Miljöbokslut Uppföljning av miljöstrategiska programmet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Miljöbokslut Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-26"

Transkript

1 Miljöbokslut Uppföljning av miljöstrategiska programmet

2 Innehållsförteckning Sammanfattning Inledning Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning Slutsatser

3 Sammanfattning Det är ett stort engagemang för miljöstrategiska programmet i koncernen och ett stort antal aktiviteter har genomförts under Sammantaget är arbetet på god väg. Vi har skapat en bra grund i form av organisation och struktur för genomförandet av programmet. På övergripande nivå har det bildats en styrgrupp med VD:ar och förvaltningschefer. Det har utsetts en programsponsor och en programledare som leder genomförandet. Det har också utsetts tjänstemän som är samordnare för arbetet med programmet inom respektive förvaltning, bolag och förbund. I miljönätverket och i programmets styrgrupp finns goda möjligheter för utvärdering, samverkan och ständig förbättring av struktur och arbetssätt. Vi behöver bygga vidare på det stora engagemang för frågorna som finns i förvaltningarna och bolagen och ha uthållighet i det fortsatta arbetet. Här följer ett utdrag av uppföljningen per målområde. Energi Trenden för energianvändning går åt fel håll, användningen ökar istället för minskar. Ökningstakten är långsam inom förnybar energiproduktion. Glädjande är att koldioxidutsläppen minskat med 70 % mellan åren En förklaring till minskningen är bildandet av Bomhus Energi AB som bland annat inneburit att den fossila oljeförbrukningen har minskat från m3 år 2009 till m3 år Internt i koncernen är det en utmaning att nå målen för minskad energianvändning med 20 % under perioden , men bolagen och förbunden har hittills mellan minskat med 8 % (avser faktiska energianvändningen och inte normalårskorrigerad). Exempel på aktiviteter under året är projektet "Energieffektivisering sport- och fritidsanläggningar Gävle kommun" inom Kultur och fritid, och en projektanställd energipedagog som arbetat med att göra Gävle kommuns personal mer energismarta. Produktionen av solenergi har ökat från 60 MWh år 2009 till 175 MWh år Inom fossilfri energianvändning är kommunkoncernen i framkant tack vare Gävle Energis arbete som bland annat uppnått 99,7 % förnybar energi i fjärrvärmemixen 2014 och att bolagen tagit bort oljeuppvärmning av sina fastigheter. Transporter Körsträckan med bil har minskat för Gävle kommun som geografiskt område, men det behöver ske i snabbare takt. Cyklingen ökar i Gävle och kommunkoncernen behöver fortsätta underhålla det arbetet. Kollektivtrafikresorna med buss har minskat. Koldioxidutsläppen i Gävle kommuns geografiska område har minskat, men det behöver ske i snabbare takt. För indikatorn koldioxidutsläpp för transport och energisystemet saknas data för 2014 och 2013, men från 2009 till 2012 har en minskning av koldioxidutsläppen skett, från ton CO2 ekv 2009 till ton CO2 ekv 2012, vilket är positivt. Internt i kommunkoncernen är den totala körsträckan med lätta lastbilar och personbilar oförändrad men har ökat under perioden Körda kilometer med privat bil har minskat, vilket indikerar att resepolicyn har börjat ge effekt. Andelen förnybara drivmedel i koncernens fordonsflotta ökar inte alls i den takt som behövs. Konsumtion och avfall Ett övergripande mål är att Konsumtionen i Gävle kommun är resurseffektiv och hållbar. Målet följs bland annat upp genom att mäta avfallsmängder. Det saknas data för avfallsmängder under 2014 men flera aktiviteter har genomförts, bl.a. Bytagrejer-dagar och Gästrike återvinnares avfallsminimeringsvecka. Kommunledningskontoret har även påbörjat ett arbete med miljökrav och etiska/sociala krav vid upphandling och inköp. Andelen ekologiska livsmedelsinköp har ökat under perioden och kommunen har 3

4 uppnått andelen 27 % ekologiskt. Mätningen av totalt matsvinn per portion visar att matsvinnet har minskat i snabb takt och en minskning med 20 % har redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Arbetsinsatserna behöver ökas för att förebygga nedskräpning. Arbete pågår och en slamutredning är till 50 % genomförd. Om allt löper på enligt den grova tidplan som finns framtagen så finns en påbörjad biogasproduktion i december Arbetstakten behöver ökas för att målet om källsortering i kommunens verksamheter ska uppnås i tid. Mark och bebyggd miljö Målen omfattar att mark ska användas resurseffektiv och för rätt saker och att marken ska brukas hållbart. Vi ska också lokalisera, utforma och underhålla hållbart. Livsmiljön i Gävle ska också främja en god hälsa, vilket innebär att buller ska minska och att luften ska vara ren. I många fall krävs att riktlinjer, policys och andra underlag för planeringen tas fram. Det handlar t.ex. om grönstrategi, kompensationsåtgärder, skogspolicy, VA-plan och klimatanpassning. Ett flertal frågor kommer också att hanteras i Översiktsplan Gävle kommun. Arbetet har inom de flesta områdena precis startat och kommer att genomföras under kommande år. Inom flera områden behöver arbetet intensifieras för att vi ska uppnå målen t.ex. prioriteringsgrunder, kompensationsåtgärder och skogspolicy. Det bedöms även krävas mer arbete kring kommunägd jordbruksmark som brukas ekologiskt. För att uppnå målen kring buller och luftföroreningar inom avsedd tid behöver buller och luftföroreningar fortsätta att övervakas och arbetet med åtgärder behöver intensifieras. Natur Arbete pågår med att bevara och förstärka den biologiska mångfalden och hittills har bland annat en sammanlagd areal på 617 ha areal kommunalt naturreservat bildats, vilket är 117 ha högre än målvärdet år 2014, som är 500 ha. Arealen ängs- och betesmark med miljöersättning år 2014 har ökat fram under perioden Det behöver tydliggöras hur och när implementeringen av åtgärdsprogrammen för hotade arter ska ske för att målet ska uppnås i tid. Under 2014 har arbete med att stärka och utveckla mark- och vattenområden som har särskild betydelse för rekreation, genomförts. Byggnationen av stadsbadet har påbörjats och första etappen kommer att vara klar under Strandpromenaden är påbörjad och den bedöms kunna färdigställas till Vatten Skydd och säkring av dricks- och råvatten är bristfälligt i dagsläget men arbete med åtgärder pågår, bl.a. revidering av skyddsföreskrifterna för Gävle/Valboåsen. Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med att ta fram en vattenförsörjningsplan för att skydda råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning. Det saknas ett arbetssätt som säkerställer att vi når målet om god ekologisk status i alla vattenförekomster. Gävle kommun behöver öka insatserna på området och arbeta mer samordnat för att det övergripande målet ska kunna uppnås. Information och utbildning En projektledare har anställts för att ta fram en strategi för lärande om hållbar utveckling under Den utgör en viktig del i att arbeta med hållbar utveckling i för barn och unga, samt för att nå ut med information om hållbar utveckling till familjer i Gävle kommun. Under året har Gävle Miljögala och en ny kampanjwebb startats, där möjlighet finns att interagera med Gävlebor. Dialog och kommunikation med gävlebor och företag behöver öka. 4

5 1 Inledning Miljöstrategiska programmet beslutades i juni År 2014 är första helåret med programmet och det är 2014 års arbete som följs upp i denna uppföljning. Uppföljningen av programmet är uppdelad efter målområdena i miljöstrategiska programmet. Vad betyder färgerna? Målbedömningen finns i grönt, gult och rött. I de fall det saknas underlag står ett streck istället för en färgbedömning. Målen är bedömda utifrån följande bedömningsgrunder: målet är nära att uppnås = grönt trenden går åt fel håll och/eller det räcker inte med de insatser som hittills har genomförts för att vi ska uppnå målet i tid = rött arbete har påbörjats, ett fortsatt arbete krävs för att nå målet men vi har kommit en bit på väg = gult Energi Energianvändningen ska minska och energin ska användas effektivt Energianvändningen minskar inte i Gävle kommun som geografiskt område. Inom koncernen är det en utmaning att nå målet till Positivt är bl.a. att en stor minskning skett av koldioxidutsläppen. Näringslivet och gävleborna ska energieffektivisera och minska energianvändningen med 15 % till år 2020 jämfört med 2010 Statistik för energianvändning i Gävle kommun visar på en ökning mellan åren 2009 och Under denna period har också befolkningen ökat med nära 2000 personer, vilket skulle kunna förklara en del av ökningen. Industrin som sektor är dock den största energianvändaren i kommunen vilket innebär att produktionen i industrin får en utslagsgivande effekt på om målet nås eller inte. Det finns vid rapporteringstillfället brister i den statistik som används, p.g.a. sekretess saknas statistik för åren 2010 och I slutet på februari kommer statistik för Eftersom trenden idag går åt fel håll och Gävle kommunkoncern inte har full rådighet i frågan bedöms inte målet kunna uppnås i tid. Det är svårt att i dagsläget avgöra om ovanstående aktiviteterna, tillsammans med övriga planerade insatser, hinner vända trenden och även minska energianvändningen så att målet uppnås. Denna fråga kommer att hanteras i energiplanen. Exempel på aktiviteter under året: Koncernen har påbörjat arbetet med att ta fram en energiplan som omfattar områdena energi och transporter i miljöstrategiska programmet, och planeras vara ute på samråd halvårsskiftet En energi- och klimatrådgivare har anställts på heltid (tidigare halvtid). Rådgivningen bedöms ha bidragit till minskad energiförbrukning på ca 900 MWh (ca 30 villors årsförbrukning). Planering av hur koncernen samordnat kan arbeta med att stötta företag i att minska deras miljöpåverkan. 5

6 Total energianvändning i Gävle kommun som geografiskt område Den totala energianvändningen i Gävle kommunkoncerns fastigheter med lokaler och bostäder ska minska med 20 % till år 2020 jämfört med 2009 Delmålet innebär att vi ska minska den faktiska energianvändningen med 20 % till Mellan har den faktiska energianvändningen minskat med 8 %, vilket är nära den nivå på 10 % minskning år 2014 om vi ska minska energianvändningen i jämn takt under perioden Om hänsyn tas till temperaturer vid de aktuella åren och en s.k. normalårskorrigering görs, är minskningen endast 3 % samma period. Det innebär att en stor förklaring till minskningen av den faktiska energianvändningen är att det varit varmare år 2014 jämfört med Beräknas energianvändningen per kvadratmeter (faktisk energi) har den minskat med 13,4 % perioden Normalårskorrigeras värdena uppnås en minskning med 9 %. Detta innebär att energianvändningen per kvadratmeter har effektiviserats. Vi använder mindre energi per kvadratmeter 2014 än Det är troligt att många "enkla" åtgärder är genomförda och det krävs större insatser för att nå ännu lägre energianvändning. Därför bedöms det vara osäkert och kanske till och med tveksamt om målet kommer att kunna nås till Vad som kommer att krävas undersöks i det pågående arbetet med kommunens energiplan, och där föreslås även eventuella justeringar av målet, t.ex. vad som mäts och realistisk målnivå. Exempel på aktiviteter under året: En energipedagog har utbildat och påverkat beteenden för personal för att bli mer energismarta. Utfallet har varit varierande men för elanvändningen har den på flera ställen minskats med mellan %. Gavlegårdarna har genomfört ett vattensparprojekt i samtliga lägenheter, ca st. Gavlegårdarna har genom projektet lyckats spara 136 miljoner liter vatten per år och 2 GWh per år genom minskade uppvärmningskostnader. Gavlegårdarna monterade temperaturgivare i drygt 5000 lägenheter för att kunna följa temperaturen i respektive lägenhet och göra injusteringar i syfte att spara energi. Gävle Hamn har under 2014 arbetat med att ta fram funktionella nyckeltal och system för uppföljning av energiåtgång i byggnader/hanteringsytor. Projektet "Energieffektivisering sport- och fritidsanläggningar Gävle kommun" har genomförts vid Kultur och Fritid. 6

