Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke
|
|
- Birgitta Karlsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Autismspektrumstörning hos barn och ungdomar vid Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke Jessica Sommerfors Holm Barnläkare Barn-och ungdomsmedicin, Mölnlycke Handledare: Birgitta Wickberg Docent, Leg psykolog Enheten för mödravård och FOU-enheten Primärvården, Södra Bohuslän
2 2
3 Sammanfattning I ett flertal nyligen genomförda internationella studier ses en ökning av prevalensen för svårigheter inom autismspektrum (autism spectrum disorders, ASD). Hypoteser har lagts fram att denna ökning beror på en ökad kunskap om ASD och en vidgning av de diagnostiska kriterierna. På barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke har man under mer än tio år, i nära samarbete med enheten för barnneuropsykiatri(bnk) vid Drottning Silvias Barn och ungdomssjukhus, utrett och behandlat barn och ungdomar med svårigheter inom autismspektrum. Syftet med denna studie var att göra en genomgång av journalerna på de barn och ungdomar som fått diagnoser inom autismspektrum vid barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke för att få en översikt över prevalens, könsfördelning och vilka diagnoser som fanns representerade och jämföra detta med tidigare studier. Resultaten visade att prevalensen för ASD vid mottagningen var ca 1 % vilket väl stämmer överens med aktuella prevalensstudier. Med den ökande förekomsten för svårigheter inom autismspektrum är behovet av kunskap och förståelse kring detta funktionshinder stort, såväl inom hälso- och sjukvården som i skolan. Inledning Begreppet autismspektrum används idag ofta som ett samlingsnamn för autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd. Begreppet myntades av Lorna Wing (1) när hon försökte beskriva hur svårigheterna vid autism uppträder i många olika former, som i ett spektrum. De termer och kriterier som används för tillstånd inom autismspektrum är hämtade från diagnossystemen ICD-10 (2) och DSM-IV (3). Funktionshindrande svårigheter inom autismspektrum kallas i internationell litteratur för ASD (autism spectrum disorders) vilket innefattar autistiskt syndrom, Aspergers syndrom och PDD-NOS (pervasive developmental disorder- not otherwise specified). Att ha svårigheter inom autismspektrum utgör ofta ett stort funktionshinder för de drabbade individerna. Diagnosgruppen är mångfacetterad med stor variation i funktionshindrets svårighetsgrad. Gemensamt för alla är dock begränsningar av olika grad med avseende på social interaktion, kommunikation och tvångsmässighet/begränsning av intressen. I ett flertal internationella studier som genomförts under det senaste decenniet ses en markant ökning av prevalensen för diagnoser inom autismspektrum. I dessa ses en prevalens för ASD på mellan fall per (8, 9,10,11,12), detta i jämförelse med tidigare vedertagna uppgifter om en prevalens på 4-5 fall per (13). Den stora ökningen av fall ses framförallt hos individer med normal begåvning. Orsaken till denna ökning är ännu inte klarlagd. Hypoteser har lagts fram att ökningen beror på en förbättrad kunskap kring ASD och en vidgning av de diagnostiska kriterierna (4,5,6,7,15). Alla studier visar en klar övervikt av pojkar jämfört med flickor, 3-4:1 (14). Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke har under mer än tio år utrett och haft behandlingsansvar för barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionshinder. Detta arbete har skett i nära samarbete med konsulterande specialister i neuropsykiatri från enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus. Utöver sitt arbete vid mottagningen fungerar barnläkarna som skolläkare för grundskoleeleverna i hela Härryda kommun och som BVC-läkare för delar av kommunen. Detta ger god möjlighet att tidigt identifiera barn och ungdomar med svårigheter inom det neuropsykiatriska området och vid behov initiera utredning. 3
4 Målsättningen är att barn med stora svårigheter eller vid misstanke om autism skall utredas så tidigt som möjligt. Utredning av skolbarn initieras i regel av skolhälsovården. I den basala neuropsykiatriska utredningen ingår ett eller flera läkarbesök hos barnläkare där anamnes från båda föräldrar och barnet själv ingår. Till hjälp vid anamnes används Nordiskt formulär för utredning av barns utveckling och beteende, även kallat 5-15 formulär (17). Detta ifylles av föräldrar och i förekommande fall även av barnets lärare. Vidare genomförs en medicinsk undersökning med noggrant neurologiskt status. I utredningen ingår också en bedömning gjord av psykolog samt en pedagogisk bedömning. För barn och ungdomar med svårigheter inom autismområdet gemomförs också neuropsykologisk kartläggning. Vid behov kompletteras den basala utredningen med riktad provtagning, EEG, CT/MRT, logopedkontakt, sjukgymnastbedömning, bedömning av syn och hörsel samt konsultation av neuropsykiatriker. När den initiala utredningen är avslutad kopplas vid behov mottagningens pedagogiska samordnare in. Samordnaren fungerar som en länk mellan mottagningen och förskola/skola och bidrar också vid diagnostiken genom fördjupad social anamnes och genomförandet av ADI-R (autismdiagnostisk intervju). Den pedagogiska samordnaren spelar också en stor roll i den vidare kontakten med familjen och erbjuder stödsamtal, föräldrautbildning och informerar om vilka samhällsstöd (vårdbidrag, LSS, habiliteringskontakt) som familjen genom barnets diagnos är berättigad till. Efter avslutad utredning vidarebefordras utredningens innehåll och slutsats, i samråd med föräldrar och barn, till förskola/skola. Vidare uppföljning och eventuell behandling