Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar"

Transkript

1 Sammanfattning av Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar En kunskapssammanställning statens folkhälsoinstitut

2 Innehåll Blir vi friskare? 1 Olika faser i åldrandet 2 Fyra hörnpelare för ett gott åldrande 4 Samspel mellan individ och samhälle 10 Hälsofrämjande vård och omsorg 14 Hur kan man nå riskgrupperna? 20 Vikten av att utvärdera 20 Detta är en sammanfattning av kunskapssammanställningen Hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar, Statens folkhälsoinstitut rapport 2005:6. I nämnda rapport finns samtliga referenser som denna sammanfattning bygger på. Rapporten har författats av Neda Agahi, Mårten Lagergren, Mats Thorslund och Sven Erik Wånell, Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum. Statens folkhälsoinstitut ISSN , ISBN Text: Sven Erik Wånell Textbearbetning: Gudrun Winfridsson Omslagsfoto: Johan Hedenström/Tiofoto AB Foton: s. 1, s. 5 t.h., s. 7, s. 14, s. 17: Photos.com, s. 6: Gudrun Winfridsson. Övriga bilder: Georg Kristiansen Grafisk produktion: AB Typoform Tryck: AB Danagårds Grafiska, 2005

3 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 1 Blir vi friskare? Medellivslängden har ökat sedan mitten av 1700-talet, från 33,7 till 78,4 år för män och från 36,6 till 82,7 år för kvinnor (2004) och enligt demograferna kommer ökningen att fortsätta. År 2050 beräknas medellivslängden uppgå till 86,2 år för kvinnor och 83,6 år för män en ökning i förhållande till år 2004 med 3,5 respektive 5,2 år. Som skäl för dessa antaganden anför SCB (Statistiska centralbyrån) effektivare sjukvård, medicinska framsteg, förbättrade levnadsförhållanden och bättre livsstil genom folkhälsoinsatser. Andelen med svår ohälsa bland äldre (65 år och uppåt) har minskat mellan 1988/89 och 2002/03 enligt SCB:s årliga undersökningar om levnadsförhållanden (ULF). Utvecklingen har varit mer positiv för män än för kvinnor. Hälsoutvecklingen är dock inte entydig. Data från den så kallade SWEOLD-studien pekar tvärtom på att flera äldregrupper fått hälsoförsämringar under 1990-talet. När det gäller förmågan att klara vardagliga sysslor (ADL och I-ADL) verkar däremot svenska och internationella studier vara samstämmiga; allt fler äldre klarar allt fler vardagssysslor på egen hand. Folkhälsoarbete bland äldre allt mer i fokus Intresset för folkhälsoarbete riktat mot äldre människor växer snabbt. Allt fler studier visar nämligen på positiva effekter av interventioner sent i livet. Dessutom ökar andelen äldre i befolkningen och allt fler överlever till riktigt höga åldrar. Preventiva insatser kan skjuta upp funktionsnedsättningar och beroende, vilket kan minska kostnaderna för vård och omsorg och kanske än viktigare förbättra äldre personers välbefinnande och livskvalitet. Hälso- och dödlighetsutvecklingen är ett resultat av både förbättrade levnadsvillkor och medicinska framsteg. De medicinska insatserna räddar inte bara liv utan reducerar också i många fall den kroniska sjukdomens inverkan på hälsa och funktionsförmåga. Visserligen blir det fler personer med svår ohälsa som annars skulle ha dött, men andra får genom de medicinska insatserna svår ohälsa reducerad till lätt och därigenom kan det samlade ohälsotrycket till och med minska. Flera undersökningar pekar på att minskad nedsättning av funktionsförmågan vid kronisk sjukdom är en viktig förklaring till den positiva hälsoutveckling som kunnat dokumenteras genom bl.a. amerikanska studier. När man på detta sätt redovisar genomsnitt för hela befolkningen döljs avsevärda socioekonomiska och regionala skillnader. Speciellt utbildningens längd spelar stor roll för hälsan; det gäller såväl Sverige som globalt.

4 2 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Olika faser i åldrandet Tiden som ålderspensionär spänner över en hel generation 65-åringen och 95-åringen har vuxit upp i olika tidsepoker och har normalt sett helt olika livssituation. I 65-årsåldern är man även som pensionär oftast mitt uppe i livet. Många har ansvar för både barnbarn och åldriga föräldrar. De som fyllt 90 är något av överlevare de har överlevt flertalet av sina nära anhöriga och vänner. Även om de fått behålla sin hälsa kan det behövas andra förebyggande insatser än för de som är nypensionerade. Tredje och fjärde åldern Livet kan delas upp i fyra åldrar; den första är när man blir vuxen och den andra präglas av arbetsliv och familjeansvar. Den tredje åldern är den för många långa och relativt friska tiden som ålderspensionär. Det är då man vill riva de ålderstrappor som begränsar individens möjligheter att påbörja nya livsprojekt på äldre dar. Samtidigt är det ofrånkomligt att åldrandet har sin gång. Flertalet får dock också uppleva den sista fasen den fjärde åldern när man blivit beroende av andras hjälp för sitt dagliga liv. Socioekonomisk grupp Hälsoproblem är mycket tydligt kopplade till socialklass. Klasskillnader bland äldre torde till stor del vara ett resultat av ojämlika förhållanden tidigare i livet. Det finns en klar relation mellan inkomst och hälsa. Ju högre inkomst desto lägre är sannolikheten för ohälsa. Kortutbildade personer rapporterar sin hälsa som sämre än personer med högre utbildning. Bland kortutbildade finns också fler som har långvariga sjukdomar, värk och problem att röra sig. En tänkbar orsak till skillnaderna är att god utbildning ofta medför ökade materiella tillgångar, vilket kan inverka positivt på hälsan. En god utbildning ökar möjligheterna att ta till sig information vilket ökar förmågan att välja en hälsosam livsstil, exempelvis avseende rökning eller fysisk aktivitet. En förklaring till hälsoskillnaderna är att livsstilen skiljer sig mellan olika socioekonomiska grupper. Bland arbetare finns t.ex. fler rökare, fler överviktiga och färre som motionerar. Arbetsplatsens utformning är en annan viktig förklaring men här sker en utjämning. Dagens arbetsplatser skiljer sig inte lika mycket åt för arbetare och tjänstemän. Kön och civilstånd Kvinnor lever längre än män och det finns 1,8 gånger fler kvinnor än män som är 80 år och äldre. Samtidigt rapporterar fler kvinnor än män olika former av hälsoproblem.

5 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 3 Hälsoproblem är mycket tydligt kopplade till socialklass. Sannolikheten för att ha minst en kronisk sjukdom är nästan dubbelt så stor för kvinnor i åldern år som för deras jämnåriga män. Äldre kvinnor har mycket oftare än män i samma ålder funktionsnedsättningar vad gäller rörlighet och de har större behov av personlig omvårdnad. Kvinnor har vanligen mer värk än män. Ensamboende har generellt sett sämre hälsa och högre vårdkonsumtion. Äldre män kan oftast få hjälp av sin maka i hemmet. Äldre kvinnor bor oftare ensamma och blir därför i större utsträckning beroende av hjälp från anhöriga utanför hushållet, oftast barn, eller av hjälp från äldreomsorgen eller hemsjukvården. Utländsk bakgrund Antalet äldre med utländsk bakgrund kommer att öka. Den i särklass största gruppen är personer födda i Finland (40 procent av samtliga). Bland de äldre med utländsk bakgrund finns stora variationer beträffande etnisk härkomst, språk, tid och orsak för invandringen, socioekonomiskt etc. Flera stora invandrargrupper löper betydligt högre risk för att insjukna i hjärtkärlsjukdomar och psykisk ohälsa jämfört med svenskfödda. En bidragande orsak till detta kan vara att arbetskraftsinvandrare hänvisats till tunga och slitsamma jobb. Flyktingarna däremot har ofta inte, särskilt på 1990-talet, tagits till vara på arbetsmarknaden.

