Sociala strukturer i utbildningssystemet

Transkript

1 Sociala strukturer i utbildningssystemet Ylva Bergström, Emil Bertilsson, Mikael Börjesson, Martin Gustavsson & Ida Lidegran Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC), Uppsala universitet

2 Utbildningssociologi Utbildningssociologi utforskar bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande i relation till andra delar av samhället och till genomgripande samhälleliga processer, exempelvis arbetslivets förändringar och globalisering. Ett centralt problemområde inom den utbildningssociologiska forskningen vid institutionen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar och den ordning som råder i utbildningsväsendet. Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som ekonomins, kulturens och politikens världar Ur utlysningstexten till professur i utbildningssociologi

3 Dvs. att utbildningssociologin är relationell undersöker relationerna mellan utbildning och samhällsordningen i dess helhet, och hur samhälleliga företeelser påverkar utbildning och vice versa fokuserar på ordningar (strukturer) och hur dessa är relaterade till varandra, som exempelvis studenters tillgångar och den ordning som råder i högskolan innefattar ett historiskt perspektiv - hur har ordningarna vuxit fram, vad är stabilt och vad förändras är ett litet område, beroende av samverkan med andra samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen och traditioner

4 Expansion av svensk högre utbildning Registrerade, nybörjare, 20-åringar, och examina, Entrants Degrees award Twenty-year olds Enrolled

5 Andel i högre utbildning, Est. 14 yrs/longer educ Från Andreas Melldahls avhandling: Utbildningens värde, 2015.

6 Det sociala rummet, elitutbildningar och fält Konst Vetenskap Media Maktens fält Administration politik Ekonomi Industri Näringsliv Fältspecifikt kapital Utbildningskapital Generellt kapital (kulturellt, ekonomiskt) Humaniora Medicin Ekonomi Konst Naturvetenskap Juridik Teknik Subfältet av elitutbildning Högskolefältet Utbildningskapital Generellt kapital (kulturellt, ekonomiskt) Fältspecifikt kapital Gymnasiefältet Det sociala rummet Generella kapital (ekonomiskt, kulturellt och socialt) 6

7 Dagens program. Utbildningsfält och arbetsmarknad Mikael Börjesson & Ida Lidegran Skollärare. Rekrytering och utbildning Emil Bertilsson Bildkonstnärer. Prestigeutbildning och arbetsmarknad Martin Gustavsson Unga och politik Ylva Bergström

8 I - Utbildningsfält och arbetsmarknad Mikael Börjesson och Ida Lidegran

9 Vår utgångspunkt är att skillnader på arbetsmarknaden till stor del grundläggs i utbildningssystemet.

10 -0.8 Höga grundskolebetyg Föräldrar med forskarutbildning Läkarsöner Axel 2 (0,108-25,2 %) Universitetslärarsöner Juristsöner Civilingenjörssöner Läkardöttrar IB NVE Ämneslärarsöner Universitetslärardöttrar Föräldrar med längre högskoleutbildning Söner till högre tjänstemän i privat sektor Juristdöttrar Friskola Civilingenjörsdöttrar NVNA Söner till högre tjänstemän i offentlig sektor Ämneslärardöttrar Franska Journalistsöner Officerssöner NVTE NV-LG -0.4 SPE Företagsledarsöner Föräldrar med mycket hög inkomst Döttrar till högre tjänstemän i privat sektor SMNV Döttrar till högre tjänstemän i offentlig sektor SM-SF Söner till konstproducenter Söner till tjänstemän på mellannivå Företagsledardöttrar Tyska Klasslärarsöner SMTE Journalistdöttrar Officersdöttrar Klasslärardöttrar Föräldrar med kortare högskoleutbildning Teknikersöner SMSP Döttrar till konstproducenter SPSA ESMU Polissöner Döttrar till tjänstemän på mellannivå SM Handelsmannasöner Teknikerdöttrar SP-LG Föräldrar med hög inkomst Söner till hälso- o sjukv.anst Polisdöttrar SPEK ES-LG Axel 1 (0,259-60,3 %) Föräldrar med gymnasieutbildning 0 MP-LG SPHU Handelsmannadöttrar Kommunal grundskola Söner till kontorsanst. Söner till handelsanst. Döttrar till hälso- o sjukv.anst Medelhöga grundskolebetyg EC ESDT SM-YF Förmannasöner MPTR ESKF Bonddöttrar Söner till kval. arbetare i service MPIR EN Döttrar till kontorsanst. Föräldrar med medelhög inkomst Småföretagarsöner Söner till kval. arbetare i produktion Döttrar till handelsanst. Bondsöner Småföretagardöttrar Förmannadöttrar Föräldrar med låg inkomst Söner till okval. arbetare i produktion BP Döttrar till kval. arbetare i service IP HR HP Söner till okval. arbetare i service Döttrar till kval. arbetare i produktion FP Lantarbetarsöner 0.4 NP Döttrar till okval. arbetare i produktion Lantarbetardöttrar Döttrar till okval. arbetare i service Föräldrar med grundskola som högsta utbildningsnivå HV Övriga tillval i grundskolan OP BF LP Låga grundskolebetyg

