Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen
|
|
- Karolina Andersson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen
2 FÖRORD Värmland har ett rikt och varierat näringsliv med allt från globalt konkurrenskraftiga och exporterande företag, till lokala företag som erbjuder för Värmland unika produkter och tjänster. Näringslivet i regionen påverkas i allra högsta grad av de förändringar som sker i och utanför Värmlands länsgränser. Det kan handla om ökad produktivitet, omstruktureringar och ökad konkurrens och framför allt ökad internationalisering. Internationaliseringen kommer att fortsätta och den ekonomiska framtiden handlar om att ta tillvara internationaliseringens möjligheter. Värmland har goda möjligheter till detta, men det innebär att framtiden än mer än idag behöver präglas av öppenhet, tillgänglighet, förändringsförmåga och ett positivt företagsklimat. Näringslivet kommer allt mer att konkurrera genom ständig utveckling av nya produkter, tjänster, koncept och arbetsformer. För att lyckas med detta förutsätts ökad kompetens i vid mening. Det gäller för hela näringslivet, även om kompetensbehoven givetvis tar sig olika uttryck för olika yrkeskategorier och i olika sektorer. Vi ser idag en utveckling där välutbildad arbetskraft koncentreras till färre och större lokala arbetsmarknader, som är större än kommunerna och som ibland överlappar länsgränser. För att ha ett välmående näringsliv i hela regionen bör även denna utmaning mötas upp. Miljöer som kan påverka kompetensförsörjningen genom utbildning, inflyttning och god infrastruktur behöver utvecklas. Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen. Vi företräder 1100 företag, med anställda, i regionen. Vi driver breda regionala tillväxtfrågor och vi påverkar beslutsfattare lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Med ovan som bakgrund och med avstamp i en rad undersökningar, samtal och möten har Handelskammarens medlemmar lyft fram tre frågor som är av särskild vikt för att kunna verka och växa i Värmland. Dessa frågor är tätt sammankopplade med varandra, även om karaktären och därmed också lösningen finns på olika nivåer. Ibland handlar det om politiska beslut för att skapa bra förutsättningar och ibland kan det handla om attitydförändringar. I detta program pekar Handelskammaren ut vad som verkligen påverkar företagens förutsättningar och vad vi tror behöver göras för att säkra det värmländska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft i den globala världen. För att Värmland ska vara fortsatt konkurrenskraftigt behöver: infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli färre och därmed större. 2
3 Dessa tre delar har Handelskammaren sammanfattat i tolv punkter enligt nedan. Handelskammaren anser att följande bör prioriteras: Snabba och pålitliga tåg mellan Stockholm och Oslo till nytta för det värmländska näringslivet. Byggande av mötesseparerade körfält på riksväg 61, 62 och 63 samt E45 och E18. Införande av 74 ton maxvikt på lastbil. Inget införande av kilometerskatten (även kallad vägslitageskatt). Säkerställa en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. Ökade medel för investeringar och underhåll till flygplatser som inte är statliga och som saknar statligt upphandlad trafik. Nya slussar i Trollhätte kanal. Ingen lågbro över Göta älv (nya Hisingsbron). Större arbetsmarknadsregioner. Höjd utbildningsnivå genom kontinuerlig kompetensutveckling. Ökad mångfald inom det värmländska näringslivet. Färre och därmed större värmländska kommuner. Innehållet i programmet bygger på två medlemsundersökningar, 225 enskilda möten med små och stora företag från olika branscher samt diskussioner i Handelskammarens fullmäktige, storföretagarforum och infrastrukturråd. Programmet har sedan beslutats av Handelskammarens styrelse samt varit på remiss i Handelskammarens fullmäktige. Programmet är undertecknat av: Frida Johansson, vd Styrelsen för Handelskammaren Värmland genom: Leif Nilsson, ordförande Ulrika Obstfelder Peterson, Värmlands Folkblad, vice ordförande Daniel Juvél, SMA Mineral AB Håkan Thorell, O.F. Ahlmark & Co Eftr. AB Annette Björkman, HSB Värmland IngMarie Junler, Vildmark i Värmland Håkan Nordblad, Westra Wermlands Sparbank Lena Kvillerud, Ahlford Advokatbyrå Fredrik Turzik, BillerudKorsnäs AB Gruvöns Bruk Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen oktober 2014, Handelskammaren Värmland. 3
4 INFRASTRUKTUR Sverige är ett litet och glest befolkat land i utkanten av Europa, med ett mycket stort beroende av det globala handelsutbytet. Vi behöver mer än många andra länder ett väl fungerande transportsystem. Detsamma gäller för Värmland. Värmländska företags kunder finns över hela världen och delar av länets industri tillhör utlandsägda koncerner som ingår i globala logistiknät och produktionssystem. I vardagen är infrastrukturen en helt avgörande faktor för det enskilda företaget. Medarbetare skall komma till jobbet. Kunder och leverantörer skall besöka företaget och varor skall transporteras såväl till den egna verksamheten som till kunder världen över. Kort sagt, inget företag fungerar utan vägar, järnvägar, flyg eller sjöfart. Tillståndet på vår infrastruktur styr både hur gods kan transporteras och möjligheterna att få tillgång till rätt kompetens. Det finns således en direkt koppling mellan en regions tillgänglighet och dess tillväxt och konkurrenskraft. Vill vi fortsätta att utveckla vår region förutsätter det ett transportsystem som är effektivt, tillgängligt och som har en begränsad miljöpåverkan. Dessvärre finns det stora brister i den svenska infrastrukturen och det är vida känt att Sverige har en stor infrastrukturskuld. Under lång tid har för lite investerats samtidigt som underhållet eftersatts. Sverige tillhör numera de OECD-länder som satsar minst på infrastruktur och om inte detta förändras kommer svenska företag succesivt att tappa i konkurrenskraft. Dessutom är komplexiteten i infrastrukturfrågor ett bekymmer. Investeringar i infrastruktur är kostsamma och de påverkas ofta av de svängningar som regeringsskiften innebär, eftersom planeringsprocesserna är långsiktiga och omfattande. Med ovan som utgångspunkt står det klart att det behövs en förändring av hur vi i Sverige finansierar, beslutar om, planerar och bygger vår infrastruktur. Det enda sättet att bygga bort infrastrukturskulden är genom ökade resurser till investeringar och underhåll. Sverige och Värmland behöver samtidiga satsningar på infrastruktur utifrån ett helhetsperspektiv. En viktig utgångspunkt i transportpolitiken bör vara att godstransporter ska ske med det transportslag där kapacitet, ekonomi och miljövinster finns. Med en sammanhållen transportstrategi finns det möjlighet att skapa en effektiv, konkurrenseneutral och klimatsmart hantering av transporterna. Då den stora efterfrågan på transporter världen över utgör en miljöutmaningen är satsning på forskning och innovation, där tekniska lösningar förbättras och effektiviserar transporterna, en viktig del i denna strategi. Investeringar bör ske genom blocköverskridande politiska beslut, men även genom att låta pröva andra finansieringsmodeller. Runt om i världen, bland annat i de övriga nordiska länderna, finns fungerande alternativa finansieringssystem som borde prövas 4
