SAMTALSMETODIK. Kommunikation sändare/mottagare. Sårbarhet. Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer
|
|
- Ebba Sundberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SAMTALSMETODIK Kommunikation sändare/mottagare Verbal kommunikation Icke-verbal kommunikation Institutionen för klinisk neurovetenskap Psykologisektionen Christina Fischler, leg psykolog doktorand Verbal röstläge/tonfall ordval Icke-verbal (kulturellt/individuellt) ansiktsuttryck ögonkontakt rumslig placering beröring tonfall gester tystnad utseende Sårbarhet Ley (1988) Läkare (behandlare) ej alltid goda kommunikatörer snåla med information okänslig presentation av info obegriplig info dålig lyssnare fokuserar enbart på fysisk hälsa o försummar psykosociala aspekter av tillståndet Informationpat glömmer ca 1/3 av info ju mindre info desto mer kommer man ihåg glömska ej relaterat till intelligens mer än 4 saker glömmer något viss variation med ålder ångest påverkar minnet för mycket eller för lite sämre minne Skriftlig info kan vara bra om begriplig! 1
2 Vad är minne? Inkodning Lagring Framplockning Korttidsminne Långtidsminne Minneatt tänka på då man ger info det viktigaste först (primacy effect) betona det viktigaste förenkla info explicita kategorier (säg vad ni ska ta upp) vid ny info ge endast lite åt gången specifika ej generella anvisningar sammanfattning/uppföljning Boyle (1970) patienter har svårt att identifiera var ett organ sitter i kroppen 51% kunde identifiera lungornas plats 20% kunde identifiera magsäcken 42% kunde identifiera var hjärtat var placerat The health belief model Rostock (1974) Patientens tankar och attityder påverkar deras sätt att ta till sig råd/behandling den egna sårbarheten för sjukdomen sjukdomens konsekvenser behandlingens effektivitet fysiska, ekonomiska kostnader / uppoffringar förknippade med behandlingen Social learning theory Locus of control (LOC) (Rotter 1954) External locus of control upplever att det som händer beror på yttre faktorer såsom1) tur och slump eller 2) andra personer Internal locus of control upplever att det som händer beror på interna faktorer hos individen själv och att det går att påverka genom egen förmåga, prestation, skicklighet eller karaktär Anses fördelaktigt om det kopplas till kompetens och inte till en överdriven tro på en själv. Compliance Till vilken grad patientens beteende matchar de föreskrivna rekommendationer från doktorn eller andra sjukvårdande personer (Haynes et al 1979) Adherence definieras som: Till vilken grad patientens beteende matchar överenskomna rekommendationer från förskrivaren (Barofsky 1978) 2
3 Compliance forts Concordance beskriver samsyn eller samstämmighet mellan läkarens och patientens syn på behandlingsstrategi Health literacy - Kapaciteten hos individer att uppfatta, tolka och förstå grundläggande hälsoinformation och hälsotjänst, och förmågan att använda sådan information och tjänst så att hälsa befrämjas Compliance - följsamhet I vilken grad en persons beteende överensstämmer med ordination från läkare, sjuksköterska, dietist, psykolog etc när det gäller Att använda läkemedel Följa t.ex dietistråd Förändra livsstil (Joint Commission on National Health Education Standards, 1995 Non-compliance Dvs att inte vara följsam till givna rekommendationer från läkare, sjukskssöterska, dietist, psykolog etc 30% av olika korttidsbehandlingar t.ex. nikotinavvänjning, hjärtrehab 