[STYRELSERUMMETS DOLDA PROCESSER]

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "[STYRELSERUMMETS DOLDA PROCESSER]"

Transkript

1 VT 2010 Sebastian Toro (820915) & Ervin Alić (871224) Kandidatuppsats 2EB00E Linnéuniversitetet, Växjö Handledare: Frederic Bill Examinator: Richard Nakamura [STYRELSERUMMETS DOLDA PROCESSER] En fallstudie kring sociala processer i två familjeföretags styrelserum.

2 Förord Då vi båda författare har ett stort intresse i styrelsearbete har hela denna resa ständigt varit intressant och lärorik. Med detta förord vill vi rikta ett stort tack till alla de personer som hjälpt och stöttat oss under genomförandet av denna studie. Vid Linnéuniversitetet vill vi rikta våra tack till vår handledare Frederic Bill och mentor Anders W. Johansson som med sina skarpa intellekt och visa kommentarer agerat som våra egna fyrvaktare på denna färd. Vi vill också rikta ett stort tack till våra studiekamrater som med välgjorda opponeringar och intressanta inlägg har gett oss många uppslag på vägen. Även examinatorn Richard Nakamura har varit en bra vägvisare vid seminarierna och inbringat oss förståelse i hur akademiska studier och rapporter bör genomföras. Men framförallt vill vi rikta ett stort tack till de personer som deltagit i undersökningen. Nils- Erik Persson på Styrelseakademin Sydost som hjälpt oss i letandet efter deltagande företag och som med sin sakkunskap varit ovärderlig i arbetet. De två företag, och de personer som deltagit i deras styrelsemöten, för att de släppt in oss i sina styrelserum och därav legat till grund för hela det här arbetet! Ett otroligt stort tack till er och vi hoppas att vi kunnat ge något tillbaka med denna uppsats. Ervin Alić & Sebastian Toro

3 Abstract Family businesses are a major part of everyday life and the society of Sweden. The majority of existing companies and the companies that started are small family business, something seen in Gandemos (2000:6) study. Family businesses are defined by Anna Vikström, lecturer at Luleå University of Technology, as: "A company in which one or more members of one family owns the company, while one or more members of the family actively participates in managing the company's daily operations." The family is important in the company and the companies that are joint-stock-companies have statutory requirementes that they must have a board, and this board is obviously represented by family members. The people who are a part of the family controling a company can according to authors within corporate governence create problems and therefore such as Nielsen & Lekvall (2008) demand that boards are taking an external member to the board to get a better board and corporate governence. But is there really a difference in how the family business boards of directors work according to whether they include an external member or not? In our observational study, we found that there are advantages in having an external person to be a member of a board that is made up of families and individuals who have a previous relationship with each other. The external member influences on the social processes that exist within the group and this has an effect on how the board is working.

4 Sammanfattning Familjeföretag är en stor del av vardagen och samhället i Sverige. Majoriteten av de existerande företagen och de företag som startas är små familjeföretag, något som ses Gandemos (2000:6) undersökning. Familjeföretag definieras av Anna Vikström, adjunkt vid Luleå Tekniska Universitet, som: Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj äger företaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att leda företagets dagliga verksamhet. Familjen är därmed viktig i företaget och de företag som är aktiebolag har krav på att det finns en styrelse, och i denna styrelse finns självklart familjemedlemmar representerade. Att personer som är del av en familj även ska styra ett företag kan enligt författare inom styrelsearbete skapa problem och därför efterfrågar exempelvis Nielsen & Lekvall (2008) att styrelser tar in en extern ledamot för att få ett bättre styrelsearbete. Men är det verkligen en skillnad i hur aktiva familjeföretagsstyrelser fungerar beroende på om de innehåller en extern ledamot? I vår observationsstudie har vi kommit fram till att det finns fördelar med att ha en extern ledamot i en styrelse som består av familjemedlemmar och personer som har en tidigare relation till varandra. Den externe ledamoten påverkar de sociala processerna som finns inom gruppen och detta ger effekt på hur styrelsearbetet fungerar.

5 Innehållsförteckning 1.Inledning Bakgrund Problemdiskussion Problemformulering Syfte Avgränsning Metod Kvalitativ forskningsmetod Fallstudier som forskningsstrategi Urval Datainsamling Primär datainsamling, steg ett observationer Primär datainsamling, steg två kvalitativa intervjuer Tillförlitlighet och trovärdighet Källkritik Teori De fyra företagsorganen Bolagsstämma Styrelse Verkställande direktör (VD) Revisor Familjeföretagets verklighet Familjeföretag Rollfördelningen i företaget Styrelsen Styrelsens roll Styrelsemötet Styrelsens två huvudfunktioner Styrning Kontroll Grupper Gruppdynamik Gruppkultur Grupprocess Gruppstruktur... 22

6 3.8 Kommunikation Social responsivitet Empiri Observation av styrelsemöte (8/5) i AB Företaget Enkäter med styrelse i AB Företaget Ordföranden Ledamot (mamma) Ledamot (anställd) Observationer av styrelsemöte (22/6) Pia & Rolf Förvaltnings AB Enkäter med styrelse i Pia & Rolf Förvaltnings AB Hans Mörée (extern ordförande) Frida Hansson (delägare/syster) Ola Hansson (delägare/bror/vd) Pär Hansson (delägare/bror) Analys Styrelsearbete Sociala processer AB Företaget Pia & Rolf Förvaltnings AB Jämförelse mellan AB Företaget och Pia & Rolf Förvaltnings AB Slutsats Författarnas reflektioner Tankar kring fortsatt forskning inom området Källförteckning... 67

7 1.Inledning 1.1 Bakgrund Enligt Statistiska centralbyrån startades det år 2008 cirka nya företag i Sverige, en siffra som under de senaste sju åren är på stadig tillväxt. Cirka av de företag som startades var enligt SCB (2009) i form av aktiebolag. I en undersökning gjord av NUTEK (www.tillväxtverket.se, 2010) där syftet var att få fram motiven bakom varför personer startar eget företag visade resultatet att de tre främsta drivkrafterna var: förverkligande av sina idéer och drömmar, att få arbeta självständigt, samt arbetslöshet. En viktig framgångsfaktor som ofta lyfts fram vid startande av företag är nätverk, i synnerhet det personliga nätverket som grundaren besitter. (Johannisson, 2005) Det personliga nätverket delas ofta in i två delar, dels det privata nätverket som innefattar familj, vänner, grannar och andra privata kontakter. Den andra delen är det professionella nätverket och innefattar arbetskamrater, medarbetare, chefer, kunder, leverantörer och liknande. I företagsstarten har familjen en synnerligen central roll både med idéer, aktiv hjälp men även som psykologiskt stöd, något som även SCB (2008:104) belyser i sin rapport, "Vad utmärker en framgångsrik entreprenör?". Som synes verkar familjen ha en framträdande roll vid nystart av företag i Sverige, något som även lyfts fram i en rapport av Bertil Gandemo på uppdrag av SCB (2000:6). I statistiken redovisar Gandemo (2000:6) antalet familjeföretag mellan åren 1985 och Undersökningen tar ej hänsyn till börsnoterade bolag, offentliga bolag eller utlandsägda bolag. Mellan åren 1985 och 1994 pendlade antal familjeföretag, av det totala antalet företag, mellan 94,4 % som lägst och 96,7 % som högst. Gandemo (2000:6) anser att det gör Sverige till ett land med väldigt hög andel familjeföretag. Familjeföretag har visat sig vara en svårdefinierad kategori av företag men vi fastnade för en definition gjord av Anna Vikström som är adjunkt vid institutionen för industriell ekonomi vid Luleå tekniska universitet. Definitionen lyder (Loop, 2006:7): Ett företag där en eller flera medlemmar av en familj äger företaget samtidigt som en eller flera medlemmar ur samma familj aktivt deltar i att leda företagets dagliga verksamhet. Detta är en definition som väl sammanfattar de olika definitioner vi stött på hos andra författare och kommer vara den som följer oss i detta arbete då vi talar om familjeföretag. Som tidigare nämnt var det 2008 cirka företag som startades som aktiebolag. Att starta ett aktiebolag ställer vissa lagstadgade krav, något som redogörs i aktiebolagslagen (ABL). 1

