Uppslaget FRIHANDEL. DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Uppslaget FRIHANDEL. DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m."

Transkript

1 FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD Uppslaget SVENSK UTRIKESHANDEL SVERIGE HAR EN AV VÄRLDENS MEST INTERNATIONALISERADE EKONOMIER. (LÄS MER PÅ SID. 12) OM GUSTAV VASA, MERKANTILISMEN, HANSAN OCH HANDELSTULLARNAS IN- FÖRANDE. OCH VAD LIMHAMN I SKÅNE HAR MED KRISTUSSTATYN I RIO DE JANEIRO ATT GÖRA. Läs mer på sid. 20 DESSUTOM: GLOBALISERINGEN / VARFÖR FRIHANDEL? / EN NY VÄRLD / m.m.

2 Om SVENSKT NÄRINGSLIV Svenskt Näringsliv är företagens företrädare i Sverige. Livskraftiga företag är en förutsättning för växande välstånd. Vi arbetar för att alla företag i Sverige ska ha bästa möjliga villkor för att verka och växa. Vårt långsiktiga mål är att Sverige ska återta en tätposition i den internationella välståndsligan. Svenskt Näringsliv företräder närmare små, medelstora och stora företag. Dessa är organiserade i 49 bransch- och arbetsgivarförbund. På hittar du massor av nyttig information om näringslivet och våra samarbeten med skolan. Vår verksamhet täcker ett brett fält och vänder sig till olika målgrupper. Vi arbetar med opinionsbildning och kunskapsspridning, utvecklar nya idéer och tar fram konkreta förslag för att skapa ett bättre klimat för företagsamheten. Ett bättre företagsklimat ger fler företag, fler växande företag och fler jobb. 2. Uppslaget FRIHANDEL

3 Uppslaget I den här skriften får läsaren följa handelns historia. Skriften förklarar varför frihandel är viktigt. Inte bara för de rika länderna i väst utan framför allt för de länder som just påbörjat sin industrialisering. FRIHANDEL EN ÖPPNARE VÄRLD INNEHÅLL EN NY VÄRLD GLOBALISERINGEN OM SVENSKT NÄRINGSLIV SVENSK UTRIKES- HANDEL VARFÖR FRIHANDEL? HANDELSPOLITIKENS HISTORIA VÄRLDSHANDELS- ORGANISATIONEN 3. Uppslaget FRIHANDEL

4 r UPPGIFTER 1Hur tror du Sverige påverkas av att till exempel Östeuropa, Kina och Indien blir allt viktigare på världsmarknaden? Behöver Sverige göra något för att möta en hårdare internationell konkurrens? 2Diskutera citatet av Tony Blair (sidan 5), till exempel att man lika gärna kan debattera globaliseringen som att debattera om hösten ska komma efter sommaren. Vad menar han? Håller du med?

5 GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna process brukar kallas för globalisering. Företag i allt fler branscher utsätts för en hårdare konkurrens oavsett om de arbetar på exportmarknaden eller på hemmamarknaden. Enbart den ökade ekonomiska friheten och internationella öppenheten i fyra stora länder som Brasilien, Indien, Kina och Ryssland, innebär en fördubbling av det antal personer som arbetar på den globala marknaden. I Europa har kommunismens fall omkring år 1990 och EU:s utvidgning därefter medfört att 100 miljoner människor i Öst- och Centraleuropa nu, liksom i Sverige, är en del av en gemensam marknad. Vi får inte tro att de nya länderna i den globala ekonomin bara kan konkurrera genom lågt avlönat och okvalificerat arbete. Lönenivån är förvisso betydligt lägre i dessa länder än i Sverige och kan förväntas förbli det under många år. Men utbildnings- och kompetensnivån är redan hög i de nya EU-länderna, liksom i många länder i Asien. Globaliseringen är i sig inget hot mot välståndet i Sverige. Tvärtom ger den möjligheter för svenska företag att exportera mer, bland annat till snabbt växande ekonomier som Kina och Indien. Den ger också ökade möjligheter för svenska konsumenter att få tillgång till ett större produktutbud till lägre priser. Det har var och en kunnat märka under senare år. I Kina tillverkas numera två tredjedelar av alla världens mikrovågsugnar, persondatorer, kopiatorer och skor samt över hälften av alla digitalkameror. Kina håller på att bli världens fabrik och Indien kan, genom hög utbildningsnivå, goda kunskaper i engelska och modern informationsteknik, bli världens kontor. Men globaliseringen innebär ändå en stor utmaning. Sverige måste bli bättre på att anpassa sig till de nya förutsättningarna det handlar både om att avveckla sådant som har förlorat sin konkurrenskraft och att utveckla nya produkter och produktionsmetoder som har framtiden för sig. Detta ställer stora krav på alla delar av det svenska samhället på näringslivet, myndigheter och politiker. De snabba förändringarna kan antingen överväldiga oss, eller göra våra liv bättre och vårt land starkare. Vad vi inte kan göra är att låtsas som att ingenting håller på att hända. Jag hör människor som säger att vi måste stanna upp och debattera globaliseringen. Man skulle lika väl kunna debattera om hösten ska komma efter sommaren. I Kina och Indien debatterar man inte globaliseringen. Där fångar man dess möjligheter, på ett sätt som kommer att förändra både deras och våra liv. I en tid av snabb globalisering råder det inga tvivel om vad som fungerar: en öppen liberal ekonomi, konstant beredd att anpassa sig för att förbli konkurrenskraftig. Den nya världen belönar dem som är öppna för den. Det är frestande att använda staten för att skydda oss mot globaliseringens härjningar genom att stänga den ute; att tro att vi kan skydda arbetskraften med regleringar; ett företag med en offentlig subvention; en bransch med tullar. Det fungerar inte i dag. Ty den damm som höll tillbaka den globala ekonomin brast för många år sedan. Konkurrensen kan inte stängas ute. TONY BLAIR, Storbritanniens premiärminister Men framför allt ställs nya och höga kompetenskrav på dem som ska ha jobb på framtidens arbetsmarknad. Det gäller att kunna möta globaliseringens utmaningar. I detta nummer av Uppslaget ska vi behandla några viktiga aspekter av globaliseringen, nämligen den internationella handeln med varor, tjänster och kapital. 5. Uppslaget FRIHANDEL

6 EN NY VÄRLD BNP Bruttonationalprodukt är ett mått på den totala ekonomiska aktiviteten i ett land under en tidsperiod, vanligen ett år. RBETSLÖSA 4 st = Den internationella handeln med varor och tjänster har under senare decennier växt betydligt snabbare än den totala produktionen. Exporten motsvarade 12 procent av världens BNP 1970 mot 32 procent 2011 (Ekonomifakta, WTO). De utländska direktinvesteringarna (nyetablering eller köp av företag i ett annat land) har ökat dubbelt så snabbt som handeln. Ännu snabbare har ökningen varit av portföljinvesteringarna (investeringar som inte leder till ett kontrollerande inflytande i utländska företag). Det finns flera starka drivkrafter som påverkar förutsättningarna för den internationella handeln: > Fria kapitalrörelser. Fram till 1980-talet fanns det många lagliga hinder, både i Sverige och i andra länder, för att föra pengar över nationsgränserna och att köpa utländska företag. Nu finns öppna internationella marknader för aktier, obligationer och valutor. Ett företag kan vara registrerat på börser i flera länder. Många hinder för att köpa utländska företag är i stort sett borta. > Minskade globala handelshinder. Under hela efterkrigstiden har tullarna på industrivaror successivt sänkts. Under senare år har även andra politiska hinder för handeln minskats, till exempel för tjänstehandeln. > Fördjupningen och utvidgningen av EU. Allt fler länder har blivit medlemmar i Europeiska Unionen (EU). Inom EU pågår ett ständigt arbete för att minska hindren för rörlighet av varor, tjänster, kapital och människor mellan medlemsländerna. > Stora lågkostnadsländer gör entré på världsmarknaden. Den gamla industrivärlden omfattade knappt en miljard människor. De nya länder som under senare decennier har öppnat sig för internationell handel har över tre miljarder invånare. De nya EUländerna i Östeuropa har en lönenivå som ligger på ungefär en femtedel av den svenska. I Kina och Indien är den omkring en trettondel respektive en femtondel av den svenska (OECD, 2011a). > Sänkta transportkostnader. Geografiska avstånd betyder mindre när transportkostnaderna sänks. Två faktorer ligger bakom, dels effektivare transportsystem, dels att många varor som handlas internationellt får allt mindre vikt och volym. Det gäller inte minst elektronisk utrustning. > Informationsteknikens utveckling. Genom elektronikens snabba utveckling har den tekniska kapaciteten för lagring, bearbetning och överföring av information ökat drastiskt. Samtidigt har kostnaderna fallit lika dramatiskt. Detta ökar möjligheterna att driva handel och affärsverksamhet över långa avstånd. Nya elektroniska tjänster kan utvecklas där transportkostnaderna blir nära noll. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. INFORMATIONSREVOLUTIONEN En av de viktigaste drivkrafterna bakom globaliseringen är utvecklingen inom informationstekniken, bland annat genom internet. Helt nya möjligheter skapas för internationell handel och för internationellt företagande. Inte minst ökar utrymmet för mindre företag att delta i internationella företagsnätverk och göra internationella affärer. I DAG KAN DU GÖRA AFFÄRER MED HELA VÄRLDEN FRÅN DIN DATOR. OAVSETT VAR DU OCH DIN DATOR BEFINNER ER. 6. Uppslaget FRIHANDEL

