PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Slutrapport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Slutrapport"

Transkript

1 PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Slutrapport Anne Charlott Callerstig Kristina Lindholm Karin Sjöberg Lennart Svensson December 2010

2 Bakgrund... 3 Några teoretiska utgångspunkter... 3 Syfte, innehåll och metod... 6 Enkäterna... 7 Resultat från enkäterna... 7 Slutsatser från enkäterna Dilemman för hållbar utveckling Dilemmat att driva förändring uppifrån eller underifrån? Slutsatser från fallstudien Att driva förändring i linjen eller vid sidan Utvecklings- och driftsfrågor i teorin Slutsatser från fallstudien Att styra utifrån eller lära inifrån utbildning som verktyg för en jämställd verksamhet Två perspektiv på kunskap och förändring Slutsatser från fallstudien Jämställd medborgarservice att väga samman olika perspektiv i jämställdhetsarbetet Närbyråkratens dilemma Idealisten, regelföljaren och realisten Slutsatser från fallstudien Att arbeta med individuellt eller organisatoriskt lärande Individuellt och organisatoriskt lärande samt motstånd Slutsatser från fallstudien Att mäta eller inte mäta Att mäta rätt Slutsatser från fallstudien Sammanfattning och slutsatser En sammanfattning Slutsatser Några teoretiska reflektioner Några lärdomar inför framtiden Referenser:

3 Bakgrund SKL beviljades 145 miljoner kronor av regeringen för att under stödja utvecklingsarbete kring jämställdhetsintegrering, genom Program för Hållbar Jämställdhet. Målsättningen med programmet har varit att skapa konkreta och bestående förbättringar i de verksamheter som erhållit stöd för att genomföra jämställdhetsintegrering. Själva programmet syftade till att stödja kvalitetssäkring av offentlig-finansierade verksamheter på kommunaloch landstingskommunal nivå för att garantera att de svarade mot båda könens villkor och behov så att hög kvalitet och goda resultat uppnås för kvinnor respektive män, flickor respektive pojkar. Delsyften har varit att programmet även ska bidra till att vidareutveckla ledningssystem och verktyg för verksamhets- och kvalitetsutveckling så att jämställdhetsperspektivet beaktas. Verksamheter som beviljades medel har själva följt upp mål och utvärderat resultaten av utvecklingsarbetet. Utvärderingen av programmet har genomförts i form av en lärande utvärdering genom följeforskning. Följeforskningen har varit interaktiv, vilket inneburit en direkt nytta för berörda på olika nivåer, bidrag till en offentlig debatt samt underlag för en mer generell kunskapsutveckling om ett hållbart jämställdhetsarbete med inriktning på verksamhetsutveckling. Ansatsen har varit öppen och uppläggningen samt innehåll har utformats i dialog med programansvariga. En FoU-miljö (APeL) och ett Center of Excellence (Helix) vid Linköpings universitet har samverkat om uppdraget. I programförklaringen sägs att utvecklingsarbetet ska vara målinriktat, uthålligt, långsiktigt och systematiskt. Vi har studerat hur ett komplext och svårorganiserat utvecklingsarbete inriktat på jämställdhetsintegrering kan få genomslag i verksamheten så att det leder till konkreta verksamhetsförändringar för brukarna, kunderna och patienterna samt hur detta arbete kan bli hållbart, dvs. ha en egen utvecklingskraft. Program för Hållbar Jämställdhet har haft tre utlysningsomgångar. I arbetsrapport nr 1 presenterades data från utlysningsomgång nr 1. I Arbetsrapport nr 2 berördes huvudsakligen utvecklingsarbetet i den första och andra utlysningen. I denna slutrapport bygger vi vidare på de analyser som gjorts i de två första rapporterna, men vi har tillfört nya data och fördjupat analysen, bl.a. genom ytterligare fyra fallstudier. Några teoretiska utgångspunkter I arbetsrapport nr 1 presenteras de teoretiska utgångspunkterna för den lärande utvärderingen. I denna rapport ska vi mycket kortfattat sammanfatta dessa utgångspunkter. 3

4 Hållbar jämställdhetsintegrering eller när jämställdheten goes mainstream En teoretisk och praktisk utgångspunkt för vår följeforskning är hållbar jämställdhetsintegrering. Ett hållbart utvecklingsarbete har framförallt fokus på långsiktiga effekter, inte kortsiktiga resultat. Hållbarheten kräver en balans mellan struktur och process. För mycket av struktur passiviserar deltagarna och försvårar innovativiteten. För mycket av process, dvs. ensidig fokus på delaktighet och lärande, försvårar drivkraften och gör utvecklingsarbetet otydligt och ofokuserat. Strukturen kommer till uttryck dels som en tydlighet om vad man ska göra (som målformuleringar på olika nivåer uttryckta som visioner, syften och konkreta mål). Strukturen innefattar också en medvetenhet om hur man ska gå till väga, dvs. att det finns en projektorganisation. Den omfattar tre funktioner eller uppgifter: ledning, styrning och ägarskap. Ett aktivt ägarskap kommer till uttryck i att det finns starka organisationer och institutioner som kan implementera och integrera resultaten i den ordinarie verksamheten och i framtida satsningar. Genom aktiva ägare kan resultaten tas om hand (förmedlas) och bli till långsiktiga effekter (Svensson m.fl. 2007). I vår undersökning av arbetet inom programmet Hållbar Jämställdhet har vi varit intresserade av förutsättningarna för hållbart jämställdhetsarbete, dvs. möjligheterna för att resultaten av de utvecklingsarbeten som genomförs ska kunna leva vidare i den ordinarie verksamheten efter programperiodens slut. Eller m.a.o. att ett jämställdhetsperspektiv integreras i den ordinarie verksamheten. Den underliggande tanken är att det finns ett antal hållbarhetskriterier som kommer att påverka möjligheten till långsiktiga effekter. Dessa är illustrerade i den modell för hållbart utvecklingsarbete som vi använder som utgångspunkt för våra undersökningar och som används i tidigare forskning om utvecklingsarbete i arbetsorganisationer. Målet med jämställdhetsintegrering är att uppnå jämställdhet. Jämställdhet kan dock förstås på många olika sätt och hur begreppet tolkas kommer att få betydelse för hur jämställdhetsarbetet organiseras, t.ex. vilka aktiviteter som ses som viktiga för att nå målen, vilka medarbetare och verksamheter som berörs etc. Vilka är då möjligheterna till ett hållbart arbete, dvs. att arbetet får långsiktiga effekter samt vilken slags effekter kan tänkas uppnås utifrån det innehåll som jämställdhetsarbetet ges? Vi tror att en kombination av en analys av vad som görs och hur det görs kan öka förståelsen för förutsättningarna för hållbarhet i jämställdhetsarbetet i offentliga organisationer. 4

5 Jämställdhetsarbete liknar annat organisatoriskt utvecklingsarbete och många av de kriterier som ses som viktiga för att nå resultat i arbetet är desamma oavsett inriktning (t.ex. Hård 2004). Det finns emellertid också forskningsresultat som tyder på att det finns faktorer som gör att jämställdhetsarbetet skiljer sig från annat utvecklingsarbete, t.ex. genom att det på olika sätt berör människors identitet och olika föreställningar om kvinnor och män, kvinnligt och manligt. Detta får betydelse både för möjligheten till att nå önskat resultat i utvecklingsarbetet och långsiktiga effekter av detta arbete. Mycket av den forskning som har genomförts allmänt kring utvecklingsarbete har fokuserat vad som är viktigt för att nå önskade (kortsiktiga) resultat i arbetet. Forskning kring förutsättningar för långsiktiga effekter av arbetet är fortfarande liten både när det gäller jämställdhetsarbete och annat utvecklingsarbete. Ett syfte med vår forskning kring programmet är att studera hållbarhetskriterierna med särskilt fokus på att programmet har en jämställdhetsinriktning. Detta innebär att problematisera vilken betydelse inriktningen på programmet har när det gäller förutsättningar för hållbarhet. En interaktiv ansats APeL eftersträvar en interaktiv ansats, det vill säga en ambition att lära tillsammans med deltagarna, som i detta fall är både programansvariga på SKL och deltagare i de berörda utvecklingsarbetena. Forskningen ska fungera som ett utvecklingsstöd till berörda och utformas i samråd med dessa. Interaktiviteten består därmed inte bara av gemensam analys av insamlat material utan även av att gemensamt ta fram frågeställningar och göra metodval. APeL:s roll är inte att driva utvecklingen i projektet framåt. Utgångspunkten är att det är kopplingen mellan konkret, praktiskt utvecklingsarbete och långsiktig teoriutveckling som innebär utmaningar och som ger energi i den gemensamma kunskapsbildningen. Det är en förutsättning att deltagarna tycker forskningen är stimulerande och relevant för det egna utvecklingsarbetet för att den gemensamma kunskapsbildningen ska uppstå. Teoretiska utgångspunkter och arbetssätt finns mer utförligt beskrivna i dokumentation utlagd på grupparbetsplatsen FORUM för Program för Hållbar Jämställdhet på SKL:s hemsida samt i boken Jämställdhet i verksamhetsutveckling (Lindholm 2011, Studentlitteratur) som är ett resultat av följeforskningen. 5