7 Energianvändning totalt per år, MWh, i kommunkoncernens fastigheter Energianvändning totalt per år, kwh per kvadratmeter, i kommunkoncernens fastigheter. Gävle kommun som geografiskt område ska vara klimatneutral år 2050 Koldioxidutsläppen minskar men ökningen av produktionen av förnybar energi inom kommunens gränser är långsam. Internt i koncernen är ökningen av förnybar energi från sol blygsam även om den procentuellt ökat mycket. I fossilfri energianvändning är vi dock i framkant tack vare Gävle Energi. Sammantaget bedöms vi vara på god väg, men mycket arbete återstår innan vi når målet om att Gävle kommun ska vara klimatneutral Inom den närmsta tiden är fokus på den direkta användningen av energi inom kommunen, men längre fram behövs även mer fokus på konsumtionen. Näringslivets och Gävlebornas och energianvändning i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfri år 2030 Statistik för koldioxidutsläpp från energisystemet i Gävle kommun t.o.m visar på att en minskning har skett de senaste åren. Om trenden håller i sig kommer målet att uppfyllas. Samtidigt är det troligt att de enskilda åtgärder som får störst effekt redan har gjorts. För att minska ner till noll krävs en stor omställning hos alla. En starkt bidragande orsak till den stora minskningen är Gävle Energi ABs samarbete med Billerud Korsnäs AB som resulterade i att Bomhus Energi AB bildades. Samarbetet har t.ex. resulterat i att det levererades över 200 GWh ny restvärde till fjärrvärmenätet. Den fossila oljeförbrukningen har minskat från m3 år 2009 till m3 år Mängden 7

8 förnybar elproduktion har även ökat med ca 150 GWh (årsproduktion ca 420 GWh per år). Gävle Energi AB erbjuder gävlebor och företag fjärrvärme som består av 99,7 % förnybar energi år Dessutom erbjuds el som är 100 % förnybar. Detta skapar goda förutsättningar för gävlebor och verksamma i Gävle att använda fossilfri energi. Koldioxidutsläpp från energisystemet (CO2- ekv) per år i Gävle kommun som geografiskt område Produktionen av förnybar energi ska öka Gävle kommunkoncern har producerat 175,3 MWh från solel och solvärme under En stor ökning har skett under 2011 men därefter har ökningen varit blygsam. Under 2014 har bl.a. Gavlefastigheter påbörjat nybyggnationsprojektet Gavlehov (fotbolls- och sportarenan) med en tydlig miljöprofil där solcellsanläggningar är ett stort och viktigt inslag. Effekten av dessa solceller kommer att ge resultat vid nästa års uppföljning. En förändring i lagstiftningen gör det möjligt för villaägare att sälja överskottsel från solceller in på elnätet, vilket gör det mer ekonomiskt fördelaktigt att installera solceller. Denna förändring kommer troligtvis driva på installation av solcellsanläggningar. Produktionen av energi från vindkraft i kommunen har minskat till nära noll, till följd av att verk har monterats ner. Ett nytt område kan vara på gång, så det kan bli aktuellt att produktionen ökar inom några år. Gävle kommunkoncernen äger även vindkraft via Samkraft. Energiproduktionen från vattenkraft i Gävle Energis regi har ökat mellan Sammantaget behöver det ske mer arbete för att öka den förnybara energiproduktionen om vi ska nå målet. Produktionen av solenergi totalt i kommunkoncernen MWh 8

9 Energiproduktion från Gävle Energis vattenkraftverk. Energiproduktion, kw installerad effekt från vindkraftverk i Gävle kommun som geografiskt område. Produktionen av biogas ska öka med 400 % till år 2017 jämfört med år 2012 Gävle Energi AB arbetar aktivt med att öka biogasproduktionen i Gävle tillsammans med Gästrike Återvinnare inom ramen för Gästrike Ekogas AB. Ett arbete pågår för att göra biogas av gävlebornas matavfall, istället för att det komposteras som idag. Enligt den uppsatta tidplanen kommer produktionen av biogas från matavfallet vara igång i december 2016, men inträffar någon försening finns därmed risk att målet inte uppnås i tid. Produktionen av biogas är starkt beroende av efterfrågan. Gävle kommun har länge ställt som krav att stadsbussarna ska drivas med förnybart drivmedel, t.ex. biogas, vilket har innebär att efterfrågan ökar. Gävle kommun ska även fortsättningsvis bidra till ökad efterfrågan. Detta görs bl.a. genom att följa resepolicyn och enbart köpa in fordon som kan drivas med förnybart drivmedel. Vi behöver dock öka takten på efterfrågesidan. Just nu pågår ett arbete med att förbereda centralisering av fordonsansvaret i kommunkoncernen, vilket bedöms skapa bättre förutsättningar för att nå målen i resepolicyn. 9

10 Såld biogas per år i Gävle kommun jämfört med Gävle kommunkoncerns energianvändning i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfri år 2016 Gävle kommunkoncern bedöms ha goda möjligheter att nå målet om att energianvändningen i fastigheter och anläggningar ska vara fossilfria år Gävle Energi AB har under en längre period arbetat med att öka andelen förnybar energi i fjärrvärmen. Bolaget är på god väg att nå målet att ha 100 % förnybar energi till år År 2014 var andelen 99,7 %. Gävle kommunkoncern har enbart elavtal med förnybar el och inga oljeuppvärmda fastigheter finns kvar. Andel förnybar energi i fjärrvärmemix Andel elavtal med förnybar energi 10

11 2.2 Transporter Minska resor och transporter Mycket arbete har gjorts både internt och externt för att minska resor och transporter. En minskning av körsträckan med bil per invånare och år har skett men minskningen behöver ske snabbare för att uppnå målet. Utsläppen av kväveoxider från kommunkoncernens lätta lastbilar och personbilar har minskat, men däremot har koldioxidutsläppen ökat. Körsträckan med bil i Gävle kommun ska år 2025 ha minskat till 600 mil per invånare och år Målet om att minska körsträckan med bil har baserats på statistik i resvaneundersökningen som görs vart fjärde år. Målet avser en minskning av körsträckan från 818 km/invånare år 2011 till 600 km/invånare år 2025, vilket innebär en minskning med 25%. Eftersom statistik saknas från RVU:n för 2014, har statistik från RUS använts för att se om Gävle kommun håller den takt som beslutats av kommunfullmäktige. Denna statistik visar på en minskning mellan med 2%. Vid en jämn fördelning per år av den minskning med 26,7 % som ska ske enligt målet, skulle det behövas en minskning med 4 % åren För att nå målet 2025 behöver därför takten öka, men vi är på god väg och trenden går åt rätt håll. Utsläpp av kväveoxider och flyktiga organiska ämnen från transporter minskat från 2011 till Statistik saknas för 2013 och 2014, men det är sannolikt att trenden håller i sig eftersom andelen miljöfordon ökar. Gävle kommunkoncern har under året på olika sätt arbetat för att nå målet. Samhällsbyggnad Gävle har under hösten arbetat fram en metod för hur restidskvoter ska beräknas. Metoden ska under 2015 implementeras i detaljplaneprocessen för att synliggöra miljöpåverkan. Kommunledningskontoret och Samhällsbyggnad Gävle har tillsammans anordnat Vintercyklisten, vilket inneburit att deltagarna ändrat sina resvanor från att köra bil till och från arbetet till att cykla. Dessa förvaltningar har även genomfört kampanjen "Cykla för seger". Kommunledningskontoret har även arbetat med kampanjen "Cykelvänlig arbetsplats". Detta är några exempel från en rad aktiviteter som gjorts på området under Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år. RVU - Mäts var fjärde år. 11

12 Körsträcka med bil, antal körda mil med bil i genomsnitt per invånare och år - årligen. Emissioner av luftföroreningar, flyktiga organiska ämnen Emissioner av luftföroreningar - Kväveoxider Resor, transporter och användning av drivmedel som kommunkoncernens verksamheter genererar ska minska Under 2014 har arbete med implementering av resepolicyn genomförts och en resvaneundersökning visar att 23% känner till innehållet väl, ytterligare 39% känner till att det finns en resepolicy, men är osäkra på innehållet. Internt i kommunkoncernen har koldioxidutsläppen ökat liksom den totala körsträckan med lätta lastbilar, personbilar och privata bilar. Under de senaste åren har dock ökningen avstannat. Körda km med privat bil och antal korta flygresor har minskat 2014, vilket indikerar att resepolicyn har börjat ge effekt. Sammantaget visar detta att det finns mycket arbete kvar att göra innan vi når målen. Exempel på aktiviteter är att Gävle Hamn under 2014, har arbetat med att ta fram funktionella nyckeltal och system för uppföljning avseende bränsleförbrukning och genomföra ecodriving för medarbetare. Även Samhällsbyggnad har arbetat mycket med interna resor, till exempel med att 12

13 öka andelen resfria möten genom att använda Lync. Flera förvaltningar och bolag har arbetat med att byta ut till förnybara fordon och drivmedel. Till exempel hade Gavlegårdarna totalt 5 el- och biogasbilar år 2012, som kan jämföras med 2014, då de hade 28 st. Inom kort kommer ytterligare 5 fordon bytas mot el eller gas vilket innebär att drygt hälften av Gavlegårdarnas servicefordon använder förnybart bränsle. Energianvändning från lätta lastbilar och personbilar per år. Total körsträcka med lätta lastbilar, personbilar och privata bilar per år i kommunkoncernen. Totalt CO2-utsläpp från lätta lastbilar, personbilar och privata bilar per år i kommunkoncernen. 13

14 Antal korta flygresor per år - under 500 km CO2-utsläpp från flygresor internt i kommunkoncernen Antal långa flygresor per år - längre än 500 km Total körsträcka med privata bilar per år 14

