Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

Transkript

1 Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen

2 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Vi företräder mer än 1100 företag, med anställda, i regionen. Vi driver breda regionala tillväxtfrågor och vi påverkar beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Våra medlemmar har lyft fram tre frågor som är av särskild vikt för att kunna verka och växa i Värmland. Dessa frågor är tätt sammankopplade med varandra, även om karaktären och därmed också lösningen finns på olika nivåer. Ibland handlar det om politiska beslut för att skapa bra förutsättningar och ibland kan det handla om attitydförändringar. I detta program pekar Handelskammaren ut vad som verkligen påverkar företagens förutsättningar och vad vi tror behöver göras för att säkra det värmländska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft i den globala världen. För att Värmland ska vara fortsatt konkurrenskraftigt behöver: infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli starkare och därmed större. Innehållet i programmet bygger på medlemsundersökningar, hundratals enskilda möten med små och stora företag från olika branscher och Värmlands alla kommuner samt diskussioner i Handelskammarens fullmäktige. Programmet har sedan beslutats av Handelskammarens styrelse. Programmet är undertecknat av: Frida Johansson, vd Styrelsen för Handelskammaren Värmland genom: Ulrika Obstfelder Peterson, Värmlands Folkblad, ordförande Håkan Thorell, O.F. Ahlmark & Co Eftr. AB, vice ordförande Annette Björkman, HSB Värmland Daniel Juvél, SMA Mineral AB IngMarie Junler, Vildmark i Värmland Lena Kvillerud, Ahlford Advokatbyrå Håkan Nordblad, Westra Wermlands Sparbank Nina Engdahl, Attityd i Karlstad Fredrik Turzik, BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Januari 2016, Handelskammaren Värmland. handelskammarenvarmland.se 2

3 Innehållsförteckning SÅ SER DET VÄRMLÄNDSKA NÄRINGSLIVET UT DET VÄRMLÄNDSKA NÄRINGSLIVETS KONKURRENSKRAFT INFRASTRUKTUREN MÅSTE UNDERHÅLLAS OCH BYGGAS UT Utveckla stråket Stockholm- Oslo Snabba och pålitliga tåg mellan Stockholm och Oslo Mötesseparera hela E Hållbara godstransporter Vänersjöfart genom nya slussar Godstransporter på väg Utebliven vägslitageavgift Tillgodose internationell flygtillgänglighet KOMPETENSFÖRSÖRJNINGEN MÅSTE TRYGGAS Närmare samarbete med Karlstads universitet Ökad mångfald Ökad digitalisering DE VÄRMLÄNDSKA KOMMUNERNA BEHÖVER BLI STARKARE 14 3

4 Det värmländska näringslivet I Värmland finns företagsförekomster * Antal sysselsatta i Värmland % av dem är verksamma inom tillverkningsindustrin personer är anställda i utlandsägda företag i Värmland Andel företag fördelat på kommuner 6,4% Torsby 4,3% Hagfors Exportföretag % st Importföretag st av företagen med minst 5 anställda har gjort affärer med NORGE & TYSKLAND sticker ut som viktiga handelsnationer för Värmland Norge under de senaste fem åren 5,6% Årjäng 4% Eda Företagens storlek 1 anställd 2 4 anställda 5 9 anställda anställda anställda 50+ anställda 9,9% Arvika 6,6% Säffle 7,5% Sunne 2,7% Grums 1,1% Munkfors 2,8% Forshaga 4,4% Kil 3% Hammarö 30,1% Karlstad 3% Filipstad 1,2% Storfors 7,4% Kristinehamn Fördelning andel sysselsatta 64% 9% 18% 7% 8% 8% 4% 8% 3% 12% 2% 56% Världsledande inom pappers-, massa- och förpackningsindustrin Papper & massa FÖRPACKNINGAR varav 30% i offentlig förvaltning no1 Stål & verkstad IT & TELEKOM Livsmedel HANDEL Karlstads universitet Kultur Besöksnäring studerande anställda Läs mer på *Företagsförekomster är ett sätt att redovisa företag regionalt. Företagsförekomster är alla företag som har ett eller flera arbetsställen i regionen (Statistiska Centralbyrån, RAMS). Märk att det finns arbetsställen i Värmland enligt SCB s Företagsregister, vilket innehåller många företag som inte är huvudsaklig sysselsättning för någon. Källor: Statistiska centralbyrån, RAMS och Företagsregistret. Värmlandsstrategin , Region Värmland Utländska företag, Tillväxtanalys och Statistiska centralbyrån