8 Bland annat anges vilka rättigheter och skyldigheter de olika bolagsorganen har, det vill säga bolagsstämman, styrelse, revisor och VD. Som vi tidigare nämnt är Aktiebolagslagen uppbyggd kring de fyra bolagsorganen: bolagsstämma, styrelse, verkställande direktör och revisor. Bolagsstämman är det forum där aktieägarna möts och fattar beslut om företaget de har andelar i. Bolagsstämman har en del specifika frågor som enbart får beslutas om på stämman, som exempelvis beslut om fusion, likvidation och att utse styrelse. Enligt aktiebolagslagen så har styrelsen fullständig beslutsrätt, undantaget de specifika frågor bolagsstämman tar beslut i. Men styrelsen har ingen egentlig nytta av att besluta i allt som rör företaget utan överlämnar större delen av detta till VD som sköter den operativa och dagliga verksamheten. (Nielsen och Lekvall, 2008) I 4 ABL anges följande om vad en styrelses huvuduppgift är: Styrelsen svarar för bolagets organisation och förvaltningen av bolagets angelägenheter. Styrelsen skall fortlöpande bedöma bolagets och, om bolaget är moderbolag i en koncern, koncernens ekonomiska situation. Styrelsen skall se till att bolagets organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och bolagets ekonomiska förhållanden i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt. Om vissa uppgifter delegeras till en eller flera av styrelsens ledamöter eller till andra, skall styrelsen handla med omsorg och fortlöpande kontrollera om delegationen kan upprätthållas. Men vad är det styrelsen faktiskt ska göra, hur ser verkligheten ut? Nielsen och Lekvall (2008) lyfter fram två huvudfunktioner som styrelsen ska arbeta med. Den ena är att styra företaget och den andra att kontrollera, styrelsen skall arbeta strategiskt och lyfta blicken mot horisonten. Tidigt i vårat arbete pratade vi med Nils-Erik Persson som är verksamhetsledare för Styrelseakademin Sydost, där han tidigare även varit styrelseordförande. Han har genom sitt arbete som verksamhetsledare och styrelseledamot, men även genom personliga erfarenheter, stor kunskap och insyn i styrelsearbete och hur det fungerar i små och mellanstora familjeföretag. En styrelse i ett familjeföretag består vanligtvis av en förälder (pappan) och ett till två barn (söner) berättar Nils-Erik Persson. Detta är dock något som enbart finns på papper som ett nödvändigt ont eftersom inget riktigt styrelsearbete pågår i företaget, de möten de har är väldigt informella och slarviga. (Nils-Erik Persson, 2010) 2

9 Enligt Nils-Erik Persson finns det tydliga variationer mellan en bättre och sämre styrelse och det grundar sig främst i om de faktiskt arbetar aktivt inom styrelsen eller ej, samt om styrelsen innehåller externa ledamöter utan personlig koppling till ägarfamiljen. Den största skillnaden mellan en aktivt arbetande styrelse och en passiv styrelse är enligt Nils-Erik Persson att de passiva styrelserna i små företag inte har respekt för styrelsesammanträdena. I familjeföretag med ett mer aktivt styrelsearbete och med externa ledamöter förekommer det sällan att barn är med i styrelsen och styrelsearbetet är generellt sett bättre. Det Nils-Erik Persson tror krävs av familjeföretagsstyrelser för att fungera bättre är att de vågar dela med sig av makten över företaget och att de tror på andra människors kompetens. Externa ledamöter ger företaget och styrelsen nya infallsvinklar och kan stödja verksamheten på olika sätt. (Nils-Erik Persson, 2010) Nielsen och Lekvall (2008) gör skillnad på fyra olika typer av styrelser, av dessa anses två vara aktiva och två passiva. Den vanligaste formen av styrelser för små ägarledda företag är den passiva ägarstyrelsen. Styrelsen uppfyller egentligen inget mer syfte än det krav som ställs enligt aktiebolagslagen om en ordinarie styrelseledamot och en suppleant. I en sådan styrelse sitter ägaren ensam i styrelsen och har oftast en familjemedlem som suppleant. Den andra typen av passiv styrelse innehåller externa ledamöter och kallas för honnörsstyrelse. Anledningen till det är att dessa styrelser oftast bildades med lokala celebriteter eller liknande och de tillsattes som en form av hedersutnämnande och arbetar därför inte heller aktivt i styrelsen. Styrelsen finns helt enkelt på pappret med snygga namn. De två olika typerna av aktiva styrelser, som Nielsen och Lekvall (2008) skriver om, är den aktiva ägarstyrelsen och den aktiva styrelsen med externa ledamöter. Den aktiva ägarstyrelsen utgörs av familjemedlemmar, delägare och vänner/bekanta. Styrelsen har en aktiv och stark roll i styrningen av företaget. Urvalet till dessa styrelser baseras mer på familjetillhörighet, delägarskap eller vänskap och inte på kompetensen hos ledamöterna. Den aktiva styrelsen med externa ledamöter består av en eller flera externa ledamöter. Den jobbar aktivt och professionellt och är en viktig del i företagets utveckling. I den helt ägarbesatta styrelsen är det svårt att få den nödvändiga strukturen och det fokus på övergripande frågor som ett gott styrelsearbete innebär på grund av styrelsemedlemmarnas relation till varandra samt dagliga arbete i företaget. Just externa ledamöter anses öka strukturen i styrelsearbetet och gör att styrelsen går mot ett självständigare styrorgan. Aktiva styrelser med ett fungerande och givande styrelsearbete kan således ha två skilda sammansättningar. Trots att de är 3

10 sammansatta på olika sätt och arbetar olikt varandra är de båda aktiva och bidrar till företaget enligt Nielsen och Lekvall (2008) men även enligt Nils-Erik Persson. 1.2 Problemdiskussion Gabrielle O Donovan (2003) beskriver corporate governance, eller bolagsstyrning som ett internt system som innefattar processer och människor som tillgodoser aktieägarna och andra intressenter genom att styra och kontrollera aktiviteterna i verksamheten med gott förstånd, objektivitet, ansvar och integritet. Sund företagsstyrning är beroende av den externa marknadens engagemang och lagstiftning samt en sund styrelsekultur som bevakar/skyddar strategier och processer. Corporate governance som definitionen lyder handlar alltså främst om hur företaget styrs med fokus på de styrande organen i form av bolagsstämma (aktieägare), styrelsen, VD/ledningsgrupp och revisorer. Styrelsen anses i litteraturen (Tricker, 2009; Monks & Minow, 2008) spela en central roll i bolagsstyrningen. Det är deras ansvar att stödja organisationens strategi, utveckla en riktad politik, tillsätta, övervaka och belöna ledande befattningshavare samt att säkerställa ansvarighet i organisationen till sina ägare och myndigheter. Det brukar ibland talas om att det är denna del av bolagsstyrningen som syftar till att lyfta blicken mot horisonten. I stora och publika företag går det mer och mer åt en struktur där ägarna främjar sig från direkt involvering i företag. Ägarna har representanter som ansvarar för ägarens del i bolaget. Monks & Minow (2008) argumenterar för just detta och påvisar en tydligare indelning mellan aktiva bolagsorgan (styrelse, VD) och inaktiva (ägare/bolagsstämma). En av de mest framstående teorierna om detta är agentteorin. I agentteorin försöker man reda ut de olika intressekonflikterna för att skapa en effektiv bolagsstyrning. Den ena parten är aktieägarna (principalerna) och den andra parten består av företagsledningen (agenterna), därav namnet på teorin. Blom, Stafsudd och Kärreman (2007) pekar på vissa grundläggande antaganden inom agentteorin. Ägaren och ledningen är inte densamma, aktieägarna vill ha maximal avkastning på sitt kapital och det är inte nödvändigtvis ett mål för företagsledningen. Teorierna har som synes pekat på hur en skiljd och tydligare rollfördelning mellan ägandet och företagsledning hjälper till att effektivisera företaget. Den diskussion vi fört ovan har även sina begränsningar. Många är de artiklar och böcker om små- och medelstora företag där det inte alltid är enkelt att se en klar skiljelinje mellan ägande och deltagandet i bolagsstyrningen. Bland annat skriver Bridge, O Neill & Frank (2009) om 4