6 Syfte, innehåll och metod Syftet och en central del av följeforskningen är att den ska vara praktisk och utvecklingsstödjande. Utgångspunkten har varit att bidra till ett lärande bland deltagarna så att det långsiktigt bidrar till verksamhetsutveckling. Den andra aspekten är mer teoretisk och långsiktig, där fokus är att bidra till en mer generell kunskap inom området hållbart jämställdhetsarbete, framförallt hur ett sådant utvecklingsarbete kan organiseras i form av ett system för samverkan runt ett jämställdhetsarbete med fokus på verksamhetsutveckling på regional och nationell nivå i form av nätverk, innovationssystem, partnerskap el. dyl. Följande aktiviteter har genomförts: - fallstudier av 6 utvecklingsarbeten (Växjö, Jönköping och Göteborg, Malmö/Landskrona/Lund, Norrbottens läns landsting, Malmö stad). - fyra enkätomgångar besvarade av framförallt ansvariga i projekt- och styrgrupper samt politiker i 34 utvecklingsarbeten. - en genomförd högskoleutbildning (7.5 poäng) för utvärderare inom HÅJ. - regelbundna träffar med programansvariga och styrgrupp på SKL. - en studie av SKL:s roll som aktiv projektägare, där tre program/studerats. - 6 lokala analysseminarier. - fyra nationella analysseminarier. - deltagande vid FORUM-träffar, referensgrupp och slutkonferens. - analys av projektansökningarna där en student på Södertörns högskola, Magisterkursen Praktiskt jämställdhetsarbete, i sin uppsats genomfört en analys av ansökningarna under handledning av Kristina Lindholm. Kristina handleder även en student under våren 2011 som skriver sin magisteruppsats i genusvetenskap med empiri från program för Hållbar jämställdhet. - bidrag till hemsidan - medverkan på SKLs utbildning för jämställdhetsstrateger samt nationellt nätverk för jämställdhetsarbetare. - boken Jämställdhet i verksamhetsutveckling, utgiven på förlaget Studentlitteratur. Denna slutrapport sammanfattar våra samlade iakttagelser av HÅJ. Den bygger på empiri av olika slag och den gemensamma kunskapsbildning som vi har gjort tillsammans med deltagare och ansvariga. Avsikten har varit att skapa en djupare förståelse av 6

7 utvecklingsarbetet och hållbarheten i detta. Vi har inledningsvis mejslat ut frågeställningar och avgränsningar i utvärderingsarbetet och fått in material från pågående fallstudier och flera lokala samt tre nationella analysseminarier. Enkäterna Vi ska inleda med att sammanfatta resultaten av enkäterna och därefter lyfta fram några viktiga slutsatser. Vi har under programperioden skickat ut enkäter till utvecklingsarbeten i utlysningsomgång 1 och 2. En enkät i början av deras arbete och en i slutet. Enkäten har främst vänt sig till personer i projektorganisation, styrgrupp, politiker och personer som återkommande tagit del av aktiviteter inom ramen för utvecklingsarbetet. Enkäten bygger på våra teorier och utgångspunkter kring hållbart utvecklingsarbete med inriktning på jämställdhetsintegrering. I denna rapport koncentrerar vi oss på den andra enkäten, dvs. den som besvarades när utvecklingsarbetet närmade sig slutet på sin projektperiod. De procentsatser som anges kommer från enkät 2, utlysningsomgång 1 om inget annat anges. Resultat från enkäterna I den här rapporten redovisas alltså svaren från enkät nr 2. I den första utlysningsomgången besvarade 111 av 228 personer enkäten vilket ger en svarsfrekvens på 49 procent. Motsvarande enkät för utlysningsomgång 2 hade en svarsfrekvens på 69 procent, och 107 av 156 personer besvarade den. Utvecklingsarbetena har visioner och konkreta mål som vägleder arbetet En övervägande majoritet av respondenterna menar att utvecklingsarbetet har en uttalad vision och att visionen kännetecknas av att den ger vägledning och drivkraft i arbetet. Respondenterna uppger vidare att det finns övergripande och konkreta mål och delmål i utvecklingsarbetena och anser även att dessa ger riktning och vägledning i arbetet. På frågan om de konkreta målen/delmålen har omdefinierats någon gång svarar drygt hälften att så skett. I 74 procent av utvecklingsarbetena har målen avgränsats. Några uppger att målen har utvidgats. På påståendena om vilket innehåll utvecklingsarbetet har, exempelvis att skapa en verksamhet som bidrar till att uppfylla jämställdhetspolitiska målsättningar eller att utvecklingsarbetet innebär att skapa en verksamhet där frågor om normer och kön är en aktiv del av verksamheten har många angett flera svarsalternativ. Det visar att utvecklingsarbetena upplevs ha parallella mål. 7

8 Utvecklingsarbetena bygger vidare på tidigare initiativ men bedrivs ofta utan samarbete med annat jämställdhetsarbete i organisationen De flesta menar att utvecklingsarbetet bygger vidare på tidigare jämställdhetsarbete, ett arbete som i de flesta fall bedrivits med inriktning på både personal- och verksamhetsinriktning. Arbetet bygger ofta vidare på tidigare genomförd kartläggning och har haft liknande frågor och innehåll, nu med en utvidgad målgrupp. En övervägande majoritet av respondenterna uppger att den berörda verksamheten har ett aktivt internt arbete med jämställdhetsplan och lönekartläggning enligt diskrimineringslagstiftningen. Däremot på frågan om utvecklingsarbetet med finansiering från HåJ bedrivs i samarbete med annat jämställdhetsarbete i verksamheten svarar över 60 procent nej eller vet ej. Till skillnad mot den första enkäten då en tredjedel uppgav att det inte fanns något aktivt jämställdhetsarbete enligt diskrimineringslagstiftningen, var det endast 13 procent som uppgav detsamma i den andra enkätomgången. Projektledning, styrgrupp och projektägare aktiva och kompetenta men oklara roller och arbetsfördelning 80 procent uppger att det finns en projektledningsgrupp och att denna har god kompetens både när det gäller sakfrågorna och förmågan att leda processer. Man är också nöjd med hur projektledningsgruppens arbete fungerat. Emellertid svarar 20 procent att de inte känner till hur projektledningsgruppens arbete fungerat. Angående styrgruppen uppger majoriteten att det finns en välfungerande styrgrupp. Dock svarar 25 procent att de inte har en styrgrupp, alternativt inte vet om de har en styrgrupp, eller att styrgruppen inte haft möte ännu. 36 procent säger sig vara utan kunskap om det råder en fungerande arbetsfördelning mellan styrgruppen och projektledningsgruppen. 40 procent av dem som besvarat enkäten uppger att de saknar kunskap om hur styrgruppens arbete fortlöper. När det gäller projektägarna, dvs. de som är ytterst ansvariga för utvecklingsarbetet uppger en klar majoritet av dem som besvarat frågan att dessa är aktivt engagerade. Det finns en god vilja att avsätta tid och resurser till utvecklingsarbetet, deltagandet i olika möten kring arbetet är stort liksom intresset att ta del av olika utvärderingar och processredovisningar. Dock finns de som menar att engagemanget är mer passivt och att det inte känns som om utvecklingsarbetet prioriteras särskilt högt eller att projektägarna inte bidrar med idéer. 10 procent svarar nej eller att de saknar kunskap om att det finns ett aktivt engagemang hos projektägarna. 8

