Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk

Save this PDF as:
 WORD  PNG  TXT  JPG

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk"

Transkript

1 Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer i Sverige Erik Sparrevik Henrik Viklands Peter Bergsten Linda Harju (34)

2 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT Författare Erik Sparrevik Henrik Viklands Peter Bergsten Linda Harju Beställare Richard Holmgren Vattenfall Vattenkraft AB (PY-MP) Uppdragsnamn Vattenkraften och vattendirektivet Granskad av Arvid Sundelin, Richard Holmgren Godkänd av Delgivning Antal sidor Antal bilagor 34 Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftverk SAMMANFATTNING Syftet med denna rapport är att analysera både ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor för Vattenfalls storskaliga vattenkraftproduktion i Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Gimån, Dalälven och Göta älv. Utöver miljö- och kostnadsaspekten ska analysen även visa på hur förändrade produktionsvillkor påverkar funktionen som vattenkraften har i det nationella elenergisystemet gentemot andra energislag och hur det kan påverka t.ex. utbyggnaden av vindkraft. De åtgärder som har valts att redovisas är anläggning av fiskvandringsvägar för lax, minimitappningar i torrfåror samt miljöanpassade flöden som förändrad korttidsreglering, införande av vårflod och naturlig avsänkning samt minskad amplitud i regleringsmagasin. För anläggning av fiskvandringsvägar och minimitappningar i torrfåror har verksamhetspåverkan analyserats i sin helhet för varje vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion. När det gäller miljöanpassade flöden har exempel på verksamhetspåverkan för enskilda stationer tagits fram och generaliseringar av effekter på hela älvar har utförts. För ekologiska effekter har kvantitativa bedömningar gjorts för anläggning av fiskvandringsvägar medan kvalitativa bedömningar utförts för minimitappningar i torrfåror samt miljöanpassade flöden. Anläggande av fiskvandringsvägar för lax kommer få störst ekologisk effekt och minst verksamhetspåverkan i Dalälven eftersom ett självreproducerande laxbestånd skulle kunna återskapas utan ökade minimitappningar. Det går dock inte att bedriva något omfattande sportfiske på detta laxbestånd om ett livskraftigt bestånd ska kunna fortleva. I Ångermanälven bedöms, med nuvarande kunskap, tillgången till potentiella lekområden, vara så liten att åtgärden inte kan återskapa ett självreproducerande laxbestånd inom de områden där Vattenfall äger vattenkraftproduktion. Analysen visar att kostnaden för utvandrande laxsmolt som når älvmynningen i de vattendrag där en analys utförts varierar mellan cirka till SEK per individ. Det är framförallt vattentappningar i torrfåror för att återskapa lek- och uppväxtområden för lax som gör att kostnaden per producerad smolt blir mycket hög. Minimitappning i torrfåror kan få en ekologisk effekt i samtliga älvar förutom i Göta älv, Indalsälven och Dalälven vilket beror på att dessa älvar saknar längre torrlagda sträckor. Genom att tappa vatten i en helt eller delvis torrlagd fåra skapas möjlighet för olika 2 (34)

3 strömvattenlevande akvatiska organismer att etablera sig i området och ett strömvattenekosystem skapas. Det strömvattenhabitat som skapas motsvarar ett mindre vattendrag och är ofta allmänt förekommande i närliggande biflöden och är därför inte unikt. Den långsiktiga ekologiska effekten minskar dock om torrfåran utsätts för kraftiga flöden då spill måste ske av dammsäkerhetsskäl, vilket är omöjligt att helt undvika. Bedömningen av ekologiska effekter av miljöanpassade flöden som förändrad korttidsreglering, införande av vårflod och naturlig avsänkning samt minskad amplitud i regleringsmagasin är osäker eftersom det är svårt att generalisera för hela vattendrag. En minskad korttidsreglering skulle sannolikt generellt få störst ekologisk effekt eftersom denna typ av reglering har stor inverkan på biodiversitet av akvatiska organismer. Det är dock inte sannolikt att arter som tillhör de högsta hotkategorierna i den svenska rödlistan skulle gynnas av minskad korttidsreglering i vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion. Förutsättningen för att införande av mer naturliga vårflöden skulle kunna uppnå önskad effekt beror mycket på var i vattendraget den genomförs, vilka regleringsförhållanden som råder och hur strandmiljön ser ut. Åtgärden med naturlig avsänkning samt minskad amplitud i regleringsmagasin kan ge effekter på strandpartier i älv- eller regleringsmagasin där det fortfarande finns finsubstrat kvar för att möjliggöra en växtetablering. För anläggning av fiskvandringsvägar, minimitappning till torrfåror och införande av vårflöden har verksamhetspåverkan analyserats kvantitativt för hela vattendrag. Produktionsförlusterna och intäktsbortfallet uppgår till cirka 3,7 TWh per år respektive 47 miljarder SEK i kapitaliserat intäktsbortfall. Produktionsbortfallet motsvarar cirka 12 % av Vattenfalls produktion i de aktuella älvarna, ungefär 6 % av den totala svenska vattenkraftens elproduktion eller 72 % av den nuvarande årliga svenska vindkraftproduktionen. Till viss del skulle produktionsförluster av vattentappning till fiskvandringsvägar och torrfåror kunna kompenseras genom anläggning av minikraftverk som nyttjar en del av fallhöjden vid vissa vattenkraftanläggningar. Det finns dock en osäkerhet kring lönsamheten av sådana kraftverk. Installation av minikraftverk vid befintliga regleringsdammar kan även påverka dammsäkerheten. Kvantitativa analyser av förändrad korttidsreglering och naturlig avsänkning samt minskad regleringsamplitud i regleringsmagasin är mycket komplicerade och tidskrävande att utföra och har därför inte genomförts för hela älvsystem. De analyser som gjorts för enskilda stationer i Luleälven visar dock på en stor påverkan av möjligheterna att nyttja vattenkraften för effektreglering. I de kvantitativa analyser som utförts är minimitappning den åtgärd som ger störst verksamhetspåverkan både vad gäller produktionsförluster och intäktsbortfall. Minimitappningar utgör mer än 80 % av de totala produktions- respektive intäktsförlusterna. En minskad användning av korttidsreglering kommer få betydande verksamhetspåverkan eftersom många kraftverk då endast skulle kunna användas som strömkraftverk. Förändrad korttidsreglering och naturlig avsänkning samt minskad regleringsamplitud i regleringsmagasin medför att reglerkapaciteten måste ersättas. Vid hög förbrukning skulle reglerkapaciteten behöva komma från import eller annan reglerkraft som tex gasturbiner vilket skulle få stora konsekvenser för hela energisystemet. Vattenkraftens reglerkapacitet behöver också användas för den storskaliga vindkraftutbyggnad som planeras i Sverige. Både förändrad korttidsreglering och naturlig avsänkning samt minskad regleringsamplitud i regleringsmagasin skulle också ge ett betydande intäktsbortfall eftersom elproduktionen inte kan anpassas till de tider på dygnet och året när elkraftpriserna är som högst. Anläggning av fiskvandringsvägar, minimitappningar i torrfåror och miljöanpassade flöden innebär förändrande produktionsvillkor som orsakar energiförluster och intäktsbortfall om åtgärderna genomförs. Biotopvårdsåtgärder i sidovattendrag och näringstillförsel till sjöregleringsmagasin är exempel på alternativa åtgärder som inte påverkar vattenkraftproduktionen. 3 (34)

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INLEDNING Syfte Bakgrund BIOLOGISK MÅNGFALD, EKOLOGISK STATUS OCH EKOLOGISK POTENTIAL Biologisk mångfald Ekologisk status och ekologisk potential VATTENKRAFTENS BETYDELSE Vattenkraften som energislag Vattenkraftens roll i energisystemet VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD EKOLOGISKA EFFEKTER OCH VERKSAMHETSPÅVERKAN AV FÖRÄNDRADE PRODUKTIONSVILLKOR Anläggande av fiskvandringsvägar Ekologiska effekter Verksamhetspåverkan Minimitappning i torrfåror Ekologiska effekter Verksamhetspåverkan Miljöanpassade flöden Minskad korttidsreglering Införande av vårflod Naturlig avsänkning och minskad regleringsamplitud KONSEKVENSER FÖR ELENERGISYSTEMET Intäktsbortfall Produktionsförluster Förlust av reglerkraft Koldioxidutsläpp ALTERNATIVA ÅTGÄRDER Biotopåtgärder i sidovattendrag Näringstillförsel till sjöregleringsmagasin SAMMANFATTNING OCH KOMMENTARER Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor Konsekvenser för elenergisystemet REFERENSER (34)