11 Axel 2 (10,2 %, 0,076) Mycket höga gymnasiebetyg -0.8 Mycket höga högskoleprovspoäng Läkarutbildning Kvinnor - kulturell elit Internationell ekonomi, franska Högutbildade föräldrar HHS Föräldrar med höga inkomster Män - kulturell elit Naturvetenskaplig gymnasieutb KI DI Höga högskoleprovspoäng Språk KF Juristutbildning Kvinnor - ekonomisk elit Humanistisk gymnasieutb. SU Höga gymnasiebetyg Civilingenjörsutbildningar Konstnärliga högskolor UU Traditionella universitet LU Män - ekonomisk elit Samhällsvetenskaplig gymnasieutb. SH Kvinnor - medelklass GU KTH LHS SLU Ekonomi Tekniska högskolor Män - medelklass CTH 0 DH Ekonomisk gymnasieutbildning LiU Axel 1 (29,8 %, 0,224) Föräldrar med låga och medelhöga inkomster Estetisk gymnasieutb. UmU Kvinnor - lägre medelklass HÖ MaH HKs Nyare universitet Män - lägre medelklass Vårdhögskolor Mindre och medelstora högskolor Vårdutbilningar HB HJ HV HH HLu Teknisk gymnasieutb. Förskollärarutbildning HKr HS HDa Ingenjörsutbildningar Kvinnor - arbetarklass Lågutbildade föräldrar Låga gymnasiebetyg 0.4 Låga högskoleprovspoäng Mycket låga gymnasiebetyg Män - arbetarklass Mycket låga högskoleprovspoäng Praktisk gymnasieutb

12 Teman Utbildningsfält strukturerade efter kön och social klass Skilda utbildningsstrategier efter kön och social klass Förändring över tid allt massivare utbildningsinvesteringar av kvinnor Olika konkurrenssituationer Förskjutningar i värderingen av utbildningskapital? Val i relation till fält

13 Valter: [ ] Och just också att det var en prestigefull utbildning, att det var 20,0 och komma in, det kändes bra tyckte jag på nåt märkligt sätt. Liksom Handels också är en prestigefull utbildning, det känns, det här måste ju ändå vara bra.

14 Valter: Jag tycker om att ha den rollen, jag tycker om att ha den bilden av mig själv, att jag är läkare. Jag tycker om att se mig själv i någon bild i en jeep ute i någon afrikansk by och liksom med min medicinväska på ryggen. Jag tycker om hela den här myten som delvis är sann också men jag tycker om hela det. Jag tycker om att tänka på mig själv som läkare. Jag tycker om när andra säger att han ska bli läkare.

15 Examina från åtta längre yrkesutbildningar i högskolan, 1977/78 till 2008/09. Andelar män arkitektexamen läkarexamen tandläkarexamen juristexamen agronomexamen psykologexamen apotekarexamen veterinärexamen / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / /09

