INFRASTRUKTURKOMMISSIONEN SVERIGE

Transkript

1 INFRASTRUKTURKOMMISSIONEN SVERIGE Alternativ organisering och finansiering av infrastruktur Slutsatser/rekommendationer Några exempel

2 Varför en infrastrukturkommission? Infrastruktur står på den politiska agendan Sverigeförhandlingen (bostäder, transporter) och klimatfrågorna accentuerar frågeställningarna Vårt uppdrag Utreda och peka på möjliga arbetssätt och modeller för att effektivisera och öka omfattningen av investeringar i infrastruktur Ett initiativ från näringslivet infrastrukturkommissionen.se

3 Kommissionens sammansättning Björn Hasselgren, KTH, ordförande Teknologie doktor, infrastruktur Allan Larsson Tidigare finansminister Maria Wetterstrand Tidigare språkrör Stefan Attefall Tidigare civil- och bostadsminister Pia Kinhult Tidigare regionråd Sekretariat och projektledning Infrastrukturkommissionen.se

4 Vad är infrastruktur? Kapitalintensiva satsningar Skapar struktur och samband Viktigt att de genomförs effektivt och med samhällsekonomiskt perspektiv Organisationer som andra Lång tid: Design -> Bygg -> Bruka med Drift & Underhåll -> Återlämna infrastrukturkommissionen.se

5 Slutrapporten utvecklar 1. Behov av ökade investeringar i infrastruktur 2. Utrymmet för ökade investeringar i infrastruktur 3. Hur öka samhällsekonomisk effektivitet i genomförandet 4. Vad är hinder mot att öka alternativ finansiering och organisering? 5. Vatten Avlopp: teknikskifte och upprustning av VAnätet - hur finansiera och organisera? 6. Konkreta idéer och förslag på projekt Infrastrukturkommissionen.se

6 Slutrapporten Betydande behov och utmaningar Globalisering, handel driver behoven Miljö- och klimatomställning kräver nya lösningar Digitalisering och ny teknik för t ex brukaravgifter Urbanisering och regionalisering pågår - ökar behoven Infrastrukturkommissionen.se

7 Skapa en effektivare planeringsprocess Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Pröva regelmässigt former för finansiering och organisering vid alla större infrastrukturinvesteringar t ex som i Kanada Utvärdera planeringsprocessen och regelförenklingar Öka innovationsupphandling i infrastrukturprojekt Säkerställ tillräckliga resurser för planering och tillståndsgivning Infrastrukturkommissionen.se

8 Mobilisera ökade resurser till infrastruktur Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Öka möjligheterna för långsiktiga placerare (pensionsfonder och pensionsbolag) att investera i infrastruktur Inrätta en funktion i staten för att samordna och marknadsföra projekt för offentligprivat samverkan Öka användningen av brukaravgifter och trängselskatt vid nyinvesteringar Pröva att ägarväxla befintlig infrastruktur. Använd frigjorda medel exempelvis till en ny infrastruktur infrastrukturkommissionen.se

9 Ställ om transportsystemet med styrmedel och innovationer Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Utred hur brukaravgifter och trängselskatter i högre grad kan baseras på trafikflöden i realtid Intensifiera arbetet med elektrifiering av vägnätet Omställningen av fordonsflottan, stöd till utveckling av förnybara bränslen och laddinfrastruktur Förbättra distanskommunikation och minska behovet av arbetspendling, t ex fortsatt stöd till bredbandsutbyggnad infrastrukturkommissionen.se

10 Se över regelverk och organisation för att främja alternativ finansiering och organisering Infrastrukturkommissionens rekommendationer: Utred lagstiftningen för att öka möjligheterna till alternativ finansiering: - brukaravgifter i det befintliga vägnätet - ägarväxling av allmän väg till enskild väg och privat järnväg Upphandlingsmyndigheten bör: - stödja utvecklingen av innovationsavtal - utarbeta standardavtal mellan offentliga och privata aktörer - bidra till metodutveckling av value-for-money -prövningar (Kandas P3- modell) Skapa ett kompetenscentrum för forskning och kompetensuppbyggnad om alternativa former Infrastrukturkommissionen.se

