Vägen in i Sverige anno Sammanställd av Marianne Barrljung, Hushållningssällskapet Väst marianne.barrljung@hush.se; ,

Transkript

1 Vägen in i Sverige anno Sammanställd av Marianne Barrljung, Hushållningssällskapet Väst marianne.barrljung@hush.se; , Detta är en biprodukt av projektet Grön integration på landsbygden. Om du i rapporten finner felaktigheter, så är undertecknad tacksam om att få ta del av din kunskap för att kunna korrigera dokumentet. Dokumentet finns i sin helhet på : Ta även del av slutrapporten för pilotprojektet Grön integration - på landsbygden tillgänglig från maj Vi avser att med denna sammanfattning skapa en helhetsbild, som kan underlätta för dig som vill arbeta med integrationsfrågor. Ordlistan längst bak är ett redskap för detta. Förändringar i antågande Just nu pågår ett aktivt förändringsarbete på nationell nivå för att förbättra och effektivisera utrikesföddas tillträde till den svenska arenan. Det är viktigt att påpeka att skillnaderna av arbetsmetoder i kommunerna skiljer sig avsevärt från varandra. Landsbygden har levt en anonym tillvaro när det gäller att ta tillvara utrikesföddas kompetens. Det har heller inte funnits några större initiativ från samhällets sida att förändra detta utan stora insatser görs och satsas utan att landsbygden ses som en utvecklingsarena för utrikesfödda. Migration och uppehållstillstånd i Sverige Under 2008 minskade antalet uppehållstillstånd för flyktingar och flyktinganhöriga med från personer under 2007 till för Få nyanlända hamnar i landsbygdskommunerna utan de flesta hamnar i de större städerna. Vilket innebär att det finns relativt begränsade möjligheter att få relationer med utrikesfödda. Till Sverige kommer förutom personer som är skyddsbehövande även arbetssökande, studenter samt kärleksinvandrare. Vilket innebär att det totala antalet personer som fick uppehållstillstånd under 2008 ökade. Medan skyddsbehövande minskade. Migrationsverket är den första instansen Flyktingar ansöker om asyl hos Migrationsverket som handlägger och beslutar om uppehållstillstånd baserat på den utredning som görs. Den asylsökande får berätta varför han behöver söka asyl, fingeravtryck och färdvägar är andra frågor som skall besvaras. I allmänhet söker man asyl efter att man kommit in i landet, men det kan även ske vid gränsen, då polisen förmedlar kontakten till Migrationsverket. Den asylsökande får hjälp av tolk och juridisk hjälp av ett offentligt biträde. Man kan ordna sitt boende själv (EBO), t.ex. hos vänner eller släktingar, annars erbjuder Migrationsverket ett boende(abo). Beslut skall helst vara fattat inom sex månader, men tyvärr så har väntetiderna i första och andra instans ökat från 375 dagar år 2006 till 471 dagar för 2008, vilket är anmärkningsvärt efter de insatser och satsningar som har gjorts och görs. Väntan på PUT (permanent uppehållstillstånd) är en smärtsam väntan Den asylsökande har att anpassa sig till två alternativ, där det ena är att planera för och drömma om ett nytt liv i Sverige (PUT)eller att bli avvisad tillbaka till ett annat land. (AVVISNING) Den asylsökande blir passiv och sysslolös, saknar nätverk, har vanligen inga kontakter med svenskar och lösningar på hur man kan komma in i det svenska samhället.

