Samhällets Styvbarns kunskapsbank
|
|
- Britt-Marie Berg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Samhällets Styvbarns kunskapsbank Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården ? (Socialstyrelsens rapport, mars 2006) Den 8 december 2005 gav dåvarande socialminister Morgan Johansson Socialstyrelsen i uppdrag att göra en förundersökning om vanvården vid barnhem och andra institutioner. Socialstyrelsen inkallade Göran Johansson och Annika Öquist som utredare. Göran Johansson (f. 1943) är docent i socialantropologi. Han har studerat bl.a. pingströrelsen i Bolivia (avhandling 1991 vid Stockholms universitet) och sedan 1995 varit verksam vid Sköndalsinstitutets forskningsavdelning. Han har ansvarat för en mängd utredningar vid Statens institutionsstyrelse, Folkhälsoinstitutet och åt regeringen. Flera av dessa utredningar har rört missbruk och utanförskap. Annika Öquist är utredare på Socialstyrelsens individ- och familjeenhet. Rapporten Förekom övergrepp och kränkningar vid institutioner inom den sociala barnavården ? redovisades av Socialstyrelsen den 29 mars Rapporten är 91 sidor lång. Socialstyrelsen kom fram till att övergrepp, kränkningar och vanvård hade förekommit, inte bara vid institutioner utan också i fosterhem. Rapporten finns i sin helhet på Socialstyrelsens och regeringens webbplatser: 881AB37FD37D/5272/ pdf Sammanfattning av och kommentarer till rapporten: Rapporten består av en inledande sammanfattning (som inte refereras här) och därefter av nio kapitel och några bilagor. Det första kapitlet, Bakgrund och arbetssätt, behandlar bakgrunden till utredningen, det arbetssätt man valt och de definitioner man använder. Man har studerat erfarenheterna från Norge, talat med svenska forskare och med representanter för barnhemsbarn, samt undersökt möjligheterna att få fram arkivmaterial. Men intressantast i kapitlet är de definitioner de ger av övergrepp, kränkning och vanvård. Med övergrepp menar de något som skiljer sig markant från och är allvarligare än sådan fysisk bestraffning som under 1950-talet var vanlig och tillåten i barnuppfostran (s. 14). Övergrepp är något som redan då troligen skulle betraktats som brottsligt. Med kränkning menar de fr.a. psykiska övergrepp som för den utsatta kunde kännas kränkande, t.ex. isolering eller förödmjukelser. Med vanvård menar de bristen på omsorg i fysisk med också känslomässig mening, dålig mat, brist på mat och utnyttjande som arbetskraft (s. 14). Det andra kapitlet, Institutioner i den sociala barnavården, beskriver organiseringen av barnavården från 1924 års barnavårdslag och 1980 års socialtjänstlag. Version sid. 1 (6)
2 I korta drag ger kapitlet en bild av vilka som drev barnhemmen, vilka som hade tillsynsansvaret, samt hur många barnhem som fanns. Med 1924 års lag blev barnavårdsnämnder obligatoriska för kommunerna. Lagen tillät också att barn kunde omhändertas mot föräldrarnas vilja. Om behov fanns kunde kommunerna inrätta barnhem [sådana fanns också tidigare, ofta i privat regi]. Det skulle finnas en plan för barnhemmets skötsel, som skulle godkännas av länsstyrelsen [dvs. staten]. Kommunens barnavårdsnämnd skulle kontrolla barnen på barnhemmet, och länsstyrelsen skulle ha tillsyn över länets barnavård. Staten hade samtidigt en inspektör för fattigvård och barnavård. De speciella skyddshemmen för ungdom drevs av landstingen och staten, och skulle ha regeringens godkännande. Ansvaret för barnhem och skyddshem kom på så sätt att delas av kommuner, landsting och stat. År 1945 modifierades lagen, så att det i fortsättningen var landstingen, eller städer utanför landstingen [då Stockholm, Göteborg, Malmö, Norrköping, Helsingborg och Gävle] som drev barnavårdsinrättningarna, t.ex. barnhemmen. Men barn skulle vistas på barnhem bara om det fanns speciella skäl, annars skulle de vara i fosterhem (sådana fanns också tidigare). Tillsynen av barnhemmen låg fortfarande på kommunernas barnavårdsnämnder som skulle anmäla missförhållanden till länsstyrelserna, men också hade rätt att omedelbart ingripa. Länsstyrelserna skulle övervaka barnavården i länet. Staten hade genom Socialstyrelsen, som var tillsynsmyndighet för hela landet, det övergripande ansvaret års barnavårdslag var lik 1924 års lag. Men det fanns förändringar. Det blev nu en skyldighet för kommunerna att ha en förebyggande barna- och ungdomsvård. Nu fastställdes också 18 år som en övre gräns för de intagna på barnhemmen (tidigare fanns ingen åldersgräns, men praxis hade varit att övre gränsen var 16 år). Barnavårdsnämnderna hade fortfarande tillsynen över sin kommuns barnhem, men kunde nu inte längre själva ingripa mot missförhållanden, utan skulle i stället anmäla detta till länsstyrelsen (staten). Länsstyrelsen hade tillsyn över länets barnhem, men kunde inte längre stänga ett barnhem om det skulle behövas. I stället hade rätten att ingripa och stänga barnhem övergått till Socialstyrelsen. På så sätt försvagades den lokala makten över barnhemmen och den lades allt mer i statens händer. Antalet barnhem och liknande var som störst på 1930-talet. År 1934 fanns omkring 370 institutioner samtidigt, med plats för barn (detta är inte fullständig statistik). På 1930-talet framfördes kritik mot brutalitet på skyddshemmen (de senare ungdomsvårdsskolorna). Samtidigt började man allt mer anlita fosterhem framför barnhem, vilket avspeglades i lagändringen och 1970-talet innebar en omprövning av socialvården års fosterbarnsutredning kom fram till att institutionsvården som sådan kan öka riskerna för en negativ utveckling hos den vårdade. De fortsatte: Det starkt markerade avbrottet i de vanliga sociala kontakterna i närmiljön [dvs. familj, släkt, skola