Alkoholforskarkonferens Summering

Transkript

1 Alkoholforskarkonferens 2012 Den maj var det så dags igen för Systembolagets alkoholforskningskonferens på Skarpö, en årlig tradition som utöver att det alltid är trevligt är viktig för Systembolagets verksamhet. Dels får vi en uppdatering om vad som händer på den akademiska fronten, dels får vi som på olika sätt arbetar med de här frågorna chansen att verkligen tala med varandra och utbyta erfarenheter. I år var vi omkring 65 personer som hade samlats till två dagar med föredrag och diskussioner om alkoholen och dess inverkan på samhället. Bland deltagarna fanns forskare från Sverige, Finland och Danmark, men också en amerikansk expert på kopplingen mellan beskattning och smuggling. Tack alla ni som var med och gjorde dessa dagar så intressanta och lärorika! Och ni som inte var där kan läsa summeringen. Ann-Therése Enarsson, chef för Systembolagets samhällskontakter

2 Skarpö maj 2012 sid 4 Mats Ramstedt, STAD, presenterade ett förslag till hur Systembolagets planerade försök med hemleverans ska utvärderas samt en ny beräkningsmodell för skattning av oregistrerad alkoholinförsel. Fred Nyberg och hans kolleger från U-FOLD vid Uppsala universitet presenterade olika exempel på tvärvetenskaplig forskning från kemi till klinik inom beroendeområdet. Läkaresällskapets ordförande Peter Friberg berättade om Amphora, ett europeiskt forskningsprojekt om alkoholpolitik. Frida Nobel, expert i Läkarutbildningsutredningen, berättade att morgondagens läkare ska ha ännu mer fokus på hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Den första dagen avslutades med att Sven Wåhlin, distriktsläkare i Uppsala och överläkare vid Beroendecentrum Stockholm, föreläste under rubriken Alkohol en fråga för alla oss i vården.

3 Konferensen i korthet sid 6 sid 8 Dag två inleddes med ett block om vilken effekt skatter har på gränshandel och smuggling. Esa Österberg från finländska Institutet för hälsa och välfärd och Kim Bloomfield, Centrum för alkohol- och drogforskning vid Århus universitet, redogjorde för erfarenheter från sina respektive länder. Hana Ross från International Tobacco Control Research i Atlanta presenterade en rad olika exempel om förhållandet mellan tobaksskatter och priser å ena sidan och omfattningen av olaglig tobakshandel å den andra. Hanne Tønnesen, professor vid Lunds universitet, berättade om arbetet med att implementera nya evidensbaserade vårdkedjor i Region Skåne. Sven Andréasson talade med utgångspunkt i den nya alkoholkliniken Riddargatan 1 om behovet av att bredda basen för behandling av alkoholproblem att nå fram till de många alkoholberoende som ännu så länge lever någorlunda välfungerande liv och som omöjligen kan identifiera sig med någon som behöver vård. 3

4 Kampen om statistiken, del I Hur stor är egentligen alkoholinförseln från utlandet? Och hur är det med den svenska alkoholkonsumtionen? Forskarna menar att både införsel och totalkonsumtion rör sig sakta nedåt, medan alkoholindustrin tycker sig se en helt annan utveckling. Hur mycket oregistrerad alkohol som flödar in i landet laglig såväl som olaglig är ett ständigt tvisteämne. Det ligger i sakens natur att det är svårt att få någon mer exakt uppfattning om så kallade mörkertal, men man torde kunna utgå från att om införseln ökar väsentligt borde det rimligtvis synas i en likaledes väsentligt ökad konsumtion. Alkoholindustrins (Sprit- och vinleverantörsföreningens respektive Sveriges Bryggeriers) bedömningar tenderar härvidlag att landa ganska långt från forskarnas (SoRADs). Nu emellertid, kunde Mats Ramstedt från STAD upplysa, föreslås en viss justering av mätmetoderna för att bättre återspegla de faktiska förhållandena. Justeringen 4

