Dokumentnamn Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun Dokumentansvarig Förvaltningschef räddningstjänsten

Transkript

1 Dokumenttyp Handlingsprogram Dokumentägare Räddningstjänsten Dokumentnamn Handlingsprogram för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun Dokumentansvarig Förvaltningschef räddningstjänsten Beslutad/Antaget KF/2008: Reviderad Version Version 2008 Giltighetstid

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning Bakgrund Beskrivning av kommunen och riskmiljöer Målbeskrivning Nationella säkerhetsmål Kommunens övergripande säkerhetsmål Kommunens mål för det interna säkerhetsarbetet Ansvarsförhållanden Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun Vardagsolyckor Samhällsolyckor Olycksförebyggande arbete för trygghet och säkerhet Ansvar Nätverk för samverkan Prioriterade verksamhetsområden Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Äldresäkerhet - fallolyckor Inbrott, skadegörelse, hot och våld Brandsäkerhet Droger Uppföljning och utvärdering Örnsköldsviks kommuns organisation för olycksförebyggande säkerhetsarbete Ledningsgrupp för säkerhet Säkerhetsgrupp Räddningstjänstens olycksförebyggande verksamheter Olycksförebyggande avdelning Tillsyn/rådgivning Utbildning/information Sotning Samhällets trygghet och säkerhet Kommunens interna skydd Operativ räddningstjänst Allmänt Säkerhetsmål Prestationsmål Kommunens förmåga och uthållighet Politisk organisation Organisation vid räddningsinsatser Resurser Kompetens Alarmering och varning Räddningstjänstens ledning Samverkan Vattenförsörjning Hamnar Höjd beredskap Psykosocialt stöd vid större olyckor... 40

3 5. Uppföljning och utvärdering Olycksutredning Uppföljning Bakomliggande dokument... 42

4 4 1. Inledning 1. Inledning 1.1 Bakgrund Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778; LSO) ska alla kommuner ha ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. Det ska beskriva mål för, samt ta upp risker för olyckor som kan föranleda räddningsinsats (t.ex. bränder, trafikolyckor, ras, skred). Örnsköldsviks kommun inkluderar även olyckor i en vidare mening som inte behöver leda till räddningsinsats i handlingsprogrammet (t.ex. fallolyckor, droger, inbrott, skadegörelse, hot och våld). Programmet överensstämmer väl med Örnsköldsviks kommuns övergripande mål om att vara en trygg och attraktiv kommun att bo i. I den olycksförebyggande delen finns även starka kopplingar till kommunens folkhälsopolitiska program God Folkhälsa gemensamt ansvar för hållbar välfärdsutveckling där Örnsköldsviks kommun har en vision om en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Programmet är ute på remiss och kommer att antas under hösten Inför revideringen av handlingsprogrammet har kommunen valt att utifrån programmets övergripande mål, ge programmet benämningen Handlingsprogram för trygghet och säkerhet. Programmet innehåller två delar en olycksförebyggande del som redovisar samhällets förebyggande arbete (se avsnitt 2) och en operativ räddningstjänstdel (se avsnitt 3) som beskriver kommunens förmåga beträffande räddningsinsatser och hur kommunen planerar inför framtiden. 1.2 Beskrivning av kommunen och riskmiljöer Örnsköldsviks kommun består av drygt innevånare boende på en yta som är lika stor som Stockholms län. På denna stora yta har kommunen ett stort antal riskmiljöer inom olika verksamhetsområden där aktivt olycksförebyggande och skadeavhjälpande åtgärder ska genomföras. Kommunen karaktäriseras av ett stort antal kemiska industrier med de risker som dessa innebär. Beskrivning av dessa kemiska industrier enligt 2 kap. 4 lagen om skydd mot olyckor finns som länk på kommunens hemsida: under trygghet och säkerhet rubriken kommunens plan för räddningsinsats. Inom trafiksektorn finns väg E4 och ett flertal länsvägar med mycket biltrafik och tung trafik med många farliga transporter. E4:an passerar rakt igenom Örnsköldsviks stads centrum med de risker det innebär. Detta kräver ett aktivt trafiksäkerhetsarbete och förutsättningar för effektiva skadeavhjälpande åtgärder.

5 5 Kommunen har en ca 6 mil lång kust och ett stort antal vattendrag som kräver aktivt förebyggande åtgärder samt en beredskap för skadeavhjälpande åtgärder vad gäller vattensäkerhet. Den allt mer förändrade ålderssammansättningen med en större andel äldre över 65 år, ökar även behovet av aktiva skadeförebyggande åtgärder för äldre med inriktning att t.ex. förhindra fallolyckor. Trots att Örnsköldsviks kommun är en kommun med relativt låg brottslighet behöver det genomföras åtgärder inom detta område för att kommuninnevånare ska känna sig trygga. Inom området brandsäkerhet är det viktigt med ett aktivt skadeförebyggande arbete för att förhindra olyckor i samband med bränder samt erbjuda en effektiv räddningstjänst om bränder uppstår. Inom samtliga områden är det viktigt med att utbilda och informera allmänheten och verksamheter för att förhindra uppkomsten av olyckor och hur man agerar om en olycka uppstår. 1.3 Målbeskrivning Handlingsprogrammet innehåller följande målbeskrivningar som gäller både för den olycksförebyggande verksamheten och den operativa räddningstjänstens verksamhet Nationella säkerhetsmål I hela landet ska människors liv och hälsa samt egendom och miljö beredas ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor.(lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778) Kommunens övergripande säkerhetsmål Tryggheten och säkerheten hos medborgare och besökare i kommunen ska öka. Detta ska ske genom att: medvetandegöra risker och hot förebygga olyckors uppkomst begränsa konsekvenserna vid inträffade olyckor Kommunens mål för det interna säkerhetsarbetet Målsättningen för kommunens interna säkerhetsarbete är att alla förvaltningar/bolag inom Örnsköldsviks kommun ska ha ett fungerande systematiskt säkerhetsarbete.