5 Det värmländska näringslivets konkurrenskraft Värmland har ett rikt och varierat näringsliv. Allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag, till lokala företag som erbjuder för Värmland unika produkter och tjänster. Vi är världsledande inom papper-, massa- och förpackningsindustri och vi har en framträdande roll både i Sverige, Europa och världen inom stål och verkstad, besöksnäringen, ICT och många andra branscher. Värmland är en region med stor potential. Vår närhet till Norge och den expansiva Osloregionen, ett universitet som bidrar med kunskap, innovation och kompetens samt ett internationellt näringsliv med lång erfarenhet av samarbete är några av våra styrkor. Näringslivet i regionen påverkas i allra högsta grad av de förändringar som sker i och utanför Värmlands gränser och vår konkurrenskraft påverkas av vår förmåga att anpassa oss till och utvecklas med globala megatrender som globalisering, urbanisering och digitalisering. I Värmland finns exportföretag och importföretag om man ser till utrikeshandel med varor. Vi är beroende av det globala handelsutbytet och därmed ett väl fungerande transportsystem. Värmländska företags kunder finns över hela världen och delar av länets industri tillhör utlandsägda koncerner och ingår därmed i globala logistiknät och produktionssystem. Värmland är en gränsregion till Norge - en av våra allra viktigaste handelspartners. Våra länder har en lång tradition av samverkan och våra ekonomier är beroende av att varor, tjänster och arbetskraft rör sig över gränsen. Idag är Norge Sveriges största handelspartner, och enligt SCB uppgick bara varuexporten mellan länderna till över 210 miljarder kronor under procent av de värmländska företagen med minst fem anställda har gjort affärer med Norge under de senaste fem åren. Goda kommunikationer till den expansiva Osloregionen är en förutsättning för bra handelsutbyte med Norge. Likaså är vår närhet till Stockholm avgörande. Stråket mellan dessa huvudstadsregioner, med Värmland som en viktig mellanmarknad, är en brännande pusselbit för Värmlands framtid. Det finns få stora arbetsgivare i Värmland. Endast två av hundra företag i Värmland har fler än 50 anställda. Dessa företag är dock arbetsgivare till var fjärde som är sysselsatt i regionen. Många underleverantörer, kommuner och anställda påverkas av hur det går för dessa stora arbetsgivare. Bland de stora arbetsgivarna finns många industrier, främst inom stål och verkstad samt papper och massa. Vi ser i dag en pågående strukturomvandling på arbetsmarknaden, där globaliseringens och digitaliseringens utmaningar lett till att industriernas förutsättningar förändras, något som påverkar och kommer att påverka sysselsättningen i Värmland. Små företag, framför allt inom den växande tjänstesektorn, blir allt mer avgörande för hur Värmland ska möta framtiden. Värmland har en stor andel små företag. Nio av tio värmländska företagsförekomster finns inom gruppen solo- och mikroföretag. 64 procent av alla företag är enmansföretag. En majoritet av dessa företag anser att bristen på kompetens är det som hämmar tillväxten mest. 5

6 I Värmlands län bor drygt personer och här finns 16 kommuner. Två tredjedelar av de värmländska kommunerna minskar just nu i befolkning, vilket är problematiskt för den framtida utvecklingen. Urbaniseringen ställer krav på kommuners förmåga att rusta inför framtiden. En obalans i befolkningsstrukturen innebär stora utmaningar, både när det gäller kompetensförsörjningen och kommunernas möjligheter att säkerställa fortsatt goda levnadsvillkor och bra förutsättningar för näringslivet. Detsamma gäller tillgången på välutbildad arbetskraft, där de inomregionala obalanserna är stora i Värmland. 6