16 Axel 2 (10,2 %, 0,076) Mycket höga gymnasiebetyg -0.8 Mycket höga högskoleprovspoäng Läkarutbildning Kvinnor - kulturell elit Internationell ekonomi, franska Högutbildade föräldrar HHS Föräldrar med höga inkomster Män - kulturell elit Naturvetenskaplig gymnasieutb KI DI Höga högskoleprovspoäng Språk KF Juristutbildning Kvinnor - ekonomisk elit Humanistisk gymnasieutb. SU Höga gymnasiebetyg Civilingenjörsutbildningar Konstnärliga högskolor UU Traditionella universitet LU Män - ekonomisk elit Samhällsvetenskaplig gymnasieutb. SH Kvinnor - medelklass GU KTH LHS SLU Ekonomi Tekniska högskolor Män - medelklass CTH 0 DH Ekonomisk gymnasieutbildning LiU Axel 1 (29,8 %, 0,224) Föräldrar med låga och medelhöga inkomster Estetisk gymnasieutb. UmU Kvinnor - lägre medelklass HÖ MaH HKs Nyare universitet Män - lägre medelklass Vårdhögskolor Mindre och medelstora högskolor Vårdutbilningar HB HJ HV HH HLu Teknisk gymnasieutb. Förskollärarutbildning HKr HS HDa Ingenjörsutbildningar Kvinnor - arbetarklass Lågutbildade föräldrar Låga gymnasiebetyg 0.4 Låga högskoleprovspoäng Mycket låga gymnasiebetyg Män - arbetarklass Mycket låga högskoleprovspoäng Praktisk gymnasieutb

17 II Skollärare. Rekrytering och utbildning

18 Frågor - Hur har rekryteringen till lärarutbildningarna förändrats avseende studenternas olika tillgångar? - Vilka skillnader framträder i relation till andra högskoleutbildningar? - Vilka skillnader går det att se mellan olika typer av lärarutbildningar? - Lärares positioner på arbetsmarknaden i relation till ett mer differentierat utbildningslandskap - Vilka positioner intar lärare som är nya i yrket? Var återfinns lärare som har mycket erfarenhet och lång utbildning? - Vilka skillnader framträder mellan fristående och kommunala skolor? Vilka skillnader framträder mellan olika regioner? - Hur förhåller sig denna fördelning av lärares tillgångar till skolors och elevers tillgångar?

19 Hur har rekryteringen till lärarutbildningarna förändrats? Den sociala bakgrunden Andelen studenter från studieovana hem ökar inom samtliga typer av lärarutbildningar. Tydligast är förändringarna vad gäller studenternas egna utbildningstillgångarna Studenter med omfattande studiemeriter väljer i högre utsträckning bort lärarutbildningarna (med undantag för några få lärarutbildningsinriktningar vid vissa specifika lärosäten.) Förändringarna har varit som störst på utbildningar som tidigare haft en relativt högt söktryck och selektiv rekrytering

20 Lärarutbildning i jämförelse med högskolan Andel studenter med låga gymnasiebetyg

21 30 Förändringar inom lärarutbildningarna Studenter med låga betyg från gymnasieskolan 1990 och Förskollärarutb. Gymnasielärarutb. samhällsv

22 Gymnasielärares positioner på arbetsmarknaden Specifik multipel korrespondensanalys som skapar ett rum där gymnasielärarnas positioner bestäms av de tillgångar man besitter. Indikatorer på tillgångar: - Professionella: Anställningstyp (3), Lön (4) - Utbildningsmässiga: Utbildningslängd (3), Lärosäte (3) - Sociala: Socialt ursprung (4), föräldrars yrkessektor (5) Aktiva individer samtliga verksamma gymnasielärare variabler, 22 aktiva modaliteter (5 passiva mod.)

23 Rummet av gymnasielärare 2008, molnet av individer, axel 1 och 2

24 Rummet av gymnasielärare 2008, planet av axel 1 och Färre Axel 2 (0,260) Meriter/position - professionella tillg. Tillfällig anställning Lön < Utbildning hgs=< 2 år Arbetarklass Mindre nedärvda resurser 0 Jordbruk/Industri Handel/Service Lite nedärvda tillg Lägre medelklass Lön Större universitet Medelklass Övre medelklass Axel 1 (0,275) Mkt nedärvda tillg Mkt nedärvda resurser Lön >31400 Utbildning hgs=> 4 år Undervisning Fler Meriter/position + professionella tillg