6 6 1.4 Ansvarsförhållanden Den enskildes ansvar, vare sig det är en fysisk eller juridisk person, tydliggörs i lagen om skydd mot olyckor (LSO). Den enskilde har ett primärt ansvar för att skydda liv och egendom och inte orsaka olyckor. I första hand är det den enskilde som ska vidta och bekosta åtgärder som syftar till att förhindra olyckor och begränsa konsekvenser av de olyckor som inträffar. Kommunen har ett tillsynsansvar samt ett ansvar för rådgivning, stöd och information för att leva upp till kraven i LSO. Kommunen har även ett samordningsansvar för säkerhetsarbetet inom kommunen, utan att den enskildes, andra myndigheters eller organisationers ansvar inskränks. Avsikten med detta är att kommunen ska ta initiativ till en samordning av olycksförebyggande och skadebegränsande verksamheter inom den geografiska kommunen. 1.5 Riskbedömning för Örnsköldsviks kommun Riskerna som finns för olyckor inom Örnsköldsviks kommun har kartlagts. Inriktningen på kartläggningen har varit högfrekventa mindre olyckor, s.k. vardagsolyckor, och lågfrekventa större olyckor, s.k. samhällsolyckor. Se bakomliggande dokument; Kommunal riskanalys för skydd mot samhällsolyckor i Örnsköldsviks kommun (antagen av Ks , reviderad av räddningstjänsten 2007) samt en sammanfattning av förvaltningarna/bolagens prioritering av inventerade risker och hot (vardagsolyckor) och en riskanalys med bedömning av sannolikhet, konsekvens och hantering av vardagsolyckor utifrån de fem prioriterade verksamhetsområdena har tagits fram av räddningstjänsten Analyserna genomfördes i tre steg: risk- och hotinventering i form av grovanalysprotokoll bedömning av konsekvenser, sannolikhet och hanteringsförmåga i en s.k. riskmatris sammanställning av inventering och bedömning/värdering i form av prioritering av risker/hot. Riskanalyserna ger ett faktabaserat underlag för politiska beslut inom området samhällsplanering/-utveckling för de åtgärder som behövs för att skydda och rädda människor, egendom och miljö. Arbetet med vardagsolyckor kopplas utöver till den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet också till den operativa räddningstjänsten.

7 Vardagsolyckor Utifrån riskanalyserna för vardagsolyckor har en prioritering gjorts inom det olycksförebyggande arbetet på följande 5 områden: trafiksäkerhet, vattensäkerhet, äldresäkerhet - fallolyckor, inbrott, skadegörelse, hot och våld och brandsäkerhet. Inom den operativa räddningstjänsten har följande 3 områden identifierats: bränder, trafikolyckor samt vatten/drunkningsolyckor. Orsakerna till olyckor och skadegörelse varierar, men analyser tyder på att en betydande bakomliggande orsak är felaktiga attityder till och missbruk av droger. Med anledning av detta kommer det alkohol- och drogförebyggande arbetet att ha en central roll i arbetet för trygghet och säkerhet och arbetas in utifrån kommunens drogpolitiska program Samhällsolyckor När det gäller samhällsolyckor prioriteras följande områden (utifrån kommunens industri- och infrastruktur samt storlek): kemikalieolyckor (trafik och industri), större transportolyckor (tåg, flyg buss), snöoväder (el- telefon och kommunikationsavbrott), ras och skred, översvämningar, vattenförsörjning och brand i större samlingslokaler. Prioriterade områden för samhällsolyckor kopplas till handlingsprogrammets del för operativ räddningstjänst, kommunens översiktsplanering, samt arbetet med planering för extraordinära händelser där fokus ligger på att kommunen ska ha en hög beredskap och förmåga att begränsa olyckseffekterna och snabbt återgå till normala förhållanden efter sådana händelser.

8 Olycksförebyggande arbete för för trygghet och och säkerhet 2.1. Ansvar Den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet är ett samhällsprogram där olika aktörer har ansvar för trygghets- och säkerhetsarbetet inom sina respektive ansvarsområden. Kommunstyrelsen har inför kommunfullmäktige det övergripande ansvaret för att samordna arbetet mellan samhällets olika aktörer utifrån de intentioner som finns enligt lagen om skydd mot olyckor(lso). Räddningstjänsten har av kommunstyrelsen fått uppdraget att upprätta, samordna och följa upp den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet. Målsättningarna i handlingsprogrammets olika verksamhetsområden ska omsättas i olika aktiviteter där ansvarsförhållandena klarläggs inom respektive område. Inom ett verksamhetsområde bryts målen ner till aktiviteter på en konkret nivå och ger då en tydlig beskrivning av vad medborgare, kommun, landsting, polis och andra aktörer inom kommunen förväntas medverka till inom respektive prioriterat område. Planerade aktiviteter ska ingå i berörda myndigheters verksamhetsplanering. Resultaten från aktiviteterna följs upp med hjälp av statistik, enkäter och jämförelsetal med andra kommuner. 2.2 Nätverk för samverkan Lagen om skydd mot olyckor (LSO) syftar till att åstadkomma en samsyn i fråga om trygghet och säkerhet för att stimulera kommunerna och ge möjlighet till tvärsektoriellt säkerhetsarbete utifrån egna ambitioner, där olika sektorer ska samverka för att höja den allmänna säkerhetsnivån. Det kan gälla samverkan med andra aktörer med ansvar inom t.ex. trafiksäkerhetsområdet, plan och byggsektorn, miljösektorn, folkhälsoverksamheten, brottsförebyggande arbete eller civil beredskap, där verksamheten bl.a. styrs av speciallagstiftningar. Resultatet av samverkan inom säkerhetsarbetet ska sedan ligga till grund för olika aktörers åtagande och samordning.

9 9 Figuren nedan visar exempel på samverkansaktörer, samt planer och program som anknyter till den olycksförebyggande delen av handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet i Örnsköldsviks kommun. Folkhälsopolitiskt program Folkhälsoplan Landstinget Världsklass 2015 Politisk förankring Polisen Välfärd i Örnsköldsvik tillsammans Drogpolitiskt program BRÅ Handlingsprogram för trygghet och säkerhet Örnsköldsviks Hälsooch sjukvård Kommunen Ungdomspolitiskt program Föreningar Vägverk Översiktsplan Allmänheten 2.3 Prioriterade verksamhetsområden Örnsköldsviks kommun med samverkande myndigheter och organisationer kommer under programperioden att arbeta aktivt inom följande sex verksamhetsområden: Trafiksäkerhet Vattensäkerhet Äldresäkerhet - fallolyckor Inbrott, skadegörelse, hot och våld Brandsäkerhet Droger Inom respektive verksamhetsområde ska det finnas en samverkansgrupp och en eller flera arbetsgrupper utifrån områdets målsättningar och aktiviteter. Respektive grupp leds av en ansvarig aktör som leder och samordnar arbetet tillsammans med andra aktörer utifrån behov. Detta för att säkerställa att befintliga resurser används på ett optimalt sätt och att fastställda målsättningar kan uppnås. Respektive verksamhetsområdes målsättningar, aktiviteter, ansvariga och samverkanspartnerns finns beskrivna nedan under respektive verksamhetsområde.