7 = GLOBALISERINGEN I ÅRTAL = INFORMATIONSREVOLUTIONEN 1978 Kina slår in på en marknadsekonomisk linje Berlinmuren faller Indien slår in på en mer marknadsekonomisk linje. Sovjetunionen upplöses Världshandelsorganisationen (WTO) bildas Kina blir medlem i WTO Särskilda handelshinder inom textilområdet avskaffas Frihandelsavtalet mellan EU och Sydkorea träder i kraft Ryssland blir medlem i WTO. Här är några nya möjligheter som skapas genom informationsrevolutionen: > För sådana produkter, som kan omvandlas till elektroniska signaler, skapas möjligheter för global handel till låga kostnader. Det gäller till exempel inom bank, försäkring, konsultation, reklam, forskning och utbildning. Information som hittills har distribuerats i form av böcker och CD-skivor kan nu distribueras genom läsplattor och externa hårddiskar. > Även för övriga varor och tjänster kan lokala och globala elektroniska marknadstjänster byggas upp som ger konsumenterna möjligheter att enkelt söka, beställa och betala produkter. Nya streamingtjänster för musik och film är några exempel på detta. > Möjligheterna ökar att organisera globala produktionssystem där många olika företag runt om i världen bidrar med sin specialkompetens. Därigenom kan handelns fördelar i form av arbetsfördelning och specialisering utnyttjas ännu bättre. Fler och billigare produkter kan erbjudas konsumenterna Arpanet, embryot till internet Halvledarminne Mikroprocessor. Miniräknare. Första e-postmeddelandet Persondator IBM PC. NMT mobiltelesystem CD-skiva Apple Macintosh Windows Handburna mobiltelefoner Kommersiella internetuppkopplingar i Sverige GSM mobiltelesystem. SMS Webbläsaren Mosaic gör world wide web till massmedium USB-minne DVD-skiva GPS navigationssystem fullt tillgängligt för alla G mobiltelesystem MMS. Blu-ray Disc HD DVD G mobiltelesystem Läsplatta Molntjänster > Affärssystem kan byggas upp för att tillgodose företags behov av styrning och administration. De kan ofta ge beslutsstöd så att verksamheten kan fatta faktabaserade beslut. 7. Uppslaget FRIHANDEL

8 DEN UPPSPLITTRADE PRODUKTIONSKEDJAN Traditionellt sett har man ofta analyserat varför olika typer av företag etablerar sig i ett visst land genom att dela in företagen i olika typer av branscher: > Branscher med höga krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt hög. Exempel på sådana branscher är läkemedelsindustrier och telekomföretag. > Branscher med lägre krav på personalens kompetens har ofta lokaliserats till mindre utvecklade ekonomier där lönenivån är relativt låg. Exempel på sådana branscher är kläd- och skotillverkare. Detta mönster håller nu på att förändras. Utvecklingen inom informationstekniken gör det möjligt att förlägga olika delar av en produktionsprocess till helt olika delar av världen. Även minskade handelshinder och lägre transportkostnader bidrar till detta. Alla moment som behövs för att exempelvis tillverka en bil eller ett klädesplagg behöver inte ligga på samma ställe. När ett företag förlägger en del av produktionen till andra länder kallas detta för offshoring. Ibland sker det genom att funktionen flyttas till egna dotterbolag utomlands, men oftast anlitar man utländska underleverantörer. Om man anlitar en underleverantör brukar det kallas outsourcing, vare sig det sker utomlands eller i Sverige. Offshoring kan handla både om att lägga ut tillverkning (till exempel av en komponent i en bil) eller att lägga ut tjänster (till exempel ekonomisk redovisning). Det betyder att den svenska exporten delvis består av varor och tjänster som först har importerats till Sverige. En motorsåg från Husqvarna innehåller till exempel 150 komponenter från 50 länder. Även många högkvalificerade tjänster kan läggas ut på företag i lågkostnadsländer, vilket det finns många exempel på i Indien. Denna uppsplittring av produktionskedjan innebär givetvis att den internationella handeln växer snabbt. För en del tjänster kan man skapa interaktiva globala nätverk, till exempel en analysavdelning på en bank. Där kan deltagare i Europa, Asien och USA tillsammans diskutera olika frågor och ta fram förslag till lösningar. I detta fall är det knappast meningsfullt att försöka definiera vad som är export och vad som är import i de länder där nätverkets deltagare arbetar. Visste du att en motorsåg från Husqvarna innehåller cirka 100 huvudkomponenter, som i sin tur kan innehålla ännu fler delkomponenter, från 15 olika länder? HELA VÄRLDEN TILLVERKAR VOLVO Att Volvo Personvagnar är ett globalt företag märker man inte minst när man specialstuderar bilens olika delar och varifrån de kommer innan de sätts samman i Torslanda eller Gent. Personvagnar ägs numera av kinesiska Geely. I en bil som monteras i till exempel Göteborg ingår delar från många olika länder. Motors styrsytem Borgwarner USA Styrsytem för bensinmotor Bosch TYSKLAND Dieselturbo Sanden JAPAN Belysning Automotive Lightning USA/CANADA Drivknutar GKN/Visteon USA Topplockspackningar Elringklinger TYSKLAND Foto: Husqvarna AB Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ARGENTINA Kylare Behr TYSKLAND 8. Uppslaget FRIHANDEL

9 Luftkonditionering Valeo FRANKRIKE Förstärkare Alpine JAPAN Stöt -& vibrationsdämpare Vibraucustic TYSKLAND Låskabel Klüster SLOVAKIEN Motorstyrsystem Borgwarner USA Dieselturbo Sanden JAPAN Bildskärm Yazaki JAPAN Glas Securit FRANKRIKE Instrumentbräda Faurecia FRANKRIKE Navigeringskontroll Mitsubishi JAPAN DEN SVENSKA BILEN Turboladdare Garret ENGLAND/USA Luft- och ventilation Mark IV SVERIGE/USA/ITALIEN Stabilisatorer Allevard Rejna FRANKRIKE/ ARGENTINA Backspeglar Schefenacker TYSKLAND Högtalare Harman/Becker TYSKLAND Automatlåda Aisim Aw JAPAN Säten Johnson Controls USA Dörrar Brose TYSKLAND Hajfensantenn Delphi USA/JAPAN/BRASILIEN Nackskydd och stolvärme Kongsberg NORGE Dörrisolering Plastic Omnium USA Antisladdsystem Continental Teves, TYSKLAND Källa: Volvo Avgassystem Fauredal/Tenneco SVERIGE Krockkuddar/Säkerhetsbälten Autoliv SVERIGE Lås Hülsbeck & Fürst TYSKLAND Bränsletank Kutex TYSKLAND Fyrhjulsdrift Haldex SVERIGE Hjul Borbet TYSKLAND Dörrisolering Plastic Omnium USA Pedalkontroll Methode Electronics USA 9. Uppslaget FRIHANDEL

