FI NSAM Lekeber g och Orebro

Transkript

1 . `~~~ Förbundsordning för.. ~~~~ _0~_ ~~ FI NSAM Lekeber g och Orebro Samordningsförbundet Finsam i Örebro har vid medlemmarnas fastställande av förbundsordning, utökats med Lekebergs kommun och förbundets namn ändrats till FINSAM Lekeberg och Örebro(nedan kallat förbundet). Förbundet har inrättats med stöd av Lag om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser mellan försäkringskassa, arbetsförmedling, kommun och landsting, SFS 2003: Samordningsförbundets bildande Förbundet är ett samordningsförbund enligt Lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser SFS 2003:1210. Samordningsförbundet startade sin verksamhet den 1 januari Utökande av förbundet förutsätter att medlemmarnas respektive fullmäktige och styrelser har antagit förbundsordningen och anvisat medel för verksamheten. 2 Förbundets namn Förbundets namn är FINSAM Lekeberg och Örebro 3 Förbundets säte Förbundets säte är i Örebro. 4 Förbundets medlemmar Förbundets medlemmar är Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Orebro läns landsting samt kommunerna Lekeberg och Örebro. 5 Förbundets ändamål Förbundets ändamål är att i Lekeberg och Orebro svara för en finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, landsting och kommun. Det centrala motivet för förbundet är att förbättra samverkan mellan olika verksamheter. Syftet är att genom samverkan bidra till att individen uppnår eller förbättrar sin förmåga att utföra förvärvsarbete. Individinriktade insatser inom den finansiella samordningen ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser. De aktiviteter som förbundet finansierar kan också användas som ett led i denna process. Det innebär att utbildningsinsatser, insatser av utredande och kartläggande karaktär inkluderas i förbundets verksamhet. 6 Styrelsen Samordningsförbundet ska ledas av en styrelse. Varj e medlem väljer en ledamot och en ersättare för denne. Styrelsen kommer alltså att bestå av fem ledamöter med fem ersättare. Ej tjänstgörande ersättare har närvaro- och yttranderätt.

2 Förbundsordning FINSAM Lekeberg och Örebro Kommunens och Landstingets representanter utses av respektive fullur" tigeförsamling och måste också vara ledamöter eller ersättare i dessa beslutsorgan. Ledamot och ersättare från Försäkringskassan utses av Lokalt Försäkringscenter. Arbetsförmedlingen utser ledamot och ersättare bland personer som är anställda vid myndigheten. Ledamöter och ersättare välj s för fyra år räknat från och med den 1 j anuari året efter det år då val av fullmäktige i landsting och kommuner har ägt rum. Styrelsen utser inom sig ordförande och en vice ordförande. 7 Uppgifter och beslutanderätt Styrelsen är beslutför när samtliga medlemmar är representerade. Förbundet har till uppgift att: 1. besluta om må1 och riktlinjer för verksamheten inom den finansiella samordningen 2. stödj a samverkan mellan förbundsmedlemmarna 3. besluta på vilket sätt de medel som står till förbundets förfogande ska användas 4. finansiera åtgärder som avser individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser 5. svara för uppföljning och utvärdering av beslutade åtgärder 6. upprätta budget, verksamhetsplan och årsredovisning för verksamheten 7. besluta om formerna för medlemmarnas delaktighet Ett samordningsförbund får inte besluta i frågor om förmåner eller rättigheter för enskilda eller vidta åtgärder i övrigt som innefattar myndighetsutövning eller som avser tillhandahållande av tjänster avsedda för enskilda. 8 Personal Förbundsstyrelsen skall utse en tjänsteman, som har att leda arbetet inom förbundet enligt styrelsens anvisningar. Styrelsen har rätt att anställa den personal som i övrigt behövs för att utföra arbetsuppgifter inom förbundets verksamhet. 9 Initiativrätt Medlem i förbundet har rätt att väcka ett ärende i förbundsstyrelsen enligt respektive huvudmans beslutsordning. 10 Samråd Styrelsen ska hålla förbundsmedlemmarna underrättade om verksamhetsplanering, budget och årsredovisning samt om övriga frågor av större ekonomisk eller organisatorisk betydelse. Styrelsen har rätt att från förbundsmedlemmarna få de yttranden och upplysningar som behövs för att man ska kunna fyllgöra sina uppgifter. 2(5)

3 Förbundsordning FINSAM Lekeberg och Örebro 11 Kungörelser Förbundets kungörelser, protokoll och andra tillkännagivanden ska anslås hos Lekebergs kommun, Örebro kommun, Örebro läns landsting samt hos förbundet. 12 Andelar i tillgångar och skulder Medlemmarna har vid varj e tidpunkt andel i förbundets tillgångar och skulder och fördelningen av förbundets kostnader i förhållande till de andelar som medlemmarna ska bidra med enligt 5 SFS 2003:1210. Primärkommunerna ska bidra med sin fjärdedel i proportion till sin andel av befoll~ningsmängd i samma kommuner, den 31 december föregående år. Omfattningen av de medel som ställs till förbundets förfogande bestäms årligen av medlemmarna och fördelas enligt vad som anges i föregående stycke. Medlemmarna betalar till förbundet sin andel av bidraget i förskott. Överskott eller underskott överförs till nästa verksamhetsår. 13 Skuldsättning Förbundet får inte ingå borgen. Förbundet får heller inte sätta sig i skuld utöver det som gäller sedvanliga krediter för verksamheten. 14 Förbundsmedlemmarnas styrning och insyn Styrelsen ska fastställa förbundets budget senast den 30 november varje år. Styrelsen ska dessförinnan samråda med medlemmarna. För ett nybildat samordningsförbund fastställs budgeten av medlemmarna vid bildandet av förbundet. Styrelsen ska upprätta periodvisa uppföljningar med helårsprognos för verksamheten och ekonomin som tillställs medlemmarna. Styrelsen ska också årligen till medlemmarna i samband med bokslutet redovisa verksamhetens resultat. 15 Revisorer och revision Förbundets räkenskaper och årsredovisning samt styrelsens förvaltning ska granskas av en revisor för varje förbundsmedlems räkning. För Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska Försäkringskassan utse en gemensam revisor. Revisorer ska såvitt avser kommun respektive landsting utses av kommun- och landstingsfullmäktige. För kommunerna utses en gemensam revisor. När kommun- och landstingsfullmäktige utser revisor ska 4 kap. 5 och 6 första - tredje styckena kommunallagen (1991: 900) tillämpas på motsvarande sätt. Mandattiden för revisorer är densamma som för styrelsens ledamöter. 16 Utträde En förbundsmedlem har rätt att efter uppsägning utträda ur förbundet. Uppsägningstiden är därvid tre år räknat från och med närmast kommande kalenderår. Vid utträde upplöses förbundet och 17 i denna förbundsordning gäller. 3(5)