50% av olika långtidsbehandlingar t.ex. blodtryck Non-compliance forts Låg förmåga hos vårdpersonal att på förhand veta vilka patienter som inte följer rekommendationerna Patienter påstår att de tagit mediciner oftare än vad som kan bekräftas objektivt Svårt att föra in mätmetoder för feedback utan att kränka patient Varför non-complaince? Varför non-complaince? forts Medveten/avsiktlig noncompliance Aktivt beslut hos patienten t.ex. hämtar ej ut medicin från apoteket, tar lägre dos än rekommenderat eller inte alls Omedveten/oavsiktlig non-compliance Glömska, hög ålder, sjukdom, saknar kunskap om konsekvenserna 1. Sjukvårdsrelaterat 2. Behandlingsrelaterat 3. Patientrelaterat 3
4 1 Sjukvårdsrelaterat 2 Behandlingsrelaterat Har ej gett information Sjukvårdpersonal ej kunnig om noncomplaince beteende Sjukdomens allvar Biverkningar Antalet medicineringstillfällen Komplexiteten i behandlingen och hur det stör patientens vardag Då sjukdomen inte ger några symtom Patientens tilltro till behandlingens effektivitet Ju längre behandlingsperioder desto sämre 3 Patientrelaterat Skapa complaince Förändrad självbild Upplevelsen av att vara ett objekt Risktagande Missbruk Negativa relationer med vårdpersonal Kulturbarriärer Bristande kunskap och information Personlighetsfaktorer Psykosociala faktorer Hur nöjd patienten är med besöket Kontinuitet i vårdgivarkontakten Kvaliteten i kontakten Patientdelaktighet / samsyn Uppföljning Utbildning, information, stöd Samtalsmetodik MI (Motivational Interviewing) motiverande samtal Stadier av förändring Prochaska & DiClimente 1986 bibehålland handlin g förberedels e före begrundan begrunda Vad gör att patienten känner sig nöjd med sitt vårdbesök? vänlig (ej businesslike) verkar förstå pat oro/problem förväntningar på behandlingen blev tillgodosedda god kommunikatör ordentligt med information 4
5 Bättre kommunikations-förmåga leder till: Pat. kommer ihåg mer / förstår mer Pat blir nöjdare Förstår och deltar aktivt i behandlingen Blir fortare frisk Svårt skadade patienter Sänkt kognitiv funktionsnivå Psykiatrisk diagnos Förståndshandikapp Omfattande skador Jag älskar rast! Samtalsmetodik Förberedelse Samla info - remisser, litteratur, journaler Tänk igenom, strukturera Syfte - vad vill du uppnå? Finns hinder? Formulera hypotes Syfte med intervjun Samla info Analysera info Ta beslut utifrån info Egenskaper hos intervjuaren Lyssna och skapa kontakt Respektera patienten Ge patienten utrymme Utgå ifrån patientens svårigheter Visa förståelse för patientens situation 5
6 1. Introduktion Hälsar, ögonkontakt Skapa trygg atmosfär Klargöra vad besöket går ut på Undersöka förväntningar 2. linje i samtalet Logiskt och stringent Noggrannhet Följs info upp gratis info Fokus på vissa saker 3. Frågor Öppna slutna Deskriptiva fakta frågor Uppföljande Ledande frågor Påståenden Negerande eller positiva 3. Frågor forst. Eko Lämplig tidpunkt (timing) Är frågan begriplig Kan frågan besvaras? 4. Lyssna Kroppsspråket Uppmuntran direkt Tystnad Sammanfattning Frågor 5. Sammanfattning Inledning på varje gång vid längre behandlingar Om pat. hoppar från ämne till ämne När samtalet tycks gå på tomgång 6
