SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer"

Ebba Sundberg
för 8 år sedan
Visningar:

1 SAMTALSMETODIK Kommunikation sändare/mottagare Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologisektionen Christina Fischler, leg psykolog doktorand Verbal röstläge/tonfall ordval Icke-verbal (kulturellt/individuellt) ansiktsuttryck ögonkontakt rumslig placering beröring tonfall gester tystnad utseende Sårbarhet Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer snåla med information okänslig presentation av info obegriplig info dålig lyssnare fokuserar enbart på fysisk hälsa o försummar psykosociala aspekter av tillståndet Informationpat glömmer ca 1/3 av info ju mindre info desto mer kommer man ihåg glömska ej relaterat till intelligens mer än 4 saker glömmer något viss variation med ålder ångest påverkar minnet för mycket eller för lite sämre minne Skriftlig info kan vara bra om begriplig! 1

alltid goda kommunikatörer snåla med information okänslig presentation av info obegriplig info dålig lyssnare fokuserar enbart på fysisk hälsa o försummar psykosociala aspekter av tillståndet

2 Vad är minne? Inkodning Lagring Framplockning Korttidsminne Långtidsminne Minneatt tänka på då man ger info det viktigaste först (primacy effect) betona det viktigaste förenkla info explicita kategorier (säg vad ni ska ta upp) vid ny info ge endast lite åt gången specifika ej generella anvisningar sammanfattning/uppföljning Boyle (1970) patienter har svårt att identifiera var ett organ sitter i kroppen 51% kunde identifiera lungornas plats 20% kunde identifiera magsäcken 42% kunde identifiera var hjärtat var placerat The health belief model Rostock (1974) Patientens tankar och attityder påverkar deras sätt att ta till sig råd/behandling den egna sårbarheten för sjukdomen sjukdomens konsekvenser behandlingens effektivitet fysiska, ekonomiska kostnader / uppoffringar förknippade med behandlingen Social learning theory Locus of control (LOC) (Rotter 1954) External locus of control upplever att det som händer beror på yttre faktorer såsom1) tur och slump eller 2) andra personer Internal locus of control upplever att det som händer beror på interna faktorer hos individen själv och att det går att påverka genom egen förmåga, prestation, skicklighet eller karaktär Anses fördelaktigt om det kopplas till kompetens och inte till en överdriven tro på en själv. Compliance Till vilken grad patientens beteende matchar de föreskrivna rekommendationer från doktorn eller andra sjukvårdande personer (Haynes et al 1979) Adherence definieras som: Till vilken grad patientens beteende matchar överenskomna rekommendationer från förskrivaren (Barofsky 1978) 2

ni ska ta upp) vid ny info ge endast lite åt gången specifika ej generella anvisningar sammanfattning/uppföljning Boyle (1970) patienter har svårt att identifiera var ett organ sitter i kroppen 51%

3 Compliance forts Concordance beskriver samsyn eller samstämmighet mellan läkarens och patientens syn på behandlingsstrategi Health literacy - Kapaciteten hos individer att uppfatta, tolka och förstå grundläggande hälsoinformation och hälsotjänst, och förmågan att använda sådan information och tjänst så att hälsa befrämjas Compliance - följsamhet I vilken grad en persons beteende överensstämmer med ordination från läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog etc när det gäller Att använda läkemedel Följa t.ex dietistråd Förändra livsstil (Joint Commission on National Health Education Standards, 1995 Non-compliance Dvs att inte vara följsam till givna rekommendationer från läkare, sjukskssöterska, dietist, psykolog etc 30% av olika korttidsbehandlingar t.ex. nikotinavvänjning, hjärtrehab 50% av olika långtidsbehandlingar t.ex. blodtryck Non-compliance forts Låg förmåga hos vårdpersonal att på förhand veta vilka patienter som inte följer rekommendationerna Patienter påstår att de tagit mediciner oftare än vad som kan bekräftas objektivt Svårt att föra in mätmetoder för feedback utan att kränka patient Varför non-complaince? Varför non-complaince? forts Medveten/avsiktlig noncompliance Aktivt beslut hos patienten t.ex. hämtar ej ut medicin från apoteket, tar lägre dos än rekommenderat eller inte alls Omedveten/oavsiktlig non-compliance Glömska, hög ålder, sjukdom, saknar kunskap om konsekvenserna 1. Sjukvårdsrelaterat 2. Behandlingsrelaterat 3. Patientrelaterat 3

med ordination från läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog etc när det gäller Att använda läkemedel Följa t.

