2. ALLMÄNNA MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN 2015

Transkript

1 1 1. INLEDNING 1.1 Budgeten och verksamhets- och ekonomiplanen Kyrkostyrelsen har gett anvisningar för budgetplaneringen Budgetering och bokföring Årligen skall kyrkofullmäktige, förutom budgeten godkänna en verksamhets- och ekonomiplan som gäller minst tre år. Budgetåret, som är lika med kalenderåret, utgör det första året i planen. I kyrkoordningen (kap 15) betonas särskilt vikten av att uppställa mål för verksamheten och att koppla ihop dessa mål i styrningen av församlingens ekonomi. Fullmäktige skall för hela planeringsperioden anvisa behövliga resurser för att målen skall nås. Enligt kyrkostyrelsens anvisningar skall lönekostnader och vissa andra kostnader fördelas till de kostnadsställen dit de verkligen hör. Arbetet läggs upp så att verksamhets- och budgetplaneringsarbetet fokuseras till själva planeringsprocessen. Denna planeringsprocess skall fungera som instrument för inlärning, utveckling och ledning och grundar sig på församlingens egen vilja och samverkan med de viktigaste intressegrupperna. De förtroendevalda skall ta ställning till: långsiktiga frågor gällande verksamhetens målsättning förverkligandet av målen i samband med verksamhetsberättelse och bokslut. Det dagliga beslutsfattandet, liksom beredningsarbetet skall kunna skötas av församlingens tjänsteinnehavare och arbetstagare. Förkortningar: BU = budget BF = bokfört PL = verksamhets- och ekonomiplan BS = bokslut 2. ALLMÄNNA MOTIVERINGAR TILL BUDGETEN Församlingens allmänna uppgifter. har i enlighet med kyrkans bekännelse som uppgift att förkunna Guds ord och förvalta sakramenten och verka för att det kristna budskapet utbreds och förverkligas i kristen kärlek bland människor. För att förverkliga sin uppgift ansvarar församlingen för att ordet rätt förkunnas och sakramenten rätt förvaltas, samt för övriga kyrkliga förrättningar, för kristen fostran och undervisning, för själavård, diakoni och missionsarbete samt för övriga uppgifter inom kristen förkunnelse och omsorg. Som lagstadgade uppgifter hör till församlingen att upprätthålla medlemsregister över sina medlemmar och att handha ansvaret för begravningsväsendet Det allmänna ekonomiska läget i samhället Svag och bräcklig återhämtning i den globala ekonomin (ÅSUB oktober) Tidigare prognoser om en återhämtning i den globala ekonomin har hittills inte förverkligats. Ändå ser det trots stora geopolitiska risker i Mellersta Östern och Ukraina ut som om vi kan få en ökad global tillväxt i år i förhållande till fjolåret och sedan en ytterligare förbättring, mest tack vare en förbättring av den amerikanska ekonomin. Eurozonen ser ut att gå från negativ tillväxt 2013 till svagt positiv tillväxt i år. En något förbättrad inhemsk efterfrågan i området och en något försvagad euro kan i viss mån hjälpa den hårt ansträngda finländska och svenska exportsektorn, även om återhämtningen, än en gång, ser ut att måsta revideras neråt. Det avspeglar sig också i hushållens framtidstro inom området som under 2013 och fram till våren 2014 steg. Därefter har stämningen gradvis blivit mer pessimistisk.

2 Finland stampar på stället Sverige går sakta fram Bedömningarna om tillväxten i värdet av Finlands samlade produktion (BNP) har reviderats neråt under hösten och det ser i nuläget ut som om vi kan få ännu ett år där den hamnar under noll. Förmodligen får vi först från och med nästa år en liten positiv tillväxt (drygt 1 procent per år ). Exportindustrin upplever en fortsatt svag marknadstillväxt och svag investeringsvilja. Konfidensindikatorerna är svaga och ligger under långtidsmedelvärdet inom såväl tillverkningsindustrin som servicesektorn och handeln. Det innebär att även åländska företag troligen kommer att få se en svag utveckling på exportmarknaderna i alla fall under det närmaste halvåret. Den inhemska efterfrågan förväntas stiga först 2016 och då kan situationen förbättras även för den åländska exporten. Sverige har klarat sig bättre än Finland under de senaste två åren, men man har till stor del samma problem med svag exportefterfrågan på den europeiska marknaden. Däremot har man haft ett relativt starkt förtroende hos hushållen och en stark inhemsk konsumtionsefterfrågan som delvis kompenserat för exportbortfallet. Bidraget från den inhemska marknaden och draghjälpen från en försvagad krona räcker dock inte till att stärka BNP-tillväxten (kring 2 procent) nämnvärt på kort sikt. Kronan har försvagats mot euron och ligger nu nära genomsnittskursen för perioden Nettoeffekten av detta för det åländska näringslivet är förmodligen negativ. För Sverige liksom för Finland gäller att man måste få tillväxt i exportsektorn för att den övriga ekonomin skall återhämta sig. Den inhemska efterfrågan förslår inte tillräckligt långt. Så länge EU och eurozonen, inklusive Tyskland, inte förmår lyfta kommer också den nordiska exporttillväxten att hämmas. Den åländska ekonomin Fortsatt motvind för Åland Prognosen för Åland denna höst väger över mot det negativa. Vi kommer enligt preliminära beräkningar att ha haft en negativ BNP-tillväxt från 2011 och framåt, men undantag för 2013, då vi räknar med noll-tillväxt. Tillväxten sjunker ytterligare 2015 på grund av svaveldirektivet. De höjda bunkerkostnaderna kan nästa år bidra med en minskning av BNP med cirka två procentenheter. Faktorerna bakom denna negativa utveckling är flera, bland annat den allmänna lågkonjunkturen, att det går särskilt dåligt för Finland (bland annat på grund av nergången i exporten till Ryssland), den svaga sjöfartskonjunkturen, men även åtstramningarna inom den offentliga sektorn inverkar. Förvärvsinkomsterna växer långsammare till följd av måttfulla allmänna löneökningar, stigande arbetslöshet samt trendmässigt stigande pensionsavgångar. Trenden i den öppna arbetslösheten har pekat sakta uppåt sedan Den öppna arbetslösheten har nu nått 4 procent - en nivå som senast nåddes och ser ut att kunna stiga ytterligare. Krisen har nu nått den åländska industrin där personalnedskärningar är att vänta inom den närmaste tiden. Det fortsatt ansträngda läget inom torrlastfarten kan också komma att få negativa sysselsättningseffekter under det närmaste året. Inflationen och räntorna ser ut att hållas fortsatt låga under det kommande året. De åländska konsumentpriserna följer de finländska nära. Bedömningarna om inflationsutvecklingen går isär och det finns på sina håll farhågor om att risken för deflation har ökat under de senaste månaderna. Inom finansministeriet är man dock något mindre oroliga och förutspår en något stigande inflation nästa år Något som är en ljusglimt i den för övrigt mörka konjunkturbilden är att Ålands befolkning fortsätter att öka. De senaste uppgifterna från den finländska statistikcentralen pekar mot en ökning i storleksordningen personer i år, vilket i så fall skulle vara en märkbar uppgång i förhållande till de två föregående åren. Enligt ÅSUB beräknas inflationen på Åland ligga runt 1,3 procent på årsbas, för att eventuellt öka något under år Låga lönehöjningar gör att ÅSUB räknar med en svag ökning av de åländska hushållens köpkraft under