5 Vi vet att människor tenderar att underrapportera inköp av öl och sprit medan vin inte tycks vara lika känsligt. motiveras av att den självrapportering som sker via telefonenkäter antas leda till större underrapportering än man tidigare räknat med. Vi vet att människor tenderar att underrapportera inköp av öl och sprit medan vin inte tycks vara lika känsligt, säger Mats Ramstedt. Därför viktas privatimport och smuggling av sprit upp med 66 procent och starköl med 54 procent, medan vin inte viktas om. På så sätt närmar sig forskarnas siffor industrins, om än högst marginellt. Med den nya beräkningsmetoden får årskonsumtionen skrivas upp per person över 15 år med ett par deciliter ren alkohol. Det ger en årlig totalkonsumtion på 9,5 liter, vilket alltjämt ligger långt under branschens bedömning på hela 14 liter. Industrins siffror är inte rimliga, menar Mats Ramstedt. Hade de stämt hade det inneburit en drastisk ökning av smuggling och privatimport och svenskarna hade nästan druckit mest i Europa. Förslaget till nya mätmetoder ingår i en rapport som lämnats in till socialdepartementet. Rapporten innehåller ett hundratal indikatorer för uppföljning av ANDT-strategin. Upp och ned för införsel/smuggling men stadig ökning på Systembolaget Trender i införsel och smuggling (liter 100% alkohol per invånare) i enlighet med branschens och SoRADs data, Alkohol liter per inv Systembolaget Resandeinförsel Smuggling Hemtillverkning Folköl Restauranger 4,50 4,00 3,50 3,00 2,50 2,00 1,50 1,00 0,50 0, Införsel, SvL & Sv. Brygg Smuggling, SvL & Sv. Brygg Införsel, SoRAD Smuggling, SoRAD Trender i totalkonsumtion (liter 100% alkohol per invånare) i enlighet med branschens och SoRADs data, ,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Totalt, SvL & Sv. Brygg Totalt, SoRAD 5

6 Kampen om statistiken, del II Vilken roll spelar priser och skatter i en situation där gränshandel och smuggling är en realitet? Beroende på vem man frågar kan svaren skilja sig markant. Till alkoholforskningskonferensen på Skarpö hade inte bara svenska forskare kommit för att dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter från ett av alkoholdebattens mest intensiva slagfält. När andra faktorer som påverkar alkoholkonsumtion förblir oförändrade leder högre alkoholpriser som regel till minskad alkoholkonsumtion medan sänkta alkoholpriser vanligen leder till ökad alkoholkonsumtion. Att höja alkoholskatten, det är som att be om ökad smuggling och annan utlandsinförsel. Titta bara på vad som hände i USA under förbudstiden det kommer att bli samma sak i Sverige: De kriminella nätverken kommer att blomstra, den olagliga spriten att flöda, alkoholskadorna att skjuta i höjden samtidigt som skatteintäkterna decimeras. Om än något tillspetsat är det ungefär den typen av argumentation som brukar höras så snart svensk alkoholpolitik i allmänhet och alkoholskatt i synnerhet debatteras. Men hur ligger det till egentligen? Vad säger forskarna? Esa Österberg från finländska Institutet för hälsa och välfärd inledde sin presentation med att slå fast en grundförutsättning: När andra faktorer som påverkar alkoholkonsumtion förblir oförändrade leder högre alkoholpriser som regel till minskad alkoholkonsumtion medan sänkta alkoholpriser vanligen leder till ökad alkoholkonsumtion. När Finland gick med i EU 1995 tvingades man revidera, läs liberalisera, sin alkoholpolitik på flera områden. När sedan kvoterna för resandeinförsel för eget bruk slopades 2004 samtidigt som Estland kom med i EU såg man sig nödgade att sänka alkoholskatten rejält, med drygt 30 procent i genomsnitt. Detta för att motverka att finländarna skulle göra den korta resan till grannlandet där spriten kostade en bråkdel. Effekterna lät inte vänta på sig: Alkoholkonsumtionen sköt i höjden liksom så småningom alkoholskadorna. De åtgärder som vidtagits i syfte att värna folkhälsan hade fått diametralt motsatt verkan samtidigt som skatteintäkterna urholkats. Sedan återställningsarbetet inleddes har fyra (minst) tioprocentiga skattehöjningar genomförts och idag är skatteintäkterna i stort sett återställda till den nivå de låg på före Däremot har vi inte sett några nämnvärda förändringar i alkoholkonsumtion, noterar Esa Österberg. 6