5 1 INLEDNING 1.1 Syfte Vattenfall äger storskalig vattenkraftproduktion inom följande avrinningsområden: Luleälven, Skellefteälven, Umeälven, Ångermanälven, Indalsälven, Gimån, Dalälven och Göta älv. Vid genomförande av Ramdirektivet för vatten i Sverige har Vattenmyndigheterna lagt stort fokus på vattenkraftens miljöpåverkan. Även riksdagens miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag har fokus på vattenkraftens miljöeffekter. I de flesta fall betyder minskad miljöpåverkan från vattenkraftproduktion förändrade produktionsvillkor vilket leder till produktionsbortfall och minskade intäkter. Syftet med denna rapport är belysa både ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor i Vattenfalls storskaliga vattenkraftproduktion. Utöver miljö- och kostnadsaspekten ska analysen även visa hur förändrade produktionsvillkor påverkar den funktion som vattenkraften har i det nationella energisystemet gentemot andra energislag och hur det kan påverka t.ex. utbyggnaden av vindkraft. Rapporten är tänkt att användas som underlag inför en dialog med myndigheter om genomförande av Ramdirektivet för vatten och miljökvalitetsmålet Levande sjöar och vattendrag gällande åtgärder i vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion. Följande områden kommer att analyseras i rapporten: Vattenkraftens betydelse och roll i energisystemet. Vattenkraftens påverkan på biologisk mångfald. Ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor för storskalig vattenkraftproduktion. Konsekvenser av förändrade produktionsvillkor för vattenkraftproduktion för elenergisystemet. Denna rapport har begränsats till att analysera ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av förändrade produktionsvillkor på storskalig vattenkraft. Men det betyder inte att den småskaliga vattenkraftens påverkan av förändrade produktionsvillkor är betydelselösa för det svenska elenergisystemet. Lokalt kan den småskaliga vattenkraften ha stor betydelse elförsörjningen. 1.2 Bakgrund Genomförandet av Ramdirektivet för vatten innebär att Sverige ska kartlägga och analysera alla vatten, fastställa mål, kvalitetskrav och upprätta åtgärdsprogram för svenska vattenmiljöer samt övervaka dessa. Vilka åtgärder som ska genomföras har inte fastställts av Vattenmyndigheterna. Syftet är att uppnå målet god ekologisk status eller alternativt om det inte är möjligt att uppnå god ekologisk potential i alla vatten senast år För vissa vattendrag har målet förlängts till år 2021 på grund av att det tekniskt inte är möjligt att genomföra. Ingen status för vattenförekomsterna får försämras. Andra kvalitetskrav får dock fastställas om det finns särskilda skäl. 5 (34)

6 I riksdagens miljökvalitetsmål Levande sjöar och vattendrag anges att vattenkraften negativt påverkar möjligheterna med att uppnå miljökvalitetsmålet. Kraftverken utgör vandringshinder för fisk, fragmenterar livsmiljöerna och innebär ökad dödlighet i turbiner för fisk. Älv- och sjöregleringsmagasin har förändrat vattendragens naturlika dynamik och därför påverkat vattenlevande organismer och strandvegetation. Naturvårdsverket (2011a) har föreslagit följande preciseringar till miljökvalitetsmålet: 1) vattenkraftverk och regleringsdammar har så långt möjligt en för biologisk mångfald godtagbar minimivattenföring genom eller förbi respektive anläggning och 2) vattenkraftverk har faunapassager eller är åtgärdade så att naturlig spridning av akvatiska organismer kan ske. 2 BIOLOGISK MÅNGFALD, EKOLOGISK STATUS OCH EKOLOGISK POTENTIAL 2.1 Biologisk mångfald År 1992 i Rio de Janeiro slöts genom FN en bindande konvention om biologisk mångfald (CBD). Konventionen syftar till att bevara livets variationsrikedom på jorden och är ett gemensamt försök från världssamfundet att komma till rätta med de stora problem som förlust av ekosystem, arter och gener utgör. Konventionen undertecknades av 168 länder och har tre övergripande mål: 1) bevarande av biologisk mångfald, 2) hållbart nyttjande av mångfaldens beståndsdelar och 3) rättvis fördelning av den nytta som kan utvinnas ur genetiska resurser (Miljöportalen 2011). Den biologiska mångfalden definieras på tre olika nivåer; gen, art och ekosystem. Konventionen gäller inte bara den vilda mångfalden utan också mångfalden av förädlade (domesticerade) organismer. Den innehåller dessutom bestämmelser om nyttjandet av biologiska resurser och om genetiskt modifierade organismer (GMO). Konventionens definition av biologisk mångfald är enligt följande: Variationsrikedomen bland levande organismer av alla ursprung, inklusive landbaserade, marina och andra akvatiska ekosystem och de ekologiska komplex i vilka dessa organismer tillhör. Detta innefattar mångfalden inom och mellan arter och av ekosystem. 2.2 Ekologisk status och ekologisk potential Vattenmyndigheterna är uppdelade i fem distrikt (Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet). Dessa myndigheter har utarbetat åtgärdsprogram för att uppnå kraven på god vattenkvalitet inom vattendistrikten. Åtgärdsprogrammen är en handlingsplan för vilka åtgärder olika myndigheter och kommuner behöver vidta för att vattenförekomsterna ska uppnå god ekologisk status. Åtgärdsprogrammet, som ska ses som ett underlag för strategisk planering, är ett mycket centralt dokument i det framtida vattenvårdsarbetet. I åtgärdsprogrammen har Vattenmyndigheterna definierat begrepp som innebär förändrade produktionsvillkor för vattenkraften. Ekologisk status är den ekologiska kvaliteten för en ytvattenförekomst som inte är konstgjord eller kraftigt modifierad och uttrycks som hög, god, måttlig, otillfredsställande eller dålig. En bedömning skall ske enligt bedömningsgrunder som framgår av Naturvårdsverkets klassificeringsföreskrifter (NFS 2008:1 6 (34)

7 Naturvårdsverket 2011b). Det innebär i praktiken att en bedömning ska ske av de olika kvalitetsfaktorer och parametrar som anges i bilagorna tillföreskrifterna, för att leda fram till en samlad bedömning av vattenförekomstens ekologiska status. Ekologisk potential är den ekologiska kvaliteten hos en ytvattenförekomst som har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. I arbetet med denna förvaltningscykel uttrycks ekologisk potential som god eller måttlig vilket fastställs individuellt för varje konstgjord eller kraftigt modifierad vattenförekomst. Det sker utifrån ambitionen att åstadkomma ekologiska förbättringar i vattenförekomsten utan att det leder till en betydande negativ inverkan på miljön eller på den eller de verksamheter som ligger till grund för att vattenförekomsten har pekats ut som konstgjord eller kraftigt modifierad. I många av de vattendrag som Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion i finns sträckor som klassificerats som kraftigt modifierade. Vilka åtgärder som behöver vidtas för att uppnå god ekologisk potential i en vattenförekomst som klassificerats som kraftigt modifierad är oklart. 3 VATTENKRAFTENS BETYDELSE 3.1 Vattenkraften som energislag Sveriges elproduktion består till största del av vattenkraft och kärnkraft. Tillsammans svarar de för knappt 90 procent av den totala produktionen av el. Resten produceras med bland annat kraftvärme, kondensvärme och vindkraft. Den totala elproduktionen i Sverige år 2009 uppgick till 133,8 TWh (Figur 1). Vattenkraften stod för 65,3 TWh, vilket är cirka 49 procent av Sveriges totala elproduktion. Under ett normalår produceras cirka 65 TWh el från vattenkraft, men beroende på nederbörd kan detta avvika med cirka 15 TWh. Sveriges totala elproduktion Fördelat på energislag, 2009, TWh Kondenskraft: 0,4TWh Kraftvärme: 9,7TWh Kraftvärme i industrin: 5,9TWh Vattenkraft: 65,3TWh Kärnkraft: 50,0TWh Vindkraft: 2,5TWh Källa: Ener gimyndigheten, Ener giläget 2010 Hämtat: Figur 1 Elproduktion i Sverige år 2009 (Ekonomifakta 2011). 7 (34)

8 Vattenfall Vattenkraft är den tredje största vattenkraftproducenten i Europa. Normalårsproduktionen av el ligger på cirka 33 TWh/år. Produktionen sker i ett 50-tal storskaliga och i ett 50-tal småskaliga vattenkraftverk i Sverige och Finland. Vattenfall äger även några vattenkraftverk i Tyskland. I Sverige har Luleälven den största elproduktionen och kraftstationerna är helägda av Vattenfall. Under år 2009 stod Luleälven för en produktion på 12,8 TWh. Detta motsvarade 20 % av den totala produktionen från vattenkraft i Sverige under år 2009 (Svensk Energi 2009a). I Sverige är det billigast att producera el med vattenkraft, om man undantar el från avfallskraftvärme, när det gäller att bygga nya anläggningar. Det gäller oavsett vilken kalkylränta 1 som väljs. På andra och tredje plats kommer vindkraft respektive kärnkraft. Vattenkraft är en förnybar energikälla med inga eller mycket små utsläpp av koldioxid eller andra växthusgaser 2. Tabell 1 redovisar koldioxidutsläpp och kostnader för att producera el för olika nybyggda anläggningar i stigande kostnadsföljd. Kostnaderna baseras på en kalkylränta på sex procent där skatter, avgifter och bidrag är inräknade. I denna rapport redovisas beräknade produktionskostnader av Elforsk (2011). Det bör dock noteras att beräkningar för jämförbara produktionskostnader är komplexa, och det finns beräkningar gjorda av andra källor där kostnaderna skiljer sig något från dessa siffror 3. Ur Tabell 1 kan även utläsas att vindkraft genererar ett högre koldioxidutsläpp per producerad kwh än vad vattenkraft gör. Tabell 1 Produktionskostnader och koldioxidutsläpp för olika anläggningar Elforsk 2011* och Vattenfall 2010**). Anläggning och installerad eleffekt Installerad effekt (MW) Kostnad elproduktion (öre/kwh)* Utsläpp CO 2 (g/kwh)** Avfallskraftvärme Vattenkraft Vindkraft på land Vindkraft på land Vattenkraft Vindkraft på land Kärnkraft Biobränslekraftvärme Vindkraft till havs Kolkondens Gaskombikraftvärme Gaskombikondens Biobränslekraftvärme Vindkraft till havs Gaskombikraftvärme Avfallskraftvärme (RDF) Biobränslekraftvärme Biobränslekraftvärme Kalkylräntan är den ränta som motsvarar investerarens avkastningskrav. Investeringen beräknas med högre ränta vid högre avkastningskrav, dvs när investeringen skall generera stora intäkter. 2 T.ex. utsläpp associerade med konstruktions- och underhållsarbeten. 3 För mer information om elproduktionskostnader, se t.ex. KSU, (34)