3 Vi har på Åland en högst varierande konjunkturbild inom de olika branscherna i det privata näringslivet. Att den svaga tillväxten i näringslivet sammanfaller med en allt mer akut offentlig kostnadskris skärper det ekonomiska läget i landskapet. Fortsatt svag lönsamhet hos dominerande företag kan innebära en risk för att vi får ett totalt efterfrågebortfall som förvärrar krisen. I ett sådant läge måste minskningen av den offentliga konsumtionen avvägas så att den åländska ekonomin inte tappar sin styrfart. 2.3 Skatteintäktsprognoser Skattesatsen för företag sänktes till 20 procent år 2014 och föreslås vara på samma nivå år Prognoserna för skatterna har tillsvidare inte beaktat eventuella kommande justeringar i skattesatserna i kommunerna. Beslut om inkomstskattesatsen bör fattas av kyrkofullmäktige och kommunfullmäktige senast den 17 november (Fellman, ÅSUB 2014) Kyrkoskatten är den enskilt största inkomstkällan för församlingen. Beräkningarna som grundar sej på 2014 års inkomstskatt/kyrkoskatt för församlingen, med 0,0 som inkomst för november månad samt en medeltal av de tio första månaderna som kyrkoskatt för december, visar att en tillväxt i förvärvsinkomsterna ger en ökad skatteinkomst även för år Förvärvsinkomsterna som utgör skatteunderlaget förväntas öka lite långsammare i år och nästa år. Den här utvecklingen förklaras närmast med svag utveckling på arbetsmarkanden och ökade pensionsavgångar (Fellman, ÅSUB 2014) Svag utveckling av skatteinkomsterna Skattebasen för församlingen har under flera års tid vuxit och skatteintäkterna ökat. För 2014 förutspår Kyrkostyrelsen att församlingarnas skatteinkomster kan förväntas minska med ca 1,5% under år 2014, om man ser till prognosen för kommunalskatten och analyserar förhållandet mellan kommun- och kyrkoskatten. Tillväxten inom den åländska ekonomin har enligt preliminära uppgifter varit negativ de sista tre åren. Förvärvsinkomsterna växer långsammare till följd av stigande arbetslöshet. Därtill ökar pensionsavgångarna från arbetsmarknaden. Samfundsskatterna sjönk med över en tredjedel ifjol och har fortsatt att minska i år. Skattesatsen för samfunden sänktes 2014 och föreslås vara på samma nivå, 20 procent, år Utvecklingen av skatteinkomsterna är svag beroende på att tillväxten i den Åländska ekonomin (BNP) fortfarande är svag och osäkerheten om framtiden stor. Församlingen räknar med en kyrkoskatteinkomst på euro under år 2014 samt en samfundsskatt på euro och en ökning på 0,94%. Totalt euro. För år 2013 beräknades skatteintäkterna enligt en försiktig prognos till ca Samfundsskattens beräknades utgöra ca Skatteprocenten i är för år 2015 fortsatt 1,70 %. Skatteinkomsterna har i budgeten för 2015 slagits fast till Beroende av det allmänna globala läget och hur detta påverkar skatteintäkterna är en helt tillförsiktig prognos svår att göra. Medlemsantal Församlingens medlemsantal var vid ingången av år 2013 uppe i 1902 personer och vid ingången av 2014 var medlemsantalet 1942 personer I mitten på november var medlemsantalet 1920 personer. Förändringen beror på den den vanliga flyttningsrörelsen, 63 personer har flyttat från församlingen och 50 perosner har flyttat in till församlingen. Förhållandet döda/döpta slutar på +7 personer. (Läget ) Någon utskrivning ur kyrkan, på grund av avståndstagande, har inte skett i samma mån som på fastlandet. 2.4 Annat att beakta angående församlingens ekonomi. Det mest användbara måttet på ekonomisk balans är årsbidraget, som åtminstone ska ligga i nivå med kommande investeringar och den genomsnittliga årliga kostnaden för eventuella låneamorteringar. 3