9 Förutsättningar för långsiktiga effekter goda, få intressekonflikter När det gäller frågor om delaktighet, lärande och eventuella konflikter i arbetet ger respondenterna en övervägande positiv bild av sitt utvecklingsarbete så här långt. Man gör också bedömningen att de konkreta resultaten och de långsiktiga effekterna av arbetet kommer att bli goda. Det är färre än tidigare enkätomgång som instämmer absolut och delvis i att det inom utvecklingsarbetet finns målkonflikter, dvs. olika uppfattningar om vad som ska göras och hur det ska gå till. Däremot instämmer över 20 % i att det finns intressekonflikter, dvs. grundläggande konflikter som har att göra med position i organisationen, oenighet mellan verksamheter el. dyl. SKL:s stöd har varit bra När det gäller stödet från SKL uppger de som gör en bedömning att stödet varit bra. En fråga ställdes om vilket stöd man önskade från SKL fortsättningsvis. Det som efterfrågades var fortsatt hjälp med nätverk och goda exempel, stöd till politiker och kommunledning/förvaltningsledning och hjälp med jämförelser mellan olika landsting. Stöd för de som ger stöd till andra efterlystes också: Om SKL får mer pengar önskar jag att de ska satsa på att vara stöd till andra som ger stöd. Vi jobbar på att bli en regional stödfunktion för vårt län (så småningom i stor region) och då kan vi behöva ett något annorlunda stöd än idag. Det fanns också möjlighet att lämna övriga kommentarer. Här föreslogs bland annat att kommuner och landsting själva skulle stå för projektledarkostnader i eventuella kommande satsningar i syfte att öka engagemanget och stärka ägarskapet. Kommentarer lämnades också kring det faktum att det varit en kraftig övervikt av andel kvinnor i programmet (från SKL och i de ingående utvecklingsarbetena) vilket, menar man, hotar trovärdigheten. Förslaget att kvotera in fler män i programmet lämnades. Tidsbrist, andra verksamhetsprioriteringar samt ointresse från chefer främsta hinder för arbetet Vilka är då de största hindren man ser idag för att konkreta resultat ska uppnås i arbetet? I tabell 1 finns en sammanfattning från enkäten som belyser just denna fråga. 9

10 Tabell 1. Vilka är de största hindren för att konkreta resultat ska uppnås i ert utvecklingsarbete? 1 Utvecklingsarbetet är för uppifrånstyrt 7 (9%) 12 (16%) 21 (27%) 31 (40%) 6 (8%) 2 Tidsbrist 20 (26%) 43 (55%) 5 (6%) 8 (10%) 2 (3%) 3 Brister i kommunikation internt 6 (8%) 28 (36%) 27 (35%) 13 (17%) 4 (5%) 77/11 2 (69%) 78/11 2 (70%) 78/11 2 (70%) 4 Brister i kommunikation mellan er och SKL 1 (1%) 2 (3%) 20 (26%) 32 (41%) 23 (29%) 78/11 2 (70%) 5 Brister i engagemang hos den politiska ledningen 8 (10%) 14 (18%) 27 (35%) 13 (17%) 16 (21%) 78/11 2 (70%) 6 Brister i engagemang hos styrgruppen. 4 (5%) 15 (19%) 21 (27%) 18 (23%) 19 (25%) 77/11 2 (69%) 7 Brister i engagemang hos chefer 9 (12%) 31 (40%) 18 (23%) 11 (14%) 8 (10%) 77/11 2 (69%) 8 Brister i engagemang hos övriga målgrupper för utvecklingsarbetet 5 (6%) 26 (33%) 22 (28%) 9 (12%) 16 (21%) 78/11 2 (70%) 9 Otydliga mål 9 (12%) 17 (22%) 20 (26%) 28 (36%) 3 (4%) 77/11 2 (69%) 10 Brister i kunskaper om jämställdhetsintegrering i projektorganisationen 4 (5%) 21 (28%) 19 (25%) 25 (33%) 7 (9%) 76/11 2 (68%) 11 Brister i kunskaper om jämställdhetsintegrering hos styrgruppen 3 (4%) 19 (25%) 21 (28%) 12 (16%) 21 (28%) 76/11 2 (68%) 12 Arbetet uppfattas inte vara viktigt 9 (12%) 22 (28%) 24 (31%) 18 (23%) 5 (6%) 78/11 2 (70%) 13 Utvecklingsarbetet "drunknar" i annat pågående utvecklingsarbete i verksamheten 17 (22%) 38 (49%) 7 (9%) 9 (12%) 7 (9%) 78/11 2 (70%) 14 Riktlinjerna för vad man kunde söka pengar till var för begränsade 0 (0%) 7 (9%) 14 (18%) 29 (37%) 28 (36%) 78/11 2 (70%) 15 Oklar styrning 3 (4%) 14 (18%) 20 (26%) 29 (37%) 12 (15%) 78/11 2 (70%) 16 Omvärldshändelser, som finanskrisen, svininfluensan (vaccineringsarbete) etc. 7 (9%) 20 (26%) 18 (23%) 21 (27%) 12 (15%) 78/11 2 (70%) 10

11 I tabellen står siffran före parentesen för antal som svarat, inom parentesen anges andelen i procent. Hinder för att konkreta resultat ska uppnås som nämns i enkäterna är tidsbrist och att utvecklingsarbetet ska drunkna i annat pågående utvecklingsarbete. I övrigt nämns bristande engagemang hos övriga målgrupper, brister i kommunikation internt och att arbetet inte uppfattas vara viktigt. Andra problem kan finnas i relation hur arbetet har organiserats och att det tagit lång tid för utvecklingsarbetet att komma igång. 25 procent uppger exempelvis att de i november 2009 inte har en styrgrupp, alternativt inte vet om de har en styrgrupp, eller att styrgruppen inte haft möte ännu. 36 procent säger sig vara utan kunskap om det råder en fungerande arbetsfördelning mellan styrgruppen och projektledningsgruppen och 40 procent av dem som besvarat enkäten uppger att de saknar kunskap om hur styrgruppens arbete fortlöper. Andra hinder för utvecklingsarbetet är brister i projektägarnas engagemang. Omkring 20 procent av respondenterna uppger att projektägarnas engagemang är passivt och att det inte upplevs som att utvecklingsarbetet prioriteras. I november 2009 ansåg många att omvärldshändelser som finanskrisen och svininfluensan var hinder för att konkreta resultat skulle uppnås. Ett år senare hade den procentsatsen sjunkit avsevärt. Slutsatser från enkäterna Sammanfattningsvis menar en majoritet av respondenterna att utvecklingsarbetet har en uttalad vision samt att det finns övergripande och konkreta mål. En iakttagelse vid de intervjuer som genomförts är dock att målen med ökad jämställdhet uppfattas som oklara om utvecklingsarbetena inte lyckas omtolka och överföra mer övergripande jämställdhetsmål i relation till den egna verksamheten. Som vi lyft fram i samband med den första enkäten ser vi att formuleringen av relevanta verksamhetsmål med beaktandet av ett jämställdhetsperspektiv är en viktig, och svår del av utvecklingsarbetet. Ofta måste målen sättas av ordinarie personal och dessa behöver utbildning i jämställdhetsfrågor samt stöd i samband med utvecklingen av nya mål och uppföljningssystem. Ytterligare en utmaning som framkommit i intervjusvaren är strategin att betona verksamhetsaspekten då jämställdhetsarbetet på så sätt avdramatiseras och upplevs mer neutralt och professionellt, och vi har observerats att det används som en medveten strategi i flera utvecklingsarbeten. Tidigare studier av jämställdhetsintegrering har visat att det finns en risk att makt och rättviseperspektiv går förlorat när verksamhetsmålen tillåts ta över. Det är därför viktigt att ha med ett kritiskt reflekterande över målen som en kontinuerlig process i jämställdhetsarbetet. En viktig aspekt för ett hållbart utvecklingsarbete är vidare att målen 11

12 inte ses som statiska. Vi upplever av denna anledning att det är positivt att så pass många anger att de reviderat målen under arbetets gång. Det kan också ses som ett tecken på att kunskaperna om vad som behöver göras har ökat under processen. Intervjuerna inom ramen för fallstudierna pekar på en problematik med bristande förankring av mål och visioner bland andra medarbetare i organisationen. Det bekräftas i enkätsvaren då 39 procent instämmer delvis eller absolut i att det finns ett bristande engagemang bland övriga målgrupper än politiker, chefer eller styrgruppen. 25 procent anser vidare att utvecklingsarbetet är för uppifrånstyrt vilket ytterligare förstärker bilden av att utvecklingsarbetena inte alltid är förankrade i verksamheten. Bristande kunskap om jämställdhet är ett vanligt problem i jämställdhetsarbete. Över 30 procent uppger att det finns problem med bristande kunskap om jämställdhetsintegrering i projektlednings- och styrgruppen i HåJ. Det finns anledning att reflektera över vad en dylik kunskapsbrist kan betyda både för målformuleringar och förmågan att skapa engagemang och delaktighet som ju bygger på att medarbetarna förstår varför arbetet är viktigt och hur det är relevant för den egna verksamheten. Så här långt kan vi alltså, genom enkätsvaren, konstatera att de flesta utvecklingsarbeten upplever sig ha vägledande visioner och mål både på kort och på lång sikt. Samtidigt finns en problematik med bristande förankring av mål och visionen bland andra medarbetare i organisationen. Tidigare forskning har visat att jämställdhetsmål och visioner ibland kan stödjas på ett retoriskt plan i en organisation men mindre i det praktiska arbetet vilket kan förklara de positiva bedömningarna i enkätsvaren. Intervjuerna visar dessutom att det i vissa fall finns en diskrepans mellan de övergripande visionerna och det som konkret ska göras. Ibland känner sig medarbetarna osäkra på vad som faktiskt är problemet och vad som behöver göras för att komma till rätta med dessa. Det finns också motsägelser i att så pass många anser att det saknas kunskaper om jämställdhetsintegrering hos projektledning- och styrgrupp. En majoritet av utvecklingsarbetena uppger sig hittills vara nöjda med hur projektledningsgruppens arbete fungerat. Det finns emellertid reella och potentiella problem för det fortsatta arbetet. Bland de största hindren för att konkreta resultat ska uppnås nämns brister i engagemang hos verksamhetens chefer, vilket hälften av dem som besvarat frågan instämmer i absolut eller delvis. 20 procent lyfter specifikt fram oklar styrning som ett hinder. Mellanchefens betydelse i arbete med jämställdhet lyfts fram av flera forskare (Åström 2007, Andersson m.fl. 2009, Larsson 2008). För att lärdomar från olika arbetslag ska spridas till 12