7 Sammanfattar /speglar om jag förstått dig rätt så.. jag får ett intryck av att du.. Du verkar.. Spegling = formulering med egna ord av hur du uppfattar vad patienten sagt 6. Avslutning Tiden Avsluta där det är lämpligt, inte mitt i Ge patienten möjlighet att lägga till det sista Sammanfatta i konsensus Nästa steg Hopp inför framtiden Störande beteende i samtal Glömmer eller missar Inga behandlingsmål Kommer sent Pratar om andra patienter eller sig själv Tar emot telefonsamtal Trött, stressad Validering Att förstå det som är legitimt och rimligt i pats bt eller upplevelse och att förmedla den förståelsen till pat Känslor kan blockera pat Rädsla, ångest eller panik Ilska, vrede eller frustatrion Skuld och skam Ledsenhet, sorg och förtvivlan Korta validerande kommentarer hjälper pat tillbaka till basline Hur validerar jag? Nilsonne & Fruzzetti Lyssna uppmärksamt Sätt ord på pat känslor utan att vara dömande Sammanfatta ur pats perspektiv Att visa tolerans Att vara icke-dömande Att normalisera tankar och känslor och behov under rådande omständigheter Ta alltid pat på allvar Sträva efter att stödja pat att hantera situationen effektivt 7
8 Att reflektera över Hur gör man när man lyssnar? Kan man lyssna sönder något? Vilka frågor ska man ställa? Om man får ett svar man inte kan ta hand om, vad gör man då? Vad gör man med sin egen upplevelse? 8
Farmaceutisk kommunikation
Farmaceutisk kommunikation Kursen i kommunikation Syfte: Skaffa sig verktyg att utifrån och med hjälp av de vanligaste kommunikationsteorierna förstärka sin egen kommunikation och därmed yrkesrollen Inläsning
Läs merVad är följsamhet? Varför gör dom inte som vi säger? Agenda. Det handlar egentligen om samma sak... Patientlag (2014:821)
Varför gör dom inte som vi säger? Agenda Inledning Vad är följsamhet? Olika hinder för god följsamhet Tips och råd för att öka följsamhet Aron Sjöberg STP-psykolog Rehabcentrum Gotland/Minnesmottagningen
Läs merMotiverande Samtal MI introduktion
Motiverande Samtal MI introduktion NPF barn och ungdomar Göteborg 31 oktober 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT), utb. av Diplom. Tobaksavvänj.
Läs merATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA
ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva
Läs merKLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN
KLOKA FRÅGOR OM ÄLDRES LÄKEMEDELSBEHANDLING ATT STÄLLA I SJUKVÅRDEN Kloka frågor vänder sig till dig som är äldre och som använder läkemedel. Med stigande ålder blir det vanligare att man behöver läkemedel.
Läs merJag har ju sagt hur det ska vara
Jag har ju sagt hur det ska vara - men kommunikation är så mycket mer än att ge information. Säkra information genom kommunikation 40 80 % av all medicinsk information glöms direkt (Kessels, 2003) Nästan
Läs merMotiverande Samtal MI
Motiverande Samtal MI grundutbildning neuropsykiatrin UDDEVALLA 27 28 november 2012 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult MI-pedagog (MINT) YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merGod kommunikation mellan patient och personal
God kommunikation mellan patient och personal God och säker vård förutsätter god kommunikation mellan patient, närstående och vårdpersonal Agenda/Handbok Del 1 personal Grundläggande för bättre kommunikation
Läs merDiabetes- och endokrinologimottagningen. Medicinkliniken. Välkommen till kurator
Diabetes- och endokrinologimottagningen Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator vid diabetes- och endokrinologimottagningen Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merUpplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn?