4 Någon exakt balans kan aldrig uppnås men ekonomin ska vara balanserad över ett tidsspann på i genomsnitt 3-5 år. För kommande renoveringskostnader och nyinvesteringar ska man göra upp en plan som sträcker sig över minst fem år. Ifall församlingens budget för 2015 hotar uppvisa underskott eller att årsbidraget inte täcker kommande investeringar ska en plan för balansering av ekonomin uppgöras. Planen ska sträcka sig över minst tre år. Församlingens ledning ska föra en öppen och konstruktiv dialog med såväl förtroendevalda som anställda om metoderna för balansering av ekonomin. Plan för balansering av ekonomin Eftersom årsbidraget i den uppgjorda budgeten inte täcker kommande investeringar har församlingen en plan för att lösa detta; För att klara de stora engångs utbetalningarna som uppkommer under tiden för renoveringen av Birgitta Kyrka har kyrkorådet godkänt ekonomikansliets förslag att uppta ett kortfristigt lån för finansieringen. Detta för att behålla likviditeten på en rimlig nivå, främst för att klara av löneutbetalningar. Investeringar För år 2015 har församlingen budgeterat med investeringskostnader på netto, totala investeringar på varav är för målning av Prästgården och för begagnad flygel till Birgittagården. Bidrag för renoveringen av kyrkan beräknas till (67%) Summorna för kyrkorenoveringen är enligt ekonomikansliet mycket väl tilltagna, de är uträknade av VVSplanerare och arkitekt från fastlandet, båda betrodda av Kyrkostyrelsen. Renoveringen av Birgitta kyrka torde inte uppnå dessa summor. I budgeten för år 2015 har inga nyanställningar beaktats i lönekostnaderna. Byråsekreterarens lönekostnader har beräknats som 100%, och husmor/städare befattningen har beräknats som en inhopparanställning på timbasis, och lönekostanderna återfinns under konto tim- och ackordlöner DETALJMOTIVERINGAR 3.1 Det ekonomiska läget för församlingen 2013 års bokslut visade ett överskott på visade bokslutet på ett överskott 560, 54 euro visade bokslutet ett överskott på ,66 vilket uppnåddes via rättelser och ändrad bokföringspraxis som gav till bokslutet visade bokslutet ett underskott på , var underskottet Under år 2012 gjordes två investeringar, förnyande av fönstren i församlingshemmet Birgittagården och målning av ytterfasaden Lumparlands kyrka. Under år 2013 gjordes inga investeringar. Ett investeringslöst år 2013 har gjort att församlingens tillgång till likvida medel förbättrats avsevärt. Under 2014 gjordes investeringar i form av nytt torntak på Lumparlands kyrka, tjärning av kyrktaken samt inköp av nya bord och stolar till församlingshemmet. År 2014 års investeringar finasierades helt med likvida medel. Församlingens kassa ligger trots det på en acceptabel nivå. Församlingens ekonomi tillåter inte några extra kostnadshöjande projekt och man bör noga överväga vilka investeringar som skall göras. En nivå som är nödvändig för att säkra verksamheten, löneutbetalningar samt skötsel och uppvärmning av bygganderna Utbyte av värmeledningar och element i Lemlands Birgitta kyrka är det som står närmast i tiden av alla önskvärda investeringar. Församlingen har beviljats 67% bidrag från kyrkostyrelsen för projektet. Projektet planerades genomföras och färdigställas under år Detta blev inte möjligt på grund av museimyndigheters ingripanden och nu planeras renoveringen verkställas under år Då skall hela

5 renoveringen med tillhörande efterputsning av väggar mm göras samtidit, vilket föranleder en stängning av kyrkan under tiden. Kostnaderna för projektet är stora, även med beviljat bidrag, vilket gör att önskvärda andra större underhållsarbeten förskjuts till följande år. Löner och lönebikostnader utgifterna är församlingens största enskilda utgiftspost. Övriga personalkostnader är bland annat kostnaderna för företagshälsovård, personalmåltider, resor, olika åtgärder för upprätthållande av arbetsförmågan och rekreation. För rekreation har de anställda rätt att få 150 vid uppvisande av kvitto på någon träningsanläggning. I budgeten finns reserverat löne- och arvodeskostnader om sammanlagt (2014: : , 2012: , 2011: och 2010: ) varav arvoden förtroendevalda, semestervikarier , klubbledararvoden 2 617, tim- och ackordlöner och arvoden uppträdande 500 samt periodiserade löner Lönebikostnaderna uppgår sammanlagt till 31,7 34,1 %. Den lönebaserade pensionsavgiften är 28%, i budgeten för Den nya pensionsavgiften baserad på kyrkoskatten är 1,2%. Lönesumman påläggs följande bikostnader: pensionsförsäkringsavgift 28,00 %, socialskyddsavgifter 2,12 %, arbetslöshetsförsäkringsavgift 0,8 %. Grupplivförsäkringen är ca 0,08 % och olycksfallsförsäkringen ca 0,7 %. De exakta procenttalen klarnar först vid slutet av år Kyrkans allmänna tjänste- och arbetskollektivavtal är i kraft från till En justering av lönerna i lönesättningsgrupperna K och J för den högsta ledningen inom församlingarna har tagits i beaktande i lönebudgeten för Lönerna och lönebikostnaderna för de som är anställda i tjänste- eller arbetsförhållande är procentuellt fördelade mellan de uppgiftsområden där personens huvudsakliga arbetsinsats görs, i syfte att klargöra för vilket område man utför arbete. Fastighetsväsendets löner är fördelade mellan de olika fastigheterna i förhållande till en uppskattad arbetsmängd. Förvaltningens löner är fördelade mellan ekonomi- och personalförvaltning, förande av kyrkoböcker och gravvårdsfonden. Detaljkommentarer till budgeten För personalen är friskvårdspengen för år 2015 fortsättningsvis 150 per år och person, totalt 8 anställda. Postavgifterna ligger på sama nivå som för år 2014tack vare det lyckade resultatet med att skicka kyrkoråds och kyrkofullmäktiges kallelser och handlingar per mejl till ledamöterna. Även ungdoms- och skriftskoleinformation skickas och tillhandahållas per mejl och på församlingens hemsida. Detta sparar både pengar och tid. I budgeten har utbildning för personalen beräknats enligt 1,3 % av lönebudgeten och kilometerersättningarna per uppgiftsområde har anpassats för att motsvara verkligheten. Biblar och litteratur har budgeterats till färre uppgiftsområden. Skriftskolebudgeten har förenklats så att storasyskons och hjälpledares löner upptas på samma uppgiftsområde. Löner för kyrkguider finns budgeterade under vardera kyrkan. Gravgrävningstjänster som församlingen fakturerar har höjts till 548 för grävningen. Söndagsersättning tillkommer 25%. De budgeterade inkomsterna har anpassats till verkligheten. I Lumparland kyrka budgeteras med 2 dop och 3 bröllop av utomstående, a 56 och 79. I Lemlands kyrka budgeteras med 2 dop och 2 bröllop av utomstående. Vid Lumparlands begravningsplats är budgeterat för 4 begravningar och vid Lemlands begravningsplats för 8 begravningar. På kontot datatjänster är KIPA-kostnaden uträkna till samt bidrag 75% på samma uppgiftsområde, ekonomi- och personalförvaltning. Summan för diakonibidrag ligger på och övriga bidrag under diakoni Arrendeinkomsterna är budgeterade inklusive Fyrens Marina arrendet. För förbättring av dräneringen av Byängen i Lumparland har budgeterats 5