2 Om det är uppenbart att den asylsökande inte har skäl att få uppehållstillstånd kan man avvisas direkt från Sverige s.k. "avvisning med omedelbar verkställighet" ett beslut som måste fattas inom tre månader från ansökningsdagen. Man kan vid vissa tillfällen avvisas direkt vid gränsen. Kommunen har inget ansvar för den asylsökande under asyltiden. Migrationsverket har tystnadsplikt och har hela ansvaret. Det händer att man i kommunerna inte vet att det bor asylsökande i kommunen, vilket bl a kan bero på att det är privata fastighetsägare som hyr ut bostäder till Migrationsverket. Migrationsverket placerar asylsökande där det finns tillgång till bostäder. Vad händer under asyltiden? Intervjuer och säkerställande av identitet Kartläggning av hälsotillståndet Val av boende Alla som får ett UAT har möjlighet att arbeta under asyltiden En stor del av de asylsökande ordnar eget boende medan övriga väljer anvisat boende. Detta medför bla att många under den första tiden i Sverige väljer att bo tillsammans med vänner och släktingar, men det är sannolikt att anta att om valet hade gjorts efter en tid i Sverige så kanske valet hade blivit annorlunda, eftersom man ofta bor mycket trångt hos släkt och vänner. SFI (Svenska för invandrare) erbjuds den asylsökande 10 timmar per vecka Samhällsinformation skall ge en bild över det svenska samhället, demokrati etc., i denna ingår sällan eller aldrig information om landsbygden och dess kvaliteter eller verksamheter OSA (Ordinarie verksamhet) Erbjuds dagligen under 4 timmar. Denna är inte alltid anpassad till individens behov eller intressen. Anhöriginvandringen erbjuds inte alltid denna verksamhet. Praktik Den asylsökande kan praktisera, men avtal måste tecknas mellan arbetsgivaren och Migrationsverket före praktikperioden början. Arbeta om asyltiden förväntas ta mera än 4 månader finns det möjlighet att få möjlighet att arbeta, men då krävs ett UAT, AT-UND för att få arbeta. Ekonomi

3 Den asylsökande får en dagersättning, om man saknar egna ekonomiska resurser. Nedanstående stöd skall täcka levnadskostnaderna exkl. bostad och ev. busskort kr per dag och vuxen kr per dag och barn Sjukvård Endast akut läkar- och tandvård finns att tillgå. Asylsökande barn har samma rätt till kostnadsfri sjuk- och tandvård som de barn som är bosatta i Sverige. Avslag på asylansökan Om den asylsökande får avslag kan man överklaga beslutet. Om ärendet bifalles så tas ärendet upp igen. Om man får avslag en andra gång blir man avvisad till sitt hemland, ankomstlandet eller om tredje land tar emot. De alternativ som finns är att åka hem eller till ett annat land utanför EU. En del av dem som får avslag väljer att gömma sig.. Genom att stanna kvar får man inte tillgång till samhällets skydd och rättigheter. Vid återvändandet bistår Migrationsverket de personer som fått avslag på asylansökan och som måste återvända. Ansökan om TUT tillfälligt uppehållstillstånd Förnyad ansökan som avser arbetstillstånd kan sökas av en person som fått avslag på sin asylansökan, men då avses tillfälligt uppehållstillstånd. Vilket man kan få under förutsättning att Man kan försörja sig på arbete Man får lön efter gällande kollektivavtal eller branschvillkor Facklig organisation får tillfälle att yttra sig Tjänsten som tillsätts skall utannonseras inom EU och Sverige Om personen befinner sig i Sverige kan ansökan göras här, annars skall uppehållstillstånd vara klart innan personen kommer till Sverige och påbörjar sin anställning. Om personen får uppehållstillstånd kan även familjemedlemmar hustru/ sambo/ make samt barn under 21 år få uppehållstillstånd under samma period, dock max 24 månader. Permanent uppehållstillstånd PUT Den