15 Öka andelen resor och transporter med hållbara färdmedel Resandet med tåg och cykel har ökat. Resor med buss har minskat, vilket indikerar att mer åtgärder krävs för att målet ska uppnås. Antalet resor med kollektivtrafiken ska år 2025 ha ökat till 15 miljoner per år Gävlebornas resande med kollektivtrafik i kommunen mäts genom antalet genomförda resor med X-trafik. Totalsumman för dessa resor var resor under Tillförlitligheten för statistiken under perioden är osäker pga byte av databas. Jämförs åren 2013 och 2014 har det skett en minskning av antalet resor med ca resor. Det är för tidigt att säga om detta är en pågående trend eller om det beror på databasbytet, men det är oavsett inte positivt att resandet minskat mellan Tittar vi enbart på resandet inom Gävle stad, så har resandet med stadsbussarna minskat med 1,1 % jämfört med Under hösten har vi dock sett en svag ökning i resandet. Sämre framkomlighet genom centrum och hållplatsomläggningarna med anledning av framdragning av fjärrkyla har troligtvis bidragit till minskat resande. Även den varmare vintern jämfört med förra året kan ha bidragit till minskningen. Internt i kommunkoncernen har antal registerade resor med företagskort minskat något från 2013 till Antalet resor med tåg har däremot ökat från 2013 till 2014, vilket är positivt. erna visar att resor med kollektivtrafik inte har förändrats mycket, utan ligger på ungefär samma nivå, dock med något minskade resor med X-trafik, men något ökande resor med tåg. Sammanfattningsvis kan målet uppnås om insatser för att öka resorna med kollektivtrafik genomförs. Registrerade resor per år och invånare (påstigande) i Gävle kommun med trafik som X- trafik ansvarar för. Kommunkoncernens registrerade resor per år med X-trafiks företagskort. 15

16 Kommunkoncernens tågresor per år. Antalet resor med cykel ska fördubblas fram till år 2025 Antalet cyklister mäts vid 3 ställen i Gävle. Antalet cyklister vid Teatern fortsätter att öka, i år 5% jämfört med förra året. Årsmedeldygnstrafiken för vardagar är 1813 cyklister per dygn. Det har varit bra väder för cykel hela året, vilket kan vara en del av förklaringen, men eftersom det var det även förra året så nu törs vi nog säga att cyklandet ökar i Gävle. Under 2014 har Samhällsbyggnad Gävle byggt fem passager för cyklister. Två vid cirkulationen vid Hagaströmsutfarten, en över Södra Skeppsbron vid Fiskargatan, en över Upplandsgatan där cykelbanan byter sida samt en över Furuviksvägen vid Myrbackaleden. Generellt satsar man på smidiga huvudcykelstråk där cyklister har företräde. Samhällsbyggnad Gävle har även under året haft dialogmöten inom cykelområdet. Några exempel är att cykelrådet har träffats 2 gånger. De har haft en cykeldag på Stortorget för gävleborna. De har deltagit vid 3 föräldramöten på skolor för att diskutera trafik kring skolor. Sammantaget bedöms Gävle kommun ha goda möjligheter att nå målet om denna trend fortsätter, men det är samtidigt en stor utmaning att uppnå en fördubbling. Internt i kommunkoncernen har aktivieter och åtgärder genomförts för att bli så kallad cykelvänlig arbetsplats, där bland annat Samhällsbyggnad Gävle och Gavlefastigheter klarade kriterierna. n visar att andel tjänsteresor med cykel har ökat i kommunen. Antal cyklister vid fasta mätpunkter, vid Teatern, Kvarnparken och Centralbron. Beräknat till årsdygnstrafik för vardagar, Vardagsmedeldygn. 16

17 Andel tjänsteresor med cykel i kommunkoncernen. Miljöanpassa resor och transporter För att uppnå målet behövs ytterligare åtgärder. Även om koldioxidutsläppen i Gävle kommun som geografiskt område har minskat något från , så har inte andelen förnybara drivmedel och andelen fordon som kan drivas på förnybara drivmedel ökat i den takt som behövs. Gävlebornas och näringslivets resor och transporter ska vara fossilfria år 2030 Koldioxidutsläppen från resor och transporter i Gävle kommun har minskat mellan Orsaken är inte klargjord, men det är troligt att en stor orsak är att resandet minskat under samma period. Trenden för koldioxidutsläppen går åt rätt håll men takten behöver öka för att målet ska uppnås. För att nå målet behöver både resandet fortsätta att minska och andelen förnybart drivmedel öka. Under 2014 har Gävle Energi deltagit i bl.a. Electric Car Region som syftar till att öka elbilar i regionen. Koldioxidutsläpp från resor och transporter i Gävle kommun som geografiskt område. 17

18 Gävle kommunkoncerns resor och transporter ska vara fossilfria år 2020 Andelen förnybara drivmedel och antal fordon som kan drivas med förnybara drivmedel har ökat, men inte alls tillräckligt snabbt för att uppnå målet till En kraftsamling behövs för att vi ska uppnå målet i tid. Centralisering av fordonsansvaret i förvaltningarna bedöms vara en viktig framgångsfaktor och det pågår förberedelser för genomförandet. Frågan om bolagen ska ingå kommer att avgöras i Gävle Stadshus AB under Några exempel på aktiviteter som har genomförts är att Omvårdnad har köpt in fler elbilar och flera förvaltningar och bolag har köpt in elcyklar. Gävle Hamn AB fortsätter sin långsiktiga strategi med att successivt fasa ut dieseltruckar till förmån för eltruckar. Under året har fem st 5-tons eltruckar köpts in. Under 2014 har Gavlegårdarnas samtliga fordon utrustas med ISA och alkolås och följer upp ett eco-index. Andel förnybart av den totala drivmedelsanvändningen för personbilar och lätta lastbilar. Andel fordon som kan drivas med förnybart bränsle för personbilar och lätta lastbilar. 18

19 2.3 Konsumtion och avfall Konsumtionen i Gävle kommun är resurseffektiv och hållbar Generellt sett behöver takten ökas för att målen ska uppnås. Positivt är att andelen bly, kvicksilver och nonylfenol i rötslam, har minskat, från 2012 till Gävlebornas konsumtion ska vara resurseffektiv och hållbar För att mäta om gävlebornas konsumtion är resurseffektiv och hållbar genomförs dels enkäter om beteenden, samt mätningar av avfallsmängder. Det saknas underlag från Gästrike återvinnares årliga undersökning vid rapporteringstillfället och det är därför svårt att bedöma förutsättningarna för att nå målet. Den totala avfallsmängden ligger ungefär på samma nivå 2011 som 2013, men för 2014 har ingen statistik kommit. Information och kommunikation om avfall och miljö har genomförts i olika sammanhang till gävleborna. Exempel är Bytagrejer-dagar tre gånger, med cirka 150 besökare per tillfälle. Gästrike återvinnare medverkade i den nationella avfallsminimeringsveckan. Flertalet åtgärder görs också regelbundet så att det ska vara "lätt att göra rätt". Gästrike återvinnare finansierar även projektet Matakuten, som tilldelades den nationella utmärkelsen Miljönären. Mätning total avfallsmängd kg per person. Metall, plast, glas, returpapper, kartong, wellpapp, matavfall och elavfall, då ingår säck och kärlavfall och grovavfall från Återvinningscentralen. Gävlebornas användning av och exponering för miljö- och hälsofarliga ämnen ska minska erna för bly, kvicksilver, nonylfenol i rötslam har minskat från 2012 till Silver, koppar, kadmium och zink är på samma nivå eller högre än tidigare år. I slutet av 2014 startades en samverkansgrupp för kemikalieområdet inom koncernen. Gruppen fokuserar inledningsvis på att skapa giftfria förskolor, och där ingår allt från byggnadsmaterial till leksaker. Det pågår arbete för att uppnå målet men det behöver genomföras mer för att målet ska uppnås. 19

20 Mängd bly rötslam Mängd nonylfenol i rötslam Mängd kadmium i rötslam Mängd koppar i rötslam 20

21 Mängd zink i rötslam Mängd silver i rötslam Mängd kvicksilver i rötslam Gävle kommunkoncerns och gävlebornas inköp av närproducerade produkter och tjänster ska öka Gävle kommun kan på olika sätt arbeta för att utveckla dialogen med lokala producenter och leverantörer inom offentlig upphandling. Näringslivsavdelningen, tillsammans med Inköp Gävleborg, har under året genomfört utbildningar i offentlig upphandling för små och mellanstora företag. Målet är skapa rätt förutsättningar för att lyckas med upphandlingar i framtiden. Diskussioner pågår just nu kring hur Näringslivsavdelningen i samband med dessa utbildningar kan informera om miljökrav vid upphandling. Gävle kommun kan även på olika sätt öka intresset för närproducerat hos gävlebor genom informationsinsatser, men detta har inte prioriterats under Det saknas vid rapporteringstillfället uppgifter om utvecklingen på området i form av mätbara indikatorer. Vi ser svårigheter i att mäta andelen närproducerade produkter och tjänster och 21

22 behöver tydliggöra hur det ska mätas. Bedömningen för måluppfyllelsen är gjord utifrån de aktiviteter som är genomförda. Produkter och tjänster som upphandlas av Gävle kommunkoncern ska vara miljömässigt hållbara Kommunledningskontoret har påbörjat ett arbete med miljökrav och etiska/sociala krav vid upphandling och inköp. Under året har en riskanalys utförts över de leverantörer som Gävle kommun handlar stora volymer av. Dessa leverantörers hållbarhetsprofil har beskrivits. Utifrån detta har även ett förslag på fortsatt utveckling av kommunens kravställande tagits fram. En lista med kemikalier som Gävle kommun bör utesluta från inköp har också tagits fram. En utbildning i miljökrav och etiska/sociala krav för inköpssamordnare och MSP-samordnare har genomförts. Näringslivsavdelningen tillsammans med Inköp Gävleborg har under året genomfört utbildningar i offentlig upphandling för små och mellanstora företag. Målet är skapa rätt förutsättningar för att lyckas med upphandlingar i framtiden. Gävle kommun ska arbeta för att bli diplomerad Fairtrade city stad. För att bli diplomerad behöver staden uppfylla vissa kriterier, både inom koncernen och geografiskt. En inventering har genomförts i butiker och vid arbetsplatser, för att undersöka om vi uppfyller de kriterier som krävs. Den visade att vi är på god väg men det behövs fler arbetsplatser som har Fairtrade produkter. Den inventering som har genomförts internt i Gävle kommun har visat att kommunen i dagsläget inte handlar upp Fairtradeprodukter, vilket kommunen behöver göra för att kunna bli diplomerad. Arbetet fortlöper under Sammantaget bedöms Gävle kommun under 2014 tagit stora steg på området, men det krävs mer arbete innan det går att säkerställa att de produkter och tjänster som upphandlas av Gävle kommunkoncern är miljömässigt hållbara. Matens negativa miljöpåverkan ska minska Vi behöver arbeta mer med uppföljning och aktiviteter för att öka andelen vegetabilier. Positivt är att målet för minskat matsvinn redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Den ekologiska andelen ökar. Köttkonsumtionen ska minska och andelen vegetabiliska proteiner ska öka i Gävle kommunkoncerns verksamhet Statistik för delmålet saknas vid uppföljningstillfället och det går därför inte att bedöma om delmålet kommer att uppnås. 50 % av Gävle kommunkoncerns livsmedelsinköp ska vara ekologiska år 2020 Andelen ekologiska livsmedelsinköp har ökat under perioden Under 2014 fick förskolorna Fyren, Fridebo, Bönan och Markheden pris i lilla ekomatsligan, där 57 förskolor 22