6 Ett höj- och sänkbart skrivbord har budgeterats till kansliet för byråsekreterareplatsen 1750 Till församlingshemmet har 1000 budgeterats för soffa mm till klubbkällaren samt 700 för en skänk till stora salen och eventuellt litet hylla till lilla salen i samma serie som nya borden Till Lumparlands kyrka hr 500 budgeterats för en bekvämare stol för kantorn att sitta i mellan spelningarna på gudstjänsterna. För luftfuktare till Lemlands kyrka har tagits upp i verksamhetsbudgeten Under uppgiftsområdet Ungdomsverksamhet har på kontot Utbildning övriga, tagits upp för att möjliggöra för ungdomarna att delta i Höstdagarna och i Kyrkans Ungdomsdagar. Anslaget har ökats med 200 Från uppgiftsområdet ekonomi- och personalförvaltning är summan för datatjänster minskad då avgiften till Norlic helt fallit bort. På samma uppgiftsområde är bidraget för Kipa budgeterat till 75% av kostnaderna, för 2015 som är år 2 med Kipa Skatteintäkter Bokslut Budget Förverkligat Budget Plan 2016 Plan *) 2015 Kyrkoskatter Samfundsskatter Skatter totalt *) enligt oktober 2014 Skatteprognos 2014 Kyrkoskatt Samfundsskatt Skatter totalt Prognos för år 2014, med 0,00 för november och medeltalet (51 821) av jan-okt 2014 för december skulle ge en förvärvsskatteinkomst på för året. December brukar ändå vara en månad då skatteinkomstrna brukar vara höga så en skatteinkomst på i december kan vara rimlig. Detta skulle ge en inkomst I kalkylen räknas med en skatteinkomst på i samfundsskatt, totalt Detta ökat med 0,94% som räknas som ökning i landet för 2014 skulle ge En ökning från med 1,3% vilket förutspås för landet för 2015 skulle ge i totala skatteinkomster Vi känner till den ökande inflyttningen i kommunerna till följd av attraktiva tomter och mycket byggande vilket gör att en skattekalkyl med en ökning av förvärvsinkomsterna som skatteunderlag, med 1,3 % under 2015, skulle vara rimlig. Detta skulle ge en skattinkomst på varav inkomstskatten är och samfundsskatten vilket har användts i resultaträkningen.

7 7 3.3 Verksamhets- och ekonomiplan Verksamhetskostnaderna för år har i allmänhet räknats enligt nivån i budgeten för år 2014 i jämförelse med förverkligats per den Skatteinkomsterna för åren har beräknats enligt skattesats 1,70 %. 3.4 plan Tjänster år 2015 Kyrkoherde 100% Kantor 100% Diakon 60% Ungdomsarbetsledare 40% Ekonomichef 100% Församlingsmästare 100% (chef för begravningsplatserna och fastigheterna) Byråsekreterare 100% Församlingsvärd 80% + semester och övriga vikarier Husmor, vakansen lämnas tom Extra timresurser år 2015: (löneanslag utöver fastställda befattningar) Anslag för semester- och övriga vikarier Tim- och ackordlöner Kyrkguider Klubbledare Arvoden för uppträdanden 500 Förändring av personal Vid uppgörandet av budget är personalstyrkan den som planeras för 2015, 8 personer varav 5 på heltid, en 80%, en 60% och en 40% Några planer på förändring av personalstyrkan finns inte för år BUDGETENS VERKSTÄLLIGHETSDIREKTIV 4.1 Uppställningen för budget samt verksamhets- och ekonomiplan Budgeten samt verksamhets- och ekonomiplanen består av följande: DRIFTSEKONOMIDEL De löpande kostnaderna och intäkterna för de olika huvudtitlarna redovisas. Varje kostnadsställe redovisas skilt med målsättningar och förändringar i verksamheten. Utgifterna och inkomsterna i driftsekonomidelen summeras till verksamhetsutgifter och inkomster i resultaträkningen. Differensen utgör verksamhetsbidraget. RESULTATRÄKNINGSDEL Utgående från driftsekonomidelens verksamhetsbidrag redovisas skatteinkomsterna, kostnaden för beskattningen och avgifterna till centralfonden och resultatet anger driftsbidraget. Efter redovisning av finansiella inkomster och utgifter erhålls årsbidraget. Från årsbidraget dras avskrivningar samt extraordinära inkomster och utgifter av (=extraordinära poster) och överförs till finansieringsdelen. Årsbidraget minskat med extraordinära poster utmynnar i räkenskapsperiodens resultat, som kan uppvisa överskott eller underskott.

8 8 INVESTERINGSDEL Investeringarna budgeteras årsvis per projekt. FINANSIERINGSDEL Visar hur driftshushållningsdel samt investeringar finansieras. 4.2 Budgetens bindande nivå Med nivån i fråga om budgetens bindande karaktär avses den av kyrkofullmäktige godkända högsta nivån för anslag och inkomster inom vars ramar anslag eller inkomstmål fastställs. Kyrkofullmäktige beslutar om slutsummorna på huvudtitel nivå och kyrkorådet på kostnadsställenivå och genom det har kyrkofullmäktige och -rådet delegerat beslutanderätt och ansvar till ansvarspersoner. Ansvarspersoner är personal på kostnadsstället som: Verkställer anskaffningar inom ramen för beslut och anslag Kontrollerar att utgiften är beaktad inom anslaget Respektive ansvarsperson har rätt att omdisponera anslag inom ett kostnadsställe så, att de av kyrkofullmäktige och kyrkorådet fastställda målsättningarna uppnås. Ansvarspersoner kan inte omfördela anslag mellan lönekostnader och övriga driftskostnader. 4.3 Ekonomiska ramar De beviljade anslagen bildar verksamhetens ekonomiska ramar och varje organ ansvarar själv för att dess verksamhet utförs inom de ekonomiska ramarna. Inom ramarna för de beviljade anslagen har för år 2014: Kyrkorådet rätt att: Utse ansvarspersoner för de olika kostnadsställena. Kyrkoherden och ekonomichefen rätt att: Besluta och godkänna om anskaffningar, utanför i budgeten upptagna, om högst Godkänna fakturor om högst euro, för fakturor i samband med investeringar är gränsen euro.