sker på mottagningen eller via skolhälsovården. Barn med svårigheter inom autismspektrum utgör en betydande del av de barn som med anledning av funktionsnedsättande neuropsykiatriska svårigheter utreds och behandlas via Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke. Syfte och frågeställning Syftet med denna studie var att granska journalerna på de barn och ungdomar, i åldrarna mellan 2 och 17 år, som via Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke fått diagnoser inom autismspektrum fram till Avsikten var att få en översikt över prevalens, könsfördelning och vilka diagnoser som fanns representerade. Dessutom ville jag undersöka om prevalensen och könsfördelningen för ASD stämde överens med de resultat som internationell och nationell forskning visat. Vidare ville jag också se om utredningen av barnen följde utredningsgången som inledningsvis beskrevs och beräkna hur många som fått en second opinion av neuropsykiatrisk konsult från enheten för Neuropsykiatri för att på detta sätt få en uppfattning om diagnosernas korrekthet. Metod Arbetet inleddes med en journalsökning i mottagningens datajournalsystem Medidoc. Sökandet begränsades till de barn och ungdomar, 2-17 år, som fått diagnoser inom autismspektrum före patienters journaler med ICD-10 diagnosnummer F84,0-9, dvs. diagnoser inom autismpektrum, identifierades. Bland dessa selekterades tre patientjournaler bort, två patienter hade ännu inte fått någon definitiv diagnos fastställd och en patient var inte boende i Härryda. Vid genomgång av de resterande journalerna noterades 4
5 patientens kön och diagnos vid det senaste besöket på mottagningen. Vidare noterades också om patienten blivit psykologutredd i samband med diagnossättandet och hur många av patienterna som någon gång före fått en second opinion av specialist i neuropsykiatri. Resultat Genomgången av journalerna vid Barn- och ungdomsmottagningen visade att 75 barn och ungdomar i ålder mellan 2-17 år hade diagnoser inom autismspektrum. Av dessa var 59 pojkar och 16 flickor vilket gav en ratio på 3,7:1. Sextiofyra av de 75 patienterna var utredda på Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke. De övriga 11 hade fått sin diagnos innan kontakt med mottagningen etablerats. Samtliga patienter hade genomgått psykologutredning. Fördelning mellan kön 75 barn 21% pojkar flickor 79% De diagnoser som fanns representerade i materialet är autistiskt syndrom, autismliknande tillstånd, Aspergers syndrom och autismspektrumstörning. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter från fanns det 7837 barn och ungdomar boende i Härryda kommun i ålder mellan 2 och 17 år. Prevalensen för hela gruppen ASD blev således 96 fall per vilket motsvarar 0,96 %. Diagnosfördelning kön 75 barn Autistisk syndrom 9 3 Autismliknande tillstånd 3 19 Aspergers syndrom Autismspektrumstörning pojkar flickor 5
6 I gruppen med diagnosen autistiskt syndrom fanns 37 patienter. Av dessa var 76 % pojkar. I gruppen med autistiskt syndrom hade 35 % (13 stycken) samtidigt diagnosen utvecklingsstörning. Prevalens för autistiskt syndrom var 47 fall per ( 0,47 %). I gruppen med diagnosen autismliknande tillstånd fanns 6 patienter, 50 % var pojkar. En av patienterna hade samtidigt diagnosen utvecklingstörning. Prevalensen för autismliknande tillstånd var således 8 fall per (0,08 %). I gruppen med Aspergers syndrom fanns 20 barn, 95 % var pojkar. Prevalensen för Aspergers syndrom var 26 fall per (0,26 %). I gruppen med diagnosen autismspektrumstörning fanns 12 patienter, 83 % var pojkar. Prevalensen för autismspektrumstörning var 15 fall per (0,15 %). I hela gruppen hade 20 % av patienterna samtidigt diagnosen utvecklingsstörning. Fram till hade 35 av de 75 patienterna (47 %) med diagnoser inom autismspektrum någon gång blivit bedömda av specialist i neuropsykiatri antingen vid mottagningens konsultmottagning eller på enheten för neuropsykiatri (BNK). Diskussion Att identifiera och vid behov utreda och diagnostisera barn och ungdomar med funktionsnedsättande svårigheter inom autismspektum är en viktig uppgift för barnläkare praktiserande i såväl primär- som slutenvården. ASD ger ofta ett betydande funktionshinder och till följd av detta ett stort lidande för de drabbade barnen och deras familjer. För att försöka underlätta i barnets vardag, både i hemmet och i skolan, är det nödvändigt att såväl föräldrar som skolpersonal har kunskaper om och kan tillämpa ett autismpedagogiskt förhållningssätt gentemot barnet. Det finns också beskrivet att man med tidig intervention, vad det gäller kommunikation och social interaktion, hos barn med autism förbättrar den kommunikativa förmågan, det sociala samspelet samt ger en förbättrad livskvalitet (18, 19). En diagnos inom autismspektrum kan också ge barnet/ungdomen och dess familj rätt till olika samhällsstöd så som anpassad skolgång, vårdbidrag, LSS och habiliteringsstöd. I ett flertal internationella studier ses en markant ökning av prevalens för ASD (8, 9, 10, 11, 12). Orsaken till denna ökning är okänd men en ökad medvetenhet om svårigheterna och en vidgning av de diagnostiska kriterierna tros vara en del av förklaringen (4, 5, 6, 7, 15). Vid granskningen av barn och ungdomar med diagnoser inom autismspektrum vid Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Mölnlycke sågs en prevalens för ASD på 0.95 %. 73 % av dessa var pojkar och 20 % hade samtidigt diagnosen utvecklingsstörning. Samtliga barn hade genomgått psykologutredning och nästan hälften har fått en second opinion av specialist i neuropsykiatri. Prevalensen i Härryda stämde väl överens med de senaste internationella studier som gjorts (12, 16) som visar på en betydligt högre prevalens än man tidigare noterat. Eftersom denna granskning gjordes utifrån journaluppgifter på de barn och ungdomar som utretts och/eller behandlats på Barn- och ungdomsmottagningen i Mölnlycke finns 6