7 1. Infrastrukturen måste underhållas och byggas ut Goda kommunikationer är en generator för tillväxt. Tillståndet på vår infrastruktur styr både hur gods kan transporteras och möjligheterna att få tillgång till rätt kompetens. Det finns således en direkt koppling mellan en regions tillgänglighet och dess tillväxt och konkurrenskraft. Vill vi fortsätta att utveckla vår region förutsätter det ett transportsystem som är effektivt, tillgängligt och som har en begränsad miljöpåverkan. I vardagen är infrastrukturen en helt avgörande faktor för det enskilda företaget. Medarbetare skall komma till jobbet. Kunder och leverantörer skall besöka företaget och varor skall transporteras såväl till den egna verksamheten som till kunder världen över. Kort sagt, inget företag fungerar utan vägar, järnvägar, flyg eller sjöfart. Dessvärre finns det stora brister i den svenska infrastrukturen och det är vida känt att Sverige har en stor infrastrukturskuld. Samtidigt indikerar Trafikverkets prognoser en trafiktillväxt mellan 2010 och 2030 på 25 procent för persontrafiken och 50 procent för godstrafiken. Investeringar i infrastruktur är kostsamma och de påverkas ofta av de svängningar som regeringsskiften innebär, eftersom planeringsprocesserna är långsiktiga och omfattande. Således behövs en förändring av hur Sverige finansierar, beslutar om, planerar och bygger vår infrastruktur. Alla transportslag behövs. De ska användas så kostnads- och miljöeffektivt som möjligt och där de passar bäst. Tillgång till bredbandsuppkoppling är också en viktig förutsättning för både nya och etablerade företag. Konkurrensen om de svenska infrastrukturmedlen är också hård. Värmländska aktörer har därför ett ansvar att på regional nivå jobba långsiktigt och göra gemensamma prioriteringar och tala med en enad röst. Då har vi störst chans att lyckas. 1.1 Utveckla stråket Stockholm-Oslo Stråket Stockholm-Oslo är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland. Den binder samman 4,5 miljoner människor och två av Europas mest expansiva regioner. Karlstad, Örebro och Västerås är däremellan viktiga mellanmarknader, som alla växer befolkningsmässigt och har stora möjligheter att utvecklas ytterligare. I infografen på sidan 3 ser vi att närheten till Norge har stor betydelse för det värmländska näringslivet, när det gäller allt från export av varor och tjänster till gränshandel och arbetsställen. Likaså är närheten till Stockholm en avgörande faktor för många av de värmländska företag som har kunder där. 7

8 1.1.1 Snabba och pålitliga tåg mellan Stockholm och Oslo Utifrån perspektivet ovan är infrastrukturkommissionens förslag om en snabbtågssträckning mellan Stockholm och Oslo, med en restid på under tre timmar, väldigt intressant, sett till både tillvägagångssätt och finansiering. Värmlandsbanan, järnvägssträckan mellan Laxå och Charlottenberg, är viktig för såväl gods- och persontransporter till och från Värmland som för den regionala kollektivtrafiken. Den har dock en av de största kapacitetsbristerna i Sveriges järnvägsnät i dag. Försenade och inställda tåg innebär missade möten och missade affärer. Här behövs det en omfattande investering, utöver de välbehövliga insatser som är inplanerade inom ramen för projektet Tåg i Tid. Det behövs en snabb och tillförlitlig tågförbindelse mellan Stockholm och Oslo, med Värmland som stark mellanmarknad. Handelskammaren arbetar för att restiden mellan de båda huvudstäderna ska vara mindre än tre timmar och att tidhålligheten på spåret når 95 procent Mötesseparera hela E18 Handelskammaren står bakom Region Värmlands länsplan vad gäller utpekade prioriterade vägobjekt, där de nationella vägarna E18 och E45, tillsammans med riksväg 61, 62, 63, utgör de viktigaste pendlingsstråken i länet. E18, som också binder samman stråket Stockholm-Oslo, har stor betydelse för den internationella, nationella och regionala person- och godstrafiken. I Värmland har denna väg brister både när det gäller framkomlighet och trafiksäkerhet. Den del av sträckan som finns på den norska sidan kommer i och med Norges nationella plan för åren att bli helt mötesseparerad. Det innebär att E18 i Värmland kommer att vara en flaskhals. Den 7 mil långa sträckan mellan Valnäs och Töcksfors är idag inte mötesseparerad. Att mötesseparera de sista delarna av E18 skapar möjligheter att förbättra säkerheten och öka den tillåtna hastigheten på sträckan. Handelskammaren arbetar för en mötesseparering av hela E18-sträckan vilket betyder att sträckan Valnäs-Töcksfors behöver in i Nationell plan för transportsystemet Hållbara godstransporter Internationell handel, tillväxt och transporter hänger samman och effektiva transporter är utan tvekan ett konkurrensmedel för den värmländska industrin. Vi behöver därför ett hållbart, robust och sammanhållet transportsystem där alla transportslag fyller sin roll och där det ska vara enkelt att flytta över gods från ett transportslag till ett annat. Transportslagen konkurrerar inte med varandra, utan kompletterar snarare varandra. Med en sammanhållen transportstrategi finns det möjlighet att skapa en effektiv, 8