9 9 DRIFTSEKONOMIDEL BUDGETEN SAMMANDRAG PÅ HUVUDTITELNIVÅ HUVUDTITEL BS 2013 BU 2014 BU 2015 PL 2016 PL Allmän förvaltning Inkomster Utgifter Bidrag Församlingsarbete Inkomster Utgifter Bidrag Begravningsväsendet Inkomster Utgifter Bidrag Fastigheter Inkomster Utgifter Bidrag TOTALT DRIFTSHUSHÅLLNINGEN Inkomster Utgifter Bidrag

10 FÖRVALTNING Förvaltningens uppgift är att stödja och betjäna församlingen i dess grundfunktion. Enligt kyrkolagens 1 kap. mom 2 förkunnar kyrkan enligt sin bekännelse Guds ord och förvaltar sakramenten samt verkar i övrigt för att sprida det kristna budskapet och förverkliga kärleken till nästan. 10 För förvaltningen svarar: - Kyrkofullmäktige - Kyrkorådet CENTRALA TYNGDPUNKTSOMRÅDEN - Skapa goda förutsättningar och medverka till att församlingen har verksamhetsmässiga och ekonomiska möjligheter att verka som den närvarande kyrkan i Lemland-Lumparland. - En fortgående utveckling av förvaltningen och ledarskapet. - Upprätthållandet av en balanserad ekonomi - De förtroendevaldas övergripande beslut om verksamheten - Löpande ekonomiplanering över en treårsperiod BUDGETÅRETS MÅLSÄTTNINGAR - Skapa visioner och strategier gällande församlingen - Skapa verksamhet som fyller behoven inom församlingen - Dialogen mellan personal och förtroendevalda skall vara öppen och informativ - Förtroendevalda skall ges möjlighet att vara väl insatta i församlingens verksamhet. - Godkänna en långsiktig investeringsplan

11 11 DRIFTSHUSHÅLLNINGSDEL Huvudtitel 1: ALLMÄN FÖRVALTNING FÖRVALTNINGSORGAN KYRKLIGA VAL Att verkställa val som valordningen förutsätter (VOK). Valnämnden och kyrkoherden. Inga val planeras att förrättas i församlingen under år 2015 Inga medel upptas Förändringar under planeringsperioden Församlings val förrättas inte under planeringsperioden, nästa val förrättas *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG KYRKOFULLMÄKTIGE 15 förtroendevalda medlemmar. Nytt kyrkofullmäktige tillsattes den Har det övergripande ansvaret för församlingen (KL 9, KO 8). Ekonomichefen fungerar som protokollförare Besluta om de ekonomiska ramarna för församlingsarbetet med beaktande av de målsättningar som förtroendevalda och personalen gjort upp. Informations och diskussionsträffar tillsammans med personalen, kring församlingsarbetet. Arvoden och löner ( ) Kostnader för sammanträdesarvoden har beräknats enligt sammanträdesarvoden; 22,00 för medlem och 40,00 för ordförande samt för tjänsteman enl.kollektivavtal 64, KyrkTak, 31,58, (från den

12 är arvodet 31,71 /möte) sekreteraren och ordföranden med 50% förhöjning. 170,00 som årsarvode till ordförande i kyrkofullmäktige. Förändringar under planeringsperioden Planperioden innehåller inte några planerade förändringar Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG KYRKORÅDET 8 förtroendevalda medlemmar i Kyrkorådet. Sittande kyrkoråd från den Fungerar som församlingens styrelse och bereder ärenden för fullmäktige. Kyrkorådet verkställer Kyrkofullmäktiges beslut och leder församlingsverksamheten och förvaltningen av egendom enl. KL 10 och KO 9. Kyrkoherden fungerar som ordförande och ekonomichefen som protokollförare Introduktion av nytt kyrkoråd i början av år 2015 Att verkställa de mål som uppställts i budgeten. Att marknadsföra kyrkans verksamhet till församlingen Nytt reglemente för begravningsväsendet och åtgärder till följd av den nya begravningslagen med därtill hörande hänvisningar. Uppdatering av kyrkorådets reglemente med anledning av den nya tjänstemannalagen. Markanvändningsplan Löner och arvoden ( ) Kostnader för sammanträdesarvoden är beräknade enligt: 22,00 för medlem och 40,00 för ordförande samt enl.kollektivavtal 64, KyrkTak för tjänsteman 31,58, (från den ,71 /möte. Sekreteraren och ordföranden med 50% förhöjning. 590,00 som årsarvode till kyrkorådets viceordförande. Förändringar under planeringsperioden Beroende av vilka satsningar inom församlingsverksamheten förtroendevalda beslutar. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

13 REVISION OCH KONTROLL Övervakning av församlingens ekonomi, egendomar och förvaltning (KL15, KO 15). En revisor utsedd av kyrkofullmäktige, revisorn skall inneha revisorsexamen (OFR, CGR eller GRM). Inga förändringar. Inga förändringar. Förändringar under planeringsperioden Revisor väljs för år 2015 framåt för perioden Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG EKONOMI- OCH PERSONALFÖRVALTNING Ansvara för församlingens betalningar och bokföring, ekonomi, budgetering, uppföljning av budget och uppgörande av bokslut. Ansvara för löneräkning, personaladministration och övriga personalfrågor. Ansvara för församlingens fastigheter samt jord- och skogsbruk. Ekonomichefen Upprätthålla och utveckla välfungerande ekonomifunktioner. Ett välfungerande samarbete med Kyrkans servicecentral Effektivt verkställande av kyrkorådets och kyrkofullmäktiges beslut angående personalfrågor, ekonomi, jord- och skogsbruk samt byggnader och anläggningar. Fortsätta återbetalningen av fondlånet Effektivt nyttjande av personalen och dess kunnande Löner och arvoden samt periodiserade löner ( ) Adb-tjänster: KIPA kostnader (Kyrkans Servicecentrals avgifter % bidrag för KIPA (6 000 ) Förändringar under planeringsperioden Inga kända förändringar under planeperioden