10 INDUSTRIVÄRLDEN DOMINERAR FORTFARANDE Även om de nya länderna på världsmarknaden har skakat om i världsekonomin, är det fortfarande den gamla industrivärlden som dominerar världshandeln. Sannolikt befinner vi oss bara i inledningen på en genomgripande omvandling av världsekonomin. Kina har förvisso redan etablerat sig som en stor handelsnation. Men då det gäller Indien, där den ekonomiska liberaliseringen kom senare, handlar det mer om den enorma potential som nu har släppts loss. Indien har än så länge en relativt liten utrikeshandel i förhållande till folkmängden. Det finns också en annan omfattande omvandlingsprocess som Europa står inför. Om man jämför industristrukturerna i USA och EU, kan man konstatera att det i USA finns ett par tre områden med stark koncentration av företag i en viss bransch, medan det i EU ofta finns ett sådant område i varje land. En anledning till den större specialiseringen i USA är att detta land har varit en gemensam marknad betydligt längre än EU. Man kan förvänta sig att EU kommer att genomgå en ökad specialisering under kommande år. Låt oss titta på omfattningen av tre olika delar av den internationella ekonomin 2010: > Varuexporten uppgick sammanlagt till 14,9 biljoner dollar (WTO, 2011). EU stod för 35 procent av denna, USA och Kanada för cirka 11 procent och Japan för drygt 5 procent. Dessa länder stod också för 56 procent av världens varuimport. Kina svarade för 10 procent av varuexporten och Indien för 1 procent. Världens tre största varuexportländer var Kina, USA och Tyskland. De största varuimportländerna var USA, Kina och Tyskland. exempel: Bilar tillverkade i Sverige (från Volvo, Saab och Scania) säljs utomlands för nästan 100 miljarder kronor per år. Det är export av varor. Samtidigt köper vi i Sverige bilar tillverkade i utlandet för cirka 50 miljarder kronor per år. Det är import av varor. > Tjänstexporten uppgick till 3,7 biljoner dollar. EU stod för 42 procent av denna, USA för 14 procent och Japan för 3,8 procent. Kina stod för drygt 4 procent och Indien för 3 procent av tjänsteexporten. Världens tre största tjänsteexportländer var USA, Tyskland och Storbritannien. De största importörerna var USA, Tyskland och Kina. exempel: När ett svenskt företag säljer en försäkring utomlands, eller bygger utomlands och får betalt i Sverige, eller när utländska turister gör av med pengar i Sverige, då är det export av tjänster. När vi i Sverige gör det omvända, det vill säga turistar utomlands, eller köper en tjänst vilken som helst utomlands (till exempel en ritning från en arkitekt eller ett dataprogram), då är det import av tjänster. > Direktinvesteringarna uppgick till cirka miljarder dollar (Unctad, 2012). Omkring 73 procent av direktinvesteringarna hade sitt ursprung i den industrialiserade världen. 49 procent av direktinvesteringarna mottogs av dessa länder. 14 procent av direktinvesteringarna gick till Kina (inklusive Hong Kong). exempel: När ett utländskt företag köper ett företag, ett stycke mark eller ett hus i Sverige, i avsikt att utvidga sin verksamhet eller till exempel bygga en fabrik här, då är det en direktinvestering. Samma sak gäller när ett svenskt företag gör likadant i ett annat land. = DEN NYA VÄRLDSMARKNADEN GAMLA INDUSTRIVÄRLDEN Västeuropa 190 Nordamerika 350 Japan, Australien, Nya Zeeland 155 Summa 695 NÅGRA NYA LÄNDER PÅ VÄRLDSMARKNADEN Kina Indien Indonesien, Filippinerna, Malaysia MILJ. INVÅNARE MILJ. INVÅNARE 365 Ryssland och Ukraina 190 Brasilien 195 Nya EU-länder i Östeuropa 95 Sydkorea och Singapore 55 Summa Källa: Världsbanken 10. Uppslaget FRIHANDEL

11 ANDEL AV BEFOLKNINGEN SOM LEVER I ABSOLUT FATTIGDOM PROCENT Andel som lever på mindre än 1 dollar per dag. Andel som lever på mindre än 1,25 dollar per dag justerade Världsbanken gränsen för absolut fattigdom till 1,25 dollar per dag. Källa: Datan för är från Burguignon & Morrison (2002). Datan för 2005 och 2008 är från Världsbanken VÄRLDENS SNABBASTE VÄLSTÅNDSLYFT Den omvandling av världsekonomin som nu pågår är unik i världshistorien genom att den påverkar människor i så många länder och att utvecklingen går så snabbt. Vi upplever den största och snabbaste standardhöjningen i mänsklighetens historia. För Storbritannien tog det cirka 60 år att fördubbla BNP per capita när den industriella revolutionen inleddes där omkring år år senare tog det Sverige 40 år att göra samma sak och för Taiwan tog det i mitten av 1900-talet mindre än 10 år. 100-tals miljoner människor har under senare decennier lyfts upp ur djup fattigdom till en drägligare tillvaro. Barnadödligheten i världen har minskat. Medellivslängden har ökat. Analfabetismen har trängts tillbaka, liksom barnarbetet. Mycket av detta beror på den välståndsökning som handeln har skapat. Den snabbaste välståndsökningen har ägt rum i ett antal asiatiska länder. Men det finns delar av världen som inte har blivit särskilt delaktiga i globaliseringen. Detta gäller exempelvis många länder i Afrika. De länder som har hamnat vid sidan av globaliseringen är också de länder som har lyckats sämst med att minska fattigdomen och skapa ekonomisk utveckling. Det finns flera orsaker till att länder inte lyckats dra nytta av globaliseringen, bland annat: > De rika industriländerna för en handelspolitik som diskriminerar de fattigaste länderna. Det viktigaste exemplet gäller jordbrukspolitiken där bland annat EU ger omfattande stöd till det egna jordbruket, vilket förhindrar exportmöjligheterna för fattiga länder. > Höga handelshinder mellan u-länder. Den mest omfattande internationella handeln sker normalt mellan länder som ligger nära varandra. Europas länder har dragit stark nytta av att handelshindren inom EU har tagits bort eller minskats kraftigt. Men i till exempel Afrika finns det ofta kvar stora hinder för handeln mellan länderna. > Svaga politiska strukturer. Många fattiga länder lider av dåligt fungerande politiska system med ofrihet och korruption. I dessa länder finns ingen fungerande marknadsekonomi och då är det också svårt att utveckla en lönsam internationell handel. r UPPGIFTER I avsnittet Världens snabbaste välståndslyft hävdas att internationell handel har bidragit till att minska fattigdomen i världen. Håller du med?

12 SVENSK UTRIKESHANDEL Sverige har en av världens mest internationaliserade ekonomier. En förklaring är att vi är ett relativt litet land med en begränsad hemmamarknad och begränsade möjligheter att själva producera det vi behöver för egen del. Som vi senare kommer att se, har Sverige en lång tradition av internationell handel. Sveriges handel sker i stor utsträckning med andra länder i Europa. Hit gick vår varuexport 2011 (SCB, 2012) > 8 VARUEXPORT 2011 EU 56% ÖVRIGA EUROPA 15% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 7% ÖVRIGA OMRÅDEN 8% Exporten till Kina och Indien utgjorde 3 respektive 1 procent av den svenska exporten. Varuimporten till Sverige hade följande fördelning mellan ursprungsområden 2012 > 8 VARUIMPORT 2012 EU 69% ÖVRIGA EUROPA 16% ASIEN 13% NORD- AMERIKA 3% ÖVRIGA OMRÅDEN 2% Källa: SCB Källa: SCB 12. Uppslaget FRIHANDEL