Upplevelser och uppfattningar om äldres läkemedelsanvändning -Samsyn? Rebecka Arman,, Kate Granström m och Ann-Mari Åslund Östberg I samarbete med Sofia Björkdahl Bakgrund till studierna Många problembeskrivningar
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merMI med ungdomar. Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se
MI med ungdomar William R Miller & Stephen Rollnick, Motivational Interviewing Barbro Holm Ivarsson Leg psykolog www.barbroivarsson.se Hemsidor om MI www.fhi.se/mi www.somra.se www.somt.se www.motivationalinterview.net
Läs merPalliativ vård. De fyra hörnstenarna
Palliativ vård De fyra hörnstenarna Symtomkontroll Teamarbete Kommunikation Stöd till närstående SYMTOMKONTROLL Fysiska Psykiska Sociala Existentiella FYSISKA SYMTOM ESAS Vanligast : trötthet, smärta,
Läs merHUR MÅNGA LÄKEMEDEL KAN EN GAMMAL MÄNNISKA HA? Det går naturligtvis inte att ge något entydigt svar på den
VARFÖR BEHÖVER ÄLDRE MÄNNISKOR MER LÄKEMEDEL ÄN YNGRE? Den biologiska klockan går inte att stoppa hur mycket vi än skulle vilja. Mellan 70 och 75 år börjar vår kropp åldras markant och det är framför allt
Läs merMotiverande Samtal (MI)
Motiverande Samtal (MI) en introduktionsföreläsning Göteborg den 23 september 2010 Yvonne Bergmark Bröske leg. sjuksköterska, utbildnings & projektkonsult, MINT-utbildare YB Hälsan, Tvååker y.bergmark.broske@telia.com
Läs merFörhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom. Psykisk ohälsa. Specialistpsykiatri. Psykiatrin idag. Tillämpningsområden
Förhållningssätt och bemötande vid psykisk ohälsa/sjukdom Psykisk ohälsa Specialistpsykiatri 5 december 2017 Karin Lindersson Psykiatrin idag Psykiatrisk diagnos Långvarig sjukdom Allvarlig/ komplex Samsjuklighet
Läs merInteraktion Kommunikation Samtal
Interaktion Kommunikation Samtal Ickeverbal kommunikation Klädsel Kroppshållning Gester Närhet / distans Ansiktsuttryck Ögonrörelser Attityd / bemötande Kultur Kroppskontakt Statusföremål Röst och tonläge
Läs merEn beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30
Samtalsprocessen En beskrivning av det professionella rådgivningssamtalet 2006-11- 30 Samtalsprocessens fem faser Öppna Lyssna Analysera Bedöma Motivation Åtgärd Avsluta Öppningsfasen Genom rösten, god
Läs merMÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder
MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50
Läs merTankar kring. Bemötande. Leg. Psykoterapeut. Anita Linnér.
Tankar kring Bemötande Leg. Psykoterapeut Anita Linnér anita.linner@gmail.com Vad behöver vi för ett effektivt bemötande Förståelsemodell Hjälpsamma antagande Färdigheter Vad hindrar effektivt bemötande
Läs merAtt våga prioritera det existentiella samtalet
Att våga prioritera det existentiella samtalet Vad innebär existentiella frågor? När man drabbas av svår sjukdom handlar det inte bara om en sjuk kropp Livets, själva existensens grundvalar skakas Det
Läs merTeach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet
1 Teach back en samtalsmetod för ökad patientmedverkan och patientsäkerhet Ola Knutsson, Memeologen, Ledningsstaben 2 Lära ut eller inlärning Health literacy En resurs för att få tillgång till, förstå,
Läs merIntervjuguide - förberedelser
Intervjuguide - förberedelser Din grundläggande förberedelse Dags för intervju? Stort grattis. Glädje och nyfikenhet är positiva egenskaper att fokusera på nu. För att lyckas på intervjun är förberedelse
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs merFoto: Sophie Eriksson
Foto: Sophie Eriksson Telefonrådgivning och samtalsmetodik Elisabeth Almgren Eriksson Sjuksköterska Omvårdnadshandledare Utbildare Länsombudsdagar Januari 2018 Livskunskap Redskap och strategier i telefonrådgivning
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merAdherence Compliance Följsamhet. Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010
Adherence Compliance Följsamhet Vad kan vi göra? Köpenhamn, 13 mars 2010 Behovet och definitionen av Följsamhetssjuksköterskepositionen har vuxit fram över tid klart våren 2007 Bakgrund Bristande följsamhet
Läs merProfessionella samtal. verktyg för effektiv kontroll
Professionella samtal verktyg för effektiv kontroll Kontroll är möte mellan människor Det viktigaste verktyg vi har är samtalet Nå företagarna Målet positiva möten, men ändå kontroll Få fram information,
