik drar oss ned mot den absoluta nollpunkten. I snabb takt har de genomfört omfattande förändringar i den allmänna

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY 1 (8) REHABILITERINGSPOLICY Antagen av kommunfullmäktige 2010-04-27, 31 MÅL Målet för arbetsgivarens rehabiliteringsverksamhet är att den anställde så snabbt som möjligt återgår i ett ordinarie arbete.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning

Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Stockholm den 24 april 2012 Yttrande över betänkandet (SOU 2012:6) Åtgärder mot fusk och felaktigheter med assistansersättning Vi på Neurologiskt Handikappades Riksförbund,

Läs mer

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt

Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt Dokumentation och reflektioner från workshop Samverkan på riktigt 15 september 2015 Den 15 september 2015 samlades medarbetare från Trelleborgs- och Svedala kommuner, Region Skåne, Arbetsförmedlingen och

Läs mer

Systemskifte pågår 2007-12-17

Systemskifte pågår 2007-12-17 2007-12-17 Systemskifte pågår En rapport som belyser konsekvenserna av den borgerliga regeringens försämringar i trygghetssystemen. Rapporten behandlar den första delen i det systemskifte i socialförsäkringarna

Läs mer

en handbok om rehabilitering

en handbok om rehabilitering Vägen tillbaka en handbok om rehabilitering Tillbaka till jobbet Som förtroendevald i FTF har du många uppgifter. En av dem är att stötta sjukskrivna medlemmar på din arbetsplats till att komma tillbaka

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Allt längre köer till socialkontoren - socialsekreterare möter nya grupper som söker försörjningsstöd efter förändringar i sjuk- och arbetslöshetsförsäkringen Juni 2009

Läs mer

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK

Utvärdering Unga Kvinnor. Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Utvärdering Unga Kvinnor Delrapport 2010-10-08 KAREN ASK Inledning Om utvärderingen Utvärderingen av Unga Kvinnor genomförs vid Centrum för tillämpad arbetslivsforskning (CTA), Malmö högskola. Karen Ask,

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter.

En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. En undersökning om studenthälsans syn på sjukförsäkringssystemet för studenter. 1. Inledning Sveriges förenade studentkårer, SFS, har under lång tid arbetat för att de stora bristerna i sjukförsäkringssystemet

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Verksamhetsplan 2015

Verksamhetsplan 2015 Sida: 1 av 7 Dnr: Af-2014/272384 Version: 1.0 Beslutad: 2015-01-16 Verksamhetsplan 2015 Arbetsförmedlingen Mikael Sjöberg Sida: 2 av 7 Innehåll 1. Generaldirektörens inledning och tolkning av Arbetsförmedlingens

Läs mer

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014

Läkaren och sjukintyget. Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Läkaren och sjukintyget Monika Engblom Distriktsläkare Läkarprogrammet 2014 Dagordning Ramar och regelverk Klinisk tillämpning Plats för frågor Seminarium med patientfall Sjukskrivningsuppdraget är komplext

Läs mer

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm

Socialdepartementet. 103 33 Stockholm SVAR PÅ REGERINGSUPPDRAG 1 (6) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Delrapport för; Uppdrag om kunskapsutveckling och samverkan på sysselsättningsområdet kring personer med psykisk ohälsa KUR-projektet

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2004-08-30, 46 Dnr: KS 2014/621 Reviderad: 2008 Reviderad: 2015-01-26, 13 Revideras 2020-01 Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box

Läs mer

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete

FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete FÖRA = FÖretagshälsovårdens Rehab-Arbete Tidig arbetslivsinriktad rehabilitering inom kommuner och landsting - företagshälsovårdens metoder och arbetssätt Finansierat av AFA Försäkring 2010 2014 FoU-programmet

Läs mer

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge? Fokus på smärta i rörelseorganen Raija Tyni-Lenné, PhD, MSc, PT Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Institutet Smärta i rörelseorganen den

Läs mer

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409 ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Tuomo Niemelä 2015-04-23 AMN-2015-0233 Arbetsmarknadsnämnden Avtal avseende innovationsvänligt upphandlade arbetsmarknadsinsatser, dnr UAN-2012-0409

Läs mer

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång

Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder för arbetsåtergång PROJEKTANSÖKAN Datum: Rev. 2011-08-11 dnr: 2011/11-SFV Projektbenämning Projektledare Projektägare Samordning för arbetsåtergång Kartläggning och Screeningprogram samt individuell anpassning av åtgärder

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53.

Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. Blad 1 Bestämmelser för rehabiliteringsarbetet Antagen av kommunstyrelsen 25 februari 2009, 53. 1. Mål Det övergripande målet är att arbetstagaren kan fortsätta arbeta i sitt ordinarie arbete. 1.1 Arbetsgivarens

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING

Företagshälsovården. Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL. Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING DAGENS SOCIALFÖRSÄKRING # 9 november 2006 tidningen för dig i Försäkringskassan Yvonne Palm : JAG ÄR EN SÄLJANDE REVISORSSJÄL Så gjorde Skatteverket JAGADE BORT FEL ATTITYD Företagshälsovården därför lyckas

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning

Lättläst. Om du har en funktionsnedsättning Lättläst Om du har en funktionsnedsättning Om socialförsäkringen Socialförsäkringen är en viktig del av det svenska trygghetssystemet. Den svenska socialförsäkringen gäller i stort sett alla som bor eller

Läs mer

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING

RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER SJUKFRÅNVARO OCH REHABILITERING RIKTLINJER 2 Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för alla åtgärder av medicinsk, psykologisk, social och arbetsinriktad art som ska hjälpa sjuka och skadade

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen:

Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: 1. M å n g a s k ä l t i l l 6 Inom FAIR har vi identifierat följande goda skäl för att utveckla och förändra rekryteringsprocessen: Felrekrytering kostar - rekrytering är en dyrbar investering där man

Läs mer

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete

Landstinget Dalarnas. Rehabiliteringsoch. anpassningsarbete Landstinget Dalarnas Rehabiliteringsoch anpassningsarbete Om ohälsa i form av sjukdom eller arbetsskada inträffar är vår målsättning att genom lämpliga insatser rehabilitera den anställda tillbaka i arbete

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0

Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Kommunstyrelsens handling nr 49/2013 Projektdirektiv Projekt Arbetslinjen 2.0 Beslutad av kommunstyrelsen 2013-12-18, 253 2 (8) Innehållsförteckning Bakgrund 3 Syfte och mål med projektet 3 Omfattning

Läs mer

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen.

FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO. Activa är utförare av insatsen och Örebro Kommun köper insatsen. FORTSÄTTNINGSANSÖKAN TILL SAMORDNINGSFÖRBUNDET LEKEBERG OCH ÖREBRO Projektbenämning: Projekt för unga vuxna 19-29 år med aktivitetsersättning. Ansökande organisationer: Försäkringskassan och Örebro Kommun

Läs mer

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda

Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Ny struktur gör det försäkringsmedicinska beslutsstödet lättare att använda Malin Ahrne, utredare, Socialstyrelsen Linda Ahlqvist, utredare, Socialstyrelsen Försäkringsmedicinskt beslutsstöd Nationella

Läs mer

Sjukskrivningskoordinatorns roll

Sjukskrivningskoordinatorns roll Rapport till Landstinget i Kalmar län Sjukskrivningskoordinatorns roll Patientens perspektiv Lisa Ericson ehälsoinstitutet 2014-05-27 Innehåll Innehåll 2 Sammanfattning 3 Bakgrund 4 Syfte och Mål 4 Metod

Läs mer

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning

Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Försäkringsmedicinskt beslutsstöd - vägledning för f r sjukskrivning Uppdraget Regeringsuppdrag Socialstyrelsen och Försäkringskassan Kvalitetssäkrad, enhetlig, rättssäker sjukskrivningsprocess Försäkringsmedicinskt

Läs mer

Försäkringskassans vision

Försäkringskassans vision Försäkringskassans vision Våra kundlöften Du känner alltid att vi möter dig med respekt och förståelse Du känner alltid att vi gör din vardag tryggare Du känner alltid att vi gör det enkelt för dig Kundlöftena

Läs mer

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka

Sfsf. Riktlinjer för omställning. i Botkyrka Sfsf Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka BOTKYRKA KOMMUN Beslutad i Personalutskottet 090302 2 [9] Riktlinjer för omställning och rörlighet i Botkyrka 1 Rätt person, på rätt plats med rätt