11 NÅGRA EXEMPEL PÅ PROJEKT Bättre järnväg Oslo-Stockholm Elektrifiera E22 Norrköping-Malmö Fast förbindelse Stockholm-Åland-Helsingfors Projektbolag bildade Vända/Sno godsströmmar

12 Snabbare järnväg Oslo-Stockholm Norge är Sveriges största handelspartner Oslos arbetsmarknadsområde ökar i betydelse för flera svenska regioner Fler svenskar arbetspendlar till Norge än över Öresundsbron Det bor mer än 4,5 miljoner människor i stråket Stockholm Oslo potentiella järnvägsresenärer per dag i stråket behöver ett miljövänligt, pålitligt och snabbt alternativ En snabbare järnvägsförbindelse skulle ge betydande vinster både för den enskilda individen, miljön, tillväxten och samhället i stort SJ snabbtåg idag tar Stockholm-Oslo 4,5 timmar. infrastrukturkommissionen.se

13 Framtida sträckning Sthlm-Oslo Med Nobelbanan Örebro-Kristinehamn kan tågen gå via både Västerås och Eskilstuna Oslo Lilleström Arvika Karlstad Kristinehamn Köping Västerås Enköping Region Oslo Anslutning till flygtåget vid Lilleström. 107 km ny bana mellan Arvika och Lilleström Region Karlstad & Örebro Ny 65 km lång bana mellan Örebro och Kristinehamn Region Stockholm Anslutning till Mälarbanan och Svealandsbanan Karlskoga Örebro Arboga Eskilstuna Ostlänken Befintlig infrastruktur Stockholm Södertälje Nobelbanan mellan Kristinehamn och Örebro och ny bana mellan Arvika och Lilleström Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning i järnvägsteknik infrastrukturkommissionen.se

14 Möjlighet till drastiskt sänkta restider Dagens bana med X2000 Max hastighet 200 km/h Via Katrineholm-Hallsberg och Arvika-Kongsvinger Kortaste restid Stockholm-Oslo 4:37 Stockholm-Örebro (1:50) Stockholm-Karlstad 2:10 Oslo-Karlstad 2:23 Oslo-Örebro (5:00) Utan felande länkar Max hastighet 250 km/h Via Västerås-Örebro-Karlskoga och Arvika-Lilleström Kortaste restid Stockholm-Oslo 2:40 Stockholm-Örebro 1:10 Stockholm-Karlstad 1:45 Oslo-Karlstad 0:55 Oslo-Örebro 1:29 Med höghastighetståg (utan felande länkar) Max hastighet 350 km/h Via Västerås-Örebro-Karlskoga och Arvika-Lilleström Kortaste restid Stockholm-Oslo 2:15 Stockholm-Örebro 1:01 Stockholm-Karlstad 1:30 Oslo-Karlstad 0:45 Oslo-Örebro 1:13 Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning i järnvägsteknik infrastrukturkommissionen.se

15 Möjlig framtida tidtabell Med nya länkar Arvika-Lilleström och Nobelbanan Max hastighet 250 km/h Vartannat tåg via Västerås och vartannat tåg via Eskilstuna Ett stopptåg varje timme plus direkttåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Stopptåg Stopptåg Direkttåg Stopptåg Stopptåg Stopptåg via via via via via via via via via via via Västerås Västerås Eskilstuna Eskilstuna Västerås Eskilstuna Västerås Västerås Eskilstuna Västerås Eskilstuna Stockholm C 6:00 6:00 7:00 7:00 8:00 9:00 10:00 10:00 11:00 12:00 Södertälje syd I 6:17 I I 8:17 I I 10:17 I 12:17 Enköping I I I 7:26 I 9:26 I I 11:26 I Västerås 5:40 6:37 I I 7:40 I 9:40 10:37 I 11:40 I Eskilstuna C I I 6:44 7:40 I 8:44 I I 10:44 I 12:44 Köping 5:53 I I I 7:53 I 9:53 I I 11:53 I Arboga I I 6:59 I I 8:59 I I 10:59 I 12:59 Örebro C 6:17 7:10 7:17 8:10 8:17 9:17 10:17 11:10 11:17 12:17 13:17 Karlskoga 6:33 I 7:33 I 8:33 9:33 10:33 I 11:33 12:33 13:33 Kristinehamn 6:44 I 7:44 I 8:44 9:44 10:44 I 11:44 12:44 13:44 Karlstad C 7:00 7:45 8:00 8:45 9:00 10:00 11:00 11:45 12:00 13:00 14:00 Arvika 7:24 I 8:23 I 9:24 10:23 11:24 I 12:23 13:24 14:23 Lilleström 7:54 I 8:54 I 9:54 10:54 11:54 I 12:54 13:54 14:54 Oslo S 8:03 8:40 9:03 9:40 10:03 11:03 12:03 12:40 13:03 14:03 15:03 Källa: KTH Järnvägsgrupp Centrum för Forskning och Utbildning i järnvägsteknik infrastrukturkommissionen.se