6 4 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Fyra hörnpelare för ett gott åldrande Erfarenheterna visar att det finns fyra områden som är särskilt viktiga för att äldre ska må bra. Det gäller att röra på sig, äta bra mat, ha sociala kontakter och känna sig behövd. Fysisk aktivitet Det finns idag betydande bevis för att hälsovinsterna av fysisk aktivitet är i stort sett desamma för äldre personer som för övriga åldersgrupper vad gäller syreupptagningsförmåga, muskelstyrka, gångfunktion och balansförmåga. Onödig funktionsnedsättning kan bromsas upp och personer som förblir aktiva har fler år utan funktionshinder. Aktiva äldre personer har också bättre livskvalitet och löper mindre risk för depression. Styrketräning har positiva effekter på muskelmassa och välbefinnande även högt upp i åren. Mycket tyder på att kroniska sjukdomar i samband med åldrande ibland kan bero mer på fysisk inaktivitet än på åldrandet i sig. Det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och minskad risk för exempelvis hjärtkärlsjukdom, typ 2-diabetes, osteoporos, stroke och vissa cancerformer. Styrketräning har positiva effekter på bl.a. muskelmassa och välbefinnande även högt upp i åren men naturligtvis måste träningen anpassas till den äldre. Aktiv i tredje åldern Det är aldrig för sent att börja träna och få effekter på hälsan av en ökad aktivitetsnivå. Många äldre har själva negativa förväntningar beträffande åldrandet och har en föreställning om att man har gjort sitt och ska vila på äldre dagar. De behöver därför information om normalt åldrande och hur de kan påverka sin situation genom en aktiv livsstil. För den som aldrig tidigare tränat kan vardagliga aktiviteter som promenader vara passande. Baserat på ett flertal vetenskapliga studier rekommenderas minst 30 minuters promenad per dag. En del föredrar gemenskapen i gruppaktiviteter. Promenadgrupper, arrangerade av exempelvis pensionärsföreningar, har visat sig vara mycket populära. Andra vill hellre träna enskilt.

7 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 5 Trädgårdsarbete är en uppskattad vardaglig aktivitet, som ger allsidig träning. Gruppgymnastik med olika inriktning som allmän kondition, balans eller styrketräning är ett annat alternativ. Satsning på styrketräning för äldre i gymmiljö i Göteborg har fått ett mycket positivt gensvar. Träning utifrån individuella behov i gemenskap med andra uppskattades mycket av deltagarna och träningen hade en överraskande god effekt på muskelstyrka och uthållighet. Äldre med tendens att falla är en riskgrupp som kräver extra uppmärksamhet och här är det av avgörande betydelse att fånga upp riskpersoner i ett tidigt skede så att fallolyckor kan undvikas. De flesta personer som ådragit sig en höftfraktur har redan före frakturen visat sig vara fysiskt inaktiva och i dålig fysisk form. Lika viktigt i fjärde åldern Ofta underskattas värdet av rehabilitering i samband med sjukdom eller skada hos äldre individer i den fjärde åldern. Hjälpberoende berövas alltför ofta tillfällen till fysisk aktivitet eftersom anhöriga och personal tenderar att ta över för att det kortsiktigt går fortare. Hushållsarbete kan ge samma belastning på hjärtat som promenader och kan därför innebära värdefull, regelbunden aktivitet för sköra personer. Det är viktigt att ta vara på människors resurser och även om en dramatisk förbättring inte är realistisk kan funktionsförmågan ofta bevaras och nedgången bromsas upp, något som kan ha stor betydelse för livskvaliteten. Varje hjälpberoende äldre människa bör genomgå sjukgymnastisk och arbetsterapeutisk funktionsbedömning som underlag för planering av lämplig insats. Ofta kan enkel träning av vardagsmoment, t.ex. att resa sig upp ur en stol, vara den bästa träningsformen. Det är viktigt att basera insatsen på den boendes egna mål och intressen samt att involvera all personal och ta vara på deras kunskap om individen men också höja deras kompetens beträffande rehabilitering och värdet av aktivitet.

8 6 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Bra matvanor De flesta äldre har bra kosthållning, i alla fall i tredje åldern. Det finns dock en del riskgrupper när det gäller bristfällig kost, t.ex. äldre ensamboende män, äldre med låg socioekonomisk status, nyblivna änkor/änklingar, fysiskt och socialt inaktiva samt socialt isolerade personer. Dessa grupper löper ökad risk för näringsbrist och viktnedgång. En annan grupp vars matvanor ibland bör uppmärksammas är nyblivna pensionärer. Övergången till pensionärslivet innebär för många individer mer ohälsosam mat men också mindre fysisk aktivitet, vilket lätt leder till övervikt och ökad risk för en rad sjukdomar. Generellt kan sägas att risken för att utveckla de flesta välfärdssjukdomar minskar med en varierad och allsidig kost med stor konsumtion av frukt, grönsaker och fiberrika matvaror och liten konsumtion av fett (framförallt mättat fett). Effekten förstärks om kostomläggningen kompletteras med fysisk aktivitet. Traditionella råd för tredje åldern I tredje åldern kan det i många fall fungera med informationskampanjer och kostrådgivning för att förbättra de äldres matvanor. Syftet bör vara att öka kunskapen om bra mat och de hälsovinster som finns att hämta. Kostråd som riktas till äldre i den tredje åldern skiljer sig inte mycket från de kostråd som ges till den övriga befolkningen. Relativt få interventioner har kunnat visa bestående kostförändringar hos äldre. För att uppnå resultat kan det därför vara klokt att rikta in sig på dem som löper ökad risk att utveckla sjukdomar vars förlopp går att påverka, exempelvis diabetes, hjärtkärlsjukdomar eller osteoporos (benskörhet). Dessa grupper torde vara mer mottagliga för kostomläggningar, kanske i samband med en översyn av hela livsstilen. Äldre ensamboende män löper ökad risk för bristfällig kosthållning eftersom många av dem inte kan laga mat. Detta har uppmärksammats på flera håll genom särskilda matlagningskurser för män. Maten än mer central i fjärde åldern Undervikt är ett stort problem i den fjärde åldern och kostrekommendationer måste anpassas efter det. När reservkapaciteten inte är så stor blir minskad vikt och undernäring avgörande för hälsotillståndet. Undernäring har visat sig sammanfalla med, och också bidra till, flera olika sjukdomar och symptom. Bland dessa kan nämnas nedsatt immunförsvar, kognitiv nedsättning, depression, funktionsnedsättning och synbesvär. Insatser för äldre i den fjärde åldern bör framförallt inriktas på att undanröja hinder och skapa en måltidssituation som stimulerar den äldres aptit. Hinder i form av svårigheter att tugga och svälja eller läkemedelsbiverkningar som påverkar aptit eller smak, kan ofta undanröjas eller mildras med hjälp av råd eller åtgärder av läkare, tandläkare eller dietister. Det kan handla om att justera tandproteser och läkemedel eller anpassa matens konsistens.

9 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 7 Äldre ensamboende män är en av de grupper som löper ökad risk för näringsbrist. Alla orsaker till viktminskning går inte att påverka, men en ökad medvetenhet hos vård- och hemtjänstpersonal om riskfaktorer för näringsbrist och viktminskning kan förhindra en del problem. En annan lösning när aptiten och orken minskar, eller den äldre inte längre kan laga mat själv, kan vara att satsa på gemensam lunch. Måltiden kan då vara en stund av avkoppling och social samvaro. Social gemenskap och stöd Tredje åldern Mycket forskning visar att sociala kontakter och socialt stöd har positiva effekter på hälsan även i höga åldrar. Stödet fungerar som en hälsobuffert vid olika svårigheter i livet, framförallt vid förluster eller andra negativa förändringar. En individs sociala nätverk bidrar också till att stärka individens självbild, öka känslan av tillhörighet och utgöra en hjälp att klara av vardagens bestyr. Föreningar, grannar och kultur är exempel på hälsofrämjande miljöer. Men ingen går på operan för att få bättre hälsa utan detta kan vara en bieffekt. Bättre hälsa kan vara ett huvudsyfte, som när pensionärsföreningarna anordnar stavgång eller Qigong. Eftersom fysisk, social och kulturell aktivitet främjar hälsan är åtgärder som underlättar för individen att högt upp i åren ha gemenskap med andra och odla sina intressen hälsofrämjande. Trenden under 1990-talet att kommunerna begränsat sina insatser till kärnområdena, alltså det som lagstiftningen kräver, har på många håll lett till att dagverksamheter lagts ner och att stöd till föreningsliv och pensionärsorganisationer dragits in. Kortsiktigt gör kommunerna en besparing men frågan är om det uppstår långsiktiga förluster p.g.a. nedskärningarna. Detta är svårt att bevisa, här krävs betydligt mer forskning, men några goda exempel på hur t.ex. dagverksamheter reducerat läkarbesöken och ökat livskvaliteten finns i Emmaboda kommun och i Gottsunda, Uppsala kommun. Föreningsliv kan motverka isolering Inget tyder på att det ideella ansvarstagandet skulle ha minskat under det senaste decenniet. De ideella insatserna är en stor resurs för att förhindra social isolering för äldre som har ett klent socialt nätverk och drabbats av sviktande hälsa. En styrka hos föreningslivet är dess mångsidighet med allt från frimärkssamling till fågelskådning och långfärdsskridskor. En hälsofrämjande insats för en kommun är att underlätta för den äldre att få kunskap om föreningsutbudet på orten. Äldreidrott i Danmark En intressant modell finns i Danmark, där man talar om äldreidrott. Syftet har varit att bibehålla eller förbättra de äldres funktionsnivå och därmed öka de äldres livskvalitet och sociala nätverk och samtidigt reducera kostnaderna för hälsovård och äldreomsorg. Metoden har varit att aktivera friska men inaktiva äldre. Kommunerna har gett förutsättningar medan föreningar och enskilda eldsjälar har varit motorerna. Informationen har vanligen skett via mun- till munmetoden. I de projekt där man nöjt sig med att nå resursstarka äldre har kommunens insats kunnat vara mycket begränsad. När ambitionen däremot varit att nå de inaktiva har det krävts betydligt mer av kommunal medverkan. Enligt Socialministeriets beräkningar skulle man kunna minska utgifterna för hälso- och sjukvård och äldreomsorg med mellan 20 och 140 miljoner danska kronor om året om man får äldre danskar att motionerna. Fortsatt forskning ska belysa om denna hypotes har fog för sig.

