Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden

Transkript

1 Vård- och omsorgsnämnden Kanslienheten Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Kallelse Datum Tid: Tisdagen den 3 maj 2016, kl Plats: Häradsgårdens samlingssal i Vagnhärad Gruppmöte: Gruppmöte majoriteten kl i lilla konferensrummet Gruppmöte oppositionen kl i samlingssalen Kallelse till Vård- och omsorgsnämnden Ärende Dnr 1. Godkännande av dagordning 2. Kvartalsrapport med helårsprognos 2016 för vård- och omsorgsnämnden 3. Budget 2017 med flerårsplan för , vård- och omsorgsnämnden VON 2016/19 VON 2016/20 4. Information om lagen samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård (inga handlingar) 5. Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar VON 2016/16 6. Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård VON 2016/15 7. Riktlinje för skydds- och begränsningsåtgärder VON 2016/18 8. Riktlinje för palliativ vård vid livets slut VON 2016/17 9. Personlig assistans på entreprenad genom upphandling (Inte öppet sammanträde) 10. Yttrande över anmälan till JO (Handlingar dukas. Inte öppet sammanträde) VON 2016/21 VON 2015/ Anmälan av delegationsbeslut VON 2016/1 12. Anmälningsärenden VON 2016/2 Martina Johansson Ordförande Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

2

3 Kommunkontoret Ann-Sofie Blomqvist Ekonom Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2016/19 Kvartalsrapport med helårsprognos 2016 för vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att överlämna nämndens kvartalsrapport 2016 till kommunstyrelsen. att godkänna nämndens helårsprognos Ärendet Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat uppföljningen t o m mars VO nämnden prognostiserar sammantaget ett negativt resultat på -1,8 mkr inklusive nämndens egen buffert på 2,6 mkr och inklusive prognostiserad reglering mot central buffert. Prognosen för avstämning demografi äldre visar per kvartalet att Vård- och omsorg ska erhålla 3,9 mkr då antalet äldre är högre än vad budgeten baserades på. Det är fler invånare i alla grupperna men störst avvikelse är det i gruppen år som är 71 stycken fler än GPF:en. Äldreomsorgen visar ett totalt underskott på -3,9 mkr (demografijustering inkluderat) där resultatenheterna står för +2,4 mkr av detta. Behovet av särskilt boende ligger i nivå med budget medan behovet av hemtjänst är fortsatt högt och avviker i prognosen med -9 mkr mot budget (exkl. demografiavvikelse). Tekniska hjälpmedel har en negativ prognos om -160 tkr. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

4 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Kommunkontoret Funktionshinderområdet har en negativ prognos på -0,4 mkr inkluderat demografireglering med + 9,7 mkr. Regleringen mot central buffert består av tre stycken beslut om personlig assistans från 2015 och tre stycken köp av boende varav ett till vuxen från år 2015 och två stycken till barn varav ett från 2015 och ett nytt år Resultatet på -0,4 tkr är direkt kopplade till behovet av hemtjänst under 65 år som inte inkluderas i regleringen mot central buffert. Kajsa Fisk Ann- Sofie Blomqvist Produktionschef Ek onom Bilagor 1. Kvartalsuppföljning 2016 Beslut till Kommunstyrelsen

5 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson (C) Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Budget Utfall Budget Prognos Avv. Budget helår 2015 helår 2015 helår 2016 helår 2016 prognos Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Nettoresultat inkl just från central buffert (beslut delår) Varav resultatöverföring Ekonomisk analys - helårsprognos Totalt sett prognostiserar Vård- och omsorgsnämnden ett negativt resultat på tkr. Årsprognosen inkluderar nämndens buffert samt reglering mot central buffert. Inkluderat är också de 1-årssatsningar på 1,1 mkr som är kopplat till kompetensutveckling och att motverka social isolering. Huvudorsaken till det prognostiserade underskottet är ett större behov av hemtjänst än vad nämnden har budget för. Gemensam ledning och stöd inom vård- och omsorgsförvaltningen prognostiserar ett resultat på 100 tkr på vid årets slut. Myndighetsenheten vilken enbart avser personal och administration förväntas göra ett nollresultat. Årsprognosen för hela äldreomsorgen är tkr inklusive demografireglering med tkr. Avvikelsen beror i huvudsak på det ökade behovet av hemtjänst som ligger högre jämfört med budget. Prognosen för resultatenheten hemtjänst är 0 tkr inklusive föregående års resultatöverföring. Behovet av särskilt boende ligger i linje med lagd budget och i dagsläget finns inga icke verkställda beslut. Resultatenheterna (särskilt boende) går fortsatt bra ekonomiskt med goda beläggningsgrader även i år. Prognosen för resultatenheterna är totalt 2,4 mkr inklusive föregående års resultatöverföring om 1,9 mkr. Funktionshinderområdet prognostiserar totalt sett ett negativt resultat på -410 tkr utifrån gällande beslut inklusive reglering mot central buffert om tkr. Orsaken till att regleringen mot central buffert är så stor är ökat antal ärenden under 2015 som i år kommer in med helårseffekt. De ärenden som ligger i ansökan från central buffert är 3 st nya pers ass ärenden från 2015, 1 st köp av plats boende vuxna från 2015 samt 2 st köp boende barn där 1 fanns år 2015 och ett är nytillkommet under Övriga -410 tkr inom funktionshinderområdet är kopplat till behovet av hemtjänst för personer undre 65 år. Hälso- och sjukvården prognostiserar ett nollresultat. Helårsprognosen för tekniska hjälpmedel är -160 tkr. Viktiga händelser under der året Med anledning av det prognostiserade underskottet som påvisades i kvartalsuppföljningen 2015 fattade Kommunstyrelsen beslutet att samtliga nämnder ska iaktta försiktighet och återhållsamhet. Vård- och omsorgsförvaltningen har sedan dess utrett olika möjligheter för nämnden att vidta. Förvaltningen har förstärkt myndighetsenheten för att möjliggöra fördjupad handläggning av komplexa ärenden samt tätare uppföljningar av ärenden inom både SoL och LSS. Att antal äldre ökar är känt och ett sätt att möta utvecklingen på är att arbeta förebyggande. Genom rätt hjälpmedel/ insats i ett tidigt skede ökar möjligheten att klara sig själv längre. Biståndskansliet har därför kompetensförstärkts med 2 st arbetsterapeuter (nyanställningar 2016) och rekrytering av 2 st sjukgymnaster pågår. Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Beslut om att även arbetsterapeuter (utöver handläggare inom SoL och LSS) kan fatta beslut om trygghetslarm togs vid nämndsammanträdet i slutet av januari i år. Vid bokslut 2015 redovisade färdtjänst ett negativt resultat motsvarande 992 tkr. För att möjliggöra en djupare analys samt underlätta kontrollen över

