Uppslaget FRIHANDEL. DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppslaget FRIHANDEL. DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m."

Transkript

1 FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD Uppslaget SVENSK UTRIKESHANDEL SVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST INTERNATIONALISERADE EKONOMIER. (LÄS MER PÅ SID. 12) OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN, HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS IN- FÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE JANEIRO ATT GÖRA. Läs mer på sid. 20 DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m.

2 Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget FRIHANDEL

3 Uppslaget I den här skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika länderna i väst utan framför allt för de länder som just påbörjat sin industrialisering. FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD INNEHÅLL EN NY VÄRLD GLOBALISERINGEN OM SVENSKT NÄRINGSLIV SVENSK UTRIKES- HANDEL VARFÖR FRIHANDEL? HANDELSPOLITIKENS HISTORIA VÄRLDSHANDELS- ORGANISATIONEN 3. Uppslaget FRIHANDEL

4 r UPPGIFTER 1Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien blir allt viktigare på världsmarknaden? Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens? 2Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten ska komma efter sommaren. Vad menar han? Håller du med?

5 GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en gemensam marknad. Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder än i Sverige och kan förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna, liksom i många länder i Asien. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och skor samt över hälften av alla digitalkameror. Kina håller på att bli världens fabrik och Indien kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska och modern informationsteknik, bli världens kontor. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället på näringslivet, myndigheter och politiker. De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen. Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv. I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi, konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för den. Det är frestande att använda staten för att skydda oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute. TONY BLAIR, Storbritanniens premiärminister Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar. I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital. 5. Uppslaget FRIHANDEL

6 EN NY VÄRLD BNP Bruttonationalprodukt är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. RBETSLÖSA 4 st = Den internationella handeln med varor och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta, WTO). De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: > Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, för att föra pengar över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta. > Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. > Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. > Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och Indien är den omkring en trettondel respektive en femtondel av den svenska (OECD, 2011a). > Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. > Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. INFORMATIONSREVOLUTIONEN En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. I DAG KAN DU GÖRA AFFÄRER MED HELA VÄRLDEN FRÅN DIN DATOR. OAVSETT VAR DU OCH DIN DATOR BEFINNER ER. 6. Uppslaget FRIHANDEL

7 = GLOBALISERINGEN I ÅRTAL = INFORMATIONSREVOLUTIONEN 1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk linje Berlinmuren faller Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses Världshandelsorganisationen (WTO) bildas Kina blir medlem i WTO Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea träder i kraft Ryssland blir medlem i WTO. Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen: > För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar. > Även för övriga varor och tjänster kan lokala och globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster för musik och film är några exempel på detta. > Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna Arpanet, embryot till internet Halvledarminne Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet Persondator IBM PC. NMT mobiltelesystem CD-skiva Apple Macintosh Windows Handburna mobiltelefoner Kommersiella internetuppkopplingar i Sverige GSM mobiltelesystem. SMS Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium USB-minne DVD-skiva GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla G mobiltelesystem MMS. Blu-ray Disc HD DVD G mobiltelesystem Läsplatta Molntjänster > Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut. 7. Uppslaget FRIHANDEL

8 DEN UPPSPLITTRADE PRODUKTIONSKEDJAN Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i olika typer av branscher: > Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag. > Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. När ett företag förlägger en del av produktionen till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel 150 komponenter från 50 länder. Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Visste du att en motorsåg från Husqvarna innehåller cirka 100 huvudkomponenter, som i sin tur kan innehålla ännu fler delkomponenter, från 15 olika länder? HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder. Motors styrsytem Borgwarner USA Styrsytem för bensinmotor Bosch TYSKLAND Dieselturbo Sanden JAPAN Belysning Automotive Lightning USA/CANADA Drivknutar GKN/Visteon USA Topplockspackningar Elringklinger TYSKLAND Foto: Husqvarna AB Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ARGENTINA Kylare Behr TYSKLAND 8. Uppslaget FRIHANDEL

9 Luftkonditionering Valeo FRANKRIKE Förstärkare Alpine JAPAN Stöt -& vibrationsdämpare Vibraucustic TYSKLAND Låskabel Klüster SLOVAKIEN Motorstyrsystem Borgwarner USA Dieselturbo Sanden JAPAN Bildskärm Yazaki JAPAN Glas Securit FRANKRIKE Instrumentbräda Faurecia FRANKRIKE Navigeringskontroll Mitsubishi JAPAN DEN SVENSKA BILEN Turboladdare Garret ENGLAND/USA Luft- och ventilation Mark IV SVERIGE/USA/ITALIEN Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ ARGENTINA Backspeglar Schefenacker TYSKLAND Högtalare Harman/Becker TYSKLAND Automatlåda Aisim Aw JAPAN Säten Johnson Controls USA Dörrar Brose TYSKLAND Hajfensantenn Delphi USA/JAPAN/BRASILIEN Nackskydd och stolvärme Kongsberg NORGE Dörrisolering Plastic Omnium USA Antisladdsystem Continental Teves, TYSKLAND Källa: Volvo Avgassystem Fauredal/Tenneco SVERIGE Krockkuddar/Säkerhetsbälten Autoliv SVERIGE Lås Hülsbeck & Fürst TYSKLAND Bränsletank Kutex TYSKLAND Fyrhjulsdrift Haldex SVERIGE Hjul Borbet TYSKLAND Dörrisolering Plastic Omnium USA Pedalkontroll Methode Electronics USA 9. Uppslaget FRIHANDEL

