Katarina Wijk, fil doktor

Transkript

1 Katarina Wijk, fil doktor Universitetslektor / Ass. Professor kwk@hig.se

2 Pedagogiska teorier bakom ergonomiskt förändringsarbete 1. Förändringsarbete/intervention 2. Några exempel på interventioner 3. Exempel på teorier om förändring 4. Hälsa som pedagogiskt projekt på 2000-talet 5. Vad kan vi tänka på inför planering av intervention

3 Ergonomiskt förändringsarbete= Intervention Interventions can be organized in many different ways. They could last from one week to many years: target a single risk or many: involve one individual or a large population; have planned direct effects or ripple effects, and so forth (Wijk, 2003)

4 Typer av hälsointerventioner (förändringsarbete) (Referenser: Steckler, Allegante 1995; Cohan, Scribner, 2000) Individ, samhälle, policy nivå alt. Individ- struktur nivå

5 Exempel: Governmental intervention (dvs policy- struktur nivå)

6 Skall men Hur?

7

8

9 Hur men Varför?

10 Vad är teori? Antaganden om orsakssamband (Danermark, m.fl. 2000) Teorier försöker att systematiskt organisera och förklara verkligheten (Bunkholdt 1994) Fakta i relation till varandra (Encyclopedia Britannia Online, 2000) Teori är en systematisk struktur som beskriver/förklarar och/el kontrollerar fenomen (Walker & Avant 1988; Meleis 1991; French and Adams, 1986)

11 Att teoretisera intervention (Wijk, 2008) PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Etiologisk teori (orsaker till ohälsa ) Epidemiologisk teori (risk faktorer)

12 Att teoretisera intervention (Wijk, 2008) PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Hur ska förändringen gåtill? Etiologisk teori (orsaker till ohälsa ) Teori of förändring (förändringsprocessen) Epidemiologisk teori (risk faktorer) Tillvägagångssätt i interventionen/strategi avslöjar tankar om förändringsprocessen

13 Teorier kan hjälpa oss tänka om varför och hur förändring kan ske

14 kunskap och motivation varför då?

15 Health Belief Model (Hochbaum 1985; Becker 1974; Rosenstock 1974) Motivation (hälsorelaterad) Värderingar - tror att man är mottaglig för hälsorelaterad risk - tror att ett viss beteende minskar hälsorisken Förändringsprocess: Motivation (ffa information/kunskap) Beslut Attityd Värdering

16 Protective Motivational Theory (Rogers 1975; Rogers 1983) Information Från omgivning verbal el. observerad Från personlighet el. erfarenhet Kognitiva processer Attityder Förändringsprocess: Information (fr. omgivn el personlig) Kognitiv process Individens upplevda mottaglighet för X, utfall beroende på självförtroende, vinst etc.

17 Från sittande ställning ska du kunna ändra stolsitsen och ryggstödet i olika lägen. Du kan öka variationen ytterligare genom reglerbara, avtagbara armstöd och nackstöd, samt välja hjul efter friktion på golvet. Det viktigaste är att du ofta ändrar arbetsställning och lika ofta reser dig. Genom att placera t ex pärmar, skrivare

18 Diffusion of Innovation ( spridning av ny idé ) (Rogers 1995) Information Kommunikation Förändringsprocess: 5-stegs process I kunskap (baserad på kommunikation & information) II övertyga III beslut IV genomförande V befästa (confirmation)

19 Knowledge Attitude Behaviour model (K-A-B model) (Chauffee & Rosser 1986) Kunskap Attityder Beteende Förändringsprocess: Kunskap (ffa kommunikation, involvering i ämnet) Attityd Beteende

20 Pragmatisk

21 Idéer om att arbetskamrater och signifikanta andra är viktiga för förändring (psykosocial teorier)

22 Social Influence Theory (Howard & McCabe 1990) Sociala influenser Kompistryck /Arbetskamrater Förebilder Förändringsprocess: Peer Education - tex ergonomi coacher, friskvårdsombud, ryggombud

23 Theory of Reasoned Action (Fishbein & Ajzen 1975; Fishbein 1990) Beteende är funktionen av; Attityder tro om konsekvens (viktning av beteende) Normer signifikanta andra Intentioner Förändringsprocess/Inlärning: Hur viktigt är det att tillfredställa signifikanta andra