7 möjligheten att prevalensen i verkligheten är högre än vad som ovan angetts. Barn som utretts och behandlats inom andra vårdinrättningar (t.ex. BUP, habilitering, BNK) är inte medtagna i resultaten. På barn- och ungdomsmedicinska mottagningen i Mölnlycke har man under många år, i nära samarbete med specialister i neuropsykiatri från BNK, utrett och behandlat barn med neuropsykiatriska funktionshinder. Genom detta samarbete och ett stort intresse för neuropsykiatri, har man med tiden utvecklat ett omfattande kunnande kring barn och ungdomar med svårigheter inom autismspektrum. Det finns stora fördelar för det funktionshindrade barnet och dess föräldrar att identifikationen av problemen, utredningen och behandling sker i barnets närmiljö. Genom denna möjlighet når man flera vinster. Familjen slipper som regel den väntetid det innebär med en remiss till en specialistenhet för neuropsykiatri. Det innebär också ofta en trygghet för familjen att barnet utreds, och har möjlighet att vidare behandlas, av samma läkare som dessutom är väl förtrogen med de pedagogiska resurser som finns att tillgå i den egna kommunen. Man kan därmed snabbt komma igång med interventioner i både skolan och hemmet, något som i flera studier anses gynnsamt för barnets framtida utveckling. Med en förekomst för svårigheter inom autismspektrum på ca 1 % är behovet av en ökad kunskap och förståelse kring detta funktionshinder stort, såväl inom hälso- och sjukvården som i skolan. Genom utveckling av neuropsykiatriska utredningsteam i barnets närmiljö, med ett fungerande samarbete mellan skola, barn- och ungdomsmedicin och specialistenhet inom neuropsykiatri, kan man således nå stora vinster för det funktionshindrade barnet och dess familj. 7
8 Referenser 1. Wing L. The autistic spectrum. Lancet (1997), 350 (9093), s WHO, Mental disorders: a glossary and guide to their classification in accordance with the 10 th revision of the international classification of diseases - research diagnostic criteria (ICD-10). WHO, Geneva (1993) 3. American Psychiatric Association, Diagnostic and statistical manual of mental disorders. 4 th edition (DSM-IV). Washington, DC (2000). 4. Gillberg C, Wing L. Autism not an extremely rare disorder. Acta Pediatrica Scandinavia (1999), 99, s Fombonne E. Epidemiological surveys of autism and other PDD; An update. J. Autism developmental disorders (2003), 33, s Wing L, Potter D. The epidemiology of autistic spectrum disorders: Is the prevalence rising? Mental Retardation and Developmental Disabilities Research Review (2002), 8, S Arvidsson T, Danielsson B, Forsberg P, Gillberg C, Johansson M, Källgren G. Autism in 3-6 year old children in a suburb of Göteborg, Sweden. Autism (1997), 1, s Baird G, Charman T, Baron-Cohen et al. A screening instrument for autism at 18 months of age: 6 year follow up study. J Am Acad Child Adolesc Psychiatry (2000), 39, s Berntrand J, Mars A, Boyle C, Bove F, Yeargin-Allsopp, Decoufle P. Prevalence of autism in a United States population: The Brick Township, New Jersey, investigation. Pediatrics (2001) 108, s Chakrabarti S, Fombonne E. PDD in preschool children. JAMA (2001), s Chakrabarti S, Fombonne E. PDD in preschool children: confirmation of high prevalence. Am J Psychiatry (2005), s Baird G, Simonoff E et al. Prevalence of disorders of the autistic spectrum in a population cohort of children in South Thames. The Lancet (2006), vol. 368, issue Lotter V. Epidemiology of autistic conditions in young children: prevalence. Soc Psychiatry (1966), 1, Fombonne E. The epidemiology of autism: a review. Psychological Medicine (1999), 29, s Rutter M. Incidence of autism spectrum disorders: changes over time and their meaning. Review article. Acta pediatrica (2005), 94, s Planche C, M. Myers S. Identification and evaluation of children with ASD. Pediatrics (2007), 5, s Gillberg C, Kadesjö B, Janols et al Nordiskt formulär för utredning av barns utveckling och beteende. 18. Kasari C, Paparella T, Freeman S, Jahrumi LB. Language outcome in autism: Randomized comparison of joint attention and play intervention. J. Consult Clin. Psychol. (2008) Feb; 76 (1): Myers SM, Johnson CP. American Academy of paediatrics council of children with disabilities. Management of children with ASD. Pediatrics (2007) Nov; 120(5):
9 9
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS
KÄNNA IGEN ADHD-SYMTOM OCH DIAGNOS Det här kapitlet innehåller råd till både föräldrar/vårdnadshavare och lärare om symtomen på ADHD och hur man känner igen dem hos ett barn. Här finns avsnitt om ADHD
Läs merLogopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral
Logopediskt omhändertagande av barn med utfall i språkscreening på Barnavårdcentral Eva Sandberg Enheten för barnlogopedi Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Göteborg Centrala Barnhälsovården i
Läs merAutismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint
Autismspektrumstörningar Autism Spectrum Disorders (ASD) Mia Ramklint Social interaktion Avvikelser inom: Utveckling av språk som syftar till kommunikation Autistiska triaden Beteende-, intresse- och fantasirepertoar
Läs merNy behandlingsmodell vid autism. Habilitering av barn och ungdomar med en diagnos inom autismspektrumgruppen
färdigheter! Ny behandlingsmodell vid autism Tvärfacklig habilitering i specialiserade enheter KRÖNIKÖR. GUNNAR BIRGEGÅRD universitetslektor, studierektor i internmedicin, Akademiska sjukhuset, Uppsala....
Läs merMonica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv Elisabeth Fernell, MD, PhD Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg Huvudproblemet:
Läs merI särskola eller grundskola?
I särskola eller grundskola? Gränsproblematiken och vikten av ingående utredningar och välgrundade beslut! Seminarieledare Verica Stojanovic. Resultat- handläggningen kan bli bättre Tydliga rutiner men
Läs merUppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län.
Uppföljning av längd och viktmätningar av personer med cerebral pares GMFCS III-V vid barn- och ungdomshabiliteringen i Jönköpings län. Johan Aronsson, överläkare Habiliteringscentrum Länssjukhuset Ryhov,
Läs merSYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS. Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer.
SYMPOSIETS SAMLADE LÄSTIPS Autismspektrumtillstånd Interventioner på olika nivåer. BÖCKER Autismspektrum. Wing, L. (1996). Cura Bokförlag AB THE AUTISMS. Coleman and Gillberg (2012) ADHD och autismspektrum
Läs merFörekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga. Christina Dalman christina.dalman@ki.se
1 Förekomst av psykisk hälsa, psykisk ohälsa och psykiatriska tillstånd hos barn och unga Christina Dalman christina.dalman@ki.se 2 Begrepp Förekomst: nuläge, köns skillnader, trender, jämförelse med andra
Läs merSammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening
Sammanställning av enkätfrågor till BVC sjusköterskor i Göteborg angående 2½ års språk och autismscreening Bakgrund I januari 2009 infördes språkscreening vid 2½ års ålder i barnhälsovårdens hälsoövervakning
Läs merMetod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning
Metod för bedömning av adaptivt kriterium vid utredning av lindrig utvecklingsstörning Slutrapport Ulla Ek Elisabeth Fernell DNR 322 1781/05 Proj nr 634-10398 Lindrig utvecklingsstörning diagnos kräver
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merSå lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD
Lara Honos-Webb Så lyfter du fram styrkorna hos barn med ADHD En praktisk handbok om hur du kan omvandla ditt barns svårigheter till styrkor Översättning: Bitte Wallin Brain Books Brain Books AB Box 344
Läs merPsykiatrien introduktion till ämnet och kursen. Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska
Psykiatrien introduktion till ämnet och kursen Josefin Bäckström Doktorand, distriktssköterska Psykiatri- vad är det? Psykiatri- vad är det? Definitioner Psykiatri - Läran och vetenskapen om psykiska sjukdomar
Läs merChristina Edward Planeringschef
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1(1) Datum 2015-10-27 Diarienummer 150054 Landstingsstyrelsen Utredningsuppdrag 15/23 Att inleda en process för att lära från landstinget i Sörmlands erfarenheter
Läs merLindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv
Lindrig utvecklingsstörning - aspekter ur ett samverkansperspektiv 2012-12-03 Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad och Gillbergcentrum, GU, Göteborg BIF Lindr.utv.
Läs merFAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01
FAKTASAMMANSTÄLLNING FÖRENINGEN SMAL VERSION 2008-09-01 Tel: +46 (0) 0733 29 66 80 Sidan 1 av 7 SMAL Start Marketing All Looks Small Medium And Large Stop Marketing Anorectic Looks Följande fakta är sammanställt
Läs merVad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin. Mia Ramklint
Vad är BUP? En introduktionsföreläsning till barn och ungdomspsykiatrin Mia Ramklint När är man barn och ungdom? Spädbarn Småbarn/Förskolebarn Skolbarn Ungdomar/tonåringar Unga vuxna Barn med beteendestörningar
Läs merKvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK
Kvalitetsbokslut 2011 BUP NLN, KSK Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 9 Tillgänglighet... 10 Medicinska resultat...
Läs mer1.6.2015, V 1.3 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN
Pregabalin STADA 25 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 75 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 150 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 225 mg hårda kapslar Pregabalin STADA 300 mg hårda kapslar 1.6.2015, V 1.3
Läs merLagrum: 7 kap. 1 andra stycket och 7 lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 38 Vid prövning av rätt till aktivitetsersättning vid förlängd skolgång kan det inte ställas krav på att funktionshindret ska bestå under den planerade studietiden. Lagrum: 7 kap. 1 andra
Läs merHjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Läs merHjällboSamverkan Små barn
HjällboSamverkan Små barn Barnets resa i vården sammanhållen vård av barn och samverkan mellan olika specialiteter Presentation för Södra Älvsborgs Delregionala politiska samråd 2017-01-19 Gudrun Nygren
Läs merTidiga tecken på autismspektrumtillstånd
Tidiga tecken på autismspektrumtillstånd Elisabeth Nilsson Jobs leg. psykolog specialist i klinisk psykologi fil. dr Projekt Småsyskon Innehåll Introduktion till autismspektrumtillstånd (AST, ASD) Beteendeexempel
Läs merNeuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 25 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 DSM 5 (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders) En handbok för psykiatrin, som innehåller
Läs mervarför, när och vad? Beteendeinterventioner för barn med autism Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team
Beteendeinterventioner för barn med autism varför, när och vad? 30 min (inkl frågor) Lars Klintwall leg psykolog, PhD, lektor Stockholms Universitet & Inside Team Agenda VARFÖR? Väl beforskade principer
Läs merAutism Spectrum Disorder
Autism Spectrum Disorder DSM-IV Autistiskt Syndrom (Autistic Disorder) Aspergers Syndrom (Asperger syndrome) Atypisk Autism/Autismliknande tillstånd (PDD-NOS) DSM 5 Autism Spectrum Disorder (ASD) (Autismspektrumdiagnos,
Läs merDisposition. Vilka diagnoser? Paradigmskifte? Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Autismspektrumtillstånd (AST)
Disposition Varför diagnosticera neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Vilka diagnoser? Vad är diagnoserna? Hannah Jakobsson, leg. psykolog, Cereb Prevalens Behandlingsmöjligheter Vad kan primärvården
Läs merEvidensgrader för slutsatser
Bilaga 4 Evidensgrader för slutsatser Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) Om flera stora studier, från olika centra och med en för frågan lämplig design och högt bevisvärde, givit samma resultat
Läs merTAKK. Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Jenny Lönnberg Helena Säre
Kort rapport Nr 1/2010 Inventering av antalet barn som är i behov av tecken som alternativ och kompletterande kommunikation TAKK Jenny Lönnberg Helena Säre Habilitering & Hjälpmedel Fou-enheten Innehållsförteckning
Läs merUtforma Regionala Riktlinjer för vuxna avseende; ADHD lindrig
Kerstin Lindgren, tf resursområdeschef habrehab Ärendenr HSN 2014/533 1 (8) Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 12 november 2014 Hälso- och sjukvårdsnämnden Habiliteringen Gotland Sammanfattning Utredning
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. behandling
Bild 1 Autism hos små barn: Betydelsen av tidig screening och behandling Nils Haglund leg psykolog Malmö Barn- och ungdomshabilitering IKVL-Lund/doktorand Bild 2 Maria Råstam, professor, handledare Karin
Läs merKursplan. Socialt arbete med inriktning mot pedagogik. Kursen läses som fristående kurs
Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kursplan Kurskod SAA404 Dnr 236/2000-511 249/2001-511 Beslutsdatum 2000-11-14 2001-10-19 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Autismspektrumstörning
Läs merAutism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU
Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof
Läs merfokus på anhöriga nr 20 dec 2011
FOTO: SCANPIX fokus på anhöriga nr 20 dec 2011 Anhöriga i stort behov av eget stöd En enkät som föreningen Attention i våras skickade ut till sina medlemmar visade att få anhöriga känner till bestämmelsen
Läs merÖkad prevalens av barn med Autismspektrumstörning. Psykologstudenters uppskattningar av bakomliggande orsaker.
Ökad prevalens av barn med Autismspektrumstörning. Psykologstudenters uppskattningar av bakomliggande orsaker. Airi Nõu Handledare: Joakim Westerlund VETENSKAPLIG UNDERSÖKNING 15 HP; PSYKOLOGI III VT2015
Läs merADHD från 8-18 års ålder
ADHD från 8-18 års ålder Några resultat från en longitudinell studie av tvillingar Jan-Olov Larsson Attention Deficit Hyperactivity Disorder Förr Tillstånd hos pojkar i skolåldern Nu Potentiellt kronisk
Läs merLandstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2002:55 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2001:10 av Anna Berger Kettner (s) om att utveckla kompetenscentra för barn med ADHD/DAMP Föredragande landstingsråd: Stig Nyman Ärendet
Läs merESSENCE-dag 2. Läkarens arbete. /Elisabeth Fernell. Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad
ESSENCE-dag 2 Läkarens arbete /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Barnkliniken, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Innehåll Läkarens del i: Funktionsutredning
Läs mer1. Inledning. 1.1 Bakgrund och syfte. Sjukdomsdefinition. Prevalens
1. Inledning 1.1 Bakgrund och syfte Sjukdomsdefinition Sömnbesvär är ett övergripande begrepp som omfattar flera typer av besvär. I medicinsk litteratur används vanligen termen insomnia, eller på svenska
Läs merTeoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn
Teoretisk begåvning och skolresultat, hur hänger det ihop? Svagbegåvade barn Jönköping 2016-02-04 /Elisabeth Fernell Gillbergscentrum, GU och Barnneuropsykiatriska kliniken elisabeth.fernell@gnc.gu.se
Läs merFAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom
FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Dagens innehåll BUP - organisation och uppdrag Bas - fakta för FAKTA Psykisk hälsa - barn och ungdom Kliniska frågor Lagstiftning Stöd till Anhöriga 2 Organisation
Läs merSammanfattning av statistikuppgifter
Bilaga 1-10 Sammanfattning av statistikuppgifter Sammanfattning av statistik För att tidigt identifiera de barn och unga 0-16 år som kommer och eller är i behov av extra stöd har en första inventering
Läs merNeuropsykiatri. Länssjukhuset Ryhov 2013 02 21. Utbildningsdag III 2013 2013-03-12
Neuropsykiatri Utbildningsdag III Länssjukhuset Ryhov 02 21 Anette (ange Ekerheim, enhet via enhetschef Infoga Neuropsykiatriska sidfot) teamet -03-12 Vem är jag? Anette Ekerheim Legitimerad arbetsterapeut,
Läs mer2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom och/eller högfungerande autism inom Västerbottens läns landsting
VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING Habiliteringscentrum, Barn- och ungdomshabiliteringen Barn- och ungdomspsykiatriska länskliniken 1 2015-10-23 Handlingsprogram för barn och ungdomar 0 18 år, med Asperger syndrom
Läs merNeuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern. Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset
Neuropsykiatriska utredningar med barn i förskoleåldern Emma Högberg Leg psykolog Psykologkliniken Karolinska universitetssjukhuset Innehåll När och varför ska vi utreda? Vad kan vi utreda? Vad behöver
Läs merRevisionsrapport. Karlstads kommun
Revisionsrapport Granskning av grundskolans arbete och överlämning till gymnasieskolan avseende vissa elever i behov av särskilt stöd Monica Axelsson Karlstads kommun 2012-09-06 Maria Jäger Uppdragsledare
Läs merFebruari september 2011
Februari september 2011 Ett urval av kurser och föredrag från Autismforums och Forum Funktionshinders program Programmet finns även på www.habilitering.nu Om kurserna i det här programmet Det här programmet
Läs merLeva som andra. Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra
BARN- OCH UNGDOMSHABILITERINGEN Leva som andra Barn och ungdomar som har funktionshinder ska kunna leva som andra En del av landstinget kallas för barn- och ungdomshabiliteringen. Vi som arbetar här ger
Läs merSyskon till barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd
1/9 2007 Syskon till barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismliknande tillstånd Lotta Dellve Inledning 2 Syskonskap i allmänhet 2 Syskonskap vid funktionshinder 2 Syfte och avgränsning 2 Metod
Läs merNeuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog.
Neuropsykologi och ESSENCE Eva Billstedt Docent, leg psykolog Neuropsykologisk utredning Psykologen ansvarar för vilka funktioner som ska bedömas, med vilka instrument samt ansvarar för utvärderingen Neuropsykologisk
Läs merLäsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet
Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Jakob Åsberg Johnels Göteborgs universitet Varför intressera sig för läsning och textförståelse? -(Skrift)språklig
Läs merVälkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt
Välkommen till NPF och lösningsfokuserat förhållningssätt 12 mars 2015 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 10.45 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar från DSM-IV till DSM-5 Marie Adolfsson
Läs merStödteam för familjer med barn/ungdomar med funktionsnedsättning och social problematik
TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2014-11-04 Dnr: 2012/128-IFN-721 Yvonne Pettersson - snsyp01 E-post: yvonne.pettersson@vasteras.se Kopia till Individ- och familjenämnden Stödteam
Läs merGraviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv
Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv Ingrid Östlund Kvinnokliniken USÖ SFOG 2010-08-30 Graviditetsdiabetes (GDM) asymptomatiskt tillstånd av glucosintolerans upptäckt
Läs merMarie Adolfsson. Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013. www.attention-utbildning.se. Dagens agenda
Välkommen till Grundkurs om NPF för skolan 3 oktober 2013 www.attention-utbildning.se 1 Dagens agenda 9.30 12.00 Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar vad omfattar begreppet och hur kan det yttra sig?
Läs merVälkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan
Välkommen till Temadag Hemmasittare med NPF i skolan Linköping 22 oktober 2014 Föreläsare: Marie Adolfsson, Johanna Björk och Team Botkyrka www.attention-utbildning.se 1 Dagens program 9.30 11.00 NPF aktuell
Läs merÖvervikt och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län
och fetma bland barn och ungdomar i Jönköpings län Februari 2014 Folkhälsa och sjukvård Marit Eriksson Inledning och fetma är riskfaktorer för bl. a. hjärt-kärlsjukdom, diabetes typ 2 och sjukdomar i rörelseorganen.
Läs merPSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet
PSYKISK SJUKDOM, SYMTOM OCH SCREENING I SMÅBARNSÅLDERN Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Klinisk vetenskap Umeå universitet De diagnostikmetoder som används för att kategorisera psykisk sjukdom
Läs merPYC. ett program för att utbilda föräldrar
PYC ett program för att utbilda föräldrar Föräldrar med intellektuella funktionshinder: erfarenheter av att pröva och införa ett föräldrastödsprogram i Sverige Detta är en sammanställning på enkel svenska.
Läs merHur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014
Hur främjar man motståndskraft och återhämtning hos ensamkommande flyktingbarn SOFI Norrköping 10-11 april 2014 EKB Psykisk ohälsa Flera studier visar på samband mellan att vara flyktingbarn och psykisk
Läs merAutismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer
Autismspektrumstörningar - Del 2 Underliggande genetiska faktorer Paul Lichtenstein, professor Department of Medical Epidemiology and Biostatistics Karolinska Institutet, Sweden Outline Autismspektrumstörningar
Läs merFöräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut
Children, Health, Intervention, Learning and Development Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut Universitetslektor Elisabeth Elgmark Adjunkt Michael Sjökvist Doktorand
Läs merRiksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
Läs merLindrig utvecklingsstörning
Lindrig utvecklingsstörning Barnläkarveckan i Karlstad 2013-04-23 /Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus i Mariestad och Gillbergcentrum, Sahlgrenska Akademin, Göteborgs
Läs merDet krävs inte mycket för att man ska falla
Det krävs inte mycket för att man ska falla En kvalitativ studie om föräldrar till barn med autism Socionomprogrammet C-uppsats VT 2010 Annika Christensen Marie Persson Handledare: Lars Rönnmark Abstract
Läs merADHD hos vuxna. Screening, utredning, och behandling. Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare
ADHD hos vuxna Screening, utredning, och behandling Lovisa Sjösvärd Birger, ptp-psykolog Hans Pihlgren, överläkare Agenda Upptäckt, vad ska vi leta efter? När skall man utreda? Specialistpsykiatrin uppdrag.
Läs merESSENCE Psykologutredning av förskolebarn
ESSENCE Psykologutredning av förskolebarn 26/8 2014 Bibbi Hagberg Leg psykolog, specialist i neuropsykologi, PhD Gillbergcentrum, BNK Göteborg Neuropsykologisk utredning av förskolebarn Tidig utredning
Läs merRemissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Läs merPatienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid
Patienter med bipolär/unipolär sjukdom och schizofreni som gör suicidförsök löper stor risk för suicid Utvecklingsenheten Layout: Tina Ehsleben, Kriminalvårdens Utvecklingsenhet, 2010 Tryckning: Kriminalvårdens
Läs merMänniskor med funktionshinder i Västra Götaland
Människor med funktionshinder i Västra Götaland Inventering av målgrupper Kortversion 2000 Regionens Hus, 462 80 Vänersborg Tel: 0521-27 52 30 Fax 0521 27 52 57 Texttel: 0521-27 50 90 Inledning I denna
Läs merADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården
2015-11-18 ADHD screening, utredning och insatser efter diagnos inom Kriminalvården Lena Lundholm och Anna Simonsson Sektionen för verkställighetsplanering Kriminalvården Agenda Bakgrund till satsningen
Läs merKommittédirektiv. En nationell cancerstrategi för framtiden. Dir. 2007:110. Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007
Kommittédirektiv En nationell cancerstrategi för framtiden Dir. 2007:110 Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare skall lämna förslag till en nationell
Läs merGöran Friman 1. Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) 2011 Göran Friman 2. 2011 Göran Friman 1. 2011 Göran Friman 4. 2011 Göran Friman 3
Tandvårdsförordningen (SFS 1998:1338) Nödvändig tandvård Uppsökande verksamhet inom tandvård Uppsökande verksamhet Munhälsobedömning Munbedömning Uppsökande munhälsovård Uppsökande tandvård / hemtandvård
Läs merFrågor om landstingets habiliteringsverksamhet
Ort, datum Frågor om landstingets habiliteringsverksamhet Hej! Er familj har under det senaste året haft kontakt med barn- och ungdomshabiliteringen. För att vi ska kunna utveckla verksamheten är det viktigt
Läs merSvar på remiss angående Nationellt kunskapsstöd för vård och behandling av personer med könsdysfori
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) Dnr 1.6 131/2014 2014-05-12 Handläggare Gunilla Olofsson Telefon: 08 508 25 605 Svar på remiss angående
Läs merHöjda kunskapsresultat genom likvärdig elevhälsa
Höjda kunskapsresultat genom likvärdig elevhälsa Skolläkarföreningens förslag för bättre kunskaper och psykisk hälsa i skolan Bakgrund Trots stora satsningar på skolans område presterar svenska elever
Läs merBarn och ungdomar med könsdysfori
Barn och ungdomar med könsdysfori Var den du är född att vara och var det utan skam. (Jonas Gardell) Innehåll: Inledning TS-mottagningen (Kid) Statistik Utredning/behandling Kliniska erfarenheter Könsdysfori:
Läs merDet här är autism. Autism i olika diagnosmanualer. Hur yttrar sig autism? 1(6)
1(6) Det här är autism Autism är en funktionsnedsättning. Den som har autism har svårigheter med att samspela och kommunicera med andra och har begränsade och upprepade mönster i beteenden, intressen och
Läs merUppfattningar om neuropsykiatriska diagnoser hos barn
Blekinge Tekniska högskola Sektionen för management HT 2009 Uppfattningar om neuropsykiatriska diagnoser hos barn Kandidatuppsats PS 1301 Psykologisk forskningsmetodik 15hp Författare: Eva-Lotta Hellqvist
Läs merVem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder
Min bakgrund Vem vill vara ihop med mig då? Varför just jag? Om våld, övergrepp och funktionshinder Leg. Psykolog / Psykoterapeut Psykolog/Psykoterapeut www.pojkmottagningen.se 1 Bjursås Göteborg, Tobias
Läs merFysisk aktivitet och psykisk hä. hälsa. Jill Taube oktober 2012
Fysisk aktivitet och psykisk hä hälsa Jill Taube oktober 2012 Projekt: Öppna jämförelser 2010 Psykiatrisk vård- Socialstyrelsen EN SLUTSATS: En överdödlighet i somatiska sjukdomar hos patienter som vårdats
Läs merRapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015
Rapport avseende neuropsykiatriska utredningar vid Vuxenhabiliteringen Neurorehab Sävar och Psykiatriska klinikerna under 2015 Inledning Sedan 2009 har frågeställningen neuropsykiatriska funktionshinder
Läs merGUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN
GUIDE för barn och ungdomar med funktionsnedsättning Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning HÄLSO- OCH SJUKVÅRD...3 NP-centrum...3 Barn- och ungdomshabiliteringen...3
Läs merÖgonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning. Erfarenhet på Dart.