11 hur mindre företag ofta kan bli starkt knutna till en person. Personen är då ofta ägare, styrelseordförande och VD i ett. Detta gör att det i sådana företag ofta inte går att urskilja de olika delarna i bolagsstyrningen då de olika rollerna ofta överlappar och går in i varandra. Bolagsstyrningen blir beroende av personen som styr, och kommer präglas av dennes erfarenheter, tankar och idéer, det blir en personpräglad kultur på företaget. Vidare hävdar Bridge, O Neill & Frank (2009) att beslutsprocessen i denna typ av företag ofta blir mindre formell och mer kopplad till personen, besluten tas snabbare men är mindre genomarbetade. Inom bolagsstyrningen talas det om tre former av beslut och kontroll; strategisk, administrativ och operativ. I stora företag som följer teorierna om corporate governance sker dessa beslut på tre olika nivåer i företaget och involvera olika personer i beslutsfattandet. I mindre företag däremot, där skiljelinjerna i bolagsstyrningen delvis suddas ut, hamnar dessa olika beslut ofta hos samma personer. Då skiljelinjer saknas eller är diffusa och alla beslut sker på samma nivå i företaget blir de också ofta väldigt likartade. Goffee & Scase (1985) menar att detta kan leda till snabbare beslut som kan gynna företaget, så det skall inte enbart ses som någonting negativt. Något annat som Bridge, O Neill & Frank (2009) skriver om är den brist på objektivitet som ofta förekommer i dessa företag. Ägaren eller ägarna är ofta så djupt involverade i företaget att de identifierar sig med detsamma och därav får svårt att se på företaget och olika situationer på ett objektivt sätt. Detta är något som kan leda till en försämrad effektivitet för företaget då styrelsen agerar med skyglappar för ögonen. Som Monks & Minow (2008) skriver så är styrelsen av betydande vikt i bolagsstyrningen och den funktion i bolagsstyrningen som det är särskilt viktigt att hålla ifrån den operativa delen av företaget. Hur lyfter vi då den operativt inriktade styrelsen med en ägare och närstående till denna ägare som styrelseledamöter? Pekas det på några enkla framgångsrecept? Nielsen & Lekvall (2008) argumenterar av vikten av att införliva externa ledamöter i sitt styrelsearbete. De två saker dessa författare tydligast pekar på med införandet av externa ledamöter är just att styrelsearbetet lyfts upp till en mer övergripande och strategisk nivå samt att kompetensen inom styrelsen ökar. Denna uppfattning delas även av Nils-Erik på Styrelseakademin Sydost med tillägget att dessa styrelser även blir mer formella och uppgiftsorienterade. Flera artiklar har skrivits i ämnet, bland annat har Kärreman (1999) definierat tre olika typer av styrelseledamöter; oberoende ledamöter, arbetstagarrepresentant och direkta ägarrepresentanter. Den oberoende ledamoten är en extern kraft utan koppling till företaget som fått sitt uppdrag baserat på kompetens och erfarenhet. Arbetstagarrepresentanten har en 5

12 stark anknytning till företaget då han/hon jobbar i det men har inget ägande, sådana ledamöter kan vara bra att ha i en styrelse då de ger en god bild av den operativa verksamheten, däremot blir de ofta passiva i mer strategiska beslut och diskussioner. Ägarrepresentanter har ett direkt ägande i företaget och sitter i styrelsen baserat på sitt ägande. De upplevs ofta som hierarkiskt överordnade övriga styrelseledamöter. Styrelsen måste hitta en balans mellan att ha proaktiv styrning med reaktiv kontroll. Den styrande funktionen kan ses ur tre aspekter: strategi, genomförande och uppföljning. Vidare har den kontrollerande funktionen två aspekter: kontrollera väsentligheter och att reagera och agera i tid. Detta ställer krav på styrelsens sammansättning och arbetssätt. Styrelsen arbetar strategiskt främst genom att sätta upp såväl kortsiktiga som långsiktiga mål för företaget och besluta om hur, av vem och när dessa ska genomföras. Men för att se att besluten faktiskt genomförs och vad resultatet blir av genomförandet måste de följa upp besluten. Uppföljningen ger information om hur genomförandet gått till och vilka konsekvenser beslutet fick. Genom uppföljning av besluten kan styrelsen förbättra sin styrning och kontroll. Sedan måste styrelsen kontrollera att företaget sköts på ett bra sätt. Detta görs främst genom löpande kontroll över ekonomin på varje styrelsemöte men även genom en årlig kontroll över hur verksamheten och styrningsinstrumenten fungerar, exempelvis att rätt information fås fram och att arbetsmiljölagar följs. (Nielsen och Lekvall, 2008) Såväl Nils-Erik Persson från Styrelseakademien och författarna Nielsen och Lekvall (2008) poängterar att införseln av en eller flera externa ledamöter oftast syftar till att bredda styrelsens kompetens och förbättra styrelsearbetet. De menar att införandet av externa ledamöter kan öka strukturen och skiftar styrelsearbetet mot mer övergripande frågor. Trots att den ägarledda styrelsen, som vi betraktade i bakgrunden, är aktiv och arbetar för företaget på ett bra sätt så menar Nielsen och Lekvall (2008) att det finns ytterligare dimensioner i styrelsearbetet som kan förbättras. Detta genom som tidigare nämnt ta in externa ledamöter. Men vad mer exakt är det som sker i gruppen när en eller flera externa ledamöter förs in i gruppen? En grupp som styrelsen ändå är blir beroende av aktörerna inom gruppen, när medlemmar i en grupp byts ut ändras även gruppen då denna som sagt är beroende av sina medlemmar, vi talar här om sociala processer som gruppkultur och gruppdynamik. En grupp med fyra gamla vänner som skall lösa en uppgift borde väl rimligtvis sköta uppgiften på ett annorlunda sätt än en grupp sammansatt av fyra personer utan tidigare relationer? En styrelse består av en grupp människor, denna grupp måste arbeta tillsammans och kommunicera med varandra i sitt arbete med styrelsefrågor. Att det därför förekommer 6

13 mellanmänskliga interaktioner på olika plan, som vi väljer att kalla sociala processer, i styrelserummet är därför självklart. Det finns en rad olika beståndsdelar och områden som måste vägas in när man undersöker sociala processer inom grupper. Gruppkulturen är en av dessa och den består av två delar, grupprocesser och gruppstruktur, och kombinationen av dessa två skapar gruppens beteende, normer, värderingar etc. Grupprocessen är det som sker i gruppen, vad de olika personerna gör och konsekvenserna av deras handlingar gentemot varandra. Eftersom processerna inom gruppen är ständiga och varierande skiftar även gruppens karaktär. Hur gruppen är uppbyggd med roller, relationer, mål, ramar, makt, etc. är gruppstrukturen som avgör. Gruppstrukturen sätter förutsättningarna för grupprocesserna. (Nilsson, 1993) Detta gör att vi kan anta att exempelvis de två olika aktiva styrelsetyperna kommer att ha olika gruppkultur eftersom sammansättningen i styrelsen varierar och därmed gruppstrukturen, som i sin tur påverkar grupprocesserna och det som sker i styrelsearbetet. En stor del av en sådan grupps arbete handlar om individers samspel med varandra för att komma fram till ett resultat. Det sociala samspelet och processerna som sker i gruppen, det som många gånger kallas mjuka faktorer i styrelsearbetet, är ett område som det forskats väldigt lite om och därför saknas det relevant forskning inom området. Dessa, de sociala processerna, som ständigt sker i interaktionen mellan två eller fler människor, de mjuka faktorerna till skillnad från de hårda svart-vita siffrorna, är något som är viktigt att vara medveten om. Johan Asplund (1987) skriver om något han kallar social responsivitet. Begreppet förklarar han såhär: Tänk er två personer, vilka är inbegripna i någon form av samvaro eller samspel eller samfärdsel. Vad den ena personen gör är ett gensvar på vad den andra personen nyss har gjort. Detta gensvar föranleder i sin tur ett gensvar från den andra personens sida, etc. Det är detta växelspel som jag vill beteckna som social responsivitet. (Asplund, 1987, s.11) Kopplingen mellan social responsivitet och grupper är enligt Asplund (1987) den att genom att individen som tidigare hade en ohämmad social responsivitet nu som en del i gruppen måste anpassa sig efter gruppens normer och den sociala responsiviteten begränsas. En aktiv ägarstyrelse består oftast av personer i gruppen som sedan tidigare har en relation med varandra och dagligen arbetar i företaget, den sociala responsiviteten kan då sägas redan ha formats i ett sammanhang utanför styrelserummet och vid ett tidigare tillfälle. I en styrelse där det exempelvis förs in en eller flera externa styrelseledamöter kommer dessa personer in utan tidigare relationer och erfarenhet från de sittande personerna. Införandet av externa personer i en styrelse ruckar på den nuvarande gruppens ramverk och struktur och kommer således ha en 7