10 8 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Väntjänstverksamhet Flera frivilligorganisationer bedriver väntjänstverksamhet, som ofta går ut på att ge stöd vid olika typer av förluster, framförallt av make/maka. Det finns också verksamheter som försöker få rehabiliterade patienter att aktivera nya patienter. Invandrarnas dagcenter ofta välfyllda Många invandrarföreningar bedriver verksamheter där äldre får en chans att träffa personer med samma kulturella bakgrund och språk. Erfarenheten visar att de föreningar som har språk- och kulturkompetens snabbt rekryterar många äldre till sina verksamheter. Det tyder på att behovet av dessa dagcenter är stort och att de fyller en stor funktion för de äldre. Tio goda exempel Statens folkhälsoinstitut har följt projekt i tio kommuner. Erfarenheterna visar bl.a. att det är viktigt att verksamheterna planeras utifrån lokala behov, önskemål och resurser. Det är också viktigt att mobilisera flera aktörer och, när verksamheten bedrivs som ett projekt, redan från starten ha som mål att insatserna ska bli en del av den ordinarie verksamheten. Tid och flexibilitet är två begrepp som lyfts fram. Hoten och svårigheterna är bl.a. omorganisationer och att kombinera rollen som projektledare med ordinarie uppgifter. Mötesplatser i bostadsområdet I bostadsområdet finns ofta lokala aktörer hyresgästföreningar, bostadsrättsföreningar, villaägarföreningar, pensionärsföreningar, trossamfund och, inte att förglömma, de ideella krafter som vill finnas med men inte ingå i det traditionella föreningslivet. Kommunerna kan ha en roll som inspiratörer och koordinatörer i ett inledningsskede och finnas med som stödjare när eldsjälar sviktar eller försvinner från området. Att det finns en person som på sin arbetstid kan stödja framväxten av frivilligarbetet och ge handledning och inspiration har visat sig vara en framgångsfaktor. Det finns många intressanta exempel, t.ex. i stadsdelen Hässleholmen i Borås som är en typisk miljonprogramförort med hyresgäster från många olika kulturer. Där tog primärvården 1994 initiativet till Vi-projektet där uppsökande verksamhet har varit en del av arbetssättet. Alla nyinflyttade besöks. Projektet, som drivs av Hyresgästföreningen, har också en lokal i området, dit många söker sig. En central samarbetspartner är Viskadalens folkhögskola. Ett annat gott exempel finns i bostadsområdet Hammar-Nosaby nära centrum i Kristianstad. Den viktigaste arbetsmetoden har varit att skapa ett fungerande nätverk av de yrkesgrupper, organisationer och föreningar som är verksamma i stadsdelen. Nya mötesplatser har tillkommit och de boende har fått fler möjligheter att söka sig till gemenskap i annan form än det föreningsliv som funnits. Stavgång, promenader, läsecirkel och boule är några exempel på aktiviteter.

11 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 9 Att kunna klara sig själv och bibehålla sina intressen ger mening i vardagen. Umeå föregångare för kultur i den fjärde åldern I Umeå kommun drivs sedan hösten 2001 projektet Kultur för seniorer i samverkan mellan kultur- och socialförvaltningarna. Detta är numera permanentat. Ett nätverk har byggts upp med bl.a. Svenska Kyrkan, frikyrkoförsamlingar, pensionärsföreningar, frivilligorganisationer, skolan, studieförbund, och intresserade privatpersoner. Nätverket enades om att arrangera en mängd aktiviteter till lägsta möjliga kostnad för den äldre. År 2001 genomfördes 61 arrangemang vid Umeå kommuns särskilda boenden, år 2002 hade det ökat till 759 genomförda av 48 olika organisationer. Frivilliga organisationer har hjälpt till så att de äldre ska kunna ta sig till aktiviteterna. Ett exempel på kreativiteten är att elever i nionde årskursen engagerades som lärare i seniorsurf, som genomfördes i skolans datalokaler. Ett annat är förtidspensionärer och långtidssjukskrivna som har engagerats för att läsa högt på ett äldreboende. Att vara delaktig och känna sig behövd i tredje åldern Antalet år man har som pensionär blir allt fler. Dagens, men kanske framförallt morgondagens, pensionärer har dessutom andra intressen och ett annat konsumtionsmönster än vad tidigare generationer haft. Det innebär att efterfrågan på olika typer av aktiviteter som resor och kultur borde vara stor. Närområdets betydelse växer med åren Kontakten med vänner och familj kan minska till följd av ökad ålder och olika funktionsnedsättningar som försämrad rörlighet, syn och hörsel. Det sociala nätverket tunnas också ut i och med att vänner och bekanta blir sjuka och/eller dör. Grannskapet får då en helt annan betydelse än tidigare i livet. Personer med stora omvårdnadsbehov har som alla andra behov av sociala kontakter, men förutsättningarna är ofta begränsade. Man har svårt att förflytta sig och behöver hjälp av andra vart man än ska ta sig. Syn och hörsel kanske sviktar. De sociala dagcenter som har funnits, och i vissa kommuner alltjämt finns kvar, kan i den fjärde åldern vara det enda realistiska alternativet för att upprätthålla sociala kontakter. Många engagerar sig i frivilligt arbete efter pensioneringen. Pensionärerna gör en viktig samhällsinsats samtidigt som deras självkänsla stärks och de får en meningsfull sysselsättning. Större engagemang i frivilligarbete tycks vara relaterat till bättre välbefinnande. Att vidareutbilda sig och förvärva nya kunskaper och färdigheter kan upplevas som meningsfullt i livet som pensionär. För en del är det ett sätt att hantera förluster och förändringar. Andra ser det som en möjlighet till utveckling och kreativitet. I Sverige har äldre personers deltagande i studiecirklar och kurser ökat under den senaste tioårsperioden, särskilt bland de allra äldsta (85+). i fjärde åldern Även i fjärde åldern är det viktigt att uppleva tillvaron som meningsfull och känna sig delaktig i saker som händer omkring en. Vad som upplevs som meningsfullt är naturligtvis individuellt, men många gånger kan en till synes så enkel sak som att själv kunna upprätthålla sin vardags rutin, t.ex. handla, laga mat och besöka vänner, värderas högt. Att kunna klara sig själv och bibehålla sina intressen och sin vardagsrutin ger mening i vardagen.