10 Eftersom missbruket av droger är en bidragande orsak till många olyckor/risker inom respektive verksamhetsområde kommer målsättningar och aktiviteter från kommunens drogpolitiska program att samordnas med handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet , efter att det drogpolitiska programmet antagits av kommunfullmäktige under

11 Trafiksäkerhet Trafiksäkerhet Trafiksäkerhetsmedvetande Transporter Säker trafikmiljö Antalet döda i trafiken har minskat i Sverige men siffran är fortfarande hög. Vägverket ansvarar för och arbetar inom det nationella vägnätet och kommunen genom tekniska kontoret ansvarar för och arbetar inom det lokala vägnätet. Genom utbildning av framförallt ungdomar samt tekniska förbättringar i trafikmiljön där skadestatistiken är hög på inträffade olyckor, ska samhället gemensamt och aktivt arbeta med förebyggande arbete inom trafikområdet. Inom verksamhetsområdet Trafiksäkerhet har nämnden för teknik och service huvudansvaret. Tekniska kontoret, polisen, vägverket, landstinget, kommunledningskontoret, barnoch utbildning samt räddningstjänsten bildar en samverkansgrupp med tekniska kontoret som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade trafiksäkerhetsområden. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp trafiksäkerhetsarbetet. Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering, analyser, åtgärder och uppföljning STRADA (Vägverket) Registreringsprogram (Tekniska kontoret)

12 12 Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Ta fram trafikundervisningsmaterialtoret Tekniska kon- Vägverket Trafikenheten KLK Hämta/lämna broschyrer. Barn o utbildning Skolskjutsmanual. Räddningstjänsten Tema o upplevelsedagar. NTF Upplysning om droger Ideella föreningar och alkoholens effekter i trafiken. Genomföra aktiviteter som ökar säkerhetsmedvetandet hos medborgarna. Minska trafiken runt skolorna Verka för ökad synbarhet och cykelhjälmsanvändning. Trafiksäkerhetsmedvetande Säker trafikmiljö Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Minska antalet trafikolyckor med 5 % under perioden Åtgärder enligt utförda trafiknätsanalyser. Identifiera problem i trafiken och åtgärda genom att bygga cirkulationsplatser, farthinder, cykel o gångvägar m.m. Utveckla trafikskadestatistik (STRADA) Verka för ökat medelsanslag till vägunderhållet i hela kommunen. Verka för ökad hastighetsövervakning. Tekniska kontoret Polisen Vägverket Polisen Barn o utbildning Akuten/sjukhuset Allmänheten Räddningstjänsten Försäkringsbolag Tekniska kontoret Anpassa trafikmiljö till funktionshindrade. Antalet olyckor på E4:an genom centrum ska under perioden minskas med 5 %. Anvisa medel årligen för att handikappanpassa: gatumiljöer, busshållplatser m.m. Vidta förebyggande åtgärder genom information, skyltning och vägtekniska åtgärder. Tekniska kontoret Vägverket Vägverket Handikappkonsulent Kommunala Handikapprådet Ideella föreningar och organisationer Bussbolag Tekniska kontoret Polisen Akuten/Sjukhuset Allmänheten

13 13 Transporter Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Minska konsekvensen om en farligt godsolycka skulle inträffa i central Örnsköldsvik. Ta fram riktlinjer för säkerhetshöjande åtgärder för allmänheten. Övningar i form av rollspel. Räddningstjänst KLK. Polisen Landstinget Plan o Miljökontoret Fastighetsägare Vägverket Tekniska kontoret Minimera antalet olyckor och tillbud vid beställda skolskjutstransporter samt skolskjutsar i linjetrafik. Skolskjutsutbildning Förbättra säkerheten vid av och påstigning. Trafikenheten/ KLK Tekniska kontoret Vägverket Entreprenörer Polisen Elever Barn o utbildning Installera alkolås på skolskjutsfordon. Skaderapportering. Länstrafiken Entreprenörer Barn o utbildning Trafikenheten/KLK

14 Vattensäkerhet Vattensäkerhet Badplatser, hamnar m.m. Simkunnighet & livräddning Allmän information Skoterleder Enligt nationell statistik är det främst män över 45 år som drunknar, ofta med alkohol i blodet. Örnsköldsviks kommun är en skärgårdskommun med aktivt sjöliv och många badstränder. Detta innebär att kommunen måste verka aktivt i ett förebyggande syfte för att säkerställa simkunnigheten genom att erbjuda och följa upp simundervisning i tidig ålder. Inom verksamhetsområdet Vattensäkerhet är Kultur- och Fritidsnämnden huvudansvarig. Kultur och fritid, barn och utbildning och räddningstjänsten bildar en samverkansgrupp med kultur- och fritidsförvaltningen, som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade vattensäkerhetsområden. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp arbetet inom vattensäkerhetsområdet. Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning: Skolenkäter Mätning av egna uppställda mål SLS olycksstatistik.

15 15 Badplatser, småbåtshamnar, större hamnanläggningar och bebyggelse i hamnområden Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Hög kvalitet och säkerhet på alla officiella badplatser enligt Svenska Livräddningssällskapets (SLS) rekommendationer. Årlig besiktning och tillsyn innan badsäsongen. Framtagning av rutiner och checklistor. Kultur och fritid (fritidsavdelningen) Ideella föreningar och SLS Hög kvalitet och säkerhet vid större hamnanläggningar, småbåtshamnar och bebyggelseområden i gamla hamnar enligt SLS rekommendationer. Besiktning och tillsyn vart fjärde år. Framtagning av rutiner och checklistor. Räddningstjänsten (tillsynsenheten) Kultur o fritid SLS Kustbevakningen Hamnägarna Föreningarna Fastighetsägare Simkunnighet & livräddning Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Obligatorisk simundervisning Barn o utbildning. Kultur o fritid i årskurs 0-3. (resp. skolområde) Alla barn boende i kommunen ska innan de börjar årskurs fyra, kunna simma 200 meter varav 50 meter rygg samt hoppa i vatten från bassängkant. All ungdom inom gymnasieskolan ska ges möjlighet att lära sig livräddning i vattnet. Öka simkunnigheten bland vuxna. Utomhussimskolor på vissa platser inom kommunen. Lärarledd livräddning i vattnet inkl. undervisning i Hjärt- och lungräddning. Vuxna ska erbjudas en kurs per år med 12 utbildningstillfällen för simträning, simteknik och vattenvana.. Kultur o fritid (fritidsavdelningen) Barn o utbildning. (resp. skolområde) Kultur o fritid (Paradisbadet) Ideella föreningar Kultur o fritid Röda Korset Räddningstjänsten Ideella föreningar Näringslivet