13 Importen från Kina utgjorde 3,9 procent (4,7 procent inklusive Hong Kong) och från Indien 0,6 procent. Notera att statistiken är något missvisande. Den import från andra världsdelar som skeppas till hamnar i exempelvis Belgien eller Nederländerna och tullbehandlas där kommer att registreras som import från EU. Denna handel motsvarar uppskattningsvis cirka 10 procent av vår import. 7 VARUEXPORT fördelat på varugrupper, VERKSTADSVAROR 46,4 % MINERALVAROR 12,0 % KEMIVAROR 11,4 % SKOGSVAROR 10,6 % ENERGIVAROR 7,9 % ÖVRIGT 11,7 % % Så här fördelades den svenska varuexporten 2011 på olika varugrupper (Ekonomifakta, SCB) > Tjänstehandeln växer snabbt. År 1980 uppgick tjänster till cirka 18 procent av den totala exporten respektive importen hade både tjänsteexporten och tjänsteimporten ökat sin andel till 30 respektive 26 procent (Ekonomifakta, SCB). Sverige hade fram till 2002 en större import än export av tjänster. Men därefter har vi varit en nettoexportör av tjänster, det vill säga vi har sålt tjänster för mer pengar utomlands än vad vi har köpt tjänster för. De största posterna i tjänsteexporten och tjänsteimporten är affärstjänster (bland annat konsultverksamhet, reklam och marknadsföring), transporttjänster och utländska besökares konsumtion i Sverige, respektive svenskars konsumtion i utlandet. 11,4 % KEMIVAROR 46,4 % VERKSTADSVAROR 10,6 % SKOGSVAROR Källa: SCB 13. Uppslaget FRIHANDEL

14 ÄGANDETS INTERNATIONALISERING Sverige tillhör ett av de mest internationaliserade länderna, både när det gäller utländskt ägande av företag i Sverige och svenskt ägande av företag i andra länder. Här är några fakta som belyser detta: 8 DEN SVENSKA EXPORTENS STORLEK I FÖRHÅLLANDE TILL BNP ( ) PROCENT > Från 1990 till 2011 ökade antalet anställda i utlandsägda företag i Sverige från till (Tillväxtanalys, 2012) > Det utländska ägandet i svenska börsföretag har under samma tid ökat från 10 till 40 procent. Därtill har flera företag köpts av utländska koncerner och därmed försvunnit från börsen (SCB, 2012b). > År 1990 uppgick det utländska ägandet av noterade bolag på Stockholmsbörsen till 7,7 procent (SCB, 2012) hade ägandet femdubblats och uppgick till 39,2 procent. Den svenska exporten (och importen) har sedan 1970 vuxit väsentligt snabbare än BNP. År 2011 motsvarade exportens storlek cirka 50 procent av BNP. Ibland uttrycks detta felaktigt som att exporten utgjorde 50 procent av BNP eller att exportens andel av BNP var 50 procent. Men i de produkter som exporteras från Sverige ingår en växande andel varor och tjänster som har importerats. Denna import ingår inte i Sveriges BNP. Källa: Världsbanken (2012) genom Trading Economics 8 ANTALET ANSTÄLLDA I SVERIGE RESPEKTIVE UTLANDET I SVENSKA MULTINATIONELLA FÖRETAG ANTALET ANSTÄLLDA ANSTÄLLDA I SVERIGE ANSTÄLLDA UTOMLANDS Källa: ITPS, Ekonomifakta ( ) Tillväxtanalys, Ekonomifakta (2008- )OBS: bruten skala 14. Uppslaget FRIHANDEL

15 = SVENSKA FLAGGSKEPP MINDRE SVENSKA Flera välkända svenska storföretag har under senare decennier gått samman med eller köpts upp av utländska företag, varefter företagets hemvist inte längre är Sverige. Bild: Stora Enso Här är några exempel: > Mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson blev 2012 helägt av Sony och huvudkontoret flyttades till Tokyo. > Skogsindustriföretaget Stora gick 1998 samman med finska Enso och bildade Stora Enso med säte i Finland. > IP-telefoniföretaget Skype med den svenske grundaren Niklas Zennström köptes 2009 av det amerikanska Ebay. Stora och Enso fann varandra, flyttade ihop i Finland och bildade Stora Enso. > Volvos personbilstillverkning köptes 2010 av kinesiska Geely. > Telia och finska Sonera slog ihop sina verksamheter > Försäkringsbolaget Skandia köptes 2006 av sydafrikanska Old Mutual. r UPPGIFTER Vilka för- och nackdelar ser du med att svenska företag går samman med utländska bolag eller köps upp av utländska företag? 15. Uppslaget FRIHANDEL

16 VARFÖR FRIHANDEL? Med frihandel menar vi internationell handel som är fri från statliga ingrepp som hindrar handel eller diskriminerar mellan det egna landets och andra länders produktion av varor eller tjänster. DET FINNS OLIKA FORMER AV HANDELS- HINDER, TILL EXEMPEL: > Tullar, alltså en skatt som läggs på varor som importeras eller exporteras. > Förbud mot import eller export av vissa produkter eller begränsningar (kvoter) av hur stor volym som får importeras eller exporteras. > Statligt stöd (subventioner) till det egna landets producenter i syfte att stärka deras ställning gentemot utländska konkurrenter på hemmamarknaden eller på exportmarknaden. Argumenten för en fri handel mellan olika länder är i princip samma argument som finns för att olika orter eller regioner inom ett land tjänar på att handla med varandra. HANDEL SKAPAR VÄLSTÅND Internationell handel har betytt mycket för utvecklingen från fattigdom till välstånd, bland annat i Sverige. Handeln ökar välståndet på följande sätt: > Handeln gör det möjligt för konsumenter att köpa varor och tjänster även på platser där de inte kan framställas lokalt. > På motsvarande sätt blir det möjligt för företag att tillverka varor eller tjänster som bygger på råvaror, insatsvaror eller tjänster som inte kan framställas lokalt. > Handeln gör det möjligt att utnyttja arbetsfördelning, specialisering och stordrift. Därigenom kan fler typer av varor och tjänster framställas och produktionskostnaderna blir lägre. > Där handelsvägar löper samman, uppstår konkurrens. Därigenom blir priserna lägre och företagen får starkare motiv att ständigt utveckla bättre och billigare produkter. Detta innebär inte att fri handel automatiskt löser alla ekonomiska problem för människor eller att politiska regleringar skulle vara överflödiga. Däremot kan man säga att en fri handel inom och mellan länder är en säkrare väg att skapa bra arbetstillfällen, effektiva företag och högt välstånd än att lita till handelshinder. En vanlig missuppfattning då det gäller internationell handel är att exporten skulle vara mer nyttig eller eftersträvansvärd för ett land än importen. I själva verket är det snarare tvärtom. Det enda vettiga syftet med exporten är att finansiera importen. Genom import ökar våra möjligheter att konsumera det vi vill. Exporten är det pris vi betalar för detta. b = DISKUSSIONSFRÅGOR Diskutera de argument för frihandel som presenteras i kapitlet Varför frihandel?. Håller du med? Vilka invändningar kan du komma på? EXEMPEL Utan export skulle vi i Sverige få mycket svårt att betala för saker som inte tillverkas, odlas eller går att få här som till exempel utlandssemestrar, GPS-mottagare, kaffe, te, bananer, bensin och etanol, surfplattor, kläder, skor och en massa annat! 16. Uppslaget FRIHANDEL

17 KAPITALETS INTERNATIONALISERING ÄR OCKSÅ VIKTIG Argumenten för internationella kapitalmarknader hänger samman med argumenten för frihandel av varor och tjänster: > Den omfattande internationella handeln med varor och tjänster skapar behov av internationella finansiella marknader av olika slag. Företag som gör internationella affärer behöver ta lån och göra utbetalningar i flera länder, hantera olika valutor, gardera sig för valutarisker etcetera. De internationella finansmarknaderna fungerar som ett smörjmedel för handeln med varor och tjänster. > Etablering av företag med verksamheter i flera länder är ett sätt att sprida teknologi och kompetenser och att skapa effektiva internationella produktions- och marknadsföringsorganisationer. > Genom internationella kapitalmarknader kan kapital föras över från länder med gott om kapital till länder som har gott om investeringsmöjligheter. Därigenom ökar den ekonomiska tillväxten i världen. > Det är en fördel för stater, hushåll, företag och andra aktörer att kunna placera sitt sparande och ta lån i flera olika länder.då kan man sprida riskerna bättre och den internationella konkurrensen kan bidra till ökad effektivitet och förmånligare villkor för sparare och låntagare. = EXEMPEL När man blir gammal och behöver pension för att försörja sig är det bra om de pengar man kunnat spara är investerade på många olika ställen och i många olika verksamheter. Då behöver en värdeminskning på ett ställe inte innebära att man förlorar så mycket. HÖRLURAR: KINA TRÖJA: USA KLOCKA: SCHWEIZ FUDGE: FRANK- RIKE Ty så har den gudomliga försynen ordnat det, att människorna underhåller varandra genom ömsesidigt utbyte av varor, då olika förmåner av naturen är dem beskärda. Somliga har överflöd på fisk, andra på vilda djur, andra åter på åkerfält, för att glatt kunna leva tillsammans med varandra, så att de just i olikheterna av sina produkter finner anledning till en angenäm och glad användning av livets goda och en eftersträvansvärd enhet i sinnena. OLAUS MAGNUS: HISTORIA OM DE NORDISKA FOLKEN, 1555 JEANS: JAPAN SKÄRP: ITALIEN 17. Uppslaget FRIHANDEL

