Tal om tobak 2012 Tobakskonsumtionen i Sverige 2012

Transkript

1 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om tobak 2012 Tobakskonsumtionen i Sverige 2012 Tove Sohlberg Forskningsrapport nr 66 SoRAD, Stockholm 2012

2

3 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Tal om tobak 2012 Tobakskonsumtionen i Sverige 2012 Tove Sohlberg Forskningsrapport nr 66 SoRAD, Stockholm 2012

4 SoRAD Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning Stockholms universitet Sveaplan, Stockholm Hemsida: Telefon: ISBN: Tove Sohlberg Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD), Stockholm 2012

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord... Sammanfattning... Inledning... 9 Data och Metod... 9 Den totala cigarettkonsumtionen - registrerade och oregistrerade delmängder Resandeinförsel av cigaretter Kön och ålder Inköpsland Regional fördelning Smuggelcigaretter Hur många köper smuggelcigaretter? Smuggelcigaretter och inköpsställe Privatimporterade cigaretter Hur många köper privatimporterade cigaretter? Lågpriscigaretter Hur många köper lågpriscigaretter? Regional fördelning Prisskillnader mellan de olika köpta cigaretterna Cigaretter importerade via Internet Snuskonsumtionen registrerade och oregistrerade delmängder Tobaksvanor Rökning Snusning Referenser Bilaga 1. Frågebatteri i Monitor; tobak... 33

6

7 Förord Det här är en rapport som sammanställer den tobaksstatistik som löpande tagits fram i SoRADs Monitor-projekt under perioden , där tyngdpunkten ligger på oregistrerade delmängder av cigaretter och snus. Rapporten kallas kort och gott Tal om tobak och utgör den enda beräkning som görs i Sverige av tobakskonsumtionen, där oregistrerade delmängder beaktas. Rapporten har utarbetats av Tove Sohlberg och författaren tackar projekt-gruppen för kommentarer. Stockholm december 2012 Tove Sohlberg

8

9 Sammanfattning Under år 2011fördes cirka 191 miljoner cigaretter in i Sverige från utlandet i samband med svenskars utlandsresor. I jämförelse med år 2010 har det skett en relativt kraftig nedgång på cirka 34 procent. Antalet köpta smuggelcigaretter har också minskat mellan 2010 och 2011 från 63 miljoner till 22 miljoner dvs. med cirka 65 procent. Köp av privatimporterade cigaretter, det vill säga köp av cigaretter som privatpersoner lagligt fört in i landet och sålt vidare utan kommersiellt syfte, uppgick år 2011 till cirka 49 miljoner vilket i jämförelse med år 2010 är en minskning med cirka 58 procent. Sammantaget så minskade därmed den oregistrerade cigarettkonsumtionen under 2011 med cirka 44 procent i jämförelse med 2010 (262 miljoner mot 469 miljoner). Preliminära data (baserade på årets första nio månader) för år 2012 tyder dock på en ökning gällande de resandeinförda cigaretterna. Här skall dock noteras att undersökningsföretaget Ipsos, vilka genomför de månatliga intervjuerna, på grund av ett programmeringsfel inte ställde frågorna rörande resandeinförd tobak, senaste resan, under perioden januari-juli Den siffra som redovisas i denna rapport är därför en skattning baserad på 2011 års uppgifter för motsvarande period samt återintervjuer för juni-juli och korrekta data för augusti-september (se vidare avsnittet Data och metod). Resultatet ska därför tolkas med försiktighet. Köp av smuggelcigaretter samt köp av privatimporterade verkar också de öka i en jämförelse med år 2011, dock utan att nå upp till 2010 års nivåer. Det tycks alltså snarare som om år 2011 var en period med låga andelar oregistrerade cigaretter. Den registrerade (i Sverige beskattade) cigarettförsäljningen ökade under 2011 samtidigt som den oregistrerade cigarettkonsumtionens andel av den totala cigarettkonsumtionen (det vill säga den registrerade och den oregistrerade sammantaget), minskade från cirka 7,0 procent under 2010 till cirka 3,6 procent för Totalt ökade cigarettkonsumtionen under 2011 och var ca 19 procent högre än Samtidigt minskade andelen dagligrökare under samma period, en minskning som gäller både män och kvinnor (men totalt har Sverige fler dagligrökande kvinnor än män). De preliminära siffrorna för år 2012 tyder på att den registrerade cigarettförsäljningen minskar med en samtidig ökning av den oregistrerade, främst köp av smuggelcigaretter. Totalt sett verkar alltså cigarettkonsumtionen vara relativt stabil. Över tid (sedan år 2003) visar utvecklingen sammantaget på en minskning av den totala cigarettkonsumtionen samt även andelen dagligrökare, av båda könen. Oregistrerade cigaretter (resandeinförda tillsammans med köp av smuggelcigaretter) utgjorde den högsta andelen av totalkonsumtionen under år 2004, det år då de indikativa nivåerna (riktlinjer för när en persons införsel ska räknas som personligt bruk) för alkoholinförsel infördes. Enligt Monitor-studien ökade införseln av alkohol under samma period och ca 11 procent av dem som tar med sig alkohol tillbaka till Sverige från resa, tar också med sig tobak. Ökningen av oregistrerade cigaretter kan vara en effekt av detta. Därefter sjunker nivåerna fram till år 2006 för att därefter öka under åren 2007 och Som ett led i pris- och skatteåtgärder höjdes styckskatten 2007 från 20 till 28 öre per cigarett och 2008 till 31 öre, åtgärder som kan vara en del av förklaringen till ökningen av oregistrerade cigaretter under samma period. Under åren 2009 och 2010 stabiliseras den oregistrerade delen på cirka 7 procent för att sedan minska under år Tvärtemot skeendet vid tidigare skattehöjningar, d.v.s. en ökning av den oregistrerade delen och en samtidig minskning av den registrerade, skattade, delen så minskade den oregistrerade andelen under år 2011 trots en höjning av styckskatten från 0,31 öre till 1,27 kronor. Denna utveckling tycks fortsätta under år 2012 då det skedde en ytterligare, men mindre, höjning av styckskatten från 1,27 till 1,40 kronor.

10 I denna rapport skattades också den oregistrerade snuskonsumtionen för år 2011 vilken uppgick till cirka 6,5 miljoner dosor varav 4,3 miljoner var resandeinförda (främst från Finland) och cirka 2 miljoner hade beställts via Internet. Köp av smuggelsnus uppgick till endast till cirka 142 tusen dosor. Detta är i jämförelse med år 2010 en total minskning med cirka 56 procent (6,5 miljoner mot 14,7 miljoner). De preliminära siffrorna för år 2012 visar dock på en kraftig ökning totalt och då speciellt av köp via Internet men även av smuggelsnus. Det är en högre andel män som snusar än som röker dagligen, medan motsatt förhållande gäller för kvinnor.