4 Förbundsordning FINSAM Lekeberg och Örebro 17 Likvidation och upplösning Förbundet kan träda i likvidation om medlemmarna är överens eller om en eller flera medlemmar utträder ur förbundet. När Förbundet trätt i likvidation ska skulderna betalas och egendomen avyttras. Härefter ska kvarvarande tillgångar fördelas enligt principerna i 12 i denna förbundsordning. Styrelse svarar för likvidationen. När styrelsen full~j ort sitt uppdrag ska den avge en slutredovisning för sin förvaltning. Det sker genom framläggandet av en förvaltningsberättelse över likvidationen i sin helhet med redovisning av betalningen av skulder, försäljning av egendom och skiftet av därefter resterande tillgångar. När förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna delgivits medlemmarna är Förbundet upplöst. 18 Tvister Tvister mellan Förbundet och dess medlemmar ska avgöras vid allmän svensk domstol. 19 Ersättning till ledamöter och ersättare i styrelsen samt till revisorer Medlemmarna i förbundet beslutar efter samråd om gemensamma principer för arvoden och ersättningar till ledamöter och ersättare i styrelsen samt till revisorer. Kostnaden belastar förbundet. 20 Arkivtillsyn Ansvaret för tillsynen av att förbundet fullgör sina skyldigheter enligt arkivlagen, SFS 1990:782, åvilar kommunstyrelsen iörebro. 21 Stadgeändring Beslut om stadgeändring ska fattas av två på varandra följ ande förbundsstyrelsemöten. Beslutet är giltigt om förbundsstyrelsen är beslutför enligt 5 och samtliga närvarande ledamöter är eniga. 4(5)

5 Förbundsordning FINSAM Lekeberg och Örebro För Försäkringskassan.. Orebro den... Namnteckning... Namnförtydligande För Arbets%rmedlingen Örebro den... Namnteckning... Namnfö~tydl igande För Örebro läns landsting Örebro den... Namnteckning... Namnfö~tydl zgande... Namnteckning... NamnföYtydl igande För Lekebergs kommun Fjugelsta den... Namnteckning... Namnfö~tydl igande... Namnteckning... ~Vamnfö~tydl igande För Örebro kommun.. Orebro den... Namnteckning... Namnförtydligande... Namnteckning... Namnfö~tydl igande 5(5)

6 ~~ ~~ ~~~~~ Regeringsbeslut t:3 REG ETUI ~ G EN Socialdepartementet Kammarkollegiet Box 221$ Stockholm 52011/9881/FS delvis} S2012/2424/FS (delvis} 4 ~~ ~ s ~ > r.. +~ Uppdrag att utbetala bidrag för utveckling av vårdvalssystem Regeringens beslut Regeringen ger Kammarkollegiet Tuppdrag att efter rekvisition utbetala dels 97 5QO 000 kronor som ett bidrag ti11 landsting för utvecklingsarbete med ~årdvalssystem, dels kronor till Sveriges Kommuner och Lands ting i enlighet med f örbundets ans ökan den 2 7 f ebruari om medel för att stödja landstingen med nationellt utbyte av erfarenheter kring vårdvalssystem. Landstingen får rekvirera medel från Kammarkollegiet under följande förutsättningar: - Landstinget åtar sig att använda medlen för att utveckla vårdvalssystem som o syftar till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, t. ex. helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer vårdkedjor}, över landstingsgränser eller i samarbete med kommuner, o ger urförarna stor frihet att forma sin verksamhet och organisation, o syftar till att flytta vård från sjukhus till öppna vårdformer utanför sjukhusen, o syftar till att öka innovationstakten ~ vården, o innehåller nya ersättningssystem, t.ex. som belönar uppnådda resultat för patienten, stärker samverkan över organisationsgränser eller öppnar för innovative sätt att organisera verksamheten, o syftar till att stärka möjligheterna att verka i glesbygd, o skapar förutsättningar för att öka mångfalden, Postadress Telefonväxel E-post: registrator@socia{.ministry.se Stockholm Besöksadress Telefax Fredsgatan

7 f ii. f. 0 1 t o s~r~a~ tii~ arc goja u~~o~ayna. r vara-v~,~ssysiemer~ ae~a~.c~ga ~ forskning och utveckling, samt 1 f I t 1 % l f t f t~ ~ C 1 t~ t ~ 3 t' f 1 Y I 1~ f ~ 0 t' Y f f f 1 1 i f ~+Y t LJ 111'1.~~J1~~~~ 11~Å..~G~{,l. Ll~l ~.il~1v~ 1~11r1~0.11 ~\.~I.G~,i1Gt..~ L VVli i.~~.t~~ ~.t `. 1 syfte att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och s~.kerställa konkurrensneutralitet. - Landstinget ska senast den 1 mars 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa vilka åtgärder som vidtagits med stöd av bidraget och vilka insatser man avser att vidta avseende vårdvalsv systemen. Redovisningen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut nar. Medlen för bidraget till landsting ska utbetalas från utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslagsposten 4 Tillgänglighet budgetåret Medlen ska utbetalas av Kammarkollegiet engångsvis efter r~kv~sition air respektive landsung. Rekvisitionen ska lämnas in till Kammarkollegiet senast den 16 april Medlen ska fördelas jämnt mellan de landsting som rekvirerar medel. Rekvisitionen ska hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Medel som inte har utnyttjats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars /Iedlen för bidraget till Sveriges Kommuner och Landsting ska utbetalas från uigiftsområde ~ hälsovård, sjukvård och social omsorg, anslaget 1:6 Bidrag till folkhälsa och sjukvård, anslagsposten 4 Tillgänglighet budgetåret Medlen ska betalas ut engångsvis av Kammarkollegiet efter. Q 1 V~~`T1J1~1Vi1 11 Qll J V ~1 l~l,~ ~ V1~11~1~1,~L111.1 VL.11 Lå.l~UJ ttlll~. ~ ~,jii V 1Jl~lv~'i~, 1 ~ i hänvisa till det diarienummer som detta beslut har. Medel som inte har 1!l 1 1 r~ t -s I i 1 i.~ I A A A /~ utnytt~ats ska återbetalas till l~~.mmarkolleglet senast den.51 mars ~U l.is Sveriges Kommuner och Landsting ska senast den 1 mars 2013 till Regeringskansliet (Socialdepartementet) redovisa vilka åtgärder som vidtagits med stöd av bidraget ti11 förbundet. För verksamhetsrapporte~ing och redovisning gäller i övrigt vacs som anges i Allmänna villkor för bidrag till föreningar och stiftelser, Blanketter för bl.a. rekvisition med verksamhetsrapportering och ekonomisk redovisning finns på regeringens hemsida under Regeringen och departementen/om Regeringskansliet/Bidrag till föreningar, stiftelser eller internationella ffi ~~~11~Å.1}.1Vitt.1. ~~~V V1.~t111I~t.~I.~t;Å, 11G~.~1V1JSÅ. ~il~ ~~.. ~~ Ciiåii~,liuiilltVl ~^v~i'~ detta beslut har. Bakgrund ~C~lO~rl I1~ 1d~S~ll~r11~~ ~~Yl 1 j~1.~l1~.~1 ~~1U ~1CV Uel i~b11~å~c~~1stil lu~ Iand.stingen att orga.nis~ra primärvården i form av vå~dvaissystem, meci tillämpning av Lagen (2008:9 2) om valfrihetssystem, förkortad L4V. Sam.tl~g~..landsting ha_r sedan X010 vå.rdva~lssystern i px~irri~rvå,rd~n.