och grannskap] kan för de mindre barnen få både temporära och bestående skador till följd, i synnerhet vid längre tids vård. [Detta borde därför inte komma som en överraskning för dagens politiker.] Det tredje kapitlet, Hur många barn var placerade i barnhem under tiden ?, försöker besvara den frågan. Kapitlet bygger på en granskning av tillgänglig statistik, som utförts av Bo Vinnerljung (professor vid Socialstyrelsen) och Marie Sallnäs (docent vid Stockholms universitet). Vinnerljungs och Sallnäs undersökning finns i sin helhet som en bilaga till rapporten. Det har inte varit lätt för forskarna att besvara frågan. Staten har inte först statistik över barnhemsbarn. Forskarna har i efterhand fått försöka beräkna antalet barnhemsbarn. De har kommit fram till att minst barn mellan 0 och 18 år vistades på barnhem åren Det utgör 2,5% av hela antalet barn under perioden. Version sid. 2 (6)
3 Men siffrorna är osäkra. Med en osäkerhetsmarginal på 10% hamnar antalet mellan och barn. Med en marginal på 20% hamnar antalet mellan cirka och Det enda som kan sägas är att antalet var minst barn, kanske så många som Det fjärde kapitlet, Erfarenheter från Norge, refererar de granskningar av vanvård och övergrepp som gjorts i Norge. Kommunerna i Bergen och Oslo genomförde granskningar respektive [senare har andra kommuner gjort liknande undersökningar], och norska stortinget och regeringen tog initiativ till en landsomfattande undersökning som verkade Bergenkommittén hade att granska barnhemmen i Bergen mellan 1954 och De intervjuade tidigare barnhemsbarn, personal och de som arbetat med tillsyn av barnhemmen (sammanlagt 133 personer). Undersökningen i Oslo omfattade perioden och man intervjuade sammanlagt 314 personer (varav 220 tidigare barnhemsbarn). Kommittéerna granskade också arkiven, men de befanns mest material om administration, knappt något om omsorgen eller övergrepp. I Oslo konstaterades att mycket material hade makulerats. Kommittéerna kom fram till att övergrepp hade skett. Fysiska bestraffningar var vanligast under och 1960-talen. Sexuella övergrepp hade förekommit vid alla slag av institutioner, men avtagit efter 1970-talet. Det fanns stora brister i den praktiska omsorgen, bl.a. blev många barns skolgång eftersatt. I Norge låg tillsynsansvaret på kommunernas barnavårdsnämnder, på fylkesmannen (landshövdingen) och socialdepartementet. Alla dessa instanser får av granskarna kritik för bristande tillsyn av barnhemmen. Den nationella kartläggningen byggde på resultaten från Bergen och Oslo, men också på inhämtande av relevant material från arkiv och självbiografiska berättelser, samt från norsk och internationell forskning. I den norska kartläggningen framkommer bl.a.: Det är svårt att i efterhand belägga hur omfattande vanvården var. Det är svårt att få siffror för hur många barnhem som var bra, hur många som var dåliga. Det saknas helt enkelt arkivuppgifter. Ungefär 95% av de som berättar om övergrepp har verkligen varit utsatta för dessa övergrepp. De fåtaliga som fabricerar berättelser kan skiljas ut. [Samma erfarenheter och siffror finns från Irland och Island.] Men den totala omfattningen av övergrepp är svår att beräkna. De som hör av sig och berättar är de som utsatts för övergrepp, inte de som klarade sig någorlunda bra. Det har alltså skett en självselektion. Men utredningen gör ändå ett försök till beräkning genom att sammanställa de norska resultaten med utländsk forskning. Denna forskning är från främst Storbritannien och USA, länder med en annan syn på fysisk bestraffning än Norge [och kanske också en annan övergreppsfrekvens], så jämförelsen görs försiktigt. Undersökningar som diskuteras i rapporten beräknar att sexuella övergrepp var långt vanligare i fosterhem och på barnhem än bland befolkningen i övrigt (7-8 gånger så vanligt i fosterhem, 6 gånger så vanlig på barnhem). I värsta fall kan så många som 12% av pojkarna under 12 år och 24% av flickorna under 12 år, ha utsatts för sexuella övergrepp under tiden på barnhem. Inga försök görs att beräkna andra typer av övergrepp och vanvård [det refereras i vart fall inte i den svenska rapporten]. I samband med den norska kartläggningen framfördes en officiell ursäkt från den norska regeringen till de f.d. barnhemsbarnen. Man beslöt också att tidigare barnhemsbarn kunde ansöka om kompensation från norska staten; Stortinget fastställde högsta summan till Version sid. 3 (6)
4 kronor. Då hade redan Bergen [och senare bl.a. Oslo] själva börjat betala ut ersättningar (i flera fall högre belopp än staten; i Bergen upp till kr) till tidigare barnhemsbarn i sina kommuner. Kapitel fem behandlar Synen på barnuppfostran. Tanken är att man skall komma fram till vad som under kunde anses vara kränkningar, övergrepp och vanvård. Kroppslig bestraffning i hemmen: Fram till 1960-talet hörde det till vardagen i Sverige att barn som inte uppnått skolåldern agades av sina föräldrar. En undersökning från en förort till Stockholm visade att 95% av mödrarna någon gång slagit sina barn. Förbud mot aga infördes i Föräldrabalken 1979 (trädde i kraft 1980). En undersökning från 2000 visar att en procent 1% någon gång agat sina barn. Kroppslig bestraffning i skolan: Sådan var tillåten i skolstadgorna från 1800-talet och framåt, men inskränktes efterhand och förbjöds i skollagen Kroppslig bestraffning på barnhem eller institution: Kroppsliga bestraffningar tilläts enligt barnavårdslagen 1924 och stadgan för skyddshem Men redan 1948 utfärdade Socialstyrelsen förbud för kroppsaga, den avsiktliga handgripligheten för att framkalla smärta genom örfilar, stryk, etc., på institution. Detta förbud infördes sedan också i stadgan för