11 Inledning Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att ha kunskap om hur omfattande befolkningens tobaksvanor är och hur de förändras över tid. Sådan kunskap utgör även ett viktigt underlag för att värdera konsekvenserna av olika preventiva insatser på tobaksområdet t.ex. effekter av skatteförändringar. Det traditionella måttet på tobakskonsumtionen inom ett land, statistiken över den beskattade försäljningen av tobak, är dock numera bristfällig eftersom hänsyn inte är tagen till den oregistrerade försäljningen dvs. främst tobak som är köpt i utlandet. För att få en mer rättvisande bild av den faktiska tobakskonsumtionen i Sverige är det därför nödvändigt att skatta den oregistrerade tobaksförsäljningen och addera denna till den registrerade. Syftet med denna rapport är att presentera en sådan statistik för perioden 2003-september 2012 med tyngdpunkt på oregistrerad tobak som beräknas utifrån data ifrån SoRADs löpande frågeundersökning (se Ramstedt m.fl., 2010). I första hand redovisas data över cigaretter men även data över snus kommer att presenteras. Data och Metod Centrum för Socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) har sedan år 2000, inom ramen för det s.k. Monitor-projektet, följt utvecklingen av den totala alkoholkonsumtionen i Sverige, med fokus på den oregistrerade delen (se Ramstedt m.fl., 2010). År 2003 inkluderades motsvarande frågor för tobak. Projektet, som tidigare finansierades av Socialdepartementet och numera av Statens Folkhälsoinstitut, syftar till att kartlägga de oregistrerade mängderna för att tillsammans med registrerade uppgifter om den beskattade (legala) försäljningen ge en mer enhetlig bild av den totala konsumtionen. Resultaten i denna rapport baseras på månadsvisa telefonintervjuer riktade till den vuxna delen (16-80 år) av Sveriges befolkning. Urvalet är slumpmässigt och omfattar 1500 personer per månad. Sedan november 2010 innefattas även ett slumpmässigt urval om 200 personer (16-34 år) med mobilabonnemang. Siffrorna för år 2012 är baserade på årets första nio månader och alltså inte jämförbara med övriga helår. Som oregistrerad tobakskonsumtion räknas olika former av tobak som köpts i utlandet och tas in i Sverige, såväl legalt som illegalt. Vad som är att anse som lagligt resandeinförda cigaretter 1 och vad som är smuggling definieras utifrån om tobaken är för personligt bruk (laglig resandeinförsel) eller införd i kommersiellt syfte det vill säga avsedda att säljas vidare på en illegal marknad (smuggling). En ytterligare kategori är den vidareförsäljning som sker av resandeinförda cigaretter som inte tagits in i landet i kommersiellt syfte och som alltså varken är smuggling eller resandeinförsel (för eget bruk). Denna kategori benämns här som (köp av) privatimporterade cigaretter. Köp via Internet avser självrapporterade beställningar både från svenska och utländska hemsidor. Beräkningen av det totala antalet resandeinförda cigaretter bygger på de intervjupersoner som svarat ja på frågan om de rest in till Sverige de senaste 30 dagarna. Hade de tagit med sig 1 Vad som är lagligt att föra med sig varierar mellan olika länder. Från ett annat EU-land får tobak införas utan att betala svensk tobaksskatt om det är för privatbruk (eget eller familjs). Referensnivån för privat bruk är 800 cigaretter, 400 cigariller, 200 cigarrer och 1 kilo röktobak. Från land utanför EU gäller 200 cigaretter eller 100 cigariller eller 5 cigarrer eller 250 g röktobak. För bosatta i Sverige som reser med färja från Åland eller Norge gäller att vistelsen varat minst 20 timmar för att få ta med tobaken skattefritt. 9

12 tobaksvaror ställdes följdfrågor om vilken typ av tobak det rörde sig om (cigaretter, snus, rulltobak, cigariller, cigarrer eller piptobak). Fokus i denna rapport ligger på de resandeinförda cigaretterna då denna tobakstyp är den dominerande. Av samtliga tobaksimportörer har mellan procent tagit med sig cigaretter till Sverige från resan utomlands 2. Om resenären tagit med sig tobaksvaror tillsammans med andra ställdes frågor om hur många personer det var samt hur mycket de tog in tillsammans. Denna mängd dividerades sedan med antal personer. De resenärer som inte kunnat avgöra hur mycket de tog in tillsammans, eller som rest ensamma, fick frågan om hur mycket de själva tagit med sig. Slutligen multipliceras mängden med det antal resor som gjorts de senaste 30 dagarna. Medelvärdet räknas sedan upp till befolkningsnivå genom att multipliceras med den aktuella befolkningsstorleken i åldersgruppen år för åren Eftersom personer som reser utomlands tenderar att bli överrepresenterade i bortfallet och då självskattad konsumtion tenderar att underrapporteras sker en uppräkning av resandeinförd tobak med 25 procent (Kühlhorn m.fl., 2000). Undersökningsföretaget Ipsos, vilka är ansvariga för genomförandet av de månatliga intervjuerna, har på grund av ett programmeringsfel inte ställt frågorna om resandeinförda cigaretter och snus, gällande den senaste resan, under perioden januari-maj Beräkningen av resandeinförseln för denna period baseras därför på siffrorna för motsvarande månader år Under perioden 28:e augusti till 20:e september 2012 genomfördes så kallade återintervjuer där de respondenter som i ursprungsintervjun uppgivit att de handlat tobak på sin näst senaste resa kontaktades och ombads att lämna kompletterande uppgifter gällande den resa de gjort senast, när ursprungsintervjun genomfördes. På grund av troliga minneseffekter begränsades dessa återintervjuer till att gälla månaderna juni-juli Det totala urvalet var 531 respondenter varav 438 återintervjuades (82,5%). Av dem svarade 139 respondenter gällande juni månad och 222 respondenter gällande juli, totalt 361 respondentsvar. Gällande månaderna augusti-september 2012 är data korrekta. Resultatet för den resandeinförda tobaken år 2012 ska dock ses som en uppskattning och tolkas med försiktighet. Beräkningen av det totala antalet köpta smuggel-, lågpris samt privatimporterade cigaretter och snus sker på liknande sätt som beräkningen av den resandeinförda tobaken nämligen utifrån intervjupersonernas självrapporterade köp under de senaste 30 dagarna. Dessa frågor har dock inte påverkats av det ovan beskrivna programmeringsfelet. Denna summa räknas dock inte upp med 25 procent eftersom det saknas underlag för att eventuellt korrigera dessa uppgifter. Det är således möjligt att nivåerna av dessa delmängder är något underskattade. År 2007 inkluderades frågor om köp av cigaretter och snus via Internet och även dessa köp beräknas på detta sätt. Statistiken över registrerad tobakskonsumtion är baserad på data från Skatteverket och har beräknats genom att dela den totala nettoskatten med den för åren aktuella minimipunktskatten för cigaretter. Åren baseras den legala försäljningen på uppgifter från Finansdepartementet (Beräkningskonventioner, 2013). Dessa delmängder benämns i texten som legal försäljning och inkluderar även s.k. lågpriscigaretter som introducerades sommaren Då lågpriscigaretter inte särredovisas i statistiken har frågor om köp av dessa ställts i SoRADs intervjuundersökning för att uppskatta dess omfattning. Någon exakt definition av lågpriscigaretter finns inte och gränsen för vad som kan betraktas som lågpris har varierat sedan Vi har för åren 2003 och 2004 definierat lågpriscigaretter som cigaretter med ett inköpspris under 25 kronor för ett paket om 20 stycken cigaretter och motsvarande gränser var 35 kr för åren och 45 kronor för åren (per paket om 20 respektive 19 stycken cigaretter) (77%), 2004 (94%), 2005 (84%), 2006 (82%), 2007 (75%), 2008 (76%), 2009 (70%), 2010 (76%), 2011 (70%) 2012 (71%) 10