16 16 Allmän information Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Ökad medvetenhet och kunskap kring vattensäkerhet hos allmänheten Kontinuerlig information till allmänheten i samverkan med SLS. Kultur o fritid (fritidsförvaltningen) SLS Barn o utbildning Informera på kommunens Internet och Intranet sidor under rubriken Vattensäkerhet. Informera i tidningen Nolaskogs, samt olikatyper av nyhetsblad. Skoterleder Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Uppmärkning av farliga Nolaskogs passager utefter skoterleder. skoterklubb Kommunens skoterleder ska utformas säkra i kombination med att de som åker skoter ska kunna ta del av råd för en säker skotertrafik. Ta fram informationsmaterial beträffande säker skotertrafik. Kultur o fritid Polisen Räddningstjänsten Skotersamordningsgruppen

17 Äldresäkerhet - fallolyckor Äldre säkerhet - fallolyckor Äldre i ordinärt boende utan insats Äldre i ordinärt boende med stödjande insats Äldre i särskilt boende Äldre som behandlas på sjukhus Fallolyckor bland äldre är ett folkhälsoproblem som leder till fler dödsfall, fler besök på akutmottagningarna och större antal vård tillfällen än någon annan olyckskategori. Fallolyckorna innebär dessutom stort lidande för den enskilde och stora kostnader för samhället. Inom Örnsköldsviks kommun uppgår vård- och rehabiliteringskostnader för fallolyckor bland äldre till minst 20 miljoner kronor per år. Om inget görs kommer denna kostnad att öka i samband med att andelen äldre i kommunen ökar. Inom verksamhetsområdet Äldresäkerhet - fallolyckor är samverkansorganet Stratsam huvudansvarig och Opsam-äldre operativ samverkansgrupp. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden gällande fallolyckor bland äldre. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp arbetet med fallskadeprevention. Årligen via Stratsam redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Landstingets diagnosregister ICD 10. Senioralert

18 18 Äldre i ordinärt boende utan insats Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Arbeta med och utveckla Primärvården Äldreomsorgen hälsosamtalen för dem som fyller 75 år. Utifrån 2006 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 10 % fram till Utveckla fallskadebedömning vid VC för personer som söker hjälper efter fall. Primärvården Sjukhuset Äldreomsorgen Utveckla fallskadebedömning i samband med utprovning av gånghjälpmedel. Utveckla träffpunkterna som finns i anslutning till kommunens servicehem. Utveckla fixartjänsterna som finns i kommunen. Utbilda hemtjänstpersonal och volontärer inom äldreomsorgen. Utveckla fallskadebedömning när en skada på grund av fall kommer till akuten. Genomföra aktiviteter och utbildningsinsatser till allmänheten med inriktning på fallskadeprevension. Primärvården Äldreomsorgen Äldreomsorgen Äldreomsorgen Sjukhuset Sjukhuset Primärvården Räddningstjänsten Röda korset Röda korset Räddningstjänst Civilförsvarsförening Utveckla och samordna informationssatsningar inom området fallskadeprevention. Sjukhuset Primärvården Äldreomsorgen Röda Korset Räddningstjänsten Civilsförsvarsföreningen Pensionärsorganisationer

19 19 Äldre i ordinärt boende med stödjande insats Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Arbeta med och utveckla Primärvården hälsosamtalen för dem som fyller 75 år. Utifrån 2006 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 10 % fram till Utveckla fallskadebedömning vid VC för personer som söker hjälper efter fall. Primärvården Sjukhuset Äldreomsorgen Utveckla fallskadebedömning i samband med utprovning av gånghjälpmedel. Aktiviteter sker med hemtjänst, bostadsanpassning installation av trygghetslarm. Högriskgrupper erbjuds förebyggande åtgärder vid behov. Utveckla träffpunkterna som finns i anslutning till kommunens servicehem. Utveckla fixartjänsterna som finns i kommunen. Utbilda hemtjänstpersonal och volontärer inom äldreomsorgen. Utveckla fallskadebedömning när en skada på grund av fall kommer till akuten. Genomföra aktiviteter och utbildningsinsatser till allmänheten med inriktning på fallskadeprevention. Utveckla och samordna informationssatsningar inom området fallskadeprevention. Primärvården Äldreomsorgen Äldreomsorgen Äldreomsorgen Äldreomsorgen Sjukhuset Sjukhuset Primärvården Sjukhuset Primärvården Äldreomsorgen Räddningstjänsten Röda korset Röda korset Räddningstjänst Civilförsvarsförening Röda korset Räddningstjänsten Civilförsvarsföreningen Pensionärsorganisationer

20 20 Äldre i särskilt boende Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Följa framtagna riktlinjer för Äldreomsorgen fallprevention. Utifrån 2006 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 10 % fram till Göra en individuell vårdplanering när ett fall inträffat där även riskfaktorbedömning enligt osteoporos ingår. Äldreomsorgen Arbeta med incident och fallskaderegistrering. Utveckla skaderegistreringen. Utveckla framtida fallpreventionsåtgärder. Äldreomsorgen Äldreomsorgen Äldreomsorgen Sjukhuset Primärvården Äldre som behandlas på sjukhus Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Arbeta med incident och fallskaderegistrering. Sjukhuset Utifrån 2006 års statistik minska antalet fallrelaterade höftfrakturer med 10 % fram till Utföra riskbedömning och åtgärd enligt särskild rutin när fall inträffat. Sjukhuset Utföra riskbedömning och åtgärd för osteoporos enligt särskild rutin. Utveckla fallskadebedömning när en skada på grund av fall kommer till akuten. Utveckla framtida fallpreventionsåtgärder. Sjukhuset Sjukhuset Sjukhuset Primärvården Äldreomsorgen

21 Inbrott, skadegörelse, hot och våld Inbrott, skadegörelse, hot och våld Medling och stöd beträffande brottsoffer Vardagsbrottslighet Brottsförebyggande information Örnsköldsviks kommun är en kommun som tillhör de främsta i Sverige då det gäller låg brottslighet och har gjort det under de senaste åren. Det är viktigt att vidmakthålla denna framskjutna position för att erhålla ett tryggt samhälle för våra kommuninnevånare att verka och vistas i. Inom verksamhetsområdet Inbrott, skadegörelse, hot och våld ska Lokala Brå vara samverkansgrupp och huvudansvarig med Humanistiska förvaltningen (ordförande i Lokala Brå) som sammankallande. Lokala Brå arbetar med att samordna olika lokala initiativ och sprider kunskap gällande brottsförebyggandefrågor. Lokala Brå består av sju permanenta ledamöter. Ledamöterna representerar följande förvaltningar och organisationer: Humanistiska förvaltningen(hum), Barn och utbildningsförvaltningen(bou), Kultur- och fritidsförvaltningen(kof), Tekniska kontoret(tek), Räddningstjänsten, Polismyndigheten och Näringslivet. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade områden när det gäller inbrott, skadegörelse, hot och våld. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp arbetet inom prioriterade områden. Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Polisens statistikprogram RAR Kommunens skadestatistikprogram STINA Övikshems skadestatistikprogram Trygghetsmätningar BRÅ.