9 konkurrenskraftig och klimatsmart hantering av transporterna. Det finns miljövinster att hämta i att nyttja Vänersjöfarten och järnväg än mer än vad som görs idag. Från näringslivet sida finns ett starkt incitament för detta. Näringslivet behöver dock långsiktiga produktionsförutsättningar och behöver kunna såväl planera som lita till transportslagens tillförlitlighet Vänersjöfart genom nya slussar Vänersjöfarten har en viktig roll att fylla, nu och i framtiden, när det gäller att avlasta väg och järnväg. Den bidrar till ett hållbart, flexibelt och säkert transportsystem med stor kapacitet. Enligt Trafikverkets egna beräkningar går bara 1/3 del av potentiellt gods vattenvägen till och från Värmland. Slussarna i Trollhätte kanal är uttjänta 2030 och enligt Trafikverkets bedömning är nya eller möjligen renoverade slussar den enda möjligheten för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. Vänersjöfarten är en viktig kugge i transportsystemet för många av Värmlands industrier. Utan den försvinner vår direktkoppling till havet och många industrier får problem med att transportera in och ut sitt gods. Företag som Valmet är helt beroende av Vänersjöfarten, för att få ut sina Yankeecylindrar. I infografen på sidan 3 ser vi att Värmland har få stora arbetsgivare, och en stor mängd av de värmländska företagen påverkas av hur det går för dessa industrier. Direkt som underleverantörer, men också indirekt genom de jobb och de skatteintäkter som Värmlands större arbetsgivare genererar. Godsmängden 2030, som utan slussar behöver flyttas över från Vänersjöfarten, innebär omkring lastbilar och tåg per år (Trafikverkets stråkstudie Göta älv- Vänerstråket). Handelskammaren arbetar för att en nybyggnation av slussarna i Trollhätte kommer med i Nationell plan för transportsystemet Tiden är knapp om bygget ska stå klart Men nya slussar ser vi inte bara förbättrade villkor för industrierna, utan även nya affärsmöjligheter genom införandet av inland waterways och de godstransporter som dessa nya regler öppnar upp för Godstransporter på väg Värmland är ett län med stora avstånd, där många av våra företag är beroende av vägtransporter för att kunna ta emot och transportera gods. Vägtrafiken spelar därför en betydande roll i det värmländska transportsystemet. 9