barnavårdsanstalter 1960 och i stadgan för ungdomsvårdsskolor samma år. Kapitel sex, Uppgifter i arkiv, diskuterar var arkivhandlingar finns och vad de kan ge. Arkivhandlingar finns i olika arkiv beroende på vem som varit huvudman för verksamheten. Kommunala handlingar finns i kommunarkiv, statliga handlingar i landsarkiven (om det varit lokala statliga organ, som t.ex. länsstyrelsen) eller i riksarkivet (om det gäller centrala statliga organ, som t.ex. Socialstyrelsen). Handlingarna är oftast underkastade 70 års sekretess. Kapitel sju, Erfarenheter från samtal och brev till Socialstyrelsen, sammanställer vad som framkommit från de 90 tidigare barnhems- och fosterbarn som kontaktat Socialstyrelsen. Utredarna har inte ställt frågor om övergrepp eller kränkningar, utan förhållit sig lyssnande. De flesta som hört av sig var placerade under tiden De tidigare barnhemsbarnen berättar om kränkningar, bristande omsorg och övergrepp. Det är utredarnas uppfattning att de som berättat har hållit igen och inte berättat allt. Detsamma gäller de tidigare fosterbarnen. De tidigare barnhems- och fosterbarnen berättar också om bristande tillsyn från inspektörerna, samt om psykosociala svårigheter längre fram i livet. Många har mått psykiskt sämre efter att ha berättat. Men de har också varit angelägna att få berätta, för att det inte ska bli glömt. Flera uttrycker också en misstro mot myndigheter. Kapitel åtta, Samtal om uppdraget, beskriver de samtal utredarna fört med organisationer och forskare. Utredarna har träffat representanter för Föreningen Samhällets Styvbarn [dåvarande ordföranden Birger Hjelm] och resandefolkets organisation Romanoa. Bägge organisationerna var kritiska mot att Socialstyrelsen, som haft en roll som ansvarig för drift och tillsyn inom barnavården, fått i uppdrag att utreda frågan om kränkningar och övergrepp. Organisationerna krävde en oberoende utredning. De krävde också representation i en sådan. Utredarna hade också talat med journalisten Annica Öhman, som intervjuat ett femtiotal tidigare barnhemsbarn från barnhemmet Källbäck i Gävle, samt fått ta del av arkivhandlingar om dem. Av detta har utredarna funnit att: ett tycks vara gemensamt oavsett hur livet senare blivit. Många har upplevt det som en stor skam att ha varit barnhemsbarn. Få, om ens någon, har kommit ut med sin be- Version sid. 4 (6)
5 rättelse i offentligheten tidigare. I flera fall kände inte ens de närmaste till barnhemsbakgrunden. (s. 59) Utredarna har också talat med svenska forskare: Det har då framgått att det inte finns någon svensk forskning som kan hjälpa oss att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutionerna under den aktuella tidsperioden. Ingen forskare har ägnat särskild uppmärksamhet åt eller gjort någon studie av omfattningen av problemet vid svenska institutioner. (s. 59) Det nionde kapitlet, Bedömningar och förslag, poängterar först att rapporten bara kan ses som en förstudie på området. Sedan försöker de besvara de frågor som regeringen ställt i uppdraget till utredningen: utifrån befintlig forskning och annan relevant dokumentation och erfarenheterna från Norge bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den sociala barnavården under åren Utredarna konstaterar att det inte med nuvarande kunskap går att bedöma omfattningen av regelbundna eller systematiska kränkningar, övergrepp och vanvård vid institutioner inom den svenska sociala barnavården under de aktuella åren. (s. 61) Däremot står det klarat att övergrepp och vanvård förekommit. Och att: De övergrepp och kränkningar som framkommit kan heller inte sägas vara accepterade uppfostringsmetoder under perioden (s. 62) En granskning av de svenska barnhemmen kommer att kräva stora insatser, konstaterar utredarna. I Norge arbetade man flera år och i Sverige var antalet barnhemsbarn fem gånger så stort som i Norge: Omfattningen av barnhemsvården i Sverige var under den aktuella perioden betydligt större än i Norge. Minst barn var någon gång under den här tiden på barnhem i Sverige, jämfört med cirka barn i Norge. [En intressant fråga är: Varför var det så mycket vanligare att barn vistades på barnhem i Sverige än i Norge?] Utredarna för en diskussion om de etiska frågorna kring en eventuell granskning av de svenska barnhemmen. Mot en granskning talar att den skulle kunna vara traumatiserande för enskilda. Mot en granskning talar också att det aldrig går att få klarhet när det gäller omfattningen av kränkningarna (s. 65). För en granskning talar att flera av de tidigare barnhemsbarnen har märkts för livet av denna erfarenhet. De vill ha upprättelse. De vill berätta sin historia för att det inte skall hända igen. För en granskning talar också att en sådan skulle vara betydelsefull också för de tidigare barnhemsbarn som inte deltar i granskningen. För en granskning talar också att man då kan lära av historien, så att den inte upprepas. För en granskning talar också att man då kan reda ut ansvarsfrågan. undersöka vilken dokumentation i form av t.ex. tillsynsrapporter och journaler som finns tillgänglig från samma tidsperiod. Utredarna konstaterar att erfarenheterna från Norge och de egna stickprov de gjort och den erfarenhet arkivpersonal har, visar att det är ytterst sällsynt med anteckningar om missförhållanden vid institutionerna (s. 62). Däremot kan arkivdokumentation användas för att beskriva och förstå hur institutionerna administrativt och ekonomiskt fungerade. föreslå åtgärder i syfte att stödja de utsatta samt föreslå hur deras erfarenheter kan dokumenteras. Version sid. 5 (6)