22 22 Medling och stöd beträffande brottsoffer Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Medling/skolmedling och gottgörelse. Minska antalet brott och återfall. Lokal Brå (främst HUM, Polis) Brottsoffer Gärningsman Brottsofferjour Åklagare Frivården Näringslivet Föreningar, samfund och ideella organisationer Minska de negativa konsekvenserna av brottet, för både gärningsman och brottsoffer. Utveckla stöd och hjälp för brottsoffer och vittnen. I samarbete med andra skapa tidigt stöd för nya unga gärningsmän ex. mentorskap. Lokal Brå (främst HUM,Polis) Lokal Brå (främst HUM, Näringslivet) Brottsofferjour Åklagare Landstinget KLK Föreningar, samfund och ideella organisationer

23 23 Vardagsbrottslighet (våldsbrott tillgrepp och skadegörelse) Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Ökad samsyn och samverkan i främjande, förebygggande och akuta insatser. Upprätta en handlingsplan för samordnade främjande, förebyggande Lokala Brå och akuta insatser. Skapa nya och utveckla befintliga lokala samverkansgrupper. Lokal Brå Landstinget Föreningar, samfund och ideella organisationer Barn och ungdomar Minska antalet misshandelsfall. Ökad polisnärvaro på brottsfrekventa platser. (ex. i anslutning till krogar). Lokal Brå (Polis) Ordningsvakter Krögare med personal Detaljhandeln Åklagare Civil spaning. Lokala Brå (Polis) Fortsätta med krog och detaljhandelsutbildningen samt utveckla former för vidareutbildningen. Lokala Brå (främst HUM,Polis) Fortsatta krogkontroller. Lokala Brå (främst Polis, HUM) Regelbunden kontakt med ordningsvakter på ex. restauranger och krogar. Lokala Brå (främst Polis, HUM) Beslagta alkohol av minderåriga. Lokala Brå (Polis)

24 24 Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Utveckla vuxna på Lokala Brå Föreningar, samfund stan (främst HUM) och ideella organisationer Minska antalet övergrepp mot kvinnor och barn samt familjerelaterat våld. Utöka relationstänkande program i skolan ex. SET (Social Emotionell Träning) Ökad dokumentering med video och fotografering. Vidareutveckla förebyggande metoder, relationsstärkande program ex. Nya Steg, självkontrollprogram ex. Stewgvis samt metoder för återfallsprevention ex. ART. Lokala Brå (främst HUM, BoU) Lokala Brå (Polis) Lokal Brå (främst HUM)

25 25 Brottsförebyggande information Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Öka opinionsbildning och information. Informera massmedia och allmänhet ex. informationskampanjer. Lokala Brå Lokala samverkansgrupper Information till skolor. Informella besök i skolor efter större händelser som t.ex. skadegörelser, tillgrepp och anlagd brand. Utveckla Trygghetens hus som träffpunkt /info-utbyte i Bredbyn, Bjästa och Husum. Aktiv spaning och kartläggning av vaneförbrytare. Lokala Brå (främst Polis, HUM) Lokal Brå (främst Polis, Räddningstjänst) Lokal Brå (främst Polis, Räddningstjänst Lokala Brå (främst Polis) Lokal samverkansgrupper Elevvårdsteam Fastighetsägare Föreningar, samfund och ideella organisationer Fastighetsägare Allmänheten Försäkringsbolag Stöldskyddsföreningen Göra allmänheten aktiv att medverka till att förhindra och klara upp brott. Minska tillgrepp, inbrott och skadegörelse på fordon Utveckla kampanjen Grannsamverkan och samverkan mellan båtägare, fastighetsägare. Utveckla kampanjen Töm bilen själv Spanings- och störningsverksamhet. Bättre förstahandsåtgärder. Utbildning i metod och teknik. Lokal Brå (främst Polis) Lokala Brå (främst Polis)

26 Brandsäkerhet Brandsäkerhet Systematiskt brandskyddsarbete Anlagd brand Bostadsbränder Antalet döda till följd av brand uppgår i Sverige till ca 100 personer per år. Dödsfallen är överrepresenterade i gruppen personer över 45 år samt hos socialt utsatta grupper i samhället. Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Problemet med anlagda bränder har också ökat vilket innebär ett behov av en ökad satsning på att eliminera denna typ av skadegörelse. Inom verksamhetsområdet Brandsäkerhet är kommunstyrelsen/räddningstjänsten huvudansvarig. Polisen, tekniska kontoret, barn och utbildning och räddningstjänsten bildar en samverkansgrupp med räddningstjänsten som sammankallande. Arbetsuppgifter: Ansvara för att det arbetas fram säkerhetsmål och aktiviteter inom prioriterade brandsäkerhetsområden. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp brandsäkerhetsarbetet. Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Insatsstatistik (Core) Brandskyddsredogörelse. Systematiskt brandskyddsarbete Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Nivån på brandskyddet ska Tillsynsaktiviteter enligt Räddningstjänsten Polisen årlig tillsynsplan, genomsnittligt höjas med ett Humanistiska steg på 50% av objekten under perioden från 2007 års nivå. utifrån Lag ( ) om skydd mot olyckor, samt Lag (1988:868) om brandfarliga och explosiva varor. Utbildning. Kultur o Fritid Plan- o miljökontoret Tillsynsobjekt