10 Att höja lastbilarnas maximala bruttovikt från 64 ton till 74 ton är ett nödvändigt sätt att effektivisera ett transportslag och minska lastbilarnas miljöpåverkan per tonkilometer. Handelskammaren arbetar för att hela det allmänna vägnätet öppnas upp för 74 ton snarast. 74 ton ger minskade utsläpp, färre tunga fordon på vägarna och högre trafiksäkerhet Utebliven vägslitageskatt Vägslitageavgiften är en skatt på avstånd, vilket drabbar regioner som Värmland, där många av transporterna är hänvisade till långa sträckor på väg. Långt från alla transportberoende industrier ligger vid miljövänligare alternativ som järnväg eller sjöfart. Transporterna börjar dessutom alltid där råvaran finns och skogen växer där den växer. Styrmedel och olika typer av finansieringsformer kommer att behövas för att möta Sveriges infrastrukturskuld och den globala miljöutmaningen, men det är viktigt att dessa formas så att inte vissa branscher eller geografiska områden drabbas av snedvriden konkurrens. En differentierad avgift ger mer effekt på hur infrastrukturen används. Vidare tror vi på en ökad satsning på innovationer och teknisk utveckling för att påskynda utvecklingen av miljövänliga transporter. För Värmlands del är det viktigt att ha ett transportsystem som gynnar utveckling i hela länet. Vägnätet är en viktig kugge i detta system. För en bibehållen konkurrenskraft hos de företag som är beroende av vägtransporter är det viktigt att inte införa avgifter som straffar avstånd. Handelskammaren arbetar för att vägslitageavgiften inte införs. 10

11 1.3 Tillgodose internationell flygtillgänglighet Regionala flygplatser är oerhört viktiga för de regioner som de finns i och forskning visar att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och av arbetstillfällen. Värmland behöver, utifrån vårt geografiska läge, en god internationell tillgänglighet för att bibehålla regionens konkurrenskraft. En väl utbyggd flyginfrastruktur gör det möjligt att etablera och behålla internationella verksamheter utanför storstäderna. Därför är det också av oerhörd vikt att regeringen verkar för ett svenskt undantag vad gäller EU:s regler till att inte lämna offentliga bidrag till regionala flygplatser. Vår region har också en stark besöksnäring och mötesindustri med många internationella gäster. Hälften av alla Sveriges internationella besökare kommer med flyg, vilket innebär att turismens omsättning är direkt beroende av internationell tillgänglighet. Många av Värmlands företag och anställda verkar på en global marknad, vilket vi kan se i infografen på sidan 3. Flyget är det enda globala transportmedlet. För personer och företag som har världen som arbetsplats är tillgången till en internationell flyglinje på hemmaplan en viktig del av vardagen. Handelskammaren arbetar för att Värmland ska ha en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. Här finns tusentals företag som verkar på en internationell marknad och som behöver närheten till kunder, leverantörer och ägare världen över. Världen måste också ha nära till Värmland och vår allt viktigare besöksnäring. Goda kommunikationer är en generator för tillväxt. De första siffrorna över Frankfurtlinjens effekter visar att linjen genererat en omsättning på 44,8 miljoner till den värmländska besöksnäringen (maj 2014 september 2015, Visit Värmland). 11

12 2. Kompetensförsörjningen måste tryggas Tillgång till kompetens bidrar till högre tillväxt och starkare utveckling. Avsaknad av rätt kompetens är en av de största tillväxthämmande faktorerna. Befolkningen i Värmland har en relativt låg utbildningsnivå jämfört med övriga Sverige. Två tredjedelar av de värmländska kommunerna har minskat sin befolkning. Obalansen i befolkningsstrukturen, tillsammans med de inomregionala obalanserna vad gäller tillgången på välutbildad arbetskraft, innebär stora utmaningar för den framtida kompetensförsörjningen i regionen. En av näringslivets största utmaningar är att hitta rätt kompetens. För att klara denna utmaning gäller det att kompetenta människor tilltalas av möjligheten att flytta till Värmland, och att de som redan bor här stannar kvar. Dessa behöver dessutom erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Antalet nystartade företag ökar i landet men minskar i Värmland. Dagens ungdomar är framtidens företagare och det etablerade näringslivet behöver stötta dessa på deras väg. Kännedomen om det värmländska näringslivet är låg. Genom att berätta om och marknadsföra Värmland utifrån vilka karriärs- och jobbmöjligheter som finns, till studenter och andra grupper, ökar möjligheten till mångfald och högre kompetens. 2.1 Närmare samarbete med Karlstads universitet En nära samverkan mellan företag och universitet i regionen är en betydande grundsten för kunskap, utveckling och innovation. Dels utifrån ett långsiktigt strategiskt perspektiv, dels som en viktig pusselbit för att möta de utmaningar vad gäller kompetensförsörjning som företagen står inför idag och imorgon. 86 procent av Värmlands inflyttade studenter lämnar Värmland efter avslutat utbildning (Saco 2015), vilket är ett problem om dagens och framtiden kompetensförsörjningen ska tryggas. Fler studenter behöver stanna kvar i Värmland och se de värmländska företagen som de spännande, innovativa och internationella företag de är. Handelskammaren arbetar för att minst 25 procent av Värmlands inflyttade studenter ska stanna kvar i regionen efter avslutad utbildning. För detta krävs en nära samverkan mellan universitetet och företagen, men också att näringslivet i regionen synliggörs i högre grad för att påvisa bredd och potential. 12