5 också i Sverige. Genom ökad långsiktighet i de politiska beslutsprocesserna och genom att tillåta så kallad OPS-finansiering (offentlig-privat-samverkan) kan den allt sämre svenska situationen avseende infrastruktur förbättras. Handelskammaren driver på för att förbättra framkomligheten för människor och gods i regionen. Det handlar om såväl järnväg och väg som sjöfart och flyg. Och alla transportslag behövs. De ska användas så kostnads- och miljöeffektivt som möjligt och där de passar bäst. Givetvis är tillgång till bredbandsuppkoppling också en viktig förutsättning för både nya och etablerade företag, men då denna fråga drivs aktivt av på såväl kommunal och regional som nationell nivå, är den inte prioriterad i föreliggande program. Den svenska infrastrukturskulden innebär vidare att konkurrensen om de svenska infrastrukturmedlen är hård. Vi har därför ett ansvar att på regional nivå jobba långsiktigt och göra gemensamma prioriteringar. Då har vi störst chans att lyckas. På följande sidor presenteras Handelskammarens prioriteringar inom de fyra respektive infrastrukturområdena. 5
6 JÄRNVÄG De senaste 25 åren har antalet resenärer fördubblats och 25 procent mer gods fraktas på nätet. Och trenden fortsätter. Enligt Trafikverkets prognoser förväntas persontransportarbetet på järnväg i Sverige öka med 27 procent från 2010 till Oavsett om du ska på ett möte i Stockholm eller Oslo över dagen, ska frakta gods till Göteborg eller pendla mellan Arvika och Karlstad, är tåget oerhört betydelsefullt. Att järnvägstransporter dessutom minskar koldioxidutsläppen, och därmed är ett hållbart transportslag, betyder att de bör prioriteras för såväl resenärer som gods. Problemet är dock att kapaciteten på det befintliga nätet inte är bra nog för att möta den ökade efterfrågan, vilket betyder att både passagerare och gods drabbas av ständiga förseningar. Järnvägens trafikstörningar och flaskhalsar kostar näringslivet miljardbelopp varje år, vilket gör att många företag väljer väg framför järnväg, trots att även vägarna är i stort behov av avlastning. Utsläppen av växthusgaser från transportsektorn ökar därför när de borde minska. På det överbelastade järnvägsnätet ges också minimalt med tid för underhåll och reparationer, vilket i sin tur ökar risken för fler och värre störningar i framtiden. För att möta järnvägens problem med leveranssäkerhet och kapacitet behövs mer medel för såväl investeringar som drift. Stråket Oslo-Stockholm, som är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland, har stor kapacitetsbrist och Värmlandsbanan (Riksgränsen Sverige/Norge-Laxå) är en av de delsträckor där relativt små störningar leder till kraftiga förseningar. Värmlandsbanan är viktig för såväl gods- och persontransporter till och från Värmland som för den regionala kollektivtrafiken. Vartannat värmländskt företag, med över fem anställda, gör affärer på den norska marknaden och Stockholm är en viktig marknad och infrastrukturhubb. Försenade och inställda tåg innebär missade möten och missade affärer. Här behövs det insatser. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Snabba och pålitliga tåg mellan Oslo och Stockholm, till nytta för det värmländska näringslivet. - Stråket Oslo-Stockholm är en viktig sträcka för näringslivet i Värmland. Att få till stånd en åtgärdsvalsstudie (förstudie) skulle innebära att vi för första gången kan ta ett samlat grepp längst hela sträckan och att frågan lyfts till den nivå där den hör hemma. Nämligen den nationella nivån. Norge och Sverige saknar en gemensam idé om hur järnvägen mellan de två expansiva huvudstadsregionerna ska bindas samman. 6
7 - Kompetensförsörjningen i regionen är i många fall beroende av att arbetspendlingen fungerar på Värmlandsbanan. - Värmlandsbanan är viktigt utifrån ett godsperspektiv, i synnerhet behöver kapacitetsbristerna på sträckan Kristinehamn-Kil åtgärdas. 7
8 VÄG Vägen är stommen i den värmländska infrastrukturen. Den har alla tillgång till. En hög tillgänglighet inom länet är avgörande för utvecklingen av arbetsmarknad och näringsliv. Vägnätet är väl utbyggt och kan inte sägas ha kapacitetsproblem enligt Trafikverkets definition. Däremot är standarden bristfällig med säkerhetsproblem och flaskhalsar som begränsar framkomligheten. Värmland är ett län med stora avstånd, där många av våra företag är beroende av vägtransporter för att kunna ta emot och transportera gods. Ökade kostnader för dessa transporter gör produkten dyrare och minskar företagens konkurrenskraft. Vidare är Värmland beroende av skogsindustrin och därmed också av att mindre vägar utanför huvudstråken håller god bärighet. Vad gäller bärighetsfrågan är god framförhållning en grundförutsättning. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Byggande av mötesseparerade körfält på riksväg 61, 62 och 63 samt E45 och E18. - De mest trafikerade delarna av våra stora vägar ska hålla 100 km/h som standard. Detta förutsätter mötesseparerade körfält. Cirka 80 procent av alla vägtransporter i Värmland går på någon av dessa vägar. En vägledande princip ska vara att byggandet prioriteras utifrån behov. - Företagens tillgång till kompetens ökar med kortare restider och förbättrade förutsättningar för arbetspendling. Införande av 74 ton maxvikt på lastbil. - En ändring från 60 till 74 ton maxvikt för godstransporter på väg skulle sänka utsläppen, minska transportkostnaderna och antalet lastbilar på de värmländska vägarna. Samtidigt ökar trafiksäkerheten och vår konkurrenskraft. Inget införande av kilometerskatten (även kallad vägslitageskatt). - Detta är en skatt på avstånd och inte på utsläpp, vilket drabbar regioner som Värmland, där många av transporterna är hänvisade till väg. Långt från alla transportberoende industrier ligger vid järnvägen. Transporterna börjar dessutom alltid där råvaran finns och skogen växer där den växer. - Miljön påverkas vare sig till det bättre eller sämre av kilometerskatten. Den uppmuntrar inte till miljöanpassade fordon eller till sparsam körning, som innebär minskad bränsleförbrukning och därmed minskad klimatpåverkan. 8