4 1 Sjukvårdsrelaterat 2 Behandlingsrelaterat Har ej gett information Sjukvårdpersonal ej kunnig om noncomplaince beteende Sjukdomens allvar Biverkningar Antalet medicineringstillfällen Komplexiteten i behandlingen och hur det stör patientens vardag Då sjukdomen inte ger några symtom Patientens tilltro till behandlingens effektivitet Ju längre behandlingsperioder desto sämre 3 Patientrelaterat Skapa complaince Förändrad självbild Upplevelsen av att vara ett objekt Risktagande Missbruk Negativa relationer med vårdpersonal Kulturbarriärer Bristande kunskap och information Personlighetsfaktorer Psykosociala faktorer Hur nöjd patienten är med besöket Kontinuitet i vårdgivarkontakten Kvaliteten i kontakten Patientdelaktighet / samsyn Uppföljning Utbildning, information, stöd Samtalsmetodik MI (Motivational Interviewing) motiverande samtal Stadier av förändring Prochaska & DiClimente 1986 bibehålland handlin g förberedels e före begrundan begrunda Vad gör att patienten känner sig nöjd med sitt vårdbesök? vänlig (ej businesslike) verkar förstå pat oro/problem förväntningar på behandlingen blev tillgodosedda god kommunikatör ordentligt med information 4

Skapa complaince Förändrad självbild Upplevelsen av att vara ett objekt Risktagande Missbruk Negativa relationer med vårdpersonal Kulturbarriärer Bristande kunskap och information

5 Bättre kommunikations-förmåga leder till: Pat. kommer ihåg mer / förstår mer Pat blir nöjdare Förstår och deltar aktivt i behandlingen Blir fortare frisk Svårt skadade patienter Sänkt kognitiv funktionsnivå Psykiatrisk diagnos Förståndshandikapp Omfattande skador Jag älskar rast! Samtalsmetodik Förberedelse Samla info - remisser, litteratur, journaler Tänk igenom, strukturera Syfte - vad vill du uppnå? Finns hinder? Formulera hypotes Syfte med intervjun Samla info Analysera info Ta beslut utifrån info Egenskaper hos intervjuaren Lyssna och skapa kontakt Respektera patienten Ge patienten utrymme Utgå ifrån patientens svårigheter Visa förståelse för patientens situation 5

Psykiatrisk diagnos Förståndshandikapp Omfattande skador Jag älskar rast!

6 1. Introduktion Hälsar, ögonkontakt Skapa trygg atmosfär Klargöra vad besöket går ut på Undersöka förväntningar 2. linje i samtalet Logiskt och stringent Noggrannhet Följs info upp gratis info Fokus på vissa saker 3. Frågor Öppna slutna Deskriptiva fakta frågor Uppföljande Ledande frågor Påståenden Negerande eller positiva 3. Frågor forst. Eko Lämplig tidpunkt (timing) Är frågan begriplig Kan frågan besvaras? 4. Lyssna Kroppsspråket Uppmuntran direkt Tystnad Sammanfattning Frågor 5. Sammanfattning Inledning på varje gång vid längre behandlingar Om pat. hoppar från ämne till ämne När samtalet tycks gå på tomgång 6

Frågor Öppna slutna Deskriptiva fakta frågor Uppföljande Ledande frågor Påståenden Negerande eller positiva 3. Frågor forst.

7 Sammanfattar /speglar om jag förstått dig rätt så.. jag får ett intryck av att du.. Du verkar.. Spegling = formulering med egna ord av hur du uppfattar vad patienten sagt 6. Avslutning Tiden Avsluta där det är lämpligt, inte mitt i Ge patienten möjlighet att lägga till det sista Sammanfatta i konsensus Nästa steg Hopp inför framtiden Störande beteende i samtal Glömmer eller missar Inga behandlingsmål Kommer sent Pratar om andra patienter eller sig själv Tar emot telefonsamtal Trött, stressad Validering Att förstå det som är legitimt och rimligt i pats bt eller upplevelse och att förmedla den förståelsen till pat Känslor kan blockera pat Rädsla, ångest eller panik Ilska, vrede eller frustatrion Skuld och skam Ledsenhet, sorg och förtvivlan Korta validerande kommentarer hjälper pat tillbaka till basline Hur validerar jag? Nilsonne & Fruzzetti Lyssna uppmärksamt Sätt ord på pat känslor utan att vara dömande Sammanfatta ur pats perspektiv Att visa tolerans Att vara icke-dömande Att normalisera tankar och känslor och behov under rådande omständigheter Ta alltid pat på allvar Sträva efter att stödja pat att hantera situationen effektivt 7

eller missar Inga behandlingsmål Kommer sent Pratar om andra patienter eller sig själv Tar emot telefonsamtal Trött, stressad Validering Att förstå det som är legitimt och rimligt i pats bt eller

8 Att reflektera över Hur gör man när man lyssnar? Kan man lyssna sönder något? Vilka frågor ska man ställa? Om man får ett svar man inte kan ta hand om, vad gör man då? Vad gör man med sin egen upplevelse? 8

Relevanta dokument

Farmaceutisk kommunikation

Farmaceutisk kommunikation Kursen i kommunikation Syfte: Skaffa sig verktyg att utifrån och med hjälp av de vanligaste kommunikationsteorierna förstärka sin egen kommunikation och därmed yrkesrollen Inläsning