8 ~~ Uppföljningar av reformen visar att tillgängligheten förbättrats kraftigt genom etableringen av fler vårdcentraler. Sedan vårdvalets införande har antalet vårdcentraler ökat med 190 stycken, en ökning med 19 procent. Cirka 80 procent av befolkningen har två vårdcentraler inom nära avstånd, vilket ger reella valmöjligheter. Kännedomen om möjligheten att välja är mycket hög i befolkningen. Regionala variationer finns dock, men även där kännedomen är som lägst känner drygt 80 procent av befolkningen till möjligheten att välja. Det finns regionala variationer även i övrigt, både när det gäller antalet nyetableringar av vårdcentraler och hur landstingen valt att utforma vårdvalssystemen. Landstingens definition av primärvård varierar och delar som ingår i vårdvalssystemet kan vara husläkarmottagning, barnhälsovård, mödrahälsovård, fotsjukvård och rehabilitering. Ivissa landsting ligger dock en dez av dessa verksamheter utanför primärvårdsuppdraget och drivs i egen regi, efter upphandling enligt lagen 2407:1091) om offentlig upphandling, eller som egna separata vårdvalssystem med stöd av LOV. Förekomsten av vårdvalssystem utanför de obligatoriska vårdvalen i primärvården varierar stort mellan landstingen. I landstingen i Stockholms, Skåne och Uppsala län har ett flertal vårdvalssystem införts med stöd av LOV. I övriga Landsting finns endast enstaka sådana vårdvalssystem. Det är angeläget att fler landsting ges förutsättningar att utveckla sina vårdvalssystem även i den specialiserade vården. Av den uppföljning av reformen som genomförts på regeringens initiativ och av andra aktörer framgår att utvecklingen av nya sätt att organisera och bedriva verksamheten varit begränsad. Reformen tycks i relativt Låg grad ha bidragit till nya sätt att hantera vårdbehov, där patientens vai spelar stor roll och där friheten att utveckla verksamheten utnyttjats. Utnyttjandet av nya tekniker för dialog och vård på distans är exempelvis lågt. Ytterligare ett område utan synbara framsteg är utvecklandet av integrerade vårdsystem med hög kontinuitet och långsiktighet i insatserna, exempelvis för kroniskt sjuka och multisjuka äldre. Flera studier visar att primärvården inte i tillräckligt hög grad tar helhetsansvar i samverkan med övriga delar av vården och omsorgen. Vårdvalssystemen har inte på ett påtagligt sätt inneburit nzer av sammanhållna vårdkedjor och förbättrat samarbete med äldreomsorgen och sjukhusen. Det finns alltså inga tydliga tecken på att integrationen mellan vårdens olika delar eller mellan vård och omsorg har f örbättrats. Det är därför angeläget att landstingen utvecklar vårdvalssystemen i primärvård och specialiserad vård, så att innovationer, en större mångfald av urförare och sammanhängande vårdkedjor stimuleras. Landstingens utformning av villor, regelböcker liksom ersättningssystem har en stor betydelse i detta sammanhang.

9 .. il ~lll~ic L Re~erin~Pn dar i Rl~cl~-Prnrnn~~ir.innPn fir 2012 (nrnn. Zt~ 1 ~ %2U1Z:1~ 1 1 gjort bedömningen att det är angeläget att landstingen fortsätter att utveckla vårdvalet. För detta ändamål har regeringen aviserat totalt 360 X00 ~~0 kronor under tre år till insatser nationellt och ~ Iandstin~en ~ili å*l.~ 1V1 l*,jg~,l~.ltd ~ l+.d.~it~d ~cll+.l~rll*.~,11~ J 4dlliiill~ ~~.livi ~lt.lr, ui v ~~i'~iiå4 v åi ~ vtåi. t,il t~dllvi1c11 JdIr1U~Ulldr~ l C~~ ~.L ~ ~ L LCI~li~d~ C J L11~1.11Gt d li ~ Y Ct,iillil~G11 å.'v' v~.rdval har tillsatts. En viktig del i samordnarens uppdrag är bl.a. att se över dur vård~a~e ~ sk~l~e kunna utvecklas i den öppr~a specialistvärden och hur framväxten av sammanhållna vårdkedjor ska kunna utvecklas över gränser mellan vårdnivåer och huvudmän, t.ex. mellan primärvård, specialistvård och äldreomsorg. Satsningen utgår från målet att patientens ställning ash ro41 ~ vården ska fortsätta stärkas. Detta innebär att det även fortsättningsvis behövs fokus på patienternas valmöjligheter och på en ökad mångf ald utf örare som har ytor frihet att utforma och organisera sin verksamhet. Med en blandning av privat och offentligt drivna vårdcentraler och specialis t- kliniker, och där patienten har full valfrihet, stimuleras förbättringar. Regeringen vill därför stödja ansatser som förnyar och vidareutvecklar vårdv~,lssystemen, inte minst inom den öppna specialiserade vården. Landstingen bör ges ett betydande utrymme att själva avgöra på vilket sätt de vill utveckla vårdvalssystem i den specialiserade vården. Det är viktigt att erfarenheter följs upp så att det är möjligt för andra att lära. Bidraget jka betalas ut till de iandst~n~ som är villiga v att utveckla vårdvalssystem med följande inriktning. Vårdvalssystemen ska syfta till förbättrad integration mellan vårdens olika delar, t.ex. helhetslösningar genom gemensamma vårdvalssystem mellan vårdnivåer vårdkedjor), över landstingsgränser eller i samarbete med kommuner, ge urförarna stor frihet att forma sin verksamhet och organisation, syfta till att flytta vård från sjukhus till öppna vårdformer utanför sjukhusen, syfta till att öka innovationstakten ivården, innehålla nya ersättningssystem, t.ex. sådana som belönar uppnådda resultat för patienten, stärker samverkan över organisationsgränser eller öppnar för innovativa sätt att organisera verksamheten, -- syfta till att stärka möjligheterna ~.tt verka i glesbygd, skapa förutsättningar fir att öka mångfalden, ~~'~~U, t*.l~i ~~ L ~(~l~d ~.L~l~l d~~d, 1 ~~~,1 ~.1 V ~i.1j~'s~tj t*,~1~~1~ ~~1a.rit},~~~ 1 ~~T~~i~~~~l~ och utveckling, samt