9 FLYG Marknadens förutsättningar har förändrats och vårt beroende av omvärlden ökar. Värmland är ur ett nationellt perspektiv en stark exportregion och vi både jobbar och konkurrerar på en allt mer global marknad, där kunder, leverantörer och ägare finns i andra länder. Värmland behöver, utifrån vårt geografiska läge, en god internationell tillgänglighet för att bibehålla regionens konkurrenskraft. En väl utbyggd flyginfrastruktur gör det möjligt att etablera och behålla internationella verksamheter utanför storstäderna. Vår region har också en stark besöksnäring och mötesindustri med många internationella gäster. Mer än hälften av alla Sveriges internationella besökare kommer med flyg, vilket innebär att turismens omsättning är direkt beroende av internationell tillgänglighet. Flyget är det enda globala transportmedlet. För personer och företag som har världen som arbetsplats är tillgången till en internationell flyglinje på hemmaplan en viktig del av vardagen. Den ger företag och anställda tid och pengar att lägga i verksamheten och privatlivet istället för i vänthallar och på långa resor till flygplatser i andra regioner. Flyget har med sina cirka två procent av de globala koldioxidutsläppen under många år fått klä skott i miljödebatten. Utvecklingen på miljöteknikområdet är snabb. Den första reguljära flygningen i Sverige med förnybart bränsle gjordes glädjande nog från Karlstad Airport sommaren Det är viktigt att miljöpolitiken utformas på ett sätt som inte hotar konkurrens- och innovationskraft eller som tydligt binder oss till en viss teknik och på så sätt riskerar att bromsa utvecklingen långsiktigt. Det går inte att nog betona vikten av satsningar på forskning och utveckling. Regionala flygplatser är oerhört viktiga för de regionerna de finns i och forskning visar att flygplatser bidrar till tillväxt både av befolkning och av arbetstillfällen. Konkurrensen mellan de statliga flygplatserna ägda av Swedavia och de regionala flygplatserna som saknar statligt upphandlad trafik, sker inte på samma villkor. På senare år har de regionala flygplatsernas situation försämrats. Svenska staten har valt att behålla och bolagisera de stora flygplatserna (Swedavia) som främst finns i storstadsområdena. Samtidigt är det oftast kommunerna som äger de mindre ickestatliga regionala flygplatserna. 9
10 Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Säkerställa en långsiktig flyglinje mellan Karlstad Airport och en större europeisk flygplats. - Värmländska företag konkurrerar på en global marknad och utan en direktkoppling ut i världen förlorar vi konkurrenskraft. - En internationell linje underlättar för internationella gäster att ta sig hit, vilket i sin tur gynnar tillväxten. Ökade medel för investeringar och underhåll till flygplatser som inte är statliga och som saknar statligt upphandlad trafik. För Värmlands del innebär detta Karlstad Airport. - Forskningen säger att flygplatser bidrar till tillväxt av både befolkning och arbetstillfällen. Det värmländska näringslivet behöver en stark flygplats i regionen för att kunna verka och växa här. 10
11 SJÖFART Vänersjöfarten har stor betydelse för det värmländska näringslivet. Idag transporteras omkring 1,9 miljoner ton gods per år med Vänersjöfarten och enligt Trafikverkets prognos ökar godsmängden till nära 3 miljoner ton fram till Lägger vi till nya slussar i Trollhätte kanal i kombination med införandet av EU:s regelverk om inre vattenvägar tror man att godsmängden kan öka till omkring 3,9 miljoner ton per år det vill säga en dryg fördubbling i förhållande till dagens nivåer. Med andra ord kommer sjöfarten ha stor betydelse även i framtiden och ha en viktig roll att fylla när det gäller att avlasta väg och järnväg. Sjöfarten bidrar till ett hållbart, flexibelt och säkert transportsystem med stor kapacitet. Vattenvägen erbjuder billiga, miljö- och energieffektiva transportmöjligheter året runt. Enligt Trafikverkets egna beräkningar går bara 1/3 del av potentiellt gods med sjöfart och sjöfarten har därför en viktig roll att fylla. Sjöfarten är viktig för många stora företag i regionen. Skogsnäringen, med företag som BillerudKorsnäs och Stora Enso, är exempel som har egna hamnar. Andra exempel är rederiet Ahlmark Lines, som har sitt huvudkontor i Karlstad. För Valmet är sjöfart det enda alternativet för att kunna frakta deras stora Yankeecylindrar. Med tanke på att dessa stora företag, ur ett sysselsättningsperspektiv, är viktiga företag i Värmland, är detta också en viktig fråga för hela regionen. Vänersjöfarten går via Trollhätte kanal, Göta Älv och Göteborg, vidare ut i världen. Slussarna i Trollhätte kanal är uttjänta 2030 och enligt Trafikverkets bedömning är en byggnation av ny slussled innan 2030 den enda möjligheten för att bibehålla och utveckla Vänersjöfarten. Även den nya Göta Älvbron i Göteborg och dess planerade låga höjd oroar de värmländska företagen. En lägre bro innebär att färre fartyg kan passera utan broöppningar, vilket riskerar att skapa en flaskhals som kan fördyra transportflödet. Göteborgs stad har i en avsiktsförklaring förbundit sig att öppna bron minst en gång per timme, med undantag för rusningstider i kollektivtrafiken på bron klockan 6-9 och på vardagar. Sjöfartsverkets styrelse har beslutat att inte skriva under ett trafikregleringsavtal för en bro med segelfri höjd 13 meter. Frågan om tillstånd för en låg bro genomgår för närvarande en rättslig process. Det finns alltså två stora frågor som påverkar Vänersjöfartens framtid. Bron kan bromsa leveranstempot medan slussfrågan riskerar att sätta stopp för leveranserna helt och hållet. 11
12 Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Nya slussar i Trollhätte kanal. - Sjöfarten är av strategisk betydelse för näringslivet i regionen, och helt avgörande för viss industriverksamhet. Utan sjöfart ökar sårbarheten. Näringslivet får högre transportkostnader, vilket minskar den internationella konkurrenskraften. - Utan sjöfart kommer mer gods att flyttas över till land, till väg och järnväg som redan är hårt belastade. Godsmängden 2030 som i så fall behöver flyttas över från Vänersjöfarten innebär att omkring lastbilar och tåg per år tillkommer i väg- respektive järnvägssystemet. - Sjöfarten har mycket hög miljöprestanda och är ett sätt att minska transporternas miljöbelastning. Ingen lågbro över Göta älv (nya Hisingsbron). - En lägre bro innebär att fartygen måste invänta broöppning, vilket resulterar i flaskhalsar, väntetider och minskad flexibilitet. - Ökade transporttider, transportkostnader och försämrade transportmöjligheter för näringslivet minskar tilltron till sjöfarten och transportköparnas vilja att investera i den, vilket kan resultera i nedläggningar, minskad investeringsvilja och uteblivna nyetableringar. - Med tanke på att både slussar och broar har en livstid på uppåt hundra år får beslut om dessa långtgående effekter. Att bygga en lågbro betyder att man bygger in en långtgående flaskhals i infrastrukturen. Den dagen en eventuell konflikt mellan kollektivtrafiken i Göteborg och sjöfarten uppstår, är det också sannolikt att kollektivtrafiken och stadens utveckling prioriteras framför sjöfarten. 12