14 påverkan på individernas sociala responsivitet och i sin tur hur de arbetar som styrelse. Enligt teorin kan vi således anta att införandet av externa ledamöter kommer ändra förutsättningarna för styrelsegruppens arbete. Men hur ser egentligen dessa, de sociala processerna - det sociala samspelet mellan aktörer i gruppen, ut i styrelserummet och finns det några tydliga skillnader i dessa processer beroende på om det finns externa ledamöter i styrelsen eller inte? 1.3 Problemformulering Hur skiljer sig de sociala processerna hos aktiva familjeföretagsstyrelser beroende på externa ledamöters medverkan i styrelsen? 1.4 Syfte Att skapa förståelse för de sociala processerna i mindre familjeföretags styrelser med utgångspunkt i de två aktiva formerna av styrelser. 1.5 Avgränsning Vi har valt att avgränsa oss till små och medelstora företag då dessa enligt SCB utgör 99,4% av landets totala företag, undantaget enmansföretag. Vidare kommer vi enbart att titta på de två olika formerna av aktiva styrelser, en med enbart familjemedlemmar och delägare i styrelsen och en styrelse som har minst en extern ledamot. 2. Metod 2.1 Kvalitativ forskningsmetod Patel & Davidson (2003:14) definierar kvalitativ forskningsmetod som: Med kvalitativt inriktad forskning menar man forskning där datainsamlingen fokuserar på mjuka data, t.ex. i form av kvalitativa intervjuer och tolkande analyser, oftast verbala analysmetoder av textmaterial. Patel & Davidson (2003) menar vidare att syftet med att använda en kvalitativ forskningsmetod är att skaffa en annan och djupare kunskap än den fragmatiserade kunskap som ofta erhålls vid användandet av kvantitativa metoder. Istället redovisas resultatet oftast med textmaterial, material som inhämtats vid undersökningar och intervjuer. Bryman & Bell 8

15 (2005) anser att det i kvalitativ forskningsmetod finns en hög flexibilitet, något som skapar möjligheter för ny information och ökad insikt under arbetets gång då forskaren inte är låst i sina mallar. Förhoppningen med denna studie är att få full insyn och skapa en djupare förståelse för de sociala processerna i samband med styrelsearbetet på två familjeföretag. Med detta i åtanke anser vi att kvalitativ metod är bäst lämpad för att ge oss den information och de observationer som krävs för att besvara vår frågeställning och uppfylla syftet med rapporten. 2.2 Fallstudier som forskningsstrategi Fallstudier som forskningsstrategi syftar till att ge forskaren djupgående kunskaper om det som undersöks. De situationer Yin (2007) anser vara lämpliga för fallstudier är då frågeställningen baseras på en hur -fråga, då kontroll av beteendet inte krävs och då fokus är på aktuella händelser. Det som kännetecknar fallstudier är att denna strategi fokuserar på en eller några få undersökningsenheter som sedan undersöks på djupet. Detta ger mer detaljerade och djupgående kunskaper än som fås vid exempelvis en survey-undersökning. Patel & Davidson (2003) säger att fallstudier fokuserar på framförallt sociala relationer och processer som pågår inom ramen för det eller de valda fall som undersöks. Ett fall kan enligt Patel & Davidson (2003) vara en individ, en grupp individer, en organisation eller en situation. Merriam (1994) skriver att vid fallstudier av kvalitativ art så ligger utgångspunkten mer åt insikt, upptäckt och tolkning istället för hypotesprövning. Denna metod fokuserar sig mer på företeelsen eller situationen genom att belysa samspelet mellan de faktorer som anses viktiga. Merriam (1994) menar att fallstudien är en process där målet är att analysera och förklara ett objekt i helhetsinriktade, komplexa och kvalitativa termer. Vi har till det här arbetet tagit fram två styrelser i två olika familjeföretag som vi skall undersöka. De valda styrelserna för fallstudien är valda utifrån det resonemang vi förde i problemdiskussionen och som kommer att beskrivas tydligare i nästa avsnitt. Då vi undersöker de sociala processerna i styrelsearbetet och jämför hur det ser ut i två olika styrelser, en med och en utan extern ledamot, anser vi att fallstudie är det bästa alternativet som tillvägagångssätt. Såsom teorin om fallstudier säger är denna form av metodstrategi väl lämpad när undersökaren söker insikt, upptäckt och tolkning i processer och sociala samspel. Då det är processen kring styrelsepersonernas sociala interaktioner och påverkan vi skall 9

16 undersöka anser vi att en jämförande fallstudie är det bästa sättet för oss att erhålla den information vi behöver. 2.3 Urval Då styrelsearbete i företag är något som ofta hemlighålls och vi i vår studie behöver delta under styrelsesammanträden för observation har vi valt att använda oss av ett bekvämlighetsurval. Bekvämlighetsurval är ungefär som det låter och görs av forskaren genom att använda sig av studieobjekt som råkar finnas tillgängliga för forskaren. Bekvämlighetsurval används ofta som urvalsstrategi vid pilotstudier för att göra en första test inom området men också då man får en unik möjlighet att samla in data från respondenter man vanligtvis inte skulle ha möjlighet till. (Bryman & Bell, 2005) Genom att använda oss av bekvämlighetsurval lyckades vi komma i kontakt med företag på ett mer personligt plan som ökade tilliten till oss för att således ge oss den access vi behövde för studien. Vi inledde det här arbetet med att intervjua Nils-Erik Persson som är verksamhetsledare för Styrelseakademin Sydost. Med sitt nätverk i regionen och stora erfarenhet av styrelsearbete hjälpte Nils-Erik Persson oss att komma i kontakt med två företag som möter kraven hos våra fallstyrelser. Vi fick dock, på grund av oväntade omständigheter, avhopp från det familjeföretag med extern ledamot i styrelsen. Vi tog därför hjälp av professor Anders W. Johansson, Linnéuniversitetet, som kunde förmedla kontakten till ett familjeföretag med extern ledamot som ställde upp i studien. Även i det fallet använde vi oss av bekvämlighetsurval för att kunna hänvisa till en gemensam källa för att öka tilliten och möjlighet för access till styrelsesammanträdet. 2.4 Datainsamling Primär datainsamling, steg ett observationer Bryman & Bell (2005) beskriver observationer som en metod för att få förstahandsinformation och få information som en informant antingen medvetet eller omedvetet skulle ha undanhållit vid en intervju. Observationer används ofta för att se processer, beteenden eller andra mönster i människors interaktion. Genom att göra en observation vill forskaren se objektens agerande i deras naturliga miljö. Bryman & Bell (2005) belyser att det finns olika sätt att se på observatörens roll i observationen. I schemat nedan visas Golds klassifikation av observatören i studien. 10

17 Engagemang Distans Fullständig deltagare Deltagare som observatör Observatör som deltagare Fullständig observatör Fig.1 Olika former av observationer (Bryman & Bell, 2005:217) Fullständigt deltagande: I dessa observationer är forskaren en fullvärdig medlem av gruppen som studeras. Vidare är forskarens roll inte känd för de övriga deltagarna. Deltagare som observatör: I dessa fall är forskaren, likt den fullständiga deltagaren, fullt delaktig i gruppen. Skillnaden här är att forskarens rätta natur är känd av övriga deltagare. Observatör som deltagare: I denna roll fungerar forskaren som intervjuare. Forskarens identitet är känd av deltagarna som observeras men forskaren har ingen aktiv roll i gruppen. Fullständig observatör: Forskaren samspelar i detta fall inte med personer som studeras. Deltagarna som observeras måste inte vara medvetna om att de observeras i dessa studier. Forskaren har ingen aktiv påverkan på miljön. I vår studie valde vi att agera som fullständiga observatörer, vår identitet och närvaro var kända av deltagarna på styrelsemötena vi närvarade på men vi hade en strikt iakttagande roll. Valet av denna observationsmetod baseras på att vi ville iaktta det sociala samspelet i gruppen, den sociala processen. Genom att vara fullständiga observatörer kunde vi iaktta de två grupperna i deras naturliga miljö med så liten påverkan på deltagarna som möjligt. Observationerna genomfördes med hjälp av papper och penna där vi skrev ner våra iakttagelser samt genom att vi videofilmade styrelsemötena för att kunna gå tillbaka och både se och höra mötet igen. Videofilmandet möjliggjorde att vi inte enbart kunde lyssna på mötet igen utan även se det och därigenom kunna se kroppsspråket hos deltagarna under mötena Primär datainsamling, steg två kvalitativa intervjuer Bryman & Bell (2005) kategoriserar kvalitativa intervjuer i strukturerad, ostrukturerad samt semistrukturerad form. Vilken av dessa former som är mest lämpad för en studie är beroende av den grad av struktur forskaren vill åstadkomma. I den strukturerade formen av intervjuer är frågorna och ordningen i intervjuerna redan bestämd. En ostrukturerad intervju är däremot mer öppen, flexibel och situationsanpassad samt utan direkta frågor utan mer samtalsämnen inom teman. Den ostrukturerade intervjun är framförallt lämplig då forskaren inte har tillräckligt stor förkunskap om företeelsen för att ställa relevanta frågor till respondenterna. 11