14 14 *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG KYRKOBOKFÖRING Att upprätthålla medlemsregistret för. Kyrkoherden ansvarar för fungerande datautrustning Kyrkoherden. Byråsekreterare Verksamhetsplan 2015 Fullt utnyttjande av gravbokföringsprogrammet Medlemsregisterföring med kyrkans nya medlemsregistersystem Kirjuri. Löner och arvoden ( ) Förändringar under planeringsperioden Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG KYRKOHERDEÄMBETE O ÖVRIG ALLM. FÖRVALTNING Kyrkoherden har det övergripande ansvaret för förvaltningen samt församlingsverksamheten. Kyrkoherden är Ansvarig för datautrustning och dataunderhåll, samt även annan teknisk utrustning som används i kansliet Byråsekreteraren ansvarar för reserverandet av församlingens lokaler och personal. Byråsekreteraren ansvarar för medlemsregistret, samt arkiveringen Kyrkoherden Byråsekreterare Verksamhetsplan 2015 Medlemsregisteruppgifter och andra kansliuppgifter. Byråsekreteraren fungerar som semestervikarie för ekonomichefen och bistår i arbetet med bokföring samt övrigt kansliarbete. Arkivering och inventarieföring

15 15 Löner och arvoden ( ) Kansliet har hand om de uppgifter som hör till kyrkoherdeämbetet. Andel i Ålands Prosteri ( ) Mariehamns Kontorsmaskiner MKAB ( ) Rauhala (-160 ) Förändringar under planeringsperioden Inga kända förändringar för planeperioden Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG PERSONALVÅRD Hälsovård och rekreation för alla anställda. Ansvarsperson Ekonomichefen Ordna rekreation och julmiddag för de anställda. Understöda anställda som går på någon form av motion eller träning hälsovård / Medimar Ansvarsförsäkring och lagstadgad olycksfallsförsäkring för de anställda. Understödet till anställda som går på träning eller motion 2015 ( /anställd per år) Kurstillfällen, rekreation samt julmiddag för hela personalen, frivilliga lönebikostnader ( ). Ansvarsförsäkring, olycksfallsförsäkring hälsovården för de anställda hos Medimar omfattar den lagstadgade förebyggande verksamheten och verksamhet som upprätthåller arbetsförmåga, klass 1 och sjukvård klass 2, samtarbetarskydds-samarbete ( ). Ersättning för företagshälsovården (1 010 ) Olycksfallskostnader ( ) Förändringar under planeringsperioden Församlingen bör ha en långsiktig plan för de anställdas motivation vari ingår kurser och aktiviteter. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

16 16 Huvudtitel 2: FÖRSAMLINGSARBETE ALLMÄNT FÖRSAMLINGSARBETE GUDSTJÄNSTLIV Att förkunna Guds ord och förvalta sakramenten och utöva själavård samt verka för att det kristna budskapet och förverkligandet av kärleken till nästan sprids bland alla åldersgrupper i församlingen. Kyrkoherde Kantor Bibeln skall finnas till för alla. Utföra högmässor och gudstjänster, samt upprätthålla bygudstjänster och friluftsgudstjänster. Ordna alternativa gudstjänster med sång och musik för barn samt andra målgruppsinriktade gudstjänster. Speciella kyrkogångsdagar. Ungdomsgudstjänster utspridda under skolterminerna med efterföljande samkväm. Kyrkkaffe efter vissa större högtider och vid andra speciella gudstjänsttillfällen. Förkunnelse och själavård för alla åldersgrupper. Understödsberedskap. I överenskommelse med institutionerna i Lemland och Lumparlands kommuner omhänderha andaktsliv och själavård i Stiftelsen Hemmet, Sveagården och Kapellhagen. Hålla kontakt med grundskolorna på församlingens område, så att församlingen förblir synlig bland barn och ungdom. Ordnande av kyrkskjuts vid behov. Motiveringar till budgeten år 2015 Löner och arvoden ( ) Nattvardsförnödenheter (-353 ) Tryckning och annonsering (-7 07 ) Hyror, för gudstjänstlokal i Lumparland (-505 ) Understöd (-202 ). Kyrkskjutsar (-707 ) Förändringar under planeringsperioden Upprätthålla och vårda den församlingsverksamhet som föreligger. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

17 JORDFÄSTNING Förrätta jordfästning, begravning och urnenedläggning av de avlidna och i sammanhanget stöda, möta och välsigna de sörjande. Kyrkoherde Kantor Förrättningssamtal. Besöksverksamhet i sorgehuset. I samband med Alla helgons dag förrätta parentation över de döda. Motiveringar till budgeten år 2015 Löner och arvoden ( ) Förändringar under planeringsperioden Upprätthålla den verksamhet som föreligger. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG ÖVR. KYRKLIGA FÖRRÄTTNINGAR Att förrätta vigslar där parterna välsignas till äktenskap inför Gud, och dop där barnet eller den vuxendöpta får Guds välsignelse, införlivas med Gud och blir medlem i församlingen. Kyrkoherde Kantor Förrättningssamtal. Uppföljning av dopet genom att uppmärksamma barnet de tre första åren efter dopet. Utdelning Helgdagsboken till familjen då de låter döpa sitt första barn. Även då följande barn i familjen döps kan på begäran boken erhållas. Motiveringar till budgeten år 2015 Löner och arvoden ( ) Litteratur, biblar som gåva (-253 ) Förändringar under planeringsperioden Upprätthålla verksamheten som föreligger.

18 18 *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG INFORMATION OCH KOMMUNIKATION Att sköta om församlingens interna och externa informationsverksamhet både med infoblad, personlig information och församlingens webbsida samt anslagstavlorna. Byråsekreterare Verksamhetsplan 2015 Underhåll och uppdatering av församlingens hemsida. Uppdatering av information till kyrkans webbportal. Kyrkpressen beställs till alla hushåll som önskar den och subventioneras med 50%. Församlingens info-blad till alla hushåll genom en gemensam distribution med kommunernas kommunblad. Informera om klubb- och annan ungdomsverksamhet, utskick till småbarnen, födelsedagskort och julhälsningar till församlingens äldre mm. Litteratur och biblar som gåvor (-505 ) Kyrkpressen ( ) Subventionering av Kyrkpressen till alla hem som önskar få den Andra trycksaker ( ). Arbets-, tryck- och distributionskostnader för församlingens programblad, inbjudningar, infoblad och annonsering Löner och arvoden ( ) Posttjänster (-303 ) It-tjänster ( ) Kostnader för Kustens it, Katrina, hemsidan, Kyrkinfo, Söderby antenn, internet och bredband upptas här samt alla kostnader Arbetsredskap, datorer mm (-758 ) Förändringar under planeringsperioden Informationsverksamheten underhålls och utvecklas efter församlingens behov. Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