23 fanns med. Gävle kommun fick även diplom i stora ekomatsligan år 2014, för att kommunen har uppnått andelen 27% ekologiskt under året. En utbildning i ekologisk mat har genomförts för kockar under Sammantaget bedöms det finnas goda möjligheter att uppnå målet. Goda exempel finns både inom koncernen och i andra kommuner där verksamheter klarar en hög ekologisk andel för samma kostnad eller liten kostnadsökning. Däremot behövs ett mycket målinriktat arbete för att nå målet. Andel ekologiska livsmedelsinköp, inklusive MSC-märkt fisk (Marine Stewardship Council, certifierat hållbart fiske), av totala livsmedelsinköpen i SEK. Mängden matavfall som slängs inom vård, omsorg och skola inom Gävle kommunkoncern ska år 2017 ha minskat med 20 % jämfört med år 2012 Mätningen av totalt matsvinn per portion visar att matsvinnet har minskat i snabb takt och en minskning med 20 % har redan uppnåtts i samtliga kommunala grundskolor och gymnasieskolor i Gävle. Idag saknas rutiner för att mäta det totala matsvinnet inom vård och omsorg (serveringssvinn, överproduktion och tallriksvinn) och inom förskolor med egen matlagning. Sammantaget bedöms att det är möjligt att nå målet om utbildnings- och informationsinsatser görs. Det behöver även tas fram rutiner för uppföljning hos de som idag saknar det. Totalt matsvinn(g) per portion. 23

24 Avfallet ska tas tillvara som en resurs och kretsloppet ska vara giftfritt När det gäller att avfallet ska användas som resurs är gävleborna bra på källsortering och Gästrike Återvinnare har ett väl utbyggt system för att ta tillvara alla avfallsfraktioner som resurser. Det pågår just nu utredningar och förberedande arbete kring vad vårt matavfall, slam och organiska restprodukter ska användas till. Vi behöver öka insatserna med att förbygga nedskräpning och förbättra källsortering för kommunkoncernens verksamheter. Gävlebor och verksamma i Gävle kommun ska bli ännu bättre på källsortering Gävleborna är bra på att källsortera. Det saknas statistik från 2014 men utifrån den statistik vi har från 2012 bedömer vi att vi ligger bra till jämfört med Sverigesnittet. Däremot kan vi inte bedöma om vi totalt sett har blivit ännu bättre mellan Ett exempel som visar att vi är på rätt väg med våra lägenheter är Gavlegårdarnas statistik, att ca 1/3 av Gävles invånare (alla som bor hos Gavlegårdarna) har möjlighet till full utsortering av förpackningar i de 200 st återvinningsrum som finns. Gavlegårdarna jobbar tillsammans med Gästrike Återvinnare med att ta fram nya moderna Återvinningsrum som ska främja en bättre utsortering. När vi tittar på tidningar och förpackningar så källsorterade gävleborna 61 % av alla förpackningar som slängdes Under 2012 sorterade gävleborna 48 procent av det totala avfallet till återvinning. Motsvarande siffra för hela Sverige var 35 procent. Av allt matavfall som slängdes 2014 gick 68 % till kompostering, vilket är dubbelt så mycket som medelvärdet för hela Sverige på 32 % Här har Gästrike återvinnare och bolagets informationsarbete spelat en avgörande roll. Deras arbete har nominerats och tilldelats priser, både nationellt och internationellt. En förstudie om förutsättningar och behov av information till målgruppen asylsökande har också genomförts. Information och kommunikation om avfall och miljö i olika sammanhang har genomförts av Gästrike återvinnare, via webbplats, broschyren Ren Information och avfallspedagogen. Utsortering av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker Gävle kommunkoncern ska bedriva kontinuerligt arbete som bidrar till minskad nedskräpning Samhällsbyggnad Gävle gör förebyggande insatser för att minska nedskräpning. De marknadsför Skräpplockardagarna mot skolorna och delar även ut städmaterial till privatpersoner och föreningar som vill städa ideellt. 24

25 4 351 personer deltog i Håll Sverige Rents skräpplockardagar 2014 i Gävle. Det är nära en fördubbling av antal deltagare jämfört med Deltagandet 2014 är dock betydligt lägre än 2010 då det fanns en projektledare på heltid anställd vid Samhällsbyggnad Gävle som arbetade med nedskräpningsfrågor. Sammantaget bedöms arbetsinsatserna behöva ökas för att förebygga nedskräpning och att öka möjligheterna för gävleborna att delta i till exempel Skräpplockardagarna. Andel av kommuninvånare som engagerar sig i skräpplockardagar Slam och restprodukter används år 2017 som en resurs på bästa miljömässiga sätt i regionen Arbete pågår och en slamutredning är till 50% genomförd. Utredningen är försenad och det är svårt att bedöma om målet kommer att uppnås i tid eller riskerar att försenas. Det beror på vad utredningen kommer fram till. Matavfallet ska senast år 2017 användas som en resurs på bästa miljömässiga sätt Gästrike Återvinnare har utrett hur matavfallet bäst ska användas framåt. Utredningen resulterade i förslaget att göra biogas av matavfallet. Beslut är nu fattat om att påbörja en upphandling av en biogasanläggning (torrötningsprocess) för rötning av bl.a. matavfall från regionen. Om allt löper på enligt den grova tidplan som finns framtagen, så finns en påbörjad biogasproduktion i december Målet bedöms kunna uppnås till 2017 om inga förseningar i tidplanen inträffar. Källsortering för samtliga fraktioner ska finnas i alla verksamheter inom Gävle kommunkoncern år 2017 På skolor och förskolor är källsorteringen väl utbyggd. Det finns även goda exempel inom förvaltningar och bolags verksamheter. Målet är uppfyllt i Gavlegårdarnas verksamhet samt för samtliga hyresgäster. 25

26 Sammantaget behöver takten ökas om målet ska uppnås. Fortsätter trenden vid rapporteringstillfället uppnås inte målet. Vi behöver också tydligare definiera vad som menas med verksamhet för att kunna bedöma om målet är uppnått. 26

27 2.4 Mark och bebyggd miljö Mark och naturresurser ska användas hållbart För att målet ska uppnås krävs att riktlinjer, policys och andra underlag för planeringen tas fram. Arbetet har inom de flesta områdena precis startat och kommer att genomföras under kommande år. I arbetet med att ta fram riktlinjer för prioriteringsgrunder och kompensationsåtgärder behöver det fortsatta arbetet med att ta fram dessa tydliggöras för att vi ska nå målet i tid. Mark ska återanvändas i större utsträckning för att minska bebyggelsens negativa utspridningseffekter Ett viktigt verktyg för att nå målet är att ta fram prioriteringsgrunder för ianspråkstagande av mark och använda dessa när exploatering blir aktuell. Prioriteringsgrunderna ska användas vid lokaliseringsförfrågningar. Arbetet med att ta fram dessa prioriteringsgrunder har inte påbörjats under Markanvisningspolicyn ska tydliggöra hur kommunens egen mark ska fördelas till försäljning och projekt samt vilka miljökrav som kan komma att ställas i samband med försäljning. Arbetet med att ta fram en markanvisningspolicy har påbörjats under Numera kan kommuner inte längre ställa särkrav i form av t.ex. energikrav som är högre än vad lagstiftningen kräver. Därför har inte sådana miljökrav tagits med i förslaget till markanvisningspolicy. Under 2014 har en lucktomt börjat bebyggas på Drottninggatan i kvarteret Pechlin. På Muréngatan är byggnation påbörjad men inte färdigställd. Sammantaget behöver vi under 2015 tydliggöra det fortsatta arbetet med att ta fram prioriteringsgrunderna för att vi ska nå målet till Kompensationsåtgärder ska genomföras i de undantagsfall då värdefull parkmark eller värdefull naturmark exploateras Arbete med kompensationsåtgärder aktualiseras i översiktsplanen för Gävle kommun och i grönstrategin. Det handlar om att planera så att värdefull parkmark och värdefull naturmark sparas. Planeringsarbetet behöver kompletteras med att riktlinjer tas fram för hur kompensationsåtgärder ska användas så att den totala skadan på naturvärden blir minsta möjliga i de undantagsfall där värdefull mark berörs. Var dessa riktlinjer bäst ska höra hemma är ännu inte fastlagt. Det är något som behöver klargöras under Vi behöver under 2015 tydliggöra det fortsatta arbetet med kompensationsåtgärder för att vi ska nå målet till Gävle kommunkoncerns mark för jord- och skogsbruk ska brukas långsiktigt hållbart senast år 2020 Framtagande av en skogspolicy är en viktig del för att säkerställa att även Gävle kommuns skogsmark brukas långsiktigt hållbart. Samhällsbyggnad Gävle ska under 2015 påbörja arbetet med att ta fram policyn. Genom att detta arbete kommer igång under 2015 finns goda 27

28 möjligheter att nå den del av målet som berör skogen. Av den jordbruksmark som kommunen utarrenderar odlas endast ca 19% (av totalt 116,17 ha) ekologiskt. Överenskommelser om enbart ekologisk odling finns bara i tre avtal av totalt 13 avtal om jordbruksarrende. Vi behöver tydliggöra hur vi ska arbeta för att öka andelen ekologisk jordbruksmark där kommunkoncernen är markägare. Andel kommunägd jordbruksmark som brukas ekologiskt Lokalisera, utforma och underhåll hållbart Arbete pågår inom för att säkerställa klimatanpassning och att byggande och underhåll sker med material som är resurssnåla och sunda. För att nå målet att all nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet till år 2020 behöver rutiner tas fram och rutinerna behöver också tillämpas vid all nybyggnation. Nya byggnader och anläggningar lokaliseras anpassat till ett förändrat klimat En VA-översikt och en VA-strategi har tagits fram under 2014 och arbetet med en VA-plan pågår och beräknas vara klar under Där ingår frågor kring klimatanpassning. Klimatanpassningsfrågor ingår även i kommunens risk- och sårbarhetsanalys och översiktplan för Gävle kommun som har pågått under 2014 och fortsätter under Sammantaget behöver klimatanpassningsfrågor finnas med i dessa styrdokument som grundförutsättningar. För att nå målet behöver även dessa styrdokument implementeras i kommunens verksamhet i god tid innan 2020, så att vi använder och följer de strategier som satts upp för att säkerställa att nya byggnader och anläggningar lokaliseras anpassat till ett förändrat klimat. Vid byggande och underhåll används material och metoder som är resurssnåla och sunda För att nå målet behövs ett aktivt arbete med att öka andelen miljöanpassade och resurseffektiva underhålls- och byggprojekt. Det sker bl.a. genom information, utbildning och samverkan. Gavlefastigheter har under 2014 genomfört ett seminarium på temat. Miljöklassningssystem är tillsammans med livscykelanalyser och livscykelkostnader viktiga verktyg. Alla Gavlefastigheters nybyggnader har projekterats och byggts enligt Miljöbyggnad 28