asylsökande får de efterlängtade fyra siffror Anknytningsärenden en person i familjen som har fått uppehållstillstånd i Sverige, medan övriga familjen finns kvar i hemlandet och ansöker om uppehållstillstånd. Äkta makar, sambo, barn eller kärlek Ansökan om anknytningsärenden måste ske i hemlandet via svenska ambassaden eller konsulatet, vilket är ett problem eftersom man ofta då får vänta i ett land som man valt att utvandra ifrån, samt att detta belastar både individens och samhällets ekonomi. Kommunerna övertar ansvaret under introduktionen När en person har fått permanent uppehållstillstånd övertar kommunen hela genomföraransvaret för introduktionen som pågår under 2 år, medan staten har det ekonomiska ansvaret. Staten finansierar introduktionen Under 2009 får de kommunen som har tecknat överenskommelse om att ta emot flyktingar kr i grundersättning. Därutöver får kommunen ett belopp per person som varierar med personens ålder. Över 65 år

4 64 16 år Under 16 år Om kommunen har tecknat samarbetsavtal får kommunen från staten per person Extra ersättning från staten till kommunerna Nästan alla kommuner har tecknat en överenskommelse med Migrationsverk, länsstyrelse m.fl. har möjlighet att söka extra ersättning på för de personer som tas emot under perioden Ersättning utbetalas för dem som inom viss tid uppfyller fastställda kriterier som uppnådd SFI, praktik eller arbete. Ett högt mottagande under 2007 och hittills under 2008, har än så länge endast resulterat i att omkring 125 kommuner sökt och fått ersättning för omkring personer. 1 Kommunen ansvarar för o Undervisning i svenska o Samhällsinformation o Kartläggning och validering av befintlig kompetens o Studieplan upprättas utifrån individens behov o Försörjningsstöd ca kr/ person/ per mån exkl.hyra Arbete Det finns olika stöd från samhället för att stimulera utrikesfödda att få arbete. Därför kan det vara viktigt att en person som har intresse för den gröna sektorn redan under introduktionen får praktik hos en landsbygdsföretagare, för att därefter få ett instegsjobb. Instegsjobb för person med PUT som under max 36 månader efter att man har fått PUT kan företagaren få bidrag med 75 % av lönen eller max 750 kr per dag Nystartsjobb arbetsgivaren söker nystartsjobb via arbetsförmedlingen. Personer som har varit arbetslösa under minst ett år eller mera kan få nystartsjobb. Arbetsgivaren får ersättning på 50 % av totala lönen från den 1 januari Job- och utvecklingsgaranti erbjuds personer som varit arbetslösa under 450 dagar. Anordnaren kan få ersättning med 200 kr per dag. Arbetspraktik ingen ersättning Det har under en lång följd av år har det tecknats ett antal samarbetsavtal för att effektivisera mottagandet, men de rapporter som redovisar insatserna uttrycker mest svårigheter mellan offentliga partners. Så här blir man svensk medborgare Ansökan görs hos Migrationsverket Det är möjligt att ansöka efter 2 år - för nordbor Det är möjlighet att ansöka efter 5 år - för övriga länder Den som är statslös eller beviljats uppehållstillstånd som flykting kan söka efter 4 år. Skötsamhetskravet skall vara uppfyllt Asylsökande kan få arbetstillstånd i Sverige Har haft anställning 6 mån och 1 år framåt Ansökan om arbetstillstånd kan ske 2 veckor efter beslut om att avslå asylansökan vunnit laga kraft Giltiga passhandlingar Uppehålls och arbetstillståndet är alltid tidsbegränsat kan gälla under max. 2 år. Om man får ny arbetsgivare måste migrationsverket göra en bedömning om det nya arbetet för att ev. ge arbetstillstånd kolla detta Vad händer efter introduktionen - cirka 2 år med PUT? Efter introduktionen är avsikten att den utrikesfödda skall ingå i det svenska samhället, arbeta, starta företag, studera, vara föräldraledig etc. Men all statistik visar att förvärvsintensiteten är betydligt lägre bland utrikesfödda än befolkningen i snitt, medan eget företagande är mera frekvent hos utrikesfödda. I praktiken är utrikesfödda i högre utsträckning arbetslösa än svenskar. 1