13 hela organisationen är det nödvändigt att ha ledningens, framförallt närmsta chefens aktiva stöd. Ett aktivt stöd från chefer och ledning kan motverka risken för så kallade återställare, det vill säga att efter en tid av förändring så återgår arbetet till den gamla ordningen (Abrahamsson 2000). De hinder för att konkreta resultat ska uppnås som nämns är egentligen inte specifika för program för Hållbar Jämställdhet. Det är vanligt att denna typ av utvecklingsarbete som berör demokrati och jämställdhet inte prioriteras om det inte finns ett aktivt ägarskap för projektet. En viktig fråga som vi vill lyfta fram med bakgrund från enkäten och den övriga insamlade empirin är hur programledningen ska tänka och agera för att välja ut de utvecklingsarbeten som har bäst förutsättningar i termer av engagemang för att genomföra arbetet. Räcker det med att de sökande exempelvis har skrivit på deklarationer som CEMR för att arbetet ska bli hållbart? Utvecklingsarbetena kanske även borde kunna presentera hur de tänkt kring projektorganisationen även om de naturligtvis inte kan presentera en fullständig beskrivning av det tänkta utvecklingsarbetet. I anslutning till att enkäten skulle besvaras framkom att flera utvecklingsarbeten i slutet av november 2009 inte hade fastställt sin projektorganisation eller bildat någon styrgrupp. Med tanke på att kommunerna och landstingen hade fått reda på att de beviljats medel innan sommaren har det dragit ut på tiden med upp till fyra månader innan arbetet kunnat ta fart. Vid tidpunkten för enkätutskicket i november 2009 uppgav ett antal av utvecklingsarbetena att de var i starten av sitt arbete. Det är viktigt att hinna komma igång relativt snabbt med arbetet då programtiden är så kort. Vi kan konstatera att initieringsfasen tar tid, vilket kommer att påverka vilka resultat man rimligen kan förvänta sig under programtiden. Vid sidan av enkäter har den största delen av vårt arbete varit inriktad på fallstudierna och genomförandet av lokala såväl som nationella analysseminarium. Dilemman för hållbar utveckling I detta avsnitt ska vi göra en analys av de data som vi samlat in via 6 fallstudier. Vi ska också visa hur analysen vuxit fram som en gemensam kunskapsbildning med deltagare i form av fyra analysseminarier. Vår målsättning har varit att skapa en kritisk reflekterande gemenskap mellan oss och deltagarna för att generera en praktiskt användbar och teoretiskt intressant kunskap, vad som kan kallas tvärkunskap. Hur kan man få deltagare att reflektera över och kritiskt analysera egna och andras erfarenheter? I den interaktiva forskningen är tillit, ömsesidiga relationer, ett öppet och tillåtande klimat viktiga förutsättningar, men det handlar också om 13

14 att våga klargöra och erkänna de intressekonflikter som finns. Viktigt är också att diskutera forskarens rätt och roll när det gäller att kritiskt granska och använda materialet. Forskarna själva måste också acceptera att bli kritiskt granskade. Ett första analysseminarium anordnades under våren 2009, då vi inte hade så mycket egen forskning att presentera. Seminariet resulterade i att vi som forskare efteråt kunde formulera ett perspektiv på hållbart utvecklingsarbete som innebar en kritik av den ensidigt rationalistiska synen på utvecklingsarbete och projekt. Utvecklingsarbete, särskilt i projektform, bedrivs ofta enligt en rationalistisk och linjär modell. Ansvariga ställer upp mål och söker de mest effektiva medlen för att uppnå målen. Det finns en noggrann planering steg för steg, vilket är uttryck för ett linjärt tänkande. Utgångspunkten är att det finns en bästa lösning på ett problem, som därför ska definieras och kartläggas noga i förväg. Vi har kommit fram till en annan utgångspunkt, nämligen att det inte finns en bästa lösning för jämställdhetsintegrering som gäller för alla sammanhang och i alla situationer. Det gör det kanske i andra sammanhang när det handlar om precisa mål och där omgivningen är tydlig och stabil. Vi menar att ett komplext utvecklingsarbete kräver att man kontinuerligt kan hantera motsättningar, dilemman och svårigheter utifrån vad situationen kräver och det sammanhang som finns. Det är därför lärande (baserat på egnas och andras erfarenheter, liksom forskning) är så viktigt. Ett utvecklingsarbete som ska blir hållbart (dvs. som ska leda till långsiktiga effekter, inte bara kortsiktiga resultat) kräver att man kan hantera olika dilemman på ett genomtänkt sätt. Det handlar inte om ett antingen eller, utan oftast om både och, dvs. att överskrida och hantera den motsättning som dilemmat pekar på. Det första analysseminariet hade föregåtts av ett antal intervjuer med nio utvecklingsarbeten inom HÅJ. Vi utgick från två av dessa exempel för att få underlag för en gruppdiskussion. I den växte följande dilemman fram som mekanismer för ett hållbart utvecklingsarbete: Att driva förändring uppifrån eller underifrån. Att driva förändring i linjen (driftsorganisationen) eller vid sidan av (i en utvecklingsorganisation). Att jobba inifrån eller utifrån. En styrd eller ha en öppen ansats. Att utgår från problem eller visioner. Att arbeta med en del eller helheten. Om tvång eller frivillighet. 14

15 Om konsensus eller konflikt. Att mäta eller inte mäta. Att utgå från verksamhetsmål eller jämställdhetsmål. Att arbeta med en jämställd verksamhet eller en jämställd arbetsplats. Vid det andra analysseminariet, som genomfördes i november 2009, utgick vi ifrån två av de identifierade dilemmana. Det ena dilemmat handlar om att driva förändring uppifrån eller underifrån och det andra om balansen mellan reflektion och handling. Som grund för analysseminariet hade vi empiri från tre fallstudier. I de utvecklingsarbeten som utgör våra fallstudier hade vi genomfört intervjuer och dokumentstudier samt lokala analysseminarier. Vid det tredje analysseminariet, som genomfördes i maj 2010, utgick vi ifrån följande fyra dilemman: Att driva förändring uppifrån eller underifrån, Att styra utifrån eller lära inifrån - utbildning som verktyg för en jämställd verksamhet, att gå från ett individuellt till ett organisatoriskt lärande, samt att mäta eller inte mäta. Ett fjärde analysseminarium genomfördes för att ge de utvecklingsarbeten som tillkommit en chans att delta i diskussionerna. Detta analysseminarium hade samma upplägg som analysseminarium nummer två. Syftet med det andra och tredje analysseminariet var att lära tillsammans med och fördjupa förståelsen kring ett antal dilemmana samt att identifiera nya angelägna frågor i arbetet med jämställdhetsintegrering. Gemensamt för alla fallstudier är att empirin bygger på intervjuer och dokumentstudier samt lokala analysseminarier med deltagare (som exempelvis intervjupersoner och projektledning). På de lokala seminarierna presenterades resultaten från undersökningarna vilka sedan diskuterades med deltagarna. De diskussioner som fördes dokumenterades av följeforskarna och utgjorde underlag för två nationella analysseminarium med deltagare från hela programmet. Här redovisas respektive dilemma och därefter de olika utvecklingsarbetenas erfarenheter och lärdomar kring dessa. 15