10 möjliggöra nya sätt f ör dialog mellan beställare och utf örare i syf te att utveckla verksamheterna, förbättra uppföljningen och säkerställa konkurrensneutralitet. De landsting som önskar få del av bidraget ska dessutom delta i nationellt utbyte av erfarenheter kring vårdvalssystem, bl.a. genom nationella nätverk, seminarier och konferenser. Landstingen ska även eftersträva att samverka kring gemensamma projekt. Sveriges Kommuner och Landsting har i en skrivelse aen 2 7 f ebruari 2012 ansökt om ett bidrag för att stödja landstingen i utvecklingsarbetet med vårdvalssystem, upprätthålla nationella nätverk och genomföra andra relevanta aktiviteter för erfarenhetsutbyte, landstingsgemensamt utvecklingsarbete samt för att dokumentera erfarenheter och resultat. Förbundet bör lämnas ett bidrag i enlighet med ansökan. I arbetet bör förbundet samverka med den nationella vårdvalssamordnaren. Avsikten är att bidrag även ska utgå under 2013 och Erfarenheterna och resultaten av de projekt som initierats under 2012 kommer att läggas till grund f ör f ördelningen av medel nästkommande år. Kopia till Finans departementet/ba/ke IOTärin gs dep art ement e t/ent/m K Den nationella vårdvals s amordnaren Sveriges Kommuner och Landsting Samtliga lands ting

11 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Ledningskansliet-ekonomi, ia VERKSAMHETERNAS RESULTAT 2011 Årets resultat Balansering av Balanserat eget Ackumulerat eget Avrundn 2011 årets resultat kapital kapital mkr Primärvård, Hälsoval , , , ,00 9,9 Folktandvård , , , ,82-79,3 Gem nämnden för företagshälsovård samt tolkförmedling , , , ,37 10,2 Summa , , , ,45-69,1 Hälsovals resultat = resultatområde 0502 på re 050

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66 Från: Kurt Vetterskog Skickat: den 14 mars :50 Till: Frantz Eva, LK Folkhälsa Ämne: VIVALLA Hej Eva! Eftersom Carema inte längre är intresserade av att överta Vivalla har vi nuvarande ägare bestämt att gå över i Hälsoval 1 maj. Bästa hälsningar Kurt

67 Från: Bergman Joakim Skickat: den 15 mars :43 Till: Frantz Eva, LK Folkhälsa Ämne: Ansökan Hälsoval Hej Eva! Jag vill konfirmera att vi drar tillbaka vår ansökan till Hälsoval i Örebro avseende Vivalla vårdcentral. Orsaken är att Carema Sjukvård inte övertar verksamheten i detta skede. Vi tackar för det goda samarbetet med er på Landstinget under det föregående arbetet. Med vänlig hälsning, Joakim Joakim Bergman Affärsutvecklingsche f Mobil Direkt Carema Sjukvå rd Vretenvägen Solna

68 Lennart Frommegård Åtgärder för att öka tillgängligheten Bakgrund Sjukhusledningsgruppen gav respektive länsspecialitetsgrupp att till i december 2011 redovisa gemensamma produktionsplaner som syftade till att under 2012 klara en produktion som motsvarar inkomna remisser under 2012 och den kö som fanns vid inledningen av Inom områdena kirurgi och ortopedi har planerna, till följd av stängning av vårdplatser på USÖ och andra åtgärder för att sänka kostnadsnivån, behövt omarbetas. Planerna har ett långsiktigt mål och är lagda utifrån att landstingets åtaganden gällande tillgänglighet skall klaras. Det syftar också till att skapa en jämn produktionstakt och att optimera länets samtliga fasta resurser. Statsbidrag För att erhålla del av vårdgarantimiljarden skall minst 70 procent av patienterna i landstinget väntat 60 dagar eller kortare på ett specialistbesök inom planerad specialiserad vård skall minst 70 procent av patienterna i landstinget väntat 60 dagar eller kortare på beslutad behandling inom planerad specialiserad vård uppnås minst 80 procent inom någon eller båda av ovan nämna områden erhålls ytterligare en nivå av statsbidrag. En månads statsbidrag för punkt 1 eller 2 ovan motsvarar ca 1 mnkr. Utfall januari och februari Utfallet i januari 2012 jämfört med januari 2011 visade på följande resultat jan-12 jan-11 Andel Antal till Antal väntande 70%- Antal prod <60dgr gräns prod Andel väntande <60dgr Antal till 70%- gräns Mottagningsbesök , ,4 828 Behandlingar , ,2 519

69 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Utfallet i februari 2012 jämfört med februari 2011 visade på följande resultat feb-12 feb-11 Andel Antal till Antal väntande 70%- Antal prod <60dgr gräns prod Andel väntande <60dgr Antal till 70%- gräns Mottagningsbesök , ,2 421 Behandlingar , ,9 371 Jämfört med januari och februari 2011 har produktionen av mottagningsbesök och behandlingar ökat markant. Detta har dock gett endast marginell effekt på andelen väntande under 60 dagar till mottagningsbesök. När det gäller andelen väntande <60 dagar till operation/behandling så har värdet förbättrats. I februari är nivån för mottagningsbesök och till behandling fortfarande under statsbidragsnivån. Avståndet, uttrycket i antalet besök och behandlingar upp till 70 % gränsen, är mindre i februari 2012 än Utvecklingen visar att lagda produktionsplaner är lagda på en högre produktionsnivå än tidigare år och att landstinget är på väg mot en tillgänglighetssituation som innebär att statsbidrag erhålls. Reduceringen av avståndet till statbidragsgränsen är dock mindre än produktionsökningen. Det indikerar att också remissinflödet har ökat och att fullföljande av produktionsplanerna leder till att ÖLL klarar kriterierna för vårdgarantimiljarden först i slutet av året. Åtgärder För att tidigarelägga tidpunkten för när statsbidrag erhålls föreslås att ytterligare åtgärder vidtas inom landstinget och att viss typ av vård köps av extern vårdgivare. Kriterier för att externt köp ska vara aktuellt är att den köpta vårdtjänsten har en låg styckkostnad samt att köpet utgör en tillfällig insats som tar bort en del av den ryggsäck som annars varje månad hämmar möjligheten att erhålla bidrag. De vårdtjänster som föreslås köpas av Capio Läkargruppen är följande: Åtgärd/vårdtjänst Antal Styckpris Kostnad, tkr Ögonsjukvård, operation katarakt Ögonsjukvård, katarakter, återbesök ÖNH, 30 op av tonciller ÖNH, 50 nybesök allmänt Sömnapné 50 nybesök mottagningsbesök Sömnapné ca 20 utprovning (ca 40 % av nybesök går vidare) Summa (3)