5 Om man inte har andra möjlighet till försörjning så förs man över till socialförvaltningens system. Etableringen på arbetsmarknaden skiljer sig avsevärt mellan olika invandringsgrupper. Invandrare från Iran, Irak och Afrikas horn har haft stora svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Mindre än 20 procent av dessa har haft ett arbete under sina två första år i Sverige, trots att de kom till Sverige under den relativt gynnsamma perioden runt millennieskiftet. Värt att notera är att en stor del av dessa kommer från landsbygden. Förhållanden på arbetsmarknaden när invandrare kommer är viktigt, men inte avgörande. Individegenskaper spelar också stor roll för att förklara etableringen på arbetsmarknaden. Män etablerar sig betydligt snabbare än kvinnor, yngre snabbare än äldre och högutbildade snabbare än lågutbildade. Särskilt längre eftergymnasial utbildning är en framgångsfaktor. I många kommuner ligger introduktionen under socialförvaltningen. Det finns erfarenheter som visar att näringslivsenheten i högre grad borde vara involverade för en snabbare delaktighet till arbetsmarkanden. Kritik från OECD när det gäller bl. a försörjningsstödet: Justera kriterierna för inkomstprövning av bidrag och eventuellt också bidragsnivåerna för att undvika arbetslöshets- och inaktivitetsfällor. Särskilt socialbidrag och bostadsbidrag till familjer med många barn skapar sådana fällor. Arbetsmarknadens parter bör tillåta lägre ingångslöner och starkare inkomstutveckling under anställn ingens första år för att göra det lättare för invandrare att etablera sig på arbetsmarknaden, samtidigt som de kan förbättra sina kunskaper i svenska språket och sin kännedom om lokala förhållanden. Förbättra språkutbildningen för nyanlända invandrare, bland annat genom att öka lärarnas yrkesskicklighet och genom att integrera språkutbildningen med arbete. Vidta tidiga åtgärder för invandrarbarn med språkproblem. Utrikesfödd kallas för olika saker och det är svårt att finna den Gröna gruppen Gruppen utrikesfödd, har två saker gemensamt, man är född i ett annat land och man befinner sig i Sverige just nu. Men för övrigt är det en heterogen grupp. Det är svårt för den oinvigde att förstå och få en bild över utrikesfödda ur perspektivet att det är olika ersättningssystem som är vägledande, olika myndigheter, olika enheter som var och en har sin nomenklatur, där man mer eller mindre bevakar sitt revir. Det finns ingen branschinriktning bland dem som har kommit till vårt land. Något som skulle underlätta ex. för den gröna sektorn, ett nätverk. Den offentliga sektorns aktörer talar om Nyanländ ( 2 år efter PUT, men man kan ha vistats i Sverige under betydligt flera år) Introduktion, utrikesfödd som tar del av samhällets insatser som svenska, arbetsliv, validering, praktik etc., som har försörjningsstöd från samhället. Anhöriginvandring, familjen som har invandrat som har kunnat få uppehållstillstånd som nära anhörig. Asylsökande, man väntar på beslut i första eller andra instans Job och utvecklingsgaranti om man har varit arbetslös under en viss tid, finns man i arbetsförmedlingens nät. Osynlig, om man har en make eller hustru som försörjer familjen. Vilket kan innebära att en del inte har gått på SFI, eller inte inskriven på Arbetsförmedlingen CSN, om man studerar på KOM VUX, vilket innebär att man har studiestöd och lån som finansierig som, avser en speciell utbildning. Det finns nationella överenskommelser mellan ett antal myndigheter som tillsammans skall och utveckla sina resurser för att samordningsarbetet skall bli effektivare för asylsökande, flyktingar och andra invandrare. Detta gäller även hälsoaspekten hos invandrare