25 Supplementära variabler: Regionala skillnader Glesbygdskommuner Större städer Universitetsstäder Rika förorter

26 Uppsalas gymnasielärarrum 2008, planet av axel 1 och 2

27 Uppsalas gymnasielärarrum, skolors positioner, 2008 Axel 2 (0,237) Meriter/position Fristående skolor GUC Media Realgymnasiet IT-gymnasiet Uppsala praktiska gymnasium Fristående skolor, yrkesförb. prg Fristående skolor, studieförb. prg. Cultus gymnasieskola John Bauer gymnasiet Kunskapsskolan Grafiskt utbildningscentrum Thorén Business School Ekebygymnasiet Bolandskolan Livets ords kristna gymnasieskola Kommunala skolor, yrkesförb. prg Lite nedärvda tillg. Kommunala skolor yrkesförb. program Linnéskolan Jällaskolan Fyrisskolan Internationella gymnasiet Uvengymnasiet Celsiusskolan Rosendalsgymnasiet Kommunala skolor, studieförb. prg Axel 1 (0,304) Mkt nedärvda tillg Lundellska skolan Katedralskolan Kommunala skolor studieförb. program 1.50 Meriter/position

28 Gymnasielärares fördelning på olika skolor - Gymnasielärarnas arbetsmarknad har differentierats genom skolval, friskolor och marknadisering. - Fördelningen av gymnasielärarnas sociala, utbildningsmässiga och meritmässiga tillgångar kan kopplas till skillnader mellan olika regioner och skolor. - De fristående skolorna rekryterar i högre utsträckning yngre lärare med mindre meriter. - Skolor med mer resursstarka elever har också i högre utsträckning mer resursstarka lärare.

29 III Bildkonstnärer. Prestigeutbildning och arbetsmarknad Martin Gustavsson

30 Kvinnliga och manliga studenter på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, Totalt Män Kvinnor 200 Antal Läsår 30

31 Kvinnliga och manliga studenter på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm, Totalt Män Kvinnor Perioden i fokus 200 Antal Läsår 31

32 Konstvärlden och dess utbildningar Välkända konstnärer 0,5 (?) Etablerade konstnärer 10 (?) Antagna till Kungl. Konsthögskolan 25 Sökande till Kungl. Konsthögskolan 800 Estetiska förberedande skolor Estetiska och medieutbildningar på gymnasiet

33 Huvudsyfte med VR-projektet Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär Social rekrytering till - till den dominerande skolan under perioden - dominerande positioner i konstfältet Vad hade dessa studenter och konstnärer med i bagaget? Relationer mellan skola och fält Förändringar över tid 33

34 Forskningsobjekt i de prosopografiska studierna 1. Alla studenter på Kungl. Konsthögskolan i Stockholm Alla ledande konstnärer på det svenska fältet av konstproduktion

35 Forskningsdesign prosopografiska studier över konststudenter och konstnärer Socialt rum Bakgrund - Social - Geografisk Alla studenter på Kungliga konsthögskolan (KKH) Alla ledande konstnärer i Konstfältet (n 2.500) Utbildning [Studie 1] Dominerande skola (KKH) (n=1.134) Annan högre konstutbildning Konstfält [Studie 2] Dominerande konstnärer (n 1.000) Konstnärer (n ) 35

36 Täta band mellan skola och fält Ca 90 % av samtliga konsthögskoleelever tar sig in i fältet Ca 25 % av samtliga konsthögskolelever etablerar sig som ledande konstnärer enligt våra kriterier Ca 50 % av samtliga ledande konstnärer har studerat på Kungl. Konsthögskolan (före, under och efter vår undersökningsperiod ) 36

37 KKH-studenternas sociala ursprung 37

38 KKH-studenters sociala bakgrund Klasser. Tre delperioder Per cent Dominant Class Middle Class Popular Class Period 38

39 KKH-studenters sociala bakgrund Klassfraktioner. Tre delperioder Per cent Period Economic Fractions Professions Cultural Fractions 39

40 80 KKH-studenter och kön Tre delperioder Per cent Male Female Period 40

41 Ledande konstnärers sociala ursprung 41

42 Indikatorer på framgång i det konstnärliga fältet Utställningar (gallerier, museer, konsthallar) Recensioner av betydande konstkritiker Stipendier, belöningar, bidrag Inköp av Moderna Museet Uppdrag från SKR (offentlig konst) Transnationella investeringar (resestipendier, utst.) Publikationer Positioner (Konstakademien, Kungl. Konsthögskolan, styrelser & nämnder) 42