70 ÖREBRO LÄNS LANDSTING Uppdragen enligt ovan kan utföras under våren 2012 och innebär en produktionsökning jämfört med både 2011 års produktionsnivå och lagda produktionsplaner. Samtidigt vidtas inom ÖLL och Capio Läkargruppen bl.a. följande åtgärder inom fastställd finansiering alternativt med hänsyn tagen till respektive enhets kostnad per producerad DRG-poäng och den utvärdering av resursfördelningsmodell som för närvarande sker: Ögon, Capio Läkargruppen tidigarelägger 50 kataraktoperationer och genomför dessa under våren 2012 i stället för i höst Ortopedi, USÖ-remisser avseende fötter skickas till Capio Läkargruppen Ortopedi, 200 höftleds- och knäprotesoperationer flyttas från USÖ till Lbg och Kga. Beslut om ersättning för ökade rörliga kostnader till följd av detta avgörs i samband med beslut om förändrad resursfördelningsmodell. Förslag till beslut: Mot bakgrund av ovanstående redovisning förslås följande: Att ÖLL köper vårdtjänster av Capio läkargruppen enligt förteckningen ovan Att kostnaderna för de köpta vårdtjänsterna bokförs på USÖ Att kostnaderna för de köpta vårdtjänsterna finansieras genom att ianspråkta medel ur avsatta medel för oförutsätt Lennart Frommegård Ekonomidirektör Pia Öijen Hälso- och sjukvårdsdirektör 3 (3)

71 Version GE Regional handlingsplan för innovationer och entreprenörskap Regionförbundet Örebro

72 Förord Ett kraftfullt arbete för hållbar tillväxt och utveckling i hela regionen lägger grunden till god livskvalité och utvecklad välfärd. Örebroregionens regionala utvecklingsstrategi (RUS) antogs 2010 och är en gemensam vägvisare för regionens framtidarbete. Strategin är framtagen i samverkan med näringsliv, kommuner, landsting, universitet och ideell sektor. En av de fyra utvecklingsområden som pekas ut som strategiskt viktiga för vår region är innovationer och entreprenörskap. För att innehållet i utvecklingsstrategin ska förverkligas krävs en gemensam syn på det som behöver göras. Handlingsplanen pekar ut tidsplan, ansvarsområden samt de viktigaste aktiviteter som behöver komma igång 2012 eller Regionförbundets uppdrag från regeringen är att koordinera arbetet med den regionala utvecklingsstrategin. Många aktörer i regionen har varit involverade i framtagandet av handlingsplanen. Flera har tagit på sig ansvaret för ett område eller huvudaktiviteter. Vi vill därför tacka alla som aktivt bidragit för engagerat deltagande och många kloka inspel i framtagandet av denna plan. Februari 2012 Magnus Persson Regiondirektör Sven-Erik Sahlén Utvecklingsledare 2

73 Innehåll Förord s. 2 Bakgrund och inledning s. 4 Genomsyrande perspektiv s Företagsklimat s Samverkan s Utbildning s Kommunservice s Nya och växande företag s Rådgivning s Etablerings- och investeringsservice s Lån och finansieringsstöd till företagare s Regional riskkapitalfond s Regionens innovationssystem s Innovationssystemets organisering s Innovationssystemets finansiering s. 15 Bilaga 1 s. 16 3

74 Bakgrund och inledning En allt snabbare utveckling i vår omvärld kräver ett gott klimat för innovation och förnyelse. I Örebroregionen utvecklas nya idéer, arbetsformer och strukturer som gör oss konkurrenskraftiga i en allt mer globaliserad värld. I en rapport från Tillväxtverket 1 redovisas sårbarheten i landets kommuner. Sårbarheten mäts genom att belysa beroendet till enskilda företag i en kommun, men mäter även det lokala företagsklimatet och möjligheten för kommunerna att klara sig vid en nedläggning av ett större företag. 33 av landets kommuner är genuint sårbara varav sex stycken ligger i vår region. Utöver sårbarheten i regionen hamnar många av kommunerna i regionen långt ner i olika näringslivsrankningar som genomförts, bland annat av SKL och Svenskt näringsliv. Örebroregionen behöver fortsätta att utveckla arbetet kring innovations- och entreprenörskap för att vara en fortsatt konkurrenskraftig region. Regionen är i behov av att ytterligare nya idéer och innovationer kommer till och kommer ut på marknaden. Detta ger förutsättningar för nya företag och ger befintliga företag en möjlighet att växa. Detta i sin tur skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Att arbeta med det lokala företagsklimatet och underlätta för fler att bli företagare är ett sätt att minska sårbarheten. Ett tydligt och utvecklat samarbete mellan näringsliv, akademi, ideell och offentlig sektor är en förutsättning för att lyckas utveckla vår region. Örebroregionen ska vara en värdeskapande,innovativ region. Handlingsplanens tre områden huvudområden kan hämta inspiration inom Smart specialisation Platform (Foray, 2009) som är ett uttryck för hur en region eller ett företag efter egen behovsanalys kan söka partners för att bli konkurrenskraftiga. Regionala utvecklingsstrategins mål för innovationer och entreprenörskap redovisas i bilaga 1. Handlingsplanen har ett kortare tidsperspektiv än den regionala utvecklingsstrategin. Handlingsplanen fokuserar på tre områden Företagsklimat Nya och växande företag Regionens innovationssystem Varje avsnitt har ett mål och ett antal huvudaktivteter utpekade. Listade aktiviteter i handlingsplanen ska påbörjas under Varje aktivitet har en ansvarig organisation plus partners. Nya partners kan tillkomma. Regionförbundet ansvarar för spridningen av handlingsplanen samt årlig uppföljning av planens genomförande. Finansieringen av genomförandet kommer dels att ske via projektmedel och dels via ansvarig värdorganisations verksamhetsbudget. Projektmedlen hämtas bland annat från regionala medel (Länsstyrelsen i Örebro län och Regionförbundet Örebro), strukturfonderna, landsbygdprogrammet, Vinnova, Innovationsbron och Tillväxtverket. 1 Rapport 0112 Tillväxtverket, Genuint sårbara kommuner - Företagandet, arbetsmarknaden och beroendet av enskilda större företag, publicerad