7 Det här är ett mycket bra redskap för påverkansarbete, säger Hana Ross. The Tobacco Atlas presenterar tobaksforskning och -statistik i form av kartor och grafer och kan laddas ner från Kim Bloomfield från Centrum för alkohol- och drogforskning vid Århus universitet konstaterade i sitt anförande att en mängd olika faktorer har betydelse för både alkoholkonsumtion och importbeteende. Importprofilen är visserligen relativt likartad för de nordiska länderna, men det finns skillnader. Till exempel är det höginkomsttagarna som står för de största införselmängderna i Norge och Finland, medan medelinkomsttagarna importerar mest i Sverige och Danmark. Låginkomsttagarna är de som importerar minst alkohol i Sverige, Norge och Finland, men i Danmark är det höginkomsttagarna som tar in minst. Det finns också stora regionala skillnader som har mer med geografi än med skatter och regler att göra. Gränshandeln är föga förvånande avsevärt mer omfattande i gränstrakterna. Konferensens mest långväga gäst var Hana Ross, chef för International Tobacco Control Research i Atlanta, USA, och expert på de ekonomiska implikationerna av tobakskontroll. I sitt föredrag med rubriken Illicit Tobacco Trade Lessons Learned uppehöll hon sig vid vilken betydelse skatter och restriktioner har för smuggling och olaglig handel. Precis som i fallet med alkohol är det vanligt med resonemang om att höga skatter och andra kontrollåtgärder riskerar att motverka sitt syfte och istället fungera som incitament för smuggling och svartförsäljning, men Hana Ross presenterade en mängd exempel från olika delar av världen som vederlägger en sådan mekanism. Det finns inget vetenskapligt stöd för att högre priser och skatter skulle öka den olagliga handeln med tobak, säger hon. Det där är en hotbild som tobaksindustrin brukar måla upp, men vetenskapliga data visar tämligen entydigt att höga tobaksskatter gynnar både folkhälsan och statsfinanserna. Hana Ross menar att det ligger i industrins intresse att skrämmas med den illegala handeln, och de tar ofta och gärna fram egen statistik som visar hur stor andel av tobaksmarknaden som utgörs av oskattade cigaretter. Intressant nog skiljer sig industrins bedömningar alltid från de uppskattningar som den akademiska forskningen gör. I Storbritannien menar industrin att mer än var femte cigarett är olaglig, medan forskarna säger var tionde. I Sydafrika och Polen är proportionerna i stort sett de samma. Faktum är att det finns ett omvänt förhållande mellan cigarettpriser och den olagliga tobaksmarknadens omfattning, klargör Hana Ross. Smuggling tenderar att samvariera med graden av korruption i ett land snarare än dess skattenivå. Ett av hennes exempel på How NOT to deal to deal with illicit trade är Sveriges sänkning av tobaksskatten Efter två skattehöjningar under 1997 väcktes farhågor om att smugglingen hade ökat och därför sänkte man skatten med nästan en tredjedel. Effekten blev att konsumtionen av lagliga cigaretter gick upp vilket man förklarade med att skattesänkningen hade minskat efterfrågan på smuggelcigaretter. Det intressanta är att när skatten höjdes igen 2006 gick cigarettkonsumtionen på tre år ner till 1997 års nivå, erinrar Hana Ross. Men tack vare skattehöjningarna blev skatteintäkterna mycket högre än Hana Ross bygger sin argumentation på data från tobaksforskningen, men hon tror inte att det finns några väsentliga skillnader mellan alkohol och tobak i detta avseende. 7

8 Behandla lätt missbruk i primärvården Omkring en miljon svenskar beräknas konsumera ohälsosamt mycket alkohol. De långt gångna fallen, de cirka personer som har allvarliga sociala och medicinska problem, kan tas om hand i specialistvården. Men den stora majoriteten av risk- och missbrukare lever under utifrån sett välordnade förhållanden och vill inte identifiera sig som missbrukare. Därför söker de sig inte heller till vården. Sven Andréasson, professor vid Karolinska Institutet och överläkare på Beroendecentrum Stockholm, presenterade den nystartade alkoholkliniken Riddargatan 1 i Stockholm där man vänder sig till personer som har alkoholproblem men ännu så länge är socialt stabila. Vi har en stor grupp alkoholkonsumenter med begränsad problematik, säger Sven Andréasson. Men som vården ser ut idag når vi bara var tionde. Det faktum att beroendevården i stor utsträckning handläggs av socialtjänsten bidrar till att ytterligare alienera de Vi måste ta fram enkla behandlingsprotokoll för icke-specialister och vi måste göra vården mer tillgänglig och attraktiv. 8

9 hundratusentals personer med skadligt alkoholbruk. De vill inte etiketteras som missbrukare och därför blir tröskeln för att söka hjälp alltför hög. Sven Andréasson menar att alkoholberoende med begränsad problematik kan och bör behandlas i primär- och företagsvården. De måste inte bara kommunicera riskbruk, utan även börja behandla. Och jag menar att det inte behöver vara särskilt svårt. Det finns studier som visar att korta insatser kan fungera lika bra, eller till och med bättre, än mer omfattande program för personer med måttlig problematik. Det finns kostnadseffektiva åtgärder som kan genomföras av icke-specialister, såsom kort rådgivning och enkla behandlingsprogram. Dessutom menar Sven Andréasson att läkemedelsbehandlingen är sorgligt underutnyttjad. Det finns lika många personer med alkoholproblem i det här landet som det finns med egentlig depression. Men trots att vi nu har tillgång till effektiva farmakologiska preparat vid alkoholproblem är det 50 gånger ovanligare att vi behandlar med läkemedel, konstaterar han. På Riddargatan 1 erbjuds olika typer av behandlingar beroende på vilken hjälp personen behöver och, inte minst, vilken hjälp vederbörande vill ha. Helt klart är att behandlingssystemet måste förändras om vi vill kunna hjälpa de här personerna, säger Sven Andréasson. Vi måste ta fram enkla behandlingsprotokoll för icke-specialister och vi måste göra vården mer tillgänglig och attraktiv. Det är det vi jobbar med på Riddargatan 1. 9

10 Fotograf: Bosse Johansson