29 Silver. Gavlegårdarna har ambitionen att ta ett beslut under 2015 kring vilket miljöklassningssystem bolaget ska använda. Det har även startats upp en samverkansgrupp i koncernen inom kemikalieområdet. Gruppen fokuserar inledningsvis på att skapa giftfria förskolor, och tittar på allt från byggnadsmaterial till leksaker. Sammantaget så har flera positiva steg tagits mot måluppfyllelse. Med ett fortsatt arbete finns goda möjligheter för att vi ska nå målet till All nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet För att nå målet att all nybyggnation ska vara anpassad för optimal avfallshantering avseende källsortering, tillgänglighet och säkerhet krävs nya rutiner för detaljplaner, projektering och bygglovshandläggning. Rutiner för detaljplaner inklusive uppföljning planeras att genomföras under 2015 av Samhällsbyggnad Gävle. Arbetet har inte påbörjats förutom att kontaktpersoner är utsedda på respektive förvaltning/bolag. För att nå målet till 2020 behöver rutiner tas fram och rutinerna behöver också tillämpas vid all nybyggnation. Livsmiljön i Gävle kommun ska främja en god hälsa Halterna av partiklar i luften har minskat. Arbete kvarstår för att minska kvävedioxidhalten på utsatta gator och för att bibehålla partikelnivån under miljökvalitetsnormerna. För delmålet om buller saknas underlag för bedömning. Negativa effekter av buller och vibrationer ska minska För att uppnå målet måste antalet bullerstörda minska genom planering och åtgärder för utsatta områden. Det kan ske genom att minska biltrafikflöden i bullerstörda områden, sänka hastigheter och bullersanerande åtgärder. Vid rapporteringstillfället saknas underlag för att kunna göra en bedömning av målet. Bedömningen är att fler aktiviteter behöver göras för att uppnå målet. Luften ska vara så ren att människors hälsa, samt djur, växter och kulturvärden inte skadas För att nå målet behöver Gävle kommun hålla uppsikt över gator med värden i gränsintervallet för PM10 och kvävedioxider med uppföljande mätningar, utreda och vid behov vidta åtgärder. Åtgärder kopplade till målområde Transporter bidrar till målet, t.ex. minska andelen resor, sparsam körning, resepolicy, fler icke-fossildrivna bilar. Genomförda mätningar och beräkningar för år 2014 visar att vi klarar miljökvalitetsnormen för PM10. Mätningar av PM10 har gjorts på Södra Kungsgatan, och för Staketgatan, Västra vägen och Islandsbron har beräkningar gjorts. 29

30 När det gäller kvävedioxid så har mätningar under 2014 genomförts som visar att miljökvalitetsnormerna (MKN) överskrids på Södra Kungsgatan. För att säkerställa målet år 2025 måste fysiska åtgärder till för att sänka framförallt halten NO2. Sammantaget är bedömningen att vi är på god väg att uppnå målet men en del arbete kvarstår för att minska kvävedioxidhalten på utsatta gator och för att bibehålla partikelnivån under MKN. Antal gator inom gränsintervallet för miljökvalitetsnormen för partiklar (PM10) ska senast år 2015 vara 0 st. Antal gator inom gränsintervallet för miljökvalitetsnormen för kvävedioxider (NO2) ska år 2015 vara högst 2 st och år 2025 vara 0 st. 30

31 2.5 Natur Den biologiska mångfalden ska bevaras och förstärkas Arbete pågår med att bevara och förstärka den biologiska mångfalden. Vi har skyddat många värdefulla natur- och rekreationsområden och arealen betes- och slåttermark med miljöersättning ökar. Däremot krävs mer insatser kring implementering av åtgärdsprogram för hotade arter och insatser kring tätortsnära parker och naturmarker. Ytterligare minst 1000 ha värdefulla natur- och rekreationsområden ska vara långsiktigt skyddade år 2020 jämfört med 2011 Under 2014 har Sätraskogens naturreservat bildats på 171 ha. Det innebär att under perioden har en sammanlagd areal på ytterligare 617,1 ha fått långsiktigt skydd. Dessutom pågår bildandet av naturreservat på Limön och beslut väntas år En inventering av kulturmiljön på Vitgrund har också genomförts under 2014 och en skötselplan kommer att tas fram. Sammantaget kommer målet att uppnås om denna trend fortsätter. Areal kommunalt bildade naturreservat Alla Gävles tätortsnära parker och naturområden ska år 2020 skötas och utvecklas på ett sådant sätt att biologisk mångfald och god tillgänglighet främjas En framgångsfaktor för målet är att kommunen antar en grönstrategi där det fastläggs vilka park- och naturområden som har betydelse för tätorterna i form av ekologisk funktion, allmänhetens tillgänglighet och gynnande av folkhälsan. Denna grönstrategi ska arbetas fram under Alla värdefulla park-och naturområden behöver även en framtagen skötsel- och utvecklingsplan som följs. Grönstrategin kommer att beskriva vilka områden som är i störst behov av skötselplaner. Om målet ska kunna uppnås behöver grönstrategin tas fram under 2015 eftersom det fortsatta arbetet för att uppnå målet är beroende av innehållet i strategin. Naturskyddsföreningens ranking av bästa naturvårdskommun är ett bra sätt att framöver mäta hur Gävle kommuns arbete står sig jämfört med andra kommuner. 31

32 Arealen ängs- och betesmark som brukas ska inte minska jämfört med arealen år 2011 Arealen ängs- och betesmark år 2014 har inte minskat jämfört med arealen år Trenden för arealen betes- och slåttermark med miljöersättning är tvärtom att den ökar fram till Dessutom har tio örtbackar hävdats i kommunens regi. Målet bedöms kunna uppnås om denna trend fortsätter. Antal hävdade örtbackar. Areal betes- och slåttermark med miljöersättning. Alla åtgärdsprogram för hotade arter (ÅGP) som berör Gävle kommun ska senast år 2020 vara implementerade i kommunkoncernens verksamhet Arbetet har inte varit prioriterat under 2014 och kommer heller inte prioriteras under Målet kommer inte att nås med dagens takt på implementering. Det behöver tydliggöras hur och när implementeringen ska ske för att målet ska uppnås till

33 Mark- och vattenområden som har särskild betydelse för rekreation ska stärkas och utvecklas Stadsbadet bedöms vara klart år Arbete har påbörjats inom samtliga delmål. Tysta områden som är värdefulla för rekreation och friluftsliv ska bevaras Arbete med ställningstaganden kring tysta områden pågår i arbetet med översiktsplanen i Gävle kommun. Fastlagda riktlinjer för tysta områden är ett viktigt första steg för bevarande av dem. Eftersom riktlinjer saknas vid rapporteringstillfället är det svårt att bedöma om målet kan uppnås till Användningen av parkområden för närrekreation ska öka till år 2020 Under 2014 har Samhällsbyggnad Gävle påbörjat arbetet med att öka användningen av parkområden. Samhällsbyggnad har även tagit fram en mätplan för att mäta antal besökare. Eftersom underlag för bedömningen av måluppfyllelse saknas (detta är under framtagande) så går det vid rapporteringstillfället inte att bedöma om målet kommer att kunna uppnås med de insatser som görs idag. Ett stadsbad ska finnas i Gavleån år 2015 Byggnationen av stadsbadet har påbörjats och första etappen kommer att vara klar under Samhällsbyggnad Gävle har gjort flera provtagningar i Gavleån. Majoriteten av proverna visar på tjänlig badvattenkvalitet. Två prover visar på att vattnet är tjänligt med anmärkning. Det handlar om något förhöjda bakterievärden men vattnet är fortfarande tjänligt. Målet bedöms kunna uppnås i tid utifrån bedömningen att när etapp 1 är klar så finns ett stadsbad i Gavleån. En strandpromenad med natur- och kulturinformation ska finnas längs Norrlandet år 2020 Strandpromenaden på Norrlandet är påbörjad och det bedöms finns förutsättningar att färdigställa den till Ett komplett och välbesökt arboretum med inhemska träd- och buskarter ska finnas år 2020 Arbetet med arboretum har påbörjats under I ett samverkansprojekt med SLU har inventeringar påbörjats under 2014 och utvecklingsprojektet fortgår under

34 Målet innehåller två delar, dels att Gävles arboretum ska vara komplett och även välbesökt. Eftersom den första mätningen av antalet besökare görs 2015 är det för tidigt att bedöma förutsättningar för att nå målet till

35 2.6 Vatten Det ska finnas ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten Det kvarstår mycket arbete innan det finns ett långsiktigt hållbart skydd av råvatten och dricksvatten i Gävle kommun. Vi jobbar dock enligt plan inom båda delmålen. Befintliga vattentäkter och blivande vattentäkter ska skyddas och säkras senast år 2020 Under 2014 har inget vattenprov varit otjänligt enligt Gästrike Vatten. Däremot saknas i dagsläget tillräckligt skydd för att säkerställa att denna vattenkvalitet upprättshålls över tid. Andelen skyddade vattentäkter med skyddsföreskrifter yngre än 15 år eller med relevanta uppdaterade föreskrifter var 25 % år Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med implementering av egenkontrollprogram inkl RSA. Revidering av vattenskyddsområdet Gävle/Valboåsen har också pågått under året och fortsätter under Arbetet beräknas ta fem år och omfattar grundvattenutredningar, riskinventering, riskbedömning, ansökan samt fastställelse från Länsstyrelsen. Eftersom revidering av vattenskyddsområden är så lång process krävs det ett målinriktat systematiskt arbete med att revidera skyddet av vattentäkterna om målet ska uppnås till Samhällsbyggnad Gävle har prioriterat tillsyn inom vattenskyddsområden. En kontrollplan för tillsyn på privata vattentäkter i vattenskyddsområden har tagits fram. Sammantaget är bedömningen att vi jobbar i den takt som behövs med att revidera vattenskyddsföreskifterna för att målet ska uppnås Däremot kan det finnas risker i form av långa processer för att revidera föreskrifterna, försenade handläggningstider mm och där har vi inte rådighet. Andel skyddade vattentäkter med skyddsföreskrifter yngre än 15 år eller med relevanta uppdaterade föreskrifter. Råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning ska skyddas genom planläggning senast år 2017 Gästrike Vatten har under 2014 arbetat med att ta fram en vattenförsörjningsplan. Arbetet är försenat, och planen är inte fastställd än. Vattenförsörjningsplanen behöver beaktas i översiktsplanen för Gävle kommun för att säkerställa skydd av råvattenförekomster som kan vara väsentliga för framtida dricksvattenförsörjning. Målet bedöms kunna uppnås till