18 HANDEL BIDRAR TILL ATT SKAPA FRED OCH TOLERANS Genom handeln sprids kunskap och idéer snabbare, vilket stimulerar den ekonomiska utvecklingen. Men de kunskaper och idéer, som sprids längs handelsvägarna berör inte bara ekonomin. Genom internationell handel kommer människor i kontakt med andra kulturer, vilket främjar öppenhet och nyfikenhet. Det är därför inte så underligt att samhällen med stor internationell handel ofta har varit nydanande inom vetenskap och kultur. Det gäller till exempel för Aten på 400-talet f.kr, Bagdad på 800-talet, Florens på 1400-talet och Amsterdam på 1600-talet. Historien visar att handeln dels bidrar till en materiell rikedom som kan finansiera vetenskap och kultur, dels bidrar den till ett öppet samhällsklimat som stimulerar kreativt tänkande. De värderingar och ideal som vi förknippar med ett civiliserat samhälle demokrati, humanitet, tolerans och fredligt umgänge mellan människor är till stor del frukter av internationell handel. Handel bygger ju på frivilliga överenskommelser och ofta långvarigt samarbete. Den kan bara fungera väl om det finns ömsesidigt förtroende. I samhällen med omfattande handel förefaller därför egenskaper, som ansvarstagande och vilja att uppfylla sin del av ett avtal, att stimuleras. En viktig effekt av internationell handel är att ett högt välstånd kan skapas även i små områden. Inte minst Hong Kong och Singapore är, liksom Sverige, exempel på detta. I en värld där handel betyder mindre, kommer landets storlek att vara mer avgörande. Detta är en förklaring till att länder genom historien har lagt ner stora krafter på erövringskrig och att bygga upp kolonialvälden. PROTEKTIONISMENS SKADEVERKNINGAR Av det som har sagts ovan framgår att en politik som skapar hinder för handeln (protektionism) medför en rad ekonomiska nackdelar för ett land: > Konsumenternas valfrihet minskar genom att de har färre produkter att välja mellan och genom att priserna blir högre. > De företag som är beroende av importerade varor för att själva kunna producera (som nästan alla stora svenska exportföretag, till exempel Scania, Ericsson, ABB med flera) får ökade kostnader. > Inflödet av idéer och kunskaper från andra länder minskar. Ändå kan en protektionistisk politik ibland vinna utbrett stöd bland människor. Varför? Ett viktigt skäl är att det på kort sikt kan finnas vinnare på handelshinder, nämligen de företag som då får skydd mot utländsk konkurrens. Därmed kan ägare och anställda i dessa branscher slippa genomföra smärtsamma omställningar. På lång sikt är det dock tveksamt om ens dessa grupper är vinnare på protektionismen eftersom den ekonomiska utvecklingen i landet försämras. Dessutom måste man räkna med att andra länder svarar med protektionistiska motåtgärder om ett land sätter upp hinder för sin import. Därmed skadas utvecklingen än mer i alla berörda länder. Oftast innebär protektionism att vissa företagsintressen kan göra kortsiktiga vinster på bekostnad av konsumenterna, vilket normalt bidrar till ökad ojämlikhet i samhället. En protektionistisk politik, som till exempel bygger på att man bara tilllåter införsel av en viss mängd varor av ett visst slag (så kallade importkvoter) innebär risker för korruption genom att företag försöker förmå politiker eller myndigheter att ge dem förmåner. Den säkraste vägen till välstånd är internationella handelssystem där alla länder minskar sina handelshinder. Ekonomisk teori visar också att ett land kan tjäna på att minska sina handelshinder, även om omvärlden förblir protektionistisk. Självklart är internationell handel viktigare, ju mindre ett land är. Större länder har bättre förutsättningar att producera olika typer av varor, och att dra nytta av stordriftsfördelar. De har också större hemmamarknader. = EXEMPEL USA har en stor andel av världens utrikeshandel, men denna andel är ändå bara en ganska liten del av USA:s hela ekonomi. USA är ett kontinentalt land som har nästan allt man kan tänkas behöva inom sina egna gränser. Sedan är det en annan sak att USA, som alla andra länder, självklart tjänar på utrikeshandel. Men landet har lättare än små länder att tillgodose sitt totala behov internt. 18. Uppslaget FRIHANDEL

19 Genom handeln sprids kunskap, idéer, olika kulturer det stimulerar den ekonomiska utvecklingen och främjar öppenhet och nyfikenhet. 19. Uppslaget FRIHANDEL

20 HANDELSPOLITIKENS ) Historia F öre det industriella genombrottet var tullar ett av de viktigaste sätten för stater att skaffa sig inkomster. Då baserades en stor del av produktionen på självhushållning. Utrikeshandeln var dock en verksamhet där det fanns möjligheter för staten att få penninginkomster. Tull är också en form av beskattning som är relativt enkel att organisera. I takt med att de ekonomiska och politiska systemen utvecklas har tullarnas statsfinansiella betydelse minskat avsevärt. Det har dock funnits andra motiv för tullar, nämligen de protektionistiska. Då handlar det oftast om att förhindra eller begränsa införseln av varor eller tjänster, till exempel som skydd för det egna landets näringsliv. En protektionistisk handelspolitik kan även bygga på andra handelshinder än tullar, till exempel importförbud, importkvoter eller andra regleringar som försvårar införseln (så kallade icke-tariffära handelshinder). Även subventioner av den egna industrin räknas hit. En del hinder för handeln har uppstått utan något direkt syfte att begränsa handeln. Det kan till exempel gälla bestämmelser om standardisering, typgodkännande och säkerhetsföreskrifter som varierar mellan olika länder. I en del fall kan sådana bestämmelser dock ha tillkommit (eller bevarats sedan de förlorat sin ursprungliga funktion) på grund av en dold avsikt att gynna det egna landets företag på bekostnad av utländska konkurrenter. MERKANTILISMEN När en svensk statsmakt började växa fram under tidig medeltid blev handelspolitiken en av de viktiga uppgifterna. Tullar användes för att skaffa pengar till kungen. Omkring år 1200 fick utländska köpmän börja betala importtullar på varor de förde in Den ekonomiska läran som dominerade Europa kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. i landet. Under 1300-talet infördes exporttullar på bland annat spannmål och koppar. Men den svenska kungamakten insåg också betydelsen av att stimulera handeln. I mitten av 1200-talet slöt Birger Jarl handelsavtal om befrielse från tullar och avgifter med de viktiga handelsstäderna Lübeck och Hamburg i norra Tyskland. Men när Gustav Vasa ville öka sin makt avskaffade han tullfriheten för städerna i det tyska handelsförbundet, den så kallade Hansan, omkring För svenska statens del spelade tullinkomsterna störst roll under och 1700-talen. Ett syfte med den svenska stormaktspolitiken var att skaffa kontroll över tullinkomsterna från de stora kuststäderna vid Östersjön. Den ekonomiska läran som dominerade Europa kallas merkantilism. Den gick ut på att varje land skulle eftersträva ett överskott i handelsbalansen, vilket skulle finansiera importen av guld och silver. Staten skulle förhindra onödig import och stödja export av förädlade produkter. Den inhemska industrin skulle stödjas med bidrag och monopolrättigheter. Denna politik gjorde det möjligt för privilegierade affärsmän att skapa stora förmögenheter. Men den ekonomiska utvecklingen skadades genom att politiken förkvävde företagarnas initiativkraft och inskränkte konsumenternas valfrihet. Under 1700-talet nådde den merkantilistiska politiken sin höjdpunkt i Sverige. Staten gav handelsföretag och industrier omfattande bidrag och skydd mot utländsk konkurrens genom tullar och importförbud. Under seklet infördes 58 överflödsförordningar som förbjöd införsel av varor som till exempel kaffe och choklad. ) 20. Uppslaget FRIHANDEL