Läs merSamtal med den döende människan
Samtal med den döende människan Carl Johan Fürst Örenäs 2016-06-08 Samtal med den döende människan Vad kan det handla om Läkare Medmänniska När Hur Svårigheter - utmaningar http://www.ipcrc.net/video_popup.php?vimeo_code=20151627
Läs merEn introduktion till patientcentrerat arbetssätt
1 En introduktion till patientcentrerat arbetssätt Karolinska Institutet har patientcentrerat arbetssätt som lärandemål och Nya Patientlagen 2015 betonar patientens delaktighet: Hälso-och sjukvården ska
Läs merIMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Läs merVälkommen till kurator
Njurmedicinska enheten Medicinkliniken Välkommen till kurator Välkommen till kurator på njurmedicinska enheten Kuratorns roll Kronisk sjukdom innebär förändringar i livet både för dig som patient och för
Läs merATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1
ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 1 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 2 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 3 ATT ANVÄNDAS FÖR VIDARE UTVÄRDERING 4 BEDÖMNINGSKRITERIER FÖR VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING
Läs merGrundkurs i Motiverande samtal För personal inom projektet Liv och hälsa för personer med psykisk funktionsnedsättning 15 december 2010 och 12 januari 2011 Jack Winberg, leg. psykolog, specialist i klinisk
Läs merIntervjuformulär. Datum: Namn: Sökt tjänst: Intervjuare:
Intervjuformulär Datum: Namn: Sökt tjänst: Intervjuare: Introduktion För att en rekryteringsintervju ska bli så meningsfull som möjligt är det viktigt att samtalet hjälper dig att matcha varje kandidat
Läs merTre saker du behöver. Susanne Jönsson. www.sj-school.se
Steg 1 Grunden 0 Tre saker du behöver veta Susanne Jönsson www.sj-school.se 1 Steg 1 Grunden Kärleken till Dig. Vad har kärlek med saken att göra? De flesta har svårt att förstå varför det är viktigt att
Läs merValidation / Feil. Människosyn och värdegrund i praktiken. Karlstad maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz
Validation / Feil Människosyn och värdegrund i praktiken Karlstad 14 15 maj 2014 Maria Hedman& Rita Schwarz Ett förhållningssätt En metod för att kommunicera En modell att klassificera beteenden med Specifika
Läs merDiskutera. Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig
Diskutera Du har en rigid, oflexibel och explosiv patient framför dig vilket är nu den säkraste metoden för att åstadkomma en rejäl urladdning? 6 Några olämpliga tillvägagångssätt När patienten uppfattas
Läs merEKO-modellen. vid förlorad graviditet. www.ekomodellen.se EN SKRIFT TILL PERSONAL INOM SVENSK SJUKVÅRD...
E M P A T I l K U N S K A P l O M V Å R D N A D EN SKRIFT TILL PERSONAL INOM SVENSK SJUKVÅRD... EKO-modellen vid förlorad graviditet www.ekomodellen.se INNEHÅLLSFÖRTECKNING EKO-modellen 4 Empati 4 Kunskap
Läs merMobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU. [tççt _tv{åtçç. klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr.
Mobilapp lär studenter reflektera över lärande och ger fördjupade kunskaper under VFU [tççt _tv{åtçç klinisk högskolelektor, leg Ssk, med dr. Lärande i klinisk miljö Vad tycker och tänker studenter om
Läs merInkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden tom
Inkomna synpunkter till patientnämnden Registrerade ärenden 2018-01-01 tom 2018-03-31 Analys framtagen av patientnämnden i Region Kronoberg Varför en analys från Patientnämnden i Region Kronoberg? Patientnämnden
Läs merTermin 3 HT-11 Termin 3 HT-13
Termin 3 HT-11 Termin 3 HT-13 Mötet med patienten Etiska aspekterna Georgetown-mantrat Autonomi principen Icke-skada principen Godhets principen Rättvise principen Ann-Christin Johansson 2 Vad är kommunikation?
Läs merReflektion. Uppgift 7. Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010. IT Pedagogutbildning
Reflektion Uppgift 7 Vår reflektion om två böcker som handlar om presentationsteknik. Tärna folkhögskola HT 2010 IT Pedagogutbildning Innehåll Inledning... 1 Reflektion... 1 1. Förbered dig i god tid...
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merMetoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder?