9 3.2 Vattenkraftens roll i energisystemet Vattenkraften utgör en grundpelare i det nordiska energisystemet och har flera fördelar jämfört med andra energislag. Den främsta anledningen till vattenkraftens styrka är dess möjlighet att lagra vatten under vår och sommar då tillrinningen är som störst för att sparas till vintern då energibehovet är som störst. Detta gäller dock främst den storskaliga vattenkraften. En annan styrka är vattenkraftens tillgänglighet. Genom att produktionen är fördelad på många kraftverk påverkas det totala kraftsystemet inte nämnvärt av tillfälliga avbrott i enskilda kraftverk. Förutom att vattenkraften i Sverige står för nästan hälften av elproduktionen är den även den största reglerresursen när produktionssvängningar ska balanseras. Elbehovet i Sverige varierar och kan vara tre gånger så högt en vintermorgon jämfört med en sommarnatt. Den producerade effekten måste i varje ögonblick motsvara elbehovet och vattenkraftverk, vars produktion snabbt går att öka eller minska, används för att reglera produktionen och säkerställa balans i systemet, både i kort och långt perspektiv. I det svenska och nordiska elsystemet sker i princip all reglering, från frekvensstabilisering till lastföljning, med vattenkraft (förutom höglastreserven). Frekvensreglering skulle lika gärna kunna ske med värmekraft, som kan minska eller öka produktionen mycket snabbt. Men vad gäller dygnsregleringen är vattenkraften betydligt mer fördelaktig tack vare sin möjlighet att spara vatten under perioder med lågt elbehov. Detta gör att dygnsvariationen av elpriset i Norden är betydligt lägre än elmarknader i t.ex. kontinentala Europa utan samma tillgång på vattenkraft (Söder 2002). Vattenkraften är den överlägset bästa och billigaste reglerkällan. Eventuella begränsningar i vattenkraftens reglerfunktion innebär att annan reglerkraft måste användas. Det alternativet utgörs idag framförallt av fossilbaserade gasturbiner som snabbt kan kopplas på. De är dock betydligt dyrare. Kärnkraft är mer komplicerat som reglerkälla samt dyrare än vattenkraft. I framtiden kan troligen andra reglerresurser utvecklas till viss del men än så länge finns inte något tillräckligt bra eller utvecklat alternativ till vattenkraften. Nivån på produktionsmålet för vattenkraften skulle, enligt Energimyndighetens bedömning, behöva höjas om framtida mål om större andel förnybar energi och klimatmål ska kunna uppnås. Reglerbehovet kommer att öka i framtiden när ny förnybar energi tas in i systemet. Enligt Energimyndigheten bör därför vattendragen med störst bidrag till vattenkraftproduktionen tillsvidare lämnas utanför åtgärder för miljöanpassningar. Detta gäller framförallt om eventuella åtgärder innebär konsekvenser för reglermöjligheterna (Energimyndigheten 2008). Framtida reglerbehov som en följd av den planerade vindkraftutbyggnaden i Sverige diskuteras i kapitel 6.3. Reglering av vattenkraftens produktion medför en förändrad vattenföring, i det korta perspektivet med skarpa fluktuationer, och i ett längre perspektiv med förändrade vattenvolymer under året. Den naturliga fördelningen med höga vårflöden och minskande vattennivåer under höst och vinter, har i reglerade älvar generellt ersatts med en förminskad vårflod och ett likformigt eller ökande flöde under höst och vinter (s.k. omvänd vattenföring). 9 (34)

10 4 VATTENKRAFT OCH BIOLOGISK MÅNGFALD Storskalig vattenkraftproduktion påverkar biologisk mångfald på tre nivåer; ekosystem, art och gen. På ekosystem nivå innebär vattenkraftutbyggnad stora förändringar av de hydrologiska förhållandena i vattendrag vilket medfört en stor påverkan på den naturliga akvatiska och strandlevande faunan och floran. Regleringarna innebär att förutsättningarna för den akvatiska faunan och floran förändrats. Strömlevande organismer har ersatts av organismer som är mer anpassade till sjöliknande förhållanden och bättre tål hastiga förändringar i vattenflöden. Eftersom naturliga strömvattenhabitat till stor saknas i vattendrag med storskalig vattenkraft är denna påverkan betydande för den biologiska mångfalden. I många fall har ett nytt naturtillstånd uppkommit, områden som innan vattenkraftregleringarna haft en strömvattenkaraktär har nu ett mer sjölikt utseende. Detta nya naturtillstånd har också en biologisk mångfald om än annorlunda jämfört med det ursprungliga. Vattenkraftutbyggnaderna har även haft en stor inverkan på art nivå. Inga arter har försvunnit från Sverige där orsaken har varit inverkan av den storskaliga vattenkraftproduktionen. Däremot har arter lokalt försvunnit eller ersatts med andra mer anpassningsbara arter. Ett antal rödlistade arter bedöms vara negativt påverkade av vattenkraftsreglering (ArtDatabanken 2010). Ål och flodpärlmussla är exempel på arter där vattenkraftutbyggnaderna bedöms ha haft en negativ inverkan på beståndsstatus för dessa arter. Storskalig vattenkraftproduktion har även haft en inverkan på biologisk mångfald på gen nivå. Det beror framförallt på att kraftverksdammar utgör vandringshinder som skapar en fragmentisering av vattendragen. Detta innebär att den genetiska variationen hos vissa arter av fisk minskat genom att det genetiska utbytet mellan olika lekpopulationer upphört. Öring är ett exempel på en art där den genetiska variationen minskat genom storskaliga vattenkraftutbyggnader. 5 EKOLOGISKA EFFEKTER OCH VERKSAMHETSPÅVERKAN AV FÖRÄNDRADE PRODUKTIONSVILLKOR I nedanstående avsnitt beskrivs ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av olika åtgärder vilka innebär förändrade produktionsvillkor vid Vattenfalls storskaliga vattenkraftanläggningar. De åtgärder som har valts att redovisas är anläggning av fiskvandringsvägar, minimitappningar i torrfåror samt miljöanpassade flöden. Under varje avsnitt ges en beskrivning av vad dessa åtgärder omfattar. För anläggning av fiskvandringsvägar och minimitappningar i torrfåror beskrivs verksamhetspåverkan i sin helhet för varje vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftsproduktion. När det gäller miljöanpassade flöden har exempel på verksamhetspåverkan för enskilda stationer tagits fram och sedan har generaliseringar av effekter på hela älvar gjorts. För ekologiska effekter har kvantitativa bedömningar gjorts för anläggning av fiskvandringsvägar medan kvalitativa bedömningar utförts för minimitappningar i torrfåror samt miljöanpassade flöden. 10 (34)

11 5.1 Anläggande av fiskvandringsvägar Verksamhetspåverkan och ekologiska effekter av anläggande av vandringsvägar för fisk har analyserats för havsvandrande fisk. Eftersom de naturliga vandringshindren är kända för lax i de älvar där Vattenfall äger storskalig vattenkraft har denna art valts som exempel. För andra fiskarter är det mer oklart var de naturliga vandringshindren var belägna Ekologiska effekter Förutsättningar för att uppnå nämnvärd ekologisk effekt genom anläggning av fiskvägar för havsvandrande fisk som lax är i de flesta vattendrag obetydliga eftersom merparten av de ursprungliga lek- och uppväxtområden är överdämda. I denna rapport används en jämviktsmodell för utvärdering av hur antalet fiskvägar kan antas påverka mängden vandringsfisk (Kriström et al. 2010). För samtliga beräkningar har en effektivitet på 90 % använts för uppvandringsväg vilket innebär att 90 % av antalet uppvandrande lekfiskar framgångsrikt nyttjar vandringsvägen förbi kraftstationen. För utvandringsförlust har ett generellt värde av 15 % dödlighet använts. Det bör betonas att beräkningarna är generella. För mer detaljerade beräkningar behövs mer ingående studier av förutsättningarna vid respektive kraftstation. Arealen av tillgängliga lekområden baseras på uppgifter från Larsson och Sparrevik (2009). Dessa arealer är endast en skattning av potentiella lek- och uppväxtområden som skulle kunna återskapas eftersom inga fältinventeringar har utförts. Resultatet från beräkningarna av produktion av lekfisk och smolt om fiskvandringsvägar skulle anläggas redovisas i Tabell 2. I Ångermanälven och Dalälven är Vattenfall inte ensam ägare till de kraftstationer som är belägna mellan älvmynningen och det naturliga vandringshindret. För att ge en totalkostnad för fiskvandringsåtgärder i dessa fall har översiktliga beräkningar utförts för samtliga stationer. Nedströms de kraftstationer som har potentiella arealer av lekområden har även intäktsbortfallet för minimivattenföring motsvarande medellågvattenföring i torrfåror inkluderats i kostnaden. Analysen visar att kostnaden för utvandrande laxsmolt som når älvmynningen varierar mellan cirka till SEK per individ. Det är framförallt vattentappningar i torrfåror för att återskapa lek- och uppväxtområden för lax som gör att kostnaden per producerad smolt blir mycket hög. En jämförelse kan göras med Umeälven/Vindelälven där Larsson och Sparrevik (2009) bedömde kostnaden till cirka 300 SEK per smolt. Den stora skillnaden i kostnader beror på att den tillgängliga reproduktionsarealen i Vindelälven är mycket stor och att det endast finns ett kraftverk som påverkar fiskvandringen. I Ångermanälven, är med nuvarande kunskap, tillgången till potentiella lekområden så liten att åtgärden inte bedöms kunna återskapa ett självreproducerande laxbestånd inom de områden där Vattenfall äger vattenkraftproduktion. I två av vattendragen, Luleälven och Dalälven, finns en del potentiella lekområden kvar. I Dalälven och Luleälven bedöms det därför vara möjligt att återskapa självreproducerande bestånd. Ett självreproducerande laxbestånd bedöms även vara möjligt återskapa i Dalälven utan ökade minimitappningar. I Skellefteälven och Gimån äger Vattenfall inte några vattenkraftstationer nedströms det naturliga vandringshindret för lax. I Indalsälven saknas möjlighet att återskapa lek- 11 (34)