6 Utredarnas förslag är att stödja de drabbade tidigare barnhemsbarnen genom en grundligare utredning, psykologisk hjälp, forskning och annat. Socialstyrelsen sammanfattar sina förslag på detta sätt (s. 70f): Sammanfattningsvis föreslår Socialstyrelsen: Stöd till de drabbade Att regeringen tar initiativ till inrättandet av en oberoende kommitté eller myndighet. Kommittén/myndigheten skulle bl.a. ha följande arbetsuppgifter: o Att granska övergrepp och vanvård vid institutioner och familjehem inom den sociala barnavården. I det sammanhanget bör alla bjudas in att berätta om sina upplevelser, oberoende av när i tid de inträffade. Direkt efter intervjuerna bör det också erbjudas psykologiskt stöd. o Att arbeta med en nationell hjälptelefon för stöd till tidigare barnhemsbarn och fosterbarn. o Att ekonomiskt stödja utgivningen av självbiografiska berättelser från tidigare barnhemsbarn Kunskapsutveckling Att regeringen tar initiativ till ett långsiktigt forskningsprogram om villkor för samhällsvård av barn och ungdomar. (Det innebär fokus på frågor om organisering, kompetens, barnens villkor och skydd samt effekter av vården.) Att Epidemiologiskt Centrum (EpC) vid Socialstyrelsen får i uppdrag att genomföra en registerstudie i avsikt att i första hand undersöka dödlighet och självmord bland människor placerade i samhällsvård under perioden Då uppdraget är omfattande bör extra medel tilldelas. Säkerhet för barnen i samhällsvård Att regeringen genom tilläggsdirektiv till utredningen om tillsyn av socialtjänsten (S 2004:12) betonar att dess förslag bör syfta till att särskilt stärka och uppmärksamma barnens situation på institutioner och i fosterhem. Övriga förslag Att Riksarkivet får uppdraget att ge ut vägledande information om hur man söker efter sina uppgifter om beslut och vistelse i barnhem och fosterhem. Att regeringen i förordning förtydliga socialnämndernas skyldighet att bistå med efterforskning av uppgifter om placering och vistelse i barnhem. Slutligen: Det ingick inte i regeringsuppdraget att ta ställning till ansvarsfrågan. Ändå står det klart att ansvaret för skötseln av barnhemmen och för tillsynen av dessa delades mellan kommuner, landsting och stat (se kap. 2). Utredarna berör frågan i rapportens sista kapitel: I samtalen och breven till Socialstyrelsen finns det uppgifter om övergrepp och kränkningar. Om uppgifterna är riktiga skulle vissa av handlingarna, även med dåtidens syn på uppfostran och med den lagstiftning som då gällde, betraktas som brottsliga handlingar som numera är preskriberade. De upptäcktes inte då av ansvariga för drift eller tillsyn. De kan till och med ha utförts av dem eller med deras goda minne. Myndigheter på olika nivåer kan kritiseras för bristande kontroll och tillsyn av verksamheten men bör samhället efteråt ta på sig ett ansvar för brottsliga handlingar som inte upptäcktes innan de preskriberades? Det går att diskutera. (s. 64) Utredarna anför därtill, som ett skäl för att göra en granskning, att man genom en granskning kan utreda ansvarsfrågan. De hänvisar till kap. 2, som en inledning till en historisk granskning av denna fråga. [Till detta kan sägas att det numera är en allt vanligare praxis, internationellt men också i Sverige, att man tar ansvar för missförhållanden och övergrepp även sedan de preskriberats. Så måste ske också i fallet med övergrepp och vanvård i den svenska barnavården.] /BJ Version sid. 6 (6)
Kommittédirektiv. Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården. Dir.
Kommittédirektiv Utredning om dokumentation och stöd till enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård inom den sociala barnavården Dir. 2006:75 Beslut vid regeringssammanträde den 21 juni 2006 Sammanfattning
Läs merHem för vård eller boende för barn och unga
MEDDELANDE NR 2008:32 Hem för vård eller boende för barn och unga Tillsyn i Jönköpings län 2006-2008 Meddelande nr 2008:32 Referens Stefan Roman, Lena Uddemar, Rättsavdelningen, december 2008 Kontaktperson
Läs merSamhällets Styvbarns kunskapsbank
Samhällets Styvbarns kunskapsbank 1924 års barnavårdslag (SFS 1924:361) Denna barnavårdslag antogs av riksdagen 1924. Den gällde från 1 januari 1926 och upphörde den 1 januari 1961, då den efterträddes
Läs merBeslut för förskola. Skoiinspektionen. i Solna kommun. Beslut. 2014-06-26 Dnr 43-2013:4702. Solna kommun
Beslut Solna kommun kommunstyrelsen@solna.se bam-utbilchiingsforvaltnineen@solna.se Beslut för förskola i Solna kommun Skoiinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon:
Läs merSocialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården. Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting
Socialtjänstens skyldigheter inom missbruks- och beroendevården Pär Ödman Förbundsjurist Sveriges Kommuner och Landsting Ansvarig kommun (2 kap., 2 a kap SoL) - Varje kommun ansvarar för socialtjänsten
Läs merFörslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna
Förslag på hur Sverige ska arbeta med de mänskliga rättigheterna Slutbetänkande från Delegationen för mänskliga rättigheter till regeringen Delegationen för mänskliga rättigheter har arbetat med mänskliga
Läs merVad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013
Vad tycker barnen? Barns och ungdomars uppfattning om sin trygghet och delaktighet i HVB och LSS-boenden under 2013 Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merRiktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2011-06-09 Birgitta Öhrström DNR 160/2011-617 Riktlinjer för godkännande av fristående förskola samt pedagogisk omsorg med enskild huvudman Inledning Enskilda får enligt
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merBeslut för förskola. ' Skolinspektionen. efter tillsyn i Göteborgs kommun. Beslut. Göteborgs kommun. goteborg@goteborg.se 2016-03-23.