6 Länsstyrelserna Länsstyrelsens integrationsenhet Har uppdrag gällande etablering av nyanlända flyktingar: 1. Verka för att det finns beredskap och kapacitet för mottagning av nyanlända i länet 2. Överlägga med kommunerna om mottagning 3. Medverka för lokal och regional samverkan i genomförandet av introduktionen 4. Följa upp introduktionen och dess resultat i länet Länsstyrelsens landsbygdsenhet Ansvarar i länen för hanteringen av EU:s landsbygdsprogram som har som mål att landsbygden skall utvecklas på ett hållbart sätt ekonomiskt, ekologiskt och socialt sätt. Dessutom betonar man i programmet att personer med utländsk bakgrund i större utsträckning skall delta i jord- och skogsbruket. LEADER ingår som en del av landsbygdsprogrammet. Runt om i Sverige finns det lokala LEADER-områden med olika inriktningar. Här finns det möjlighet att stimulera så att utrikesfödda kan bli delaktiga på landsbygden. Statistiska centralbyrån Har övertagit ansvaret över statistiken STATIV från tidigare Integrationsverket. I betänkandet Mångfald som möjlighet finns fakta om landsbygden och behovet av utrikesfödda. Länkar Kommunens hemsida

7 Bila ga 1 Ordlista om integration i huvudsak hämtat från Länsstyrelsen i Stockholms län. ABO = Anläggningsboende. När asylsökande bor på någon av Migrationsverkets mottagningsenheter (f.d. förläggningar). Antidiskrimineringsverksamhet = organisationer som får statligt stöd till verksamhet som förebygger och motverkar diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion, funktionshinder och sexuell läggning. Syftet är att uppmärksamma olika former av diskriminering samt sprida kunskap om regelverket inom diskrimineringsområdet. Asylsökande = Utlänningar som tagit sig till Sverige och begärt skydd mot förföljelse, men som ännu inte fått sin ansökan slutligt prövad av Migrationsverket eller Migrationsdomstolen. Asylrätt = Rätten för en utlänning som behöver skydd att få asyl (fristad) i ett annat land än hemlandet Asylsökande barn = Barn som söker asyl, antingen de kommer tillsammans med sina föräldrar/vårdnadshavare eller kommer på egen hand. Utlänningslagen säger att man ska ta särskild hänsyn till barnets bästa. Anhöriginvandring = sökande som vill förena sig med nära anhöriga som är bosatta i Sverige. AT-UND= Arbetstillstånd undantag. Assimilation = Beskriver den process genom vilken en grupps kulturella särart försvinner eller överges i mötet med majoritetssamhället. Till skillnad från integration, där olika gruppers särart inte betraktas som ett hinder för inträdet i samhällslivet, är assimileringen framtvingad av hårda krav på anpassning till dominerande normer för socialt beteende. Boendesegregation = en intrikat uppsättning mekanismer av strukturell, institutionell, kulturell, och individuell karaktär som delar bostadsmarknaden i olika segment. Diskriminering = Diskriminering innebär en viss typ av särbehandling som direkt eller indirekt missgynnar, kränker och/eller begränsar individens handlingsutrymme och valmöjligheter inom olika delar av samhällslivet, och som också kränker individens personliga integritet. EBO = När asylsökande bor i eget boende (hos släkt eller vänner) medan de väntar på beslut i asylärendet. Ensamkommande barn = Asylsökande barn eller ungdomar som kommer ensamma, utan sina föräldrar/vårdnadshavare, till Sverige. Dessa intervjuas alltid tillsammans med en god man och/eller ett juridiskt ombud.