75 Genomsyrande perspektiv Regionala utvecklingsstrategin (RUS) pekar på några framgångsperspektiv som hela tiden ska genomsyra verksamheten för att vi ska få en långsiktig, mänsklig och hållbar utveckling. Perspektiven är: Ekologiskt hållbart Mångfald och integration Barn och unga En jämställd region En god folkhälsa Ovanstående perspektiv ska genomsyra de olika aktiviteter som kommer att genomföras. När det exempelvis gäller nya och växande företag är det naturligt att väva in kvinnors och mäns lika förutsättningar och därmed uppmärksamma det nationella projekt som pågår kring Kvinnors företagande. Likaså är perspektivet mångfald och integration i detta sammanhang en viktig parameter. Det är av största vikt att ta till vara kompetenser, idéer och allas utvecklingsmöjligheter. Genom att stimulera alla människors inneboende förutsättningar oavsett man är ung eller gammal och ta till vara skaparkraften ges god förutsättningar för ett bättre folkhälsa och rikare liv. Att unga även får se och uppleva kopplingen mellan problem idé handling resultat är grundläggande för en intressant och motivskapande utbildning. Därför måste den entreprenöriella kedjan underhållas och svaga länkar stärkas. Många nya företag har fokus på kulturella och kreativa näringar, besöksnäring, naturturism men även områden som miljö. Här är det viktigt att rådgivning- och utbildningssystemet är uppdaterade och har nödvändig kompetens. Det är nu ett uppdrag till de ansvariga aktörerna att vid beskrivna aktiviteter beakta perspektiven och ta ansvar för dessa. Naturligtvis blir det mer eller mindre fokus på olika perspektiv beroende på aktivitetens karaktär. 5

76 1. Företagsklimat En förutsättning för att Örebroregionen ska utvecklas som en bra miljö för innovationer, entreprenörskap och företagande är att den omgivande miljön har ett positivt inflytande på medborgarnas entreprenöriella och innovativa förmågor. Ett gott företagsklimat i regionen är grundläggande för att nya företag skapas och att befintliga ska kunna växa. Företagande skapar arbetstillfällen och stärker kommunernas skattebas. Att förbättra det lokala företagsklimatet är därför grundläggande för lokal och regional utveckling. Företagsklimatet påverkas av flera olika faktorer där bland annat attityder till företagande från politiken, skolan och allmänheten spelar en avgörande roll. Positiva attityder och värderingar till entreprenörskap och innovationer lägger grunden för ett viktigt utvecklingsarbete inom detta område. Detta arbete för att förbättra attityderna kring innovation och entreprenörskap i regionen måste pågå kontinuerligt. 1.1 Samverkan Innovation och entreprenörskapssystemet är system där många olika aktörer aktivt arbetar för att skapa en mer innovativ och entreprenöriell Örebroregion. Aktörerna arbetar på ett flertal arenor med ibland olika och ibland lika agendor. Idag finns en otydlighet när det gäller kommunikation, ansvar och rollfördelning vilket skapar ineffektivitet. Bättre fungerande informationskanaler mellan aktörer i regionen skapar bättre förutsättningar för ett gott regionalt företagsklimat. Dagens system har en otydlighet till vem man ska vända sig vilket leder till minskad möjlighet till stöd och hjälp. Ett enkelt, effektivt och överskådligt lån- och finansieringssystem krävs även för att underlätta företagens möjlighet till finansiering. En effektivare samverkan bidrar även till en effektiv resursanvändning av de offentliga medel som finns tillgängligt inom systemet. Rådande system bör alltså effektiviseras men för detta krävs bättre samverkan i flera olika frågor. Mål: Ett effektivt, tydligt och väl sammanhållet entreprenörskaps- och innovationssystem. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Gemensam webbplats för verksamheter inom entreprenörskapsoch innovationssystemet. Kvartal BRO Aktuella aktörer 6

77 Förstudie om bättre samordning av projektfinansiärer. Regional funktion som har koll på centrala utlysningar. Säkerställa ett sammanhängande system inom företagsrådgivning. Genomföra ett regionalt arrangemang under Global Entrepreneurship Week. Genomföra workshop med fokus på smart specialisation Kvartal Regionförbundet Länsstyrelsen länets kommuner Örebro läns landsting Kvartal Regionförbundet Länsstyrelsen Regionförbundet länets kommuner Örebro läns landsting Kvartal ALMI Örebro universitet Aktuella aktörer Kvartal Kvartal Regionförbundet Länsstyrelsen Örebro läns landsting ALMI Entreprenörskapsforum Örebro universitet Aktuella aktörer Kvartal Regionförbundet Aktuella aktörer 1.2 Utbildning Positiva attityder och värderingar till entreprenörskap lägger grunden för ett gott förhållningssätt till företagande. Attityderna grundläggs tidigt och skolan har därför en viktig roll för att långsiktigt skapa goda förutsättningar för ett mer entreprenörinriktat förhållningssätt. Entreprenörskap i skolan handlar om att skapa förutsättningar för eleverna att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt till sin omvärld. Den kompetensen kommer till stor användning för individen i ett kommande arbetsliv, både som egen företagare eller som anställd. Entreprenörskap i skolan kan också innebära ett aktivt samarbete med det omgivande samhället, vilket är positivt för både skola och företag. Individer som via sin utbildning stimuleras till att starta eget har en mer positiv inställning till företagande än personer som inte fått någon uppmuntran till entreprenörskap. Regionförbundet har under flera år korat årets skolentreprenör i regionen för att främja arbetet med entreprenörskap i skolan. Att arbeta med entreprenörskap inom skol- och utbildningssystemet är en av de viktigaste insatserna för att på lång sikt förändra attityder till entreprenörskap och företagande. Mål: Elever, studenter och personal inom utbildningsväsendet i Örebroregionen är väl förberedda för entreprenörskap och ett entreprenöriellt samhälle. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Erbjuda kurser i nyföretagande ochtillhandahålla????kvartal 1 Örebro universitet (Innovationskontoret?) Innovationskontoret ALMI Drivhuset 7