13 Den totala cigarettkonsumtionen - registrerade och oregistrerade delmängder Tabell 1 visar skattningar av den totala cigarettkonsumtionen i Sverige samt de registrerade och oregistrerade inköpens andelar för åren , se Diagram 1 för antal miljoner cigaretter. Under 2011 röktes ca 7,4 miljarder cigaretter i Sverige varav cirka 95 procent var legalt försålda. Över tid så har den legala försäljningen legat runt 90 procent men år 2009 ökade andelen legalt försålda cigaretter och trots en tillbakagång år 2010 utgör nu den legala, i Sverige skattade, andelen runt 95 procent. Den legala försäljningen utgör alltså den absolut största andelen av den totala konsumtionen. De resandeinförda cigaretterna har över tid stått för den största andelen av den oregistrerade marknaden men sedan 2008 har det skett en kraftig minskning och de preliminära siffrorna för 2012 tyder inte på en ökning till nivåerna under åren Köp av smuggelcigaretter minskade också de från år men utgjorde år 2011 en nästan lika stor andel av den oregistrerade konsumtionen som resandeinförda cigaretter. Denna utveckling får dock inte stöd i de preliminära siffrorna för år Även köp av cigaretter via Internet har skattats för åren 2011 och 2012 och uppgick till 22 respektive 48 miljoner (ej redovisade i tabell då dessa mätningar inte påbörjades förrän år 2007). Denna ökning beror främst på stora, men få, beställningar som dock kan anses vara rimliga och därför inte behandlas som extremvärden. 3 År 2008 noterades ett extremvärde för köp av smuggelcigaretter vilket kan härröras sig från exempelvis en felkodning eller ett osant uppgivet svar. Då detta värde påverkade jämförbarheten har det exkluderats ur analysen 11

14 Tabell 1. Den totala cigarettkonsumtionen i miljoner cigaretter samt den registrerade* och de oregistrerades** andelar av totalkonsumtionen, i Sverige åren september Totalt antal cigaretter i miljoner Andelar (%) av den totala konsumtionen Legalt försålda cigaretter* 91,9 89,3 91,2 93,2 92,0 91,4 94,2 93,0 94,5 95,2 Resandeinförda cigaretter 7,0 8,5 7,1 5,4 7,7 8,2 5,6 6,1 3,3 4,2 varav Privatimporterade cigaretter 1,1 0,7 1,2 0,9 1,7 1,9 1,2 1,8 0,7 1,1 Smuggelcigaretter 2,1 2,9 2,9 2,3 2,0 2,3 1,4 1,0 3,0 0,5 * Källa: År Skatteverket: inkluderar även lågpriscigaretter. Källa år :Beräkningskonventionen 2013, Finansdepartementet, varav 2012 är prognos ** De resandeinförda, köpta smuggel- och privatimporterade cigaretterna år 2012 är baserade på siffror för årets första tre kvartal (jan-sep), från SoRAD. På grund av ett programmeringsfel ställde inte undersökningsföretaget Ipsos frågor om resandeinfört snus, senaste resan, månaderna januari-maj 2012 varför denna skattning baseras på 2011 års data för motsvarande period, återintervjuer för juni-juli samt korrekta data för augusti-september. Resandeinförseln ska därför tolkas med försiktighet. 12

15 Diagram 1. Den totala registrerade och oregistrerade totalkonsumtionen i Sverige i antal miljoner cigaretter. Åren september Resandeinförsel av cigaretter Kön och ålder Nedan ges en mer detaljerad bild av resandeinförseln av cigaretter, närmare bestämt i vilken utsträckning kvinnor och män tagit med cigaretter tillbaka till Sverige när man varit utomlands under de senaste 30 dagarna (Tabell 2). Andelen personer som tar in cigaretter ökar under perioden och minskar därefter, en utveckling som gäller i stort alla åldersgrupper. En snarlik utveckling har noterats för motsvarande uppgifter om alkoholinförsel under samma period (se Ramstedt m.fl., 2009). Det framgår dock att även om införseln är relativt jämnt fördelad mellan könen så är det något fler kvinnor som tar in tobak till Sverige. År 2011 skedde en ökning för kvinnor i års åldern liksom för män år. De preliminära data för år 2012 tyder på att denna utveckling är relativt stabil, speciellt med avseende på männen. 13

16 Tabell 2. Andel (%) kvinnor och män* som har tagit med cigaretter till Sverige från resa utomlands, åren september 2012** Kön och ålder Kvinnor (n=9046) (n=9041) (n=9048) (n=9046) (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8232) (n=7382) ,2 1,8 2,0 2,2 1,6 1,1 0,7 1,0 1,9 1, ,4 1,8 2,3 1,9 1,6 1,5 0,7 1,2 1,1 0, ,5 2,4 3,3 2,6 1,9 2,1 1,6 1,5 1,1 1, ,2 1,4 1,4 1,3 1,4 0,5 1,5 0,9 1,1 1,1 Samtliga 1,4 1,9 2,3 2,1 1,6 1,4 1,1 1,2 1,3 1,1 Män (n=8955) (n=8950) (n=8957) (n=8954) (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9791) (n=6111) ,9 1,6 2,2 1,8 1,3 1,0 0,7 0,9 1,0 0, ,4 1,7 2,2 2,1 1,6 1,6 0,9 0,8 0,4 0, ,3 2,1 2,5 3,0 1,8 2,4 1,6 1,0 1,4 1, ,1 0,9 1,6 1,0 1,7 0,6 0,9 1,1 1,2 1,0 Samtliga 1,2 1,7 2,2 2,1 1,6 1,5 1,0 0,9 1,0 0,9 * Samtliga kvinnor respektive män (ej bara resenärer) i undersökningen ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 14

17 Diagram 3. Andel (%) kvinnor som har tagit med cigaretter till Sverige från resa utomlands, åren september Diagram 4. Andel (%) män som har tagit med cigaretter till Sverige från resa utomlands, åren 2003 september