27 27 Anlagd brand Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Skapa ett samverkansorgan för att minska skador till följd av inbrott skadegörelse och anlagd brand ex. lokala samverkansgrupper Utveckla en samlad samsyn på åtgärder för att förhindra anlagd brand. Upprätta en handlingsplan för samordnade förebyggande åtgärder. Räddningstjänsten Polisen Tekniska kontoret Barn o Utbildning Humanistiska Kultur o Fritid Fastighetsägare Näringsliv Försäkringsbolag Cesam övriga Bostadsbränder Målsättning Aktiviteter Ansvarig Samverkanspartners Antalet bostadsbränder ska minska med 15 % under perioden från 2007 års nivå. Ge riktad information till den enskilde samhällsmedborgaren. Specifika förebyggande Räddningstjänsten Fastighetsägare Bostadsrättsföreningar Omsorgen Humanistiska insatser mot Barn o utbildning högriskgrupper i samhället. media m.fl Utföra brandskyddskontroller av eldstäder och skorstenar enl. fastställd kontrollintervall som årligen följs upp av räddningstjänsten. Sotningsväsendet Räddningstjänsten Räddningstjänstens objektskännedom på flerfamiljshus ska öka. Tillsyn av flerfamiljshus Räddningstjänsten

28 Droger Droger Alkohol- tobakoch narkotikafri uppväxt Narkotikafritt Örnsköldsvik Minskad totalkonsumtion av alkohol Alkohol och narkotika finns i alltför hög grad som en orsak till olyckor inom handlingsprogrammets samtliga prioriterade områden. Denna faktor är därför extra viktig att ta med i samhällets arbete med att förebygga olyckor, skador och kriminalitet (inbrott, skadegörelse, hot och våld). Inom verksamhetsområdet droger utgår arbetet från ett kommunalt drogpolitiskt program. Programmet ska revideras under med humanistiska förvaltning som ansvarig. I dagsläget finns det flera samverkansgrupper som arbetar förebyggande mot droger. I humanistiska förvaltningen finns en samordnare för kommunens gemensamma drogpreventionsarbete. Drogpreventionsarbetet åligger alla kommunens nämnder och bolag och förväntas: Ansvara för att det arbetas fram handlingsplaner och aktiviteter inom de prioriterade områdena.. Utse arbetsgrupper för olika projekt och aktiviteter inom dessa områden. Utveckla och följa upp arbetet med drogprevention. Årligen redovisa uppföljningen av arbetet till humanistiska förvaltningen som i sin tur delger kommunens säkerhetsutvecklare. Program och statistik som kan användas för skaderegistrering och uppföljning Polisens statistikprogram RAR. Drogvaneundersökningar CAN Kommunala basfakta FHI Hälsosamtal Elevhälsan Örnsköldsviks kommun Nationella folkhälsoenkäten Delar från det drogpolitiska programmet kommer att införas efter att handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet har antagits. Alkohol- tobaks- och narkotikafri uppväxt Narkotikafritt Örnsköldsvik Minskad totalkonsumtion av alkohol

29 Uppföljning och utvärdering Säkerhetsmålen i handlingsprogrammet är mätbara och för att underlätta uppföljningen av säkerhetsarbetet ska huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde bedöma att en utveckling sker och årligen följa upp de mål som definieras inom området. Uppföljningen redovisas, på av kommunen tillhandahållna uppföljningsmallar, till kommunens säkerhetsutvecklare under januari månad. Återkoppling sker till Kommunstyrelsen och huvudansvariga inom respektive verksamhetsområde. Inför varje ny mandatperiod utvärderas arbetet inom respektive verksamhetsområde. Kommunen via säkerhetsenheten är initiativtagare till utvärderingen i samarbete med berörda förvaltningar, bolag, myndigheter, organisationer m.fl. till grund för det kommande handlingsprogrammet. 2.5 Örnsköldsviks kommuns organisation för olycksförebyggande säkerhetsarbete Ledningsgrupp för säkerhet Politiskt ansvarig för säkerhetsarbete är kommunstyrelsen. För att stötta och ta övergripande beslut på verksamhetsnivå i säkerhetsfrågor finns en kommunal ledningsgrupp för säkerhet bestående av kommundirektör, räddningschef, säkerhetschef, försäkringsansvarig, samt förvaltningschefer för tekniska kontoret, barn och utbildningskontoret, omsorgsförvaltningen, kultur och fritidsförvaltningen, samt humanistiska förvaltningen. Ledningsgruppens uppgifter: Stödja säkerhetsgruppens arbete. Vägleda beträffande samsyn på arbetssätt, uppfyllande av säkerhetsmål och ekonomi Säkerhetsgrupp För att aktivt kunna arbeta med säkerhetsfrågor finns en säkerhetsgrupp med säkerhetssamordnare från kommunens förvaltningar och bolag. Säkerhetsgruppen leds av kommunens säkerhetschef och säkerhetsutvecklare. Säkerhetsgruppens uppgifter: Inventera och prioritera risker. Ge förslag på säkerhetsmål. Initiera, samordna och ge stöd för säkerhetsarbetet i förvaltningarna/ bolagen (internt). Initiera, samordna och ge stöd för ett breddat säkerhetsarbete inom kommunen som geografiskt område (externt). Ansvara för kommunens fond för skadeförebyggande och skadebegränsande åtgärder.

30 Räddningstjänstens olycksförebyggande verksamheter Kommunstyrelsen beslutade i juni 2004 att utse räddningstjänsten som samordningsansvarig för kommunens säkerhetsarbete. Frågorna är kopplade organisatoriskt till säkerhetsenheten inom den olycksförebyggande avdelningen Olycksförebyggande avdelning Den olycksförebyggande avdelningen ska ansvara för frågor inom sotning, tillsyn/rådgivning och säkerhet Tillsyn/rådgivning Tillsyn och rådgivning utförs enligt upprättad tillsynsplan utifrån de riktlinjer som finns enligt lagen om skydd mot olyckor samt lagen om brandfarliga och explosiva varor (1988:868) (LSO) Utbildning/information I lagen om skydd mot olyckor (LSO)har kommunen uppdraget att underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter. För att fullgöra detta uppdrag ska räddningstjänsten genomföra utbildning, tillhandahålla information och arbeta med rådgivning. Arbetet utförs av personal inom räddningstjänstens utbildningsavdelning Sotning Sotning och brandskyddskontroll av eldstäder och rökkanaler sker på uppdrag av kommunen av en entreprenör utifrån de riktlinjer som finns enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) Samhällets trygghet och säkerhet Kommunens säkerhetsenhet som är placerad vid räddningstjänsten har uppdraget från kommunfullmäktige att utarbeta den olycksförebyggande delen i handlingsprogrammet för trygghet och säkerhet, samt att samordna arbetet med handlingsprogrammet ute i samhället Kommunens interna skydd Kommunens säkerhetsenhet som är placerad vid räddningstjänsten har också uppdraget från kommunfullmäktige att vara katalysator och genom kommunens säkerhetsgrupp samordna det interna skyddsarbetet vilket omfattar försäkringsfrågor samt risk- och säkerhetsarbete som rör kommunens egendom och de verksamheter som kommunen bedriver.