16 Resandeunderlag & trafikintäkter Antaganden: Volymer*: 8,8 miljoner resenärer/år ~ /dag 80% regionala resenärer, 20% långdistans Snabba tåg ~ 24 avgångar dagligen per riktning (10%) reserv tåg = ~ 300 miljoner EUR 350 passagerare/tåg vilket ger en beläggning på 70% Intäkter och finansiering Antagande för biljettpriser: Regional trafik ~16 EUR, idag 50% skattesubvention i konkurrerande kollektivtrafik (X2000 idag SEK) Lång distans (i paritet med eller lägre än flygbiljetter) ~52 EUR (X2000 idag SEK) *) Källa: KTH databas över resor inom Sverige och till Norge samt erfarenheter av genomförda satsningar på snabba tåg i Sverige och Europa infrastrukturkommissionen.se

17 Realisering genom alternativ finansiering Räknar vi nu på infrastrukturkommissionen.se

18 Stor bredd av möjliga investerare Infrastrukturinvesteringar är attraktiva investeringsobjekt för olika typer av investerare, både lånefinansiering och aktieinvesteringar Eget kapital/aktier Byggbolag, regioner, kommuner, stat eller noterat bolag % Försäkringsbolag, pensionsfonder Riksgäld, kapitalförvaltare, kommersiella banker, investmentbanker Lånefinansiering /obligationer infrastrukturkommissionen.se

19 EU finansiering är sannolikt möjlig - kravlistan TEN-T Core network färdigt 2030 Anslutningar över landgränser Involvera hubb och intermodalitet Nya signalsystemet ERTMS Bidra till klimat målen (CO2) Stimulera privata investeringar i TEN-T EU-stöttar projekt obligationer Olika finansieringslösningar Betalningsmekanismer och användare avgifter Projektet valideras av oberoende organ infrastrukturkommissionen.se

20 Slutsats Uppskattad investering spår, tåg och depå Spår: MEUR Tåg: 310 MEUR Depå: 165 MEUR Totalt: MEUR OPEX och CAPEX uppskattning (MEUR) MEUR OPEX Intäkt Låg CAPEX Intäkt B Even Intäkt Hög 600 Uppskattade drift och underhållskostnader Genomsnittlig CAPEX per år efter driftstart: ~115 MEUR Genomsnittlig OPEX per år efter driftstart: ~155 MEUR Totalt: 270 MEUR ,7% -26,3% 0 infrastrukturkommissionen.se

21 E 22 - Sveriges mest hållbara väg genom eldrift Beprövat koncept En teknik som ligger i framkant för godstransporter är konduktiv elöverföring via luftledning Laddstationer på rastplatser/stopp längs motorvägen möjliggör medel- och långdistanskörning för personbilar som drivs på el 21 Att köra på förnybar el sänker CO2-utsläppen till nästan noll för såväl tunga transporter som bussar och personbilar infrastrukturkommissionen.se 4