12 och uppväxtområden i huvudfåran eftersom dessa blivit indämda när kraftverksdammarna anlades. Områden i huvudfåran torde naturligt utgjort de huvudsakliga uppväxt- och lekområdena för lax. Tabell 2 Sammanställning över beräknad produktion och kostnad för smolt och lekfisk för anläggning av fiskvandringsvägar för lax. *Kostnad för smoltproduktion i Vindelälven. Vattendrag Antal smolt per år Antal utvandrande smolt per år Antal lekåtervandrande honor per år Areal lekområden (ha) Smoltkostnad per individ (SEK) Luleälven Skellefteälven Umeälven/ Vindelälven 300* Ångermanälven , Indalsälven Gimån Dalälven Göta älv Kommentar Akkats Lilla Lule älv och Ligga i Stora Lule älv naturliga vandringshinder. Naturliga vandringshindret beläget nedströms Vattenfalls stationer. Vandringsväg finns i Stornorrfors. Naturligt vandringshinder beläget i Fällfors, uppströms Pengfors kraftstation. Nämforsen naturligt vandringshinder. Lek- och uppväxtområden saknas i huvudfåran. Vattenfall äger inga anläggningar nedströms det naturliga vandringshindret Beräkningar utförda för sträckan Älvkarleby Avesta. Fiskväg finns vid Lilla Edet Verksamhetspåverkan Nedströms det naturliga vandringshindret för lax äger Vattenfall sex kraftstationer i Luleälven, en i Umeälven, en i Ångermanälven, fyra i Indalsälven och tre i Dalälven. I övriga vattendrag ligger Vattenfalls stationer antingen ovanför första naturliga vandringshinder eller så finns redan befintliga fiskvägar. I Ångermanälven, Indalsälven och Dalälven förutsätter migrationsmöjlighet upp till första naturliga vandringshinder även att fiskvägar anläggs vid stationer med andra ägare än Vattenfall. Dessa kostnader redovisas inte här, men har räknats i bedömningen kostnad per smolt under ekologiska effekter. Anläggningskostnader för fiskvägar är svåra att generalisera beroende på stora skillnader i lokala förhållanden. I Larsson och Sparrevik (2009) finns en sammanställning av kostnadsuppgifter från genomförda fiskvandringsåtgärder, och där används ett schablonvärde på 0,5 miljoner SEK per fallhöjdsmeter. Detta värde är dock i huvudsak baserat på anläggningar vid småskaliga stationer, och är inte helt representativt för de större stationer som behandlas i denna rapport. Till exempel blev kostnaden för den nya fiskvägen vid Stornorrfors cirka 2 miljoner SEK per fallhöjdsmeter. Det är troligt att kostnaden skulle komma att variera från 0,5 till 2 miljoner SEK per fallhöjdsmeter, och i denna rapport används därför detta spann vid 12 (34)

13 beräkningar. Fallhöjdsmeter vid varje station har approximerats med ledning av dammhöjder samt över- och nedströmsvattenytor. Vattenföringen till fiskvägen är relativt liten, 1-3 m 3 /s, men i de flesta fall behövs även lockvatten för att säkerställa dess funktion. Mängden lockvatten varierar beroende på strömfårans utseende vid utlopp, fiskvägens ingång men även andra faktorer. I denna rapport har ett lockvattenflöde på 20 m 3 /s använts vid varje station, under en period av sex månader (maj oktober). Driftkostnader har approximerats till 1 miljon SEK per år och anläggning. Intäktsbortfall har beräknats med ett elpris motsvarande 0,50 SEK/kWh vilket är baserat på ett genomsnitt av spotpriserna på Nordpol under åren Total anläggningskostnad för samtliga anläggningar har uppskattats till miljoner SEK och det årliga inkomstbortfallet för vattentappning samt driftkostnader till 336 miljoner SEK. Den totala kostnaden för anläggning inklusive det kapitaliserade (4 %) intäktsbortfallet för vattentappning till fiskvägarna uppgår till drygt 9 miljarder SEK (Tabell 3). Tappning till torrfåror och lockvatten står för den största kostnaden sett över en längre period och överstiger anläggningskostnaderna efter cirka 5 år i de flesta fall. Anläggning och drift av fiskvägar i Luleälven står för 72 % av de totala kostnaderna för fiskvägar i Vattenfalls storskaliga vattenkraftstationer. Tabell 3 Anläggningskostnader samt inkomstbortfall för vattentappning till fiskvägar. Den totala kostnaden är anläggningskostnaden inklusive det kapitaliserade (4 %) intäktsbortfallet för årliga kostnader. Vid beräkning av intäktsbortfall har ett elpris på 0,50 SEK per kwh använts 4. Vattendrag Station Höjdmeter fiskväg Anläggningskostnad fiskväg (MSEK) Produktionsbortfall (GWh/år) Intäktsbortfall (MSEK/år) Total kostnad 5 (MSEK) Luleälven Messaure Letsi Porsi Laxede Vittjärv Boden Umeälven Pengfors Stornorrfors Existerande fisktrappa Ångermanälven Forsmo Indalsälven Stadsforsen Hölleforsen Järkvissle Bergeforsen Dalälven Näs Söderfors Älvkarleby Göta älv Lilla Edet Existerande fisktrappa Totalt: Genomsnittligt spotpris på Nordpol under åren En anläggningskostnad på 2 miljoner SEK/fallhöjdsmeter för fiskväg har använts vid beräkning av total kostnad. 6 Existerande trappa behöver modifieras för fiskpassage 13 (34)

14 Det är möjligt att delvis kompensera för den produktionsförlust som uppkommer beroende på spill av lockvatten genom att anlägga minikraftverk, men eftersom lockvatten enbart spills sex månader om året är lönsamheten för en sådan anläggning tveksam. Se kapitel för vidare information om minikraftverk. 5.2 Minimitappning i torrfåror Torrfåror finns ofta belägna direkt nedströms dammanläggningar och har skapats där flödet i vattendraget minskats genom avledande i tunnlar eller kanaler till kraftstationen. De flesta torrfåror saknar en minimivattenföring och är vattenförande endast vid spill från kraftstationen vilket inträffar vid t.ex. driftstopp eller höga flöden Ekologiska effekter I de vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion är som regel större delen av alla ström- och forssträckor överdämda eller torrlagda och strömvattenhabitat är därför sällsynta (Figur 2). Genom att tappa vatten i en helt eller delvis torrlagd fåra skapas möjlighet för olika strömvattenlevande akvatiska organismer att etablera sig i området och ett strömvattenekosystem skapas. Det strömvattenhabitat som skapas motsvarar ett mindre vattendrag och är ofta allmänt förekommande i närliggande biflöden. Även om den ekologiska potentialen och biologiska mångfalden ökas i en enskild torrfåra så är sannolikt de flesta av de strömvattenhabitat som skapas och de arter som etableras redan representerade i närliggande mindre vattendrag. De vattenlevande växter, bottendjur och fisk som skulle etablera sig kan därför redan antas vara förekommande i avrinningsområdet (Jansson 2008). Sannolikt återskapas inte heller några habitat för arter som tillhör de högsta hotkategorierna i den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2010) i torrfåror som finns vid Vattenfalls storskaliga kraftstationer. Det skapade strömhabitatet i en torrfåra kan komma att utsättas för snabba och mycket kraftiga flödesförändringar vid t.ex. frånslag då dammluckorna öppnas eller vid höga flöden då spill sker (Kriström et al. 2010). Flödesförändringarna sker av dammsäkerhetsskäl och är svåra att undvika. Sådana plötsliga och kraftiga förändringar i flöde medför en mycket kraftig störning för etablerade bottendjur som riskerar att spolas bort (Englund et al. 1996). Om det finns svårigheter att åstadkomma långsiktiga effekter med hänsyn till störning vid spill från kraftstationen minskar åtgärdens betydelse. Det är därför viktigt att avgöra åtgärdens potential från fall till fall och definiera om åtgärden har möjlighet att skapa unika värden. Detta bedöms främst vara fallet då åtgärden genomförs i syfte att skapa vandringsvägar eller att återskapa reproduktionsområden för fisk. Möjligheterna till återskapande av strömhabitat i torrfåror är större där det finns möjlighet att leda spillvatten i en separat fåra eller kanal vilket är fallet vid t.ex. Dönje kraftstation i Ljusnan (Kriström et al. 2010). Sådana sidofåror är dock mindre vanligt förekommande vid Vattenfalls storskaliga kraftstationer Verksamhetspåverkan Vatten som spills till torrfåror orsakar ett produktionsbortfall motsvarande den energi som hade producerats om vattenmängden skulle ha passerat turbinerna. 14 (34)

15 Produktionsbortfallet beror på vattenmängden, den utbyggda fallhöjden och verkningsgraden. Under tidsperioder då kapacitetsspill överstiger minimitappning till torrfåran sker dock inget produktionsbortfall, eftersom vatten ändå måste spillas beroende på stationens begränsade kapacitet. Antal timmar per år med spill varierar beroende på tillrinningen samt från station till station. I denna sammanställning har ett generellt värde på 700 timmar med kapacitetsspill 7 per år använts, vilket betyder att tappning till en torrfåra måste göras under cirka 8000 timmar per år för att den ska vara ständigt vattenfylld. Produktionsbortfall uppkommer därför under cirka 8000 timmar per år. Vid stationer med ytutskov kan det under delar av året vara omöjligt att släppa en minimivattenföring till torrfåran eftersom vattennivån inte når upp till utskoven. Av de aktuella dammarna vid torrfåror är det 14 av 22 dammar som enbart har ytutskov. Dessa är i huvudsak belägna i älvmagasin med begränsad regleringsamplitud. En initial genomgång av vattennivåer vid dessa dammar visar att vattentappning via ytutskov inte skulle vara något tekniskt större problem. Figur 2 Torrfåra nedströms Seitevare kraftstation i Lilla Luleälven. Medellågvattenföring (MLQ) alternativt lägsta lågvattenföring (LLQ) anses vara den vattenföring som begränsar förekomsten av akvatiska organismer i ett vattendrag. Tabell 4 redovisar produktionsbortfall vid spill av MLQ eller LLQ till torrfåror i Vattenfalls storskaliga stationer med en torrfåra längre än 100 meter. Det totala produktionsbortfallet är ungefär 1,8 TWh per år med LLQ och 3 TWh per år med MLQ, vilket motsvarar cirka 10 respektive 16 % av den normala årsproduktionen för de stationer i vilka det sker vattenspill. Intäktsbortfallet är för minimitappning motsvarande LLQ och MLQ är cirka 0,9 respektive 1,5 miljarder SEK per år. Motsvarande siffror för det kapitaliserade värdet (4 %) uppgår till 23 respektive 38 miljarder SEK. 7 Kapacitetsspill innebär att spill sker eftersom vattenföringen överstiger turbinernas maxkapacitet och därmed måste överstigande mängd vatten spillas förbi turbinerna. 15 (34)