18 Den semistrukturerade intervjun är likt den strukturerade förberedd med frågor men likt den ostrukturerade mer öppen och flexibel för exempelvis följdfrågor och att kunna låta respondenten sväva ut en aning för att få in mer information. Då vi använde oss av de kvalitativa intervjuerna som en uppföljning och fördjupning av det första steget i vilket gjort observationer har vi valt medelvägen. Denna form kallas semistrukturerad intervju. Anledningen till att genomföra semistrukturerade intervjuer beror på att vi under observationen fått insikt i företagens styrelsearbete och de sociala processerna mellan individerna men vi kunde inte genom enbart observation veta vad personerna upplevde och hur de uppfattade situationen. Tack vare observationerna och informationen vi fått därifrån samt den teori vi tog till oss kunde vi utforma områden och frågor för intervjuerna. Däremot är denna typ av intervju öppen nog för att respondenterna fritt kunde beskriva de olika processer och beteenden, de var del av och upplevde, på ett djupare och mer personligt sätt. Öppenhet i frågorna och svaren gav oss möjlighet för ytterligare fördjupning och sidospår under intervjuerna. I de intervjuer som genomfördes använde vi oss av en grundmall med frågor men var öppna för följdfrågor för att få så uttömmande svar som möjligt och därigenom minska risken för missuppfattningar och missad information. På grund av tidsbrist hos respondenterna gjordes dessa intervjuer via telefon. Något som kan lyftas fram som en negativ aspekt till skillnad från en personlig intervju där man som intervjuare kan se respondentens kroppsspråk och bättre bedöma hur intervjun flyter på. 2.5 Tillförlitlighet och trovärdighet Att till en studie använda sig av bekvämlighetsurval är inte optimalt enligt Bryman & Bell (2005) eftersom det blir svårt att generalisera resultaten då forskaren inte kan veta vilken population stickprovet är representativt för. Genom resultaten i vår studie kan vi därmed inte konstatera att exempelvis resultatet är detsamma för alla aktiva ägarstyrelser eller styrelser med externa ledamöter i mindre familjeföretag. Men bekvämlighetsurvalet är en väl fungerande urvalsstrategi för pilotstudier, med andra ord att göra en förundersökning inom ett visst område. Resultaten av sådana studier är svåra att generalisera men kan användas som en språngbräda och indikation inför framtida forskning inom. Något vi är medvetna om och som vi anser är tanken med vår studie, att ge förslag för framtida forskningsområden inom corporate governance. Anledningen till valet av just denna form av urval i vår uppsats beror på att det vi vill studera, alltså ett styrelsesammanträde är en stängd värld där utomstående sällan eller aldrig släpps 12

19 in. Genom att använda oss av ett bekvämlighetsurval har vi med hjälp av egna och andras kontakter fått tag i styrelser där vi redan tidigare har en väg in. På så sätt har de tillfrågade styrelserna redan från början haft ett förtroende för oss, och vår uppgift har således kunnat utföras. En annan aspekt som kan påverka trovärdighet och tillförlitlighet i det här arbetet berör antalet styrelser som observeras samt antalet styrelsemöten vi kunnat delta på. Som forskare är vi väl medvetna om att det hade ökat styrkan i våra argument om vi kunnat delta på flera möten. Problematiken ligger i det faktum att styrelsemöten sker fyra till sex gånger per år och tidsramen för skrivandet av arbetet inte tillåter flera mötestillfällen. Vi har försökt styrka våra resultat genom att göra uppföljande intervjuer med de deltagande ledamöterna för att använda deras åsikter och tankar om sitt styrelsearbete i samband med våra observationer. Med de förutsättningar som givits oss och de två styrelser som valt att delta i vår undersökning känner vi trots allt att det resultat vi presenterar i det här arbetet ger en god inblick i hur de sociala aspekterna påverkar ett mindre familjeföretags styrelsearbete. 2.6 Källkritik Den teori vi valt att använda i arbetet är av sådan art att den används som kurslitteratur vid flera svenska högskolor och universitet. De områden som främst berörts är socialpsykologi och ekonomi. Då böckerna vi valt att använda är av sådan art att de används för undervisning på högre nivå anser vi dem vara fullgoda till det här arbetet. Den brist som kan förekomma är att vi i våra teorisökningar missat teorier som kunnat komplettera eller förstärka redan existerande. Men vi känner att vi haft både en sådan bredd och ett sådant djup i våra teoretiska sökningar att den teori vi genererat är representativ för de områden den berör. Boken av Nilsen & Lekvall är inte en akademisk bok i dess sanna bemärkelse. Boken har legat till stor grund för det här arbetet. Bokens värde ligger i att författarna och de personer som deltagit för att skapa boken har ett otroligt stort kunnande inom sitt område, styrelsearbete i svenska småföretag. Just den breda kompetens som deltagit i skrivandet av boken gör att vi känner oss säkra på att boken ger en verklig bild av styrelsearbetet och den teori kring styrelsearbete vi funnit har även givit stöd för många av de påståenden som boken framför. 13

20 De deltagande styrelserna kom till genom ett bekvämlighetsurval vilket inte kan anses vara optimalt när vi ska argumentera för hur väl dessa företag stämmer in på normen av de företag vi valt att undersöka. Däremot anser vi att då detta är något av en pilotstudie och styrelserummet ofta är ett väldigt svårt rum att få tillträde till så har just detta urval både möjliggjort studien men också gett oss två företag som vi känner väl nog kan representera den grupp av företag vi fokuserar på i studien. 3. Teori 3.1 De fyra företagsorganen I aktiebolagslagen (ABL) anges fyra stycken organ samt de skyldigheter och rättigheter dessa har och hur de skall stå i relation till varandra. De fyra organen är bolagsstämma, styrelse, VD samt revisor. Figuren nedan är hämtad ur Nielsen & Ekvall (2008) och visar en övergripande bild av hur dessa fyra organ än knutna till varandra. Fig.2 Bolagets fyra organ Bolagsstämma Bolagsstämman är det forum där aktieägare träffas och fattar beslut, formellt är det endast på bolagsstämman som denna möjlighet finns. Det finns vissa specifika frågor som bolagsstämman ensam får besluta om, dessa är bland annat tillsättande och avsättande av styrelseledamöter, ändra bolagsordning, besluta om ansvarsfrihet för styrelse och VD, tillsätta eller avsätta revisor och besluta om fusioner. (Nielsen & Ekvall, 2008) Styrelse Styrelsen får fatta beslut i alla frågor förutom de som åligger bolagsstämman. Aktiebolagslagen ger en styrelse alla de rättigheter som krävs för att styrelsen skall kunna 14

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94

Storumans kommun. Ägarpolicy för. Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Storumans kommun Ägarpolicy för Storumans kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-09-24 94 Ägarpolicy för Storumans kommun Allmänt 1. Inledning Delar av Storuman kommuns verksamhet bedrivs i aktiebolagsform.

Läs mer

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt

Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING. 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt Styrelseutbildning för Almi i Jönköping 1. STYRNING 1. Styrning 2. Samspel 3. Inriktning 4. Ansvar och Arbetssätt 1 CORPORATE GOVERNANCE Ägare Två viktiga principer: - Kommandokedja - Rollfördelning Styrelse

Läs mer

Praktiskt styrelseseminarium 2010-11-17. Föreläsare Bengt Borr

Praktiskt styrelseseminarium 2010-11-17. Föreläsare Bengt Borr Praktiskt styrelseseminarium 2010-11-17 Föreläsare Bengt Borr Disposition 17/11 Presentation av kursen och disposition Formalia för styrelse inkl VDs roll Presentation av praktikfallet Ägardirektiv / delägarviljor

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2014-03-18

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2014-03-18 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2014-03-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope Lars-Henrik Andersson

Läs mer

Ägare styrelse VD Problem eller möjlighet? Företagarlunch Mjärdevi 2008-05-08 Bilderna 1-24: Styra AB

Ägare styrelse VD Problem eller möjlighet? Företagarlunch Mjärdevi 2008-05-08 Bilderna 1-24: Styra AB Ägare styrelse VD Problem eller möjlighet? Företagarlunch Mjärdevi 2008-05-08 Bilderna 1-24: Styra AB Styrelsearbete Styrelsen skall vara ett framtidsorienterat beslutsfora Styrelsen skall styra och kontrollera

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2013

Bolagsstyrningsrapport 2013 Bolagsstyrningsrapport 2013 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2012-03-13 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Ägarpolicy för de kommunala bolagen

Ägarpolicy för de kommunala bolagen Ägarpolicy för de kommunala bolagen 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform. De kommunalt ägda

Läs mer

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag

Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Företagspolicy för Ulricehamns kommun och dess bolag 1 Bakgrund Kommunallagen ställer krav på kommunalt inflytande och kontroll över all kommunal verksamhet, även den som ägs och bedrivs i bolagsform.