12 10 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Samspel mellan individ och samhälle För att folkhälsoarbetet ska bli framgångsrikt krävs ett bra samspel mellan samhället och individen. Insatserna bör ske på såväl samhälls-, som grupp- och individnivå. Men samhället kan bara möjliggöra - det hälsosamma valet måste individen göra själv. I folkhälsosammanhang används ofta begreppet stödjande miljöer. Samhällsplanering och bostadsförsörjning är två viktiga delar för att främja en god hälsa för äldre. En boendemiljö som upplevs som trygg och säker, är tillgänglig och stimulerar till grannkontakter kan beskrivas som hälsofrämjande. Kommunerna har ansvar för att planera så att alla i kommunen kan bo i goda bostäder med en bra boendemiljö. De arbetar med bostadsplaneringen bl.a. när översiktsplanerna aktualiseras, i fördjupade översiktsplaner, i detaljplaner och program för förändringar av eller byggande av nya bostadsområden. Byggnader ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Dessa ska också kunna använda allmänna platser och anläggningar. Bostaden centrum i den äldres liv Bostaden är den invanda och trygga miljön, förknippad med alla minnen av vad som passerat i lägenheten och i dess omgivningar. Förankringen i bostadsområdet och den egna lägenheten är för många central och betydelsen av detta ökar med åren. Bostaden beskrivs av många som en del av en själv och ens identitet. I allra första rummet sätts trygghet. För de allra flesta handlar tryggheten främst om relationen till de närboende. Det är viktigt att ha bra grannar, att veta vilka de är och att de vet vem jag är. Ju äldre man är, desto högre skattas detta. I den fjärde åldern kan bostaden vara det som håller ihop ens jag men den kan också upplevas som ett fängelse. Hemmet står för en kontinuitet i livet även när mycket förändrats runt om en från att ha varit platsen för familjen är det nu änkans hem, med alla hennes minnen. För personer med demens kan det egna hemmet, med allt det vardagliga, kända, fungera som ett stöd för den egna identiteten. Tillgänglighet inget omöjligt mål God hälsa och tillgänglig bostad korresponderar med trivseln i hemmet och upplevelsen av kontroll över sitt liv. Dålig tillgänglighet i hemmet ökar risken för depression. Många äldre bor i bostäder som saknar hiss eller där man måste passera trappor för att komma till hissen. De statliga hissbidrag som hittills prövats för att få in hissar i äldre flerbostadshus har haft en alltför begränsad effekt. Hygienutrymmena är ofta akilleshälen när rörelseförmågan avtar. Bostadsanpassning möjliggör ett större oberoende och ett minskat behov av omsorg. I hus som saknar hiss kan en handikapphiss vara en möjlighet. Bostadsanpassning kan ge positiva effekter på den äldres aktivitetsmönster, och då inte bara på dem som hänger samman med boendet. Design för alla börjar bli ett alltmer etablerat begrepp. Idén är att alla de bruksföremål man använder i vardagen och de miljöer där man rör sig ska vara användbara och tillgängliga för alla människor oavsett funktionshinder. För att äldre med nedsatt funktionsförmåga fortfarande ska kunna uträtta sina ärenden eller få en nypa frisk luft på egen hand krävs åtgärder som på olika sätt gör miljön mer framkomlig: släta trottoarer, väl snöröjda och sandade vintertid, låga trottoarkanter, tillräckligt långa övergångstider vid signalreglerade korsningar och tydliga skyltar i affärer och servicelokaler. En hälsosam närmiljö I en hälsosam närmiljö kan man själv sköta sina dagliga sysslor. Det förutsätter t.ex. att dagligvarubutik finns i närområdet. Området måste också upplevas som tryggt med tillfredsställande

13 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 11 belysning, säker trafikmiljö och fritt från busliv. Naturliga mötesplatser är viktiga, exempelvis kaféer, restauranger, kvarters- och föreningslokaler. Lika viktigt är att trapphus och entréer, gårdar och andra platser utformas så att de underlättar kontakter och att det finns gott om bänkar och andra platser där man kan vila sig. Spontana kontakter uppstår inte var som helst. Det är inte helt lätt att planera fram miljöer som främjar kontakt men det kan vara alltför enkelt att planera bort dem. Det krävs vad man ibland kallar samhandlingsarenor, offentliga rum som kan vara en parkbänk likaväl som den lokala butiken eller trapphuset. Det är viktigt att värna om sådana platser eftersom det ofta tar lång tid att etablera nya. Endast med god lokal kunskap kan man se vad som är av betydelse och måste värnas i närmiljön. Nära tillgång till parker, strövområden, cykelbanor, gångvägar och motionsanläggningar ger goda förutsättningar för äldre att bibehålla eller förvärva motionsvanor, som även i måttliga doser kan ge mycket goda hälsoeffekter. Det är därför angeläget att sådana anläggningar utformas också med hänsyn till de äldres behov. Det är viktigt att värna om offentliga rum som främjar kontakter.

14 12 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Samhällsplanering för att förebygga skador Många av de miljöer där skador uppkommer är kommunens ansvar. På svenskt initiativ lanserades 1989 konceptet En säker och trygg kommun. Kommuner som deltar åtar sig att bedriva ett brett, långsiktigt arbete i syfte att förebygga olycksfall och skador. Det ska finnas en grupp som har ansvaret för säkerhetsarbetet, som ska ske med en bred delaktighet från kommuninvånarnas sida. Man ska särskilt uppmärksamma grupper och miljöer där olycksrisken är stor. Man ska dokumentera skadornas frekvens och orsaker, och utvärdera effekterna av de åtgärder man vidtar. Vissa kommuner har arbetat under lång tid med skadeförebyggande åtgärder, bl.a. Falköping och Lidköping. Resultaten under och 90-talen var goda, i Lidköping minskade fallolyckorna med cirka sex procent årligen under en femårsperiod. Tack vare förebyggande insatser har ökningen av antalet höftfrakturer stannat av från början av 1990-talet i Sverige, trots att befolkningen blivit betydligt äldre. För varje höftfraktur som förebyggs sparar kommun och landsting sammanlagt ca kronor. Utemiljön lika viktig i den fjärde åldern I den fjärde åldern är man alltjämt intresserad av att komma ut på promenad, även om man sitter i rullstol. Möjlighet att få frisk luft, att få röra på sig, att se träd, blommor och buskar, att upptäcka fåglar, fjärilar och andra djur samt att höra vind, fåglar och andra naturens ljud är önskemål som uppskattas av dem som bor på äldreboenden. Alla vill komma ut åtminstone en gång i veckan, hälften vill komma ut oftare än de gör idag. Solljus och luft har en positiv hälsoeffekt. Miljön måste vara attraktiv och locka till utevistelse. Det får inte vara stora avstånd eller nivåskillnader i utemiljön. Personalen måste ha tid både att motivera och följa med.

15 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 13 För varje höftfraktur som förebyggs sparar kommun och landsting sammanlagt ca kronor. Kommunikationer Bilen en frihetsfaktor En del i att ha kontroll över sitt eget liv är att kunna ta sig dit man vill, när man vill. Bilen underlättar för den äldre att leva ett självständigt liv. Ny forskning visar att äldre bilförare inte råkar ut för fler olyckor än yngre personer. Äldre förare kompenserar för de hinder de kan ha, som långsammare reaktionsförmåga, sämre syn, sämre hörsel. Den äldre kör så att hon/han alltid har en säkerhetsmarginal. Trafikmiljön kan anpassas för att underlätta för den äldre bilföraren. God vägbelysning, tydliga vägmärken och trafiksignaler liksom vägmarkeringar, förvarningar inför vägkorsningar m.m. och att vägarna utformas förutsägbara är exempel på sådana åtgärder. Tillgänglig kollektivtrafik senast 2010 För framförallt de äldre pensionärerna avgör de kollektiva kommunikationerna möjligheten att delta i de aktiviteter man vill. Särskilt gäller detta ensamboende kvinnor. Riksdagen har beslutat att kollektivtrafiken ska vara fullt anpassad till personer med funktionshinder år Nigande bussar och tåg och spårvagnar med låga golv underlättar, men lika viktigt är möjligheterna att ta sig till hållplatsen eller stationen. Det får inte vara för långt eller för backigt till hållplatsen och den får gärna vara klimatskyddad och ha en sittplats. Man ska kunna vara lika säker på att rulltrappan och hissen fungerar på stationen som i köpcentret. Tryggheten för den äldre är inte bara att tidtabellen hålls utan också att man hinner sätta sig i bussen innan chauffören kör iväg. Tekniska lösningar måste kombineras med utbildning för kollektivtrafikens personal. Personer med rörelsehinder prioriterar korta gångavstånd och direktresa, något som vanliga busslinjer kan ha svårt att svara upp mot. I många tätorter har särskilda servicelinjer inrättats, med bussar som är särskilt anpassade för personer med funktionshinder, och med en sträckning anpassad för de äldres behov. I vissa kommuner prövas en anropsstyrd trafik. Erfarenheterna visar att bussarna fått en viktig roll också som mötesplats. De har blivit en plats för att förnya vänskap och knyta nya vänkontakter i en helt annan utsträckning än vad som hade förväntats.