16 Dilemmat att driva förändring uppifrån eller underifrån? Ett hållbart utvecklingsarbete förutsätter ett aktivt ägarskap och en professionell styrning i kombination med en drivande projektledning och aktiva deltagare. En lärande utvärdering kan skapa genomskinlighet och underlätta kommunikation i en projektorganisation. Två av fallstudierna belyser organisering och styrning av förändringsarbetet. Vår slutsats är att det varken är en uppifrån- eller underifråndriven ansats som leder till ett hållbart utvecklingsarbete. I stället har vi försökt studera hur de båda ansatserna kan kombineras. Ett sätt att göra det är genom att titta på hur projektorganisationen ser ut dvs. ägarskapet, styrningen och ledningen och hur dessa funktioner länkar in i varandra (se figur 1). Hur organisera utveckling? Krävande finansiärer Strategiska beslut i samspel med ägarna Pröva idéer och genomföra förändringar Professionell styrning Engagerade deltagare Aktivt ägarskap Kompetent ledning Sätta ramar Följa utveckling Implementera resultat Organisera nätverk Engagera Motivera Föra dialog Brukare med inflytande Figur 1. En projektorganisation med olika funktioner och uppgifter. För att skapa långsiktiga effekter av ett utvecklingsarbete behövs mer än en väl fungerande projektledning. Figur 1 kan användas för att analysera en projektorganisation utifrån olika funktioner och ansvarsområden i ett utvecklingsarbete. Funktionerna berör ägarskap, styrning och ledning. Aktiva ägare ska stödja och ställa krav på styrelsen, som i sin tur ska göra detsamma med projektledningen. Om detta samspel fungerar skapas förutsättningar för reflektion, lärande och nya handlingar prövas av engagerade deltagare. Bristen på ett aktivt ägarskap och en professionell styrning av ett utvecklingsarbete är en vanlig (kanske den 16

17 vanligaste) förklaringen till bristen på hållbarhet. Uppifrån drivna förändringar skapar sällan dynamik eller något engagemang hos deltagarna. Underifrån drivna förändringar, däremot, blir sällan långsiktiga, eftersom de bygger på starkt engagemang och eldsjälar. Ett hållbart utvecklingsarbete kräver en kombination av uppifrån- och underifrån driven utveckling. Det måste finnas ett aktivt ägarskap hos ledning och politiker, som tar sig uttryck i en professionell styrning, men det måste också finnas en drivande projektledning och engagerade deltagare (Svensson m.fl. 2007). Vi ser frågan om de två strategierna (uppifrån- eller underifråndrivet förändringsarbete) som ett genuint dilemma, dvs. det finns ingen enkel eller bästa lösning som gäller i alla sammanhang. Att skapa en balans mellan delarna i kedjan (se figur 1) och en genomskinlig projektorganisation är ett försök att hantera detta dilemma. Samspelet mellan delarna i projektorganisationen är avgörande för hållbarheten och det underlättas om det finns en väl fungerande utvärdering som främjar lärande och reflektion över gjorda erfarenheter under hela utvecklingsprocessen. Slutsatser från fallstudien Att kombinera en uppifrån- och underifrån ansats verkar vara en rimlig strategi för en hållbar utveckling, men problemet är att utfallet blir helt beroende av den enskilde chefens inställning till jämställdhetsintegrering. Jämställdhetscoachernas och piloternas arbete hänger i luften utan chefernas aktiva stöd. Den avgörande frågan för att få till en integrerad utvecklingsstrategi är därför: Hur får vi cheferna att ta ett aktivt ansvar för utvecklingsarbetet? Ska strategin bygga på att man tvingar dem ( pekar med hela handen ) eller att man lockar dem? Erfarenheter från utvecklingsarbetena pekar på att det krävs en kombination av insatser. Även om många projektledare ser att framförallt första linjens chefer och mellancheferna utgör en stor risk för att kedjan ska brista menar man att dessa är stora möjliggörare för att arbetet ska lyckas. Frågan om hur utvecklingsarbetet styrs och ägs kan ses som avgörande för att långsiktiga effekter ska uppnås, menar projektledare och chefer. Det finns stora skillnader mellan hur professionell styrningen är och hur aktivt ägarskapet är i de olika projekten. Skillnaden dem emellan gör att vi kan lära oss mycket om hinder och förutsättningar för att styr komplexa projekt inom områden som sällan prioriteras. Många utvecklingsarbeten upplevde styrningen varken som uppifrån eller nedifrån, utan snarare som middle-out eller som en projektledare beskrev det mittifrån. Under diskussioner om dilemmat kring uppifrån- eller underifrånstyrning framkommer att det ofta fanns ett relativt svagt ägarskap samt att mellancheferna är svaga länkar i kedjan. Frågan är hur mellancheferna 17

18 skulle involveras mer aktivt i arbetet med jämställdhet. Det finns olika strategier som tillämpades genom olika former av belöningar, bl.a. som uppmuntran till mellancheferna. En annan erfarenhet är att ägarskapet för ett projekt förändras över tid. Flera projekt har erfarenhet av att det funnits ett starkt ägarskap i samband med ansökan, men att det blivit mer osynligt längre fram i processen. Det i bemärkelsen att inga frågor eller efterfrågan av resultat ställdes. Tillkomsten av ett utvecklingsarbete är avgörande för den senare utvecklingen. Om ett utvecklingsarbete växer fram som en följd av ett upplevt behov och kopplar till ett långsiktigt arbete är förutsättningarna goda. Om projekten i stället kommer till genom enskilda initiativ och vid sidan av verksamheten så är förutsättningar för ett hållbart utvecklingsarbete sämre. Kulturen i organisationen påverkar också förutsättningar för stöd och lärande. Som exempel kan nämnas den strikt hierarkiska kultur som råder på många håll inom verksamheter för vård- och omsorg med chefer som inte ser sig själva som ledare av ett lär- och utvecklingsarbete. En stark och pådrivande projektledare är avgörande för att uppnå kortsiktiga resultat, men för att åstadkomma långsiktiga effekter krävs mer (Brulin & Svensson 2011). Projektledaren måste ha stöd av styrgruppen som är engagerad, insatt och har mandat att ta beslut. Det finns en stor variation mellan projekten. I något fall fick inte projektledare ens vara med vid styrgruppsträffarna utan fick kommunicera med denna indirekt via en deltagare. Denna svårighet är en följd av att man inte bildar nya styrgrupper för ett projekt, utan att man ofta utgår från befintliga ledningsgrupper. Det har sina fördelar, men också sina begränsningar. En lösning kan vara att projektledaren adjungeras till ledningsgruppen när projektet behandlas där. Det omvända har vi också sett exempel på, dvs. att projektledaren kan få för starkt mandat. Det kan vara så att man som projektledare kan göra utvecklingsarbetet till sitt eget, att det blir en baby man inte gärna släpper taget om till cheferna, vilket kan medföra att dessa får svårt att engagera sig. Denna risk är särskilt stor om det är projektledaren som initierat utvecklingsarbetet och om denne är anställd i organisationen. Genom projektet kan projektledaren hamna i sammanhang (bland högre chefer och politiker) man inte annars skulle varit och detta kan ses som ett privilegium man inte gärna avstår från. Styrgruppen måste ha mandat att fatta beslut. Det finns därför ett problem om projekten knyts till staben, dvs. till personal-, utbildnings- och utvecklingsavdelningar. Här finns ofta ett intresse och en högre kompetens för frågorna, men inflytandet i linjen är ofta svagt. Mandat saknas (man är ju inte chef över verksamheterna), och det kan därför vara svårt att integrera projektet med övrigt utvecklingsarbete som pågår och drivs av cheferna i linjen. En strategi som använts är att låta linjecheferna formulera vilka problem de har, dvs. hur ojämställdheten 18

19 ser ut i deras verksamheter. Därefter kan man utforma utvecklingsarbetet utifrån respektive verksamhets behov. Flera deltagare menar att det är mer effektivt att synliggöra ojämställdheten snarare än att prata om målbilden. En slutsats är att det sällan finns en projektorganisation enligt den idealmodell som beskrivs i figuren med olika funktioner och uppgifter för de olika aktörerna. En annan slutsats är att dilemmat uppifrån- eller underifrånstyrning måste hanteras kontinuerligt under hela utvecklingsarbetet (projekttiden). Som hjälp att kritiskt granska sin egen projektorganisation och verksamhet behövs någon form av störning. De olika projekten skulle kunna bilda mindre grupper och hjälpa varandra genom att granska varandras projektorganisation, ungefär som en form av kritiska vänner. Ett utvecklingsarbete (Halmstad) har konsulter som granskar arbetet och ger återkoppling. I Växjö har man en FOU-verksamhet som kontinuerligt utvärderar och återkopplar arbetet. En annan möjlighet är att använda en lärande utvärdering. Denna skulle kunna vara en löpande och integrerad del av utvecklingsarbetet, framförallt som ett underlag för reflektion och analys, och därmed som ett sätt att styra projektet rätt. Att driva förändring i linjen eller vid sidan I ett hållbart utvecklingsarbete finns en balans mellan utvecklings- och driftsfrågor. Jämställdhetscoacher kan ha en viktig roll i denna balansakt och kan också vara en praktisk lösning på dilemmat med uppifrån resp. underifrån -styrning. Engagemang och kompetens hos mellan- och första linjens chefer är avgörande för om utvecklingsarbetet ska bli en integrerad del av verksamheten. Projekt och utvecklingsarbeten drivs i många fall vid sidan av det ordinarie arbetet och riskerar därför att inte bli hållbara. Jämställdhetsarbete kritiseras ofta för att det blir sidoordnat i förhållande till den ordinarie verksamheten. Samtidigt kan utvecklingsarbetet bli begränsat om det bara sker utifrån verksamhetens kortsiktiga behov och via linjecheferna. Det blir lätt små, s.k. ständiga förbättringar, men inga innovationer eller radikala förändringar. Det är därför det behövs en utvecklingsorganisation, som ifrågasätter det löpande arbetet och som tänker mer långsiktigt och strategiskt. Ett hållbart utvecklingsarbete kräver en innovativ utvecklingsorganisation, som står i ett nära samspel med driftsorganisationen. Hur utvecklingsarbete ska drivas så att långsiktiga effekter uppnås kan därför ses som ett dilemma där det inte handlar om att antingen driva förändring i linjen eller vid sidan av, utan i stället gäller det att överskrida denna motsättning i val av strategier. Man skulle kunna beskriva överskridandet som en balansakt mellan två organisationslogiker. 19