18 Inköpsland I Tabell 3 visas hur införseln av cigaretter fördelas på de länder varifrån de förts in. Fördelningen är förhållandevis stabil och tyder inte på några större förändringar under perioden. År 2011 står länder utanför EU tillsammans med länder inom Övriga EU, för hälften av alla resandeinförda cigaretter. Finland och Danmark utgör tillsammans cirka 30 procent. Tyskland är relativt stabilt på cirka 6 procent medan Baltikum har minskat sin andel. Polen utgör år 2011 en mycket liten andel, knappt en procent, men de preliminära siffrorna för år 2012 visar på en ökning. De preliminära siffrorna för 2012 visar också på en ökning både för Finland och övriga länder utanför EU medan Baltikum tycks minska sin andel. Tabell 3. Länder från vilka cigaretter förts in och dess andel av den totala resandeinförseln, i procent* åren 2005-september 2012** Cigaretter Ursprungsland (n=396) (n=372) (n=282) (n=284) (n=267) (n=153) (n=194) (n=71) Danmark 12,7 15,7 12,7 13,6 7,3 12,0 15,1 15,5 Tyskland 6,3 9 9,9 7,4 6,4 5,6 6,2 4,9 Finland 21,7 15,5 22,4 17,4 22,4 23,0 15,1 16,4 Estland/Lettland/ Litauen 7,2 5,2 7,6 8,1 7,0 6,2 5,0 4,1 Polen 3,2 4,1 4,2 2,8 5,0 2,0 0,8 2,4 Övriga EU 22,6 22,6 22,4 20,3 20,3 18,4 23,4 21,8 Utanför EU 24,9 25, ,7 28,7 31,4 30,1 32,1 Vet ej/ej svar 1,4 2,4 0,8 1,7 2,9 1,4 4,3 2,9 Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * siffrorna avrundade ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 16

19 Diagram 5. De resandeinförda cigaretternas fördelning på ursprungsland. År 2011 Vet ej/ej svar 6% Danmark 16% Utanför EU 26% Tyskland 7% Finland 17% Övriga EU 24% Estland/Lettland/ Polen Litauen 1% 4% 17

20 Regional fördelning Tabell 4 visar hur resandeinförseln av cigaretter fördelar sig på olika delar av Sverige. Stockholm står över tid för den största delen av införsel av cigaretter till Sverige. Under 2011 uppgick dess andel till ca 29% följt av Skåne (23%). De preliminära siffrorna för 2012 visar på en fortsatt uppgång för Skåne samt även för Övriga Svealand. Tabell 4. Resandeinförda cigaretter totalt och fördelat på region, i procent* åren 2003-september 2012** Resande införsel (n=100) (n=359) (n=322) (n=293) (n=267) (n=284) (n=187) (n=187) (n=136) (n=113) Skåne 19,0 14,2 14,9 20,8 15,6 20,6 13,0 14,6 22,7 26,0 Blekinge/ Kronoberg/ Halland 11,1 7,8 6,4 7,3 5,5 8,1 8,7 9,8 3,6 3,9 Västra Götaland 12,1 13,7 12,3 11,7 16,1 10,2 14,6 16,7 18,8 17,5 Övriga Götaland 6,6 4,3 11,5 12,8 10,9 10,6 9,8 9,8 8,5 7,3 Stockholm 38,6 27,2 31,7 25,3 26,9 27,4 27,8 22,8 28,5 25,0 Övriga Svealand 8,3 22,3 16,8 16,0 19,1 16,7 16,3 18,2 11,8 14,8 Norrland 4,3 10,5 6,4 6,1 5,9 6,4 9,9 8,1 6,3 5,5 Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * siffrorna avrundade ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 18

21 Diagram 6. Resandeinförda cigaretter fördelade på region. År Smuggelcigaretter Hur många köper smuggelcigaretter? Tabell 5 visar andelen kvinnor och män som köpt smuggelcigaretter de senaste 30 dagarna. Över tid är det en betydligt högre andel män än kvinnor som uppger att de gjort detta men denna skillnad utjämnades under åren på grund av en nedgång för männen. Under år 2011 minskade dock kvinnorna sin andel, och de preliminära siffrorna för 2012 stödjer detta, vilket återigen ger en högre andel män än kvinnor. Utvecklingen är dock förhållandevis stabil dvs. den genomsnittliga andelen ligger total runt 0,5 procent av befolkningen fram till år 2010 varefter en minskning totalt tycks ske. I detta fall avviker utvecklingen något från den som gäller för alkohol, där en nedgång skett sedan 2005 beträffande andelen i befolkningen som köpt smuggelalkohol under de senaste 30 dagarna (se Ramstedt, m.fl., 2010). 19

22 Tabell 5. Andel (%) kvinnor och män* som köpt smuggelcigaretter åren september 2012** Kön Kvinnor (n=9046) (n=9041) (n=9048) (n=9046) (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6671) 0,4 0,3 0,4 0,2 0,3 0,3 0,4 0,3 0,1 0,1 Män (n=8955) (n=8950) (n=8957) (n=8954) (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9044) (n=6738) 0,8 0,8 0,6 0,6 0,5 0,8 0,3 0,3 0,3 0,2 Samtliga 0,6 0,6 0,5 0,4 0,4 0,5 0,4 0,3 0,2 0,2 *Samtliga, ej bara köpare av smuggelcigaretter, kvinnor respektive män i undersökningen **2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) Diagram 7. Andel (%) kvinnor och män som har köpt smuggelcigaretter åren 2003-september

23 Smuggelcigaretter och inköpsställe Tabell 6 nedan visar att det vanligaste var att köpa smuggelcigaretter från en privatperson men det att det även var vanligt att handla dem i en tobaksaffär/kiosk eller på en bensinmack. Då frågan om inköpsställe inte längre ingår i undersökningen redovisas endast siffror för åren År 2008 var mer än en tredjedel av alla smuggelcigaretter inköpta på ett sådant ställe och ungefär en femtedel under år Andelen som inhandlats på jobbet eller i skolan ökade kraftigt (3,5 procent mot 13,1 procent) mellan år 2008 och Tabell 6. Köpta smuggelcigaretter fördelat (%) på inköpsställen. Åren Inköpsställe (n=106) (n=106) (n=83) (n=64) (n=73) (n=73) (n=64) Tobaksaffär/Kiosk/ Bensinmack 16,2 17,2 16,5 17,4 29,1 35,4 19,7 Livsmedelsbutik 6,4 1,9 8,8 11,1 5,9 15,1 8,8 Jobbet/skolan 2,1 6,4 0,4 9,9-3,5 13,1 Av privatperson 71,1 54,5 66,5 51,9 54,8 36,9 45,4 Annat 4,2 20,0 2,6 7,9 5,0 2,3 2,7 Vet ej/vill ej svara - - 5,1 1,8 5,1 6,7 10,3 Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% *siffrorna avrundade Privatimporterade cigaretter Hur många köper privatimporterade cigaretter? Under 2011 hade 0,2 procent av befolkningen köpt privatimporterade cigaretter. En viss ökning tycks ha skett, med en fördubblad andel skedde 2004 och 2008, för att efter år 2010 minska. De preliminära siffrorna för år 2012 tyder dock på en uppgång igen, se Tabell 7 och Diagram 8. 21

24 Tabell 7. Andel (%) kvinnor och män* som köpt privatimporterade cigaretter åren september 2012** Kön Kvinnor (n=9046) (n=9041) (n=9048) (n=9046) (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6671) 0,4 0,3 0,4 0,3 0,4 0,6 0,5 0,5 0,2 0,3 Män (n=8955) (n=8950) (n=8957) (n=8954) (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9044) (n=6738) 0,6 0,4 0,3 0,3 0,6 0,6 0,5 0,4 0,3 0,4 Samtliga 0,5 0,3 0,3 0,3 0,5 0,6 0,5 0,5 0,2 0,3 * Samtliga, ej bara köpare av privatimporterade cigaretter, kvinnor respektive män i undersökningen ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) Diagram 8. Andel (%) kvinnor och män som har köpt privatimporterade cigaretter åren september