Läs mer

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden

Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Socialförsäkringar - några utmaningar för framtiden Anna Pettersson Westerberg Innehåll Sjukförsäkringen på kort och lång sikt kort sikt: översynen av sjukförsäkringsreformen lång sikt: socialförsäkringsutredningen

Läs mer

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling

Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Arbetsmiljö- och hälsoarbetet integreras i den dagliga verksamheten = ett kvalitetsarbete som bidrar till verksamhetens utveckling Reagera Rehabilitering Förebyggande/risker Arbetsmiljö Främjande/förbättra

Läs mer

något handlingsprogram mot mobbning inför valet?

något handlingsprogram mot mobbning inför valet? Sammanställning av enkätsvar från riksdagspartierna om mobbning i arbetslivet 1. Har ert parti tagit fram något handlingsprogram mot mobbning inför valet? : Arbetet mot mobbing i olika former är viktigt.

Läs mer

Att vara facklig representant vid uppsägningar

Att vara facklig representant vid uppsägningar Att vara facklig representant vid uppsägningar PASS När beskedet kommit Det är inte lätt att vara en av de få som vet att det är uppsägningar på gång. När kollegorna sedan får beskedet är det inte heller

Läs mer

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering

Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Riktlinjer för anpassning och rehabilitering Haparanda Stad Antagen av kommunstyrelse 2000-06-13 RIKTLINJER FÖR ANPASSNING OCH REHABILITERING I HAPARANDA STAD Rehabilitering är ett samlingsbegrepp för

Läs mer

Nyhetsblad januari 2012

Nyhetsblad januari 2012 Nyhetsblad januari 2012 Januari månad har knappt gått förbi men julledigheten och nyårsfirandet känns redan långt borta. Jag tar detta som ett bevis på att det går fort när man har roligt! Ett helt nytt

Läs mer

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället.

den professionella identiteten och förändra värderingen av yrket i samhället. Redo för framtiden Grattis, snart tar du examen och lämnar livet som student för att arbeta i ditt nya yrke. Du har ett spännande arbetsliv framför dig inom ett fantastiskt yrke som är självständigt, ansvarsfullt

Läs mer

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen

Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen Sida 1 av 5 PRESSMEDDELANDE 21 januari 2010 Socialdepartementet Lagrådsremiss: Värdigt liv i äldreomsorgen med mera. - Regeringen har idag beslutat om en lagrådsremiss - Värdigt liv i äldreomsorgen. En

Läs mer

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess

Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Februari 2012 Stöd till förtroendevalda i anställningsprocess Det här materialet har tagits fram för dig som är förtroendevald och som medverkar i en anställningsprocess. Det ska vara ett stöd i din roll,

Läs mer

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering.

Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. Vad händer OM JAG BLIR SJUK? Information om vilka regler som gäller vid sjukskrivning och rehabilitering. 2014 Ditt eget ansvar Ditt eget ansvar Sjukanmäl dig Registrera i PS Självservice Sjukanmäl dig

Läs mer

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem

Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem 1 (6) Avdelningen för närsjukvård Staben HSN 1002-0175 (Rev. 140507) Riktlinjer för kvalitet och patientsäkerhet i Sjukskrivningsprocessen enligt Stockholms läns landstings ledningssystem Hälso- och sjukvårdslagen

Läs mer

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...

Läs mer

Samordningsförbundet Norra Skaraborg

Samordningsförbundet Norra Skaraborg 2014 Samordningsförbundet Verksamhetsplan Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet 2 Mål- och ramdokument Mål, syfte, principer och centrala begrepp för samordningsförbundet Övergripande mål Det

Läs mer

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE

MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Oktober 2000 MEDARBETARSAMTAL SAMTALSGUIDE Samtalet bör inledas med att chefen redogör för arbetsplatsens Mål. Med utgångspunkt från denna inledning skall samtalet röra sig mellan de olika samtalsområden

Läs mer

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år

Man 29 år. Kvinna 37 år. Man 39 år Många gånger handlar det om okunskap. Om du väl kommer till en intervju och får visa att du är kapabel, och kan förklara att det idag finns hjälpmedel, tror jag att det många gånger kan överkomma oro och

Läs mer

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron

Överenskommelse mellan regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting om åtgärder för all minska sjukfrånvaron 1 Sveriges Kommuner och Landsting O~ d' ~'\\_"l, f-j ~ 1 1",,- ;..(" (;:"v~v Ek.-...J.STYRELSENS BESLUT NR 17 2008 12-12 Vårt cnr 0810184 Avd lör vård och omsorg Anna Ostbom Landst ingsstyrelsema/regionstyreiscrna