20 Det ovan beskrivna dilemmat har studerats med hjälp av två fallstudier. I det ena exemplet som utgörs av tre förvaltningar i en kommun, drevs förändringsarbetet i en tillfälligt utformad utvecklingsorganisation, medan man i det andra exemplet, en skol- och barnomsorgsförvaltning, utgick från den befintliga ledningsorganisationen. I båda fallen skapades en organisation av förändringsagenter här benämnda jämställdhetscoacher vilka gavs ett särskilt utvecklingsansvar i jämställdhetsarbetet. Exemplet med jämställdhetscoacher är intressant, eftersom dessa personer finns i driftsorganisationen. Jag vill här först presentera en teori om hur utveckling och drift organiseras baserat på skilda logiker. Därefter presenteras erfarenheter och lärdomar från fallstudierna när det gäller att hantera dilemmat och balansakten mellan drift- och utveckling. Utvecklings- och driftsfrågor i teorin Lärandet har en dubbelhet på individnivån och kan handla om både utveckling och anpassning. Denna dubbelhet har sin motsvarighet även på organisationsnivå i form av två organisationslogiker utvecklingens logik och produktionens logik, vilka illustreras i tabell 2. Tabell 2. Två organisationslogiker (efter Ellström 2009, s.118) Utvecklingens logik : Produktionens logik : Tonvikt på: Tanke och reflektion Alternativt tänkande, experiment och risktagande Tolerans för olikhet, osäkerhet och felhandlingar Ett utvecklingsinriktat lärande Tonvikt på: Effektiv handling Problemlösning genom undvikande eller genom tillämpning av givna regler/instruktioner Enhetlighet och likatänkande, stabilitet och säkerhet Ett lärande inriktat mot anpassning till och implementering av föreskrivna procedurer och rutiner De ovan beskrivna logikerna kräver olika strategier och organisation för att fungera; utvecklingens logik en utvecklingsorganisation och för produktionens logik en driftsorganisation. En driftsorganisation behövs för att klara att producera det som organisationen eller företaget har till uppgift att göra. Driften är själva förutsättningen för verksamheten och behöver vara effektiv och förutsägbar. Denna organisation ska skapa stabilitet och effektivitet i verksamheten och den bygger därför på produktionens logik. Om inte driftsorganisationen fungerar effektivt tar det tid och kraft från utvecklingsarbetet. En väl 20

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se

Lennart.svensson@liu.se. HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se Lennart.svensson@liu.se HELIX LINKÖPINGS UNIVERSITET apel-fou.se INTERAKTIV FORSKNING - FORSKA MED, INTE PÅ - HELA FORSKNINGSPROCESSEN - INTRESSENTER MAJORITET I STYRELSEN - BLANDNING OFFENTLIGA OCH PRIVATA

Läs mer

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll?

Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Slutrapport 2015-03-04 Sammanställning av diskussioner kring filmen Spelar kön någon roll? Inledning Kommunstyrelsen i Skellefteå kommun har beslutat att jämställdhetsfrågorna ska integreras i all verksamhet

Läs mer

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten

FAS 05. En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region. Carina Åberg Malin Ljungzell. Utdrag från rapporten Utdrag från rapporten FAS 05 En uppföljning av implementeringen av avtalet i sex kommuner, ett landsting och en region Januari 2009 Carina Åberg Malin Ljungzell APeL Forskning och Utveckling Bakgrund FAS

Läs mer

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland

En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar

Läs mer

Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE

Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE Lärande uppföljning för jämställda verksamheter HANDLEDNING OCH FRÅGEGUIDE Förord För att skapa långsiktiga effekter av jämställdhetsarbete behövs bra verktyg. Det kan exempelvis vara metoder för reflektion

Läs mer

Checklista för jämställdhetsanalys

Checklista för jämställdhetsanalys PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Checklista för jämställdhetsanalys Utveckla verksamheten med jämställdhet Det här är Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) checklista för att integrera jämställdhet i

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Per-Erik Ellström www.liu.se/helix En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Per-Erik Ellström www.liu.se/helix Min bakgrund Psykologutbildning, Uppsala universitet Fil dr och professor i pedagogik, Linköpings universitet (LiU) Forskningsledare

Läs mer

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18)

Riktlinjer för styrning (tillstyrkta av RAR:s beredningsgrupp 2014-03-18) Styrning av RAR-finansierade insatser Ett projekt kan vara ytterligare en i raden av tidsbegränsade, perifera insatser som ingen orkar bry sig om efter projektslut. Ett projekt kan också bli en kraftfull

Läs mer

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning

Mänskliga rättigheter i styrning och ledning 2015-06-09 1 (5) Avdelningen för ekonomi och styrning Björn Kullander Mänskliga rättigheter i styrning och ledning - Projektplan Inledning Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kommer under 2015 och 2016

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer

1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer Mall inklusive anvisningar 1. Kontaktperson för arbetet med jämställdhetsintegrering Namn Telefon E-postadress Mobilnummer 2. Godkännande Undertecknad av GD, datum Namnförtydligande 3. Bakgrund och nulägesbeskrivning

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

POLISENS LEDARKRITERIER

POLISENS LEDARKRITERIER MÅL OCH RESULTAT Det innebär att styra och driva mot angivna mål och att se vad som gagnar på såväl kort som lång sikt. Ha god uthållighet och förmåga att ha målen i sikte även när händelseutvecklingen

Läs mer

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators

Kvantifierade resultatindikatorer Performance Indicators Skollagen Varje skola ska ha ett systematiskt kvalitetsarbete Kvalitetsarbetet ska dokumenteras. Från kvalitetsredovisning till kvalitetsarbete som ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

Läs mer

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Tjörns kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET 1111 2 Förord VÄLKOMMEN projektets syfte är att utveckla och förbättra de tjänster och den service som Tjörns kommun erbjuder till sina invånare

Läs mer

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas!

Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Det räcker inte med en kurs för att medarbetare och verksamheter ska utvecklas! Syfte skapa hållbara strukturer för organisatoriskt lärande i kommunala verksamheter genom att ta fram, pröva och utvärdera

Läs mer

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER

LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER LEDA PÅ VETENSKAPLIG GRUND - UTMANINGAR OCH MÖJLIGHETER ANN-CHARLOTTE MÅRDSJÖ OLSSON UTMANAT LÄRANDE, SKOLLEDARKONFERENSEN DEN 2 OKTOBER Frågeställningar i presentationen Hur kan vi tolka och förstå beprövad

Läs mer

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter

Förvaltningarnas chefsutvecklingsaktiviteter Västra Götalandsregionens regiongemensamma Chefsutvecklingskarta Målgrupp Förvaltningschef Områdeschef Chef över chef 1:a linjens chef Stabschef P r o Västra Götalandsregionens introduktionsprogam Kvalificerat

Läs mer

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan

2011-05-15. Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Dokumentnamn Yttande Datum 2011-05-15 Adress Kommunstyrelsen Diarienummer 1(4) Yttrande angående PwC:s granskning av Aspenskolan Initialt fördes ett samtal mellan PwC och produktionschef Peter Björebo

Läs mer

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30

Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt. Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Att äga, driva och utveckla Socialfondsprojekt Malmö den 18 augusti 2011 Kl. 13-16.30 Processtödet SPeL för strategisk påverkan och lärande Nätverk av forskare och erfarna konsulter över hela landet. Metodstöd

Läs mer

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930

fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 fafner ledarskap- och organisationsutveckling Tingsryd 090930 PROJEKTARBETE Projekt handlar om hur tillfälliga organisationer hanteras så att RÄTT PROBLEM löses på RÄTT SÄTT vid RÄTT TIDPUNKT 1 Olika sorters