25 Lågpriscigaretter Hur många köper lågpriscigaretter? En betydande andel av befolkningen köper lågpriscigaretter och detta tycks vara något vanligare bland kvinnor, en skillnad som dock tycktes jämna ut sig under åren , se Tabell 8 och Diagram 9. Siffrorna för år 2011 tyder dock på att det återigen var fler kvinnor som köpte lågpriscigaretter. En kraftig uppgång skedde år 2007, efter flera år av sjunkande siffror, vilket möjligen är kopplat till skattehöjningen samma år alternativt att gränsen för lågpris höjdes från 35 till 45 kr per paket. Från år 2008 tycks andelen som köpt lågpriscigaretter stabiliseras på cirka 4 procent, en tendens som den preliminära analysen av 2012 års första nio månader tycks stödja. Tabell 8. Andel (%) kvinnor och män som köpt lågpriscigaretter åren september 2012*. Kön Kvinnor (n=9046) (n=9041) (n=9048) (n=9046) (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6671) 5,7 4,5 4,1 2,9 6,3 4,7 4,6 4,0 4,1 4,6 Män (n=8955) (n=8950) (n=8957) (n=8954) (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9044) (n=6738) 4,5 3,8 2,7 2,4 5,5 3,9 4,3 3,8 3,8 3,9 Samtliga 5,1 4,2 3,4 2,6 5,9 4,3 4,4 3,9 3,7 3,2 * 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 23

26 Diagram 9. Andel (%) kvinnor och män som köpt lågpriscigaretter åren september 2012 Regional fördelning Den regionala fördelningen av köp av lågpriscigaretter är förhållandevis stabilt mellan år 2010 och I jämförelse med år 2010 minskade dock Västra Götaland sin andel men stod ändå för den största andelen av samtliga köp. Övriga Svealand ökade sin andel något, under samma period, och de preliminära data för år 2012 tyder på en ökning för båda dessa regioner till varsin femtedel av samtliga köp. Samtidigt minskade Skåne och Stockholm sina andelar. De regionala skillnaderna är ändå relativt stabila under denna period, se Tabell 9 och Diagram

27 Tabell 9. Köp av lågpriscigaretter fördelat på region, i procent*, åren 2003-september 2012** Lågpris (n=991) (n=811) (n=652) (n=488) (n=1081) (n=766) (n=794) (n=703) (n=673) (n=567) Skåne 17,1 15, ,2 12,9 15,3 14,5 17,2 16,7 14,5 Blekinge/Kronoberg/ Halland 6,2 6,6 8,2 8,2 7,0 7,5 7,6 7,5 9,2 6,8 Västra Götaland 17,8 17,0 20,6 17,4 17,9 16,1 16,2 21,3 18,6 20,0 Övriga Götaland 13,2 14,8 12,5 13,3 14,3 13,5 16,4 12,9 15,5 11,5 Stockholm 13,5 15,2 14,4 13,8 19,4 12, ,7 11,4 16,1 Övriga Svealand 20,5 20,4 22,5 21,0 17,7 22,8 19,8 17,0 18,2 20,2 Norrland 11,7 10,4 9,8 11,0 10,9 12,2 8,5 10,4 10,6 10,9 Totalt 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% 100% * siffrorna avrundade ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 25

28 Diagram 10. Inköp av lågpriscigaretter fördelade på region. År

29 Prisskillnader mellan de olika köpta cigaretterna Tabell 10 nedan visar att de privatimporterade cigaretterna vanligen kostade under 25 kronor per paket om 19 cigaretter. Lågpriscigaretterna har tvärtom vanligen kostat mellan kronor och få har betalat under 35 kronor. Ett antagande kan här vara att de lågpriscigaretter som kostat under 35 kronor i själva verket är smuggelcigaretter, något som kan vara svårt för konsumenten att avgöra. Tabell 10. Inköpspris för ett paket cigaretter a 19 stycken efter anskaffningssätt, i procent (%). År 2011 Privatimporterade Lågpris Smuggel Pris cigaretter cigaretter cigaretter (n=88) (n=643) (n=37) -25 kr 89,4 7,2 58, kr 10,6 6,3 20, kr 0 86,4 21,8 Totalt 100% 100% 100% 27

30 Cigaretter importerade via Internet Tabell 11 nedan visar att det är mycket ovanligt, både bland kvinnor och bland män, att beställa cigaretter via Internet. De preliminära siffrorna för 2012 tyder också på en fortsatt låg nivå. Tabell 11. Andel (%) kvinnor och män som köpt cigaretter via Internet åren *. Kön Kvinnor (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6671) 0,09 0,09 0,01 0,02 0,02 0,01 Män (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9044) (n=6738) 0,08 0,05 0 0,08 0,05 0,02 Samtliga 0,09 0,07 0 0,05 0,04 0,02 * 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) Snuskonsumtionen registrerade och oregistrerade delmängder Den legala, beskattade, försäljningen minskade från ton år 2007 till ton år 2008 (Beräkningskonventionen, 2011), samtidigt som den oregistrerade försäljningen ökade kraftigt, se Tabell 12. Under åren ökade den legala försäljningen (5 763 respektive ton), men är ännu inte i nivå med den från år 2007, samtidigt som den oregistrerade försäljningen totalt minskade. Vad gäller den oregistrerade delen av snuskonsumtionen så baseras beräkningarna på svaren från få personer varför tolkningen skall göras med försiktighet. De preliminära siffrorna för år 2012 visar dock på en ökning av köp både av smuggelsnus samt köp av snus via Internet. 28

31 Tabell 12. Den totala* oregistrerade konsumtionen av snus i Sverige. År 2007-september 2012**. Antal snusdosor i tusental Resandeinförda snusdosor*** Smuggelsnus Internet Totalt *Beräkningarna baseras på svaren från extremt få personer varför osäkerheten kring estimaten är stor ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) *** På grund av ett programmeringsfel ställde inte undersökningsföretaget Ipsos frågor om resandeinfört snus, senaste resan, månaderna januari-maj 2012 varför denna skattning baseras på 2011 års data för motsvarande period, återintervjuer för juni-juli samt korrekta data för augusti-september. Resandeinförseln ska därför tolkas med försiktighet. Studien visar också (ej redovisat i tabell) att resandeinfört snus från länder i övriga EU 4 är det absolut vanligaste (28,2 procent) år Finland står också för en betydande del (26,3 procent). Inköpen sker då troligen på färjorna, och försäljningen sker på svenskt vatten, men resenären antas svara med destination. Samma antagande kan göras gällande köp av snus i Danmark, Tyskland, Finland, Polen samt Estland/Lettland/Litauen, det vill säga länder som har båtförbindelser med Sverige. Danmark har dock en viss egenproduktion och försäljning av lössnus. Då Sverige har exportförbud av snus till länder inom EU blir antaganden om köp inom övriga EU mer spekulativt. Möjligen kan handlare på turistorter göra egna beställningar via Internet, exempelvis från USA, för att tillgodose behovet av snus på plats. De preliminära siffrorna för 2012 tyder på en ökning av andelen köpt snus från Danmark och Finland samtidigt som just länder inom Övriga EU, tycks minska. Antalet svarande är dock så lågt att resultatet skall tolkas med försiktighet. 4 Danmark, Tyskland, Finland, Estland/Lettland/Litauen, Polen samt Övriga EU och länder Utanför EU 29