Metoder för att stödja beteendeförändringar Vad säger Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Rubrik Iréne Nilsson Carlsson 2014-03-13 De nationella riktlinjerna 2014-03-13 2 Inriktning
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merHälsa - och hälsofrämjande möten Umeå
Hälsa - och hälsofrämjande möten Umeå 2015-04-21 Cecilia Edström cecilia.edstrom@vll.se Sofia Elwer sofia.elwer@vll.se Lena Sjöquist Andersson lena.sjoquist.anderson@vll.se Folkhälsoenheten, Västerbottens
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merFör bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa
Handla klokt! För bättre läkemedelsanvändning och bättre hälsa Läkemedelskommittén ska verka för en rationell, säker och kostnadseffektiv hantering av läkemedel. Kommittén utses av landstingsstyrelsen
Läs merAtt vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten
Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in
Läs mer"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni.
"Vad som är viktigt i mitt liv Personal Goals and Values Card Sorting Task utarbetade för individer med Schizofreni. Theresa B Moyers och Steve Martino Översättning Paul Harris och Carina Bång Att använda
Läs merSvåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008
Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merse hela människan Nina vill att vården ska SJÄLEN
SJÄLEN Nina vill att vården ska se hela människan Psoriasis och psoriasisartrit påverkar livet på många olika sätt. Idag är vården ganska bra på att behandla de symtom som rör kroppen, medan den ofta står
Läs merDemens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats?
Demens När skall jag söka vård? Hur kan jag som anhörig eller vän hjälpa och stötta en närstående som drabbats? Kan man förebygga demenssjukdomar? Christèl Åberg Leg sjuksköterska, Silviasjuksköterska,
Läs merStudie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN
Studie- & diskussionsmaterial WEBBUTBILDNINGEN Studie- och diskussionsmaterial till webbutbildningen i BPSD-registret Materialet kan användas som underlag för gruppdiskussioner vid till exempel arbetsplatsträffar
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merRådgivningssamtalet. Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA Lena Runius
Rådgivningssamtalet Samtalsprocessen Samtalsmetodik och förhållningsätt i rådgivningssamtalet STRAMA 2011 Lena Runius lena.runius@inera.se Inera AB Inera utvecklar säkra och innovativa lösningar som ökar
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merÅterhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll
Återhämtningsinriktade reflektionsgrupper i psykiatrisk vård - struktur och innehåll Git-Marie Ejneborn Looi Sebastian Gabrielsson 12 april 2019 Umeå Mannen med de röda byxorna Återhämtning Klinisk Social
Läs merMÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG
MÖTE MED BARN OCH UNGDOMAR I SORG Seminarium med psykolog och Fil. Dr. Atle Dyregrov och psykolog Magne Raundalen Senter for Krisepsykologi, Fortunen 7, 5013 Bergen atle@uib.no www.krisepsyk.no www.kriser.no
Läs merMotivational interviewing
Motivational interviewing Bemötande, förhållningssätt, samtalsteknik Conventum Örebro 2011-01-19 Robert Gustafsson och Agneta Elshiekh Kriminalvården Region Mitt Förlagor Presentationen bygger på eget
Läs merVägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj
Vägledning till dig som är förälder, mor- och farförälder och professionell som i ditt yrke möter barn med funktionsnedsättning och deras familj Svenska Opratat.se förebygger ohälsa Opratat.se är ett verktyg
Läs merFärdighetsträning Som kompetensutveckling för personal
Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning
Läs merSpråkstörning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling ICF. Mötet? Kropp Aktivitet & Delaktighet Miljö
Mötet? störning ur ett interaktivt perspektiv konsekvenser för lärande och utveckling Anna Liljestrand Leg psykolog Resurscenter tal och språk förskolekonferensen Hässleholm 2012-08-24 INRE YTTRE OSYNLIGT
Läs merMINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION
ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel
Läs merAtt samtala om levnadsvanor
Att samtala om levnadsvanor Eva Drevenhorn Distriktssköterska, Fil dr., lektor eva.drevenhorn@med.lu.se 046-222 19 28 2013-04-09 Innehåll Att samtala om levnadsvanor enligt Nationella riktlinjerna Motiverande
Läs merSAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning
KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION
ÖVNINGAR KRING KOMMUNIKATION OCH PARRELATION I detta dokument finns olika exempel på övningar ni kan göra i gruppen. Det krävs tid och man kan behöva pröva flera gånger för att bli bekväm i en övning.