13 KOMPETENSFÖRSÖRJNING En av näringslivets största utmaningar är att hitta rätt kompetens. Många företag blir allt mer slimmade mot sin kärnverksamhet, vilket påverkar kompetensförsörjningen. Man blir så att säga vassare men på färre områden. Bredden minskar. Allt tyder på att denna utveckling långsiktigt kommer att fortsätta. Internationaliseringen innebär även att mindre företag kommer att möta ökad global konkurrens. Konkret kan detta ta sig uttryck i ökat behov av rekrytering av nyckelkompetens internationellt eller jobbrotation av internationella medarbetare. För att klara denna utmaning gäller det att kompetenta människor lockas att flytta till Värmland, och att de som redan bor här stannar kvar. Dessa behöver dessutom erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling. Tillgång till kompetens bidrar till högre tillväxt och starkare utveckling. Avsaknad av rätt kompetens är en av de största tillväxthämmande faktorerna. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Arbeta för större arbetsmarknadsregioner. - Värmland omfattas idag av sju lokala arbetsmarknadsregioner. Med bättre kommunikationer, och därav tillgängliga pendlingsmöjligheter, kan de lokala arbetsmarknaderna bli färre vilket leder till ökad tillgång på kompetens. Höja utbildningsnivån genom kontinuerlig kompetensutveckling. - Värmland har i jämförelse med riket en lägre utbildningsnivå. Genom att utbilda anställda på värmländska företag ökar förutsättningarna för företagen att växa och verka i Värmland. Småföretagen står för en betydande del av sysselsättningstillväxten, varför ett särskilt fokus bör läggas på företag med upp till nio anställda. Öka mångfalden inom det värmländska näringslivet. - För att säkra Värmlands kompetensförsörjning är det hög tid att visa vår och bredd av karriärs- och jobbmöjligheter. Kännedomen om det värmländska näringslivet är låg. Genom att berätta om och marknadsföra Värmland utifrån ett näringslivsperspektiv, till såväl befintliga företag som till andra grupper, ökar möjligheten till mångfald. Vad gäller andra grupper handlar det exempelvis om riktade insatser till lärlingar och studenter. En viktig part i detta arbete är Karlstads universitet. Den internationella kompetensen och expertisen, som finns hos personer med utländsk bakgrund, är också särskilt viktig, inte minst då värmländska företag verkar på en internationell marknad. 13
14 KOMMUNSAMMANSLAGNING Värmländska företags konkurrenskraft påverkas av en lång rad faktorer. Två faktorer är särskilt viktiga. För det första företagens ökade behov av allt högre kompetens, och för det andra att välutbildad arbetskraft koncentreras till färre och större lokala arbetsmarknader, som är större än kommunerna och ibland överlappar länsgränser. I en stor lokal arbetsmarknad är chansen större att såväl arbetsgivare ska hitta rätt kompetens, som att arbetstagare ska hitta ett jobb som motsvarar dennes utbildningsbakgrund. Dessutom är det så att ju större en region är, och ju mer kunskapskapital som finns, desto starkare ekonomisk tillväxt kan man förvänta sig. En inte obetydlig del av företagens förutsättningar styrs och påverkas av offentlig verksamhet. Det handlar om regelverk och tillstånd, men också om de förutsättningar det offentliga förmår att skapa vad gäller exempelvis infrastruktur. Den värmländska rösten måste bli mer kraftfull och de finansiella musklerna betydligt starkare när det gäller att få gehör för Värmlands intressen, både internationellt och nationellt. Här är infrastrukturen ett bra exempel där konkurrensen om medlen i den nationella transportplanen är hård. Vår förmåga och våra förutsättningar att utveckla och stärka Värmlands position står sig starkare om vi går samman. Vi vet också att invånarantalet spelar roll. Det kan till exempel handla om de företag som letar efter nya städer att etablera sig på, och som enbart tittar på kommuner med över invånare. Idag finns ingen sådan kommun i Värmland. Idag har Värmland för många och för små kommuner. Att några av kommunerna har få, stora arbetsgivare och en åldrande befolkning gör att de är än mer sårbara. Genom kommunsammanslagningar blir Värmland mer konkurrenskraftigt vad gäller exempelvis kompetensförsörjning, infrastruktur och etableringar. Handelskammaren menar därför att följande bör prioriteras: Att de värmländska kommunerna blir färre och därmed större och att Karlstads kommun visar vägen för denna sammanslagning. - En av näringslivets största utmaningar är att hitta rätt kompetens. Färre kommuner och större lokala arbetsmarknadsregioner ökar tillgången till kompetens. - Större kommuner ger en tyngre röst och ökade finansiella muskler, vilket är viktigt när vi exempelvis konkurrerar om nationella infrastrukturpengar. - Invånarantalet spelar roll. Att komma över invånare gör att Värmland finns med på kartan när större företag söker platser för etableringar och investeringar. 14
15 SAMMANFATTNING För att Värmland ska vara konkurrenskraftigt måste infrastrukturen underhållas och byggas ut, kompetensförsörjningen tryggas och de värmländska kommunerna bli färre och därmed större. 15
Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen
Program för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende näringslivsorganisation som arbetar för att göra Värmland till en ännu bättre
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2014 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB ETT ÅR SOM RUSTAT FÖR FRAMTIDEN 2014 var ett bra år, sett till både verksamhet och resultat. De aktiviteter och förändringar
Läs merNuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv. Bertil Hallman SVäpl Projektledare
Nuläge och framtid för godstransporter i Vänerstråket och Göta älv Bertil Hallman SVäpl Projektledare Bertil Hallman Långsiktig planerare Samhälle Region Väst Projektledare för Stråkstudie Vänersjöfartens
Läs merEtt initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten
Ett initiativ som verkar för att bevara vänersjöfarten SLUSSARNA I TROLLHÄTTAN, som möjliggör länken mellan Vänern och västkusten genom Göta älv, är över 100 år gamla. Trafikverket har klargjort att efter
Läs merS15041 Enskild motion
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:892 av Berit Högman m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merVästsvensk infrastruktur
Enskild motion S1892 Motion till riksdagen 2018/19:2123 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Västsvensk infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merGemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner
Gemensamma prioriteringar för Västra Götaland en region och 49 kommuner Vi bidrar till svensk tillväxt. Samtidigt som klimatmålen nås. Västra Götaland är Sveriges industriella och logistiska nav och står
Läs merStråkstudie Göta älv - Vänern. Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal. Bertil Hallman senior utredningsledare
Stråkstudie Göta älv - Vänern Vänersjöfartens framtid och behovet av nya slussar i Trollhätte kanal 2016-12-12 Bertil Hallman senior utredningsledare Hur länge kan Vänersjöfarten bedrivas i nuvarande slussar
Läs merPåverkansprogram för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen
Påverkansprogram för att göra Värmland till en ännu bättre plats för företagen 1130 företag från alla branscher, alla storlekar och alla kommuner och varannan värmlänning som går till jobbet varje dag.