6 kostnaderna kommer vård- och omsorgsnämnden ta över funktionen för handläggningen av färdtjänst från och med Utöver de redovisade åtgärdernas gav vård- och omsorgsnämnden vid sammanträdet vård- och omsorgskontoret i uppdrag att utreda effekterna av att lägga ut personlig assistans på entreprenad. Återapportering görs vid sammanträdet den 3 maj För att säkerställa det vårdlogistiska förhållningssättet (dvs att vi fokuserar på rätt saker) har en kartläggning och behovsanalys gjorts avseende IT. Det handlar om att allt från system, mailkonton, mobiltelefoner, licenser, webbkonferenser, IT- tekniska hjälpmedel (för såväl brukare som personal) till utbildningar inom området setts över. Ledningsgruppen har med hjälp av denna kartläggning skapat en aktivitetsoch prioriteringslista att arbeta vidare utifrån. Utbildningsinsatser och kompetensutveckling fortlöper kontinuerligt inom samtliga verksamhetsområden. Fokusområden är fortsatt demens, psykisk ohälsa, kost, basal omvårdnadskunskap och SIP (samordnad individuell plan). När det gäller psykisk ohälsa hålls interna första-hjälpen-utbildningar för all personal av vår egna specialutbildade sjuksköterska. Med anledning av övertagandet av handläggningen för färdtjänst har en handläggare anställts och getts en grundutbildning i färdtjänst Inom kort följer en fördjupad kurs i ämnet. En översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens fem arbetsdagar inom den somatiska slutenvården och jämfört med dagens 30 dagar inom den psykiatriska slutenvården. Den nya lagen lyder: Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och förväntas träda i kraft som tidigast vid årsskiftet 2017/2018. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, behandlade utredningen och gav länsstyrgruppen i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur en samverkansöverenskommelse kan utformas i Sörmlands kommuner och Landsting. Den politiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget. I början av februari hölls ett mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Förslag på överenskommelse kommer att redovisas NSV under hösten För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning Attraktiv arbetsgivare och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarled undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända. Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har ett samarbete med Previa påbörjats i syfte att höja hälsotalen (och sänka sjuktalen) genom att arbeta mer förebyggande än vad som gjorts tidigare. Ett första möte mellan Previa och förvaltningens alla chefer har ägt rum där olika aktiviteter/ idéer lades fram. Projektets kommer att ta form efter sommaren. Demografi Äldre Enligt invånarstatistik visar prognosen för 2016 en positiv avvikelse jämfört med GPF i åldersgruppen med +71 st, med +14 st och 90 år och äldre med +5. Totalt ger detta en positiv avvikelse mot GPF (gemensamma planeringsförutsättningar) för vård och omsorg med tkr på helår Funktionshinderområdet Ökat antal ärenden inom personlig assistans, köp av platser boende vuxna och barn ger sammantaget ett behov av reglering mot central buffert med tkr för vård- och omsorgsnämnden. En beräkning av standardkostnaden i utjämningssystemet 2016, visar att verksamheten LSS borde (enligt rikssnittet / standardkostnaden) ligga på en total kostnad av 44,2 mkr. Enligt prognosen i kvartalet har verksamheten LSS en total nettokostnad på 45,9 mkr. En något högre kostnad än standardkostnaden föreligger och förklaringen är att verksamheten inom personlig assistans är dyrare samt att kommunen har ett fåtal köp av boende där behovet är stort och därmed högre i kostnad jämfört med standardkostnaden.

7

8 Kommunkontoret Ann-Sofie Blomqvist Ekonom Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2016/19 Budget 2017 med flerårsplan för , vård- och omsorgsnämnden Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunfullmäktige besluta att godkänna budget 2017 för vård- och omsorgsnämnden. Ärendet Enligt bilaga har Vård och omsorgschefen presenterat budget 2017 med plan för 2018 och Budgetramen är uppräknad enligt budgetanvisningarna med 2,5 % per år för löner 2016, 2017 och Övriga kostnader är uppräknade med 1,0 % per år för år 2017 och 1,5 % för år 2018 och I förslaget ligger en medräknad positiv ramjustering på tkr för 2017, tkr för 2017 och tkr för 2018 som gjorts utifrån den demografiska utvecklingen av den äldre befolkningen. En ramökning för demografi funktionshinderområdet är inkluderat med 5 mkr år Rationaliseringar är även inkluderade med -855 tkr för Utöver detta år 2017 finns ett besparingspaket på tkr som inom VO nämnden benämns som möjlighetspaket då nya lösningar, innovationer och arbetssätt är ledorden i detta paket. Satsningarna för år 2016 som tas bort efter avslutat år och har minskat ramen med motsvarande tkr. I förslaget ingår en buffert med totalt tkr kronor. Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

9 TROSA KOMMUN Tjänsteskrivelse Sida 2(2) Kommunkontoret Kajsa Fisk Ann- Sofie Blomqvist Produktionschef Ek onom Bilagor 1. Förslag till budget 2017 Beslut till Kommunstyrelsen