16 Vattendrag Tabell 4 Verksamhetspåverkan av minimitappning till torrfåror. Vid beräkning av inkomstbortfall har ett elpris på 0,50 SEK per kwh använts. (* Årsproduktion för samtliga Vattenfalls stationer per vattendrag) Källa stationsdata: Vattenfall Vattenkraft, Källa vattenföring: SMHI, 2011) Anläggning Fallhöjd (m) LLQ (m 3 /s) MLQ (m 3 /s) Genomsnittlig årsproduktion (GWh/år) Lägsta lågvattenföring Produktionsbortfalbortfall Inkomst- (GWh/år) (MSEK/år) Medellågvattenföring Produktionsbortfalbortfall Inkomst- (GWh/år) (MSEK/år) Luleälven 13824* Vietas Porjus Harsprånget Messaure Seitevare Randi Akkats Letsi Skellefteälven 1718* Bastusel Gallejaur Umeälven 5273* Gejmån Gardikfors Juktan Umluspen Stornorrfors Ångermanälven 4133* Stalon Åsele Lasele Kilforsen Nämforsen Forsmo Indalsälven Inga stationer med längre torrfåror Gimån 393* Torpshammar Dalälven Inga stationer med längre torrfåror Göta älv Inga stationer med längre torrfåror Totalt Om tappning i torrfåror införs i kombination med att fiskvägar byggs, minskar den sammanlagda inkomstbortfallet med cirka 10 % eftersom det i vissa stationer då redan spills vatten som lockvatten till fiskvägen. Det är möjligt att delvis kompensera för den produktionsförlust som uppstår genom att anlägga ett minikraftverk vid dammen, som nyttjar dammväggens fallhöjd innan vattnet når torrfåran. En liknande lösning har t.ex konstruerats i Stornorrfors, där ett minikraftverk utnyttjar fisktrappans lockvatten. Den potentiella fallhöjden i ett minikraftverk beror på geografin vid dammläget, och framför allt dammväggens höjd. 16 (34)

17 Tabell 5 visar approximationer på den potentiella fallhöjden för ett minikraftverk vid varje station med torrfåra. Tabell 5. Sammanställning av möjlig fallhöjd i minikraftverk som skulle kunna nyttja vattenföring tappad till torrfåror. Vattendrag Anläggning Fallhöjd existerande station (m) Fallhöjd minikraftverk (m) Luleälven Vietas Porjus Harsprånget Messaure Seitevare Randi Akkats 46 5 Letsi Skellefteälven Bastusel Gallejaur Umeälven Gejmån Gardikfors 43 7 Juktan 85 5 Umluspen 34 5 Ångermanälven Stalon Åsele 11 7 Lasele Kilforsen 99 5 Nämforsen 22 5 Forsmo Gimån Torpshammar Totalt Det finns ingen relation mellan ett vattenkraftverks fallhöjd och vilken fallhöjd som skulle kunna nyttjas till ett minikraftverk, och det är inte troligt att det vid samtliga stationer i ovanstående tabell skulle vara ekonomiskt försvarbart att anlägga minikraftverk. Seitevare, Messaure och Harsprånget i Luleälven är exempel på stationer där det skulle finnas stor fallhöjd för ett minikraftverk. Sammanlagt skulle upp till 20 % av det produktionsbortfall som redovisas i Tabell 4 kunna kompenseras på detta sätt, dock till relativt höga anläggningskostnader. Lönsamhetsbedömning för minikraftverk måste göras från fall till fall, men generellt är det mer fördelaktigt vid stationer med hög fallhöjd vid dammväggen. Driftkostnaderna är låga och därmed blir grundinvesteringen relativt produktion avgörande för lönsamheten. Den här typen av minikraftverk har installerats vid ett flertal anläggningar runt om i världen, med varierande kostnadsangivelser. I Frankrike håller t.ex. en serie 17 (34)

18 dammar i floden Rhen på att förses med minikraftverk för en genomsnittlig kostnad på 26 MSEK per installerad MW (CNR, 2011). I Sverige finns erfarenheter från Stornorrfors och Abelvattnet där liknande stationer nyligen installerats för cirka 15 respektive 22 miljoner SEK per installerad MW (e-post Leif Ask Vattenfall Vattenkraft 2011). Det motsvarar uppskattningsvis 8 produktionskostnader på öre/kwh, vilket kan jämföras med vindkraft, öre/kwh (land- och havsbaserad) eller kärnkraft ca 50 öre/kwh (se Tabell 1). Eftersom minikraftverken installeras vid existerande dammar måste även dammsäkerhetsaspekter tas hänsyn till och det kan ge ökade kostnader samt problem att anlägga kraftverken. Baserat på tillgänglig information är det rimligt att det på av anläggningarna angivna i Tabell 5 skulle vara lönsamt och genomförbart att installera minikraftverk om tappning till torrfåror infördes. 5.3 Miljöanpassade flöden Miljöanpassade flöden kan definieras som det vatten som antas behöva rinna i ett vattendrag för att upprätthålla en förutbestämd ekologisk status. Målen med ett miljöanpassat flöde kan variera från att bevara en enskild art till att upprätthålla ett ekosystem (Renöfelt och Nilsson 2005). Miljöanpassningar av flödesregimer i vattenkraftreglerade vattendrag kan innebära många olika typer av förändringar av flödesregimen. I denna studie har valts att analysera ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av minskad korttidsreglering, införande av vårflod samt naturlig avsänkning av vattenstånd och minskad regleringsamplitud Minskad korttidsreglering Kriström et al. (2010) analyserade olika hydrologiska parametrar i ett stort antal svenska reglerade och oreglerade vattendrag. Det visade sig att det som mest skiljer reglerade och oreglerade vattendrag från varandra var parametrar som hör ihop med korttidsreglering. Därför har störst fokus lagts på att beskriva ekologiska effekter och verksamhetspåverkan av minskad korttidsreglering. Ekologiska effekter En förutsättning för att få bestående effekter av en minskad korttidsreglering i ett vattendrag är att nolltappning inte får förekomma. Analys av flödesdata från oreglerade vattendrag indikerar att det finns en definierad lägre gräns för årsmedellågvattenföringen i förhållande till årsmedelvattenföringen i ett vattendrag. Om nolltappning förekommer i ett vattendrag försvinner alla lämpliga habitat för strömlevande organismer eftersom ett sjöekosystem skapas (Kriström et al. 2010). En minskad korttidsreglering gynnar bottenfaunaarter som filtrerar vattnet på födopartiklar och därför är beroende av ständigt strömmande vatten. Exempel på sådana arter är knottlarver och filtrerande nattsländelarver. Både öring och harr gynnas av minskad korttidsreglering genom ökad tillgång på driftföda och förbättrad syresättning av rommen när den ligger nedgrävd i bottensubstratet. Men om en minskad korttidsreglering ska kunna vara till någon nytta för dessa fiskarter måste det 8 Baserat på statistik och beräkningar från European Small Hydropower Association (ESHA, 2007) 18 (34)

19 finnas kvar lek- och uppväxtområden i vattendraget. I de vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion är de flesta strömsträckor indämda genom att kraftverksdammar har anlagts. Det är inte sannolikt att arter som tillhör de högsta hotkategorierna i den svenska rödlistan (ArtDatabanken 2010) skulle gynnas av minskad korttidsreglering i vattendrag där Vattenfall bedriver storskalig vattenkraftproduktion. Verksamhetspåverkan Att begränsa stationers möjlighet till korttidsreglering kan analyseras dels utifrån en enskild station, dels i ett större systemperspektiv med utgångspunkten att en större mängd eller samtliga stationer skulle omfattas av samma krav. Olika stationer regleras olika kraftigt, beroende på vattendom, vattenföring, magasin, årstid, turbintyper och styrutrustning. Letsi kraftstation i Luleälven är ett exempel på en station som regleras kraftigt för att producera under timmar med hög elförbrukning, medan Älvkarleby i Dalälven är ett exempel på en måttligt reglerad station. Figur 3 och Figur 4 visar vattenföringen i kraftstationerna Letsi och Älkarleby under fem dagar i januari år 2009, jämfört med en simulerad naturlig (oreglerad) vattenföring 9. Figur 3 illustrerar en förutsägbar och hårt reglerad vattenföring som är lika dag för dag med nolltappning under natten och toppar när elbehovet är som störst, jämfört med Figur 4 som också visar stora variationer under dygnet men är inte lika tydligt reglerat för att tillgodose toppar i elförbrukningen. Att begränsa korttidsreglering skulle innebära ett krav att hålla flödet mer konstant under dygnet och därmed undvika snabba flödesförändringar. Stationen skulle generellt kunna producera lika mycket el per dygn, men produktionen skulle vara jämt fördelad över hela dygnet, och nolltappning skulle inte vara tillåtet. Generellt varierar kraftpriserna över dagen med förhållandet 1,1 under högbelastningsperioder och 0,9 under låglast 10. För en enskild station som normalt korttidsreglerar innebär det ett intäksbortfall på cirka 9 %, om regleringskapaciteten begränsas. För t.ex. Letsi kraftstation skulle det innebära ett intäktsbortfall motsvarande cirka 80 miljoner SEK per år. Generellt kan sägas att en begränsning av korttidsregleringen skulle få mest betydande konsekvenser för kraftstationerna i Luleälven, medan konsekvenserna i Dalälven skulle vara mindre. Inom respektive vattendrag finns också variationer mellan stationer beroende på hur mycket de används för korttidsreglering. I ett större perspektiv, om man antar att korttidsregleringen skulle begränsas i samtliga vattenkraftsstationer, skulle det få större konsekvenser på kraftsystemet och elpriserna. Priserna på den nordiska elmarknaden varierar mellan år och säsong framför allt beroende på vattentillgång, och tid på dygnet beroende på efterfrågan. Under år 2009, som var ett år med relativt god tillrinning, varierade timsmedelpriset under ett dygn från cirka EUR/MWh. Under det torra år 2010 var variationen istället EUR/MWh, vilket illustrerar vattenkraftens inverkan på kraftsystemet och elpriset. Under ett torrt år blir elen dyrare och variationen under dygnet något större. 9 Det oreglerade flödet är baserat på flödet i en oreglerad älv (Pite Älv) och omräknat till respektive kraftstations vattenföring. Detta skall betraktas som ett exempel på hur det skulle kunna se ut. 10 Om medelpriset är 0,50 SEK/kWh är priset på dagen cirka 0,55 SEK och under natten cirka 0,45 SEK. 19 (34)