16 14 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Hälsofrämjande vård och omsorg Hälso- och sjukvårdslagen reglerar inte bara ansvaret för de sjukvårdande insatserna utan också för de förebyggande och hälsofrämjande (HSL 2c). Denna roll kan axlas på flera sätt. Hälsosamtal och förebyggande hembesök Hälsosamtal kan ske i olika former, vid besök på vårdcentralen, när distriktssköterskan är hemma hos hemsjukvårdspatienten eller mer generellt till en viss grupp eller alla äldre. I samhället borde tvärprofessionella hälsocenter med bl.a. sjukgymnaster, arbetsterapeuter, dietister och sociologer byggas upp, dit äldre personer kan inbjudas till ett smörgåsbord av aktiviteter, t.ex. kurser, kartläggning av aktivitetsnivå och kontroll av funktionsförmåga. Denna kontroll ska ligga till grund för individuella, skräddarsydda träningsråd som fortlöpande bör följas upp. Hälsosamtal vid så kallade förebyggande hembesök kan vara en framgångsrik metod för att nå grupper som annars är svåra att nå med information om hälsa och livsstil. I Nordmalings kommun har en tvåårig försöksverksamhet nu permanentats. Utvärderingen har bl.a. visat att kommunens och landstingets kostnader för hembesöken balanseras av ett minskat vårdutnyttjande. Vidare visade det sig att i försöksgruppen halverades antalet dödsfall, jämfört med det förväntade. Dessutom förbättrades både den fysiska och den psykiska hälsan i försöksgruppen, jämfört med kontrollgruppen. Eftersom personerna blivit i genomsnitt två år äldre borde hälsoläget i stället ha försämrats, vilket skedde i kontrollgruppen. Förebygga fallskador Fallskador bland äldre är idag ett av våra mest omfattande folkhälsoproblem. Orsaken till fallolyckorna finns både hos individen och omgivningen. Att man faller kan bero på åldersförändringar i balanssystemet, led- och muskelproblem, nedsatt syn, yrsel, allmän svaghet, undernäring och mediciner. Många fall leder inte till en skada, men kan innebära att individen blir rädd att falla igen och undviker att röra sig, vilket ytterligare ökar risken att falla på grund av instabilitet och dålig balans. Risken för fraktur ökar om den som faller har osteoporos. Hemmets utrustning måste vara utformad så att det krävs minimal fysisk förmåga för att använda den utan hjälp av andra. God belysning är viktigt, inte minst i entréer och trapphus. Skadeförebyggande åtgärder i hemmet är ofta enkla och kan utföras av den äldre själv. Distriktssköterskor och vårdbiträden kan vara viktiga ambassadörer för ett säkerhetstänkande i hemmet.

17 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 15 Genomgång av läkemedel Sedan slutet av 1980-talet har läkemedelsanvändningen hos personer som är 80 år eller äldre ökat från i genomsnitt tre till fem läkemedel per person. Denna utveckling beror till stor del på att nya läkemedel och nya behandlingsprinciper har gett möjlighet till en effektiv behandling vid allt fler diagnoser. Samtidigt kan en omfattande användning av läkemedel orsaka problem, särskilt i kombination med flera sjukdomar. Studier såväl i Sverige som internationellt har visat att en betydande andel av akuta inläggningar på sjukhus av äldre orsakas av läkemedelsproblem. Kontinuerlig uppföljning av insatta läkemedel är oroväckande ovanligt i äldrevården. Lika stor uppmärksamhet som distriktssköterskor och undersköterskor måste ägna åt att säkerställa att den äldre får sin medicin, lika stor uppmärksamhet borde från läkarhåll ägnas att det är rätt läkemedel. Utbildningsinsatser för att öka kunskapen om äldre och läkemedel behövs på alla nivåer i vården. Läkemedelsgenomgångar börjar bli vanliga i särskilt boende, men är ännu alltför sällsynta i ordinärt boende. Träna minnet När man blir gammal blir man glömsk, är en vanlig föreställning, men det har visat sig vara en sanning med modifikation. Visst försämras minnet, men inte den dagen man fyller 65 år och inte i alla avseenden. Förändringarna i minnets kapacitet börjar i 30-årsåldern, men det är främst intaget av ny information, så kallad rörlig intelligens, som påverkas. Det går inte längre att bara lyssna noga utan man måste i högre grad via associationer foga ihop det nya med det man redan vet och kan, så kallad kristalliserad intelligens. All tänkbar kunskap man förvärvar genom livet blir alltså till framtida stöd för minnet och dess möjligheter till associationer. Det går att kompensera normala åldersförändringar och bromsa processen något. På samma sätt som kroppen mår bra av frisk luft och promenader, mår minnet bra av mental aktivitet. Rökning Positiva hälsoeffekter av ett rökstopp ses även hos äldre individer. Exempelvis förbättras blodcirkulation, lungfunktion och sårläkning kort efter att man slutat röka. Under det första året sjunker också risken för hjärt-kärlsjukdomar ett år efter rökstoppet har den förhöjda risken för hjärt-kärlsjukdomar halverats. Risken att få gråstarr minskar också med rökstopp. Hälsosamtal där läkaren tar upp hälsovinsterna med att sluta röka är effektivt för att få folk att sluta röka. Metoden är inte lika beprövad i äldre åldersgrupper som i yngre, men vissa belägg finns. Olika former av riskreduktion bör diskuteras i hälsosamtalet där den äldre måste vara delaktig i utformandet av en personlig hälsoplanering. Äldre personers mottaglighet för den här typen av interventioner tycks vara stor vid sjukhusvistelser, t.ex. efter hjärtinfarkt. Det är dock viktigt att insatserna och samtalen är anpassade efter den äldres situation och framförs på ett lämpligt sätt. Alkohol Samband har påvisats mellan hög alkoholkonsumtion och olika typer av skador, frakturer, depression, högt blodtryck, diabetes och besök vid akutmottagning. Dessutom interagerar en del läkemedel med alkohol, vilket kan få skadliga konsekvenser, alternativt påverka effekten av läkemedlen. Ett sätt att få äldre, som dricker för mycket, att minska konsumtionen är att erbjuda hälsosamtal med läkare. Resultaten från ett amerikanskt projekt tyder på att primärvårdsläkare på ett både tids- och kostnadseffektivt sätt kan bidra till att minska konsumtionen av alkohol bland äldre.

18 16 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Prevention av vissa sjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar är den främsta dödsorsaken bland både män och kvinnor. Här finns en stor potential till förebyggande insatser. Regelbunden, måttlig fysisk aktivitet hos äldre har lika positiva effekter på blodtryck och blodfetter som medicinsk behandling. Andra modifierbara riskfaktorer är rökning och övervikt. Genom en anpassad och balanserad kost kan man främja hjärtkärlhälsan ytterligare. Cancer Karaktäristiskt för många cancerformer är den långa tid som går från det man utsatts för vissa risker till insjuknande. Förebyggande åtgärder måste sättas in i tid och frågan kan då ställas om det är för sent när man kommit upp i åren. Många insatser i syfte att minska risken för cancer, som bättre matvanor (mer fibrer, mindre fett, mer frukt och grönsaker), rökstopp och regelbunden fysisk aktivitet, har emellertid också omedelbara effekter på hälsa och välbefinnande, vilket motiverar att de görs oavsett åldern. Demens Säkra riskfaktorer för demens är hög ålder, demenssjukdom i släkten och en genetisk faktor (ApoE e4 som ungefär var fjärde person har). Dessa faktorer är svåra att göra något åt, men under de senaste åren tyder resultatet från longitudinella studier på att det också finns flera riskfaktorer som kan åtgärdas. Kontroll av blodtrycket Högt blodtryck är en riskfaktor för att insjukna i en demenssjukdom. Även ett lågt diastoliskt blodtryck kan ha samband med en ökad risk för demens, vilket kan bero på att blodgenomströmningen i hjärnan inte blir tillräcklig. Ett aktivt och socialt liv i hög ålder Också livsstilen har en klar betydelse för risken att utveckla demenssjukdom. Flera studier visar på ett samband mellan väl fungerande socialt nätverk samt intellektuell och social stimulans och minskad risk för demens. Kost, alkohol och läkemedel Det finns studier som visat att fettsnål diet som innehåller mycket fisk och antioxidanter, t.ex. grönsaker och frukt, kan minska risken för demens. Höga kolesterolvärden och fetma i medelåldern ökar risken för demens senare i livet. Alkohol är en riskfaktor, i synnerhet för personer med den genetiska riskfaktorn ApoE e4, men kan i liten mängd för andra grupper möjligen minska risken för Alzheimers sjukdom. Hjälpmedel Fler personer med demenssjukdom bor kvar hemma längre. Stöd i form av teknik och hjälpmedel blir då viktigt för att ge trygghet och ökad självständighet i vardagen för den demenssjuke och dennes närstående. Depression Endast hälften av dem som har depression, ångestsyndrom eller psykos söker hjälp för detta, vilket är naturligt med hänsyn till sjukdomsbilden. Det ökar kraven på att omgivningen är observant. Många äldre med depression söker sig till sin allmänläkare för kroppsliga symptom, men depressionen uppmärksammas inte alltid, trots att den är behandlingsbar och lidandet skulle kunna minskas. Äldre personer som har en nedsatt förmåga att klara sina dagliga aktiviteter löper en extra stor risk att utveckla psykisk ohälsa. Andra riskgrupper är personer som råkat ut för svåra livshändelser eller har ett dåligt socialt nätverk. Riktade stödinsatser, t.ex. till nyblivna änkor/änkemän, har visat sig framgångsrikt. Åldersdiabetes Tidig upptäckt av så kallad åldersdiabetes, liksom livsstilspåverkande rådgivning, är två viktiga uppdrag för primärvården. Utvecklingen av diabetes föregås vanligen av ett stadium av nedsatt sockertolerans med måttligt förhöjda blodsockervärden och kan upptäckas med ett så kallat glukosintoleranstest. Måttlig fysisk aktivitet har visats ha positiva effekter på blodsockernivåer och insulinkänslighet. Förändrade matvanor kan också ge positiva hälsoeffekter. Förändringar av kosten och fysisk aktivitet är särskilt angeläget för dem som är överviktiga.