Läs merinfrastrukturplaneringen studera förutsättningarna för kraftfulla investeringar i väg och järnväg och tillkännager detta för regeringen.
Enskild motion S1836 Motion till riksdagen 2018/19:1788 av Lars Mejern Larsson m.fl. (S) Infrastruktur Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att i infrastrukturplaneringen
Läs merVERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013
VERKSAMHETSBERÄTTELSE FÖR VERKSAMHETSÅRET 2013 HANDELSKAMMAREN VÄRMLAND SERVICE AB HANDELSKAMMARÅRET 2013 Handelskammaren Värmland är en regional och oberoende medlemsorganisation. Vi arbetar för att utveckla
Läs merTåg i tid. Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik
Tåg i tid Nu tar vi första steget mot framtidens tågtrafik Sedan våren 2011 har Region Värmland och Karlstads kommun tillsammans med Trafikverket drivit projektet Tåg i tid. Aktörerna har arbetat fram
Läs merDEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne
Läs merDen snabba guiden till Värmlandsstrategin
Den snabba guiden till Värmlandsstrategin 2014 2020 En strategi för hela Värmland Kontakter på Region Värmland: Madeleine Norum, processledare, 054-701 11 20 madeleine.norum@regionvarmland.se Bo-Josef
Läs merRemiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
Dnr KS-2013-328 Dpl 05 sid 1 (7) KOMMUNLEDNINGSKONTORET Remissvar 2013-08-14 Peter Thörn, peter.thorn@karlstad.se Remiss - Förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025 Dnr KS-2013-328 Dpl
Läs merTrafikverket, Borlänge
Västsvenska Handelskammaren Stefan Gustavsson Stefan.gustavsson@handelskammaren.net 031-825233, 0734-282134 Datum: 2012-03-30 Ärende: Remissvar TRV2012/17304 Trafikverket, Borlänge Yttrande över Transportsystemets
Läs merYttrande: Förslag till nationell plan för transportsystemet
Remissyttrande Datum 2017-11-21 Diarienummer: N2017/05430/TIF Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Regeringskansliet per e-post: n.registrator@regeringskansliet.se, n.nationellplan@regeringskansliet.se
Läs mer2014-04-03. Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland
2014-04-03 Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Utbyggnad av E20 genom Västra Götaland Regeringens främsta mål är full sysselsättning. En utbyggd och fungerande infrastruktur knyter ihop landet och är
Läs merExportindustrin och besöksnäringens behov av transporter
Enskild motion Motion till riksdagen 2016/17:2993 av Peter Helander och Daniel Bäckström (båda C) Exportindustrin och besöksnäringens behov av transporter Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer
Läs merSå gör vi Värmland till en ännu bättre plats för företagen
Så gör vi Värmland till en ännu bättre plats för företagen Mer än 1100 företag från alla branscher, alla storlekar och alla kommuner och varannan värmlänning som går till jobbet varje dag. Så skulle man
Läs merGodstransportstrategi. Västra Götaland
Godstransportstrategi Västra Götaland 2015-06-12 Vårt uppdrag Underlag till en godsstrategi Ett arbete i flera steg Sammanställa och konkretisera befintliga mål och visioner inom godstransprotområdet i
Läs merJobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg
Jobb- och tillväxtsatsningar: 55 miljarder till järnväg 55 miljarder till Ostlänken, Göteborg-Borås samt investeringar i drift och underhåll som del i investeringssatsning för jobb och tillväxt Regeringen
Läs merTyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg på det allmänna vägnätet
YTTRANDE Vårt dnr: 2014-10-17 Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Ulrika Appelberg Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Tyngre fordon på det allmänna vägnätet samt Tyngre och längre fordonståg
Läs merSjöfartsforum
Sjöfartsforum 2011-12-01 Marcus Smedman, strateg infrastruktur och kommunikation RUP Värmland ska ha ett välutvecklat infrastruktur- och transportsystem Helhetsperspektiv effektiva transportsystem som
Läs merHela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken,
Hela länet ska leva. Dåliga kommunikationer begränsar idag vårt läns möjligheter. Det krävs därför en fortsatt utbyggnad av kollektivtrafiken, fibernätet och ett förbättrat vägnät. Järnvägen behöver bli
Läs merOslo - Stockholm 2.55 Oslo Stockholm 2.55
Oslo Stockholm 2.55 Det är av nationellt intresse för såväl Norge som Sverige med en snabb och driftsäker järnväg mellan Oslo och Stockholm. Resan mellan huvudstäderna ska ta högst tre timmar. Stort nationellt
Läs merSJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten
SJÖFART PÅ VÄNERN Fakta om Sveriges största vatten Ett gigantiskt innanhav 5 648 kvadratkilometer 480 mil strand En tredjedel av allt sötvatten i landet 35 fiskarter 22 000 öar, kobbar och skär 106 meter
Läs merStorstadens tillväxt och samspel med andra regioner
Storstadens tillväxt och samspel med andra regioner Ann-Katrin Berglund, WSP Analys & Strategi Vid nordisk konferens i Göteborg 15-16 mars 2012 WSP och Ann-Katrin WSP är ett globalt analys- och teknikföretag
Läs merHöghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar
Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se
Läs merHållbara transporter. transportköparens perspektiv. Karin Tormalm, Skogsindustrierna
Hållbara transporter transportköparens perspektiv Karin Tormalm, Skogsindustrierna Välfärd fås av handel som fås av transporter Vi behöver transporter det ger jobb och välfärd! Alla trafikslag behövs ställ
Läs merTrafikförsörjningsprogram för Blekinge Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur
Trafikförsörjningsprogram för Blekinge 2016-2019 Öka Sveriges konkurrens kraft satsa på Blekinges infrastruktur Sverige behöver rusta sin infrastrukt För att göra transporter till och från svenska företag
Läs mer2011-08-30. 5 miljarder kronor till järnväg och väg
2011-08-30 5 miljarder kronor till järnväg och väg Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer
Läs merYTTRANDE. Datum 2016-04-07 Dnr 1600335
Regionstyrelsen YTTRANDE Datum 2016-04-07 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss. Delrapport från Sverigeförhandlingen: Höghastighetsjärnvägens finansiering och
Läs merGöta Älvbron & EUs Regelverk för IWW. Henrik Källsson Erik Thun AB
Göta Älvbron & EUs Regelverk för IWW Henrik Källsson Erik Thun AB Satsar på framtiden! Nybygge Alice & Helge Design & utvecking av Ferus Smit tillsammans med Erik Thun AB. Många förbättringar har gjorts,
Läs merRegionala utvecklingsnämnden
Regionala utvecklingsnämnden Stina Nilsson Projektledare 040-675 32 58 Stina.J.Nilsson@skane.se YTTRANDE Datum 2016-03-18 Dnr 1600335 1 (7) Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se Remiss.