78 kurser för studenter och doktorander i nyföretagande och entreprenörskap under studietiden vid universitetet. Uppföljning av kommunala skolplaner samt efterlevnad av aktuella styrdokument avseende entreprenörskap i skolan. Kvartal Kvartal Regionförbundet Länets kommuner och skolchefer 1.3 Kommunservice I regionen finns ett stort behov att utveckla kommunernas service mot företag, främst då den del som berör myndighetsutövningen. Åtta av tio företagare är någon gång i kontakt med sin kommun. Mötet sker med kommunen i en mängd olika roller där kommunen agerar myndighet, servicegivare, uppdragsgivare eller markägare. Kommunerna ger därmed viktiga förutsättningar för företagsklimatet på en ort eller i en region. Åtta kommuner inom partnerskapet BRO har under 2011 genomfört en servicemätning där kommunens service till företag mätts och uttryckts i ett nyckeltal, kallat Nöjd Kund Index (NKI). Utifrån resultaten har det under 2011 påbörjats ett utvecklingsarbete. Det långsiktiga målet är att Örebroregionen ska uppfattas som en positiv plats för företag att starta, investera och växa i. Ett delmål är att öka företagens nöjdhet uttryckt som NKI. Nästa servicemätning genomförs Mål: Varje deltagande kommun har satt mål utifrån sitt NKI-värde och är igång med gemensamma utbildnings- och utvecklingsinsatser. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Regional föreläsningsserie med fokus på service och myndighetsutövning. Kvartal BRO SKL Stockholm Business Alliance Länets kommunledningar Särskilda utbildningsinsatser för handläggare. Kvartal BRO SKL Stockholm Business Alliance Länets kommunledningar Undersöka Kvartal BRO Länets 8

79 möjligheten för regiongemensamma servicetjänster. kommunledningar Regionförbundet 2. Nya och växande företag Örebroregionen måste vara en bra miljö för entreprenörskap och näringslivsutveckling. År 2010 startades 1483 nya företag i Örebroregionen. 2 I den regionala utvecklingsstrategin är målet att år 2015 ska minst företag startas varje år. Trots att målet med 1500 nya företag snart är nått ligger andelen nya företag per 1000 invånare i Örebroregionen lågt i ett nationellt perspektiv. 3 Fler behöver se eget företagande som ett alternativ för sin försörjning. Nya företag skapar konkurrens, förnyelse av näringslivet och bidrar till ökad sysselsättning. Visa den sociala ekonomins betydelse på tillväxten i vår region. Anders från coompanion inkommer med underlag. Hänvisa till plus-rapporten? I Örebroregionen bildas allt fler företag inom den sociala sektorn. Den sociala ekonomin omsätter X antal miljoner. Den sociala ekonomins bidrag till regionens tillväxt ska inte underskattas och kan utvecklas ytterligare. Den sociala ekonomin har en stor betydelse för tillväxten, sysselsättningsskapandet och välfärden. Vidare är den sociala ekonomin en viktig brygga för enskilda som kan tänka sig att starta egen verksamhet tillsammans med andra omfattade den sociala ekonomin i Örebro län registrerade näringsdrivande företag med mer än arbetsställen personer hade någon form av anställning eller fick någon form av skattepliktig ersättning från sektorn. Dessa företag betalade ut 672 miljoner brutto i lön och skattepliktiga förmåner vilket motsvarar ca heltidsanställningar. 2.1 Rådgivning För att nya och etablerade företag ska kunna utvecklas och fortsätta att växa krävs kvalitativ och adekvat rådgivning. Rådgivning behövs för entreprenörer, inom olika branscher och för alla typer av bolagsformer. Rådgivning är viktig även för personer med nya och innovativa idéer för råd och stöd i ett initialt skede och för att sedan kunna ta steget till kommersialisering. Viktigt är att i rådgivningsfasen uppmärksamma entreprenörer och innovatörer på betydelsen av ekologiskt hållbara och resurseffektiva produkter och tjänster

80 Huvuddelen av de företag som startas får sin rådgivning genom Skatteverket, banker, revisorer samt vänner eller andra företagare. 4 Regionen har idag ett antal offentliga aktörer som erbjuder rådgivning i olika skeden av innovations- och entreprenörskapsprocessen, bland annat ALMI, Nyföretagarcentrum, STARTcentrum, Innovationskontoret, Inkubera, Coompanion och Drivhuset. Det pågår även projekt kring utveckling av den kreativa och kulturella näringen, kvinnors företagande och den sociala ekonomin med socialt företagande. Ett väl fungerande system bidrar till att rätt person rådgiver rätt kund, vilket ökar kvaliteten på den rådgivning som ges i regionen. Då nås ambitionen att alla dörrar är rätt. Mål: Alla med behov av råd och stöd i företags- och innovationsfrågor ska ha tillgång till adekvat och kvalitativ rådgivning. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Samordna och synliggöra Kvartal ALMI BRO Aktuella aktörer nyföretagarservicen. Proaktivt bearbeta tillväxtföretag. Kvartal ALMI BRO Länsstyrelsen Inrätta koordinatorer Kvartal BRO Aktuella aktörer för affärsutveckling. Utreda förutsättningar Kvartal BSA Aktuella aktörer för att starta Kick Start-program. Genomföra starta-eget Kvartal ALMI Aktuella aktörer mässa. Genomföra årlig kampanj för nyföretagande. Kvartal ALMI Aktuella aktörer Rådgivning för verksamheter inom den sociala ekonomin. Kvartal Cesam Coompanion ALMI Aktuella aktörer Genomföra en Kvartal Coompanion Aktuella aktörer förstudie för att undersöka förutsättningarna för att inrätta en företagsinkubator för socialt företagande. Starta kreatörslots. Kvartal Örebro läns landsting Aktuella aktörer Inspirationsseminarier om den kreativa sektorn och dess potential. * Speciella insatser mot kulturella och kreativa Kvartal Örebro läns landsting Aktuella aktörer Kvartal ALMI Aktuella aktörer 4 Forskning för småföretagare 2009:2, Behov och betydelse av rådgivning till nya och unga företag. Se regional Handlingsplan för kulturella och kreativa näringar. 10