10 Vård- och omsorgsnämnden Ordförande: Martina Johansson Vård- och omsorgschef: Kajsa Fisk Totalt, tkr Bokslut Budget Budget Plan Plan Verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personal Kapitalkostnader Övriga kostnader Nettoresultat Varav resultatöverföring Verksamhetsområde Äldreomsorg Funktionshinderområdet Hälso- sjukvård Vård- och omsorgsförvaltningen ansvarar för alla kommuninvånare som har behov av stöd, service och omvårdnad. Inom verksamhetsområdena ges insatser till enskild utifrån Socialtjänstlagen (SoL), Lag om stöd och service till vissa funktionshinder (LSS) samt Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Verksamhetsförändringar (2017) I Trosa kommun har antalet människor i ålderintervallet år ökat med ca 100 personer/ år de senaste åren vilket medfört att behov av framförallt hemtjänst ökat men också insatser för personer med funktionsnedsättning i denna ålderskategori. Behovet ser i dagsläget ut att hålla i sig, i Trosa såväl som i landet i övrigt. I bokslutet 2015 redovisade vård- och omsorgsnämnden totalt sett ett negativt resultat på tkr jämfört budget. Avvikelsen är huvudsakligen kopplad till behovet av hemtjänst samt insatser inom funktionshinderområdet. Utförandet i Trosa kommun av personlig assistans enligt socialförsäkringsbalken (SFB) har redovisat ökade kostnader den senaste femårsperioden. Kostnaden har de senaste två åren överstigit ersättningen från Försäkringskassan med 1,4 mkr 2015 och 0,6 mkr år Utifrån ovanstående bakgrund har Kommunstyrelsen beslutat om ett besparingspaket som inom Vård- och omsorgsnämnden benämns som möjlighetspaket där ledorden är nya arbetssätt och innovationer. Organisationen rustar sig därmed för att i högre utsträckning än tidigare satsa på det rehabiliterande - förebyggande arbetet. Genom rätt hjälpmedel/ insats i ett tidigt skede ökar möjligheten att klara sig själv längre. För att möjliggöra detta har biståndsenheten kompetensförstärkas med en handläggare med juristkompetens och 2 arbetsterapeuter och i skrivande stund pågår rekrytering av 2 sjukgymnaster. Tjänsterna finansieras genom regeringens riktade medel för ökad bemanning inom äldreomsorgen. Regeringssatsningen syftar till ökad trygghet och kvalité för den enskilde och medel för detta gäller för åren För övrigt förutsätter arbetssättet ett nära och tätt samarbete med handläggarna samt med baspersonal inom de olika verksamheterna. Förutom förhöjd kvalité är målsättningen att behovet i och med det nya synsättet/arbetssättet kan hanteras inom tillgängliga ekonomiska ramar. Kunskap om äldres psykiska hälsa visar på att fler äldre än yngre riskerar att drabbas av depression. Utöver utbildning i just psykisk ohälsa som letts av vår psykiatrisjuksköterska kommer förvaltningens Vård- och omsorgskonsulent leda arbetet med att integrera reda befintliga verksamheter och aktiviteter som pågår i samhället. Syftet är att nå denna målgrupp och bryta social isolering eller tillse att den inte uppkommer. Kommunens ambition är att kunna informera och lotsa individen att hitta aktiviteter eller föreningar. Kommunen ska även kunna ge information kring vilka stödinsatser Kommunen kan erbjuda samt vidareförmedla kontakter till andra myndigheter. En tendens är ökad diagnostisering av yngre personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. För att möta behovet av stöd och service för denna målgrupp är det av stor vikt att se över kunskapsnivån även inom detta område. Ett sätt att arbeta än mer förebyggande är ett

11 utvecklat samarbete mellan skola och Individ och familj. En arbetsgrupp sk multiteam har tillsatts och som består av chefer samt handläggare ifrån de olika förvaltningarna. En översyn av lagen (1990:1404) om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård har gjorts och redovisades 27 feb Målsättningen med översynen har varit att förkorta ledtiderna mellan slutenvård på sjukhus och vård och omsorg i det egna hemmet eller i särskilt boende. Detta för att undvika onödig vistelse på sjukhus för utskrivningsklara patienter. Träder förslaget i kraft innebär det att kommunen övertar betalningsansvaret efter tre dagar jämfört med dagens fem arbetsdagar inom den somatiska slutenvården och jämfört med dagens 30 dagar inom den psykiatriska slutenvården. Den nya lagen lyder: Lag om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och förväntas träda i kraft som tidigast årsskiftet 2017/2018. Nämnden för samverkan kring socialtjänst och vård, NSV, behandlade utredningen och gav länsstyrgruppen i uppdrag att återkomma med ett förslag på hur en samverkansöverenskommelse kan utformas i Sörmlands kommuner och Landsting. Den politiska viljeriktningen är att Sörmland oavsett om lagen träder i kraft eller inte arbetar utifrån det nu lagda förslaget. I februari 2016 hölls ett mobiliseringsseminarium för representanter inom landstinget och länets Kommuner. Förslag på överenskommelse kommer att redovisas NSV under hösten 2016 varefter implementering kommer att påbörjas under Värt att nämna är att samverkan med landstinget och andra aktörer kommer att vara förutsättningen för att den nya lagen inte ska medföra ökade kostnader för kommunen. Det innebär att utskrivningsklara patienter/brukare ska vid hemgång veta vem som är ansvarig läkare, ha en underskriven Sip (samordnad individuell plan), eventuella hjälpmedel och bostadsanpassningar etc arrangerade. Risk finns annars för att individen tvingast stanna på sjukhus (i onödan) samt att Kommunen får betalningsansvar (i onödan). Under 2016 har planering av införandet av ICF (Klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa) påbörjats. ICF rekommenderas av Socialstyrelsen och är en av WHO:s huvudklassifikationer. Syftet med att införa ICF är att skapa ett gemensamt professionellt språk (standardiserat språk för att beskriva funktionstillstånd och funktionshinder i relation till hälsa) och kan användas som ett verktyg för att beskriva och dokumentera aktuellt funktionstillstånd, sätta mål, bedöma behov och följa resultat inom olika områden inom vård och omsorg. Det kan också användas som statistiskt verktyg för att samla in och sammanställa data för olika ändamål. Socialstyrelsen har även introducerat ÄBIC (äldres behov i centrum) som innebär en strukturerad dokumentation av äldre personers behov med användning av ICF. Socialstyrelsen har vidareutvecklat ÄBIC till att även innefatta vuxna med funktionsnedsättning varför IBIC (Individens behov i centrum) är ett mer heltäckande begrepp. Med hänvisning till de nya arbetssätt som nu är på väg att införas i vård och omsorg samt till den nya lagen (Lag om samverkan vid utskrivning från sluten- och sjukvård) är det av stor betydelse att underlätta för en mer entydig kommunikation (där alla vet vad som menas och menar samma sak) och samarbete över professionsgränserna. För att möta det ökade behovet inom vård och omsorg är kompetensförsörjningen en prioriterad fråga. Förvaltningen ingår i Regionförbundets satsning Attraktiv arbetsgivare och Trosa har inom ramen för det projektet antagits som pilotkommun och får därigenom möjlighet att via projektmedel testköra en arbetsplatsförlagd utbildningsmodell. Modellen har tagits fram av Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum som är ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning inom äldreområdet. Modellen går under namnet ArbetSam. Utbildningen sker till stor del på arbetsplatsen men i kombination med lärarled undervisning. Modellen lämpar sig för alla som inte har undersköterskeutbildning och till en början kommer platserna att rikta sig till nyanlända. Planering av projektet har påbörjats och pilotprojektet kommer att löpa mellan den 1 augusti 2016 tom 31 juli Under 2015 steg sjuktalen något inom vård- och omsorg. Det är framförallt inom de områden där behoven ökat som mest som ökningen skett. För att bromsa utvecklingen har ett samarbete med Previa påbörjats i syfte att höja hälsotalen (och sänka sjuktalen) genom att arbeta mer förebyggande än vad som gjorts tidigare. Satsningen kommer också att inkludera fördjupad kunskap avseende den psykosociala och organisatoriska arbetsmiljön med koppling till att Arbetsmiljöverket beslutat om en ny föreskrift gällande just detta. Regler kring detta är inget nytt men den nya föreskriften är ett förtydligande. Projektets kommer att ta form under hösten 2016 och pågå även under 2017.