32 Tobaksvanor Rökning Under 2011 var 10 procent av kvinnorna och 8 procent av männen dagligrökare vilket är en minskning jämfört med 2003, se Tabell 13. Minskningen av dagligrökande kvinnor har varit tydligare än för män men det är ändå fler kvinnor än män som röker dagligen. Dessa självrapporterade uppgifter om rökningens omfattning i befolkningen visar således samma bild som tidigare presenterade data som baserades på försäljningsstatistik och anskaffning av oregistrerade cigaretter. Antal rökta cigaretter per dag, i medel, är förhållandevis konstant över tid, med en något högre konsumtion för männen än för kvinnorna. Tabell 13. Andelen (%) kvinnor och män som är dagligrökare* samt deras cigarettkonsumtion i medeltal per dag. Åren 2003-september 2012** Kvinnor (n=9046) (n=9041) (n=9048) (n=9046) (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6249) Andel (%) dagligrökare 15,6 17,6 16,5 15,8 14,0 13,1 11,8 11,1 10,1 9,6 Cigaretter/dag, dagligrökare Män (n=8955) (n=8950) (n=8957) (n=8954) (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9040) (n=9044) (n=7194) Andel (%) dagligrökare 12,5 12,4 11,3 11,8 10,8 9,6 8,9 8,3 7,9 7,1 Cigaretter/dag, dagligrökare Andel dagligrökare 15,2 15,8 14,1 13,9 12,5 11,5 10,3 9,8 9,0 8,3 totalt *Åren augusti 2009 gällde frågan dagligrökande de senaste 30 dagarna. Sista kvartalet 2009 (sep-dec) till och med maj 2010 gällde frågan dagligrökande de senaste 12 månaderna. Från sista halvåret 2010 och framåt gäller frågan återigen de senaste 30 dagarna. Siffrorna för de perioder där de senaste 12 månaderna varit kan möjligen ligga något lägre än 30-dagarsfrågorna ** 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 30

33 Diagram 11. Andelen (%) kvinnor och män som är dagligrökare. Åren 2003-september 2012 Snusning Det är fler män som snusar dagligen än som röker 17 procent mot 8 procent under 2011, se tabell 14, ett förhållande som varit stabilt under hela undersökningsperioden. För kvinnor gäller det motsatta d.v.s. att betydligt färre kvinnor snusar varje dag, ca 3 procent mot 10 procent som röker. Snusning är således en mer manlig företeelse medan det motsatta gäller för rökning. Tabell 14. Andelen (%) dagligsnusande kvinnor och män, i procent. Åren september 2012* Dagligsnusare Kvinnor (n=9046) (n=9039) (n=8961) (n=8960) (n=8957) (n=6249) 3,1 2,5 2,4 2,9 2,7 2,8 Män (n=8954) (n=8961) (n=9039) (n=9039) (n=9040) (n=7194) 19,3 19,0 18,9 18,8 17,4 18,7 Samtliga 11,0 10,0 10,7 10,9 10,1 10,7 * 2012 års siffror är baserade på de tre första kvartalen (jan-sep) 31

34 Referenser Beräkningskonventioner Finansdepartementet, Stockholm Beräkningskonventioner Finansdepartementet, Stockholm Kühlhorn, E., Ramstedt, M., Hibell, B., Larsson, S. & Zetterberg, H.L. (2000). Alkoholkonsumtionen i Sverige under 1990-talet. Socialdepartementet, Stockholm Ramstedt, M., Boman, U., Engdahl, B., Sohlberg, T., & Svensson, J. (2010). Tal om alkohol 2009 en statistisk årsrapport från Monitor-projektet. (SoRAD Rapportserie, nr 60). Stockholm: Stockholms Universitet, SoRAD. 32

35 Bilaga 1. Frågebatteri i Monitor; tobak Nedan redovisas de frågor i Monitorformuläret som rör införsel och konsumtion av tobak. Därutöver redovisas även de bakgrundsfrågor som ställs i formuläret.. Introduktion: Hej, jag heter... och ringer från undersökningsföretaget Synovate, som tidigare hette TEMO. Jag kommer inte att försöka sälja något. Synovate genomför just nu en undersökning om svenska folkets inköp och konsumtion av alkohol och tobak. Det gör vi på uppdrag av forskare från Stockholms universitet. Vi skulle vilja intervjua den person i Ditt hushåll som senast hade födelsedag och som har fyllt 16 men inte 81 år. Du deltar naturligtvis anonymt och ingen utanför Synovate kommer att kunna se vad just Du har svarat. Intervjun tar omkring 11 minuter. Allra först en fråga om dig själv. Fråga 1. Vilket år är du född? Fråga 2. Och vilken månad det året? Först frågor om dina eventuella alkohol- och tobakinköp i samband med resor utomlands. Fråga 3. Har Du varit utomlands någon gång under de senaste 30 dagarna? Även dagsresor till t.ex. Danmark och Finland räknas. 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 4. Hur många gånger har du varit utomlands de senaste 30 dagarna? gånger 33

36 Fråga 5. Vilket färdmedel använde du vid din senaste inresa till Sverige? 1. Bil 2. Båt Gå till fråga Flyg Gå till fråga Tåg 5. Buss 6. Lastbil 7. Cykel 8. Annat, nämligen Fråga 6. Hade du med dig fordon på båten, exempelvis bil? 1. Ja 2. Nej Fråga 7. Var i Sverige kom du in vid din senaste inresa? (Läs inte upp alternativen) 1. Ystad 2. Trelleborg 3. Helsingborg 4. Malmö 5. Göteborgsområdet 6. Stockholm (ex. Värtahamnen, Slussen) 7. Kapellskär 8. Grisslehamn 9. Norrlandskusten mot Finland (ex. Haparanda) 10. Gränsen mot Norge (ex. Strömstad) 11. Annat, nämligen 12. Vet ej/ej svar 34

37 Införsel av tobak Fråga 8. Tog du med dig någon tobaksprodukt den senaste gången du kom hem från en utlandsresa? Räkna även med resor över dagen exempelvis till Danmark, Tyskland eller Finland 1. Ja 2. Nej Gå till frågor om näst senaste inresan (redovisas ej här) 3. Vet ej/ej svar Fråga 9. Den senaste gången, tog du med dig tobaken själv eller tillsammans med andra, t.ex. din sambo, partner? 1. Ensam Gå till fråga Tillsammans med andra, 3. Vet ej/ej svar Fråga 10. Den senaste gången, kan du avgöra hur mycket tobaksvaror ni tog in tillsammans? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 11. Hur många vuxna, inklusive dig själv, var ni som tog in tobak tillsammans? 1. En person 2. Två personer 3. Tre personer 4. Fyra personer 5. Fem personer 6. Sex personer 7. Sju personer 8. Åtta eller fler personer 9. Kan ej avgöra/vet ej/ej svar 35