31 31 3. Operativ räddningstjänst 3.1 Allmänt Utifrån den kommunala riskanalysen, erfarenhetsuppföljning och statistik från räddningstjänstens insatser ska räddningstjänsten kunna hantera följande typer av olyckor i samhället: Bränder Trafikolyckor Vatten/Drunkningsolyckor Olyckor med farliga ämnen som är skadliga för människors hälsa och/eller miljön. Olyckor som kan inträffa och kräva många liv eller ge mycket stora skador, exempelvis. masskadesituationer från flyg, tåg, ras, skred, översvämningar, bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp. Även om dessa olyckor är ovanliga ska räddningstjänsten kunna påbörja en räddningsinsats vid dessa tillfällen och i samverkan med andra organisationer även kunna hantera stora olyckor. 3.2 Säkerhetsmål När den enskildes förmåga att hantera en olycka inte räcker till, ska den enskilde få hjälp av den kommunala räddningstjänsten inom rimlig tid från och med att olyckan upptäcks. Vid farbar väg ska kommuninnevånarna få hjälp enligt nedanstående tider. 10 min 20 min 30 min Minsta andelen av innevånarna 68 % 93 % 98 % som får hjälp enligt angiven tid För att skydda människors liv, egendom och miljö ska räddningstjänsten genomföra räddningsinsatser på ett effektivt, anpassat och miljömedvetet sätt.

32 Prestationsmål Följande mål är en nedbrytning av de säkerhetsmål som avser räddningstjänstens arbete som ansvarig förvaltning för operativa räddningstjänstfrågor. Målen ska inarbetas i räddningstjänstens verksamhetsplan. Område Prestationsmål Inriktning Brand i byggnad Räddningstjänsten ska utifrån gällande arbetsskyddsregler upprätthålla en god förmåga att genomföra rökdykning vid livräddande insatser. För att effektivisera rökdykningen ska rökdykarreglemente och standardrutiner utvecklas och implementeras inom de styrkor som ska genomföra rökdykning. Brand ej i byggnad Skyddet för brand i skog och mark ska förbättras i utsatta områden, tillexempel avverkningsområden, järnvägssträckningar, flishantering mm. Rökdykarkompetens ska upprätthållas vid deltidskårerna i Bredbyn, Bjästa, Husum, Örnsköldsvik, Trehörningsjö och Björna Räddningstjänsten ska arbeta med effektiva brandförebyggande åtgärder, t.ex. genom information och samverkan med markägare, verksamhetsutövare, skogbrandsbevakning med flyg. Utsläpp Räddningstjänstens förmåga att ta hand om utsläpp av farligt gods ska hålla hög status. Trafikolyckor Räddningstjänsten ska upprätthålla god beredskap för trafikolyckor i hela kommunen Vatten och vattendrag Räddningstjänsten ska förbättra förmågan att hantera översvämningar. Räddningstjänsten ska ta fram lämplig utrustning och metod för att effektivisera insatserna Räddningstjänsten ska ta fram lämpliga metoder och teknik med avseende på säkerhet och miljöaspekter. Övningstid som avsätts till trafikolyckor och räddningsmaterial för trafikolyckor ska prioriteras i de insatsområden med relativt hög frekvens av olyckor( Bjästa, Bredbyn, Örnsköldsvik, Husum). Räddningstjänsten ska arbeta för ökad samverkan med berörda parter. Detta inkluderar även information om den enskildes ansvar och åtgärder (förebyggande och skadeavhjälpande) som den enskilde kan genomföra.

33 33 Område Prestationsmål Inriktning Farligt gods Insatser mot kemiska olyckor /farlig gods ska utvecklas. Räddningstjänsten ska utveckla insatsplaner och rutiner för de industrier och transporter som utgör största riskbilden i kommunen. Medicinsk räddningsinsats Stab och ledning Uppföljning och utvärdering Räddningstjänsten ska verka för att alla personer med hjärtstopp får snabbare hjälp med s.k. defibrillering. Räddningstjänsten ska arbeta för att sjukvårdsinsatser i väntan på ambulans (IVPA) ska utvecklas. Räddningsinsatserna ska effektiviseras genom förbättrade ledningsfunktioner. Räddningstjänsten ska genomföra olycksutredningar och uppföljningar på olyckor som föranlett räddningstjänst. Räddningstjänsten ska utveckla och utbilda organisationen med lämpliga metoder i teknik och materiel avseende på säkerhet och miljöaspekter. Räddningstjänsten ska utrusta och utbilda alla avdelningar i organisationen med defibrillatorer. Räddningstjänsten ska i samverkan med lokala aktörer arbeta för att defibrillatorer placeras i lämpliga lokaler där avstånden till hjälp är långa. Räddningstjänsten ska verka för att en överenskommelse nås med Landstinget. Räddningstjänsten ska genom rutiner och övning förbättra stabs- och ledningsarbetet (i ledningscentralen och på skadeplats) vid komplicerade insatser. Räddningstjänsten ska kunna etablera en fältstab till stöd för räddningsledaren. Vid förfrågan ska hjälp även kunna ges till annan räddningstjänst. Ta fram en arbetsmetod (ansvar, rutiner, utbildningsplan, återkoppling/uppföljning samt struktur och hantering av dokumentation) för utförandet av olycksundersökningar anpassade till räddningstjänstens organisation.