10 INDUSTRIVÄRLDEN DOMINERAR FORTFARANDE Även om de nya länderna på världsmarknaden har skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor handelsnation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den enorma potential som nu har släppts loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden. Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man konstatera att det i USA finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje land. En anledning till den större specialiseringen i USA är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år. Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av den internationella ekonomin 2010: > Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av denna, USA och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 56 procent av världens varuimport. Kina svarade för 10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Kina, USA och Tyskland. De största varuimportländerna var USA, Kina och Tyskland. exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo, Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka 50 miljarder kronor per år. Det är import av varor. > Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten. Världens tre största tjänsteexportländer var USA, Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var USA, Tyskland och Kina. exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst vilken som helst utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt eller ett dataprogram), då är det import av tjänster. > Direktinvesteringarna uppgick till cirka miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong). exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat land. = DEN NYA VÄRLDSMARKNADEN GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN Västeuropa 190 Nordamerika 350 Japan, Australien, Nya Zeeland 155 Summa 695 NÅGRA NYA LÄNDER PÅ VÄRLDSMARKNADEN Kina Indien Indonesien, Filippinerna, Malaysia MILJ. INVÅNARE MILJ. INVÅNARE 365 Ryssland och Ukraina 190 Brasilien 195 Nya EU-länder i Östeuropa 95 Sydkorea och Singapore 55 Summa Källa: Världsbanken 10. Uppslaget FRIHANDEL

11 ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LEVER I ABSOLUT FATTIGDOM PROCENT Andel som lever på mindre än 1 dollar per dag. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar per dag justerade Världsbanken gränsen för absolut fattigdom till 1,25 dollar per dag. Källa: Datan för är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia. För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år år senare tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år. 100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på den välståndsökning som handeln har skapat. Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen. Detta gäller exempelvis många länder i Afrika. De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med att minska fattigdomen och skapa ekonomisk utveckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat: > De rika industriländerna för en handelspolitik som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder. > Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan länder som ligger nära varandra. Europas länder har dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln mellan länderna. > Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel. r UPPGIFTER I avsnittet Världens snabbaste välståndslyft hävdas att internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen. Håller du med?

12 SVENSK UTRIKESHANDEL Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. En förklaring är att vi är ett relativt litet land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för egen del. Som vi senare kommer att se, har Sverige en lång tradition av internationell handel. Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra länder i Europa. Hit gick vår varuexport 2011 (SCB, 2012) > 8 VARUEXPORT 2011 EU 56% ÖVRIGA EUROPA 15% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 7% ÖVRIGA OMRÅDEN 8% Exporten till Kina och Indien utgjorde 3 respektive 1 procent av den svenska exporten. Varuimporten till Sverige hade följande fördelning mellan ursprungsområden 2012 > 8 VARUIMPORT 2012 EU 69% ÖVRIGA EUROPA 16% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 3% ÖVRIGA OMRÅDEN 2% Källa: SCB Källa: SCB 12. Uppslaget FRIHANDEL

13 Importen från Kina utgjorde 3,9 procent (4,7 procent inklusive Hong Kong) och från Indien 0,6 procent. Notera att statistiken är något missvisande. Den import från andra världsdelar som skeppas till hamnar i exempelvis Belgien eller Nederländerna och tullbehandlas där kommer att registreras som import från EU. Denna handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av vår import. 7 VARUEXPORT fördelat på varugrupper, VERKSTADSVAROR 46,4 % MINERALVAROR 12,0 % KEMIVAROR 11,4 % SKOGSVAROR 10,6 % ENERGIVAROR 7,9 % ÖVRIGT 11,7 % % Så här fördelades den svenska varuexporten 2011 på olika varugrupper (Ekonomifakta, SCB) > Tjänstehandeln växer snabbt. År 1980 uppgick tjänster till cirka 18 procent av den totala exporten respektive importen hade både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökat sin andel till 30 respektive 26 procent (Ekonomifakta, SCB). Sverige hade fram till 2002 en större import än export av tjänster. Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster, det vill säga vi har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för. De största posterna i tjänsteexporten och tjänsteimporten är affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster och utländska besökares konsumtion i Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet. 11,4 % KEMIVAROR 46,4 % VERKSTADSVAROR 10,6 % SKOGSVAROR Källa: SCB 13. Uppslaget FRIHANDEL

14 ÄGANDETS INTERNATIONALISERING Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länderna, både när det gäller utländskt ägande av företag i Sverige och svenskt ägande av företag i andra länder. Här är några fakta som belyser detta: 8 DEN SVENSKA EXPORTENS STORLEK I FÖRHÅLLANDE TILL BNP ( ) PROCENT > Från 1990 till 2011 ökade antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige från till (Tillväxtanalys, 2012) > Det utländska ägandet i svenska börsföretag har under samma tid ökat från 10 till 40 procent. Därtill har flera företag köpts av utländska koncerner och därmed försvunnit från börsen (SCB, 2012b). > År 1990 uppgick det utländska ägandet av noterade bolag på Stockholmsbörsen till 7,7 procent (SCB, 2012) hade ägandet femdubblats och uppgick till 39,2 procent. Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit väsentligt snabbare än BNP. År 2011 motsvarade exportens storlek cirka 50 procent av BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som att exporten utgjorde 50 procent av BNP eller att exportens andel av BNP var 50 procent. Men i de produkter som exporteras från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster som har importerats. Denna import ingår inte i Sveriges BNP. Källa: Världsbanken (2012) genom Trading Economics 8 ANTALET ANSTÄLLDA I SVERIGE RESPEKTIVE UTLANDET I SVENSKA MULTINATIONELLA FÖRETAG ANTALET ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA I SVERIGE ANSTÄLLDA UTOMLANDS Källa: ITPS, Ekonomifakta ( ) Tillväxtanalys, Ekonomifakta (2008- )OBS: bruten skala 14. Uppslaget FRIHANDEL

15 = SVENSKA FLAGGSKEPP MINDRE SVENSKA Flera välkända svenska storföretag har under senare decennier gått samman med eller köpts upp av utländska företag, varefter företagets hemvist inte längre är Sverige. Bild: Stora Enso Här är några exempel: > Mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson blev 2012 helägt av Sony och huvudkontoret flyttades till Tokyo. > Skogsindustriföretaget Stora gick 1998 samman med finska Enso och bildade Stora Enso med säte i Finland. > IP-telefoniföretaget Skype med den svenske grundaren Niklas Zennström köptes 2009 av det amerikanska Ebay. Stora och Enso fann varandra, flyttade ihop i Finland och bildade Stora Enso. > Volvos personbilstillverkning köptes 2010 av kinesiska Geely. > Telia och finska Sonera slog ihop sina verksamheter > Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006 av sydafrikanska Old Mutual. r UPPGIFTER Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman med utländska bolag eller köps upp av utländska företag? 15. Uppslaget FRIHANDEL

16 VARFÖR FRIHANDEL? Med frihandel menar vi internationell handel som är fri från statliga ingrepp som hindrar handel eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster. DET FINNS OLIKA FORMER AV HANDELS- HINDER, TILL EXEMPEL: > Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras eller exporteras. > Förbud mot import eller export av vissa produkter eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som får importeras eller exporteras. > Statligt stöd (subventioner) till det egna landets producenter i syfte att stärka deras ställning gentemot utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller på exportmarknaden. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. HANDEL SKAPAR VÄLSTÅND Internationell handel har betytt mycket för utvecklingen från fattigdom till välstånd, bland annat i Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt: > Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där de inte kan framställas lokalt. > På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas lokalt. > Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. > Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser alla ekonomiska problem för människor eller att politiska regleringar skulle vara överflödiga. Däremot kan man säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag och högt välstånd än att lita till handelshinder. En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer nyttig eller eftersträvansvärd för ett land än importen. I själva verket är det snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med exporten är att finansiera importen. Genom import ökar våra möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. b = DISKUSSIONSFRÅGOR Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet Varför frihandel?. Håller du med? Vilka invändningar kan du komma på? EXEMPEL Utan export skulle vi i Sverige få mycket svårt att betala för saker som inte tillverkas, odlas eller går att få här som till exempel utlandssemestrar, GPS-mottagare, kaffe, te, bananer, bensin och etanol, surfplattor, kläder, skor och en massa annat! 16. Uppslaget FRIHANDEL

17 KAPITALETS INTERNATIONALISERING ÄR OCKSÅ VIKTIG Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för frihandel av varor och tjänster: > Den omfattande internationella handeln med varor och tjänster skapar behov av internationella finansiella marknader av olika slag. Företag som gör internationella affärer behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln med varor och tjänster. > Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions- och marknadsföringsorganisationer. > Genom internationella kapitalmarknader kan kapital föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. > Det är en fördel för stater, hushåll, företag och andra aktörer att kunna placera sitt sparande och ta lån i flera olika länder.då kan man sprida riskerna bättre och den internationella konkurrensen kan bidra till ökad effektivitet och förmånligare villkor för sparare och låntagare. = EXEMPEL När man blir gammal och behöver pension för att försörja sig är det bra om de pengar man kunnat spara är investerade på många olika ställen och i många olika verksamheter. Då behöver en värdeminskning på ett ställe inte innebära att man förlorar så mycket. HÖRLURAR: KINA TRÖJA: USA KLOCKA: SCHWEIZ FUDGE: FRANK- RIKE Ty så har den gudomliga försynen ordnat det, att människorna underhåller varandra genom ömsesidigt utbyte av varor, då olika förmåner av naturen är dem beskärda. Somliga har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt kunna leva tillsammans med varandra, så att de just i olikheterna av sina produkter finner anledning till en angenäm och glad användning av livets goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena. OLAUS MAGNUS: HISTORIA OM DE NORDISKA FOLKEN, 1555 JEANS: JAPAN SKÄRP: ITALIEN 17. Uppslaget FRIHANDEL

18 HANDEL BIDRAR TILL ATT SKAPA FRED OCH TOLERANS Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare, vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men de kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna berör inte bara ekonomin. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till exempel för Aten på 400-talet f.kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600-talet. Historien visar att handeln dels bidrar till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels bidrar den till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. De värderingar och ideal som vi förknippar med ett civiliserat samhälle demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan människor är till stor del frukter av internationell handel. Handel bygger ju på frivilliga överenskommelser och ofta långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om det finns ömsesidigt förtroende. I samhällen med omfattande handel förefaller därför egenskaper, som ansvarstagande och vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras. En viktig effekt av internationell handel är att ett högt välstånd kan skapas även i små områden. Inte minst Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige, exempel på detta. I en värld där handel betyder mindre, kommer landets storlek att vara mer avgörande. Detta är en förklaring till att länder genom historien har lagt ner stora krafter på erövringskrig och att bygga upp kolonialvälden. PROTEKTIONISMENS SKADEVERKNINGAR Av det som har sagts ovan framgår att en politik som skapar hinder för handeln (protektionism) medför en rad ekonomiska nackdelar för ett land: > Konsumenternas valfrihet minskar genom att de har färre produkter att välja mellan och genom att priserna blir högre. > De företag som är beroende av importerade varor för att själva kunna producera (som nästan alla stora svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson, ABB med flera) får ökade kostnader. > Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder minskar. Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt skäl är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd mot utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och anställda i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom den ekonomiska utvecklingen i landet försämras. Dessutom måste man räkna med att andra länder svarar med protektionistiska motåtgärder om ett land sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas utvecklingen än mer i alla berörda länder. Oftast innebär protektionism att vissa företagsintressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad av konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till exempel bygger på att man bara tilllåter införsel av en viss mängd varor av ett visst slag (så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag försöker förmå politiker eller myndigheter att ge dem förmåner. Den säkraste vägen till välstånd är internationella handelssystem där alla länder minskar sina handelshinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk. Självklart är internationell handel viktigare, ju mindre ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att producera olika typer av varor, och att dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större hemmamarknader. = EXEMPEL USA har en stor andel av världens utrikeshandel, men denna andel är ändå bara en ganska liten del av USA:s hela ekonomi. USA är ett kontinentalt land som har nästan allt man kan tänkas behöva inom sina egna gränser. Sedan är det en annan sak att USA, som alla andra länder, självklart tjänar på utrikeshandel. Men landet har lättare än små länder att tillgodose sitt totala behov internt. 18. Uppslaget FRIHANDEL

19 Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och främjar öppenhet och nyfikenhet. 19. Uppslaget FRIHANDEL

20 HANDELSPOLITIKENS ) Historia F öre det industriella genombrottet var tullar ett av de viktigaste sätten för stater att skaffa sig inkomster. Då baserades en stor del av produktionen på självhushållning. Utrikeshandeln var dock en verksamhet där det fanns möjligheter för staten att få penninginkomster. Tull är också en form av beskattning som är relativt enkel att organisera. I takt med att de ekonomiska och politiska systemen utvecklas har tullarnas statsfinansiella betydelse minskat avsevärt. Det har dock funnits andra motiv för tullar, nämligen de protektionistiska. Då handlar det oftast om att förhindra eller begränsa införseln av varor eller tjänster, till exempel som skydd för det egna landets näringsliv. En protektionistisk handelspolitik kan även bygga på andra handelshinder än tullar, till exempel importförbud, importkvoter eller andra regleringar som försvårar införseln (så kallade icke-tariffära handelshinder). Även subventioner av den egna industrin räknas hit. En del hinder för handeln har uppstått utan något direkt syfte att begränsa handeln. Det kan till exempel gälla bestämmelser om standardisering, typgodkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar mellan olika länder. I en del fall kan sådana bestämmelser dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de förlorat sin ursprungliga funktion) på grund av en dold avsikt att gynna det egna landets företag på bekostnad av utländska konkurrenter. MERKANTILISMEN När en svensk statsmakt började växa fram under tidig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga uppgifterna. Tullar användes för att skaffa pengar till kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän börja betala importtullar på varor de förde in Den ekonomiska läran som dominerade Europa kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. i landet. Under 1300-talet infördes exporttullar på bland annat spannmål och koppar. Men den svenska kungamakten insåg också betydelsen av att stimulera handeln. I mitten av 1200-talet slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse från tullar och avgifter med de viktiga handelsstäderna Lübeck och Hamburg i norra Tyskland. Men när Gustav Vasa ville öka sin makt avskaffade han tullfriheten för städerna i det tyska handelsförbundet, den så kallade Hansan, omkring För svenska statens del spelade tullinkomsterna störst roll under och 1700-talen. Ett syfte med den svenska stormaktspolitiken var att skaffa kontroll över tullinkomsterna från de stora kuststäderna vid Östersjön. Den ekonomiska läran som dominerade Europa kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. Staten skulle förhindra onödig import och stödja export av förädlade produkter. Den inhemska industrin skulle stödjas med bidrag och monopolrättigheter. Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade affärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den ekonomiska utvecklingen skadades genom att politiken förkvävde företagarnas initiativkraft och inskränkte konsumenternas valfrihet. Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handelsföretag och industrier omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförordningar som förbjöd införsel av varor som till exempel kaffe och choklad. ) 20. Uppslaget FRIHANDEL

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Uppslaget VA D SAMHÄLLSEKONOMI. DESSUTOM: SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD / ENTREPRENÖRERNA FÖRETAGEN / m.m. KOSTAR VÄLFÄRDEN?

Uppslaget VA D SAMHÄLLSEKONOMI. DESSUTOM: SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD / ENTREPRENÖRERNA FÖRETAGEN / m.m. KOSTAR VÄLFÄRDEN? SAMHÄLLSEKONOMI SÅ SKAPAS VÅR VÄLFÄRD Uppslaget VA D KOSTAR VÄLFÄRDEN? Läs mer på sid. 10 OFFENTLIG SEKTOR I GENOMSNITT BETALAR VARJE SVENSK 6-7 MILJONER KRONOR I SKATT UNDER SITT LIV. MYCKET, MEN INTE

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås

Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Timbro 2005-03-14 Johnny Munkhammar Anförande på konferensen Samverkan Skola Arbetsliv i Västerås Världen jäktar fram och den närmar sig slutet. Ärkebiskopen Wulfstan, år 1014 i York. Idag, 991 år senare,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Ekonomiskt kretslopp

Ekonomiskt kretslopp Samhällets ekonomi Ekonomiskt kretslopp Pengar, varor och tjänster flödar genom samhället Enkel förklaringsmodell (så här såg det ut innan banker och den offentliga sektorn dök upp): Större förklaringsmodell

Läs mer

Kina från ett handels- och affärsperspektiv

Kina från ett handels- och affärsperspektiv Kina från ett handels- och affärsperspektiv S v e r i g e s G e n e r a l k o n s u l a t, K a n t o n ULF SÖRMARK Sveriges närvaro i Kina Ambassaden Peking Generalkonsulatet Shanghai Generalkonsulatet

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Svensk export och import har ökat

Svensk export och import har ökat Svensk export och import har ökat utrikeshandel med jordbruksvaror och livsmedel 2005 2007 Sverige exporterade jordbruksvaror och livsmedel för 41,5 miljarder under 2007 och importerade för 77 miljarder

Läs mer

Frihet i Iran genom svensk export?

Frihet i Iran genom svensk export? Av Emilie Eriksson Frihet i Iran genom svensk export? För att Iran skall kunna nå frihet behöver många omständigheter förändras. Yttrandefriheten måste stärkas och ledarna väljas på demokratisk grund.

Läs mer

Utrikeshandel med tjänster 2013

Utrikeshandel med tjänster 2013 Handel 2014 Utrikeshandel med tjänster Tjänsterna och den globala produktionen gav Finland intäkter på över 4 miljarder euro år Offentliggörandet har korrigerats 22.5.2015. Korrigeringarna har markerats

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2013

Finländska dotterbolag utomlands 2013 Företag 2015 Finländska dotterbolag utomlands 2013 Finländska företag utomlands: nästan 4800 dotterbolag i 125 länder år 2013 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

USA - en intressant marknad även för småföretag

USA - en intressant marknad även för småföretag Ingela Hemming, SEB:s Företagarekonom Onsdagen den 2 maj 2012 SEB:s Företagarpanel om småföretagens utlandssatsningar: USA - en intressant marknad även för småföretag Nära hälften av de svenska småföretagen

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD?

HAR FRIHANDELS- OVÄNNERNA NÅGOT STÖD? Rapport från Svensk Handel HAR FRIHANDELS- Johan Norberg Paula Werenfels Röttorp HAR FRIHANDELS- september 2000 SVENSK HANDEL 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Förord 5 Positiva till frihandel 6 U-landsfrågan 7

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad

Så handlar vi på nätet 2011. Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Så handlar vi på nätet 2011 Företag och konsumenter på en global e-handelsmarknad Innehållsförteckning Sammanfattning och slutsatser... 3 1. Inledning... 5 2. E-handelsföretag på en global marknad... 6

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Reseströmmar en översikt 2000 2012

Reseströmmar en översikt 2000 2012 Reseströmmar en översikt 2000 2012 Innehållsförteckning 15 Sammanfattning 16 Inledning 18 Utländska gästnätter på hotell i Sverige 12 Samband mellan utrikeshandel och gästnätter 16 Samband mellan växelkursens

Läs mer

På spaning efter tillväxt

På spaning efter tillväxt NORDANSTIGS KOMMUN Ledningskontoret Kansli På spaning efter tillväxt seminarium vid ITPS, institutet för tillväxtpolitiska studier Finansieras av EU Mål 2 Norra 2005-04-13 Lotta Lindh Projektledare Tema:

Läs mer

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998) 1 Vem bär skulden? Förhållande mellan U-hjälp och skuldåterbetalning till IMF: Guatemala: x 1,75 Angola: x 4 Peru: x 5 Indien: x 7 Indonesien: x 14,8 Genomsnitt i de fattigaste länderna: 2,77 ggr (1998)

Läs mer

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET

LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 01 LÄRARMATERIAL LEKTION 5: TEKNIKFÖRETAGETS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET Tid: 60 minuter Årskurs: 7-9 Huvudämne: Teknik KOPPLING TILL KURSPLANER FÖRMÅGOR

Läs mer

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering

Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering Internationalisering i samhällsvetenskaperna Ekonomiska aspekter på globalisering 1 Globalisering och ekonomisk utveckling bakgrund, innebörd, konsekvenser 2 Fattiga och rika 3 Sverige i en globaliserad

Läs mer

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Kvartalsinformation HL Display-koncernen januari - mars 2012

Läs mer

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna

Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Enheten för internationell handelsutveckling 2012-04-27 Dnr: 2012/00574 Petter Stålenheim Sveriges varuhandel med Östersjöländerna Mellan 2004 och 2007 ökade den svenska exporten till de nya EUmedlemmarna

Läs mer

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen

Europeiska handelsavtal ingen väg ur den globala krisen I en period av stora förändringar och osäkerhet är det den absolut sämsta tiden för afrikanska regeringar att skriva på bindande avtal som minskar rätten att själva bestämma över sin ekonomiska utveckling

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Den internationella valutamarknaden är ett nätverk av banker, mäklare och valutahandlare runt om i världen Viktigaste marknaderna finns i London, New York, Zürich, Frankfurt, Tokyo,

Läs mer

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson

Föreläsning 3. Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan. Nationalekonomi VT 2010 Maria Jakobsson Föreläsning 3 Kapitalmarknaden, Utrikeshandeln och valutan 1 Idag! Kapitalmarknaden " Vad är kapitalmarknaden, vad är dess syfte? " Vad handlas på kapitalmarknaden? " Hur fungerar den?! Utrikeshandel och

Läs mer

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB

Hur ser marknaden ut inför skörd 2013. Anders Pålsson HIR Malmöhus AB Hur ser marknaden ut inför skörd 2013 Anders Pålsson HIR Malmöhus AB HIR Marknadsbrev Kort, koncis och oberoende marknadsinformation Bevakar svensk och internationell marknad Ger konkreta råd Cirka 40

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Swedavias resvanebarometer

Swedavias resvanebarometer Swedavias resvanebarometer 2011 Kommentarer: Antalet passagerare vid Swedavias flygplatser ökade med 13 procent under 2011, en historiskt mycket hög siffra och oöverträffad sedan 1980-talet. Swedavias

Läs mer

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas

Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushållning. Samhällsekonomin handlar om: Vad som ska produceras Hur det ska gå till Vem som ska producera Hur resultatet ska fördelas Ulrika Rosqvist-Lindahl,

Läs mer

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar).

LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN. och reformation med mera. och att avskaffa landet inre tullar (de yttre skulle vara kvar). HT 2010 LEKTIONSANTECKNINGAR RENÄSSANSEN och reformation med mera I korthet Idéernas utveckling RENÄSSANSKONST Diverse skulpturer I detta kompendium återfinner du anteckningar från våra lektioner. Du behöver

Läs mer

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD

Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD Arbetsmarknad i en globaliserad värld ARBETSMARKNAD I EN GLOBALISERAD VÄRLD FAKTA: ILO Ett självständigt fackorgan inom FN. ILO:s mål är att främja social rättvisa och humana arbetsvillkor. Det sker bland

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel, EU:s inre marknad och handelspolitik. Vår främsta

Läs mer

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD

ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD ÅRSSTÄMMA 2013 KARL-JOHAN PERSSON VD 2012 I KORTHET Fortsatt utmanande för klädhandeln på flera av H&M:s marknader Försäljningen +11% i lokala valutor jämförbara enheter +1% Bruttomarginal 59,5 procent

Läs mer

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen.

Vad gör Riksbanken? 2. Att se till att landets export är högre än importen. Arbetsblad 1 Vad gör Riksbanken? Här följer några frågor att besvara när du har sett filmen Vad gör Riksbanken? Arbeta vidare med någon av uppgifterna under rubriken Diskutera, resonera och ta reda på

Läs mer

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi?

SAMSAM 1b 01 ekonomi.notebook. January 16, 2015. Vad är ekonomi? Vad är ekonomi? 1 Vi har bara en jord. Dess resurser är begränsade. Ekonomi är hushållning av begränsade resurser. pengar, arbetskraft, miljö, råvaror, energi Vad ska produceras? Vad ska vi lägga vår energi

Läs mer

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun

Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Linköpings Kommun Statistik & Utredningar Statistikinfo 2009:09 Utrikes födda ökar i Linköpings kommun Vid årsskiftet 2008 uppgick befolkningen i Linköping till 141 863 personer. Av dessa var 17 156 utrikes

Läs mer

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT

Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Bisnode LÖSNINGAR OCH INSIKTER FÖR SMARTA BESLUT Utan frågor & svar stannar världen OM BISNODE Det finns små och stora frågor inom alla företag, organisationer och verksamheter. Frågor som kräver uppmärksamhet

Läs mer

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet

Det ekonomiska läget. 4 juli Finansminister Anders Borg. Finansdepartementet Det ekonomiska läget 4 juli Finansminister Anders Borg Det ekonomiska läget Stor internationell oro, svensk tillväxt bromsar in Sverige har relativt starka offentliga finanser Begränsat reformutrymme,

Läs mer

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014

Mångfald i näringslivet. Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Mångfald i näringslivet Företagens villkor och verklighet 2014 Tillväxtverket Produktion: Ordförrådet Stockholm, februari 2015 ISBN 978-91-87903-15-1

Läs mer

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda

Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda Pressmeddelande 2014-11-20 Global undersökning av världens ledande nätresebyrå Expedia Svenskar bortskämda men missnöjda semesterfirare Mexikaner och sydkoreaner är mest nöjda 7 av 10 svenskar upplever

Läs mer

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07

Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden. Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Globaliseringen och den nordiska (svenska) arbetsmarkaden Lars Calmfors Universitetet i Oslo, 23/1-07 Innehåll 1. Mekanismer 2. Vad har hänt? 3. Möjliga arbetsmarknadseffekter 4. Möjlig ekonomisk politik

Läs mer

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser! F UTRKESHANDEL Fördelar med handel orsaker Vad förklarar handelsstruktur Välfärdseffekter Effekter av handelsbegränsningar Internationell handel = handel mellan länder? Handelsutbyte över nationsgränser!

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 Verksamhet inom Juridik, ekonomi, vetenskap & teknik 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever

Läs mer

Kostnadsutvecklingen och inflationen

Kostnadsutvecklingen och inflationen Kostnadsutvecklingen och inflationen PENNINGPOLITISK RAPPORT JULI 13 9 Inflationen har varit låg i Sverige en längre tid och är i nuläget lägre än inflationsmålet. Det finns flera orsaker till detta. Kronan

Läs mer

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd Samhällsekonomi så skapas vår välfärd Om Ekonomifakta Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt behöver fakta om jobben, företagandet

Läs mer

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning?

AGENDA. Information om Business Sweden. Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? BUSINESS SWEDEN AGENDA Information om Business Sweden Varför är exporten viktig för Sverige? Vad ska man tänka på inför en exportsatsning? Praktiska tips och verktyg för internationell affärsutveckling

Läs mer

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt

Passagerarrederiernas betydelse för Sveriges tillväxt Ordföranden har ordet Passagerarrederierna en av Sveriges bäst bevarade turismhemligheter Förra året reste fler utrikes kunder med passagerarrederierna än med flyget. Ändå är det få som uppmärksammar den

Läs mer

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se

Östasien. Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se Ökad handel med Östasien problem och möjligheter. Tulldagen i Malmö 2/10 2012 Magnus Sjölin, CONOSCO www.conosco.se CONOSCO Magnus Sjölin 2012-10-02 Östasien. Varför politiska konflikter just nu? Kina,

Läs mer

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen

7,5 högskolepoäng. Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Skriftlig tentamen SIE01A Nationalekonomi 1-30 hp, omtentamen Internationell Ekonomi Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: 28/8 2014 Tid: 14:00 19:00 Hjälpmedel: Miniräknare, linjal,

Läs mer

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se

Kalmar 2009-05-27. Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell. www.isa.se Kalmar 2009-05-27 Invest in Sweden Agency (ISA) Lennart Witzell www.isa.se UTLÄNDSKA DIREKTINVESTERINGAR Därför är utländska investeringar viktiga Utländska investeringar har en ökande betydelse för tillväxt

Läs mer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer

FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.2003. Tyskland, Frankrike och Sverige viktigaste mottagarländer MEDDELANDE 27.5.24 FINLÄNDSKA PORTFÖLJINVESTERINGAR I UTLANDET 31.12.23 Finlands Bank samlar in data om finländska portföljinvesteringar 1 i utlandet för betalningsbalansstatistiken. Marknadsvärdet av

Läs mer

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige -

Byggmaterialindustrierna. - en viktig näring för Sverige - Byggmaterialindustrierna - en viktig näring för Sverige - Ett samhälle blir aldrig färdigbyggt Nya vägar, skolor och bostäder har i alla tider setts som tecken på välstånd och framsteg. Byggnader och infrastruktur

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Sverige och EMU Sveriges riksdag beslutade 1997 att Sverige inte skulle delta i valutaunionen 2003 höll vi folkomröstning där 56% röstade NEJ till inträde i EMU 1952 gick vi med

Läs mer

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad?

Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Cirkulär migration: win-win-win, loss-loss-loss eller vad? Per Lundborg SULCIS och Institutet för social forskning Invandringsregler i Sverige. 1) Grundläggande är den fria rörligheten inom EES. Utvidgningen

Läs mer

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik

East Sweden Business Solutions. Effektiv logistik East Sweden Business Solutions Effektiv logistik Välkommen till East Sweden, affärsmiljön med växtkraft! Rätt läge Vad har globala industriföretag som Siemens, Ericsson, Toyota, Saab och Väderstadverken

Läs mer

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd Samhällsekonomi så skapas vår välfärd Om Ekonomifakta Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt behöver fakta om jobben, företagandet

Läs mer

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd

Samhällsekonomi. så skapas vår välfärd Samhällsekonomi så skapas vår välfärd Om Ekonomifakta Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Vi vänder oss till alla som snabbt behöver fakta om jobben, företagandet

Läs mer

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring

Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Årsbokslut för svensk turism och turistnäring Turistnäringens effekter på ekonomi och sysselsättning i Sverige Fakta & statistik 2008 ÅrSbokSluT För SvenSk TuriSm och TuriSTnäring 2008 Tillväxtverket Stockholm,

Läs mer

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2

Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4. Strävan mot G Strävan mot HM 1 Strävan mot HM 2 1 Samhällsekonomi Strävansmål: Du skall efter kursen ha kunskaper om hur beslut om ekonomi kan påverka dig, det svenska samhället och i förlängningen resten av världen Tidsperiod: vecka 49-50, 2-4 Bedömningsmatris

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2011 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Översiktlig analys av utrikeshandelsstatistiken för fjärde kvartalet samt helåret 2010 Enheten för internationell 2011-03-10

Läs mer

Sommaren 2015 i besöksnäringen

Sommaren 2015 i besöksnäringen Sommaren 2015 i besöksnäringen SOMMAREN 2015 I BESÖKSNÄRINGEN I denna rapport sammanfattar Visita sommaren 2015. Med sommaren menas här juni och juli. När utvecklingen kommenteras jämförs med motsvarande

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av. Februari 2012 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av Februari 212 Oslo + Stockholm = Sant Utgångsläget: Alla vet att utbytet är stort och relationen kvalitativt

Läs mer

Företagens villkor och verklighet 2014

Företagens villkor och verklighet 2014 Företagens villkor och verklighet 2014 1 Kort om undersökningen En av Europas största enkätundersökningar till företag Ger svar på hur företag upplever sin verklighet inom en rad områden som tillväxt,

Läs mer

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen

Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen Konjunkturläget mars 11 1 FÖRDJUPNING Sparsamma hushåll har skapat ett stort överskott i den svenska bytesbalansen På år har den svenska bytesbalansen gått från att visa ett underskott på nära miljarder

Läs mer

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18

Oslo - Stockholm. En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Oslo - Stockholm En kartläggning av kontaktintensiteten mellan de två huvudstadsregionerna av 2010-11-18 Vad vill vi uppnå? Att beskriva de socio-ekonomiska sambanden mellan Osloregionen och Stockholm-Mälardalsregionen

Läs mer

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva"

DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: Antikapitalister motsäger sig själva DN Debatt: Professor Assar Lindbeck attackerar den nygamla vänstern: "Antikapitalister motsäger sig själva" Det mest utmärkande för dagens antikapitalistiska rörelser är deras motsägelsefullhet. När de

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

Policy Brief Nummer 2013:2

Policy Brief Nummer 2013:2 Policy Brief Nummer 2013:2 Drivmedel från jordbruket effekter av EU:s krav Enligt EU-direktivet om främjande av energi från förnybara energikällor ska varje medlemsland ha ökat sin konsumtion av förnybara

Läs mer

Varför växer bemanningsföretagen?

Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Varför växer bemanningsföretagen? Ekonomin globaliseras, industrin rationaliseras och kompetenskraven på den moderna arbetsmarknaden ökar. I Sverige är det fortfarande

Läs mer