Läs mer

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område

Loke-modellen. Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Lokemodellen Systematisk uppföljning och utvärdering inom socialtjänstens område Bakgrund Diskussionen om en kunskapsbaserad socialtjänst tog fart när dåvarande generaldirektören för Socialstyrelsen Kerstin

Läs mer

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna)

Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Tjänsteskrivelse 1 (5) Datum 2015-02-11 Kvalitetschef Mattias Wikner 0410-73 34 40, 0708-81 74 35 mattias.wikner@trelleborg.se Nytt ledningssystem för Trelleborgs kommun (remiss till nämnderna) Trelleborgarna

Läs mer

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap

På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Miniskrift På väg mot ett agilt ledaroch medarbetarskap Skrift två i en serie om agil verksamhetsutveckling. Innehållet bygger på material som deltagarna (ovan) i Partsrådets program Förändring och utveckling

Läs mer

FRÅN POLITIK TILL PRAKTIK

FRÅN POLITIK TILL PRAKTIK FRÅN POLITIK TILL PRAKTIK METAANALYS AV FYRA SATSNINGAR PÅ JÄMSTÄLLDHETSINTEGRERING SLUTRAPPORT OKTOBER 2013 ANN BOMAN KARIN SJÖBERG LENNART SVENSSON Sammanfattning Jämställdhetsintegrering är den strategi

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborg Värdegrund för samverkan Den sociala ekonomins organisationer bidrar till samhörighet mellan människor,

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049

Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Öka andelen långtidsfriska 2010-3020049 Slutrapport genomförande Sammanfattning Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01 2012-08-31 genomfört ett genomförandeprojekt Öka andelen långtidsfriska. Det

Läs mer

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet.

Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Rapport - Enkätundersökning om ungas attityder till manlighet och jämställdhet. Förord Kvinnorörelsen har uppnått mycket i arbetet mot mäns våld mot kvinnor och för ett jämställt samhälle. Med nästa stora

Läs mer

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015

Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ. Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 Utvecklingssamtal - Utveckling av verksamhet och individ Sektionen PerSonal lunds universitet MAJ 2015 utvecklingssamtal 3 Utvecklingssamtal vägledning och riktlinjer Utvecklingssamtal är ett förberett

Läs mer

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET

Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Örkelljunga kommun RESULTATRAPPORT, PROGRAM FÖR HÅLLBAR JÄMSTÄLLDHET Förord Syftet med jämställdhetsarbetet har varit att öka kunskaperna hos medarbetarna inom området jämställdhet. Detta för att medarbetarna

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet

Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt. Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Systematisk gemensam riskhantering i byggprojekt Ekaterina Osipova Byggproduktion Luleå tekniska universitet Bakgrund och syfte Riskhantering blir allt viktigare i dagens byggbransch. Snabba förändringar

Läs mer

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE

BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE BOKSAMMANFATTNING MOTIVATION.SE 150 ledningsgrupper senare - vår bild av en dold potential Detaljerade fallstudier av verkliga ledningsgruppssituationer och typiska problem såväl som konkreta tips för

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning

Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning www.pwc.se Revisionsrapport Bo Rehnberg Cert. kommunal revisor Första linjens chefer inom socialtjänsten: uppföljande granskning Skellefteå kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2

Läs mer

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd

Processkartläggning. Trappsteg 5 6. Jäm Stöd Processkartläggning Trappsteg 5 6 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera om och utveckla metoder och modeller för

Läs mer

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan.

En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. En anpassad processledarutbildning med utgångspunkt i förskollärarens nya uppdrag enligt reviderad läroplan för förskolan. Förändring, utveckling och ledarskap är alltid en fråga om kommunikation Förskollärarens

Läs mer

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se

ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN. Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se ATT BEDÖMA UTVECKLING OCH LÄRANDE I FÖRSKOLAN Lotta Törnblom lotta.tornblom@lararfortbildning.se Bedömning - i syfte att uppskatta, värdesätta och ge respons! Utveckla, analysera - jag kan, vill, vågar

Läs mer

Att göra ett bra jobb

Att göra ett bra jobb Att göra ett bra jobb kort sammanfattning Kartläggningsstöd för att ta fram kompetensutvecklingsbehovet inför ENTRIS 2.0 Att göra ett bra jobb kort sammanfattning bygger på häftet Att göra ett bra jobb

Läs mer

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad

SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN. En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad SKOLPLAN VUXENUTBILDNINGEN NÄSSJÖ KOMMUN En samlad vuxenutbildningsorganisation för utbildning, integration och arbetsmarknad 1 SKOLPLAN FÖR VUXENUTBILDNINGEN Skolplanen för vuxenutbildningen i Nässjö

Läs mer

Professionens medverkan i kunskapsprocessen

Professionens medverkan i kunskapsprocessen Professionens medverkan i kunskapsprocessen Unga till arbete en utvärdering med följeforskningsansats och programteori som utgångspunkt. Karin Alexanderson och Marie Nyman Dalarnas forskningsråd. En definition

Läs mer

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING

GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING AVSIKTSFÖRKLARING GÄLLANDE MODELLSKOLAN MALMÖ NYA LATINSKOLA - EN SKOLA FÖR HÅLLBAR UTVECKLING Utbildningsförvaltningen i Malmö stad, Malmö högskola och Naturskyddsföreningen har idag undertecknat denna

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna

Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Projekt Trafikskola för jämställdhet 2005-2007 Landstinget Dalarna Bakgrund Det krävs ett nytt sätt att tänka för att lösa de problem som det gamla sättet att tänka har skapat. Albert Einstein. Jämställdhet

Läs mer

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram

Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Kommuners Öppna Ledarskapsprogram Vi erbjuder ett öppet ledarutvecklingsprogram för dig som vill utveckla ditt ledarskap genom en ökad förståelse för dig själv och de sammanhang du som ledare verkar i.

Läs mer

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor

Digital strategi. Järfälla För- och grundskolor Digital strategi Järfälla För- och grundskolor I Järfällas för- och grundskolor arbetar vi för att... barn, elever och medarbetare ska ha tillgång till digitala verktyg som ger ett bra stöd för lärande

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra?

Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Vad gör vissa socialfondsprojekt mer framgångsrika än andra? Temagruppen Integration i arbetslivet Clara Lindblom Temagruppen Integration i Arbetslivet (TIA) 2014-05-16 Utgångspunkter för studien Utgångspunkter

Läs mer

Jämställdhetsplan 2011 2013

Jämställdhetsplan 2011 2013 Jämställdhetsplan 2011 2013 Antagen av institutionsstyrelsen 2011-06-08 Innehåll Jämställdhet mellan kvinnor och män... 2 Ansvarsfördelning... 2 Jämställdhetsplanen antagen 2007... 3 Läget vt- 11... 3

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 12/13 Vision Alla på Min Skola, såväl elever som personal ska känna att det är meningsfullt, stimulerande och tryggt att studera eller att arbeta

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal

02-03-18 MEDARBETARSAMTAL. Handledning. för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal 02-03-18 MEDARBETARSAMTAL Handledning för medarbetare och chef att steg för steg förbereda, genomföra och utvärdera sitt medarbetarsamtal Datum och kl:... Plats:.... Medarbetarens namn:... Chefens namn:...

Läs mer

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne

Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne Jämställdhetsintegrering av verksamheten inom Näringsliv Skåne DET ÖPPNA SKÅNE Enligt Skånes regionala utvecklingsstrategi har vi år 2030 det öppna Skåne. Öppet i sinnet, öppet för alla och med ett öppet

Läs mer

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN

DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Grand Hotel, Lund den 12 september 2012 DOKUMENTATION FRÅN OPEN SPACE-KONFERENSEN Arrangör: Forum Idéburna organisationer med social inriktning Sveriges Kommuner och Landsting Processledning och dokumentation:

Läs mer

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål

Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Välkommen! Projektinformation Förändringsarbete Workshop kring mål Mångfald för ökad konkurrenskraft Internationella Kvinnoföreningen i Malmö är projektägare till projektet Mångfald för ökad konkurrenskraft

Läs mer

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen

Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen Verksamhetsledare Bodil Nilsson, verksamhetssekreterare Susanne Kvant, projektledare Matilda Andersson, Maren Buchmüller Ordförande Christina Arvesen www.winnetskane.se Fjelievägen 5, Lund Vi är ca 150

Läs mer

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring

Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Jämställdhetsintegrering - analys för förändring Eva Wittbom, Ekon.dr Akademin för ekonomistyrning i staten Stockholm Business School www.sbs.su.se/aes Ett gott exempel på politiskt mål som ska nås med

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18

AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AVESTA KOMMUN- ENTREPRENÖRSKAP DANIEL NORDSTRÖM 2014-06-18 AGENDA DANIEL NORDSTRÖM OM NORDSTRÖM EDUCATION FILMVISNING FRÅN HUDIKSVALL VARFÖR SATSA ENTREPRENÖRSKAP I AVESTA KOMMUN? BEVILJAD PROJKETANSÖKAN