13 2.2 Ökad mångfald Mångfald på arbetsplatsen innebär affärsnytta för företaget och forskning visar att en grupp som är sammansatt av individer med exempelvis olika bakgrund, kompetenser, kön och kulturer ofta är mer framgångsrika inom exempelvis innovationer och förändringsarbete, jämfört med homogena grupper. Många framgångsrika företag jobbar numer aktivt utifrån ett mångfaldsperspektiv för att stärka konkurrenskraften på sitt företag. Värmlands företag måste i högre grad jobba med att inkludera personer av utländsk bakgrund i arbetslivet. Företag som ägs och drivs av personer med utländsk bakgrund måste också i högre grad inkluderas i de företagsnätverk som finns i Värmland. Handelskammaren arbetar för att Värmland ska ta tillvara på kompetensen hos de som bor här idag och därmed inte bli en genomströmsregion. Detta gäller i högsta grad personer med utländsk härkomst, men också studenter som riskerar att lämna Värmland om de inte får en inblick i det breda utbudet av intressanta företag och jobb som finns här. 2.3 Ökad digitalisering Digitaliseringens framfart är enorm och sveper över alla branscher. Förändringen ställer nya krav på företagen att utveckla såväl affärsmodeller och processer som produkter och tjänster. Digitaliseringen är här för att stanna och många pratar om att det rent av handlar om att digitalisera eller dö. Digitaliseringen skapar nya möjligheter för de företag som lyckas rida på den förändringsvåg som digitaliseringen ger och snabbt lyckas anpassa sig efter de nya förhållandena. Handelskammaren arbetar för att de värmländska företagen ska växa med digitaliseringen, vilket kräver tillgång till fiber, och möta framtiden med en tydlig strategi för såväl affärsmodeller som kompetensbehov. 13

14 3. De värmländska kommunerna behöver bli starkare Den obalans som vi ser i den värmländska befolkningsstrukturen, där två tredjedelar av kommunerna minskar i befolkning innebär stora utmaningar för en region som redan som utgångspunkt har relativt få invånare. Hur kommunerna idag klarar av dessa utmaningar och hur de är rustade för framtiden oroar många företag. Näringslivets förutsättningar styrs och påverkas på många sätt av offentlig verksamhet. Det kan handla om regelverk och tillstånd, men också om de förutsättningar det offentliga förmår att skapa. Värmland behöver starkare och större kommuner. Handelskammaren arbetar för att näringslivets perspektiv blir en viktig del i regeringens kommande kommunutredning. Att stärka den värmländska konkurrens- och attraktionskraften är viktigare än att bevara kommungränser. Vår förmåga och våra möjligheter att utveckla och stärka Värmlands position står sig starkare om vi går samman. Den värmländska rösten måste bli mer kraftfull och de finansiella musklerna betydligt starkare. På lång sikt finns det också ekonomiska incitament för en utveckling mot större kommuner. Vår och Sweco Strategys analys från 2015 visar att större kommuner kan ge ökade resurser och kompetens för en proaktiv och mer strategiskt utformad lokal näringspolitik, bland annat genom att erbjuda bättre förutsättningar för att: Sköta sociala och infrastrukturella åtaganden även de som är viktiga för näringslivet. Aktivt marknadsföra och förbättra kommunens synlighet och position i omvärlden. Driva näringslivets intressen i större regionala och nationella sammanhang. Erbjuda en större och mer diversifierad lokal marknad för offentlig upphandling. Erbjuda en befolkningsmässig/ekonomisk tyngd som gör kommunen mer attraktiv som avsättningsmarknad/etableringsort. 14