38 Fråga 12. Då ni senaste gången kom hem från en utlandsresa, i vilket land köpte ni dessa tobaksprodukter? Instruktioner: Läs inte upp alternativen utan för själv in svarsalternativet. Om inköpen har gjorts i flera länder, ange det land där störst mängd köptes. Om köpen har gjorts i samband med själva resan, ange det land man lämnade. (Observera numreringen) 1. Danmark 2. Tyskland 3. Finland 7. Estland/Lettland/Litauen 8. Polen 4. Övriga EU 5. Utanför EU" 6. Vet ej/ej svar Fråga 13. Vilka tobaksprodukter tog ni med den senaste gången ni kom hem från en utlandsresa? Tog ni med... Läs upp alternativ a-f, en i taget. a) cigaretter b). rulltobak c). cigariller d). cigarrer e). piptobak f). snus Fråga 14. Hur många cigaretter hade ni med er till Sverige den senaste gången? Ett paket innehåller vanligen 20 cigaretter. En limpa innehåller vanligen 10 paket, d.v.s. 200 cigaretter. Vid behov, fråga t.ex. Hur många cigaretter var det i varje limpa?. Räkna om svar till antal cigaretter. Antal Fråga 15. Hur många dosor snus hade ni med er till Sverige den senaste gången? Antal 36

39 Fråga 16. Sålde Du vidare några av dessa cigaretter i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 17. Ungefär hur många cigaretter sålde Du vidare? Antal Fråga 18. Sålde Du vidare något av detta snus i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 19. Ungefär hur många dosor snus sålde Du vidare? Antal 37

40 Smuggelcigaretter Fråga 20. Har du de senaste 30 dagarna, i Sverige, köpt cigaretter som kostat mindre än 45 kronor för ett paket om 20? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 21. Har du någon gång de senaste 30 dagarna, i Sverige, köpt cigaretter som du tror eller vet är smuggelcigaretter? Med smuggelcigaretter menar vi cigaretter som någon fört in i landet för att sälja med förtjänst, ej några paket för mycket som man kanske tagit med hem vid utlandsresa. 1. Ja 2. Nej Gå till fråga 28 (köp av smuggelsnus) 3. Vet ej/ej svar Fråga 22. Hur många gånger de senaste 30 dagarna har du köpt sådana smuggelcigaretter? Antal Fråga 23. Hur många smuggelcigaretter köpte du den senaste gången? Ett paket innehåller vanligen 20 cigaretter. En limpa innehåller vanligen 10 paket, d.v.s. 200 cigaretter. Ange antal cigaretter. Antal Fråga 24. Den senaste gången, hur mycket betalade du totalt för dessa smuggelcigaretter? Antal Vet ej/ej svar 38

41 Fråga 25. Den senaste gången, var eller av vem köpte du dessa smuggelcigaretter? Låt respondenten svara spontant. 1. Tobaksaffär/Kiosk/Bensinmack 2. Livsmedelsbutik 3. Jobbet/skolan 4. Av privatperson 5. Annat inköpsställe/inköpssätt, vilket? 6. Vet ej/minns ej/vill ej svara 7. Annat (specificera) Fråga 26. Sålde du vidare några av dessa cigaretter i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 27. Ungefär hur många cigaretter sålde du vidare? Antal Smuggelsnus Fråga 28. Har du någon gång de senaste 30 dagarna, i Sverige, köpt snus som du tror eller vet är smuggelsnus? Med smuggelsnus menar vi snus som någon fört in i landet för att sälja med förtjänst, ej några dosor som man kanske tagit med hem vid utlandsresa. 1. Ja 2. Nej Gå till fråga 35 (köp av privatimporterade cigaretter) 3. Vet ej/ej svar Fråga 29 Hur många gånger de senaste 30 dagarna har du köpt sådant smuggelsnus? Antal 39

42 Fråga 30. Hur många dosor smuggelsnus köpte du den senaste gången? Antal Fråga 31. Den senaste gången, hur mycket betalade du per dosa för detta smuggelsnus? SEK Fråga 32. Den senaste gången, var eller av vem köpte du detta smuggelsnus? Låt respondenten svara spontant. 1. Tobaksaffär/Kiosk/Bensinmack 2. Livsmedelsbutik 3. Jobbet/skolan 4. Av privatperson 5. Annat inköpsställe/inköpssätt, vilket? 6. Vet ej/minns ej/vill ej svara 7. Annat (specificera) Fråga 33. Sålde du vidare något av detta smuggelsnus i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 34. Ungefär hur många dosor snus sålde du vidare? Antal 40

43 Privatimporterade cigaretter Fråga 35. Har du de senaste 30 dagarna, i Sverige, köpt cigaretter som varit privatimporterade? Med privatimporterade cigaretter menar vi cigaretter som privatpersoner lagligt fört in i Sverige från utlandet. 1. Ja 2. Nej Gå till fråga 42 (köp av lågpriscigaretter) 3. Vet ej/ej svar Fråga 36. Hur många gånger de senaste 30 dagarna har du köpt sådana privatimporterade cigaretter? Antal gånger Fråga 37. Hur många privatimporterade cigaretter köpte du den senaste gången? Ett paket innehåller vanligen 20 cigaretter. En limpa innehåller vanligen 10 paket, d.v.s. 200 cigaretter. Ange antal cigaretter. Antal Fråga 38. Den senaste gången, hur mycket betalade du totalt för dessa privatimporterade cigaretter? Antal Fråga 39. Den senaste gången, var eller av vem köpte du dessa privatimporterade cigaretter? Låt respondenten svara spontant. 1. Tobaksaffär/kiosk/bensinmack 2. Livsmedelsbutik 3. Jobbet/skolan 4. Av privatperson 5. Annat inköpsställe/inköpssätt, vilket? 6. Vet ej minns ej/vill ej svara 7. Annat (specificera) 41

44 Fråga 40. Sålde du vidare några av dessa cigaretter i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1. Ja 2. Nej 3.Vet ej/ej svar Fråga 41. Ungefär hur många cigaretter sålde du vidare? Antal Lågpriscigaretter Fråga 42. Har du någon gång de senaste 30 dagarna, i Sverige, köpt cigaretter som kostat mindre än 45 kronor men som såvitt du vet inte är smuggelcigaretter och inte varit privatimporterade? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 43. Hur många gånger de senaste 30 dagarna har du köpt sådana billiga cigaretter? Antal gånger Fråga 44. Hur många billiga cigaretter köpte du den senaste gången? Ett paket innehåller vanligen 20 cigaretter. En limpa innehåller vanligen 10 paket, d.v.s. 200 cigaretter. Ange antal cigaretter. Antal Fråga 45. Den senaste gången, hur mycket betalade du totalt för dessa billiga cigaretter? Antal kr 42