8 ERF = Europeiska flyktingfonden. EU-kommissionen har inrättat en europeisk flyktingfond som ska underlätta för EU-länderna att ta emot asylsökande och flyktingar, genom att utveckla olika projekt och verksamheter. I Sverige är det Migrationsverket som förvaltar fonden. Främlingsfientlighet = Begreppet används ofta för att referera till negativa attityder mot personer som invandrat till det svenska samhället. Flykting = Utlänning som har sökt asyl och fått tillstånd att som flykting bosätta sig i Sverige. Flykting är ett begrepp som återfinns såväl i Genèvekonventionen som i den svenska Utlänningslagen. (Jämför asylsökande och kvotflykting.) Flykting enligt Genève-konventionen = Enligt Genève-konventionen är flyktingar personer som har välgrundade skäl att vara rädda för förföljelse på grund av sin ras, nationalitet, tillhörighet till en viss samhällsgrupp, religiösa eller politiska uppfattning.sverige och ett hundratal andra länder har skrivit under FN:s flyktingkonvention (Genèvekonventionen). Det innebär att Sverige lovat att ge asyl till den som behöver det. Flyktingkvot = Organiserad överföring av ett visst antal flyktingar enligt regeringens beslut. Humanitära skäl = Begrepp som fanns i utlänningslagen fram till den 30 mars Personer kunde få uppehållstillstånd i Sverige om de hade starka humanitära skäl. Det kunde handla om individens situation, t.ex. att denne hade en livshotande sjukdom, mådde psykiskt dåligt eller att barnen i familjen skulle fara illa av att återsändas. Humanitära skäl har ersatts av synnerligen ömmande omständigheter. Introduktion = Samhällets insatser för flyktingar och andra invandrare under deras första tid i Sverige. Introduktionen ska ge möjligheter för var och en att försörja sig och bli delaktig i samhällslivet. Efter avslutad introduktion kan individen ta del av och bidra till det generella utbudet inom svenskt arbets- och samhällsliv. Detta förutsätter kunskaper om det svenska samhället, om det svenska arbetslivet och kunskaper i det svenska språket. Integration = Den sociala process som gör det möjligt att bilda en sammanhållen helhet utifrån skilda gruppers intresse, erfarenheter och särart. Till skillnad från assimilation, som förutsätter anpassningen till majoritetens normer och förhållningssätt, betyder begreppet integration att olika grupper i samhället inte behöver ge upp sin särart för att uppnå likvärdiga ekonomiska, sociala och politiska villkor. Integrationspolitik = Integrationspolitiken syftar till att ge invandrade personer förutsättningar för att integreras i det svenska samhället. Målen är att öka toleransen och respekten mellan olika etniska grupper i Sverige idag. Att ge kraft att motverka utanförskap och en marginalisering som sammanfaller med etniska gränser. Alla individer ska ha samma förutsättningar för egen försörjning och delaktighet i samhället. Individens rätt och lika värde innehåller även rätten att vara olik. Samhället bör därför underlätta för individen att integrera gamla och nya livsmönster och livsstilar på det sätt hon själv önskar. Integrationsverket = Är en nedlagd myndighet som under perioden juli 1998 till juni 2007 hade uppdrag kring integration. Länsstyrelserna, Migrationsverket och kommuner har tagit över uppgifterna. Introduktionsersättning = Det är en ersättning som kommunerna, i stället för försörjningsstöd (socialbidrag) enligt socialtjänstlagen, har möjlighet att betala ut till flyktingar och andra som omfattas av det kommunala flyktingmottagandet under den tid de genomgår ett introduktionsprogram. Introduktionsersättningen är skattefri. Invandrare = Någon vedertagen definition av begreppet invandrare finns inte och har egentligen aldrig funnits. För att, rent statistiskt, räknas som invandrare ska man vara folkbokförd i Sverige. I statistiska sammanhang används en indelning som görs antingen efter personers födelseland eller efter medborgarskap. I båda fallen görs indelningen i två kategorier; födda i Sverige eller födda utomlands respektive svenskt eller utländskt medborgarskap. Kvotflykting = Utlänning som före inresan till Sverige fått uppehållstillstånd inom den av regering och riksdag årligen fastställda flyktingkvoten. Resan hit organiseras och betalas av Migrationsverket. Länsstyrelserna = Har sedan den 1 juli 2007 i uppdrag att arbeta med integration. Länsstyrelserna ska se till att det finns beredskap och kapacitet hos kommunerna i varje län att ta emot skyddsbehövande och att dessa erbjuds delta i en bra och individuell introduktion.