Beslut ' Göteborgs kommun goteborg@goteborg.se Beslut för förskola efter tillsyn i Göteborgs kommun Beskt 2 (15) Tillsyn av s, c) fwmen f vskoia i Götete[rgs kommun har genomfört tillsyn av Göteborgs kommun
Läs merULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem
Sidan 1 av 5 ULRIKSBERGSKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2014/2015 Gäller skola, förskoleklass och fritidshem Lagar och styrdokument Skollagen 1 kap 2 Utbildningen ska
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Upplands-Bro kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Upplands-Bro kommun Tillsyn i Upplands-Bro kommun har genomfört tillsyn av Upplands-Bro kommun under hösten 2015. Tillsynen har avsett det
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Helsingborgs kommun Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Helsingborgs kommun Skoinspektionen. Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund TeLefon:
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-12-07. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun och vistelsekommun
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2010-12-07 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson, regeringsrådet Eskil Nord och justitierådet Ann-Christine Lindeblad. Ansvarsfördelning mellan bosättningskommun
Läs merFÖRSLAG. Den individuella utvecklingsplanen och åtgärdsprogrammet 9
FÖRSLAG Allmänna råd för DEN INDIVIDUELLA UTVECKLINGSPLANEN med skriftliga omdömen Innehåll Förord 2 Inledning 3 Utgångspunkter för den individuella utvecklingsplanen 4 Den individuella utvecklingsplanens
Läs merINTRESSEPOLITISKT PROGRAM
INTRESSEPOLITISKT PROGRAM Antaget av Adoptionscentrums Förbundsmöte 2011-05-15 Innehåll INTRESSEPOLITISKT PROGRAM... 2 Inledning... 2 Våra viktigaste krav:... 2 Detta är Adoptionscentrum... 3 Barnhem är
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Skolinspektionen Dnr 43-2014:7781 Forshaga kommun kommungforshaga.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn av vuxenutbildningen i Forshaga kommun Skolinspektionen Box 2320, 403 15 Göteborg 2 (13) Tillsyn
Läs merEmiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan
Emiliaskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling, förskolan Gäller läsåret 2013/2014 Bakgrund En grundläggande mänsklig rättighet är rätten till likabehandling. Alla barn i förskolan ska
Läs merBeslut för förskola. i Sandvikens kommun
x Skolinspektionen Beslut Sandvikens kornmun kommun@sandviken.se Beslut för förskola i Sandvikens kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00,
Läs merKristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling
Kristinebergskolan åk 4-6s plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Årskurs 4-6 Läsår 2015/2016 1/12 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen
Läs merElevhälsans uppdrag, organisation och arbete
Revisionsrapport Elevhälsans uppdrag, organisation och arbete Viktor Prytz Trelleborgs kommuns revisorer Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...2 2.1. Revisionsfråga...2 2.2. Revisionskriterier...2
Läs merLIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A
LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen
Läs merPlan mot kränkande behandling och diskriminering. ( nedan kallad Pkbd) vid. Lunds skola Fritidshem, 13/14. Vår policy. Mål. Vision
Plan mot kränkande behandling och diskriminering ( nedan kallad Pkbd) vid Lunds skola Fritidshem, 13/14 Planen antogs i november 2013 och gäller i ett år. Vår policy Vi på Lunds skola bygger vår verksamhet
Läs merFölja upp, utvärdera och förbättra
Kapitel 3 Följa upp, utvärdera och förbättra Det tredje steget i tillsynsprocessen är att följa upp och utvärdera tillsynsverksamheten och det fjärde steget är förbättringar. I detta kapitel beskrivs båda
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling läsåret 2011-2012 Definition av likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Sävsjö Kristna Skolas likabehandlingsplan och plan mot kränkande
Läs merLikabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015
Likabehandlingsplan för Kunskapsgymnasiet Västerås En skola fri från diskriminering och annan kränkande behandling 2014-2015 1 Innehållsförteckning Vår vision 3 Inledning 3 Begrepp och definitioner 3 Diskriminering
Läs merLikabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun
Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare
Läs merSocialtjänstlagen 2 kap. 2 Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver
Riktlinjer för Anhörigstödet i Boxholms kommun 2011-04-14 Bakgrund Kommunens stöd till anhöriga utgår från socialtjänstlagen och främst 5 kap 10 Socialnämnden ska erbjuda stöd för att underlätta för de
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Beslut 2014-10-09 Ekerö kommun Rektorn vid Träkvista skola Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Träkvista skola i Ekerö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress:
Läs merHumanas Barnbarometer
Humanas Barnbarometer 2014 1 Inledning Barnets bästa ska vara utgångspunkten i allt myndighetsutövande i Sverige. Barnens behov, inte verksamhetens, ska stå i centrum när kommunerna utreder, beviljar,
Läs merDen individuella utvecklingsplanen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD 2008 Allmänna råd och kommentarer Den individuella utvecklingsplanen med skriftliga omdömen Beställningsadress: Fritzes kundservice, 106 47 Stockholm. Tel: 08-690 95 76, Fax: 08-690
Läs mer2013-01-18. Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna
Likabehandlingsplan -plan mot kränkande behandling samt för likabehandling vid Väringaskolan i Sigtuna 1 Innehållsförteckning Bakgrund............................................................................