45 Fråga 46. Den senaste gången, var eller av vem köpte du dessa billiga cigaretter? Låt respondenten svara spontant. 1. Tobaksaffär/kiosk/bensinmack 2. Livsmedelsbutik 3. Jobbet/skolan 4. Av privatperson 5. Annat inköpsställe/inköpssätt, vilket? 6. Vet ej/minns ej/vill ej svara 7. Annat (specificera) Fråga 47. Vad var det för slags cigaretter du köpte som kostade mindre än 45 kronor? Låt respondenten svara spontant. Fråga 48. Sålde du vidare några av dessa cigaretter i Sverige i syfte att tjäna pengar på det? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 49. Ungefär hur många cigaretter sålde du vidare? Antal 43

46 Tobaksvanor Nu kommer några frågor om dina tobaksvanor. Nedanstående frågor ställdes fr o m år 2003-augusti 2009 samt juni-dec 2010 Fråga 20. Har du under de senaste 30 dagarna använt någon tobaksprodukt som man röker, dvs cigaretter, cigariller, pipa eller cigarrer? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 21. Har du under de senaste 30 dagarna rökt minst en cigarett? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 22. Har du under de senaste 30 dagarna rökt cigaretter dagligen? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 23. Om du tänker på de senaste 30 dagarna, hur många cigaretter har du rökt i genomsnitt per dag? Antal Fråga 24. Om du tänker på de senaste 30 dagarna, hur många cigaretter har du rökt i genomsnitt per vecka? Antal 44

47 Nedanstående fråga ersatte de ovanstående under perioden sep-dec 2009 samt jan-maj 2010 Fråga 20b. Har du under de senaste 12 månaderna regelbundet använt tobak som går att röka dvs cigaretter, pipa, cigarill, cigarr? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 25. Har du under de senaste 30 dagarna använt snus? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 26. Har du under de senaste 30 dagarna snusat dagligen? 1 Ja 2 Nej 3. Vet ej/ej svar Fråga 27. Om du tänker på de senaste 30 dagarna, hur många dosor har du snusat i genomsnitt per vecka? Antal Tobaksvanor Nu kommer några frågor om dina tobaksvanor. Nedanstående frågor ställdes sep-dec 2009 samt jan-maj 2010 Fråga 1. Har du under de senaste 12 månaderna regelbundet använt tobak som går att röka dvs cigaretter, pipa, cigarill, cigarr? 1. Ja 2. Nej 3. Vet ej/ej svar 45

48 Bakgrundsfrågor Fråga 27. Nu kommer några frågor om dig själv. Vad har Du för sysselsättning just nu? Är Du... (Läs upp alternativ 1-12). 1. Egen företagare 2. Offentligt anställd tjänsteman 3. Privatanställd tjänsteman 4. Offentligt anställd arbetare 5. Privatanställd arbetare 6. Hemarbetande 7. Studerande==== Studerar du vid en högskola eller ett universitet? /Ja/Nej/Vet ej-ej svar/ 8. Värnpliktig 9. Arbetslös 10. Ålderspensionär 11. Sjukpensionär 12. Förtidspensionär 13. Annat, nämligen 14. Vet ej/ej svar 15. Annat (specificera) Fråga 28. Bor Du tillsammans med en annan vuxen person, som gift eller sammanboende? DVS. ETT ÄKTENSKAP ELLER ETT ÄKTENSKAPSLIKNANDE FÖRHÅLLANDE. 1. Ja 2. Nej Fråga 29. OM NEJ: Finns det andra vuxna i ditt hushåll förutom du själv? 1. Ja 2. Nej Fråga 30. OM NEJ + JA: Bor du hos dina föräldrar? 1. Ja 2. Nej Fråga 31. Hur många bor i ditt hushåll? Räkna med dig själv. Antal Fråga 32. Hur många personer mellan 16 och 80 år bor i Ditt hushåll? Antal 46

49 Fråga 33. Vilken utbildning är den högsta du fullföljt? Fackskola var tvåårig och existerade Folkskola 2. Grundskola/enhetsskola 3. Realskola 4. Flickskola 5. Fackskola/yrkesskola 6. 2-årig gymnasieskola 7. Gymnasium 8. Högskola/Universitet 9. Ej svar Fråga 34. Vilket postnummer har du? Fråga 35 Ungefär hur stor är din sammanlagda månadsinkomst innan skatten är dragen? Läs upp svarsalternativen vid behov. 1. Mindre än 10 tusen kronor tusen kronor tusen kronor tusen kronor tusen kronor tusen kronor eller mer 7. Vet ej/vill ej svara Notera kön. 1. Man 2. Kvinna 47

50 SoRADs Rapportserie ISSN Leifman H., & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige under andra halvåret 2000 (SoRAD Rapportserie, nr 1). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman H., & Trolldal B. (2001). Alkoholkonsumtionen i Sverige 2000/2001 (SoRAD Rapportserie, nr 2). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman H., & Trolldal B. (2002). Svenskens alkoholkonsumtion i början av 2000-talet med betoning på 2001 [Swedish alcohol consumption at the beginning of the 2000s, with emphasis on 2001] (SoRAD Rapportserie, nr 3). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2002). Internationella kasinon i Sundsvall och Malmö - Inställning, attityder och förväntade effekter (SoRAD Rapportserie, nr 4). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Eriksson, M., & Olsson, B. (2002). Alkohol- och drogförebyggande arbete på mindre arbetsplatser (SoRAD Rapportserie, nr 5). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Abrahamson, M. (2002).Ungas definitioner av alkoholist, storkonsument och fyllo (SoRAD Rapportserie, nr 6). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Palm, J. (2003).Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av personalen inom socialtjänstens missbrukarvård i Stockholms län och deras syn på missbrukarvården år [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of the addiction care personnel in the social services in Stockholm County and their views on addiction treatment, 2002] (SoRAD Rapportserie, nr 7). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av personalen inom Stockholms läns landstings beroendevård och deras syn på missbrukarvården år [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of the personnel in the Stockholm County health system addiction services and their views on addiction treatment, 2002] (SoRAD Rapportserie, nr 8). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Palm, J., & Storbjörk, J. (2003). Kvinnor och män i svensk missbruksbehandling: en beskrivning av patientgruppen i Stockholms läns landstings beroendevård [Women and men in Swedish addiction treatment: a description of patient groups in the Stockholm County health system addiction services, ] (SoRAD Rapportserie, nr 9). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Westfelt, L. (2003). Spelproblem i tre svenska orter Resultat från 6000 intervjuer i Sundsvall, Malmö och Karlstad [Gambling problems in three Swedish communities results from 6,000 interviews in Sundsvall, Malmö and Karlstad] (SoRAD Rapportserie, nr 10). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Leifman, H., & Gustafsson, N.-K. (2003). En skål för det nya millenniet [A toast to the new millenium: a study of the Swedish people s alcohol consumption at the beginning of the 2000s] (SoRAD Rapportserie, nr 11). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Fondén C., Skrinjar M., Leiknes M., & Olsson B. (2003). På vems villkor? Om möten mellan myndigheter och narkotikabrukare [On whose conditions? Meetings between authorities and drug users] (SoRAD Rapportserie, nr 12). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD. Lalander, P. (2003). Det statliga kasinot: Mellan myt och verklighet [The state-owned casino: between myth and reality] (SoRAD Rapportserie, nr 13). Stockholm: Stockholms universitet, SoRAD.