9 Länsstyrelserna ska särskilt arbeta med att utveckla den regionala samverkan mellan kommuner och olika parter, för att introduktionsinsatserna ska förbättras. Länsstyrelserna har även ett uppföljningsansvar. Medborgarskap = Medborgarskap är ett rättsligt bindande förhållande som uppstår mellan en stat och en individ (medborgare) antingen automatiskt vid födelsen eller efter en anmälan eller en ansökan. Det mest påtagliga beviset på det svenska medborgarskapet är det svenska passet och att man som svensk medborgare har en ovillkorlig rätt att vistas i Sverige. Efter att ha vistats i landet i fem år kan man ansöka om medborgarskap. Sverige accepterar dubbelt medborgarskap, vilket innebär att den som blir svensk medborgare kan behålla sitt utländska medborgarskap om lagen i det andra landet tillåter det. Migration = Personers rörelse mellan länder, dvs. in- och utflyttning. Mångfald = Sverige definieras idag av många som ett mångfaldssamhälle. Med mångfald avses de olikheter, eller snarare den blandning av olikheter, som finns mellan människor med olika klass, kön, ålder eller etnisk bakgrund. Sexuell läggning och religion kan också nämnas i mångfaldssammanhang. Nyanländ = Som nyanländ räknas den person som är född utomlands och varit folkbokförd i Sverige i cirka två till tre år. Även en asylsökande kan räknas som nyanländ. PUT = permanent uppehålls tillstånd. Utlänning som har tillstånd att bo och arbeta i Sverige på obegränsad tid. Tillståndet gäller så länge utlänningen är bosatt i Sverige och förlängs automatiskt. Rasism = En uppsättning teorier, världsåskådningar, rörelser, processer, samhällssystem och handlingar som utgår från tron eller läran om att: 1. människosläktet kan delas in i olika raser, folkgrupper 2. individens, gruppens eller samhällets ras- eller folkgrupptillhörighet utgör dess 'väsen' 3. dessa väsen bestämmer och förklarar skillnader i egenskaper, förmågor, begåvningar, färdigheter osv. mellan olika raser, folkgrupper eller individer 4. utifrån dessa 'väsen' kan man identifiera 'över-' och 'underlägsna' folkgrupper, raser, och individer samt rangordna människosläktet från högre till lägre 5. att människor därefter kan behandlas därefter med hänvisning till dessa 'väsen' SFI = Svenskundervisning för invandrare. Grundläggande svenskundervisning som anordnas av kommunen, under asyltiden arrangerar Migrationsverket 10 timmars svenskundervisning per vecka. Segregation = Ordet förknippas med separation. Separationen kan bl.a. vara geografisk, social eller kulturell. Således kan man till exempel prata om en könssegregerad arbetsmarknad, där kvinnor och män finns representerade i olika segment av arbetsmarknaden, eller om den segregation mellan boende och arbete som uppstod i samband med industrialismen i den västerländska världen. Synnerligen ömmande omständigheter = Personer kan beviljas uppehållstillstånd, trots att deras personliga förhållanden inte gör att de behöver skydd mot förföljelse. Det handlar då om synnerligen ömmande omständigheter som är direkt knutna till individens hälsa, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet. En samlad bedömning av sådana omständigheter kan leda till uppehållstillstånd. TUT = Tidsbegränsat uppehållstillstånd Validering = Validering handlar om att värdera de kunskaper och färdigheter som personen skaffat sig genom studier, samhällsliv och arbetsliv. Validering syftar till att omvandla faktisk kompetens till formell kompetens. Validering är ett sätt att göra en persons kompetens förvärvad utomlands synlig för svenska förhållanden. För många ökar därmed chansen att komma in på arbetsmarknaden eller i utbildning.

10