34 Kommunens förmåga och uthållighet Politisk organisation Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ, följt av kommunstyrelsen, som också utgör kommunens räddningsnämnd. Utöver den politiska organisationen ska det finnas en förvaltningsorganisation där räddningschefen är tillika förvaltningschef Organisation vid räddningsinsatser Alla räddningsinsatser ska ledas av en räddningsledare (RL). Räddningsledaren leder räddningstjänstens enheter och är ansvarig för all myndighetsutövning i samband med en räddningsinsats. Kommunen planerar för att erhålla en högre förmåga och uthållighet av personal och materiel vid större- och extraordinära händelser genom samverkan med andra aktörer i samhället, t.ex. räddningstjänst i andra kommuner, polis, sjukvård, kustbevakning, hemvärn med flera Resurser Personella resurser inom organisationen ska vara anpassad efter den riskbild som finns inom respektive område. Räddningstjänstens resurser delas in i styrkor som fungerar i olika enheter utifrån manskap, materiel, förmåga och kunnande. Detta finns angivet i bakomliggande dokument Räddningstjänstens dimensionering och styrkor samt Karta som beskriver varje räddningsenhet, insatsområde och insatstid. Bemanning och anspänningstid för utryckning av räddningsenheter ska följa nedanstående tider: Bemanning Anspänningstid Örnsköldsvik 1 Räddningschef i beredskap 90 s 1 Räddningsledare 90 s 1 Styrkeledare 90 s 4 Brandmän heltid 90 s 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 5 Brandmän deltid 6 min Moliden 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 1 Brandman deltid 6 min Bjästa 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 4 Brandmän deltid 6 min Sidensjö 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 2 Brandmän deltid 6 min

35 35 Bredbyn 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 4 Brandmän deltid 6 min Solberg 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 1 Brandman deltid 6 min Björna 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 3 Brandmän deltid 6 min Gideå 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 2 Brandmän deltid 6 min Trehörningssjö 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 3 Brandmän deltid 6 min Husum 1 Deltidsförman/arbetsledare 6 min 4 Brandmän deltid 6 min När det gäller räddningstjänstens insatstider till olika orter och anläggningar hänvisas till bakomliggande karta som beskriver varje enhets insatsområde och insatstid. Inom organisationen finns fem räddningsvärn. Dessa är placerade i Remmarn, Myckelgensjö samt på Ulvön, Grisslan och Trysunda. Deras huvudarbetsuppgift är bygdebrandsläckning/skogsbrandsläckning. Dessutom finns det ca 40 skogsbrandvärn i kommunen samt ett antal båtvärn. Nedan beskrivs räddningstjänstens enheter med arbetsuppgifter: Normativ och strategisk ledning: Utför normativ och strategisk ledning över hela kommunen Ledning: Samordnar de olika enheterna. Utövar taktisk ledning av enheten/enheter. Samverkar med övriga myndigheter vid insatser. Släck/Räddning: Enskilt eller i samverkan med andra enheter kunna släcka bränder, utföra rökdykning, hantera trafikolyckor och kemikalieolyckor, samt kunna hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns. Släck/Begränsande: Enheter för att kunna släcka och begränsa bränder, hantera trafikolyckor, samt kunna hantera andra händelser där ett hjälpbehov finns

36 36 Höjd: Utrymning och livräddning på hög höjd. Samt att säkert arbete på hög höjd. Tung Terräng: Transport av materiel och personal i terräng med terränggående fordon. Lätt terräng Transport av materiel och personal i terräng med lätt terränggående fordon Vatten: Vattentransport och vattenförsörjning Sjö: Båt för person och materialtransport för insatser på öar och vatten i kustområdet och i sjö Special: Specifik utrustning för insatser med stort skadeutfall. -Kemikalieutsläpp.- Sanering.- Uppsamlingsplats.- Restvärdesräddning. - Ytlivräddning Kompetens Räddningschef Kommunens räddningschef ska ha avlagt brandingenjörsexamen enligt högskoleförordningen (1993:100) och genomgått Statens räddningsverks (SRV) påbyggnadsutbildning i räddningstjänst för brandingenjörer eller motsvarande enligt äldre utbildningssystem (Statens Brandnämnds utbildning till brandingenjör). Kommunen ska ha minst en ställföreträdande räddningschef som också uppfyller dessa krav. Räddningsledare Räddningschefen ska vara räddningsledare enl lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003: ). Denne kan ge delegation till andra personer att vara räddningsledare. För att tjänstgöra som räddningsledare krävs att personen lägst har avlagt examen från SRV:s Räddningsledning A eller motsvarande enlig äldre utbildningssystem (Brandförman heltid respektive deltid). Brandman Målsättningen är att alla brandmän i heltidsstyrkan ska ha avlagt examen i räddnings- och säkerhetsarbete från SRV:s utbildning Skydd mot olyckor, eller avlagt examen i utbildningen Brandman heltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem. Brandman i deltidsstyrka ska ha genomgått SRV:s utbildning i Räddningsinsats eller genomgått utbildningen Brandman deltid enligt SRV:s äldre utbildningssystem.

37 37 Räddningstjänsten ska planera sin kompetensbevarande utbildningsnivå enligt verksamhetsplan för varje år Alarmering och varning Räddningsarbetet vid en olycksplats leds av en räddningsledare, vilken är ansvarig för att erforderlig information lämnas och att allmänheten varnas vid allvarliga olyckor. Vid beslut om att allmänheten ska varnas på grund av omedelbar fara eller förestående fara inom kommunen ska signalen viktigt meddelande till allmänheten (VMA) användas. Signalen ska alltid åtföljas av aktuell information, råd och anvisningar i riks-och lokalradion. Beslut om att aktivera signalen VMA har delegerats till räddningsledaren. För att snabba upp aktivering av varningen till boende och övriga som vistas i närheten av fabriksområdena, har räddningschefen även delegerat funktionen till tjänstgörande produktionsledare på Domsjö fabriker och M-Real i Husum enligt vissa i förväg definierade olyckshändelser. Direktalarmering av räddningsstyrkor ska kunna ske från alarmeringsanordning utanför respektive brandstation. I de fall teleavbrott uppstår beslutar räddningsledaren i Örnsköldsvik utifrån i förväg uppgjord plan om räddningsfordon ska placeras ut på strategiska ställen i kommunen Räddningstjänstens ledning Människors hjälpbehov vid olycksskeenden är utgångspunkten och därmed styrande för hjälpinsatser och ansvarsfördelning. Ledning av räddningstjänsten bygger på generella ledningsprinciper som beskriver ledning av en insats i komponenter, nivåer och var ledningen utövas. Vid disposition av resurser är grundfilosofin att geografiskt närmaste enhet skall larmas till en händelse. Om resursbehovet är mer än vad enheten kan hantera sker resursförstärkning med hjälp av andra enheter. Detta sker via larmplaner eller av räddningschef i normativ och strategisk ledning. Hänsyn ska tas till det strategiska behovet av att upprätthålla beredskap för nya händelser. Vid en större olycka och extraordinär händelse ska räddningstjänsten utnyttja kommunkoncernens krisledningsgrupp och informationsfunktion med informationsstab och upplysningscentral Samverkan Räddningstjänsten har för närvarande följande avtal: Alarmeringsavtal: Avtalet reglerar ansvar och rutiner för alarmering avseende alarmering via 112. Avtalet är upprättat mellan Örnsköldsviks kommun och SOS -Alarm i Sundsvall.