36 Alla vattenförekomster ska ha god ekologisk och kemisk status 29 % av alla vattenförekomster inom Gävle kommun har hög eller god ekologisk status, enligt Vattenmyndighetens förslag till statusbedömning som är på samråd våren Det innebär en försämring jämfört med senaste beslutade statusbedömningen där andelen var 31 %. Enligt förslaget har det tillkommit åtta vattenförekomster inom Gävle kommun, vilket kan förklara en del av försämringen. Gävle kommun har länge arbetat med vattenförvaltning på olika sätt men det behöver ske en utvärdering av det arbetssätt som hittills använts eftersom andelen vattenförekomster som uppnått hög eller god status är låg, endast kring 30 %. Sammantaget bedöms det finnas små möjligheter att nå målet om god eller hög status för alla vattenförekomster om vi fortsätter arbetet på samma sätt som idag. I vattendrag, sjöar och hav ska det finnas goda reproduktionsmöjligheter och livskraftiga bestånd för fiskar och andra vattenlevande djur år 2020 Arbetet med att ta fram en fiskevårdsplan har inte påbörjats. Under 2015 finns planer på att starta en mindre förstudie i den kommunövergripande naturvårdsgruppen för att ta fram förslag till avgränsning, identifiera vilka underlag som finns respektive saknas och ta fram ett förslag på hur arbetet skulle kunna ske. Arbetet ska ske i samråd med Länsstyrelsen. Det är för tidigt att kunna bedöma möjligheten till att nå målet till Ny fiskevårdsplan antagen. Gävle kommunkoncern ska minimera risken för negativa miljö- och hälsoeffekter vid översvämningar och ökade flöden, till följd av ändrat klimat Klimatanpassningsfrågorna har integrerats i arbetena med ny översiktsplan, risk- och sårbarhetsanalys samt VA-plan för Gävle kommun. Målet bedöms kunna uppnås enligt plan med stöd av detta. För att nå målet behöver även dessa styrdokument implementeras i kommunens verksamhet i god tid innan 2020, så att vi använder och följer de strategier som satts upp. 36

37 Förorenat vatten och dagvatten ska inte släppas till sjöar, vattendrag eller kustområden 29 % av alla vattenförekomster inom Gävle kommun har hög eller god ekologisk status, enligt Vattenmyndighetens förslag till statusbedömning som är på samråd våren n är viktig för det övergripande målet. Det saknas i dagsläget en indikator för det specifika delmålet om dagvatten. Utifrån utfallet från indikatorn om status kan vi dock dra slutsatserna att mer åtgärder behöver genomföras för att minska utsläpp till vattenförekomster. Under året har dagvattenproblematiken vid Västra vägen åtgärdats för att höja vattenkvalitén i Gavleån. Ett arbete med att ansöka för ett EU-projekt, inom dagvatten, har också påbörjats. Det handlar om att förbättra hanteringen av dagvatten i hela stadsbyggnadsprocessen, som till exempel att minska utsläpp av föroreningar, få fler gröna ytor och bättre hantering av skyfall. Andel vattendrag med god eller hög ekologisk och kemisk status i Gävle kommun Miljöbelastningen från spillvatten ska minska Under 2014 skedde ingen bräddning av avloppsvatten från Gästrike Vattens reningsverk. Andel åtgärdade pumpstationer utrustade med provtagningsmöjligheter och bräddflödesberäkning var 85 % år Under året åtgärdades 51 bristfälliga enskilda avlopp. Flera andra aktivititer har gjorts under året för att minska miljöbelastningen från spillvatten, både från reningsverk och enskilda avlopp. Samhällsbyggnad Gävle har tagit fram en inspektionsplan för tillsyn av enskilda avlopp. Planen omfattar tillsyn av 4500 enskilda avlopp och sträcker sig fram till år VA-planarbete har påbörjats genom att en VA-översikt och VA-strategi tagits fram. VA-strategin har fastställts av kommunfullmäktige. En utbyggnadsplan för VA i omvandlingsområden har tagits fram och planen har fastställts av kommunfullmäktige. Utbyggnad av kommunalt VA till Trösken har slutförts och ca 100 fastigheter har anslutit. På Norrlandet pågår utbyggnad av kommunalt VA, arbetet sker i fyra etapper. Byggnationen har påbörjats av huvudledningsnätet (etapp 1) samt att upphandling av utförandet, byggstart har skett av (etapp 2) vilket avser VA-ledningar för Utvalnäs och Harkskär. Sammantaget bedöms det finnas goda möjligheter att uppnå målet till

38 Andel åtgärdade pumpstationer utrustade med provtagningsmöjligheter ochbräddflödesberäkning. Antal åtgärdade enskilda avlopp. Minskad mängd fosfor per kubikmeter bräddat avloppsvatten (minskning i procent jämfört med inkommande vatten). Äldre deponier ska vara åtgärdade senast år 2025 så att spridning av farliga ämnen från dessa minimeras I deponierna i Bergby och Norrsundet är anläggningsåtgärderna genomförda och provtagningar pågår nu enligt fastställt kontrollprogram. För deponierna Åbyfors och Avan pågår förberedande arbete inför anläggningsåtgärder och åtgärdsplaner för sanering är under arbete. Alternativa lösningar tas fram för Åbyforsdeponin för åtgärdsbeslut Planering av genomförandeåtgärder av Avandeponin har genomförts under året. Det kan konstateras att projektet är omfattande och kostnadskrävande. Sammantaget bedöms Gävle kommun vara på god väg, men arbetet som krävs är omfattande och kostnadskrävande, och det är ofta svårt att bedöma tidsåtgången för dessa projekt i tidigt skede. Därför är det i dagsläget för tidigt att bedöma om målet kommer att uppnås i tid. 38

39 Antal åtgärdade deponier av det totala antalet deponier. 39

40 2.7 Information och utbildning Alla som bor och verkar i Gävle kommun ska kunna ta del av information och verktyg för att agera hållbart Under 2014 har arbete påbörjats med att uppnå de tre delmålen, men mycket arbete återstår. Alla elever ska ha kunskap och handlingskompetens, i förhållande till sin ålder, för att kunna agera hållbart Graden av medvetet miljöarbete varierar på förskolorna, men alla har någon form av miljöarbete. De flesta grundskolorna bedriver ett miljöarbetet genom olika former av temaarbete med ämnessamverkan och deltagande i miljökampanjer. Alla gymnasieskolor arbetar aktivt med frågor om hållbar utveckling i undervisningen. Borgarskolan driver ett projekt med målsättningen att märkbart minska skolans ekologiska fotavtryck. En miljöutvecklare har anställts och har påbörjat ett arbete för att lyfta miljöfrågorna inom Utbildning Gävle. Ett förslag till strategi för hållbart lärande är framtagen och ska beslutas av Utbildningsnämnden. Strategin för hållbart lärande är en viktig pusselbit för målet. Tillsammans med en organisation för implementering av strategin bedöms det finnas goda förutsättningar för att nå målet till Arbetet med att skapa skolskogar och skolträdgårdar har påbörjats genom att en definition tagits fram. Inriktningen i det fortsatta arbetet kommer att vara att försöka inspirera förskolor/skolor att bygga upp denna verksamhet från förskolorna/skolorna själva. Detta görs för att det ska finns ett intresse och en fungerande utomhuspedagogik på respektive skola, så att skolskogen/skolträdgården används. Sammantaget är bedömningen att arbetet med lärande om hållbar utveckling är på god väg, men att arbetet med miljöcertifiering, skolskogar och skolträdgårdar måste intesifieras för att målet ska uppnås. Andel skolor/förskolor med tillgång till skolskog. 40

41 Andel skolor/förskolor med tillgång till skolträdgård. 50 % av alla kommunala skolor och förskolor ska vara Grön Flagg-certifierade eller motsvarande certifiering senast år Gävlebor och näringsliv ska kunna ta del av information och verktyg för att kunna agera hållbart Kommunledningskontoret har efter beslutet om miljöstrategiska programmet arbetat med att upprätta informationskanaler mot gävlebor och företag. I det arbetet har ingått upprättandet av Gävle Miljögala (en årlig aktivitet för att sprida goda exempel och följa upp om vi är på rätt väg) och en ny kampanjewebb (som bl.a. visar tips och goda exempel). Gävle Miljögala har genomförts, för alla som bor och verkar i Gävle kommun, vilket skapade inspiration och kunskap om Gävles miljöarbete. Ca 600 personer deltog på galan. Utvärderingen från Miljögalan visar att 72% ansåg att de hade nya lärdomar. Under 2014 har även ett arbete påbörjats för att skapa en koncept för hur kommunkoncernen kan stötta företag till att miljöanpassa deras verksamhet. Samtidigt som detta arbete har påbörjats under 2014 visar SCB:s medborgarundersökning att gävleborna tycker att kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt har försämrats. SCB ställde då frågan till ett 1000-tal gävlebor (med 46 % svarsfrekvens) "Vad tror eller tycker du om kommunens insatser för att kommuninvånarna ska kunna leva miljövänligt?". Detta visar att vi behöver öka möjligheten att vara med och påverka och känna delaktighet och lyssna på vad företag och gävlebor efterfrågar för insatser från kommunkoncernen. Det pågår även ett arbete med att öka koncernens kompetens kring vad som styr beteenden. Detta blir ett viktigt fortsatt kompetensutvecklingsområde för att vi ska veta vilka insatser vi ska göra för att underlätta för gävleborna att leva miljövänligt. Sammantaget bedöms kommunkoncernen har en bra grund att arbeta vidare med för att uppnå målet till

42 NKI-mätning av kommunens miljöarbete Alla medarbetare och politiker ska i förhållande till sin roll ha tillräcklig kunskap i miljöfrågor för att kunna agera hållbart Under 2014 har mycket planerats och strukturerats, former för samarbete har hittats, personal har rekryterats, vilket innebär att fler kan arbeta med att kommunicera och genomföra målen. Ett internt miljönätverk har träffats regelbundet och utvecklat miljöarbetet. Utbildning Gävle har ett operativt mål för 2014 som vänder sig till hela verksamheten, "Stärkt miljömedvetande i verksamheten". I detta arbete ingår implementering av och åtgärder enligt det miljöstrategiska programmet. Förvaltningen har under året anställt en miljöutvecklare som ska förstärka detta arbete. Även Omvårdnad Gävle har under 2014 anställt en Miljöutvecklare som ska arbeta med miljöstrategiska programmet i förvaltningen. Information och utbildning om Miljöstrategiska programmet har genomförts för ledningsgrupper och förskolechefer. Verksamhetens påverkan har gåtts igenom och det har tydliggjorts hur förvaltningen/bolaget ska arbeta med miljöstrategiska programmet. Sammantaget är bedömningen att en bra grund har lagts under 2014 men det behöver ske ett arbete framöver med att skapa utbildningar för bl.a. personal och miljöombud. 42

Miljöbokslut 2014 kortversion

Miljöbokslut 2014 kortversion Miljöbokslut 2014 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och utbildning

Läs mer

Miljöbokslut 2015 - Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-14

Miljöbokslut 2015 - Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-14 Miljöbokslut 2015 - Uppföljning av miljöstrategiska programmet 2015-03-14 Innehåll Sammanfattning... 3 1 Inledning... 6 1 Syfte... 6 2... 6 2.1 Energi... 6 2.2 Transporter... 12 2.3 Konsumtion och avfall...