20 Effektbehovet varierar mellan cirka GW under en sommardag och GW under en vinterdag, och denna skillnad på upp till 10 GW kommer idag i huvudsak från vattenkraftverk som ökar produktionen. Vid ett krav på jämn produktion skulle denna toppbehovsförsörjning behöva komma från något annat håll, antingen via import eller genom t.ex. gasturbiner. Vattenkraftens reglering är en förutsättning för de förhållandevis små skillnader på elpriset mellan låg- och högbelastningsperioder som råder inom det nordiska elsystemet och en effekt av minskad korttidsreglering skulle vara högre priser under högbelastningsperioder. Vattenkraftens reglerkapacitet, som förutsätter användning av korttidsreglering, är även starkt länkad till den planerade vindkraftutbyggnaden, vilket diskuteras i kapitel 6.3. Letsi, Luleälven. 5 dagar i januari Timsmedel (m3/s) Oreglerat flöde Letsi, Luleälven Timme Figur 3 Korttidsreglering i Letsi kraftstation. Älvkarleby, Dalälven. 5 dagar i januari Timsmedel (m3/s) Älvkarleby, Dalälven Oreglerat flöde Timme Figur 4 Korttidsreglering i Älvkarleby kraftstation. 20 (34)

Vattenfall Vattenkraft AB

Vattenfall Vattenkraft AB Vattenfall Vattenkraft AB Vattenkraft/Miljöåtgärder Pite havsbad 2012 0507 Thord Lindström PY-MP Elproduktionssystemet 2 Vattenfall Vattenkraft AB enskilt, på nätet och i branschen Konkurrans utsatt marknad

Läs mer

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN

Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan EXTERN Miljöförbättrande åtgärder för vattenkraft värdering av ekologiska effekter och verksamhetspåverkan ETERN Erik Sparrevik Martin Nilsson 2009-01-14 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer

Läs mer

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft

Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013-04-19 1 Program för biologisk mångfald - Vattenfall Vattenkraft Erik Sparrevik 2013.04.19 Bakgrund till programmet Fokus på vattenkraft

Läs mer

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte

Tappning i fiskväg 1,5 m3/s, vid de stationer där torrfåra inte. Tappning i fiskväg 3 m3/s, vid. de stationer där torrfåra inte Bilaga till "Sammanställning av uppskattade anläggningskostnader för fiskvägar samt vattenföringsdata för storskaliga vattenkraftverk Sverige" daterad 2014-02-10, i vilken utförligare metodikbeskrivning

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Bilaga 1 - Sammanställning per åtgärdsområde Fortum lämnar i det följande synpunkter på de avrinningsområden där företaget bedriver reglering och

Läs mer

Att definiera god ekologisk potential

Att definiera god ekologisk potential Länsstyrelsen Västernorrland Att definiera god ekologisk potential Förslag på metod för kraftigt modifierade vatten särskilt nedre Faxälven Omslagsbild: Ramsele kraftverks reglerdamm Fotograf: Madelen

Läs mer

Vattenkraften och miljön

Vattenkraften och miljön Vattenkraften och miljön Elforsk slutseminarium 20-21 oktober 2010 Richard Holmgren Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AKKATS Kraftstation Jokkmokk Vattenfall AB Vattenfall Vattenkraft i siffror Vattenfall

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 2 ÅTGÄRDER I SIDOVATTENDRAG 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SIDOVATTENDRAG... 3 2 SKADOR

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT DELRAPPORT 1 KOMPENSATION AV REPRODUKTIONSSKADOR PÅ FISK GENOM FISKUTSÄTTNINGAR 2012-05-15 Mats Larsson VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

Läs mer

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål

Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Skyldigheter och åtgärdsstrategi för ål Delrapport Erik Sparrevik 2007-02-01 Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer DELRAPPORT 2007-02-01 2401300 Författare Uppdragsnamn Erik

Läs mer

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan

Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan PM 1 (17) 48 Miljöanalys Pär Granström 026-17 12 40 per.granstrom@x.lst.se Förslag till prioriterade objekt vid en omprövning av vattendomar i Ljusnan nedströms Laforsen och Voxnan Förord Detta förslag

Läs mer

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige

Urvalet av vattenkraftanläggningar är inte representativt för att dra slutsats om 4,7 % produktionshöjning i Sverige 2013-06-14 Vattenfalls kommentarer på rapporten Sweden s Evolving Hydropower Sector: Renovation, Restoration and Concession Change (Peter M. Rudberg, Stockholm Environment Institute - SEI, Project Report

Läs mer

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN

ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN ANSÖKAN OM UTRIVNING AV AUGERUMS KRAFTVERKSDAMM I LYCKEBYÅN Samrådsunderlag enl 6 kap 4 MB 2014-05-09 2 (12) 1 INLEDNING... 4 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 4 3 LOKALISERING... 5 4 HYDROLOGISKA DATA...

Läs mer

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen

Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Lule älv Åtgärder som påverkar produktionen Vattenreglering Lule älv Luleå, 2013-03- 22 Thord Lindström, Vattenfall Vattenkraft AB Nordiska elsystemet Norden är ett gemensamt elkraftsystem En gemensam

Läs mer

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga

Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga 1(9) Vattenkraftens framtida bidrag till ökad kapacitet och reglerförmåga Ett framtidsscenario för vattenkraften i Skellefteälven Inspel till Energikommissionen 1. Sammanfattning Vattenkraften är en mycket

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 18. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se 1 (12) Läget på elmarknaden Vecka 18 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 18 har vårfloden fortsatt i både Sverige och Norge. Samtidigt börjar den svenska kärnkraften

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurera de vatten som är vattenkraftsskadade 1974, nätverk, 1984 samorganisation

Läs mer

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet

Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Praktiska och ekonomiska begränsningar i att reglera vatten samt vattenkraftdirektivet Claes Hedenström Communication/Business Relations Production, Vattenfall Policy ansvarig vattenkraft NEPP seminarium

Läs mer

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter

Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter Vattenkraften i ett framtida hållbart energisystem Innehåll Vattenkraften i Sverige (bakgrund) Framtida möjligheter! Klimatförändringen?! Förändrat produktionssystem?! Vattendirektivet? Vattenkraften i

Läs mer

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?

Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund VATTENFALLS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med

Läs mer

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29

Appendix 1 1 (5) Environment/Birgitta Adell 2015-04-29 Appendix 1 1 (5) Bilaga 1- Åtga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Fortum ställer sig bakom de kommentarer som framförts av Vattenregleringsföretagen i deras bilaga till remissvar angående

Läs mer

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet.

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per distrikt och avrinningsområde framgår av svaren till respektive Vattenmyndighet. Vattenmyndigheten i Bottenvikens vattendistrikt Global Unit Generation E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 312 21 Laholm www.eon.se Johan Tielman Tel 0705-73 44 14 johan.tielman@eon.se Besöksadress: Industrigatan

Läs mer

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002. Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Fiskevårdsplan för Bäljane å 2002 Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb Lund 2002-06-25 Eklövs Fiske och Fiskevård Anders Eklöv Eklövs Fiske och Fiskevård Håstad Mölla, 225 94 Lund Telefon: 046-249432

Läs mer

Vattenreglering vad är det?

Vattenreglering vad är det? VATTENREGLERING Lars Skymberg, Fortum Vattenreglering vad är det? Med vattenreglering avses ändring av vattenföring och vattenstånd i ett vattendrag till förmån för annan vattenverksamhet, i vårt fall

Läs mer

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats.