19 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar 17 God munhygien Paradoxalt nog har förbättringarna i tandhälsa, där allt fler har kvar egna tänder i hög ålder, ökat risken att få tandproblem vid sjukdom som exempelvis stroke eller demens ifall tandvården missköts. I den fjärde åldern är det inte ovanligt att man behöver hjälp med sin munhygien. Det krävs då att vårdpersonalen har kunskap och får träning i hur man sköter de äldres tandhälsa. Det är angeläget att bevaka att de som har rätt till uppsökande tandvård får del av detta, inte minst de som bor i ordinärt boende. Intellektuell och social stimulans kan minska risken för demens. Hörsel- och synnedsättningar Primärvården har en viktig roll när det gäller att uppmärksamma syn- och hörselnedsättningar och identifiera orsakerna, liksom att lotsa till hörselklinik eller syncentral. Som läkare i primärvården bör man undersöka och fråga äldre om hörseln. Många äldre tror att dålig hörsel hör till åldrandet och talar därför inte om problemet för sin läkare; än värre är att många läkare verkar ha samma syn. Av de totalt ca som har en hörapparat är flertalet äldre. Andra har enklare hörselhjälpmedel. Betydelsen av att kunna använda denna teknik kan inte nog betonas för möjligheten att leva ett aktivt liv. Ett problem för främst äldre med hörselskador är långa kötider för att få en hörapparat och det kan också vara krångligt att använda apparaten när de väl fått den. Behovet av ljus ökar med åldern. En 60-åring behöver dubbelt så mycket ljus som en 40-åring. Det finns studier som visar på sambandet mellan hälsa och ljus hos äldre personer när det gäller bl.a. fysisk kondition, ensamhet, humör, oro och allmänt hälsotillstånd. En enkel slutsats är att en upplysningskampanj kring sambandet ljus och hälsa väsentligt skulle höja folkhälsan hos äldre. Lägg därtill att ca personer över 65 år har förändringar i gula fläcken makuladegeneration en sjukdom där synnedsättningen försämras med åldern och som inte kan opereras. Den som har sjukdomen kan och vågar göra mindre, blir inte lika socialt aktiv, får mindre motion och en ond cirkel skapas. God belysning, glasögon eller annan enkel optik kan vara den hälsoteknik som bryter cirkeln. En 60-åring behöver dubbelt så mycket ljus som en 40-åring.

20 18 hälsoutveckling och hälsofrämjande insatser på äldre dar Rehabilitering med ett livslångt perspektiv Rehabilitering är en förutsättning för att kunna återfå sina förmågor efter t.ex. en höftledsfraktur eller en stroke. Dessvärre är detta ett område där den äldre lätt hamnar mellan stolarna. Ofta behöver man återkommande träningsperioder och funktionsuppehållande träning. Äldre vars funktioner sakta försämras har en ännu sämre situation de uppmärksammas ofta inte alls. Rehabilitering för de äldsta åldersgrupperna har inte något självklart slut. Det handlar inte bara om att förbättra utan också om att vidmakthålla åtminstone en del av sina förmågor. Enkla hjälpmedel för att bemästra vardagen En folkhälsohöjare av stora mått. Världens bästa hjälpmedel. Min bästa vän. Omdömena är många om rollatorn, det kanske enskilt vanligaste och viktigaste hjälpmedlet för äldre personer med funktionsnedsättningar. Den har bokstavligen blivit en folkrörelse för hälsa. Den skapar vilja och förmåga att vara fysiskt aktiv och den förebygger fall. Den har för många givit förutsättningar för ett rikare socialt liv med allt vad det innebär för psykiskt välbefinnande och livskvalitet. Studier visar att ca 20 procent av 70-åringar och 47 procent av 76-åringar i ordinärt boende har hjälpmedel för att kompensera brister i rörelse- eller balansförmåga. Utöver en rollator kan det handla om stödhandtag vid toalett och badkar, toaförhöjningar och badbrädor. De bidrar i stor utsträckning till att underlätta de dagliga aktiviteterna, ja, är ofta nödvändiga för att klara dem. De inte bara möjliggör en aktivitet fysiskt utan de skapar en trygghet och en säkerhet att våga utföra den. Teknik i form av rollatorer och andra hjälpmedel är också bra för att förebygga fall. Genom projektet Seniorhälsa fick de äldre såväl bättre blodtryck och blodsocker som nya vänner och fasta mötesplatser.

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Hälsovård för äldre en investering för framtiden

Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre en investering för framtiden Hälsovård för äldre - en investering för framtiden Vårdförbundet vill se en tydlig plan för att förebygga ohälsa. Genom att införa ett nationellt program

Läs mer

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011

Sammanfattning av FaRmors dag 27 maj 2011 1 (6) Lena Svantesson av FaRmors dag 27 maj 2011 Det nionde seminariet kring Fysisk aktivitet ägde som vanligt rum i Landstingssalen. Temat denna gång var FaR fysisk aktivitet på recept, fysisk aktivitet

Läs mer

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa

Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Hur mår hallänningen? Fokus på Äldres hälsa Katarina Haraldsson Amir Baigi Ulf Strömberg Bertil Marklund Förord Den ökande andelen äldre i befolkningen skapar ett behov av mer kunskap om hur människor

Läs mer

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig!

Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! Fysisk aktivitet hjälper dig att behålla hälsan! Fysisk aktivitet lönar sig! 1 Vår kropp är gjord för att vara i rörelse. Kroppen behöver användas för att hållas i form! Den fysiskt inaktiva livsstil som

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution

Hälsa, kondition och muskelstyrka. En introdution Hälsa, kondition och muskelstyrka En introdution Roger Sundin och Christoffer Westlund, S:t Olof skola, 2015 Hälsa Vad är hälsa? Äta litet, dricka vatten, roligt sällskap, sömn om natten Käckt arbeta,

Läs mer

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011.

Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Områden att uppmärksamma i det kommunövergripande folkhälsoarbetet 2008-2011. Bakgrund Utgångspunkt för kommunens folkhälsoarbete är: Kommunfullmäktiges beslut (1999-12-09) om miljönämndens ansvar att

Läs mer

mötesplats mitt i Dalarna!

mötesplats mitt i Dalarna! Folkhälsoprogram för Gagnefs kommun mötesplats mitt i Dalarna! Gagnef är mötet som skapar hemkänsla. Här möts inte bara älvar och vägar, här möter du även Dalarna, dina barns lärare, dina grannar och byalaget.

Läs mer

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312

Passion för livet SenioriForm. Högskolan 20130312 Passion för livet Högskolan 20130312 Introduktion Hälsa - ohälsa Frisk- sjuk Varför ska vi röra oss och belasta kroppen? Motivation och bryta vanor Säkerhet Inre miljö Utemiljö Fallolyckor i hemmet. Förebyggande

Läs mer

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller?

Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? FALLFÖREBYGGANDE STUDIE I ÖREBRO LÄN, SVERIGE - en randomiserad kontrollerad studie Kan undersköterskor förebygga att hemmaboende äldre med fallrisk faller? Jenny Forsberg, sjukgymnast Örebro läns landsting

Läs mer

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130

Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun. Äldrepolitiskt program 2012-2025. Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Ett gott liv på äldre dar i Eksjö kommun Fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19, 130 Fotografer: Duo Fotografi, Johan Lindqvist, Annelie Sjöberg, Inger Nilsson, Laila Mikaelsen, Therese Pettersson,

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof

Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Ylva Arnhof Sjuka i onödan? Hur friska är personer med funktionsnedsättning? Detta är en lättläst version av rapporten Onödig ohälsa Hälsoläget

Läs mer

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun

Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun Innehåll Framtidens äldreomsorg i Alingsås kommun sid 3 Befolkningsprognos för äldre i Alingsås kommun sid 4 Att bo tryggt sid 5 Stöd för ett gott åldrande sid

Läs mer

Information till dig som har kranskärlssjukdom

Information till dig som har kranskärlssjukdom Information till dig som har kranskärlssjukdom Sammanställning av Eva Patriksson leg.sjusköterska Granskad av Maria Lachonius verksamhetsutvecklare kardiologi, Truls Råmunddal specialistläkare kardiologi

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Hälsan ligger i dina händer och sitter i dina fötter. Det är inte alltid som läkemedel, som man skulle kunna tro, är den bästa medicinen för

Läs mer

Folkhälsa Fakta i korthet

Folkhälsa Fakta i korthet Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet

Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18. Folkhälsoplan. I Säters kommun. SÄTERS KOMMUN Kansliet Antagen av kommunfullmäktige 2012-02-23, 18 Folkhälsoplan I Säters kommun SÄTERS KOMMUN Kansliet Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund... 1 1.1 Folkhälsa... 1 2. Syfte... 2 3. Folkhälsomål... 2 3.1

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning

Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa

Läs mer

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete

Tobaksavvänjning. en del i ett tobaksförebyggande arbete Tobaksavvänjning en del i ett tobaksförebyggande arbete STATENS FOLKHÄLSOINSTITUT, ÖSTERSUND 2009 ISBN: 978-91-7257-660-5 OMSLAGSFOTO: sandra pettersson/fotograftina.se FOTO INLAGA: sandra pettersson/fotograftina.se

Läs mer

Kan motion orsaka hälsa?

Kan motion orsaka hälsa? Fysisk aktivitet skapar frisk personal Kan motion orsaka hälsa? Pia Hancke Leg. Sjukgymnast / ergonom Hälsoforum Växjö Var 4:e 5 % 1/4 > 45 1 20 % 30 % < 1/3, 1/3 800 000 100 117? 16.000.000.000 Var

Läs mer

Fysisk aktivitet på recept

Fysisk aktivitet på recept Fysisk aktivitet på recept - en aktiv väg till bättre hälsa Den bästa aktiviteten är den som blir av - Undvik långvarigt stillasittande (över två timmar i sträck). - Motionera så du blir varm och andfådd

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun

Trygghet och glädje hela livet. Äldreomsorg i Karlskrona kommun Trygghet och glädje hela livet Äldreomsorg i Karlskrona kommun Hej senior! I den här broschyren berättar vi om de olika insatser som Karlskrona kommun erbjuder dig som fyllt 65 år. Sveriges pensionärer

Läs mer

Sveriges elva folkhälsomål

Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål Sveriges elva folkhälsomål En god hälsa för hela befolkningen Sverige har en nationell folkhälsopolitik med elva målområden. Målområdena omfattar de bestämningsfaktorer som har

Läs mer

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor

Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Råd och tips på hur du kan förebygga fallolyckor Fall och fallskador kan förebyggas Risken att ramla och drabbas av skador ökar med stigande ålder. Det finns en hel del du kan göra själv eller tillsammans

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal

Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Utbildning om fall/-prevention för hemvårdpersonal Inledning Sveriges äldre befolkning ökar och det innebär att vi måste vara aktiva och arbeta på ett bra sätt. Hilma är en gränsöverskridande samverkansform

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Folkhälsoplan 2014-2015

Folkhälsoplan 2014-2015 Folkhälsoplan 2014-2015 Antagen av folkhälsorådet den 26 februari 2014, 5 Inledning En av de stora strategiska utmaningar som Sverige står inför är att stimulera en god hälsa på lika villkor. Folkhälsoarbete

Läs mer

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING

Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING Hjälp och stöd i hemmet FÖR ÄLDRE OCH FÖR PERSONER MED FUNKTIONSNEDSÄTTNING HJÄLP OCH STÖD I HEMMET Svedala kommun har enligt Socialtjänstlagen (SoL) ansvar för att personer som bor eller vistas i kommunen

Läs mer

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012

Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Vård- och omsorgsförvaltningen Projekt BRA-grupper - för att öka det sociala innehållet för äldre i ordinärt boende 2011-2012 Slutrapport Mölndals stad December 2012 Lotta Malm Projektledare Projekt BRA-grupper

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer

Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Slutförslag 2012-02-02 Politisk viljeinriktning för tillämpning av sjukdomsförebyggande metoder i Uppsala- Örebroregionen, baserad på Socialstyrelsens Nationella riktlinjer Antagen av Samverkansnämnden

Läs mer

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil

Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Motivation och stöttning till en hälsosam och balanserad livsstil Att leva ett långt och friskt liv är ett mål för många. En sund och hälsosam livsstil är en bra grund för en hög livskvalitet genom livet.

Läs mer

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018

Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 Värdig äldreomsorg Västeråsmoderaternas äldreprogram för 2014-2018 1 Värdig äldreomsorg Västeråsarna blir allt äldre. Tack vare sjukvården kan vi bota allt fler sjukdomar och många får möjligheten att

Läs mer

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag

att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag att skapa och bygga miljöer för en aktiv vardag Statens folkhälsoinstitut, Östersund isbn: 978-91-7257-473-1 omslagsillustration: AB Typoform/Ann Sjögren grafisk form: AB Typoform foto: sid 5 Peter de

Läs mer

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa

Högt blodtryck. Ordination motion. Vägen till bättre hälsa Högt blodtryck Ordination motion Vägen till bättre hälsa Till dig som har högt blodtryck Högt blodtryck är i dag den största riskfaktorn för sjukdomar i hjärta och blodkärl, till exempel stroke och hjärtinfarkt.

Läs mer

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se

Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Flerårigt projekt för att förbättra äldres läkemedelsbehandling Apoteket AB, PRO, SPF www.kollpalakemedel.se Koll på läkemedel inte längre projekt utan permanent verksamhet Fakta om äldre och läkemedel

Läs mer

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex.

Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. Inaktivitet och stillasittande är några av de riskfaktorer som påverkar människans hälsa negativt. Med rätt stöd och verktyg tex. FaR, kan vi som hälso- och sjukvårdspersonal ge många människor bättre

Läs mer

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård

2008-06-16 Reviderad 2013-01-03. Riktlinjer Demensvård 2008-06-16 Reviderad 2013-01-03 Riktlinjer Demensvård 2(9) Innehållsförteckning Riktlinjer Demensvård... 1 Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Demenssjukdom... 3 Befolkningsstruktur 4 Demensvård.4

Läs mer

Folkhälsoarbete i Östersund

Folkhälsoarbete i Östersund Folkhälsoarbete i Östersund Vad är hälsa? Hälsa är ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. (WHO 1948) Hälsa är en resurs för en handlande människa att nå något annat.

Läs mer

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län

Ett liv i rörelse. Jag har bestämt mig! Verktyg för ändrade levnadsvanor. från Landstinget i Jönköpings län Ett liv i rörelse Jag har bestämt mig! i Verktyg för ändrade levnadsvanor 1 från Landstinget i Jönköpings län Ansvarig för innehåll: Distriktsläkare Hans Lingfors, 036-32 52 04 primärvårdens forsknings-

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan?

Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Hur påverkar psykisk ohälsa Blekinges befolkning? och den kroppsliga hälsan? Psykisk ohälsa och folkhälsomålen Påverkar Delaktighet i samhället Ekonomisk och social trygghet Trygga och goda uppväxtvillkor

Läs mer

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014

Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet. Onsdagen den 19 mars 2014 Sektionen äldres hälsa, Fysioterapeuterna Sjukgymnastförbundet Onsdagen den 19 mars 2014 Elsa Ingesson, Qulturum Elsa Ingesson, Qulturum Passion för livet Ett bra liv med bästa möjliga hälsa Passion för

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA

DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA DINA LEVNADSVANOR DU KAN GÖRA MYCKET FÖR ATT PÅVERKA DIN HÄLSA FYSISK AKTIVITET Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det.