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Simsnäppan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Simsnäppan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas

OM VI FICK BESTÄMMA ett projekt om Barnkonventionen och varför barns och ungdomars delaktighet måste stärkas Sofia Balic Projektledare Sveriges Musik- och Kulturskoleråd Nybrokajen 13 S- 111 48 STOCKHOLM +46 703 66 13 30 sofia.balic@smok.se www.smok.se 13-05-1713-05-17 Till Michael Brolund Arvsfondsdelegationen

Läs mer

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd

Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd Hur blir LAG ständigt bättre? Uppföljning och lärande i LAG Jacob Käll och Roger Gustafsson, Astrid Lindgrens hembygd 96=LEADER II 2001= Leader+ Föreningen Astrid Lindgrens Hembygd verkar lokalt i 4 kommuner

Läs mer

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25

Kommittédirektiv. Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Dir. 2014:25 Kommittédirektiv Nationell strategi för att nå målet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra Dir. 2014:25 Beslut vid regeringssammanträde den 20 februari 2014 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå

Läs mer

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet

Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på social hållbarhet Möjligheten att etablera en återkommande, internationell konferens med fokus på Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 2014-11-04 1.0 Marie Holmberg Stadskontoret Näringslivsavdelningen

Läs mer

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013)

Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) Social hållbarhet minskar skillnader i hälsa (2013) TACK Margareta Kristenson Ordförande i Östgötakommissionen Professor/Överläkare i socialmedicin Linköpings Universitet Krävande finansiärer Strategiska

Läs mer

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY

CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY CHEFS OCH LEDARSKAPSPOLICY Vår verksamhetsidé Vi är många som jobbar på Eksjö kommun ungefär 1600 medarbetare och vår främsta uppgift är att tillhandahålla den service som alla behöver för att leva ett

Läs mer

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner

En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats. Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408. Dokumentation av gruppdiskussioner En lärande och utvecklingsinriktad arbetsplats Seminarium med Per-Erik Ellström, Aros Congress Center, 140408 Dokumentation av gruppdiskussioner Vad vill vi fokusera på och hur ska vi göra för att skapa

Läs mer

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Analys av Gruppintag 3 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Den 27 Juni 2013 Evaluation North Analys av Grupp 3 2013-06-27 Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Innehåll 1. INLEDNING...

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011.

Det lönar sig. Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt. Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011. Det lönar sig Ledningsstyrt jämställdhetsarbete för hållbar tillväxt Regionalt utvecklingsforum Torsdagen den 22 september 2011 Christina Franzén www.ledarskapsakademi.se Vision vår handlingskraft i nutid

Läs mer

Slutrapport genomförande

Slutrapport genomförande Sid 1 (6) Projektnamn Öka andelen långtidsfriska Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. Fiskeby Board AB har under tiden 2011-03-01

Läs mer

Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012.

Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012. Kartläggning av jämställdhetsarbetet i Sveriges kommuner. Kort rapport från Feministiskt initiativ, mars 2012. Innehåll 1 Inledning...sid 2 2 Sammanfattning av resultat och slutsats...sid 2 3 Genomförande...

Läs mer

Kalix kommuns ledarplan

Kalix kommuns ledarplan Kalix kommuns ledarplan Inledning Dagens ledarskap handlar till stor del om att styra genom mål och visioner, att vara tydlig och att kunna föra en dialog med medarbetare och kunna delegera. Arbetsmiljön,

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi

Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Överenskommelse om samverkan mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi Arbetet med överenskommelsen I dialog mellan Göteborgs Stad och sektorn social ekonomi har en överenskommelse om samverkan

Läs mer

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009

Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 IAKCO Projektansökan jämställdhet, integration och demokrati 2009 1. Bakgrund Den ideella föreningen Internationella Afghanska Kvinnocenter Organisation, nedan kallat IAKCO, har varit verksam sedan 2005.

Läs mer

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad

Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Modell för ledning av kundorienterad och systematisk verksamhetsutveckling (fd Utmärkelsen) Göteborgs stad Innehållsförteckning 1 Frågor... 5 1.1 KUNDEN I FOKUS... 5 1.1.1 Hur tar ni reda på kundernas

Läs mer

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS

Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Checklista för planering och organisering av utvecklingsarbetet MUMS Trappsteg 3 Jäm Stöd Metod för jämställdhetsintegrering JämStöd är en statlig utredning som på regeringens uppdrag jobbat med att informera

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län

Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län Intern strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen i Norrbottens län Titel: Författare: Omslagsbild: Kontaktperson: Intern strategi för jämställdhetsintegrering. Länsstyrelsen i Norrbottens län.

Läs mer

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016

Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Plan mot kränkande behandling för Hjalmar Lundbohmsskolan 2015/2016 Lapplands Gymnasium Hjalmar Lundbohmsskolan Enhet1, Enhet2, Enhet3 och Enhet4 http://www.kommun.kiruna.se/barn-ochutbildning/ Gymnasieskola

Läs mer

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009

Chefs- och ledarskapspolicy. Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Chefs- och ledarskapspolicy Antagen av kommunstyrelsen 30 jan 2009 Södertälje kommuns chefspolicy omfattar fyra delar Din mission som chef i en demokrati. Förmågor, egenskaper och attityder. Ditt konkreta

Läs mer

Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för ett ökat lärande och en bättre hälsa

Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för ett ökat lärande och en bättre hälsa Kompetensutveckling med inriktning på arbetsorganisation för ett ökat lärande och en bättre hälsa Syntes av kunskap om och från nio projekt Delrapport 1 Christina Ehneström, Per- Erik Ellström och Louise

Läs mer

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet

Allt att vinna. Juseks arbetslivspolitiska program. Akademikerförbundet Allt att vinna Juseks arbetslivspolitiska program Akademikerförbundet för jurister, ekonomer, systemvetare, personalvetare, kommunikatörer och samhällsvetare När arbetslivet präglas av förändringar är

Läs mer

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010

1(6) Patricia Staaf BESLUT. 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621. Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 MAH /Centrum för kompetensbreddning 1(6) 2008-11-27 Dnr Mahr 12-2008/621 Handlingsplan för breddad rekrytering 2008 2010 Inledning Malmö högskola hade redan vid starten 1998 ett uttalat uppdrag att locka

Läs mer

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna

Studie- och yrkesvägledning. Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Studie- och yrkesvägledning Inom gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna Beställningsuppgifter: Fritzes

Läs mer

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se

Planeringsmodell PTS. Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Presentation av Josefina Hinnerson, Centrum för Vårdens Arkitektur (CVA) josefina.hinnerson@chalmers.se Planeringsmodell PTS Projekt med syfte att utveckla en planeringsmodell integrerat

Läs mer

Projektledare vs ScrumMaster

Projektledare vs ScrumMaster Projektledare vs ScrumMaster Finns det rum för den klassiske projektledaren i en agil värld? Carina Meurlinger carina.meurlinger@agero.se Lite om mig själv Carina Meurlinger Konsult på Agero sedan 2005

Läs mer

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekuddens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekuddens förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekuddens

Läs mer

H E L S I N G F O R S

H E L S I N G F O R S Företagsledning FörETagSLEDning Helhetsperspektiv på företaget och chefskapet. Är du redo att på allvar utmana dig själv, att ifrågasätta det du tar för givet, att se nya perspektiv, bygga ny kunskap och

Läs mer

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie

Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie LANDSTINGET I VÄRMLAND Revisionskontoret 2014-08-28 Veronica Hedlund Lundgren Rev/14024 Projekthantering inom landstinget i Värmland - en förstudie Rapport 2-14 Projekthantering vid Landstinget i Värmland

Läs mer

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen

Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen - en students analys om implementering av Barnkonventionen i den kommunala styrprocessen Inledning Bakgrunden till denna utvärdering av Partnerskapet är att

Läs mer

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice

Svar på remiss angående förslag till Program för utveckling av Göteborgs Stads medborgarservice Tjänsteutlåtande Utfärdat: 2011-02-23 Diarienummer: N137-0095/11 Utvecklingsavdelning Astrid Tunås Telefon: 366 20 08 E-post:astrid.tunas @vastra.goteborg.se Svar på remiss angående förslag till Program

Läs mer

Handlingsplan för ständiga förbättringar

Handlingsplan för ständiga förbättringar Handlingsplan för ständiga förbättringar Varje enhet ska effektivisera sin verksamhet genom att genomföra ständiga förbättringar, som ska ske inom ramen för ordinarie kvalitetsarbete. Med minst en förbättring

Läs mer

Dela läslust projektplan

Dela läslust projektplan Dela läslust projektplan Projektets syfte Projektet syftar till att biblioteken i Dalarnas, Gävleborgs, Uppsala och Värmlands län ska utveckla sin läsfrämjande och litteraturförmedlande verksamhet så att

Läs mer