Ögonstyrd dator för samspel och delaktighet för barn och ungdomar med flerfunktionsnedsättning - vinster, hinder och förutsättningar Eva Holmqvist Arbetsterapeut och specialist i arbetsterapi inom habilitering
Läs merDefinition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd
Definition och beskrivning av insatser vid problemskapande beteenden hos vuxna med autism och utvecklingsstörda med autismliknande tillstånd Insatser vid problemskapande beteenden omfattar habiliterande
Läs merFrölunda Specialistsjukhus. Smärtcentrum
Frölunda Specialistsjukhus Smärtcentrum Smärta är en obehaglig sensorisk och känslomässig upplevelse förenad med vävnadsskada eller hotande vävnadsskada eller beskriven i termer av sådan skada. Smärtan
Läs merTidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn
Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet
Läs merSPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING
SPRÅKLIGA PROFILER HOS BARN MED AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND UTAN INTELLEKTUELL FUNKTIONSNEDSÄTTNING Lisen Kjellmer, lektor, leg. logoped, Ph.D. Specialpedagogiska institutionen, Stockholms Universitet Specialpedagogikens
Läs merProjektbeskrivning. Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund
Projektbeskrivning Projektets titel Kan alla barn klara skolans mål? Bakgrund Elevers olika förutsättningar för att klara skolan Barn och ungdomar har olika kognitiva förutsättningar att klara skolan.
Läs merRättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar
Rättsväsendets bemötande av brottsutsatta barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Katrin Lainpelto Jur.dr. och lektor i processrätt Juridiska institutionen, Stockholms universitet Bakgrund till
Läs merÄtstörningar vid fetma
Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik
Läs merDold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan.
Dold depression hos äldre En studie av hemsjukvårdspatienter vid vårdcentralen Kronan. Carmen Lundholm ST-läkare Sandra af Winklerfelt Specialist i Allmänmedicin- Klinisk Handledare Anna-Lena Undén Docent
Läs merLokal BUS-samverkansöverenskommelse för Kungsholmen
ABCDE = âìåöëüçäãéåë= ëí~çëçéäëå ãåç= Lokal BUS-samverkansöverenskommelse för Kungsholmen Bakgrund och syfte Kommunerna och landstinget i Stockholms län har tagit fram en gemensam policy, den så kallade
Läs mer2012-06-20. Vad är fritid? Göra vad jag vill. Vad är en funktionsnedsättning?
Vad är fritid? Göra vad jag vill Fritid är den tid då jag är fri jag kan göra det jag tycker om och jag kan välja bland allt som jag vill göra då är jag lugn Fritid kan vara när som helst när jag är ledig
Läs merKursutvärdering Neuropsykologisk diagnostik av barn och vuxna VT 2015 (14 st)
Kursutvärdering Neuropsykologisk diagnostik av barn och vuxna VT 2015 (14 st) Ringa in ett svarsalternativ (4 markerar OK eller godkänd ) Kursen i sin helhet har motsvarat mina förväntningar i liten grad
Läs merBehandlings-/Vårdprogram
Behandlings-/Vårdprogram Patienter med behandlingsresistenta smärttillstånd och ett opioidberoende Metadonprogrammet Verksamhetsområde Beroendepsykiatri Psykiatridivisionen Akademiska sjukhuset Uppsala
Läs merVälkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum
Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är
Läs merVälkommen till en. givande utbildningshöst. ilhffi. 'us't'slpfi*#{s#q#ffiffiffi
,it. Välkommen till en givande utbildningshöst Höstens föreläsningar är sex till antalet. Vi vill ge så många som möjligt en möjlighet att lära sig mera om autism. Där'för har vi fördelat höstens föreläsningar
Läs mer