Läs merLikabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Läsåret 2015/2016 Vision På vår skola ska det inte förekomma någon form av kränkande behandling. Ingen elev ska bli diskriminerad, trakasserad eller
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Socialtjänstförordning; utfärdad den 29 november 2001. SFS 2001:937 Utkom från trycket den 7 december 2001 Regeringen föreskriver följande. 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 I denna
Läs merBeslut för förskola. efter tillsyn i Växjö kommun
Skolinspektionen Växjö kommun Beslut för förskola efter tillsyn i Växjö kommun Skolinspektionen, Postadress: Box 156, 221 00 Lund, Besöksadress: Gasverksgatan 1, 222 29 Lund Telefon: 08-586 08 00, Fax:
Läs merRutin gällande Lex Sarah
RUTIN GÄLLANDE LEX SARAH 2015-04 Ansvarig: Kvalitetschef Utfärdat av: Kvalitetsutvecklare Berörda verksamheter: Sociala verksamheten Version: 3/2015-04 Rutin gällande Lex Sarah Styrdokument Socialtjänstlagen
Läs merOm uppdraget god man för ensamkommande barn
Om uppdraget god man för ensamkommande barn Bakgrund ÖVERFÖRMYNDARNÄMNDEN OCH AVDELNINGEN FÖR ÖVERFÖRMYNDARÄRENDEN I varje kommun i Sverige finns en överförmyndarfunktion, antingen en överförmyndare eller
Läs merDe glömda barnen. En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar
De glömda barnen En undersökning om skolans och socialtjänstens arbete för barn med missbrukande föräldrar September 2007 Innehållsförteckning Inledning och sammanfattning... 3 Bakgrund och metod... 5
Läs merMeddelandeblad. Stöd till anhöriga i form av service eller behovsprövad insats handläggning och dokumentation
Meddelandeblad Mottagare: Politiker, chefer, biståndshandläggare, socialsekreterare, LSS-handläggare, anhörigkonsulenter, demenssjuksköterskor inom socialtjänstens olika verksamheter. Kuratorer inom landstingen
Läs mer2015-05- 0 8. BESLUT Datum INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER
BESLUT Datum 2015-05- 0 8 Dnr 8322-14-30 Aktbilaga 1 I INITIATIVÄRENDE MED ANLEDNING AV EN ANMÄLAN ANGÅENDE BROTT MOT TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGENS FÖRBUD MOT REPRESSALIER Justitiekanslerns beslut Justitiekanslern
Läs merGranskning av enheterna för personlig assistans
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2010-03-15 Socialförvaltningen Maria Johansson, kvalitetsinspektör 1 (7) Diarienr 0004/10-013 Granskning av enheterna för personlig assistans Beslut Tillsynen avslutas Socialförvaltningen
Läs merUppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från
BILAGA 1 2009-10-19 Uppsökande verksamhet bland äldre slutrapport från uppsökaren Helen Westergren Tyresö kommun har genomfört en uppsökande verksamhet bland personer 80 år och äldre i Tyresö, personer
Läs merInsyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor
Insyn och tillsyn av fristående förskoleverksamhet, skolbarnomsorg och grundskolor Botkyrka kommun Revisionsrapport Juni 2011 Johan Karlander Martin Andersson Sammanfattning PwC har fått i uppdrag av de
Läs merLikabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens
Läs merKyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll
Kyrkenorumskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Innehåll Kyrkenorumskolans vision sid 3 Diskrimineringslagen sid 3 Definition av begreppen sid 3 Åtgärder vid diskriminering och kränkande
Läs merLikabehandlingsplan. Linblommans förskola
Likabehandlingsplan Linblommans förskola Vision: Ingen i förskolan ska ställas utan säkert, tydligt och aktivt skydd. Det ska därför bedrivas ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra och motverka
Läs merBarnets rättigheter. Barnkonventionen
Barnets rättigheter Barnkonventionen Viktiga regler De olika reglerna i konventionen om barnets rättigheter kallas för artiklar Det finns 54 artiklar Alla regler är lika viktiga. Men det är ändå några
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling. Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Kunskapsskolan Katrineholm 2014/2015 Kunskapsskolan Katrineholm Västgötagatan 16, 641 36 Katrineholm, Tel.dir. 08-51008370, www.kunskapsskolan.se 1
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling
1 (7) Reviderad juni 2010 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Västra skolan läsåret 2010/2011 Plan mot diskriminering och kränkande behandling utgår från skollagen (1985:1100) 14 a kap. samt
Läs merElevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande?
Elevers (o)hälsa Hur kan vi främja elevernas utveckling, hälsa och lärande? Johanna Freed Margareta Bondestam 2014-10-29 Varför en ny vägledning? Professionernas önskemål Skollagen definierar elevhälsan
Läs merTill statsrådet Jan Björklund
Till statsrådet Jan Björklund Den 23 oktober 2012 uppdrog statsrådet Jan Björklund åt utbildningsdirektören Thomas Persson (U2012/5725/SAM) att biträda Utbildningsdepartementet med att utarbeta förslag
Läs merTeam Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor
Team Kullingsberg, Stadsskogen och Västra Bodarnas förskolor Plan för arbetet att motverka alla former av diskriminering, kränkande behandling och trakasserier 2015/2016 Förskolan Kastanjen Detta är vårt
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Junibacken Barn- och utbildningsförvaltningen Britt-Marie Johanssson Förskolechef Innehåll 1 INLEDNING 5 2 PLAN MOT DISKRIMINERING
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Fasanens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Mia Vainionpää Förskolechef 2013-2014 INNEHÅLL 1 INLEDNING 5 2 FRÄMJANDE, FÖREBYGGANDE OCH
Läs merTrygghetsplan för Gudmuntorp skola
Trygghetsplan för Gudmuntorp skola Trygghetsplanen består av tre delar: Plan mot kränkande behandling Plan mot mobbing Likabehandlingsplan Kommunens beslut och styrning Barn- och utbildningsnämnden tog
Läs merEksjö kommun. Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet. Revisionsrapport. KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson
ABCD Eksjö kommun Granskning av systematiska arbetsmiljöarbetet Revisionsrapport KPMG AB 2010-05-03 Lars Jönsson ABCD Eksjö kommun Rapport systematiskt arbetsmiljöarbetet 2010-05-03 Innehåll 1. Bakgrund
Läs merNKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt
Tjänsteskrivelse 1 (7) 2012-09-12 SN 2011.0089 Handläggare: Patrik Jonsson, 22. socialkansliet Socialnämnden NKI-undersökningar inom vård och omsorg 2012 samt 2013 och framåt Sammanfattning NKI (nöjd kund
Läs merESLÖVS KOMMUN 2011-08-24
20f, 201 Ja/ 660 ESLÖVS KOMMUN 2011-08-24 Ärende Motion från folkpartiet med rubriken Barns rätt till en trygg uppväxt- har inkommit till Barnoch familjen den 23 maj 2011 för yttrande senast den 13 oktober.