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt

EN NY VÄRLD. Bruttonationalprodukt GLOBALISERINGEN Just nu genomgår världen en dramatisk period av ökat internationellt utbyte. Varor, tjänster, kapital, information, idéer och människor rör sig mellan länder i allt större omfattning. Denna

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Nationalekonomi på högskolan består av: Mikroekonomi producenter och konsumenter Makroekonomi hela landet Internationell ekonomi handel mellan länder Varför

Läs mer

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden

Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Sverige i den globala ekonomin nu och i framtiden Göran Wikner, Hanna Norström Widell, Jonas Frycklund Maj 2007 Trender för svenskt företagande Bilaga 1 till Globala affärer regler som hjälper och stjälper

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd September 2007 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster

Läs mer

Internationell Ekonomi

Internationell Ekonomi Internationell Ekonomi Handelshinder När varor säljs till ett land från ett annat utan att staten tar ut tull eller försvårar handeln så råder frihandel Motsatsen kallas protektionism Protektionism Med

Läs mer

Frihandel ger tillväxt och välstånd

Frihandel ger tillväxt och välstånd Frihandel ger tillväxt och välstånd April 2008 Basfakta om Sveriges utrikeshandel 1 FRIHANDEL GER TILLVÄXT OCH VÄLSTÅND Ekonomisk tillväxt innebär att den samlade produktionen av varor och tjänster ökar,

Läs mer

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron

Ett naturligt steg för Sverige. Dags för euron Ett naturligt steg för Sverige 2002 Dags för euron Produktion: Herlin Widerberg Tryck: Tryckmedia Stockholm Tolv länder i Europa har infört den gemensamma valutan euro. 300 miljoner människor har därmed

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse

Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse Frihandel ger tillväxt Fickfakta om svensk internationell handel och dess betydelse sverige och frihandeln En allt öppnare världshandel, tillsammans med ett stabilt regelverk och fungerande samhällsinstitutioner,

Läs mer

Produktion - handel - transporter

Produktion - handel - transporter Produktion - handel - transporter Kunskapskrav E C A Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då enkla geografiska mönster av handel och kommunikation

Läs mer

Internationell Ekonomi. Lektion 4

Internationell Ekonomi. Lektion 4 Internationell Ekonomi Lektion 4 Varför uppstår internationell handel? Är det inte bättre att behålla allt man producerar inom landet istället för att exportera? Att vi i Sverige importerar olja och apelsiner

Läs mer

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet

Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sveriges export av varor och direktinvesteringar i utlandet Sammanfattande skrift av utredningen The relationship between international trade and foreign direct investments. Kommerskollegium Kommerskollegium

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

Samhällets ekonomi Familjens ekonomi Ekonomi = hushållning Budget = uppställning över inkomster och utgifter Bruttoinkomst = lön innan skatt Nettoinkomst = lön efterskatt Disponibel inkomst = nettoinkomst

Läs mer

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005

FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 FöreningsSparbanken Analys Nr 33 24 november 2005 God potential för en ökad tjänsteexport De svenska företagen får bättre betalt för sina exporttjänster än för exporten av varor. Under perioden 1995-2004

Läs mer

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag.

Kommerskollegiums vision. Kommerskollegium. Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik. Kommerskollegiums uppdrag. Kommerskollegium Kommerskollegiums vision Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Fri och öppen handel med klara spelregler Lena Johansson Generaldirektör Kommerskollegiums uppdrag Disposition

Läs mer

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln

Globala värdekedjor. så påverkar de utrikeshandeln Globala värdekedjor så påverkar de utrikeshandeln 1 GLOBALA VÄRDEKEDJOR 2 Innehåll Vad är globala värdekedjor? 4 Hur påverkas exportmåtten? 6 Vilken betydelse har tjänsteexporten? 8 Vilka konsekvenser

Läs mer

Ekonomi Sveriges ekonomi

Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi Sveriges ekonomi Ekonomi = Att hushålla med det vi har på bästa sätt Utdrag ur kursplanen för grundskolan Mål som eleverna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. Eleven skall Ha kännedom

Läs mer

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker

Öppna gränser och frihandel. - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Öppna gränser och frihandel - Risker och möjligheter för svensk industri i dagens EU Cecilia Wikström Europaparlamentariker Hotet mot Schengensamarbetet Konsekvenser för transportsektorn Det europeiska

Läs mer

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder

Samhällsekonomi. Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla. Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla Nationalekonomi Hushåll Företag Land Globalt, mellan länder Samhällsekonomi Ordet ekonomi kommer från grekiskan och betyder hushålla

Läs mer

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning

Save the world. Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Save the world Nord/syd; I-land/U-land; fattigdom; resursfördelning Olika indelningar av världen Olika indelningar av världen Första, andra och tredje världen Olika indelningar av världen Första, andra

Läs mer

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom

BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015. Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom BUSINESS SWEDENS MARKNADSÖVERSIKT SEPTEMBER 2015 Mauro Gozzo, Business Swedens chefekonom 1 Business Swedens Marknadsöversikt ges ut tre gånger per år: i april, september och december. Marknadsöversikt

Läs mer

Handelsstudie Island

Handelsstudie Island Handelsstudie Island Juni 2013 Andreas Thörnroos 2013-06-05 Sammanfattning Handelns utveckling totalt Sverige är ett av världens mest globaliserade länder och handeln har en avgörande betydelse för svensk

Läs mer

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15

Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering. The Global Economy kap. 15 Den globala ekonomin - handel utvecklingsekonomi och globalisering The Global Economy kap. 15 1 procent Export i procent av BNP 60 50 Sweden 40 Russian Federation United States Germany 30 Iceland 20 10

Läs mer

EKN:s Småföretagsrapport 2014

EKN:s Småföretagsrapport 2014 EKN:s Småföretagsrapport 2014 Rekordmånga exporterar till tillväxtmarknader Fyra av tio små och medelstora företag tror att försäljningen till tillväxtmarknader ökar det kommande året. Rekordmånga exporterar

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror 2012

Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Utrikeshandel med teknikvaror 2012 Kraftigt fall i handeln med teknikvaror 2012 Exporten av teknikvaror föll med drygt 9 procent i värde Teknikvaror till ett värde av ca 520 miljarder SEK exporterades

Läs mer

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori

Nationalekonomi. Grunder i modern ekonomisk teori Nationalekonomi Grunder i modern ekonomisk teori Tomas Guvå Vad är nationalekonomi? Oikonomia = Ekonomi (Oikos Nomos = Regler för hushållning) En första definition: Ekonomi = Att på det mest effektiva

Läs mer

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING

INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING INTERNATIONELL RESURSFÖRDELNING Varför handlar länder med varandra? Vad bestämmer handelsstrukturen? Vilka effekter får handel på produktion och priser i ett land? Vilka effekter får handel på välfärden

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Vad vill Moderaterna med EU

Vad vill Moderaterna med EU Vad vill Moderaterna med EU Förstärka Miljö och Fredsfrågan Underlätta för handel Bekämpa internationell brottslighet Varför skall jag som Eksjöbo intressera mig för EU och rösta i EU valet Våra exporterande

Läs mer

Utdrag från kapitel 1

Utdrag från kapitel 1 Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2015

Stockholms besöksnäring. Maj 2015 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades cirka 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2014. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services

GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade. WTO 1994 World Trade Organization. GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATT 1947 General Agreement on Tariffs and Trade WTO 1994 World Trade Organization GATS 1994 General Agreement on Trade in Services GATS ingår i ett större mönster Makt och kontroll flyttar utanför landets

Läs mer

Frihandel hur kan den gynna oss?