Läs merSammanfattning av boken Motiverande samtal MI Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor av Tom Barth och Christina Näsholm
Östersund 20150114 I DMC-projektet har vi tagit del av boken Motiverande samtal genom Veronica Kjörell, projektassistent som i texten nedan har sammanfattat det mest väsentliga, som vi ser det. Till det
Läs merPatientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning. PROM i Svenska Intensivvårdsregistret
Patientens upplevelse av vården på intensivvårdsavdelning PROM i Svenska Intensivvårdsregistret Uppföljning av vårdresultat Tidigare mortalitet Bedömning av effektivitet och fördelar, relaterat till mänskliga
Läs merAgenda AKUT SMÄRTA. Två olika typer av smärta Hur kommer smärtan till hjärnan? Långvarig smärta är inte akut smärta
Praktisk hantering av långvarig smärta utan pågående vävnadsdestruktion 20181127 Maria Lindström Familjeläkare, Hc Gilleberget Ordförande Läkemedelskommittén Medlem terapigrupp smärta Region Västernorrland
Läs merMINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep
MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom
Läs merStudiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register
Studiematerial till webbutbildningen i svenskt BPSD-register Detta material kan användas som underlag till diskussioner i grupp, till exempel vid arbetsplatsträffar eller internutbildningar. Det kan även
Läs merOroliga själar. Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste.
Oroliga själar Om generaliserat ångestsyndrom (GAD), för dig som är drabbad och dina närmaste. 1 Sluta oroa dig i onödan! Om du har generaliserat ångestsyndrom har du antagligen fått uppmaningen många
Läs merVuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom
Vuxna med kognitiv funktionsnedsättning och psykisk sjukdom Lund 2013-06-03 Lena Nylander, överläkare, med dr Psykiatri Skåne lena.nylander@skane.se Lena Nylander 2013 1 Sårbarhet för psykisk sjukdom Vuxna
Läs merExistentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården
Existentiellt stöd att samtala om livsfrågor i den palliativa vården Att möta och uppmärksamma patienters behov av existentiellt stöd vid livets slut Annica Charoub Specialistsjuksköterska palliativ vård
Läs merAtt som läkare jobba med beteendeförändring i IBH. Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut
Att som läkare jobba med beteendeförändring i IBH Mats Dahlin Leg psykolog & leg psykoterapeut mats.dahlin@psykologpartners.se 013-4655079 Tre böcker Kärnan i IBH Alla jobbar med psykisk ohälsa utifrån
Läs merHögt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.
Högt blodtryck Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar. 1 Sjukdomen är ofta förknippad med övervikt. En viktig del av behandlingen är därför
Läs merPsykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden
SAHLGRENSKA AKADEMIN INSTITUTIONEN FÖR MEDICIN Psykosociala arbetsförhållanden hjärt-kärlsjukdom, perceptioner och reaktiva beteenden Mia Söderberg, Leg. psykolog, MSc, PhD mia.soderberg@amm.gu.se Arbets-
Läs merFörlossningsrädsla och kontrollförlust. Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ
Förlossningsrädsla och kontrollförlust Karin Sjöström konsultläkare Leg psykoterapeut, handledare i PDT KK MALMÖ Vad är kontroll? Kontroll ger en känsla av välbefinnande Skyddar oss mot yttre och inre
Läs merAtt möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal
Att möta ungdomar med Aspergers syndrom i samtal Marie Julin, specialpedagog Diana Lorenz, socionom Autismforum 2010-04-12 Marie Julin och Diana Lorenz 1 Huvudkriterier för Aspergers syndrom Enligt DSM-IV-TR
Läs mer1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4.