24

25 Exempel från: Ett lyft för vården PLANERING IMPLEMENTERING Vilket är problemet som skall förändras Hur ska förändringen gåtill? rutiner och kunskaper saknas (s. 2) Genomföra riskbedömningar/ Handlingsplan för åtgärder av risker Ledningen bör betona vikten av rätt förflyttningsteknik (s.2) Utbildning i förflyttningsteknik..all personal, även läkarna, utbildas. (s.2)

26 Social Learning Theory (Bandura 1977; 1986) Beteende Miljö Person Förändringsprocess: Direkt erfarenhet (tex lära sig kultur på en arbetsplats genom att erfara) Observation/iakttagelse (tex lära sig ett yrke ex operera) Färdighetsträning

27 Social Learning Theory (Bandura 1977; 1986) Miljö Person Beteende Regelbundet träna Personalens kunskap Personalen styrka o kroppsmedvetenhet Diskutera reflektera Praktisk handledning Omgivningen Arbetsorganisation

28 Participativa teorier är frekvent förekommande när det gäller ergonomiska arbetsplatsinterventioner

29 Varför teori i arbetsmiljöarbete? Hälsointerventioner som är teoriförankrade har visat sig vara mera framgångsrika (Eiser & Eiser,1997) Tydliggöra underliggande antaganden Förklara hur/varför människor/grupper tar hälsorelaterade beslut Förklara vad som påverkar hälsorelaterade beslut (Tones, Tilford 2001)

30 Intervention genom ord. Elevatory words (Hacking 1995; 1999) Alkoholrelaterade skador, inklusive olycksfallsskador, utgör ett mycket stort europeiskt hälsoproblem. Det finns klara bevis för att betydande hälsovinster (citat ur WHO, HÄLSA21 hälsa för alla på 20-talet, No.5) Alkoholrelaterade skador, inklusive olycksfallsskador, utgör ett mycket stort europeiskt hälsoproblem. Det finns klara bevis för att betydande hälsovinster

31 Konstruktion av interventionsobjekt (Wijk 2003) Normerande beskrivningar Both African American and European American youths are depicted as knowledgeable. (citat Gillmore m.fl s ) Both African American and European American youths are depicted as knowledgeable.

32 Hälso- diskurs Diskurser handlar om vad som kan sägas och tänkas om ett fenomen och om vem som kan tala, när, och med vilken auktoritet. (Foucault 1993; 1971)

33 Hälsa som pedagogiskt projekt i SOU (Olsson, 1997: 2001) 1700-talet Hälsoupplysning: renlighet, alkoholkonsumtion, kost & sjukdomar (fattigdom ett större problem än kunskapsbrist dock) 1800-talet Hygien, fostran, rörelser och förbud tex,rashygien, sexualhygien, nykterhet och idrott/rörelser som nykterhetsrörelsen, arbetarrörelsen 1900-talets början Befolkningspolitik Verka för lägre fruktsamhet i de grupper som arvsbiologskt äro mindre värdefulla än andra (SOU 1938:57) hindra ärftligt undermåliga individers fortplantning. Om inte upplysning hjälper rekommenderas sterilisering (SOU 1938:57)

34 forts talet Upplysning via skola och via radio talet Rökningens skadeverkningar 1970-talet Ekonomi, Kost och motion Frihet, eget ansvar Positiva maktprocesser: löften om ett bättre liv och hälsa genom reformer Frihet i självreglering och ansvarstagande är maktens hälsopolitiska strategi i det moderna samhället (Olsson, 2001).

35 Vad kan vi tänka på inför planering av hälsointervention/förändringsarbete

36 Reflektera över vilka implicita teorier/antaganden som ligger bakom arbetsmiljöarbetet, tex; att information/kommunikation leder till förändring, att social miljön, sociala normer och kultur påverkar att inlärda beteenden, och/eller att individuella faktorer tex självförtroendet och motivation påverkar benägenhet till förändring osv. att vi alltid befinner oss i en kulturell och politisk diskurs att vi med lyftande (elevatory) ord kan konstruera/förstärka problem att undvika normeringar

37 Tack!