81 näringarna. * Utreda specifika insatser för miljöanpassad produktoch tjänsteutveckling Kvartal Energikontoret Aktuella aktörer 2.2 Etablerings- och investeringsservice För att en region ska växa krävs, förutom att nya företag startas, att redan etablerade företag i regionen ges möjlighet att växa. Örebroregionen måste även vara attraktiv för etableringar och investeringar utifrån. En bra och effektiv etablerings- och investeringsservice krävs och ska verka för en god service för såväl befintliga som externa företag i deras etablerings- och investeringsplaner. Företagen ska erbjudas snabb, överskådlig och lättillgänglig information av vilka möjligheter som regionen kan erbjuda. Regionen behöver också ha en god kännedom om befintliga företags kommande investeringar och utifrån detta, i diskussion med företagen själva, dra slutsatser om kommande behov. En arena för detta arbete bör skapas. Mål: En gemensam etablerings- och investeringsservice för hela regionen. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Genomlysning av Kvartal BRO Länets kommuner regionens etableringsoch investeringsservice på lokal och regional nivå. Workshop för tjänstemän Kvartal BRO Länets kommuner som arbetar med etablerings- och investeringsservice. Ta fram en webbsida som Kvartal BRO Länets kommuner visar ledig mark och lediga lokaler för hela regionen. Införa ett gemensamt Kvartal BRO Länets kommuner kund- och relationshanteringssystem (CRM) för regionen. Årlig sammanställning av Kvartal BRO Länets kommuner investeringar som görs i företag i regionen. Utreda ev. inrättande av Key Account-funktion. Kvartal BRO Länets kommuner 2.3 Lån och finansieringsstöd till företagare Företag, nystartade eller växande, kan i olika skeden vara i behov av kapital för exempelvis nya investeringar. Förutom privata aktörer, såsom banker, finns i vår region lån och 11

82 finansieringsstöd att söka genom ALMI och Länsstyrelsen. Detta system fungerar i huvudsak bra men fler företag bör snabbare komma i kontakt med rätt finansiär för just sin verksamhet. Utöver detta saknas det även möjligheter att ge ekonomiskt stöd för att utveckla och testa idéer som i ett senare skede kan komma att användas i exempelvis kommersiellt syfte. Mål: Förbättrade möjligheter till finansiering av innovativa lösningar och idéer. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Erbjuda innovationspeng för innovativa investeringar. Kvartal med möjlighet till förlängning. Länsstyrelsen ALMI Inkubera 2.4 Regional riskkapitalfond Ett väl fungerande kapitalförsörjningssystem är en viktig struktur i olika skeden av företagens livscykler. En framgångsfaktor är att det finns tillgång på kapital hela vägen, från bolagets start och över tillväxtfasen. En väl fungerande riskkapitalmarknad är en förutsättning för att nya kunskaper och forskningsresultat ska kunna omsättas i nya varor och tjänster. För företag inom den sociala ekonomin är finansieringsproblematiken påtaglig. Nya system för att finansiera företag inom den sociala ekonomin bör utvecklas. I takt med att regionens företagsinkubator stimulerat aktivitet i form av nystartade innovativa tillväxtbolag, har avsaknaden av riskkapital i tidiga faser blivit allt tydligare. Därför är det nu viktigt att underlätta för företag och innovatörer att få tillgång till riskkapital/såddkapital, med fokus på tidiga faser. ALMI Invest är ett verktyg som jobbar i något senare fas och är mer att betrakta som ett tillväxtkapital och inte såddfinansiering. Flera privata initiativ att arbeta med riskvilligt kapital har tagits i regionen. Men många investerare saknar idag kunskap om både investeringsprocessen och presumtiva objekt. En förstudie av affärsänglar, kopplat till en regional riskkapitalfond, har genomförts och underlag finns nu för att gå vidare i processen. Processen bör fortgå skyndsamt för att långsiktigt kunna lösa frågan kring riskkapitalet i tidiga faser. Etableringen av Örebro universitetets holdingbolag/utvecklingsbolag kommer med all sannolikhet bidra till ett skapande av en regional riskkapitalfond/fonder. Fonden/fonderna kommer vara tillgänglig för samtliga medborgare i regionen. Mål: Etablera en regional riskkapitalfond/fonder och affärsängelnätverk för tidiga skeden. Aktivitet Påbörjas Ansvar Partners Skapa en riskkapitalfond/fonder Kvartal Örebro universitet Länsstyrelsen Aktuella aktörer inom universitetets holdingbolag. Hitta Kvartal ALMI Örebro universitet 12

83 organisationsform för affärsängel nätverk/nätverken. Finna nya lösningar för finansiering av företag inom den sociala ekonomin Bygga system för crowdsourcing och crowd funding. Coompanion Inkubera Cesam ALMI Banker Cesam Crowd Equity 3. Regionens innovationssystem Målet för ett regionalt innovationssystem är att stimulera och effektivt underlätta för forskningsresultat och goda innovativa idéer att utvecklas och ta sig ut på en marknad. På så sätt skapas tillväxt och sysselsättning. Innovationssystemet ska sprida och använda kunskap och kompetens inom olika branscher, kluster och kompetensområden. Ett regionalt innovationssystem består därför av flera olika typer av aktörer, från forsknings- och utbildningsaktörer till affärs- och innovationsrådgivning samt finansieringsaktörer. Varje organisation eller grupper av företag bör ha en upparbetad process för att ta om hand innovationer. Det gäller universitet, sjukhus, kommunala organisationer likväl som större företag. Institutionella miljöer i form av inkubatorer och science parks stöttar både entreprenörskap och innovationer hos såväl etablerade som nya företag. En innovativ miljö är dynamisk och utvecklande för de företag, framför allt kunskapsintensiva teknik-, tjänste- eller upplevelseföretag, som befinner sig i miljön. Starka innovationsmiljöer skapas genom ett starkt entreprenörskap samt samverkan mellan näringslivet, offentlig sektor, ideell sektor och akademin. Örebroregionen innovationssystem består av ett flertal offentliga aktörer med olika roller och arenor. De operativa parter som verkar inom systemet är exempelvis ALMI, Regionens inkubator( Inkubera) och regionens två Science parks, Business and Science Arena (BSA) i Karlskoga och Örebro. Ytterligare en operativ part är Innovationskontoret vid Örebro universitet vars uppdrag är att initiera, stimulera och nyttiggöra forskning. Även universitetets holdingbolag kommer att bli en aktiv part i det regionala innovationssystemet. Inriktningsmålet i den regionala utvecklingsstrategin är att regionen ska etablera minst två internationellt erkända innovativa miljöer fram till En internationellt erkänd innovativ miljö ska 2015 ha funnit sin form och ha en trygg grundfinansiering. 3.1 Innovationssystemets organisering För att Örebroregionen ska kunna bli en mer innovativ region krävs ett större utvecklings-, kompetens- och kunskapsutbyte mellan offentlig verksamhet, forskning och företag. Ett effektivt innovationssystem måste kunna fånga upp, utveckla och förverkliga idéer. Systemet måste även vara tillgängligt för alla medborgare, alltså oavsett om man är forskare, företagare 13