Läs mer

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR

Generationsmål RIKSDAGSBESLUT OM MILJÖMÅLEN FOTO: ELLIOT ELLIOT/JOHNÉR Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd

Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING BILAGA MILJÖHANDLINGSPLAN SID 1 (8) Miljöhandlingsplan 2012 2015 för Farsta stadsdelsnämnd 1. Miljöeffektiva transporter Stadens mål är ett långsiktigt hållbart transportssystem,

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014

Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Energi- och klimatstrategi för Västerviks kommun 2009 2014 Antagen av kommunfullmäktige 2009-09-07 Detta är en populärversion av den första kombinerade energi- och klimatstrategin för Västerviks kommun.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala

Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala Sid 1 Bilaga 4. Resultat - Studie av effekter av ändrad avfallshantering i Uppsala 1. Inledning 1.1 Studerade scenarier I Uppsala finns en avfallsplan för hur den framtida avfallshanteringen ska se ut

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Gemensam handlingsplan 2013

Gemensam handlingsplan 2013 handlingsplan 2013 Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle 1 Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 3 3. Organisation och ansvarsområden... 6 3.1. Kontaktmannagruppen...

Läs mer

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun

Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun

HÅLLBAR TILLVÄXT. Miljöarbete i Uddevalla kommun HÅLLBAR TILLVÄXT Miljöarbete i Uddevalla kommun Visste du? Uddevalla kommun är sedan 2010 diplomerad Fairtrade City. Detta betyder bland annat att vi engagerar oss för etisk konsumtion och lever upp till

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad

Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Centralsjukhuset Kristianstad Vår miljö din framtid! Driften av ett sjukhus påverkar den yttre miljön på många sätt. Det innebär att resurser förbrukas, den förorsakar utsläpp av

Läs mer

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall

REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA ETAPPMÅL. 1. Förslag till etappmål för ökad förberedelse för återanvändning och materialåtervinning av avfall 2014-06-25 1 (9) Till: Miljödepartementet 103 33 Stockholm Ansvarig tjänsteman: Magnus Ulaner Miljö- och hållbarhetschef HSB Riksförbund 010-442 03 51 magnus.ulaner@hsb.se REMISSYTTRANDE FÖRSLAG TILL NYA

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten 2014-02-19 ALL 2014/193 Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Specialpedagogiska skolmyndigheten Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern

Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...

Läs mer

miljö - med fokus på klimat -

miljö - med fokus på klimat - miljö - med fokus på klimat - Miljöarbetet på LKF startade redan 1990 med projektet Trimma LKF. Det gick ut på att minska alla våra kostnader och miljöpåverkan, då företrädesvis värme, vatten och el. Till

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004

MEDDELANDE NR 2005:9. Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 2004 MEDDELANDE NR 25:9 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 1 Miljöredovisning för Länsstyrelsen i Jönköpings län år 24 Meddelande nr 25:9 Referens Anna Westerlund, Samhällsbyggnadsavdelningen,

Läs mer

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete

NYNÄSHAMN. - presentation om kommunens miljöarbete NYNÄSHAMN - presentation om kommunens miljöarbete 1 2 Skärgårdskommun nära storstad 26 500 invånare 30 minuter till Globen Havshorisonten ses från fastlandet Stadskärna Landsbygd 100 mil kust 1852 öar

Läs mer

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015

Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 Miljöredovisning enligt EMAS för Hr Björkmans Entrémattor AB 2015 FÖRETAGET verksamheten Hr Björkmans Entrémattor AB är ett privatägt företag som är till största del inriktat på uthyrning samt bytesservice

Läs mer

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö

Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö SUNDSVAL LS KOMMUN Sundsvalls Agenda 21 för en god livsmiljö Boende Makt Avfall Transporter Natur Produktion Hälsa Energi Kunskap Konsumtion Vägvisare för miljö och utveckling för de kommande 25 åren.

Läs mer

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24

BILAGA 1. Sammanställning av åtaganden. Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun. Remisshandling 2012-08-24 BILAGA 1 Sammanställning av åtaganden Avfallsplan 2013 Eskilstuna Kommun Remisshandling 2012-08-24 Förslag till avfallsplan för Eskilstuna kommun 2013. Remisshandling 2012-08-24 1 Bilaga 1 Sammanställning

Läs mer

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan

Bilaga 4 Delmålens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Bilaga 4 ens koppling till nationella mål och nationell avfallsplan Planperiod 2013-2016 2 (7) Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 2. SAMSTÄMMIGHET MED NATIONELLA AVFALLSPLANEN... 3 2.1. Hantering av avfall

Läs mer

Klimatkontrakt för Hyllie

Klimatkontrakt för Hyllie Klimatkontrakt för Hyllie Undertecknat den 17 februari 2011 Ill: David Wiberg Bakgrund I slutet av 2009 antog Malmö stad Miljöprogram för 2009-2020 samt Energistrategi Malmö. Miljöprogrammets ambition

Läs mer

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande

Miljöbokslut 2002. Anlagt utjämningsmagasin för omhändertagande Miljöbokslut 22 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun

Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun Riktlinjer för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun ANTAGEN AV KOMMUNSTYRELSEN 2013-05-29 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Omfattning... 3 Revidering...

Läs mer

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN

I KRONOBERG OCH KALMAR LÄN FÖRSLAG på överenskommelse. Företagen får vara med och välja om de vill genomföra alla eller bara vissa delar av projektet. Överenskommelse mellan: Energikontor Sydost och NN-företag för projektet PROJEKTBESKRIVNING

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017

2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16. Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 2016-04-07 Dnr SU FV-2.10.1-0704-16 Stockholms universitets miljöhandlingsplan för 2016 och 2017 Innehåll 1 INLEDNING... 3 1.1 BAKGRUND... 3 1.2 ORGANISATION OCH ANSVAR... 3 1.3 UPPFÖLJNING... 3 1.4 REGELKRAV...

Läs mer

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden

ÅRSREDOVISNING 2014. Miljönämnden ÅRSREDOVISNING Miljönämnden Förvaltningsberättelse Målområdet ekologisk hållbarhet innehåller fem mål. Inköp av ekologiska livsmedel fortsätter öka och andelen av totalt inköpta livsmedel är 30 procent.

Läs mer

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell)

Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, Betydande miljöaspekt - värderingsmodell) 1(7) Miljöaspektlista 2009-05-13 (Poäng > 14, miljöaspekt - värderingsmodell) Utsläpp Utsläpp till luft - pelletspanna - oljepannor - lokala transporter - förbränning trädgårdsavfall - köldmedia Utsläpp

Läs mer

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor

Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler. Borås Stads. Riktlinjer för resor Strategi Program Plan Policy» Riktlinjer Regler Borås Stads Riktlinjer för resor Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder

Läs mer

Policy för hållbar utveckling och mat

Policy för hållbar utveckling och mat Policy för hållbar utveckling och mat Bakgrund och syfte Bakgrund - Matens betydelse - mer än ett mål mat i Malmö I Malmö stad är maten alltid viktig. Mat tillhör livets glädjeämnen och angår oss alla,

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS

VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS VÅR MILJÖ EN MILJÖBERÄTTELSE FRÅN STOCKHOLM Skavsta FLYGPLATS Issue #4 Stockholm S k a v s t a f l y g p l a t s miljöarbete Skavsta får en ny väg årets miljöinsatser Nya miljömål miljöspelet Ledare Att

Läs mer

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source

Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet. RE:Source Kort beskrivning av det strategiska innovationsprogrammet RE:Source 2016 2018 Vad är RE:Source? RE:Source är ett nationellt strategiskt innovationsprogram inom området resurs- och avfallshantering. Medlemmar

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013

MILJÖPOLICY. Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 MILJÖPOLICY Fastställd av styrelsen den 6 december 2013 Inledning I Förbos affärsplan anges bolagets affärsidé, mål och strategier för att nå visionen om att Förbo ska uppfattas som en av Sveriges bästa

Läs mer

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020

Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Miljöprogram för Malmö stad 2009 2020 Vi antar utmaningen: 2020 är Malmö världsbäst på hållbar stadsutveckling Malmö har bakom sig mer än ett årtionde av stora och framsynta satsningar på klimat- och miljöområdet.

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet

Läs mer

En hållbar utveckling

En hållbar utveckling FINNES: SÖKES: En hållbar utveckling Material om Stockholms miljöprogram kan beställas på www. eller från Miljöförvaltningen i Stockholm, Box 380 24, 100 64 Stockholm Tel 08-508 28 800, Fax 08-508 28 808

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan

Sortera ännu mera? Förslaget utgår från EUs avfallshierarki avfallstrappan Sortera ännu mera? Förslag till nya delmål för den gemensamma avfallsplanen för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning

Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Nytt program för energi och klimat i Örebro län Dialogträff 2, om mål och uppföljning Projektet Nytt program för energi och klimat i Örebro län Samverkansprojekt mellan Länsstyrelsen i Örebro län och Energikontoret,

Läs mer

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys

Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys Handlingsplan, inkl. Nulägesanalys 2010-2020 Bilaga till Energi- och Klimatplan 2010-2020 Antagen av kommunfullmäktige 2012-03-26, 27 Innehåll: 1. Sammanfattning...3 2. Nulägesanalys...4 3. Energimyndighetens

Läs mer

Uppföljning Nyanställda 2014

Uppföljning Nyanställda 2014 Uppföljning Nyanställda 2014 Resultat IMA MARKNADSUTVECKLING AB 2014-06-10 IMA MARKNADSUTVECKLING AB Almekärrsvägen 9, S-443 39 LERUM Tel.: +46 (0)302-165 60 Fax: +46 (0)302-161 77 E-post: ima@imamarknadsutveckling.se

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386

Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun. Behovsbedömning KS 13.386 KS 13.386 Detaljplan för fastigheten Hulan 1:122 m fl, ICA Kvantum, i Lerums kommun Behovsbedömning Sektor samhällsbyggnad Plan- och exploateringsenheten 2016-03-04 Innehåll 1 Allmänt 3 2 Kort beskrivning

Läs mer

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar

Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på mål eller målområden för grupperna våra ekosystemtjänster och förebygg och begränsa föroreningar Förslag på övergripande paraplymål för gruppen våra ekosystemtjänster - Vi ska skydda och bevara

Läs mer

begränsad klimatpåverkan

begränsad klimatpåverkan begränsad klimatpåverkan Växthuseffekten innebär att växthusgaser som koldioxid, metan och vattenånga, men även ozon och lustgas, hindrar värmestrålning från att lämna jorden. Växthuseffekten håller jordens