Synpunkter av mer detaljerad karaktär, per dishikt och avrinningsområde lämnas till Vattemuyndigheternas webbplats. .. e-dn Vattenmyndigheterna i Södra Östersjön, Västerhavet, Norra Östersjön, Bottenhavet och Bottenviken -;'3 -;S6 ;;.~ 10._-. _~--... ANK 2 1 Jff) '[):l :>t} E.ON Vattenkraft Sverige AB Box 34 31221 la

Läs mer

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk

Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö. Sara Sandberg Elforsk Branschgemensam forskning och utveckling inom vattenkraft och miljö Sara Sandberg Elforsk Agenda Om Elforsk Krafttag ål Funktionella metoder för odling av fysiologiskt naturanpassad smolt Vattenkraft miljöeffekter,

Läs mer

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt

Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt 1(8) Bilaga till Vattenregleringsföretagens svar på Samråd, dnr 537-7197-14 Synpunkter på miljökvalitetsnorm i enskilda vattenförekomster, Bottenhavets Vattendistrikt VRF samordnar årsreglering i sex av

Läs mer

Miljödeklaration EPD. Vatten S-P-00188. Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden

Miljödeklaration EPD. Vatten S-P-00188. Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden Miljödeklaration EPD Vatten Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden S-P-00188 S-P-00088 2015-02-15 Sammanfattning av EPD för el från Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden

Läs mer

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin

HUVA - Hydrologiskt Utvecklingsarbete inom Vattenkraftindustrin Kurs i vattenkrafthydrologi december 2012 - Vattenreglering Emma Wikner - Statkraft Karin Larsson - Vattenregleringsföretagen Storsjön med utsikt över Frösön Definition MB 11 kap 5 : Med vattenreglering

Läs mer

Miljo organisationernas positionspapper om miljo anpassning av svensk vattenkraft Vattenkraften måste bli långsiktigt hållbar Vattenkraften är en viktig del av en helt förnybar energiförsörjning. Den har

Läs mer

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion

Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion 26 juni 2008 Näringsdepartementet Via E-post Ert diarenummer: N2008/1408/E Remissvar: SOU 2008:13, Bättre kontakt via nätet om anslutning av förnybar elproduktion Svensk Vindenergi, lämnar härmed följande

Läs mer

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE

KRAFTLÄGET I NORDEN OCH SVERIGE Nr 5-1, uppdaterad: 1 februari 5 Svensk Energi ger ut Kraftläget i Ett förtydligande av begreppet är att Island inte är med i denna sammanställning. De nordiska uppgifterna har källan Nord Pool och de

Läs mer

Vattenkraft. Innehåll

Vattenkraft. Innehåll Vattenkraft Från Wikipedia Denna artikel anses inte skriven ur ett globalt perspektiv. Hjälp gärna till och förbättra texten (http://sv.wikipedia.org/w/index.php? title=vattenkraft&action=edit) om du kan,

Läs mer

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12

Remissvar Havsbaserad vindkraft M2015/2349/Ee, ER 2015:12 Skellefteå 2015-06-16 1(6) Dokumentnummer 641955-v4 Handläggare Stefan Skarp Affärsområde Produktion Telefon 0910-77 25 00 Energienheten Kansliråd Fredrik von Malmborg Telefon 08-405 19 59 E-post fredrik.vonmalmborg@regeringskansliet.se

Läs mer

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se

Läget på elmarknaden Vecka 9. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se 1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 9 Ansvarig: Jens Lundgren Jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Under vecka 9 hade Norden ett gemensamt pris en fjärdedel av tiden. De genomsnittliga spotpriserna för olika

Läs mer

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008

Fortum och vattenkraften - aktuella frågor. Hans Rohlin 30 September 2008 Fortum och vattenkraften - aktuella frågor Hans Rohlin 30 September 2008 Fortum Fortum Distribution Fortum Markets Fortum Generation Portfolio Management and Trading Fortum Service Partner genom hela energikedjan

Läs mer

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog

UPPDRAGSLEDARE. Fredrik Wettemark. Johanna Lindeskog UPPDRAG Modellering av översvämning i Höje å UPPDRAGSNUMMER UPPDRAGSLEDARE Fredrik Wettemark UPPRÄTTAD AV Johanna Lindeskog DATUM INLEDNING Höje å flyter genom de tre kommunerna Lomma, Lund och Staffanstorp

Läs mer

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling.

10. Vatten. Kommunens övergripande mål Danderyd ska ha en god och hälsosam miljö samt arbeta för en långsiktigt hållbar utveckling. 10. Nationella mål är livsviktigt för människan och en förutsättning för allt liv på jorden. Vattnet rör sig genom hela ekosystemet, men för också med sig och sprider föroreningar från en plats till en

Läs mer

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten

Övertorneå kommun - översiktsplan. BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Övertorneå kommun - översiktsplan BILAGA till miljökonsekvensbeskrivning Miljökvalitetsnormer för ytvatten Sammanställd av Mia Sundström, MAF arktiktkontor AB, 2013 Miljökvalitetsnormer Det svenska genomförandet

Läs mer

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta

Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Fiskvägar, omlöp och torrfåror konsekvenser och miljönytta Erik Sparrevik 2015-05-21 Innehåll Inledning Vandringshinder Prioritering av fiskvägar Olika typer fiskvägar och avledningsanordningar Exempel

Läs mer

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten

Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Mål och normer: Kvalitetskrav på ytvatten Syfte Vattenmyndigheterna ska klassificera den ekologiska och kemiska statusen i våra svenska ytvatten för att kunna avgöra var det behövs åtgärder för att klara

Läs mer

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft

MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15. VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft MILJÖFÖRBÄTTRANDE ÅTGÄRDER VATTENKRAFT HUVUDRAPPORT 2012-05-15 VATTENFALL VATTENKRAFT Miljöförbättrande åtgärder vattenkraft Dokumenttyp Dokumentidentitet Rev. nr. Rapportdatum Uppdragsnummer RAPPORT 2012-05-15

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

En rapport från Villaägarnas Riksförbund

En rapport från Villaägarnas Riksförbund FORTUMS VINST Q1 2009 En rapport från Villaägarnas Riksförbund 2009-04-29 Denna rapport är framtagen av Villaägarnas Riksförbund för att belysa de stora elbolagens vinster. Rapporten är framtagen med hjälp

Läs mer

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen.

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel med el för uppvärmning och tillkännager detta för regeringen. Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:721 av Jan Lindholm (MP) El för uppvärmning Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om sårbarhet och systemfel

Läs mer

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.

Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och

Läs mer

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder?

Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Vad är potentialen för efterfrågeflexibilitet hos svenska hushållskunder? Amanda Sten (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan) Katja Åström (MSc Hållbar Energiteknik, Kungliga Tekniska Högskolan)

Läs mer

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås

www.svenskvattenkraft.se Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Vattenkraft SERO:s energiseminarium 2011-03-12 i Västerås Småskalig vattenkraft naturnära energiutvinning F = H * Q * g F är effekten i kw H är fallhöjden i meter Q är flödet i m 3 /s g är jordens dragningskraft

Läs mer

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning

KLARÄLVENS VATTENRÅD 2015-04-27. AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de. Sammanfattning AÄ rende 34925-2014: Remissvar - Vattenfo rvaltning Klara lvens avrinningsomra de Sammanfattning Klarälvens vattenråd ser positivt på att vattenfrågorna genom EUs vattendirektiv har fått ett större fokus

Läs mer

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar

Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,

Läs mer

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013

FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 FISKEVÅRDSPLAN VEGEÅ 2013 Ett samarbete mellan Findus Sverige AB, Vegeåns Vattendragsförbund & lokala fiskeriintressen Förslag på åtgärder i samband med donation från Findus för restaureringsprojekt i

Läs mer

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken?

Underlagsrapport 2. Mål och medel för energipolitiken? Underlagsrapport 2 Mål och medel för energipolitiken? Dnr: 2015/046 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser Studentplan 3, 831 40 Östersund Telefon: 010 447 44 00 Fax: 010 447 44 01

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft

Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1535 av Cecilie Tenfjord-Toftby och Sten Bergheden (båda M) Snabbutredning av småskalig vattenkraft Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom

Läs mer

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften

Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09. Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Samhällsbyggnadsenheten Ledningskontoret 2009-06-09 Samhällsekonomiska effekter vid en utbyggnad av vindkraften Innehållsförteckning Inledning... 3 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Avgränsningar... 3 Målsättning

Läs mer

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation

Älvräddarna. Älvräddarnas Samorganisation Älvräddarna Christer Borg, ordförande Älvräddarna, en av 27 experter i Vattenverksamhetsutredningen Stopp för ny vattenkraft Restaurering av de vattendrag som är vattenkraftsskadade Småskaliga kraftverk

Läs mer

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer

Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft

Läs mer

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker?

Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Lektionsupplägg: Behöver vi våtmarker? Våtmarker är inte bara viktiga för allt som lever där, utan även för omgivningen, för sjöarna och haven. Men hur ser de ut och vad gör de egentligen som är så bra?

Läs mer

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45

Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Flödesdata inom fysisk påverkan - möjligheter och konflikter? Johan Kling johan.kling@lansstyrelsen.se 031-60 59 45 Fysisk påverkan Påverkan på kontinuiteten Möjlighet till spridning och fria passager

Läs mer

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas

6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas 6 Högeffektiv kraftvärmeproduktion med naturgas El och värme kan framställas på många olika sätt, genom förbränning av förnybara eller fossila bränslen, via kärnklyvningar i kärnkraftsverk eller genom

Läs mer

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12

Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand. Stockholm 2009.01.12 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen, enhet 3 Box 1104 131 26 Nacka Strand Stockholm 2009.01.12 Yttrande över Fortum Dalälven Kraft AB:s ansökan om att anlägga ett nytt kraftverk i anslutning till Untra kraftverk

Läs mer

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp

Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Handlingsplan 2015-2025 Enskilda avlopp Dokumenttyp Plan För revidering ansvarar Sa mhällsbyggnadschef Dokumentet gäller till och med 2015-01-01 2025-12-31 Diarienummer 2014-532 403 Uppföljning och tidplan

Läs mer

Kunskapsunderlag för delområde

Kunskapsunderlag för delområde Kunskapsunderlag för delområde 13. Unnåns avrinningsområde Version 1.0 2015-03-31 2 13. Unnåns avrinningsområde Länsstyrelsen Dalarna 2015 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Naturvärden och skyddade

Läs mer

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar

Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Miljökvalitetsnormer och miljöundersökningar Johan Kling Havs- och vattenmyndigheten JOHAN KLING Johan.kling@havochvatten.se Två typer av miljökvalitetsnormer men också möjlighet för undantag God ekologisk

Läs mer

ENERGISEMINARIUM I GLAVA

ENERGISEMINARIUM I GLAVA www.svenskvattenkraft.se ENERGISEMINARIUM I GLAVA 2011-09-12 Svensk Vattenkraftförening Ideell, politiskt oberoende förening. Intresseförening för småskalig vattenkraft. Grundades 1980. 800 medlemmar.