22 Inledning Vårt uppdrag Övergripande analys i visionära termer av en möjlig upprustning av E22 samt implementering av tillhörande elvägsinfrastruktur Ingen hänsyn har tagits till samhällsekonomiska effekter E22 i Sverige 53 mil 13 hamnar och 4 flygplatser Skäl till att rusta upp E22 Tillgängligheten ligger långt under Sverigemedel 10 mil är motorväg, resterande 43 mil behöver uppgraderas infrastrukturkommissionen.se 3

23 Juridiska överväganden Tillgång till mark Nödvändiga tillstånd och dispenser Uttag av brukaravgifter Hänsyn till regelverken för elanläggningar och elöverföring Uppfyllande av EU och svenska lagar 6

24 Kalmar Oskarshamn: intäktspotential Potentiella intäkter från brukare Antaganden Baserat på dagens årsmedeldygnstrafik Den viktade genomsnittsavgiften har antagits till 18 öre/fordon/km Detta skulle ge en intäkt om c:a 40 MSEK/år Ytterligare intäktskällor behövs Antal fordon per dygn Tunga fordon Personbil Kalmar Tpl Tpl Tpl Tpl Tpl Tpl Oskarshamn C S infrastrukturkommissionen.se 7

25 SNO GODSSTRÖMMAR

26

27 Göteborgs Hamn 42 miljoner ton container Varuvärde 500 miljarder SEK 320 företag ~ sysselsatta

28 LÄGET Transportsystemen går främst Norr till Syd. Östlig till Västlig gränsöverskridande godsstråk begränsas ADMINISTRATIVA / PLANERINGSMÄSSIGA hinder Norges största hamn är Göteborg, Sveriges näst största hamn är Narvik Svenska järnvägarna: Hallsberg- Göteborg + Göteborgs hamnbana + ostkustbanan Sundsvall-Gävle- Stockholm är tungt belastade sträckor i Sverige Trafikinfarkt i stråken (järnväg och väg): Göteborg-Mälardalen- Stockholm och Göteborg-Oslo Industrin behöver transportvägar mera kapacitet och redundans

29 SNO GODSSTRÖMMAR Nyttja Norrbottniabanan (klar 20130) till nordgående trafik Umeå-Luleå Trafikverket styr trafikflöden norrut genom Sverige med positiva incitament (lägre banavgifter och flera tåglägen) Ägarväxla: Ofoten- & hela Malmbanan på koncession + 50 år till privat aktör som säljer spårkapacitet till industrin (malm, metall, fisk, container, trävaror) och persontrafik. Villkorat bygg ut dubbelspår när behov finns längs hela sträckan. Marknadsbaserade spårintäkter, eller funktionskrav med staterna som kund. Eller modell Öresundsförbindelsen dvs ett norsk-svenskt statlig bolag som bygger dubbelspår, broar, tunnlar, mötesplatser och har gemensam förvaltning. Banavgifter enligt rådande nationell transportpolitik.

30 SNO GODSSTRÖMMAR - NYTTAN Narviks Hamn kan bli Lilla Göteborg med bredare och större hamntjänster (malm, fisk, NLG, container-skyttlar med inland dry ports) Svensk industri i mellan och norra Sverige får en isfri djuphavs- och storfartygshamn Norska Havbruksnäringen (lax) kan öka transportvolymerna på järnväg till kunderna. Trafikverket SE får möjlighet att avlasta infrastrukturens sydgående trafik Pensionskapital (norskt och svenskt) investeras hemma i infrastruktur som ger långsiktiga intäkter

31 SNO GODSSTRÖMMAR - NYTTAN Avlastar svenska järnvägssystemet i syd Skapar arbetstillfällen i Norr Förutsättningar för ny näringspolitik i Norr Ägarväxla Ofoten & Malmbanan rusta upp för pengarna, dubbelspår Öresundsförbindelsen har gett stark dynamisk regional utveckling, mer turism, kultur, arbetspendling, utbildning, fler företag än med andra danska och svenska områden

32 ATT GÖRA Koncessions- eller Öresundsbromodell: klargöra för- och nackdelar för olika parter och för den utveckling man vill uppnå Engagera varuägare, organisationer, företag, kommuner som får nyttan Förankra politiskt Bilda parter för fortsatt arbete