12 Då chefer har en central roll i att skapa en bra social och organisatorisk arbetsmiljö, är deras arbetsmiljö minst lika viktig att belysa. Regelbunden reflektions- och ledarskapsutveckling kommer av den anledningen fortsättningsvis att prioriteras. Det finns en politisk vilja att öka möjligheten till ökad sysselsättningsgrad för personalen. Flera insatser har gjorts i detta syfte. Bl.a. överanställning under vissa perioder, kontinuerlig översyn och av tjänsters sysselsättningsgrad vid förändringar, ökad flexibilitet och samordning mellan enheter, schemaöversyner och kontinuerlig uppföljning av sysselsättningsgraden för varje enhet. Arbete pågår med att ta fram ytterligare förslag på åtgärder i syfte att höja sysselsättningsgraden. Under 2016 har en fokusgrupp skapats i syfte att ta reda på vad det är som gör att fler inte önskar höja sin sysselsättningsgrad än vad som är realiteten idag. Redan under 2016 har förvaltningen sett över behov av utveckling inom IT. För att följa utvecklingen och erbjuda goda effektiva lösningar såväl för personalen i deras dagliga arbete som för brukarna i deras vardag är det av stor vikt att fortsätta satsningar inom IT nu och de kommande åren. För att täcka kostnader för utvecklingen inom IT är en utökning av ram nödvändig. Rationaliseringar Budgeten 2017 är beräknad med föreslagna rationaliseringar inlagda om totalt 855 tkr. Utöver detta år 2017 finns ett besparingspaket på 2,5 mkr som inom VO nämnden benämns som möjlighetspaket då nya lösningar, innovationer och arbetssätt är ledorden i detta paket. Ramförändringar Utifrån den demografiska utvecklingen inom äldreomsorgen har en ramjustering gjorts med +6,7 mkr för En utökning av ram med +5 mkr har även gjorts avseende demografisk utveckling inom funktionshinderområdet. Det föreligger däremot ytterligare behov av utökning av ram för funktionshinderområdet med ca 5 mkr kopplat till de ärenden som inomkommit till största delen under år 2015 men som under 2016 och 2017 finns med helårseffekt. Verksamheten Ovan beskrivna åtgärder, möjligheter och projekt kommer att pågå även flera år framåt. Det handlar i många delar om ett långsiktigt arbete med utgångspunkt i den personcentrerade vården. För att möta den demografiska utvecklingen (som innebär fler antal individer som kommer att behöva insats) med bibehållen kvalité samt en ekonomi i balans är det helt avgörande att kunna fördela resurser rätt samt lägga dem där behovet är som störst. Det man kan kalla för ett vårdlogistiskt perspektiv. Vårdlogistik definieras som de aktiviteter som gör att rätt brukare, får rätt vård, av rätt kvalitet, på rätt nivå, på rätt plats, vid rätt tidpunkt, till rätt kostnad Det logistiska synsättet innebär att man fokuserar på flödet och det som når fram till kund. Det i sin tur förutsätter en intakt och frisk organisation med tydlig struktur. Det betyder också att arbetet med att vara en Attraktiv arbetsgivare kommer att fortsätta, liksom att främja hälsan hos personalen samt utveckla och ge näring till ett gott ledarskap. Den äldre befolkningen d.v.s. 85 år och äldre har legat relativt konstant i antal de senaste åren men kommer (enligt den demografiska statistiken) successivt att öka i antal. Mot bakgrund av detta är det viktigt att följa utvecklingen, ha beredskap för förändringar avseende föreliggande behov samt snabbt kunna ställa om och anpassa resurser utifrån detta. Det handlar i huvudsak om personalplanering och boendeformer. Enligt statistik från SCB kommer antalet finsktalande och eller med finskt ursprung på sikt att öka. Det är därför sannolikt att finskspråkiga vårdtagare kommer att bli fler och behovet av finskspråkig personal en realitet. Personal Personal Budget Budget Förändr % Personalkostnader, tkr % Personalkostn/total kostnad 69% 69% 0% Ekologisk utveckling Alla anställda har genomgått en webbaserad miljöutbildning. Miljöombud finns på flera enheter inom förvaltningen. Förvaltningen befinner sig i dag på miljöledningsnivå 1. Under hösten 2015 har kommunekologen samt en student från miljövetarprogrammet vid Linköpings universitet arbetat fram en miljöutredning. Utredningen färdigställdes i slutet av året och innehåller b.la förslag på miljöpolicy och nyckeltal. Ett förslag som förvaltningen inom det närmsta kommer att arbeta

13 vidare utifrån. Målet är också att gradera till miljöledningssystemsnivå 2. En ny rese- och fordonspolicy kommer antas under 2016 med ett förtydligat miljöperspektiv för alla förvaltningar att förhålla sig till. Cyklar användas ofta för dagliga transporter inom många verksamheter. Fordon ska drivas på det bästa tillgängliga miljöbränsle som bilen är avsedd för.

14

15 Vård och omsorgsnämnden Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2016/16 Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar 2016 som ersätter Riktlinje för kommunens Hälso- och sjukvårdsansvar 2005 (Dnr 2005/480) Ärendet Tidigare riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar beslutades 2005 när kommunen ännu inte hade ansvar för hemsjukvården, vilket övertogs Den reviderade riktlinjen beskriver kommunens ansvar för hemsjukvården och att Landstinget och kommunen ska besluta gemensamt om vem som ska skrivas in. Den tar också upp att landstinget har rätt att fatta beslut om att kommunens legitimerade personal ska göra enstaka hembesök, även till patient som inte är inskriven i hemsjukvård och därmed inte kända av kommunen. Kajsa Fisk Produktionschef Vård- och omsorg Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Vård- och omsorg Bilaga 1. Riktlinjer för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar 2. Riktlinjer för kommunense hälso- och sjukvårdsansvar 2005 Beslut till Författningssamlingen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

16 Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp: Vård- och omsorgsnämnden 2016-XX-XX, X Styrdokument Riktlinje

17 Överförmyndaren Nadja Furuberget Skog Nämndsekreterare Riktlinje Datum Diarienummer VON 2016/16 Innehållsförteckning Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar... 2 Bakgrund... 2 Ansvar... 2 Tröskelprincipen... 2 Vårdnivå... 2 Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal... 2 Delegering och uppdrag från extern vårdgivares personal... 3 Styrande och rådgivande dokument... 3 Hembesök... 3 Utrustning... 3 Enskild verksamhet... 3 Lagar, avtal och överenskommelser... 4 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

18 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(5) Överförmyndaren Riktlinje för kommunens hälso- och sjukvårdsansvar Bakgrund Trosa kommuns hälso- och sjukvård omfattar omvårdnad, förebyggande hälsovård, rehabilitering, habilitering, förskrivning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar till de personer som bor på särskilt boende (SÄBO), bostad med särskild service, de som vistas på daglig verksamhet och på daglig sysselsättning. Sedan 2010 ingår även hemsjukvård enligt den s.k. Tröskelprincipen. I Trosa kommun kallas all hälsooch sjukvård som utförs av kommunens personal för Hemsjukvård oavsett var patienten bor. Hälso- och sjukvården ska vara av god kvalitet och ska säkerställa patientens behov av trygghet, kontinuitet, samordning och säkerhet vilket kräver att personalen har rätt kompetens, erbjuds kompetensutveckling och att bemanningen grundas på patienternas behov. Ansvar Vård- och omsorgsnämnden är ansvarig vårdgivare för kommunens hälso- och sjukvård och har ansvar för patientsäkerheten. Produktionschefen för Vård och omsorg har det övergripande ledningsansvaret för hälso- och sjukvården och medicinsk ansvarig sjuksköterska (MAS) ansvarar för uppföljning av kvaliteten och patientsäkerheten. Länsövergripande och lokala avtal och/eller överenskommelser styr ansvarsfördelningen mellan Trosa kommun och Landstinget Sörmland. Tröskelprincipen Tröskelprincipen innebär att hemsjukvård ges till personer 18 år och äldre som bor i ordinärt boende men som på grund av sjukdom, funktionsnedsättning eller social situation inte självständigt eller med stöd kan uppsöka vårdcentral eller mottagning. Behovet bedöms individuellt och legitimerad personal i landstinget och kommunen beslutar gemensamt vem som ska skrivas in i hemsjukvården. Personer som bor i gruppboende eller vistas på daglig verksamhet enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) har rätt till hemsjukvård men huvudriktningen är att de ska besöka vårdcentral eller mottagning om de kan göra det själva eller med stöd av andra. Vårdnivå Kommunens hälso- och sjukvård ges till och med sjuksköterskas nivå. Kommunens hälso- och sjukvårdspersonal Kommunens legitimerade personal utgörs av sjuksköterskor, fysioterapeuter/sjukgymnaster och arbetsterapeuter. De utför och ordinerar sjukvårdsåtgärder inom ramen för sina ansvarsområden samt utför insatser som ordineras av läkare. Landstinget har läkaransvaret och endast de fåranställa läkare.

19 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 3(5) Överförmyndaren Undersköterskor och omvårdnadsassistenter är att betrakta som hälso- och sjukvårdspersonal när de utför hälso- och sjukvårdsåtgärder, vilket omfattar mer än de delegerade åtgärderna. Delegering och uppdrag från extern vårdgivares personal Kommunens omvårdnadspersonal får utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion eller på delegering från kommunens legitimerade personal. Instruktion eller delegering kan även ges av leg. personal hos annan vårdgivare om omvårdnadspersonalens chef först godkänt detta. Styrande och rådgivande dokument Nationella föreskrifter, vårdprogram och allmänna råd beskriver vad som ska utföras i hälso- och sjukvården och länsövergripande överenskommelser och samverkansavtal beskriver ansvarsgränser mellan landstinget och kommunen. Länsövergripande rutiner samt vård och omsorgskontorets riktlinjer och rutiner beskriver hur vården ska utföras. Cheferna i verksamheten ska med detta som grund ta fram rutiner och verka för att de är kända och att de följs. Riktlinjer och rutiner ska ses som ett stöd och en vägledning för hur arbetet ska bedrivas. När händelser avviker från den normala och förväntade utvecklingen har personalen ledningens stöd i att frångå rutinerna om det krävs för att kunna lösa situationen på bästa sätt. Hembesök Kommunens åtagande innebär även att göra hembesök såväl till patienter som är inskrivna i hemsjukvård som till patienter som inte är inskrivna i hemsjukvården (enstaka hembesök). Enstaka hembesök av sjukgymnast/arbetsterapeut till personer som inte är inskrivna i hemsjukvård kan ske direkt på uppdrag av den enskilde eller en närstående. Åtgärden är hemsjukvård eftersom den behöver utföras i hemmet. Vid enstaka hembesök av sjuksköterska gör landstinget (vårdcentral, primärvårdsjour, akutmottagning, sjukvårdsupplysningen) en bedömning av patientens hälsotillstånd och har tolkningsföreträde för beslut om ärendet ska handläggas på mottagning eller genom ett hembesök av kommunens legitimerade hälso- och sjukvårdspersonal. Utrustning Kommunen ansvarar för basal hälso- och sjukvårdsutrustning Vid läkarordinerad provtagning och undersökning som kräver särskild utrustning (t.ex. EKG) ansvarar landstinget för utrustningen. Enskild verksamhet Trosa kommun har inte hälso- och sjukvårdsansvar i enskild verksamhet som drivs av bolag, samfällighet, stiftelse o dyl. med tillstånd enligt LSS eller SoL. Det är den placerande kommunen som har ansvar för att försäkra sig om att den person som man placerar erbjuds god hälso- och sjukvård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav.

20 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 4(5) Överförmyndaren Lagar, avtal och överenskommelser Styrande, ledande och rådgivande dokument: Hälso- och sjukvårdslag ( ) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Halso--och-sjukvardslag-1982_sfs / Avtal om övertagande av hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende mellan landstinget och kommunerna i Södermanlands län arden.pdf Länk till Praktiska anvisningar, Kommunalisering av hemsjukvården i Sörmland hemsjukv%c3%a5rd% pdf Hemsjukvård i Sörmland ett ansvar för både kommunerna och landstinget. 3.pdf Patientsäkerhetslag (2010:659) Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag _sfs / Överenskommelse om samarbete kring personer med psykiatriska funktionsnedsättningarna 20s%c3%b6dra% pdf Överenskommelse angående ansvarsfördelning mellan primärvårdsnivå i kommun och landsting och Habiliteringsverksamheten Samverkansavtal om läkarmedverkan i kommunernas hälso- och sjukvård 4karavtal% pdf

21 KOMMUNENS HÄLSO- OCH SJUKVÅRD 1/2 Riktlinjer utarbetad för: Vård & Omsorg Kvalitetsområde: Kommunens hälsooch sjukvårdsansvar Framtagen av ansvarig tjänsteman: MAS, Helena Gustafsson Utgåva: 1 Ersätter: Antagen av Vård &Omsorgsnämnden Giltig from: Riktlinjer för Kommunens Hälso- och sjukvårdsansvar Styrande, ledande och rådgivande dokument Hälso- och sjukvårdslag ( ) 18, Hälso- och sjukvårdsansvaret i boendeform eller bostad enligt SoL, LSS m.m; Cirkulär 2003:82, Sveriges kommuner och landsting. Hälso- och sjukvård i kommunal regi är ett erbjudande till de vårdtagare som genom handläggarbeslut enligt Socialtjänstlag (SoL) eller Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) beviljats plats i särskilt boende eller dagverksamhet. I särskilt boende och dagverksamhet har kommunen hälso- och sjukvårdsansvar till och med sjuksköterske- sjukgymnast- arbetsterapeutnivå, vilket dels innebär omvårdnad, rehabilitering, habilitering och förskrivning av hjälpmedel och förbrukningsartiklar inom ramen för dessa yrkens specifika ansvars- och kunskapsområden (se mappen PERSONAL: Funktionsbeskrivningar), dels insatser som dessa yrkesgrupper får och kan utföra efter ordination av läkare. För denna hälso- och sjukvård är kommunen huvudman. Läkarinsatser är landstingets ansvar. Vid läkarordinerad provtagning och undersökning som kräver särskild utrustning (tex EKG) ansvarar landstinget för utrustningen. I ordinärt boende har landstinget hälso- och sjukvårdsansvar. Kommunens vårdpersonal kan dock utföra hälso- och sjukvårdsuppgifter efter instruktion eller på delegering från distriktssköterska. Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i korttidshem för LSS personkrets där insatsen ges med stöd av 9, oavsett om verksamheten drivs av kommunen eller som enskild verksamhet. 1

22 Kommunen har inte hälso- och sjukvårdsansvar i s.k enskild verksamhet som drivs av bolag, samfällighet, stiftelse o dyl med tillstånd enligt 23 LSS eller 6 kap respektive 7kap 1 1 st SoL. Om kommunen köper plats i bostad med särskild service som drivs som enskild verksamhet har kommunen skyldighet att erbjuda hälso- och sjukvård till de personer man placerar där. Den kommun som köper plats ansvarar för att den boende erbjuds en god vård och att verksamheten uppfyller hälso- och sjukvårdslagens krav. Detta gäller också kravet på att det skall finnas en medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS). Uppgiften kan utföras av den köpande kommunens MAS eller av en sjuksköterska som har erforderlig kompetens och är anställs av entreprenören. Av det avtal som upprättas mellan placerande kommun och den enskilda verksamheten skall framgå hur entreprenören skall fullgöra uppgifterna enligt hälso- och sjukvårdslagstiftningen. Genom lokala avtal och/eller överenskommelser kan ansvarsfördelningen mellan kommunen och landstinget se annorlunda ut (se mappen LOKALT). 2

23

24 Vård och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Tjänsteskrivelse Datum Diarienummer VON 2016/15 Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård Förslag till beslut Vård och omsorgsnämnden beslutar att anta Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård som ersätter Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård 2005 (Dnr 2005/480) Ärendet Krav på dokumentationen i hälso- och sjukvård styrs av ett flertal lagar. Följande nya lagar har tillkommit sedan Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård beslutades 2005; Patientdatalagen SFS 2008:355 och föreskriften Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 som reglerar dokumentation och säkerhet för datajournaler. Lagen säkrar patientens rätt att neka informationsöverföring när införandet av datajournaler medförde en risk för att personlig information annars alltför lätt skulle kunna överlämnas till andra vårdgivare. Patientlag 2014:821 stärkte patientens rätt till delaktighet i vård och planering. Riktlinjen beskriver syftet med patientjournalen och olika lagars krav på vad som ska ingå i den för att säkerställa en god och säker vård med patienten delaktig. Patientjournalen är framför allt ett arbetsverktyg för personal i vården och ska beskriva aktuella händelser, mål för vården, analys, åtgärder för att nå målen, uppföljning och resultat och patienten har rätt att ta del av den. Kajsa Fisk Charlotte Karlsson Produktionschef Medicinskt ansvarig sjuksköterska Bilagor 1. Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård Riktlinje för dokumentation i den kommunala hälso- och sjukvården 2005 Beslut till Författningssamlingen Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

25 Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård Antagen av: Dokumentkategori: Dokumenttyp: Vård- och omsorgsnämnden 2016-XX-XX, X Styrdokument Riktlinje

26 Vård- och omsorgskontoret Charlotte Karlsson Medicinskt ansvarig sjuksköterska Riktlinje Datum Diarienummer VON 2016/15 Innehållsförteckning Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård... 2 Bakgrund... 2 Patientjournalens syfte... 2 Patientjournalens språk och dess innehåll... 2 Hälso- och sjukvårdspersonal... 3 Dokumentationsskyldighet... 4 Patientens rätt att få ta del av sin journal och menprövning... 4 Sekretess, samtycke och vårdpersonalens behörighet att ta del av journal... 4 Bakgrund till vården... 4 Anamnes... 4 Status, aktuellt hälsotillstånd... 4 Vårdplan... 5 Åtgärder/Ordinationer... 5 Uppföljning av vård och behandling... 5 Epikris... 5 Referenser och lagar som styr journalföring och informationshantering inom hälsooch sjukvård... 5 Postadress: Trosa kommun, Trosa Tel: Fax: E-post: trosa@trosa.se

27 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 2(6) Vård- och omsorgskontoret Riktlinje för dokumentation i hälso- och sjukvård Bakgrund Inom hälso- och sjukvård hanteras mycket information, vården ges hela dygnet och många personer kan vara inblandade i den enskilde patientens vård. För att säkerställa en god och säker vård finns lagstadgad skyldighet att föra patientjournal med uppgifter om bedömningar, beslut, genomförande och utvärdering av den vård som ges. Patienten och de närstående ska informeras om vård och behandling och den information de fått ska dokumenteras. Informationen är en förutsättning för att patienten så långt det är möjligt ska kunna vara delaktig i planeringen. Patientjournalen är ett arbetsredskap som ska vara tillgänglig för dem som planerar vården, de som deltar i den och för patienten själv. Informationen i journalen ska vara tillförlitlig och lätt att förstå, den ska vara skriven på svenska språket istället för latin när det är möjligt. En väl förd patientjournal innehåller aktuella händelser, mål för vården, planering, genomförande, utvärdering, uppföljning och resultat och är grunden för en god och säker vård. En journalhandling är alla de handlingar och anteckningar som innehåller uppgifter om patientens hälsotillstånd, andra personliga förhållanden och de åtgärder som genomförs eller planeras. En journalhandling kan vara på papper, elektronisk, bild eller upptagning som kan avlyssnas eller på annat sätt uppfattas med tekniskt hjälpmedel. Patientjournalens syfte En patientjournal är främst ett stöd och en informationskälla för de personer som ansvarar för eller vårdar patienten och för någon som inte tidigare träffat patienten så att hen ska kunna göra en riktig bedömning och besluta om åtgärder. Patientjournalen ska bidra till att patienten får en god och säker vård genom att beskriva aktuella händelser, mål för vården och olika steg i vårdprocessen såsom bedömning, planering, genomförande, utvärdering och resultat. Patientjournalen är även en källa för uppföljning och utveckling av verksamheten, tillsyn, försäkringsärenden, rättsliga krav och forskning. Patientjournalens språk och dess innehåll Patientjournalerna i Trosa kommun förs elektroniskt i datajournaler, till journalen hör även information på papper som sparas i en journalmapp för varje patient. Patientjournalen ska vara skriven på lättförståelig svenska för att patient och personal ska förstå informationen, men facktermer får användas för ökad tydlighet. Endast förkortningar ur Medicinsk terminologi och Svenska Akademins Ordlista får användas. Texten ska vara tydlig utformad med omsorg så att den inte kan feltolkas eller uppfattas som kränkande av patienten eller dennes närstående.

28 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 3(6) Vård- och omsorgskontoret Nedan följer de uppgifter som ska patientjournalen ska innehålla utöver förändringar i patientens hälsotillstånd, bedömningar, planerade och genomförda åtgärder, uppföljningar och resultat liksom samtal med närstående och externa vårdgivare. Journalen ska innehålla uppgift om; patientens identitet bakgrund till vården, vilket innebär aktuellt hälsotillstånd och medicinska bedömningar undersökningsresultat, medicinsk diagnos och grund för mera betydande åtgärder, t.ex. förskrivningsorsak vid ordination av läkemedel och hjälpmedel vidtagna och planerade åtgärder, omvårdnadsåtgärder och ordinationer av till exempel läkemedel och olika behandlingar den information som lämnats till patienten om ställningstaganden inför val av behandlingsalternativ och om patientens möjlighet till en förnyad medicinsk bedömning en patient har beslutat att avstå från viss vård eller behandling överkänslighet för läkemedel eller vissa ämnen efterfrågas och svaret dokumenteras vårdhygienisk smitta epikris och andra sammanfattningar av genomförd vård vem som gjort en viss anteckning och när den gjordes lämnade samtycken till informationsöverföring och registrering i kvalitetsregister patientens egna önskemål om vård och behandling id-uppgifter till medicintekniska produkter så att de kan spåras intyg, remisser, behandlingsmeddelanden och andra inkommande och utgående uppgifter vårdplanering och samordnad individuell plan (SIP) ansvariga för vården både hos externa vårdgivare och planeringsansvariga i kommunen explosiva implantat skydds- och begränsningsåtgärder restriktioner Hälso- och sjukvårdspersonal Hälso- och sjukvårds personal utgörs i Trosa kommun av legitimerad (leg) personal vilket är sjuksköte rskor, arbetsterapeuter och fysioter apeuter (sjukgymnaster) samt av omvårdnadspersonal som är häl so- och sjukvårdspersonal när de utför de legerade arbetsuppgifter och när de biträder legitimerad yrkesutövare i hälso- och sjukvårdsuppgifter.

29 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 4(6) Vård- och omsorgskontoret Dokumentationsskyldighet All legitimerad personal inom hälso- och sjukvård är skyldig att föra journal och i Trosa kommun för varje legitimerad (leg.) profession sin egen jour nal men ha r läsbehörighet till de öv rigas. Journalanteckningar ska skrivas snarast för att aktuell information om patientens hälsotillstånd ska vara tillgänglig för dem som deltar i vården. Patientens rätt att få ta del av sin journal och menprövning Patienten har rätt att ta del av sin patientjournal efter att en s.k. menprövning har gjorts av ansvarig leg. personal. Menprövning innebär en bedömning av om journalen kan lämnas ut till patienten utan att uppgifter i den är till men, skada, för patienten eller de närstående. Socialstyrelsen avgör i de sällsynta fall där det bedöms finnas en risk för men. Sekretess, samtycke och vårdpersonalens behörighet att ta del av journal Sekretesslagen kräver att patienten alltid måste tillfrågas och lämna sitt samtycke innan personliga uppgifter får lämnas ut till närstående eller en annan vårdgivare, Nationell patientöversikt (NPÖ), eller nationella kvalitetsregister. Patienten har alltid rätt att neka informationsöverföring vilket ska dokumenteras och journalen låsas Endast personal som deltar i vården av en patient får ta del av hens personliga uppgifter och läsa journalen. Personalen har eget ansvar för att följa Sekretesslagen. Arbetsgivaren ger begränsad behörighet till journalåtkomst och kontrollerar följsamheten genom att via loggar följa upp vilka som har varit inne i en datajournal. Bakgrund till vården Bakgrunden bör innehålla information dels om tiden före vårdtillfället (anamnes) och dels om den aktuella situationen (status). Anamnes Innefattar patientens eller närståendes beskrivning av patientens hälsa och levnadsförhållanden fram till den aktuella vårdkontakten (Hälsohistoria). Uppgifter som belyser patientens aktuella tillstånd och situation och förhållanden som påverkar vård, omvårdnad och rehabilitering. Uppgifter som har bedömts med hjälp av olika instrument, prover och undersökningar (objektiva) och uppgifter från tidigare journaler. Status, aktuellt hälsotillstånd Varje leg. profession ska göra en första sammansatt bedömning av patientens aktuella hälsotillstånd byggd på intervjuer av patienten och/eller närstående, observationer och olika undersökningar. Förändring i patientens hälsotillstånd och händelser som kan påverka det ska dokumenteras kontinuerligt, liksom nya eller ändrade ordinationer och annat som kan påverka vården.

30 TROSA KOMMUN Riktlinje Sida 5(6) Vård- och omsorgskontoret Vårdplan Målen för vården och planeringen för att nå dem ska dokumenteras i en vårdplan. Patientens problem, risker och egna resurser identifieras genom bedömning och analys. Målen för vården bestäms tillsammans med patienten, liksom tiden när de ska ha uppnåtts och därefter beslutas vilka åtgärder och ordinationer som ska leda till målen. Syftet med vårdplanen är att patienten och alla som är delaktiga i patientens vård ska arbeta mot samma mål och tillsammans genomföra de beslutade åtgärderna. En vårdplan ska upprättas snarast efter att en patient har skrivits in i hemsjukvården, antingen hen bor på ett särskilt boende (SÄBO), ett gruppboende eller i ordinärt boende (ordbo). Åtgärder/Ordinationer Med ordination menas en sakkunnig instruktion om en viss behandling eller åtgärd. Den som sätter in en ordination ska dokumentera och signera den i journalen så att den som ska utföra ordinationen förstår precis vad som ska göras och hur det ska göras. Den som har utfört en åtgärd ska dokumentera att det är gjort. Läkaren ordinerar medicinska åtgärder, sjuksköterskan ordinerar omvårdnadsåtgärder, arbetsterapeuten ordinerar arbetsterapi, sjukgymnasten ordinerar sjukgymnastik, träning och så vidare. Uppföljning av vård och behandling Resultatet av åtgärderna följs upp genom nya bedömningar och dokumenteras som förändrat status hos patienten. Patientens status jämförs med de uppsatta målen vid den beslutade tiden för uppföljning och resultatet, om målen uppnåtts eller inte, dokumenteras i vårdplanen. Epikris När vårdtiden avslutas genom att patienten skrivs ut, flyttar till en annan enhet eller avlider ska varje leg. profession skriva en epikris med sammanfattning och utvärdering av den vård och behandling som har getts. Vårdförloppet ska kunna följas i efterhand genom epikris och vårdplan som ger en samlad bedömning av patientens behov och vilka av dessa som har kunnat tillgodoses. Referenser och lagar som styr journalföring och informationshantering inom hälso- och sjukvård Patientdatalagen SFS 2008:355 Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2008:14 Samverkan vid in- och utskrivning av patienter i sluten vård SOSFS 2005:27 Ändring i föreskrifterna (SOSFS 2008:14) Informationshantering och journalföring i hälso- och sjukvården SOSFS 2013:7 Patientlag 2014:821 Vårdhandboken