Läs mer

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun.

1. Miljö- och hälsoskyddsnämnden beslutar att upphäva beslut Mhn 148/2013, Reviderade anvisningar för enskilda avlopp i Halmstads kommun. 1(6) Tjänsteskrivelse 2015-05-13 Diarienummer: 2015-2493 Version: 1,0 Beslutsorgan: Miljö- och hälsoskyddsnämnden Enhet: Hälsoskyddsavdelningen Handläggare: Ingela Caswell E-post: ingela.caswell@halmstad.se

Läs mer

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt

Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns vattendistrikt Torshälla stads nämnd 2015-02-12 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning & administration TSN/2014:413 Ulrika Hansson 016-710 73 25 Torshälla stads nämnd Yttrande över förvaltningsplan för Norra Östersjöns

Läs mer

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön)

övrigt Fångsten av gädda, abborre, lake och gös i Larsmo-Öjasjön under perioden 1997-2007 (statistik uppsamlad av fiskelagen runt sjön) Larsmo-Öjasjön Uppgifterna om fiskfångsterna i Larsmo-Öjasjön presenteras nedan och baserar sig på fiskeområdets insamlade statistik från medlemsorganisationerna samt på utförda fiskeriundersökningar.

Läs mer

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade.

Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned medan systempriset i Norden ökade. 1 (11) Läget på elmarknaden Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Under veckan som gick närmade sig systempriset i Norden det svenska priset på el. I Sverige gick priserna ned

Läs mer

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG

SKELLEFTEÅ KRAFT. Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG Delårsrapport januari - augusti 2008 SKELLEFTEÅ KRAFT Delårsrapport 2008-01-01--08-31 KONCERNEN I SAMMANDRAG Högt elpris och hög produktion höjer resultatet. Omsättningen har under årets två första tertial

Läs mer

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh]

Table A: Visar den årliga kostnaden för aktörerna. En aktör. Aktör 1 2 3 4 5 6 7 8. Allmänt. Installerad effekt [MW] [GWh] Sammanfattning Sverige har ett ambitiöst mål som syftar till att öka andelen förnybar energiproduktion. Energimyndighetens befintliga planeringsmål är att Sverige skall producera 10 TWh årligen från vindkraft

Läs mer

Nationell strategi för hållbar vattenkraft

Nationell strategi för hållbar vattenkraft Nationell strategi för hållbar vattenkraft Bakgrund Sveriges regering och riksdag har fastställt nationella mål inom vattenmiljöområdet och energiområdet. Sverige har även förbundit sig att genomföra olika

Läs mer

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA

LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-9 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 46 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 24,9 EUR/MWh, vilket var lägre än förväntat. Uppdaterade siffror visar att

Läs mer

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken

Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:

Läs mer

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021

Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Bilaga 1:39 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Österdalälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås

Läs mer

Lägesrapport Nordisk elmarknad

Lägesrapport Nordisk elmarknad 215-11-2 E.ON Sverige AB Veckorapport, v. 45 Lägesrapport Nordisk elmarknad Sammanfattning Förra veckans nordiska spotpris blev 26,6 EUR/MWh, vilket var som förväntat. Uppdaterade siffror visar att det

Läs mer

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 2013-12-13 Rapport Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013 Aquanord AB Bakgrund och syfte Skarvsjön har till skillnad från de flesta andra sjöar två utlopp, ett i sjöns norra

Läs mer

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista

Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista REMISS Sida 1(9) Datum Beteckning Enheten för resurstillträde 2011-03-18 13-1356-11 Handläggare Ert Datum Er beteckning Martin Rydgren 031-743 04 32 Enligt sändlista Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36)

Läs mer

Dalälvens vattenkraftssystem

Dalälvens vattenkraftssystem Hållbar vattenkraft i Dalälven Dalälvens vattenkraftssystem Claes Kjörk, Fortum Anna Hedström-Ringvall, DVF Kent Pettersson, Fortum Nicklas Hjerdt, SMHI Per-Erik Sandberg, Länsstyrelsen Dalarna 15 september

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Säkerheten vid våra kraftverk

Säkerheten vid våra kraftverk Säkerheten vid våra kraftverk Tillsammans kan vi öka säkerheten Ett vattenkraftverk är mäktigt att uppleva på nära håll. Det ger respekt och förståelse för naturens krafter. Vi på Vattenfall vill gärna

Läs mer

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN

ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN ÅTGÄRDSPRIORITERING I VATTENKRAFTEN Richard Holmgren, Miljöchef Vattenfall Vattenkraft AB Vattendagarna I Umeå 25-26 oktober 2016 INNEHÅLL Vattenkraftens framtida roll Prioritering av miljöåtgärder Så

Läs mer

Elfiske i Jönköpings kommun 2012

Elfiske i Jönköpings kommun 2012 Elfiske i Jönköpings kommun 2012 De genomförda elfiskena har skett framförallt som uppföljning av tidigare fisken eller som uppföljningen av och inför fiskevårdsinsatser i Tabergsån, Lillån i Huskvarna

Läs mer

Miljösituationen i Malmö

Miljösituationen i Malmö Hav i balans samt levande kust och skärgård Malmös havsområde når ut till danska gränsen och omfattar ca 18 000 hektar, vilket motsvarar något mer än hälften av kommunens totala areal. Havsområdet är relativt

Läs mer

DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand

DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand 1 NACKA TINGSRÄTT DOM 2012-06-27 meddelad i Nacka Strand Mål nr M 5228-07 SÖKANDE Fortum Dalälvens Kraft AB, 556007-3768 115 77 STOCKHOLM Ombud: Advokat Louis Vasseur Alrutz' Advokatbyrå AB Box 7493 103

Läs mer

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde

61 Norrström - Sagåns avrinningsområde 61 Norrström - Sagåns avrinningsområde Sammanfattning Sagåns avrinningsområde, som tillhör Norrströms huvudavrinningsområde, ligger i Enköpings och Heby kommun i Uppsala län samt Sala och Västerås kommun

Läs mer

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015

Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation för elcertifikatsystemet 2015 2014-05-08 Er ref: Eva Centeno López Diarienr: N2014/734/E Lina Palm Lina.Palm@skogsindustrierna.org +46 8 762 7949 +46 70 397 1449 Yttrande över Energimyndighetens uppdragsredovisning Kontrollstation

Läs mer

Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV)

Konsekvensanalys Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Modifierade Vattendrag (KMV) Förbättringsåtgärder som kan bli aktuella för att uppnå God Ekologisk Potential (GEP) i Kraftigt Christian Bostorp Claes Hedenström Olof Nilsson Erik Sparrevik Innehållsförteckning 1. Förord... 2 2. Sammanfattning...

Läs mer

Allt går med elektricitet!

Allt går med elektricitet! Förbundets policy Allt går med elektricitet! Möjligheten till provfisken i stora vatten som till exempel Göta älv har länge varit begränsad. Behovet är dock stort, t ex i samband med omförhandling av gamla

Läs mer

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar

Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Wetterstad Consulting AB Träbena Vattenkraftverk Produktion, produktutveckling. Uppfinningar Bixia Miljöfond stödjer projekten, löpnr. 2012-1, 2013-6, 2014-M16, 2015-M14. Denna rapport är en redovisning

Läs mer

Vattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun

Vattennivåer i Åsunden. En faktautredning 2008 ricehamns Kommun Vattennivåer i Åsunden En faktautredning 2008 Ulricehamns ricehamns Kommun 1 2 Sammanfattning Miljö- och samhällsbyggnadskontoret i Ulricehamns kommun har fått uppdraget att ta fram ett underlag för att

Läs mer

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning

Vägval el en presentation och lägesrapport. Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el en presentation och lägesrapport Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Användning Vägval el (2014 2016) Vision för Sverige: Ett hållbart elsystem bortom 2030 som ger effektiv och trygg

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden

EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden EPD Vattenfalls vattenkraftproduktion i Norden Sammanfattning av certifierad miljövarudeklaration EPD för el från Vattenfalls vattenkraft i Norden. S-P-00088 S-P-00088 2011-12-31 Vattenfall AB Sammanfattning

Läs mer

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag

Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringsbeslut I:11 2014-04-16 M2014/1093/Nm Miljödepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag beträffande strandskyddet vid små sjöar och vattendrag Regeringens beslut Regeringen uppdrar åt

Läs mer

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:

MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem: MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in

Läs mer

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt.

Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak och Kattegatt. 2014-02-06 sid 1 (5) Havs- och vattenmyndigheten Box 11 930 404 39 Göteborg Yttrande över Förslag till ändring av Fiskeriverkets föreskrifter (FIFS 2004:36) avseende fiske efter lax och öring i Skagerak

Läs mer

Dysåns avrinningsområde (677921-141225)

Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Dysåns avrinningsområde (677921-141225) Översiktlig beskrivning Dysån är en för regionen typisk skogså, vars avrinningsområde i huvudsak ligger i Älvdalens kommun och därmed förvaltas fisket följaktligen

Läs mer

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag

Skellefteälvens VattenregleringsFöretag Skellefteälvens VattenregleringsFöretag BERGNÄS BASTUSEL RENGÅRD BÅTFORS FINNFORS GRANFORS KRÅNGFORS SELSFORS KVISTFORSEN SÄDVA SLAGNÄS GRYTFORS GALLEJAUR VARGFORS REBNIS Vattenregleringsföretag Vattenregleringsföretag

Läs mer