Frihandel hur kan den gynna oss? Frihandel hur kan den gynna oss? Exploderande debatt om globaliseringen de senaste åren Outsourcing av produktion till låglöneländer ( nearsourcing till Baltikum och Polen) Den korrekta termen borde vara

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2015

Stockholms besöksnäring. April 2015 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades cirka 885 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 9 jämfört med april månad 214. Över två tredjedelar av övernattningarna

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-03 BREXIT BROMSAR DIREKTINVESTERINGAR Stockholm maj 2016 Sammanfattning Ekonomiska bedömningar av ett brittiskt utträde ur EU, så kallad brexit, har hittills fokuserat

Läs mer

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar

Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Promemoria Erik Widman +86 1 6532 979, 8282 erik.widman@foreign.ministry.se Delges: Enl. bif. lista Sveriges handel med Kina - fortsatta framgångar Kina har trätt fram som Sveriges viktigaste handelspartner

Läs mer

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger

Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad. Sylvia Schwaag Serger Att konkurrera med kunskap svenska småföretag på en global marknad Sylvia Schwaag Serger VINNOVAs uppgift är: att främja hållbar tillväxt genom finansiering av behovsmotiverad forskning och genom utveckling

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2012

Finländska dotterbolag utomlands 2012 Företag 2014 Finländska dotterbolag utomlands 2012 Finländska företag utomlands: nästan 4900 dotterbolag i 119 länder år 2012. Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2015

Stockholms besöksnäring. Juli 2015 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 20 jämfört med juli månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län

Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Stockholm, den 7 mars 2016 Brexit Ny analys av potentiella ekonomiska konsekvenser för Sveriges län Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt 43-åriga äktenskap

Läs mer

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD SVENSK HANDEL 2015 SVENSK TJÄNSTEEXPORT PÅ UPPGÅNG OCH EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD BUSINESS SWEDEN Mars 2015 Stockholm SVENSK TJÄNSTEEXPORT ÄR PÅ UPPGÅNG OCH SVERIGE UTGÖR EN MOGEN INVESTERINGSMARKNAD

Läs mer

Svenska folket och globaliseringen

Svenska folket och globaliseringen Svenska folket och globaliseringen Juli 2001 Allan Åberg Svenska folket och globaliseringen 1. Inledning Globalisering är ett begrepp som kommit att hamna i fokus för den politiska diskussionen i Sverige

Läs mer

Stockholms besöksnäring. November 2016

Stockholms besöksnäring. November 2016 Stockholms besöksnäring. Under november månad registrerades ca 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med november 2015. Cirka 74 av övernattningarna

Läs mer

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016

UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 UTRIKESHANDEL I GÖTEBORGSREGIONEN 2016 En region med lång erfarenhet av utrikeshandel Sjöfart och internationell handel har präglat Göteborgsregionen i snart 400 år. Visserligen är varorna inte desamma

Läs mer

Världen idag och i morgon

Världen idag och i morgon Världen idag och i morgon Det är många stora problem som måste lösas om den här planeten ska bli en bra plats att leva på för de flesta. Tre globala utmaningar är särskilt viktiga för mänskligheten. Den

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015

Stockholms besöksnäring. Augusti 2015 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med augusti månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015

Stockholms besöksnäring. Oktober 2015 Stockholms besöksnäring. Under oktober månad registrerades över 1,1 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 7 jämfört med oktober månad 2014. Cirka 68 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2015

Stockholms besöksnäring. Juni 2015 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades över 1 200 000 gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 6 jämfört med juni månad 2014. Cirka 60 av övernattningarna

Läs mer

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan)

Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) Uppdaterad statistik till läroboken (5:e upplagan) s. 26: Världshandeln per produkt och region 1960 2009 2 s. 29: Världsekonomins topp-20 år 2009 3 s. 35: Sveriges export/import 2010 4 s. 37: Topp-tio

Läs mer

Stockholms besöksnäring. December 2014

Stockholms besöksnäring. December 2014 Stockholms besöksnäring. December 214 När 214 summeras överträffas års rekordsiffor för övernattningar på länets kommersiella boendeanläggningar varje månad. Drygt 11,8 miljoner övernattningar under 214

Läs mer

Stockholms besöksnäring. September 2014

Stockholms besöksnäring. September 2014 Stockholms besöksnäring. September 214 Under september noterades 1,68 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var 95, eller 1 %, fler än under september 213, vilket i sin tur innebär

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Februari 2016

Stockholms besöksnäring. Februari 2016 Stockholms besöksnäring. Under februari månad registrerades närmare 820 tusen gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 12 jämfört med februari månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Att mäta konkurrenskraft

Att mäta konkurrenskraft Att mäta konkurrenskraft RAPPORT OM SVENSK KONKURRENSKRAFT 1990-2015 Kinnwall Mats INDUSTRIARBETSGIVARNA Marknadsandel och konkurrenskraft Debatten om hur svensk konkurrenskraft har utvecklats är intensiv,

Läs mer

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.

en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker

Läs mer

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG.

DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. DET ÄR ALLDELES FÖR LÅNGT FRÅN MIN VARDAG. Jag, min kommun och europeiseringen Rutger Lindahl Centrum för Europaforskning (CERGU) Göteborgs universitet INTERNATIONALISERING och GLOBALISERING inte bara

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar 2013 10,0 Sveriges bytesbalans 1998-2013 9,0 8,0 Andel av BNP (%) 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0,0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004

Läs mer

Övningar i Handelsteori

Övningar i Handelsteori Övningar i Handelsteori 1. Figuren nedan visar marknaden för en viss vara i Land A och Land B. a) Antag att de båda länderna börjar handla med varandra. Härled exportutbud och importefterfrågekurvorna.

Läs mer

Sveriges handel på den inre marknaden

Sveriges handel på den inre marknaden Enheten för internationell 2011-10-05 Dnr: 2011/00259 handelsutveckling Olle Grünewald Petter Stålenheim Sveriges handel på den inre marknaden Sveriges varuexport till EU:s inre marknad och östersjöländerna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016

Stockholms besöksnäring. Oktober 2016 Stockholms besöksnäring. Oktober 216 Under oktober månad registrerades ca 1,2 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 5 jämfört med oktober 215. Cirka 69 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Maj 2016

Stockholms besöksnäring. Maj 2016 Stockholms besöksnäring. Under maj månad registrerades över 1,2 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 4 jämfört med maj månad 2015. Cirka 64 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juni 2016

Stockholms besöksnäring. Juni 2016 Stockholms besöksnäring. Under juni månad registrerades närmare 1,3 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 3 jämfört med juni månad 2015. Cirka 58 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016

Stockholms besöksnäring. Augusti 2016 Stockholms besöksnäring. Under augusti månad registrerades över 1,5 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 2 jämfört med augusti månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. April 2016

Stockholms besöksnäring. April 2016 Stockholms besöksnäring. Under april månad registrerades över 1 miljon gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 16 jämfört med april månad 2015. Cirka 70 av övernattningarna

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016

Stockholms besöksnäring. Sommaren 2016 Stockholms besöksnäring. Sommaren Under de tre sommarmånaderna juni, juli och augusti registrerades över 4,4 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en ökning med 1 jämfört med

Läs mer

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld

Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Svenskt näringsliv i en globaliserad värld Effekter av internationaliseringen på produktivitet och sysselsättning Pär Hansson, Patrik Karpaty, Markus Lindvert, Lars Lundberg, Andreas Poldahl och Lihong

Läs mer

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013

DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 hela DEL 2 AV 3: GODSTRAFIK I SKÅNE MAJ 2013 Mer än en miljon lastbilar passerar varje år Skåne på väg till och från andra destinationer - det blir tretton fordon i bredd genom hela Sverige. enom Skåne

Läs mer

Internationell Handel

Internationell Handel Internationell handel: OSS: kap. 19; [KW: kap. 17]. Internationell Handel Sammanfattning Detta kapitel använder teorierna om fördelar med specialisering och handel som först introducerades i början av

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Juli 2016

Stockholms besöksnäring. Juli 2016 Stockholms besöksnäring. Under juli månad registrerades över 1,6 miljoner gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i. Det var en minskning med 3 jämfört med juli månad 2015. Cirka 57 av övernattningarna