Läs mer

Lättläst sammanfattning

Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning Pensionsreformen, nya skatteregler och stora informationssatsningar skulle leda till att äldre personer skulle arbeta längre när vi också lever allt längre. Men det har inte skett

Läs mer

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III

Redovisning för projektår II Ansökan för projektår III av III Stegen In i Arbetslivet Steg 1Rapportering projektår 1 och ansökan för projektår 2 Trevlig inledning Stegen...problemen...möjligheterna...visionen Jag har väldigt svårt för grupper Redovisning för projektår

Läs mer

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering

TILLÄMPNING. Hudiksvalls kommun. Sjukskrivning. och. rehabilitering TILLÄMPNING Hudiksvalls kommun Sjukskrivning och rehabilitering I arbetsmiljöpolicyn framhåller Hudiksvalls kommun vikten av tidig och aktiv rehabilitering för att sjukskrivna medarbetare så fort det är

Läs mer

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd

Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd Information om försörjningsstöd och ekonomiskt bistånd www.norrtalje.se SOCIALKONTORET 2 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller få dem tillgodosedda på annat sätt kan ha rätt till bistånd av

Läs mer

SKTFs personalchefsbarometer 2010.

SKTFs personalchefsbarometer 2010. SKTFs personalchefsbarometer 2010. April 2010 Inledning SKTF publicerar nu vår personalchefsbarometer som vi i lite olika former presenterat ett par år tillbaks och som från och med nu är en årlig undersökning.

Läs mer

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna

Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna 1 (8) Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM Kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna Uppdraget Försäkringskassan ska redovisa kvaliteten på intyg och utlåtanden från läkarna. En redovisning ska lämnas

Läs mer

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014

Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje

Läs mer

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor

Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor Trygghet på jobbet för fyra miljoner människor En annan bild av Sverige. 3 Klubbslaget som hjälpte änkorna Berättelsen om oss börjar med ett klubbslag i förhandlingsbordet mellan arbetsmarknadens parter

Läs mer

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009

2006-11-16. Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 Samordningsförbundet Göteborg Centrum Verksamhetsplan med budget 2007-2009 1 2 Verksamhetsplan - budget Samordningsförbundet Göteborg Centrum 2007 2009 Övergripande mål Förbundets ändamål är att inom

Läs mer

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2

norrstyrelsen Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 norrstyrelsen rapport 2009: 32 Informationsfrågor vid bildandet av Region Norrland etapp 2 Förord Norrstyrelsen har bildats för att förbereda sammanslagningen av landstingen i Norrbottens, Västerbottens

Läs mer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer

VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) KOMMUN. Rehabilitering Regler och riktlinjer VALDEMARSVIKS Sid. 1 (5) REHABILITERINGSPROCESSEN är en process som innefattar flera skeden. Initiativet kan komma från den enskilde eller från ansvarig arbetsledare. En rehabiliteringsutredning är ett

Läs mer

REHABILITERINGSPOLICY

REHABILITERINGSPOLICY REHABILITERINGSPOLICY FÖR EMMABODA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2009-06-01 Reviderad 2011-05-09 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rehabilitering... 3 Arbetsgivarens rehabiliteringsansvar enligt lagar och föreskrifter...

Läs mer

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin

Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Utbildningsplan för magisterprogrammet i försäkringsmedicin Inrättad av Styrelsen för utbildning 2006-11-22 Fastställd av Styrelsen för utbildning 2007-04-04 Sid 2 (5) 1. Basdata 1.1. Programkod 3FO07

Läs mer

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd?

Bilstöd. Vem har rätt till bilstöd? Vad är bilstöd? Bilstöd Du som har en funktionsnedsättning som ger dig stora svårigheter att förflytta dig på egen hand eller att använda allmänna kommunikationer kan få bilstöd. Även du som har barn med funktionsnedsättning

Läs mer

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind.

Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Hej arbetsgivare! Som medlem i KFO har du professionella rådgivare vid din sida i med- och motvind. Ett medlemskap Välkommen till Arbetsgivarföreningen KFO Sveriges största fristående arbetsgivarorganisation.

Läs mer