Läs merLikabehandlingsplan för. Eductus Sfi, Gruv. Höganäs 2011
Likabehandlingsplan för Eductus Sfi, Gruv Höganäs 2011 (reviderat 08.02.2011) Datum: 08.02.2011 Vad: Sfi, Gruv, Eductus Var: Höganäs Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 4 Visioner... 4 Definition..... 5 Diskriminering....
Läs merFN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv
För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter
Läs merPlan mot diskriminering och kränkande behandling. Skutans förskola
Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014 Skutans förskola Innehållsförteckning: Syfte... 3 Definition 3 Vision. 3 Att särskilt ta hänsyn till 4 Mål 5 Metoder/strategier. 5-6-7 Ledningens ansvar
Läs merBeslut för grundsärskola och gymnasiesärskola
Skolinspektionen 2014-11-26 Sandvikens kommun kommun@sandviken.se Rektorn vid särskolan amia-karrn.brostrom@sandviken.se Beslut för grundsärskola och gymnasiesärskola efter tillsyn i särskolan i Sandvikens
Läs merPlan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero.
Plan för arbetet mot diskriminering, kränkande behandling och trakasserier, för trygghet och studiero. Reviderad 150427 Nulägesbeskrivning utifrån elevenkät dec 14 samt antalet inrapporterade rapporter
Läs merRapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem
Rapport Theo flyttar - en bok till barn i familjehem December 2014 stockholm.se Theo flyttar December 2014 Utgivare: Socialförvaltningen strategiska enheten Kontaktperson: Eva Lindström Eva.maria.lindstrom@stockholm.se
Läs merDet tredelade föräldrasystemet SOCIALFÖRVALTNINGEN
YTTERSTA ANSVARET Det tredelade föräldrasystemet PRAKTISKA EMOTIONELLA VÅRDEN Familjehem/ Institution SOCIALFÖRVALTNINGEN 1 VÅRDNAD EMOTIONELL RELATIONEN 2 Forskningsområdet Det tredelade föräldraskapet
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut Skolinspektionen 2014-12-16 Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Nämnd för vuxenutbildning i Leksand och Rättvik Skolinspektionen, Box 23069,
Läs merÅrlig plan mot diskriminering och kränkande behandling
Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor och annan pedagogisk verksamhet Planen gäller från 2014-10-15 Planen gäller till 2015-10-15 Sida 1 av 7 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Vad
Läs merBeslut för vuxenutbildning
Beslut Lerums kommun lerums.kommun@lerum.se Beslut för vuxenutbildning efter tillsyn i Lerums kommun Beslut 2(13) Tillsyn i Lerums kommun har genomfört tillsyn av Lerums kommun under våren 2016. Tillsynen
Läs merBarnhälsoplan 2014-2015. Förskolan Citronen. Knivsta kommun
Barnhälsoplan 2014-2015 Förskolan Citronen Knivsta kommun Reviderad ht-2014 Barnhälsoarbetet utgår från Skollagen och Läroplanen för förskolan Lpfö-98 rev 2010 Skollagen (2010) 8 kap Särskilt stöd 9 Barn
Läs merGuide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Läs merSocialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende
REMISSVAR 2016-03-18 Dnr 3.9:0101/16 Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM Socialstyrelsens förslag till föreskrifter om hem för vård eller boende (Dnr 934/2016) Inledning Förslaget behandlar nya föreskrifter
Läs merPatientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet
Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag
Läs merFörskola 2013/2014. Hållbar utveckling. Sofia Franzén Kvalitetscontroller. Augusti 2015
Förskola 2013/2014 Hållbar utveckling Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga innehåll...
Läs merLandrapport Sverige. Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv. Landrapport Sverige 1
Landrapport Sverige Svar på barns våld mot föräldrar: Europeiskt perspektiv Landrapport Sverige 1 Sverige Denna publikation har tagits fram med ekonomiskt stöd från Europeiska unionens Daphneprogram. Ulla
Läs merNär barn inte kan bo med sina föräldrar
När barn inte kan bo med sina föräldrar Socialtjänstens uppföljning och kontakt med barn som bor i familjehem Du får gärna citera Inspektionen för vård och omsorgs texter om du uppger källan, exempelvis
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN
LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN STUBBEN Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan Ett barn eller en elev får inte missgynnas genom särbehandling på grund av någon
Läs merFolkhälsoplan för Laxå kommun 2014 2017
Folkhälsoplan för Laxå kommun 214 21 1 Kommunen och Länet Befolkning i Laxå kommun Laxå kommun har 5562 invånare 213-5 varav 21 kvinnor och 2845 män. I åldern -19 år finns 124 personer. Från 65 år och
Läs merStatens ansvar för de adopterade
2007-04-22 Regeringen Socialdepartementet 105 35 Stockholm Statens ansvar för de adopterade De sex undertecknande organisationerna, som representerar en stor del av adoptionssverige, föreslår att Regeringen
Läs merSkolområde Västra. Önnegårdens förskola
Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Skolområde Västra Önnegårdens förskola Förskolan måste agera så snart någon ur personalen får kännedom om att ett barn känner sig kränkt. Förskolan
Läs merRevisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun
Revisionsrapport Livskvalitet inom äldreomsorgen. Härjedalens kommun 31 oktober 2012 Innehåll Sammanfattning... 1 1. Inledning... 2 2. Resultat... 3 3. Revisionell bedömning... 6 Sammanfattning På uppdrag
Läs merPatientdatalag (2008:355)
Patientdatalag (2008:355) SFS nr: 2008:355 Departement/myndighet: Socialdepartementet Utfärdad: 2008-05-29 Ändrad: t.o.m. SFS 2013:1024 Tryckt version: pdf, utan ändringar (Lagrummet) Ändringsregister:
Läs merHandlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun
2012-05-21 Handlingsplan för psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och större krishändelser, POSOM, i Vetlanda kommun Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-06-14 143 Innehåll Inledning 3
Läs merBeslut. efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen Optimus i Vallentuna kommun. Skolinspektionen. Beslöt
Skolinspektionen Beslöt 2014-04-03 Vallentuna kommun kommun@vallentuna.se Rektorn vid den särskilda undervisningsgruppen Optimus kristiii.aabel@vallentuna.se Beslut efter tillsyn i den särskilda undervisningsgruppen
Läs merFörskola, före skola - lärande och bärande
Sammanfattning Rapport 2012:7 Förskola, före skola - lärande och bärande Kvalitetsgranskningsrapport om förskolans arbete med det förstärkta pedagogiska uppdraget Sammanfattning Barnen i de granskade förskolorna
Läs merPlan Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org
Plan För att främja likabehandling och förebygga samt åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Förskolan Prästbol Läsåret 2015-16 Fastställd 2015-09-11 Susanna Magnusson Förskolechef
Läs merFastighetsmäklarinspektionens avgörande
Beslutet i webbversion 1 (11) Saken Tillsyn enligt fastighetsmäklarlagen (2011:666), fråga om besiktningsklausul, medhjälpare och kundkännedom - dokumentation och bevarande. Prövning av fastighetsmäklarens
Läs merBeslut för vuxenutbildningen
Beslut 2013-03-15 Botkyrka kommun Beslut för vuxenutbildningen efter tillsyn i Botkyrka kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm, Besöksadress: Sveavägen 159 Telefon: 08-586 080 00, Fax: 08-586
Läs merArbetsmöte 1. Vi arbetar med vår värdegrund
Om arbetsmöten Arbetsmötena handlar om hur vi ska arbeta för att värdegrunden ska ge resultat, det vill säga att de äldre personer som vi ger stöd och omsorg kan ha ett värdigt liv och känna välbefinnande.
Läs merKonsten att hitta balans i tillvaron
Aktuell forskare Konsten att hitta balans i tillvaron Annelie Johansson Sundler, leg sjuksköterska Filosofie doktor i vårdvetenskap och lektor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde. För att få veta mer om
Läs merMöte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009
Möte med Mårten Gerle, Medicinskt sakkunnig vid Socialstyrelsen 12 december 2009 Mötet ägde rum cirka en vecka efter kunskapshearingen om självskadebeteende (som beskrivs i kapitlet Förbud av det förbjudna
Läs merLikabehandlingsplan Martin Koch-gymnasiet och Gymnasiesärskolan
Likabehandlingsplan Martin Koch-gymnasiet och Gymnasiesärskolan VT 2009-VT 2010 Bild av: Sofia Lundvall 2 Vad säger skollagen och läroplanen: Skollagen 1 kap. 2 står följande: Verksamheten i skolan skall
Läs merBehövs åtgärder, utöver redan vidtagna, för att det som hänt inte ska upprepas?
Ert datum Er beteckning, referens Socialdepartementet registrator@social.ministry.se s.fst@social.ministry.se Yttrande över SOU 2011:9 Upprättelseprocess för enskilda som utsatts för övergrepp och vanvård
Läs merVanvård i social barnavård under 1900-talet
Vanvård i social barnavård under 1900-talet Delbetänkande av Utredningen om vanvård i den sociala barnavården Stockholm 2009 SOU 2009:99 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar
Läs merH we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn
H we!< T/Region Sydväst/Sek4 Mikael Thörn Beslut 2010-09-22 Diarienummer 9.1-18156/2010 1(12; MARKS KOMMUN SOCIALNÄMNDEN Socialnämnden Marks kommun 511 80 Kinna Diarienr 2010-09- 2 2 Qiarieplanbeteckn
Läs merBeslut för förskoleklass och grundskola
Skolinspektionen Beslut 2014-02-17 Tyresö kommun Rektorn vid Sofiebergsskolan Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Sofiebergsskolan i Tyresö kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35
Läs merYttrande gällande slutbetänkande Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU (SOU 2015:71 ), ert dnr S2015/04694/FST
inspektionen för vård och omsorg 2015-11-24 Dnr 10.1-23692/2015 1(8) Avdelningen för verksamhetsstöd och -styrning Monica Jacobson monica.jacobson@ivo.se Socialdepartementet Yttrande gällande slutbetänkande
Läs merRiktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.
1 (10) Lärande Lärande Centralt Christian Jerhov Verksamhetsutvecklare 0302-52 12 04 Riktlinjer för arbetet med att främja likabehandling och förebygga och motverka diskriminering, trakasserier och kränkande
Läs merRegler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för. fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet
Regler och villkor för godkännande, rätt till bidrag och tillsyn för fristående förskola, fristående fritidshem, öppen fritidsverksamhet Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Regler
Läs merBeställare = Beställarenheten, Vård- och omsorgsnämnden. Stöd till vissa målgrupper som vårdar eller stödjer närstående, Socialtjänstlagen 5 kap 10.
1 Vård och omsorg 2011-05-27 Dnr VON 136/11 Beställarenheten Stöd till personer som vårdar eller stödjer närstående, SoL KRAVSPECIFIKATION Intern Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 16 juni 2011( 78)
Läs merOlofströms kommun. Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen. KPMG AB 29 januari 2013
Granskning av personaltätheten inom barnomsorgen KPMG AB 29 januari 2013 2010 KPMG AB, a Swedish limited liability company and a member firm of the Innehåll 1. Inledning 1 1.1 Bakgrund 1 1.2 Syfte 1 1.3
Läs mer