19 MUSIKVERKSAMHET Kyrkomusiken i församlingen vill vara konstfärdig och folklig, förmedla tradition och samtidigt förnyelse, ge uttryck för frihet men också för krav, liksom för glädje och sorg samt skapa trygghet och gemenskap. Kyrkomusiken skall vara en integrerad del i församlingsverksamheten. Kantorn ansvarar för musiken i gudstjänster, förrättningar och församlingsaktiviteter. Kantorn handhar musikfostran i körer, musikgrupper, skriftskola, samt utvecklar musiklivet i församlingen C-kantor Leda kammarkören, en kör som är öppen för alla. Kantorn ansvarar för barnkören Konsertverksamhet Arvoden, ersättningar för uppträdanden (500 ) finns upptaget i budgeten Gudstjänsterna är öppna för sångare och andra solister och körer. Barngudstjänster där barnen får sjunga visor och sånger de lärt sig. Motiveringar till budgeten år 2015 Gudstjänst- och andra insamlade kollekter (-525 ) Försäljning av cd-skivan inspelad i Lemlands kyrka av kantor Ádám Kiss, fortsätter (-101 ). Löner och arvoden ( , inkluderar arvoden för uppträdanden -500 ) Inköp under räkenskapsperioden (-601 ). Understöd till Orgelfestivalen (-600 ). Förändringar under planeringsperioden Utveckla musikverksamheten i form av olika projekt och samarbete med frivilliga. Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG KYRKOKÖR Att upprätthålla en eller flera fungerande kyrkokörer i församlingen Att leda kammarkörens övningar och ordna uppträdanden Att leda barnsånggruppen samt piano- och flöjtövningar med barn. Motiveringar till budgeten år 2015 Kostnader för resa utomstående (-404 ) Medel har upptagits för livsmedel för körerna. (-253 ) För barnkören har (-101 ) upptagits för instrument och lekinstrument Ekonomiplan

20 20 *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG BARN- OCH UNGDOMSARBETE BARNVERKSAMHET Barnverksamheten syftar till att göra barnen bekanta med den kristna tron och leda in dem i församlingslivet. Ungdomsarbetsledare (50 % av 40 % tjänst). Budgeten för 2015 utgår från en ungdomsarbetsledare 40% av heltid. Föräldra-barn grupp i Lemland med pyssel och lek med barnen och samtal med de vuxna. Inbjudes till familjegudstjänst, påskgudstjänst och julgudstjänst tillsammans med daghemmen. Gruppen träffas en gång i veckan och leds av ungdomsarbetsledaren. Klapp och klang med de mindre barnen tilsammans med föräldrar. Besöken på daghemmen fortsätter med grupper i Lemland, Järsö samt Lumparland. Upplägget består av sång, bibelberättelser och bön. Under vårterminen inbjudes till påskkyrka/påskvandring och avslutas med barngudstjänst. Juniorklubben för skolbarn i åldern 7 12 år samlas varje vecka på församlingshemmet. Klubben leds av 2-4 juniorer som får timersättning. Skolandakter i Lemlands skola, vilka är uppdelade mellan låg- och mellanstadieeleverna. I Lumparlands skola hålls skolandakt för samtliga klasser i kyrkan. Under påsk ordnas en påskvandring. I Lumparland ordnas Luciaandakt i kyrkan Till vår och julavslutning samlas skolorna i respektive kyrka. Skolstartsgudstjänster för förstaklassister med utdelning av Barnens Bibel i samband med skolstarten. Ordinarie arbetstagares lön ( ) Klubbledararvode (-900 ) Kostnader för transort (-202 ) Hobbymaterial (-303 ). Livsmedel (-303 ) Trycksaker (-300 ) Anskaffning av Barnens Bibel (-505 ) till bland annat förstaklassister. Förändringar under planeringsperioden Verksamheten fortsätter som förut *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

21 KONFIRMANDUNDERVISNING Skriftskolan har som uppgift att fördjupa och förtydliga konfirmandernas insikter i den kristna tron samt att Bereda dem möjligheter till att erfara andakt och församlingstillhörighet och stöda deras utveckling till vuxet liv. Kyrkoherden, kantor, ungdomsarbetsledare/diakoniarbetare, övrig personal och hjälpledare. Ingen ordinarie personals lön budgeterad under uppgiftsområdet. Skriftskolan inleddes hösten 2014 med ett veckoslutsläger. Under vinterhalvåret och våren hålls fyra veckoslutsläger. Samtliga läger hålls på Lemböte lägergård. Konfirmationen äger rum juni Skriftskolan år inleds under hösten 2015 med veckoslutsläger. Att genom undervisningen i den kristna tron förstärka de ungas jag- och gudsbild samt visa dem respekt och bekräfta dem i den situation de är. Att skapa möjligheter för ungdomarna att engagera sig som församlingsmedlemmar. I samverkan med föräldrar förverkligar lärarteamet skriftskolan. Som läroböcker används Bibeln, psalmboken, katekesen samt av biskopsmötet godkända läromaterial. I övrigt hänvisas till församlingens reglemente för skriftskolan. Löner och arvoden för hjälpledare och storasyskon ( ) Församlingen har under våren 2015 inskrivna 23 ungdomar vilka konfirmeras till sommaren, samt 24 st potentiella till hösten 2015 Anslag för ersättning till konfirmander enligt verksamhetskostnader, dock högst 400,00, som deltar i skriftskola inom annan Luthersk kyrka 4 x 400. ( ) Medel för konfirmandbibel (-670 ) De totala kostnaderna uppgår totalt till ( ) inkl. löner och sociala kostnader. Kollekter och insamlat (-707 ) Skriftskolan skall vara avgiftsfri för konfirmanderna Förändringar under planeringsperioden Vår skriftskola som är en veckoslutslägerskriftskola har visat sig fungera bra varför vi gärna fortsätter med det konceptet. Målsättningen är att undervisa om vår kristna tro och alla dess uttryck i vardagen, att leva tillsammans och genom bibelläsning, bön och andakt ge mönster för troslivet. Vi strävar till att från skriftskolan få med ungdomar i församlingens ungdomsverksamhet. År 2016 är antalet potentiella konfirmander 24 varav två går skola i Mariehamn, år 2017 är totala antalet möjliga konfirmander 28 varav två går skola i Mariehamn. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