Läs mer

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012

Arbetsdokument 2013-03-01. Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 Arbetsdokument 2013-03-01 Bilaga 1 Uppföljning av delmål 2009-2012 2(32) Innehåll 1. SAMMANFATTNING 3 2. MÅL 2020 3 3. DELMÅL 2009-2012.. 4 3.1. Gemensam uppföljning, SÖRAB och kommunerna 4 3.2. Danderyds

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021

Lokala miljömål 2016-2021. Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Lokala miljömål 2016-2021 Dokumenttyp Riktlinje För revidering ansvarar Kommunchef Dokumentet gäller till och med 2021 Diarienummer Uppföljning och tidplan Kommunchef Fastställt Kommunfullmäktige Dokumentet

Läs mer

Miljöpolicy Det innebär att:

Miljöpolicy Det innebär att: Miljöpolicy Det innebär att: Bidra till att förverkliga de nationella miljömålen. Målmedvetet arbeta för att vara en förebild som nyskapande och pådrivande i miljöarbetet. Låta hållbarhetsperspektivet

Läs mer

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se

Årsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från

Läs mer

Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program

Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program Sid 1 (71) Samrådsredogörelse 2013-06-18 Helena Olsson Telefon 010-484 41 17 helena.m.olsson@gavle.se Samrådsredogörelse Miljöstrategiskt program Vår ambition är att bli en av de bästa miljökommunerna

Läs mer

Tillståndet i Norrköpings miljö 2013

Tillståndet i Norrköpings miljö 2013 214-3-24 FOKUS: STATISTIK Tillståndet i Norrköpings miljö 213 EKONOMI- OCH STYRNINGSKONTORET 2(19) 3(19) Innehållsförteckning Luft... 4 Passiva mätningar av luftföroreningar i gaturum... 4 Mätningar över

Läs mer

Vår resepolicy i praktiken

Vår resepolicy i praktiken Vår resepolicy i praktiken Det här dokumentet vänder sig till dig som undrar varför en resepolicy behövs, vad den tillför och hur den införs. På Trafikkontoret i Göteborg har vi en resepolicy för att kunna

Läs mer

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen?

Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Vem kan få märkningen? Q&A Vad är miljönärvänlig-märkningen och vad betyder den? Märkningen Miljönär-vänlig har tagits fram av Avfall Sverige och används av kommunerna för att inspirera till en hållbar konsumtion. Miljönär-vänlig

Läs mer

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi

Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Måldokument för Ulricehamns kommuns avfallsstrategi Illustration gjord av Eva Jonsson Kommunfullmäktiges beredning för samhällsutveckling Innehåll Inledning... 3 Framtidsscenario... 4 Ulricehamn 2019...

Läs mer

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017

AVFALLSPLAN. Härjedalens kommun 2014-2017 AVFALLSPLAN Härjedalens kommun 2014-2017 Vision Härjedalens kommun skall vara ett föredöme och ligga i framkant när det gäller avfallshantering generellt och våra gäster skall märka detta och vilja vara

Läs mer

STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM

STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM STOCKHOLMS STADS MILJÖPROGRAM 2012 2015 Beslutat i kommunfullmäktige den 30 januari 2012 VISION 2030 Kommunfullmäktige har genom stadens vision, Vision 2030, beslutat om våra långsiktiga ambitioner och

Läs mer

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003

Miljöbokslut 2003. Miljöåtgärder år 2003 Miljöbokslut 2003 Miljöbokslut är ett sätt att redovisa miljötillståndet i kommunen. Här redovisas också kommunens eget miljöarbete. Miljöbokslutet med de gröna nyckeltalen ska fungera som stöd och inspiration

Läs mer

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196

KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 KVALITETSPROGRAM Hovshaga Centrum Stadsutvecklingsprojekt Antagen av kommunstyrelsen 2012-06-05 196 INNEHÅLL 1. Inledning 2. Byggmaterial 3. Energi 4. Återvinning 5. Tillgänglighet 6. Utemiljö Inledning

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret

Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Redovisning av miljöledningsarbetet 2013 Riksgäldskontoret Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet Miljöcertifiering Myndigheten är inte miljöcertifierad.

Läs mer

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson

Trafikkontoret i Göteborg. Fotograf: Klas Eriksson Trafikkontoret i Göteborg Fotograf: Klas Eriksson Resepolicy Resepolicyn syftar till att successivt styra användningen av personresor i tjänsten, samt att påverka personalens resor till och från arbetet,

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information

Läs mer

Energistrategi. Älvkarleby kommun

Energistrategi. Älvkarleby kommun Energistrategi Älvkarleby kommun Innehåll Energistrategi... 0 Inledning... 2 Syfte... 3 Fokusområden... 3 Mål... 3 Handlingsplan... 4 Kommunens personbilar ska år 2020 bestå av enbart miljöklassade bilar...

Läs mer

Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande

Sammanträdesprotokoll Avesta Vatten och Avfall AB 2015-02-23. Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45. Beslutande Plats och tid Prästgatan 50, kl 13:15-15:45 Beslutande Patrik Engström (S), ordförande Tord Birgersson (V) Sten-Åke Mörk (S), ersättare för Mia Bergkvist (S) Christer Bergkvist (C), ersättare för Lennart

Läs mer

Bolagen har ordet. Atlas Copco

Bolagen har ordet. Atlas Copco Bolagen har ordet Hållbart värdeskapandes enkätundersökning är ett viktigt verktyg för att ta tempen på nivån och omfattningen på svenska bolags hållbarhetsarbete. Men i kvantitativa resultat är det ofta

Läs mer

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete

Förord. Vi har ett bra och effektivt miljöarbete Förord Vi har ett bra och effektivt miljöarbete i Sverige och Örebro län. I vårt län har vi minskat våra klimatpåverkande utsläpp med nästan 20 procent sedan 1990. Inom arbetet för minskad övergödning

Läs mer

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015

Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Mål för Riksdagsförvaltningens miljöarbete 2012-2015 Bakgrund Utgångspunkterna för Riksdagsförvaltningens miljömål är Riksdagsförvaltningens betydande miljöaspekter samt de nationella miljökvalitetsmålen

Läs mer

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB

Från idé till drift. Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall. Åsa B Rensvik SRV återvinning AB Från idé till drift Erfarenheter från att bygga och driva en ny förbehandlingsanläggning för matavfall Åsa B Rensvik SRV återvinning AB Innehåll Vad är SRV? Studier Varför en förbehandlingsanläggning?

Läs mer

Analys av Miljöaktuellts ranking 2015

Analys av Miljöaktuellts ranking 2015 Analys av Miljöaktuellts ranking 2015 Bakgrund För sjunde året i rad har samtliga Sveriges kommuner rankats i Miljöbästa kommun av tidningen Miljöaktuellt. Syftet med Miljöaktuellts ranking är att se hur

Läs mer

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv

Svenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv 7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna

Läs mer

Underlagsmaterial samråd

Underlagsmaterial samråd 1. Administrativa uppgifter Cold Lake AB org.nr 559037-1141 C/o Jens Nilsson Heleneborgsgatan 12a 11732 Stockholm Underlagsmaterial samråd Fastighet: Västgård 1:1 (i Kall) Fastighetsägare: Erik Alexandersson

Läs mer

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018

Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 Detta vill vi att partierna i Västerås stad åstadkommer under mandatperioden 2015-2018 2014-08-26 Krav på partierna i Västerås mandatperiod 2015 2018_s1BJ 1 ETT LÅNGSIKTIGT HÅLLBART VÄSTERÅS. Naturskyddsföreningen

Läs mer

Miljöbokslut 2015 kortversion

Miljöbokslut 2015 kortversion Miljöbokslut 2015 kortversion Fördelningen av måluppfyllelse för delmålen i Miljöstrategiska programmet 2015 Energi Transporter Konsumtion och avfall Mark och bebyggd miljö Natur Vatten Information och

Läs mer

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen?

FRISK LUFT. Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Vad tycker ni att Danderyds kommun ska fokusera på för att främja frisk luft i kommunen? Minimera partikelutsläpp från motorvägen Mera miljövänliga fordon, t ex elbil Underlätta cykel-, gång- och kollektivtrafik

Läs mer

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015

Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 Matavfallsinsamling i Borgholms kommun startar i januari 2015 BORGHOLM ENERGI Nu inför vi gröna påsen i Borgholms kommun! Matavfall innehåller näring och energi som vi vill ta tillvara. Mer än hälften

Läs mer

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb

Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012. Solenergi och gröna jobb Förslag ur Vänsterpartiets höstbudget 2012 Solenergi och gröna jobb Vänsterpartiet 2012 Sverige behöver genomgå en grön omställning. Vänsterpartiet föreslår därför ett jobbpaket för miljön och klimatet

Läs mer

Regionplane- och trafiknämnden

Regionplane- och trafiknämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE Regionplane- och trafikkontoret Michael Viehhauser Regionplane- och trafiknämnden Yttrande över Gemensam avfallsplan för kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg,

Läs mer

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller

BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Ver.rev 01.01 1 (9) BILAGA 1 Ekonomiavdelningen Datum Diarienr (åberopas vid korresp) Mathias Tellberg 2010-02-04 AA-039-83333-2009 Miljöcontroller Godkänd av Janina Gröhn, miljöansvarig Återrapportering

Läs mer

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet.

VD Kenneth Stahre och vice VD Roger Lifvergren bär det yttersta ansvaret för lagefterlevnad och Jonnah Stahre för miljöledningsarbetet. Miljöberättelse 2014 Organisation och verksamhet Stahrebolaget är ett av Mellansveriges största företag inom sanering, skadeservice och underhållsservice. Våra beställare är försäkringsbolag, kommuner,

Läs mer

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell

MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell MER-styrning - Lekeberg kommuns styrmodell Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2014-06-11 Ansvarig för revidering: Kommunstyrelsen Ansvarig tjänsteman: Kommundirektör Diarienummer: 13KS231 Program

Läs mer

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020

Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Yttrande från Stockholmsregionen till EU-kommissionens samråd om en hållbar bioenergipolitik efter 2020 Bakom detta yttrande står Stockholmsregionens Europaförening (SEF) 1 som företräder en av Europas

Läs mer

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14

Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter. Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten. Tumba 2014-02-14 Behovsbedömning och identifiering av viktiga miljöaspekter Detaljplan Dioriten1/Grönstenen 4, Storvreten Tumba 2014-02-14 Förord Följande behovsbedömning av detaljplan för Dioriten1/Grönstenen 4 i Storvreten

Läs mer

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby

INLEDNING 1. Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby INLEDNING 1 Sammanställning av medborgardialog för utveckling av området mellan Björkhaga, Mellringe och Västra Runnaby Genomförd i juni 2015 Örebro kommun, Sam 405/2015 2 SAMMANSTÄLLNING AV MEDBORGARDIALOG

Läs mer

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Redovisning av miljöledningsarbetet 2015 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut Enligt förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter Del 1 Miljöledningssystemet 1. Är myndigheten

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer