Läsglädje i dagvården - ett poetiskt pilotprojek

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Läsglädje i dagvården - ett poetiskt pilotprojek"

Susanne Lund
för 8 år sedan
Visningar:

1 Läsglädje i dagvården - ett poetiskt pilotprojek Katarina von Numers-Ekman Vasa stadsbibliotek

2 Läsning i småbarnsfostran En god språklig miljö innehåller många bra böcker och en personal som gärna läser för och med barn. De blir varken nyfikna på texter eller goda läsare utan att först ha kommit i kontakt med texter. LillemorGammelgård, Tänk språk!

barn. De blir varken nyfikna på texter eller goda läsare utan

3 En förutsättning för att barn ska tycka att text är meningsfullt och användbart är att de själva tycker den är informativ och viktig. Daghemmet, inte skolan, är den mest naturliga arenan för barnets första möte med skriftspråket. Eriksen Hagtvet

4 Utmaningar Läsningen i småbarnsfostran mycket mer än sömnmedicin Uppföljningen av det man läst för barnen Ökande polarisering småbarnsfostrans kompensatoriska uppdrag

5 Projektet Läsglädje i dagvården Sydkustens landskapsförbund och Folkhälsan Katarina von Numers-Ekman och Johanna Sallinen Pilotkommuner Sjundeå och Ingå, hösten 2015 och våren 2016

6 Projektets syfte Barnen behöver få smaka på språket med kroppen och alla sina sinnen. Genom detta material vill vi därför visa hur man kan inspireras av bilderna och texterna och levandegöra dem genom olika aktiviteter. Arbetet med skönlitteratur inom småbarnspedagogiken kan vara mycket mer än endast högläsning och de sju aktivitetskategorierna i materialet visar på mångfalden av möjligheter. Katarina von Numers-Ekman och Johanna Sallinen

7 Rassel prassel puss, poesi för nybörjare Schildts & Söderströms, 2015 Text: Hanna Lundström, 16 dikter Bild: Maija Hurme Översättning till finska av Tittamari Marttinen: Onnen kuplia, 2016

8 Varför just Rassel prassel puss? Det lilla barnets perspektiv Gestaltning av vardagen En mångfald i innehåll, tematik och stämning Både humor och allvar Författarens gehör för språkets rytmer och klanger Bildens lyhördhet för texten Berättelsen i bilderna, bl.a. återkommande element

innehåll, tematik och stämning Både humor och allvar Författarens

9 Att visa på poesins möjligheter Den korta textens fördelar Det mångbottnade innehållet Leken med ord Diktens släktskap med musiken Den litterära formens relation till innehållet Möjligheten att lära sig utantill

Diktens släktskap med musiken Den litterära formens

10 Materialets sju aktivitetskategorier ORDCIRKUSEN FANTASIFABRIKEN DIALOGLÅDAN SKAPARVERKSTADEN RÖRELSERUMMET LEKLABORATORIET NATURSTIGEN

11 På rymmen - om tandkrämen som rymmer ur tuben Pratapparater - om hur hushållsmaskinerna låter Babybladet - om det lilla barnets möte med dagstidningen Vårsång - om att uppleva våren med alla sinnen Äta litet - om att tycka om att äta sånt som är smått Björkens språk - om att läsa björknäver med fingrarna Såpbubblor - om såpbubblornas inre liv I en låda - om sånt som kan hända i sandlådan Klippan - om naturupplevelsen när stormen är på väg Moppen - om ett föremål som känns hotfullt Dammsugarmagar - om vad dammsugare äter och borde få äta Första snön - om var snöflingorna landar Vara bastu - om vad den gamla bastun längtar efter Utan - om vad som saknas i lekparken om natten Söker sömn - om stunden just innan man somnar Känna natt - om att våga låta sömnen komma Dikterna

sandlådan Klippan - om naturupplevelsen när stormen är på väg Moppen - om ett föremål som känns hotfullt Dammsugarmagar - om vad dammsugare äter och borde få äta Första snön - om var

12 Tre exempeldikter med förslag till aktiviteter ur olika kategorier:

13 En finurlig vardagsdikt Pratapparater Hemma hos oss finns det mycket som surrar En diskmaskin skvalpar en tvättmaskin snurrar Tandborste, dator och rakapparat Oj, så jag älskar maskinernas prat!

14 ORDCIRKUSEN Namnge apparaterna på bilden. Hur låter de? Vilka ord kan vi använda för deras prat? Fundera på onomatopoetiska ord, som klampa, porla, gnissla. Kommer ni på fler? FANTASIFABRIKEN Titta på apparaterna i bilden de har ju ansikten! Fantisera och berätta: Hurdant humör är de på? Vad pratar de om? Prata med en apparat där hemma och berätta turvis vad den sa när ni träffas nästa morgon. SKAPARVERKSTADEN Skapa egna apparater av olika material. Vad heter de? Hur fungerar de? Hur låter de?

FANTASIFABRIKEN Titta på apparaterna i bilden de har ju ansikten! Fantisera och berätta: Hurdant humör är de på?

15 Björkens språk En stämningsfull naturdikt Stammen som ett papper som har tunnats ut med tiden som ett brev som någon nuddat tills det blivit siden som ett ark med svarta tecken: prickar, linjer, skåror gamla ord som gömmer sig i björkens mörka fåror Bara fingertoppar vet det, hur man läser spåren av ett hemligt språk som björken skrivit under åren

tecken: prickar, linjer, skåror gamla ord som gömmer sig i björkens mörka fåror Bara

16 ORDCIRKUSEN Diskutera: Vad är skåror, fåror och ark? Vad är att tunnas ut och att nudda? DIALOGLÅDAN Fundera tillsammans på hur björken förändras under året. FANTASIFABRIKEN & NATURSTIGEN Gå ut och känn på en björkstam. Läs med fingertopparna vad det står i nävern och berätta för varandra.

DIALOGLÅDAN Fundera tillsammans på hur björken förändras under året.

17 Utan En filosofisk dikt Som en maskros utan rötter Som en fotboll utan fötter Som ett nystan utan sticka Som ett sugrör utan dricka Som en plättsmet utan panna Som en trädgård utan kanna Som en simhall utan vatten är en lekpark mitt i natten

sugrör utan dricka Som en plättsmet utan panna Som en

18 DIALOGLÅDAN Diskutera: Vad är det som fattas i lekparken om natten? SKAPARVERKSTADEN Hitta på egna meningar enligt mönstret: Som en utan. Gör en gemensam dikt av dem. FANTASIFABRIKEN Hitta på tillsammans: Hur har badankan hamnat i simbassängen? Hur ska den räddas därifrån?

19 Pedagogernas insikter Man kan göra mycket roligt med dikter. Ny syn på poesi - skulle inte tidigare ha valt en diktbok på biblioteket. Materialet kan inspirera till att jobba på nya sätt med andra texter. Man kan jobba länge med en text istället för att rusa vidare. Har inte inte tidigare analyserat ramsor utan bara rabblat, nu stannat upp inför ordens betydelser. Barnens språkliga kompetens har synliggjorts mera för pedagogerna. Barnen har fått tydligare inre bilder, vilket synts i teckningar.

Materialet kan inspirera till att jobba på nya sätt med andra texter.

20 Johannas och Katarinas insikter Inspirationskvällen var viktig. Bra att få ett idématerial, fast man kanske inte sedan följer det så noggrant. Konkreta aktiviteter visar att detta inte behöver vara så märkvärdigt. De dikter som valts har ofta använts mångsidigt: både text och bild. Man har använt enstaka dikter och aktiviteter, inte skapat större tematiska helheter. Man har mest tagit in dikterna i verksamhet som man ändå håller på med. När man stannar upp inför ord handlar det mest om innebörder, inte lika mycket lek och laborering med orden.

Konkreta aktiviteter visar att detta inte behöver vara så märkvärdigt.

21 Tack! Tryckta källor Eriksen Hagtvet, Bente: Språkstimulering 1, Tal och skrift i förskoleålder (Natur & Kultur Läromedel, 2004) Gammelgård, Lillemor: Tänk språk! Språkstrategi för småbarnspedagogiken (Svenska kulturfonden, 2015) Lundström, Hanna och Hurme, Maija: Rassel prassel puss. Poesi för nybörjare (Schildts & Söderströms, 2015) Digitala källor

Relevanta dokument

IDÉMATERIAL för Hanna Lundströms och Maija Hurmes bok Rassel, prassel, puss. Poesi för nybörjare (Schildts&Söderströms, 2015) sammanställt av

IDÉMATERIAL för Hanna Lundströms och Maija Hurmes bok Rassel, prassel, puss. Poesi för nybörjare (Schildts&Söderströms, 2015) sammanställt av Katarina von Numers-Ekman och Johanna Sallinen. TILL LÄSAREN