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete i ideella organisationer? 2014-03-12 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet Satish Sen Kaleidoscope

Läs mer

Ägarpolicy för kommunägda bolag

Ägarpolicy för kommunägda bolag Datum 2014-09-18 Ägarpolicy för kommunägda bolag Kommunfullmäktige 2014 Antagen av: Kommunfullmäktige 2014-11-24, 196 Dokumentnamn: Ägarpolicy för kommunägda bolag Ärendebeteckning: Kst/2014:452, Ägarpolicy

Läs mer

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116

ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN. Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 ÄGARPOLICY FÖR NORRKÖPINGS KOMMUN Fastställd av kommunfullmäktige 1999-06-17, 116 Bakgrund och syfte Kommunen bedriver verksamhet i såväl nämnd- som bolagsform. Inom kommunen skall en helhets- och samsyn

Läs mer

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg

Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Beslutsunderlag Diarienr: 14LTK1256 Handläggare: Åsa Lupton, Datum: 2015-01-26.. Riktlinje för bolagsstyrning i Region Kronoberg Fastställd av Landstingsfullmäktige 2014-04-29 Reviderad av Regionfullmäktige

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2014-02-18 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB

Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB Antagen 2014-03-27 Arbetsordning styrelsen i Svensk Privattandvård AB 1 Inledning 1.1 Denna arbetsordning för styrelsen i Svensk Privattandvård Aktiebolag ( Bolaget ), har upprättats som ett komplement

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700.

Härmed kallas till årsstämma i Fouriertranform Aktiebolag, 556771-5700. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för bolagsanalys och ägarstyrning Regeringskansliet 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag

Läs mer

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015)

Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) Midsona AB:s tillämpning av Svensk kod för bolagsstyrning (april 2015) 1. BOLAGSSTÄMMA Kodens innehåll Följs Kommentar 1.1 Tidpunkt och ort för stämman samt ärende på stämman 1.2 Kallelse och övrigt underlag

Läs mer

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014

Ägarinstruktion. för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt. Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 1 Ägarinstruktion för Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt Beslutad vid ordinarie bolagsstämma den 12 juni 2014 2 1. Inledning Ett kundstyrt bolag Livförsäkringsbolaget Skandia, ömsesidigt, Skandia,

Läs mer

HR kompetens in i styrelserummet. SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld

HR kompetens in i styrelserummet. SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld HR kompetens in i styrelserummet SVERIGES HR FÖRENING Våren 2014 Margareta Neld 1 AGENDA Utgångspunkter för professionellt styrelsearbete Nyttan av en styrelse När är det dags för en aktiv styrelse utifrån

Läs mer

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun

Bolagspolicy för Oskarshamns kommun Fastställd av Kommunfullmäktige 2014-02-10 21 Gäller från och med 2014-02-10 Inledning - ägaridé Kommunen äger bolag och driver bolagsverksamhet för att förverkliga kommunala ändamål. Verksamheten som

Läs mer

Antagen av styrelsen den [datum] 2007

Antagen av styrelsen den [datum] 2007 ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN I MÄLARHAMNAR AB Antagen av styrelsen den [datum] 2007 1 (7) 1. INLEDNING Styrelsens uppgifter och arbete i Mälarhamnar AB ( Bolaget ) regleras av aktiebolagslagen (2005:551)

Läs mer

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag

Instruktion för valberedningen i Dalarnas Försäkringsbolag Instruktion 1 Instruktion för valberedningen i Fastställd av ordinarie bolagsstämma den Instruktion 2 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Omfattning och ikraftträdande... 3 1.3 Kommunikation

Läs mer

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1

Reviderad. Informationsdag för nya kodbolag. Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 Reviderad Svensk kod för bolagsstyrning Avsnitt 6-9. Styrelseordförandes uppgifter, styrelseutvärdering m m Informationsdag för nya kodbolag Stockholm 2008-10-24 2008-10-24 1 6. Styrelseordförande Styrelsens

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2012 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer 556771-5700. Tid: Torsdagen den 19 april 2012, kl. 1300-1400 Plats: Fouriertransform

Läs mer

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM

Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM. Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform Aktiebolag 2014 Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Härmed kallas

Läs mer

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010

Woman on the board. Styrelsens uppgifter och ansvar. Eva Hägg 1 december 2010 Woman on the board Styrelsens uppgifter och ansvar Eva Hägg 1 december 2010 Aktiebolaget och dess bolagsorgan Aktieägare en eller flera Bolagsstämma Revisor Styrelse VD Bolaget / Verksamheten Styrelsens

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2008

Bolagsstyrningsrapport 2008 Bolagsstyrningsrapport 2008 Hufvudstaden är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen,

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång?

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilken nytta kan jag ha av en styrelse i mitt företag, och hur kommer jag igång? 2014-02-11 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelseinstitutet Satish Sen

Läs mer

Stadgar för Dataföreningen i Sverige

Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar för Dataföreningen i Sverige Sida 1 av 6 Stadgar för Dataföreningen i Sverige Stadgar antagna av Dataföreningen i Sverige vid ordinarie Föreningsstämmor; första gången 29:e mars 2012 samt andra

Läs mer

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON

AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. CHRISTER NILSSON AKTIEBOLAG ÄR EN BOLAGSFORM SOM KAN VARA LÄMPLIG NÄR DET GÄLLER ATT BEDRIVA NÄRINGSVERKSAMHET. Av CHRISTER NILSSON Aktiebolag är en bolagsform som kan vara ett lämpligt val för den näringsverksamhet som

Läs mer

Hur kan ett aktivt styrelsearbete utveckla mitt företag?

Hur kan ett aktivt styrelsearbete utveckla mitt företag? Hur kan ett aktivt styrelsearbete utveckla mitt företag? 22 oktober 2013 Roland Dansell Lasse Lindqvist 1 Roland Dansell Marknadsområdeschef Grant Thornton i Stockholm Övrigt Revisor 1981-2000 Auktoriserad

Läs mer

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM. Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Finansdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2014 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Kommunal Författningssamling

Kommunal Författningssamling Kommunal Författningssamling Koncernpolicy för Kävlinge kommun Dokumenttyp Beslutande organ Förvaltningsdel Policy Kommunstyrelsen Kommunkansliet Antagen 2002-03-14, Kf 12/02:1 Ansvar Kanslichef Koncernpolicy

Läs mer

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål?

1. Vilka av följande områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? Stiftelsens verksamhet 1. Vilka av fölnde områden beskriver närmast stiftelsens ändamål? utdelning av stipendier produktion av information eller utbildning främnde av kultur produktion av tjänster verksamhet

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB

Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB 1 BESLUT 2015-04-24 Dnr SU 1.2.1-3150-14 Universitetsstyrelsen Agneta Stenborg Universitetsjurist Ledningskansliet Ägaranvisningar för Stockholms universitet Holding AB Dessa anvisningar syftar till att

Läs mer

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen?

Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer. - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? Det framgångsrika styrelsearbetet i ideella organisationer - Vilka är de grundläggande förutsättningarna för styrelsearbete i en ideell föreningen? 2013-09-17 Föreläsare Ove Liljedahl Styrelesinstitutet

Läs mer

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE

FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE FRÅGOR TILL STYRELSEPROFFS UTBILDNING I AKTIVT STYRELSEARBETE 1 (7) Introduktionsfrågor SP 1. Berätta lite kort om dig själv och din bakgrund. 2. Vad fick dig att börja med styrelsearbete? 3. Inom vilka

Läs mer

Bilaga 1 Utdrag ur protokollet 2015-03-16 Ordföranden redogjorde för utvärderingen av de ersättningar som betalats ut till ledande befattningshavare under år 2014. Ersättningsutskottet har, med stöd av

Läs mer

G4 2004-03-17. VD-instruktion för ITS-Sweden AB

G4 2004-03-17. VD-instruktion för ITS-Sweden AB G4 2004-03-17 VD-instruktion för ITS-Sweden AB Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 VD Instruktion... 3 Inledning... 3 Styrelsens arbete... 4 Styrelsens Ordförande... 5 Mål och affärsstrategier...

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2006

Bolagsstyrningsrapport 2006 Bolagsstyrningsrapport 2006 Hufvudstaden är ett svenskt publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Till grund för styrningen av koncernen ligger bland annat bolagsordningen, den svenska aktiebolagslagen,

Läs mer

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda

Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Estrad, 24 februari, 2005 Generationsskiften - oundvikliga men oförberedda Annika Hall och Leif Melin Internationella Handelshögskolan i Jönköping Stor forskargrupp kring familjeföretag och ägande - Ägarstruktur,

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156.

Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015. Härmed kallas till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 556459-9156. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Akademiska Hus Aktiebolag, 2015 Härmed kallas

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048.

Härmed kallas till årsstämma i Aktiebolaget Bostadsgaranti, 556071-9048. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Sveriges Byggindustrier Box 5054 102 42 Stockholm Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma

Läs mer

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag.

Kommunallagen ställer tre krav för att kommunen ska få överlämna ansvaret för en kommunal verksamhet till ett bolag. FÖRETAGSPOLICY B:2 1 Bakgrund Kommunallagen ger kommunerna möjlighet att överlämna vården av en kommunal angelägenhet till aktiebolag, ekonomisk förening, ideell förening eller stiftelse. (Kl 3 kap 16)

Läs mer

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag

Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag Extern vd Så lyckas du! 15 framgångsfaktorer för vd i ägarledda företag 1 Bakgrund Praktik (Agneta) möter forskning (Annika) Stark kombination där olika synvinklar vävs samman till en helhet Bokens struktur

Läs mer

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010

Ägarpolicy för perioden maj - december 2010 Övergripande mål Sjunde AP-fondens engagemang i ägarfrågor har som enda mål att främja avkastningen för pensionsspararnas andelar i AP7 Aktiefond. Medel Sjunde AP-fonden får enligt lag inte rösta för svenska

Läs mer

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB

BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB BOLAGSORDNING F Ö R BORGHOLM ENERGI AB Beslutad vid årsstämma 2014-06-18, 11 Godkänd av kommunfullmäktige 2014-09-29, 174 2 (5) 1 Firma Bolagets firma är. 2 Säte Styrelsen har sitt säte i Borgholms kommun.

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport 2012

Bolagsstyrningsrapport 2012 Bolagsstyrningsrapport 2012 Elos AB är ett svenskt aktiebolag, vars B aktie är noterad på NASDAQ OMX Stockholm AB Small Cap listan. Elos AB är sektorklassificerat som Health Care bolag. Elos bolagsstyrning

Läs mer

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB

Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Bolagsordning för Tjörns Kommunala Förvaltnings AB Reviderat senast: Kommunfullmäktige 2014-01-30 (KF 4) Bolagsstämma 2014-04-24 (TFAB 15) Tjörn Möjligheternas ö 1 Firma Bolagets firma är Tjörns Kommunala

Läs mer

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag

Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Ta mer plats på årsstämman och klargör revisorns roll och uppdrag Årsstämman är aktiebolagets högsta beslutande organ. Det är där aktieägarna utövar sin rätt att besluta om bolagets angelägenheter samt

Läs mer

Organisationsnummer: 556459-9156

Organisationsnummer: 556459-9156 Bilaga 3 BOLAGSORDNING Organisationsnummer: 556459-9156 1 Firma Bolagets firma är Akademiska Hus Aktiebolag. Bolaget är publikt (publ). 2 Styrelsens säte Bolagets styrelse ska ha sitt säte i Göteborg.

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Vilket ansvar har styrelsen? 2012-11-05 Föreläsare Patrik Olivecrona Lindahl Thorbjörn Wennerholm Lindahl Ann Theander Grant Thornton 2 Patrik Olivecrona

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2013-11-22

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2013-11-22 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Hur bedrivs ett framgångsrikt styrelsearbete? 2013-11-22 Satish Sen VD Kaleidoscope Övrigt Ansvarat för behovsanalys, screening och rekrytering av

Läs mer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer

BOLAGSFORMER. Allmänt om bolagsformer Allmänt om bolagsformer Det är viktigt att välja rätt bolagsform, då den ger ramarna för verksamheten. Innan det är dags att slutgiltigt bestämma sig för vilken bolagsform man skall välja, är det bra att

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB

Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Kommunföretag AB Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Kommunföretag AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning

Läs mer

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter

Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Checklista för kommundirektörens ansvar, befogenheter och arbetsuppgifter Inledning och läsanvisning Kommunallagen reglerar inte arbetsuppgifter och ansvar för kommunens ledande tjänsteman kommundirektören/kommunchefen.

Läs mer

Styrelsearbetet i mitt perspektiv en betraktelse. Mitt vägval

Styrelsearbetet i mitt perspektiv en betraktelse. Mitt vägval Styrelsearbetet i mitt perspektiv en betraktelse Mitt vägval Vem är Åke Fagelberg 40 års arbete på 40 minuter En bra organisation Mitt styrelsearbete Min enkla affärside Född i Stockholm, gift, två barn

Läs mer

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45)

Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) Bolagspolicy för Tjörns kommun Antagen av kommunfullmäktige 2009-04-16 (KF 45) 1 Bakgrund Genom beslut i kommunfullmäktige den 22 december 2008 (KF 175) beslutades att bilda en bolagskoncern med Tjörns

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning Vara Konserthus AB Innehållsförteckning 1 Firma...

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014

Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Kallelse till årsstämma i Inlandsinnovation AB 2014 Härmed kallas till årsstämma i Inlandsinnovation AB, 556819-2263. Tid: Måndagen den 28 april 2014, kl. 16.00. Registrering från kl. 15.30. Plats: Styrelserummet,

Läs mer

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter.

4 Bolaget skall ha en styrelse om minst fem (5) och högst åtta (8) ledamöter. BILAGA 1 BOLAGSORDNING för Ålands Skogsindustrier Ab 1 Bolagets firma är Ålands Skogsindustrier Ab. 2 Bolagets hemort är Finström. 3 Föremålet för bolagets verksamhet är att bedriva industriell bearbetning

Läs mer

Bolagsstyrningsrapport

Bolagsstyrningsrapport Bolagsstyrningsrapport Net Insight AB (publ) är ett publikt aktiebolag med säte i Stockholm. Net Insights aktie är noterad på Nasdaq OMX Nordic Exchange Stockholm. Till grund för styrningen av bolaget

Läs mer

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar

Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar Kommunstyrelsen Sammanträdeshandlingar 2013-04-15 Extra sammanträde Tjänsteutlåtande Kommundirektör 2013-04-08 Björn Eklundh 08-590 970 31 Dnr: Fax 08-590 733 40 KS/2013:149 Bjorn.Eklundh@upplandsvasby.se

Läs mer

Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB

Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB 1(8) Arbetsordning för styrelsen i GWS Production AB 1. Inledning 1.1 Denna arbetsordning utgår från aktiebolagslagen (2005:551) och bolagsordningen. Den gäller för styrelsearbetet inom GWS Production

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer

Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer Uppdragsbeskrivning för styrelseledamöter, valberedning och revisorer STYRELSE Styrelsen väljs av medlemmarna på föreningsstämman. 1.8 Valbar till förtroendeuppdrag. Röstberättigad medlem, enligt 5.3,

Läs mer

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ)

Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) Handlingar inför årsstämman 2010 i MSC Konsult AB (publ) 4 maj 2010 Årsstämma i MSC Konsult AB (publ) den 4 maj 2010 klockan 16:00 Bolagets lokaler, Vasagatan 52, Stockholm Förslag till dagordning 1. Val

Läs mer

Bolagsordning för Vara Koncern AB

Bolagsordning för Vara Koncern AB Bolagsordning för Vara Koncern AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 73 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara Koncernmmunföretag

Läs mer

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6)

Svedala Kommuns 6:02 Författningssamling 1(6) Författningssamling 1(6) Bolagsordning för Svedala Exploaterings Aktiebolag SVEDAB antagen av kommunfullmäktige 2014-02-10, 23 Gäller från 2014-03-01 FIRMA 1 Bolagets firma är Svedala Exploaterings Aktiebolag

Läs mer

Svenska staten är ensam aktieägare representerande samtliga aktier och röster i bolaget, vilket godkändes att gälla som röstlängd.

Svenska staten är ensam aktieägare representerande samtliga aktier och röster i bolaget, vilket godkändes att gälla som röstlängd. Protokoll fört vid ordinarie Årsstämma med aktieägaren i AB Göta kanalbolag den 23 april 2010 i Motala Närvarande Aktieägare Svenska staten (näringsdepartementet) genom Jenny Lahrin för 29 272 st aktier.