Färdighet 1: Att lyssna 1. TITTAR Jag tittar på personen som talar. 2. TÄNKER Jag tänker på vad som sägs. 3. VÄNTAR Jag väntar på min tur att tala. 4. SÄGER Jag säger det jag vill säga. Färdighet 2: Att
Läs merPatienten i centrum. Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning FUB Malin Nystrand
Patienten i centrum Att vara distriktsläkare till patienter med intellektuell funktionsnedsättning 2016-10-22 FUB Malin Nystrand Vad jag skall prata om Kroppen och hälsan är viktigt Varför kan det vara
Läs merKunskap är nyckeln. Solbohöjden Dagverksamhet och hemtjänst för personer med minnessvikt
Kunskap är nyckeln Bemötande vad skall man tänka på i mötet med demenssjuka och deras anhöriga/närstående Trine Johansson Silviasjuksköterska Enhetschef Solbohöjdens dagverksamhet och hemtjänst för personer
Läs merRöster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014
Röster- vad gör vi på BUP? Håkan Jarbin BUP Halland 2014 Hur blir diagnos och liv för barn med psykossymtom vid 11 års ålder? 1037 st barn i konsekutiv födelsekohort på Nya Zeeland undersöktes vid 3-5-7-9-11-13-15-18-21-26-32-38
Läs merJuni 2013. April maj 2013. Medborgarpanel 5. Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa
Juni 2013 April maj 2013 Medborgarpanel 5 Framtidens sjukvård vid psykisk ohälsa Inledning Landstinget Kronoberg startade hösten 2011 en medborgarpanel. I panelen kan alla som är 15 år eller äldre delta,
Läs merHur får man barn och föräldrar att ändra beteende?
Hur får man barn och föräldrar att ändra beteende? Gunilla Morinder Specialistsjukgymnast, Med dr, teamledare Rikscentrum Barnobesitas Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge Rikscentrum Barnobesitas
Läs merAtt ge feedback. Detta är ett verktyg för dig som:
Att ge feedback Detta är ett verktyg för dig som: Vill skapa ett målinriktat lärande hos dina medarbetare Vill bli tydligare i din kommunikation som chef Vill skapa tydlighet i dina förväntningar på dina
Läs merKommunikation. Tieto PPS AH086, 3.2.1, Sida 1
Kommunikation Sida 1 Kommunikation uppstår i alla relationer och möten människor emellan. Kommunikation betyder överföring av budskap. En fungerande kommunikation är en viktig förutsättning för framgång
Läs merProv: Möte i korridor, Medicin Svar elev A.
Prov: Möte i korridor, Medicin Svar elev A. Uppgift 1. Vad gör du och hur bemöter du kvinnan? Svar. Jag går framtill henne och säger att jag är undersköterska och säger mitt namn, och frågar vad det är,
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs merHanden på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller?
Handen på hjärtat självbestämmande, delaktighet och inflytande. Bara ord, eller? Handen på hjärtat Kan metoden reflekterande samtal medverka till en högre grad av brukarnas upplevelse av självbestämmande,
Läs merMI - Motiverande samtal
MI - Motiverande samtal eng. Motivational Interviewing, William R. Miller & Stephen Rollnick Ett material av Leg. psykolog Barbro Holm Ivarsson till boken MI Motiverande samtal Praktisk handbok för hälso-
Läs merParadigmskifte? ANNA FORSBERG
Paradigmskifte? ANNA FORSBERG Hur utmanar vi det biomedicinska paradigmet? Läkaren har fokus på sjukdomen och refererar till ett biomedicinskt paradigm i mötet med patienten. Hela traditionen av naturvetenskaplig
Läs merMotiverande samtal. Motivational interviewing/mi april 2018
Motiverande samtal Motivational interviewing/mi 11 + 26 april 2018 Karin Salomonsson Wohlin Läkare, specialist i allmänmedicin MI lärare, Medlem i MINT- Motivational Interviewing Network of Trainers Metodstöd
Läs mer