Läs mer

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22

Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Lena Johansson Generaldirektör 2012-10-22 Kommerskollegium Sveriges myndighet för utrikeshandel och handelspolitik Vår främsta uppgift är att på olika sätt förbättra möjligheterna för internationell handel

Läs mer

Renässansen Antiken återupptäcks

Renässansen Antiken återupptäcks Renässansen Antiken återupptäcks Norditalienska stadsstater Städer i norra Italien var självstyrande, t.ex. Venedig och Florens. Handel med Kina och Indien gjorde dem rika. Köpmän n och hantverkare blir

Läs mer

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes

Ekonomiska teorier. Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Ekonomiska teorier Adam Smith David Ricardo Karl Marx Keynes Kommentar Dessa ekonomiska teorier har vi gått igenom och diskuterat i klassrummet. Det blir kanske lättare att minnas resonemangen om ni läser

Läs mer

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport

Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Kommentarer till Konjunkturrådets rapport Finansminister Anders Borg 16 januari 2014 Svenska modellen fungerar för att den reformeras och utvecklas Växande gap mellan intäkter och utgifter när konkurrens-

Läs mer

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region

Internationalisering. Globaliseringen. 26 Program E: Ledande nordlig region Internationalisering Globaliseringen Ökat informationsutbyte och minskade hinder för migration, investeringar och handel har påverkat den ekonomiska utvecklingen i världen. Globaliseringen har dessutom

Läs mer

Finländska dotterbolag utomlands 2011

Finländska dotterbolag utomlands 2011 Företag 2013 Finländska dotterbolag utomlands 2011 Finländska företag utomlands: drygt 4 600 dotterbolag i 119 länder år 2011 Enligt Statistikcentralens uppgifter bedrev finländska företag affärsverksamhet

Läs mer

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt

Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Pressrelease NYA RESULTAT FRÅN GRANT THORNTON-RAPPORTEN: Företagsägare i Kina mest optimistiska om tillväxt Europa sämst på att göra affärer med Kina. Positiv påverkan för svenska företag Nära ett av fem

Läs mer

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet

Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden. Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Internationaliseringens effekter på arbetsmarknaden Pär Hansson ITPS och Örebro universitet Frågeställningar Vilka effekter har ökad utrikeshandel och ökade direktinvesteringar haft på sysselsättning och

Läs mer

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet

Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet PM 2008: RI (Dnr 305-2465/2008) Svensk export och internationalisering Utveckling, utmaningar, företagsklimat och främjande (SOU 2008:90) Remiss från Utrikesdepartementet Borgarrådsberedningen föreslår

Läs mer

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter

Vässa EU:s klimatpoli tik. En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Vässa EU:s klimatpoli tik En rapport om Centerpartiets förslag för EU:s system för handel med utsläppsrätter Sammanfattning EU:s system för handel med utsläppsrätter (EU-ETS) är tillsammans med unionens

Läs mer

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen

Investor Brief. INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen MEDELKLASSEN I ASIEN NOVEMBER 2015 INBLICK: Boom för den asiatiska medelklassen De senaste decennierna har en rad asiatiska länder tagit ett ekonomiskt tigersprång, vilket kan komma att vända upp och ner

Läs mer

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN

STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN STOCKHOLMS HANDELSKAMMARES ANALYS: 2016-02 BREXIT ANALYS AV POTENTIELLA EKONOMISKA KONSEKVENSER FÖR SVERIGES LÄN Guldbröllop eller skilsmässa på gamla dar? Kommer Storbritannien att bygga vidare på sitt

Läs mer

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/15:2976 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Sammanfattning Hela Sveriges utvecklingskraft, tillväxtpotential och sysselsättningsmöjligheter

Läs mer

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014

Stockholms besöksnäring. Oktober 2014 Stockholms besöksnäring. Oktober 214 För första gången nådde antalet gästnätter på kommersiella boendeanläggningar i över en miljon under oktober månad och redan under oktober har över 1 miljoner övernattningar

Läs mer

Fokus på Sveriges ekonomi

Fokus på Sveriges ekonomi Vi står för fakta. Åsikterna får du stå för själv. Ekonomifakta är en källa till information och kunskap om Sveriges ekonomi. Näringslivets Ekonomifakta AB ägs av Svenskt Näringsliv och ska inspirera till

Läs mer

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015

Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar. Helåret 2015 2016 03 Sveriges utrikeshandel med varor och tjänster samt direktinvesteringar Helåret 2015 För att kunna summera statistiken för varuhandel och tjänstehandel baseras informationen om export och import

Läs mer

Småbolags export till tillväxtmarknader

Småbolags export till tillväxtmarknader Småbolags export till tillväxtmarknader 2 Om undersökningen Studien är baserad på intervjuer med ca. 570 nyckelpersoner, främst VD:ar, på exporterade företag med följande kriterier: Småföretag:10-49 anställda,

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 2 september 2010 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 2 september 2010 Den globala ekonomiska krisens inverkan på Sveriges utrikeshandel Här kan du löpande följa

Läs mer

Bättre utveckling i euroländerna

Bättre utveckling i euroländerna Bättre utveckling i euroländerna I denna skrift presenteras fakta rörande BNP, tillväxt, handel och sysselsättning för Sverige och övriga utanförländer jämfört med euroländerna. Den gängse bilden av att

Läs mer

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

1(5) 2010-05-06. Peking. Markus Lundgren. Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-05-06 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Utrikeshandel med teknikvaror

Utrikeshandel med teknikvaror Utrikeshandel med teknikvaror Ekonomisk analys 2012-03-29 Utrikeshandel med teknikvaror Svensk export och import av teknikvaror Teknikvaror till ett värde av 573 miljarder SEK exporterades från Sverige

Läs mer

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009

Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen. 27 oktober 2009 Sveriges utrikeshandel och internationella handelsmönster i skuggan av den ekonomiska krisen 27 oktober Förändring över motsvarande period föregående år (%) 30 Förändring i svensk varuexport (jan 2008

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft

Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2603 av Ulf Berg m.fl. (M) Bra mat och stärkt konkurrenskraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att införa

Läs mer

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29

Småbolags export till utvecklingsländer. Great consulting 2010-06-29 Småbolags export till utvecklingsländer Great consulting 2010-06-29 2 Innehåll Introduktion Slutsatser Exportstatistik VD-studie 3 Introduktion Studien baserar sig på intervjuer med 250 VD:ar på små exporterade

Läs mer

FlexLiv Den nya pensionsprodukten

FlexLiv Den nya pensionsprodukten FlexLiv Den nya pensionsprodukten CATELLA FLEXLIV Den nya pensionsprodukten FlexLiv den nya pensionsprodukten ger dig de bästa egenskaperna från både traditionellt livsparande och aktiv fondförsäkring.

Läs mer

Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas

Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas 1(5) 2010-04-21 Peking Markus Lundgren Det ekonomiska utbytet mellan Kina och Sverige går in i en ny dynamisk fas Kina är Sveriges största handelspartner i Asien. 2009 uppgick handeln till 75,2 miljarder

Läs mer

Varför handlar vi med omvärlden?

Varför handlar vi med omvärlden? Varför handlar vi med omvärlden? Kommerskollegium är den myndighet i Sverige som ansvarar för frågor som rör utrikeshandel och handelspolitik. Vår främsta uppgift är att främja frihandel och klara spelregler

Läs mer

Upplysningstidens karta

Upplysningstidens karta Upplysningstidens karta (interaktiv via länken nedan läs och lär dig om händelser) http://www.worldology.com/europe/enlightenment_lg.htm Handelsmönster år 1770 http://qed.princeton.edu/getfile.php?f=european_empires_and_trade_c._1770.jp

Läs mer

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010

Språkkunskaper ger export. Rapport från Företagarna september 2010 Språkkunskaper ger export Rapport från Företagarna september 2010 Innehåll Sammanfattning... 3 Så gjordes undersökningen... 3 Företagare om internationella affärer... 4 Nästan hälften gör internationella

Läs mer

Direktinvesteringar 1

Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringar 1 Direktinvesteringsflöden Diagram 1 och tabell 1 visar värdet på in- och utflöden av direktinvesteringar under 2006-2014. Inflöden redovisas som nettot av de investeringar som utländska

Läs mer