Läs mer

Styrelsearbetets uppläggning och genomförande

Styrelsearbetets uppläggning och genomförande 2015-04-15 Arbetsordning STYRELSE Styrelsearbetets uppläggning och genomförande Denna arbetsordning har antagits av styrelsen för YSTAD ENERGI AB nedan kallat bolaget den 24 mars 1997 och skall med årlig

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2015

Kallelse till årsstämma i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2015 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Luossavaara-Kiirunavaara Aktiebolag 2015 Härmed

Läs mer

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB

Bolagsordning för Hässleholm Miljö AB KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING C 1 1(5) Gäller från Diarienummer 2015-2014/1358 003 Godkänd: kommunfullmäktige 2008-10-27 139 och ändrad senast 2014-12-15 144 Antagen: bolagsstämman 2015- Bolagsordning för

Läs mer

Bolagsordning för Vara Konserthus AB

Bolagsordning för Vara Konserthus AB Bolagsordning för Vara Konserthus AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 GodkändAntagen av kommunfullmäktige 2011-11- 28 71 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Formaterat: Teckensnitt:Verdana Bolagsordning Vara

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013. Rätt att delta och närvara samt anmälan

Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013. Rätt att delta och närvara samt anmälan Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Fouriertransform AB 2013 Härmed kallas till årsstämma i Fouriertransform AB, organisationsnummer

Läs mer

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23

Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse, utgåva 2012-03-23. Medlemsdirektiv. Upplands Väsby Promotion. Utgåva 2012-03-23 Medlemsdirektiv Upplands Väsby Promotion Utgåva 2012-03-23 Detta är ett Medlemsdirektiv till UVP:s styrelse. Det ska ses som ett komplement till stadgarna Den finns i en sammanfattande del och en mera

Läs mer

Landstingsfullmäktiges riktlinjer för styrning av landstingsägda bolag, stiftelser och andra associationer

Landstingsfullmäktiges riktlinjer för styrning av landstingsägda bolag, stiftelser och andra associationer LiÖ 2006-565 2006-09-26 BILAGA 1 Landstingsfullmäktiges riktlinjer för styrning av landstingsägda bolag, stiftelser och andra associationer Inledning Kommunallagen Kommunallagen anger i 3 kap. 17 bl a

Läs mer

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige

Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Stadgar för STIL, Stiftarna av Independent Living i Sverige Reviderade av årsstämman 23 maj 2015 1 Föreningens namn och syfte Stiftarna av Independent Living i Sverige, STIL, är en ideell förening. Föreningen

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836.

Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836. Kallelse till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget 2015 Härmed kallas till årsstämma i Svenska rymdaktiebolaget, organisationsnummer 556166-5836. Tid: Fredagen den 24 april 2015, kl. 9.00 Plats: Bolagets

Läs mer

Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB

Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB BESLUTSUNDERLAG 1(2) Ledningsstaben Richard Widén 2014-10-16 LiÖ 2014-957 Landstingsstyrelsen Köp av aktier i Almi Företagspartner Östergötland AB Bakgrund Landstinget i Östergötland övertar från och med

Läs mer

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB)

Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Styrande dokument Senast ändrad 2015-04-29 Bolagsordning för Växjö Energi AB (VEAB) Dokumenttyp Styrande dokument Dokumentansvarig Växjö Energi AB Dokumentinformation Dokumentnamn Bolagsordning för Växjö

Läs mer

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB

Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Bolagsordning för Piteå Näringsfastigheter AB Bolagsordning 2015-02-16, 21 Kommunfullmäktige Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep

KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep KOMPETENSFÖRDELNING OCH ANSVAR I AKTIEBOLAGET Professor Erik Nerep 1. Allmänt om bolagsorganen i aktiebolaget, funktion och kompetensfördelning - Kompetens och funktion hos andra än bolagsorganen - Koncernchefen,

Läs mer

G3 2004-03-17. Arbetsordning för styrelsen i ITS-Sweden AB

G3 2004-03-17. Arbetsordning för styrelsen i ITS-Sweden AB G3 2004-03-17 Arbetsordning för styrelsen i ITS-Sweden AB ARBETSORDNING FÖR STYRELSEN I ITS Intelligenta TransportSystem Sweden AB med organisationsnummer 556655-6279 ITS Intelligenta TransportSystem Sweden

Läs mer

Styrelsearbete i medelstora privata aktiebolag En studie om graden av aktivitet och tillsättning

Styrelsearbete i medelstora privata aktiebolag En studie om graden av aktivitet och tillsättning Uppsala Universitetet Företagsekonomiska institutionen Kandidatuppsats VT14 Handledare: Ulf Olsson 2014-08- 11 Styrelsearbete i medelstora privata aktiebolag En studie om graden av aktivitet och tillsättning

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2014-12-22 KS- 2014/1677.109 1 (5) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2015 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB,

Läs mer

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag

2013-12-10 Ks 213/2013. Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag 2013-12-10 Ks 213/2013 Bolagspolicy ägarroll och ägarstyrning för kommunens bolag Innehållsförteckning 1. Syfte... 3 2. Tillämpningsområde... 3 3. Ägarroll... 3 3.1 Kommunfullmäktige...3 3.2 Kommunstyrelsen...4

Läs mer

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015

Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes of Sweden AB 2015 Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Stockholm 2015 03 26 Kallelse till årsstämma i RISE Research Institutes

Läs mer

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB

ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB ÄGARDIREKTIV FÖR MORAPARKEN AB Innehållsförteckning 1. Bolaget som organ för kommunal verksamhet... 3 2. Kommunens direktivrätt... 3 5. Grundläggande principer för bolagets verksamhet... 3 6. Likställighetsprinciperna...

Läs mer

Stockholms läns landstings Ägarpolicy

Stockholms läns landstings Ägarpolicy Stockholms läns landstings Ägarpolicy Beslutad av landstingsfullmäktige 2010-12-14 1 Innehåll Ägarpolicy inledning 3 Bolagsstyrningsprinciper för Stockholms läns landsting 6 Generella ägardirektiv för

Läs mer

Ägarpolicy. Ägarstyrningen ska bedrivas i enlighet med god sed.

Ägarpolicy. Ägarstyrningen ska bedrivas i enlighet med god sed. Ägarpolicy samt Generella ägardirektiv för Stockholms läns landsting Ägarpolicy samt generella ägardirektiv fastställda i landstingsfullmäktige 2015-02-17, LS 1411-1289 Ägarpolicy Inledning Stockholms

Läs mer

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089.

Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning. Härmed kallas till årsstämma i Infranord AB, 556793-3089. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Infranord AB 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

Bolagsordning för VaraNet AB

Bolagsordning för VaraNet AB Bolagsordning för VaraNet AB Gäller fr.o.m : Rubrik 8 Godkänd av kommunfullmäktige 2015-02-23 19 Antagen av bolagsstämman XXXX-XX-XX XX Bolagsordning VaraNet AB Innehållsförteckning 1 Firma... 1 2 Säte...

Läs mer

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Erfarenheter från styrelsearbete i ägarledda företag 2012-05-24

Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag. - Erfarenheter från styrelsearbete i ägarledda företag 2012-05-24 Hur ett aktivt styrelsearbete utvecklar mitt företag - Erfarenheter från styrelsearbete i ägarledda företag 2012-05-24 Föreläsare Ashley Tott Styrelseakademien Satish Sen Kaleidoscope Annica Ullsten Advokatfirman

Läs mer

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen

Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Rolf Skog 140627 Om betydelsen av vinstsyftet i aktiebolagslagen Inledning Affärsverksamhet kan bedrivas i olika associationsformer, däribland i bolag. I svensk lag finns bestämmelser om enkla bolag, handelsbolag

Läs mer

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027.

Härmed kallas till årsstämma i Jernhusen AB (publ), 556584-2027. Svenska staten Näringsdepartementet Enheten statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Jernhusen AB (publ) 2015 Härmed kallas till årsstämma

Läs mer

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING

KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING GEMENSAMT ÄGARDIREKTIV FÖR BOLAGEN I SPINNERSKANKONCERNEN Kf 2012-04-26, 33 Blad 1(5) Marks kommun har fyra helägda bolag Spinnerskan i Mark AB, Marks Bostads AB, Marks Fastighets AB och Mark Kraftvärme

Läs mer

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015

Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag 2015 KALLELSE Svenska staten Finansdepartementet Enheten för statlig bolagsförvaltning 103 33 STOCKHOLM Riksdagens centralkansli 100 12 STOCKHOLM Kallelse till årsstämma i Specialfastigheter Sverige Aktiebolag

Läs mer

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING

Kommunstyrelsen TJÄNSTEUTLÅTANDE. Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se 141 85 HUDDINGE KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING 2013-01-28 KS-2013/171.109 1 (7) HANDLÄGGARE Per-Erik Björkbacka Kommunstyrelsen Per-Erik.Bjorkbacka@huddinge.se Huddinge kommuns ombud på 2013 års bolagsstämmor i Stockholmsregionens Försäkring AB, AB

Läs mer