22 UNGDOMSVERKSAMHET Ungdomsverksamheten har till uppgift att leda och stärka ungdomen i den kristna identiteten. Ungdomsarbetsledare (50 % av 40 % tjänst). Budgeten för 2015 utgår från en ungdomsarbetsledare 40 % av heltid. Utvecklande av kontakterna med kommunernas fritidsledare. Hjälpledarutbildning i samarbete med de övriga landsortsförsamlingarna. Höstdagar för hjälpledare. Ungdomens kyrkodagar Ungdomskvällar Majbrasa Deltagande i Ålands Unga kyrka Eventuell resa till Taize 2015 Löner och arvoden ( ) Kostnader för utbildningen för hjälpledare vilken tillika är en möjlighet för ungdomarna att delta och finna en uppgift i församlingsarbetet 2 x 250 (- 500 ). Deltagande Ungdomens Kyrkodagar 3 x 115 (-345 ) Höstdagar 2 x 130 (-260 ). Taize resan (-395 ) + personalkostnader. Ungdomskvällar (-100 ) livsmedel och klubbmaterial Förändringar under planeringsperioden Verksamheten fortsätter som förut med små förändringar enligt ungdomarnas intresse Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG DIAKONI Att i ord och handling hjälpa människor i olika livssituationer : Diakonissa 60%, kyrkoherden, kantorn Att hålla en sådan beredskap, att diakonin kan förverkligas. Bl a genom mottagning och telefon. Jul- och födelsedagsuppvaktningar (från 75 år). Till dem som fyller 75 och 80 ordnas en gemensam födelsedagsfest i november. Till de som fyller 81och framåt, ges särskild uppvaktning i form av besök.

23 23 Jullunch för församlingsmedlemmar i Lemböte lägergård. Transport ordnas från Lumparland och Järsö. Skild jullunch ordnas för Stiftelsen Hemmet. Hembesök till de ensamma, de äldre, familjer och ensamstående föräldrar. I samarbete med kommunerna uppmärksamma de nyinflyttade familjerna genom information och exempelvis gemensam middag. I samband med Gemensamt Ansvar insamlingen hålla ansvarslunch. Samtalsgrupp kring något diakonalt tema. Församlingens årliga utfärd. Understöda Stiftelsen Hemmet (S-H), samt ha beredskap för eventuella understöd till andra sökanden. Understöda Kristliga blåbandsförbundet (KRAN) för rehabiliteringsarbete bland alkohol- och narkotika-missbrukare i Svenskfinland genom fortsatt medlemskap. Besökstjänst inom Prosteriet. Samarbete med kommunens sociala sektor samt ÅHS. Löner och arvoden totalt ( ) Uppvaktningslitteratur (-152 ) Inkomst församlingsresan (1 010 ) Församlingsresa ( ) Uppmärksamma personer och nya familjer som har flyttat till församlingen genom att ordna en kväll för dem att träffa varandra och bekanta sig med församlingens verksamhet (livsmedelskostnaderna). Diakonibidrag ( ). Övriga bidrag (-505 ) Budgetunderstöd Stiftelsen Hemmet (-500 ) och medlemskap KRAN (-101 ). Kostnader för livsmedel (-404 ) Telefontjänst (-303 ) Transporttjänst (-202 ) Litteratur och övrigt (-707 ) Förändringar under planeringsperioden Strävan är att upprätthålla nuvarande verksamhet under planperioden. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG MISSION Församlingen skall arbeta för att föra ut glädjebudskapet om Jesus Kristus till alla folk och länder. Missionen har också till uppgift att bistå med materiellt bistånd. Kyrkoherden och diakonissan. Inga lönekostnader budgeterade på uppgiftsområdet. Arbetet för att öka kunskapen om missionen bland församlingens medlemmar och i skolorna fortsätter med oförminskad styrka.

24 24 Upprätthålla missionskretsarna i Lemland och Lumparland med träffar varannan vecka i Sveagården respektive Kapellhagen Inbjuda föreläsare från missionsorganisationerna Församlingen har missionsavtal med Finska Missionssällskapet Ge direkta understöd till Finska Missionssällskapet, Finlands Sjömanskyrka och Kyrkans Utlandshjälp. Sångtillfälle med De vackraste julsångerna ordnas. Ordna transport till prosteriets gemensamma missionsdag på Kristihimmelsfärdsdagen. Kostnader i samband med missionskretsarnas sammankomster, inbjudna föreläsare och utflykter. Understöd: engångs understöd Finska Missionssällskapet (-101,00 ), Sjömanskyrkan (-303 ), Kyrkans Utlandshjälp (-303 ). Missionsavtal med Finska Missionssällskapet (-505 ). Julgåva till missionskretsarnas medlemmar. Artist eller kör till de vackraste julsångerna. Transportkostnader för kretsarna.(-202 ) Livsmedel (-303 ) Förändringar under planeringsperioden Ständigt öka informationen och kunskapen om missionens roll. *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG

25 25 Huvudtitel 4: BEGRAVNINGSVÄSENDET ORDINARIE BEGRAVNINGSVÄSENDET LEMLANDS BEGRAVNINGSPLATS Upprätthålla tillräckligt antal gravplatser, samt se till att gravgården är välskött och ger ett värdigt intryck och atmosfär Församlingsmästaren (60 % av lönen) Församlingsvärd (50 % av 80 % tjänst) Sommarpersonal. Ekonomichef. Ca 8st begravningar utförs Allmänt underhållsarbete Upprätthålla en värdig och välskött gravgård. Inkomst avgift för begravningar ( x 548 ) Inkomst inlösen grav (3 000 ) Utgift grävning av gravar 3,4 % höjning ( ) Löner och arvoden ( ) varav anslag för sommaranställd på gravgården samt timersättning ( ). Mindre upprustningsarbeten på byggnader och områden ( ). Underhåll av maskiner och anordningar (-303 ) Bränslen och smörjmedel (-350 ) Förändringar under planeringsperioden Löpande underhåll och upprustningar. Ekonomiplan *** VERKSAMHETSINKOMSTER *** VERKSAMHETSUTGIFTER **** VERKSAMHETSBIDRAG AVSKRIVNINGAR SAMMANLAGT LUMPARLANDS BEGRAVNINGSPLATS Tillräckligt antal gravplatser, se till att gravplatsen ger ett välskött och värdigt intryck och atmosfär. Församlingsmästaren (5 % av lönen) Församlingsvärd Sommarpersonal Ekonomichef