Läs merBILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE
BILAGA 4 SAMMANSTÄLLNING VIKTIGASTE PRIORITERADE FUNKTIONER EFTER MÅLOMRÅDE Deltagarna fick gruppvis ta fram de funktioner de ansåg viktiga inom regionen på ett 00, 040 och 050 års perspektiv. Efter varje
Läs merStockholmsregionens styrkor och utmaningar. Mats Hedenström, Tillväxtdirektör
Stockholmsregionens styrkor och utmaningar Mats Hedenström, Tillväxtdirektör Det går bra för Stockholms län Ur ett tillväxtperspektiv står sig Stockholm i varje jämförelse 24 000 nystartade företag 2011
Läs merFrågor och svar om E20 genom Västra Götaland
Uppdaterad: 5 juni 2013 Frågor och svar om E20 genom Västra Götaland Vägstandarden på E20 Vilka sträckor på E20 är fortfarande ännu inte utbyggda? Totalt handlar det om fem etapper eller ungefär 80 kilometer
Läs merSammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele
Sammanställning av resultat från gruppresentationer på Dialogmötet 11 april i Lycksele Nedan har vi sammanställt de prioriterade brist-/utvecklingsområden som kom fram i gruppdiskussionerna på dialogmötet.
Läs merYttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029
2016-02-2323 Er ref: N2015/4305/TIF Vår ref: 2014/606-544 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande - Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Regionförbundet
Läs merDEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013
hela DEL 1 AV 3: ARBETSPENDLING I SKÅNE MAJ 2013 Det är 30 % fler som arbetar i Malmö/Lund än som bor där - effektiv pendling med kollektivtrafik är nödvändig! kåne är en region med 1,3 miljoner invånare,
Läs merSvensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet
PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår
Läs merTal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad
1 (6) Tal Framtidens Gruv & mineral, 28 januari, 15.00 15.20 (20 min) Bottniska korridoren pulsåder från råvaror till marknad Hela programmet finns på: http://www.framtidensgruvochmineral.se/program/ Rullande
Läs merDEN BOTNISKA KORRIDOREN
Remissvar, diarienummer: N2015/4305/TIF Till: Näringsdepartementet Från: Samarbetet Bakom samarbetet står Länsstyrelsen Norrbotten, Region Västerbotten, Länsstyrelsen Västernorrland, Region Jämtland Härjedalen,
Läs merHur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken?
Hur kopplar Arlanda samman den regionala kollektivtrafiken med den globala kollektivtrafiken? 18/2 2011 Kerstin Lindberg Göransson, flygplatsdirektör Swedavia Arlanda Swedavia AB Bildades 1 april 2010
Läs merLärkonferens Inspel till nästa programperiod
Lärkonferens Inspel till nästa programperiod Innovationer och entreprenörskap vart ska vi? Hit ska vi. Visst finns det väl en väg bortom kurvan?..en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling
Läs merEn svensk flygskatt (SOU 2016:83)
YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-03-10 Sektionen för infrastruktur och fastigheter Peter Haglund Finansdepartementet 10333 STOCKHOLM En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Sammanfattning (SKL) ser positivt på utredningens
Läs merTMALL 0141 Presentation v 1.0. Inriktningsunderlag för
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Inriktningsunderlag för 2018-2029 Inriktningsunderlaget ska omfatta analyser av tre inriktningar - hur inriktningen för transportinfrastrukturen bör se ut om trafiken utvecklas
Läs merSKANE PAVERK AR SVERIGE. hela
SKANE PAVERK AR SVERIGE hela STORA UTMANI NGARFO RSKANE Skåne är en storstadsregion vars invånare ser kommunikationer och trafik som den näst efter sjukvården viktigaste regionala frågan enligt SOM-institutet.
Läs merFuture Rail Sweden. 21 januari 2010
Future Rail Sweden 21 januari 2010 Future Rail Sweden Fokus nu Höghastighetsbanor långsiktigt Järnvägsnätet 2 Globaliseringsrådet Sveriges tidigare relativa försprång i infrastruktur existerar inte längre
Läs merYttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF).
2016-01-30 Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplanering för perioden 2018-2029 ((N2015/4305/TIF). Tillväxtberedningen är ett gemensamt
Läs merValmanifest Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND
Valmanifest 2018 Vi för Västsverige framåt! VÄSTRA GÖTALAND NÄR ANDRA BLICKAR BAKÅT FÖR VI VÄSTSVERIGE FRAMÅT - FÖR GRÖN TILLVÄXT OCH EN VÅRD NÄRA DIG. Centerpartiet i Västra Götaland bygger politiken
Läs merSYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland
SYSTEMANALYS Stockholm-Mälarregionen och Gotland Ett samarbete Regionförbundet Uppsala län Regionförbundet Sörmland Regionförbundet Örebro Länsstyrelsen i Stockholms län Länsstyrelsen i Västmanlands län
Läs merfrågor om höghastighetståg
12 frågor om höghastighetståg N Vad är Europakorridoren? är vi inom Europakorridoren möter människor och talar om höghastighetståg, är det några frågor som ofta återkommer. Dessa frågor handlar i hög grad
Läs merNäringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb
Näringslivsprogram 2017 Tillsammans mot 70 000 nya jobb Näringslivsprogram 2017 Inledning Näringslivsprogrammet beskriver Uppsala kommuns långsiktiga näringslivsarbete och är ett kommunövergripande styrdokument.
Läs merJakop Dalunde EU-parlamentariker
Stambanorna i den svenska järnvägen byggdes under 1800-talet och har sedan dess haft en betydande roll i utvecklingen av Sverige. Vår generation behöver fatta ett motsvarande stort, viktigt och framtidsinriktat
Läs merRemissyttrande. Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83)
Finansdepartementet Vår referens: Skatte- och tullavdelningen 256/2016 Er referens: 103 33 Stockholm Fi2016/04305/S2 Stockholm, 2017-02-24 Remissyttrande Betänkandet En svensk flygskatt (SOU 2016:83) Utredningen
Läs merFRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE
Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt transportsystem är en förutsättning för hållbar tillväxt där regional tillgänglighet påverkar arbetsmarknad,
Läs merSCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE. Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne
SCENARIOANALYS FÖR JÄRNVÄGEN I SKÅNE Sammanfattning av SWECOs rapport på uppdrag av Region Skåne 1 Miljoner resor i Skåne FRAMTIDENS JÄRNVÄGSSYSTEM I SKÅNE ETT STRATEGISKT LÄGE Ett välfungerande skånskt
Läs merSvar på remiss om förslag till nationell plan för transportsystemet
Kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE Kommunledningskontoret 2017-10-26 Dnr KS 2017/252 Margareta Persson, utredare margareta.persson@hammaro.se 054-51 52 83 Kommunstyrelsen Svar på remiss om förslag till nationell
Läs merVÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN
VÄRMLANDSSTRATEGIN VÄRMLANDSSTRATEGINS TVÅ BEN REMISSVAR OMVÄRLDEN PÅVERKAR INGEN OCH ALLA ÄGER VÄRMLAND EN PARAPLYSTRATEGI FÖR VÄRMLAND 4 8 33 VÄRMLAND ETT SKÖNARE LIV VÄRMLANDS STYRKOR Välkomnande och
Läs merÅtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo Jan Lindgren 2017-05-23 Var är vi? Åtgärdsvalsstudie - vad är det? Syftet med en åtgärdsvalsstudie är att med 4-stegsprincipen
Läs merInrikes persontransport en handlingsplan
Inrikes persontransport en handlingsplan Framtagen inom Sjöfartsforums strategiprocess för det maritima klustret, av arbetsgruppen för Närsjöfart och inrikes sjöfart. Arbetsgruppen har bestått av representanter
Läs merITS Arlanda 2011-03-29. Catherine Kotake
ITS Arlanda 2011-03-29 Catherine Kotake Vision Alla kommer fram smidigt, grönt och tryggt 2 2011-03-30 Smidigt för alla Välinformerande trafikanter och transportörer Samordnad information mellan trafikslagen
Läs merMotion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt
Enskild motion Motion till riksdagen: 2014/15:972 av Catharina Elmsäter-Svärd (M) Fler vägar till jobb och tillväxt Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad
Läs merStorstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling
Storstäderna är avgörande för Sveriges framtid Storstäderna är Sveriges ekonomiska motor och drivkraft för utveckling Storstäderna behöver ständigt mer och ny kunskap och kompetens och måste använda alla
Läs merJärnvägslyftet. Bygg ihop Sverige
Järnvägslyftet Bygg ihop Sverige 28 september 2017 2 3 Inledning Oavsett om man bor på landsbygden, i mindre orter, i städernas förorter eller i innerstaden ska man ha likvärdiga möjligheter att leva,
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merBifogar LFV:s remiss avseende Förslag till klimatfärdplan (Skickas även med post).
TRN 2016-0082-99 Från: Ann-Louise Ornerud Till: TRF Funk Registrator Ärende: VB: remiss klimatfärdplan 2050 Datum: den 2 oktober 2017 11:41:35 Bilagor: image001.png D-2017-108257 Remiss - Förslag till
Läs merÅmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020
1 Åmåls kommuns Näringslivsprogram 2014-2020 Näringslivsprogrammet har sin utgångspunkt i 2020 för Åmåls kommun Sveriges mest gästvänliga stad Syfte Åmåls kommuns Näringslivsprogram har till syfte att
Läs merInfrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden. Jan-Eric Nilsson
Infrastrukturpolitik för den här mandatperioden och för framtiden Jan-Eric Nilsson Transportsektorns problem och lösningar i den dagliga debatten Problem Trängsel på spåren Trängsel på vägar, i synnerhet
Läs merYttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304)
2012-03-27 Till Trafikverket Yttrande över remiss på Kapacitetsutredningen (TRV 2011/17304) Norrbottens läns landsting och Kommunförbundet Norrbotten har beretts möjligheter att yttra sig över kapacitetsutredningen.
Läs merEn Bättre Sits-samarbetet De funktionella sambanden definierar vår region
Om Mälardalsrådet Samverkansorganisation och mötesplats för storregionala utvecklingsfrågor Politiskt styrd organisation Medlemmar: 57 kommuner, 5 landsting, 5 associerade Fokusområden Infrastruktur och
Läs merYttrande över utredning om Karlsborgsbanan
D ATU M 2012-10-19 Regionutvecklingsnämnden Yttrande över utredning om Karlsborgsbanan Skaraborgs Kommunalförbund har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade utredning. Förbundet vill framföra
Läs merMiljövinster och miljonvinster går hand i hand!
Miljövinster och miljonvinster går hand i hand! Trafikverket är en statlig myndighet som ansvarar för långsiktig planering av transportsystemet för vägtrafik, järnvägstrafik, sjöfart och luftfart. Vi ansvarar
Läs merArbetsförmedlingens lokala kontor i Kramfors förslag till utveckling och forskning
SKRIVELSE 1 (5) Arbetsförmedlingens lokala kontor i Kramfors förslag till utveckling och forskning har nåtts av signaler om en förestående nedläggning av Arbetsförmedlingens kontor i Västernorrland. Vi
Läs merYttrande om ny Götaälvbro, järnvägsplan och tillstånd till vattenverksamhet
Enheten för strategi och analys Marcus Smedman marcus.smedman@regionvarmland.se Förslag till yttrande REGIONSTYRELSEN Remissvar, Göteborgs stad, Trafikkontoret Dnr 1171/10; RV 2012-522 Datum 2012-11-22
Läs merInriktningsmål 2015 RÅDSMÖTE 1 (5)
1 (5) RÅDSMÖTE Datum Mötesdatum 2014-05-08 2014-05-23 Inriktningsmål 2015 I enlighet med Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för Mälardalsrådet det kommande verksamhetsåret.
Läs merBorgen för lån 2015-01-20. Regionledningskontoret
2015-01-20 Regionledningskontoret Borgen för lån Landstingsstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Protokollsutdrag från Landstingsstyrelsens sammanträde 2014-12-16 MISSIV 1(3) 2014-12-16 LJ2014/1742
Läs merKommittédirektiv. Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar. Dir. 2009:127. Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009
Kommittédirektiv Analys och genomförande av EU:s regelverk om inre vattenvägar Dir. 2009:127 Beslut vid regeringssammanträde den 21 december 2009 Sammanfattning En särskild utredare ska analysera de konsekvenser
Läs merTILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN
TILLVÄXTPROGRAM FÖR PITEÅ KOMMUN 2011-2015 Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Tillväxtprogram för Piteå kommun, 2011-2015 Plan/Program Dokumentansvarig/processägare Version Senast
Läs merRemissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen. fokus på hållbara transporter. Lena Erixon, GD
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Remissmöte om inriktningen för transportinfrastrukturplaneringen med fokus på hållbara transporter Lena Erixon, GD 2016-09-09 Tillgänglighet i det hållbara samhället Tillgänglighet
Läs mer4 Mälarstäder
4 Mälarstäders yttrande gällande Nationell transportplan 2018-2029 Som fjärde största storstadsregion har 4 Mälarstäder idag en befolkning på fler än 320 000 invånare och växer mer än riket i genomsnitt.
Läs merTrafikverkets förslag till Nationell plan
Trafikverkets förslag till Nationell plan 2018-2029 TMALL 0145 Presentation Widescreen v 1.0 Länsdelsmöten Värmland hösten 2017 622,5 miljarder Utveckling 333,5 mdr kr Vidmakthållande väg 164 mdr kr Vidmakthållande
Läs merNybro kommun Sammanträdesprotokoll Blad Sammanträdesdatum Kommunfullmäktige
Sammanträdesdatum C:\Users\PKO0107\AppData\Local\Microsoft\Windows\Temporary Internet Files\Content.Outlook\TU2K05FY\N2016-00179-TIF Nybro kommun.doc Sammanträdesdatum 98 59 Dnr KSF 2015-97 Yttrande över
Läs merVill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien?
Vill ni arbeta med transport och infrastruktur i Skandinavien? Att söka stöd till projekt inom transport från EU-programmet Interreg Öresund-Kattegat-Skagerrak INNEHÅLL Jobba med hållbar transport över
Läs merStadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå
Stadens godsflöden, en vit fläck eller ett svart får. Förutsättningar för en godsflödesstudie på lokal och regional nivå Mona Pettersson WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi WSP Analys & Strategi
Läs merHearing inriktningsproposition 30 mars
Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)
Läs merFem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss
Fem solklara skäl att etablera ditt företag hos oss Varmt välkommen till Karlstad Business Region Karlstad Business Region är en expansiv region med liv, rörelse och dynamik där det alltid händer intressanta
Läs merERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938. Omsättning ca 1,4 miljarder. Ca 700 anställda. 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter
ERIK THUN AB (publ) Ett familjeföretag sedan 1938 Omsättning ca 1,4 miljarder Ca 700 anställda 4 st. affärsområden Rederi Flyg Chark Fastigheter 27 nybyggen sedan 1990 /egen design 30 st fartyg Rederi
Läs merYttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet 2014-2025
YTTRANDE N2013/2942/TE 1 (6) Ulrika Nilsson Telefon 010-224 93 19 ulrika.u.nilsson@lansstyrelsen.se Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över förslag till nationell plan för transportsystemet
Läs merVarför bildas Trafikverket?
Varför bildas Trafikverket? Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen
Läs merFörslag Framtid Ånge 2.0. Strategi för utveckling av Ånge kommun
Förslag 2013-03-28 Framtid Ånge 2.0 Strategi för utveckling av Ånge kommun 2014-2020 1 Du håller framtiden i din hand Framtid Ånge 2.0 är Ånge kommuns utvecklingsstrategi för den bygd som vi lever och
Läs merÅtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo
Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) stråket Stockholm Oslo TMALL 0141 Presentation v 1.0 Jan Lindgren 2017-05-09 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm Oslo Projektledare Trafikverket Intressenter/deltagare Norska
Läs merInternationell strategi
LANDSTINGET I VÄRMLAND PM Ulla Höglund 2011-11-0306-14 LK/110273 Internationell strategi 2011 2014 Landstinget i Värmland påverkas alltmer av sin omvärld. EU-direktiv och förordningar, rörligheten för
Läs merETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE
ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE POSITIONSPAPPER INFRASTRUKTUR & TRANSPORT 2016 1 ETT ENAT SYDSVERIGE SKAPAR ETT STARKT SVERIGE Vi sex regioner i Sydsverige; Jönköping, Kronoberg, Kalmar,
Läs merStockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft. Mälardalsrådet
INriktningsmål 2014 Stockholm-Mälarregionen en hållbar storstadsregion med global konkurrensoch attraktionskraft Mälardalsrådet Enligt Mälardalsrådets stadgar ska rådsmötet besluta om inriktningsmål för
Läs merSammanfattande synpunkter Trafikverkets planering måste ta sin utgångspunkt i stråktänkandet administrativa gränser får inte utgöra en begränsning.
2016-02-25 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Dnr N2015/4305/TIF Yttrande avseende Trafikverkets Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2018-2029 Bakgrund Partnerskap
Läs merGRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA
GRUPPDISKUSSION NULÄGET OCH UTMANINGARNA Har vi beskrivit nuläget rätt? Frågan om Storregion fattas nodstäder i hela storregionen och arbetsmarknadsregioner. Planera utifrån prognoser istället för mål-förhållningssätt,
Läs merHållbara transporter framtida möjligheter
Hållbara transporter framtida möjligheter 1 november 2017 Logistikdag Norr www.twitter.com/skogstransport Karolina Boholm, transportdirektör Skogsindustrierna https://www.instagram.com/karolinaboholm https://www.linkedin.com/in/karolinaboholm
Läs mer