43 Indikatorer på framgång i det konstnärliga fältet Utställningar (gallerier, museer, konsthallar) - 44 gallerier konstnärer Recensioner av betydande konstkritiker Stipendier, belöningar, bidrag Inköp av Moderna Museet Uppdrag från SKR (offentlig konst) Transnationella investeringar (resestipendier, utst.) Publikationer Positioner (Konstakademien, Kungl. Konsthögskolan, styrelser & nämnder) 43

44 Att välja de ledande I flera steg - Avtryck i fältet: ca Särdeles aktiva: ca Dominerande konstnärer: <

45 Ledande konstnärs sociala ursprung Klasser. Fyra delperioder Per cent Period Dominant Class Middle Class Popular Class 45

46 Ledande konstnärs sociala ursprung Klassfraktioner. Fyra delperioder Per cent Economic Fractions Professions Cultural Fractions Period 46

47 Ledande konstnärer och kön Fyra delperioder Per cent Period Male Female 47

48 Sammanfattning Framför allt individer från medelklassen och övre medelklassen som tar sig in genom nålsögat till den dominerande konsthögskolan i Sverige och som lyckas inta ledande positioner inom konstfältet. Mycket starka kopplingar mellan den dominerande skolan och de dominerande positionerna i konstfältet. En feminisering av såväl konststudenter som konstnärer över tid. Korresponderar med en ökad rekrytering från kulturella fraktioner till både skola och fält. 48

49 IV Unga och politik Ylva Bergström

50

51 Unga och politik Utbildning, plats, klass och kön YB: Finns det någon politisk fråga som engagerar Dig idag? -Jag är inte så jäkla intresserad, bryr mig inte direkt om samhället och politik och inte alls engagerad på nåt vis. Miljön och klimatet och så förstås... De e för stort å engagera sig i ett politiskt parti, de tar mycket tid jag vet för lite också. Ta de här med klimatet, det fattar ju alla att de e viktigt men de e rätt komplicerat, jag skulle vilja veta mer, man vet inte var man skall börja. (Flicka, hotell- och restaurang programmet, Ekeby)

52 Unga och politik Utbildning, plats, klass och kön YB: Finns det någon politisk fråga som engagerar Dig idag? -Rwanda, Darfur i Sudan, Västsahara de e mänskliga rättigheter, folkrätt, internationella frågor som engagerar mig. De finns svåra konflikter i världen, värst e att västvärlden inte reagerar, konflikter pågår väldigt länge innan de blir nån fråga som FN tar i. I Darfur la sen Kina in veto när de äntligen blev fråga om FN-trupp, anledningen till Kinas veto är ju, de vet man ju, att Kina får sin olja från Sudan och Darfur. I Sverige har vi en tradition av å stå upp för mänskliga rättigheter, nu sänks svenskt bistånd, Sverige spelar mindre å mindre roll i världens fredsfrågor och konfliktfrågor. När de gäller Västsahara har Sverige tryckt på å tyckt att FN behöver agera å lösa konflikten och de e bra, vi röstade emot fiskeavtal mellan EU och Marocko också, de handlade om å fiska i vattne utanför Västsahara. De var stort. Sverige stod ensamt emot. (Pojke, naturvetenskapliga programmet, Katedral)

53 Det politiska åsiktsrummet i Uppsala Överstatlighet + Tillit + Fördelningspolitik + Miljö + Kulturell pluralism + Fördelningspolitik Miljö- Kulturell pluralism Överstatlighet Tillit

54 Det politiska åsiktsrummet i Västerbergslagen EU + Tillit + Bensinskatt + Kulturell pluralism + Bensinskatt Kulturell pluralism- EU - Tillit -

55 Program och skolors positioner i rummet av åsikter och intressen

56 Kön och socialt ursprung

57 Uppsala och Bergslagen är inte två helt skilda rum Transnationell / Tillit Uppsala Övre medelklass Fördelningspolitik + Mångkulturalism + Transnationell / Tillit + Fördelningspolitik - Fördelningspolitik - Mångkulturalism - Mångkulturalism + Mångkulturalism - Fördelningspolitik + Bergslagen Arbetarklass Transnationell / Tillit -

58 Sammanfattning Det politiska rummet bland unga gymnasister struktureras av kön, utbildningspositioner och sociala villkor. Antagandet att det skett en förskjutning från traditionella fördelningspolitiska frågor till nya post-materiella frågor kan nyanseras (ifrågasättas).