Vi socialdemokrater vill satsa på sjukvåden. Vi är övertygade om att det krävs en bred offentlig sjukvård för att alla ska få vård som behöver det. Idag handlar mycket om val. Den 15 maj är det omval till Regionfullmäktige. Alla vi som bor i Västra Götaland ska återigen gå till vallokalen och lägga vår röst. Idag med alla val är det lätt att bli trött,

Läs mer

Fysisk Aktivitet och KOL

Fysisk Aktivitet och KOL Fysisk Aktivitet och KOL Mattias Damberg, Docent, Hjärtkliniken, Karolinska Institutet, KS Solna Specialist i Allmänmedicin, CityPraktiken, Västerås Västerås 2012-04-19 Samarbete Öka självupplevd hälsa

Läs mer

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat

50+ i Europa Sammanfattning av inledande resultat share_en_sw.indd 1 09.04.2006 14:04:49 Uhr share_en_sw.indd 2-3 09.04.2006 14:04:49 Uhr Andelen äldre personer i den totala befolkningen är högre i Europa än på någon annan kontinent och fenomenet med

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET

VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET VERKSAMHETSPLAN FOLKHÄLSORÅDET 2011-2013 LEDAMÖTER 2011: ThomasWerthén Kommunstyrelse (ordf.) Emil Qvarnström Barn- & utb. nämnd Hans Jarstig Socialnämnd Jan-Åke Johansson Kommunled.kontor Åke Lundgren

Läs mer

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med

HÖGT BLODTRYCK. Fysisk aktivitet som medicin vid. Träningsformer som kan vara bra att börja med Träningsformer som kan vara bra att börja med Promenader Förbättrar konditionen. Tänk på: använd skor med bra stötdämpning. Undvik asfalt och kuperad terräng om du har ledproblem. Fysisk aktivitet som

Läs mer

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende

Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende Bra bostäder och välfärdsteknologi en förutsättning för kvarboende 1 Tomas Lagerwall Hjälpmedelsinstitutet tomas.lagerwall@hi.se Tierp 16 januari 2014 Regeringsuppdraget Bo bra på äldre dar Kunskap, kreativitet

Läs mer

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle?

Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Fysisk aktivitet soffpotatis eller hurtbulle? Eva Eurenius Hälsoutvecklare & Med dr i sjukgymnastik Cecilia Edström Hälsoutvecklare & sjukgymnast FoUU-staben, VLL Västerbottens läns landstings vision är

Läs mer

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den

HUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt

Läs mer

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården

Så kan sjukvården förebygga sjukdom. en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården Så kan sjukvården förebygga sjukdom en inspirationsskrift för beslutsfattare i hälso- och sjukvården INNEHÅLLS- FÖRTECKNING Om broschyren... 3 Levnadsvanor påverkar ofta patienternas hälsa... 5 Patienten

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell

Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län. Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell Hälsa och levnadsvanor bland äldre personer i Stockholms län Carin Lennartsson, Neda Agahi och Sven-Erik Wånell Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Box 6909, 102 39 Stockholm Besök: Hantverkargatan 11 B

Läs mer

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden

Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Motion: Socioekonomiska faktorers påverkan på medellivslängden Handlingar i ärendet: Landstingsstyrelsens skrivelse till landstingsfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet Jönköping Protokollsutdrag

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011

Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 HÄLSA PÅ LIKA VILLKOR 2011 1 (5) HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 6148 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Uddevallas resultat i undersökningen Hälsa på lika villkor 2011 Bakgrund

Läs mer

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall

Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall Håll dig på benen Tips och råd för att förebygga fall De flesta fallskador som drabbar äldre personer sker i det egna hemmet och i närmiljön. Kanske har du själv eller någon du känner ramlat den senaste

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19

Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 Inledningsanförande av Bengt Westerberg på konferensen Hälsa för personer med utvecklingsstörning som åldras 2014-11-19 För några decennier sedan var det få barn med svår utvecklingsstörning som nådde

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod

Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Fysisk aktivitet icke farmakologisk metod Betydelsen för äldre Gerthi Persson leg. sjukgymnast, Karlskrona Rehabcenter doktorand Lunds universitet FaR -samordnare Ryggmärgsskada Schizofreni Brist på fysisk

Läs mer

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?

Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Ökad livskvalitet för äldre

Ökad livskvalitet för äldre Stockholm 29 augusti 2010 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den kommande rödgröna regeringsplattformen 2/9 Ökad livskvalitet för äldre 11 äldrepolitiska förslag ur den rödgröna regeringsplattformen

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE

PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE SLSO P s y k i a t r i n S ö d r a PSYKISK OHÄLSA HOS ÄLDRE om psykiska problem hos äldre och dess bemötande inom Psykiatrin Södra layout/illustration: So I fo soifo@home.se Produktion: R L P 08-722 01

Läs mer

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap

Hälsopromenad för seniorer med ett livsviktigt budskap Hälsopromenad Alkohol Alkoholkonsumtionen i Sverige är ca 10 liter ren alkohol per person 15 år och äldre. Över tid har konsumtionsmönstret ändrats så vi dricker mer alkohol under veckorna och inte som

Läs mer

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet

Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Hela ben hela livet om hur du undviker fallolyckor i hemmet Partille kommun, folkhälsorådet och vård- och omsorgsförvaltningen i samarbete med Västra Götalandsregionen. Håll dig på benen Personer i dagens

Läs mer

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid

Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration. Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Neovaskulär (våt) åldersrelaterad makuladegeneration Identifiera symptomen och åtgärda dem i tid Bayer Medinfo hjälper dig med alla frågor om Bayers produkter. Telefon 020 785 8222 (vardagar kl. 9 15)

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

stöd och hjälp i det egna boendet.

stöd och hjälp i det egna boendet. Hemtjänst Trygghetslarm Dagverksamhet Anhörigstöd/Växelvård Korttidsplats Övriga insatser stöd och hjälp i det egna boendet. Välkommen! Vi Vill ge äldre i Åtvidaberg förutsättningar att leva under goda

Läs mer

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket.

I länet uppger 72 procent av kvinnorna och 76 procent av männen i åldern 16-84 år att de mår bra vilket är något högre än i riket. Hälsa Hur en person upplever sitt allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på hälsan. Självskattad hälsa har ett starkt samband med dödlighet. Frågan är mycket värdefull för att följa befolkningens

Läs mer

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö

Barn i familjer med missbruk. Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Barn i familjer med missbruk Insatser till stöd för barn i en otrygg familjemiljö Stöd till utsatta barn och ungdomar Förord av äldre- och folkhälsominister Maria Larsson De flesta barnen i vårt land

Läs mer

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015

Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Vem behöver vad? underlag för bedömning av befolkningens behov av sjukvård, hälsofrämjande och förebyggande insatser åren 2010-2015 Barbara Rubinstein epidemiolog Karin Althoff vårddataanalytiker Rapportens

Läs mer

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM

SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM FÖRBUNDSSTYRELSENS FÖRSLAG SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM REVIDERAT INFÖR KONGRESSEN 2013 SAMHÄLLSPOLITISKT PROGRAM Patientens rätt till vård och rehabilitering Alla hjärt- och lungsjuka patienter ska erbjudas

Läs mer

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37.

Om du får ett negativt beslut kan du överklaga. För mer information, ring mottagningsgruppen på 011-15 27 37. Hemtjänst i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden erbjuder stöd, omsorg och omvårdnad i livets olika skeden. I vård-

Läs mer

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund

Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde. SALA1000, v 1.0, 2010-08-26 1 (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Information, stöd och utredning Klas-Göran Gidlöf HANDLINGSPLAN för tillgänglighetsarbetet inom VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS verksamhetsområde.

Läs mer

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder

Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andelen hörselskadade ökar med stigande ålder Andel hörselskadade bland äldre 65-74 år: 28 % 75-84 år: 39 % 85-110 år: 46 % Källa: SCB, genomsnitt 2008-2012 På sjukhus och äldreboenden är det inte ovanligt

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen!

Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Välkommen till Rehabcentrum Kungsholmen! Att drabbas av en sjukdom eller skada innebär ofta ett nytt läge i livet. När livsvillkoren förändras kan du behöva professionell hjälp på vägen tillbaka. Vi erbjuder

Läs mer

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg

Jämlik hälsa. Utmaningar i Nordöstra Göteborg. Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Jämlik hälsa Utmaningar i Nordöstra Göteborg Håkan Werner Linnarsson (s) Ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden för nordöstra Göteborg Nordöstra Göteborg 3 stadsdelar Angered Östra Götebog Örgryte-Härlanda

Läs mer