Energi- och klimat. strategi

Transkript

1 Energi- och klimat strategi

2 SAMMANFATTNING Energisektorn inklusive transporter står för huvuddelen av utsläppen av växthusgaser. Växthusgaserna bidrar i sin tur till miljöproblem, främst genom global uppvärmning. Energi- och klimatfrågan diskuteras på många olika nivåer. Den lokala, dvs. den kommunala nivån, är en viktig nivå när det gäller ansvarstagande för att komma tillrätta med problematiken. Det övergripande syftet med Värnamo kommuns Energi- och klimatstrategi är att visa hur Värnamo kommun bemöter klimathotet. I denna energi- och klimatstrategi presenteras den vision, de mål, strategier och åtgärder genom vilka Värnamo kommun vill dra sitt strå till stacken och bidra till minskade utsläpp. Den långsiktiga visionen för Värnamo kommun är att vara en fossilfri kommun år För att nå denna vision har ett övergripande mål antagits; År 2020 ska utsläppen av växthusgaser inom kommunens gränser ha minskat med 40 % jämfört med 1990 års nivå. Under detta övergripande mål finns även mer detaljerade mål. För att nå målen föreslås fem s.k. strategiska områden. Säker energiförsörjning/övergång till förnybara energikällor, effektivare energianvändning, effektivare transporter, samhällsplanering samt området informera och engagera. Målen är uppdelade på kommunen som geografisk enhet och kommunen som organisation. För kommunen som organisation har ambitiösare mål angetts som ett led i en strävan att göra den offentliga sektorn till förebild och därmed visa vägen för andra aktörer. Genom ett antal konkreta åtgärder ska visionen och målen uppnås. Innehållsförteckning 1. Inledning 3 2. Situationen i Värnamo kommun 6 Kommunen som geografiskt område 6 Kommunens egen verksamhet Visioner och mål 14 Vision och övergripande mål 14 Detaljmål Från vision till verklighet Förslag på åtgärder 27 Kommunen som geografiskt område 27 Kommunens egen verksamhet Uppföljning 38 Bilaga 1: Energisituationen i omvärlden 39 Bilaga 2: Detaljerade diagram 42 Bilaga 3: Reduktionspotentialer per sektor 46 2

3 1. Inledning Under 2010 låg den globala temperaturen för trettiofjärde året i rad över det normala beräknas därmed tillsammans med 2005 som det varmaste året sedan mätningarna startade år Forskare är idag överens om att den stigande temperaturen på jorden beror på att halten av växthusgaser i atmosfären ökar. Människans användning av fossila bränslen är den största källan till utsläpp av växthusgaser. Fossila bränslen används främst inom energisektorn och då i huvudsak på transportsidan. För att begränsa mänsklighetens påverkan på klimatet krävs omställningar i vår energiförsörjning. Frågan blir komplex då vi samtidigt som vi står inför klimathotet tampas med andra problem såsom ökat behov av energi och ökade kostnader. Att komma tillrätta med dessa problem inom energiområdet är således en stor utmaning, där alla aktörer som verkar i samhället och som har möjlighet att påverka måste ta sitt ansvar. Den huvudsakliga avsikten med vår Energi- och klimatstrategi är att visa på de strategier som Värnamo kommun har för att bemöta denna utmaning. Värnamo Energi AB. EKANgruppen har stått för bearbetning av statistikuppgifter. Som faktaunderlag har använts kommunala energibalanser från SCB (Statiska centralbyrån) samt utsläppsdata från RUS (Länsstyrelsernas Regionala uppföljningssystem för nationella miljömål). Statistik har även hämtats genom insamling och sammanställning av uppgifter från kommunala förvaltningar och bolag. Det bör dock poängteras att statistiken kan vara ofullständig och bör därför hanteras och tolkas med försiktighet. Syfte Syftet med Energi- och klimatstrategin är att visa hur Värnamo kommun bemöter det globala klimathotet på lokal nivå, och genom åtgärder bidrar till måluppfyllelse på nationell och internationell nivå. Kommuner förfogar över viktiga styrmedel för att leda utvecklingen mot en mer långsiktigt hållbar. Energi- och klimatfrågor spelar här en viktig roll. Arbetet med Energi- och klimatstrategin Värnamo kommuns första energistrategi antogs av kommunfullmäktige Sedan dess har en del hänt internationellt, nationellt och lokalt. Därför ansågs en revidering av gällande strategi nödvändig. Arbetet har skett i en arbetsgrupp där representanter från olika kommunala förvaltningar och bolag har ingått. De som har deltagit i processen är representanter från Miljö- och stadsbyggnadskontoret, Tekniska kontoret, Kommunledningskontoret, Finnvedsbostäder AB och 3

4 Syftet med Energi- och klimatstrategin att : ange övergripande mål och riktlinjer i energi- klimatfrågor fungera som stöd i de kommunala förvaltningarnas och bolagens planering och arbete med energifrågor utgöra underlag för energifrågor i andra styrdokument såsom Översiktsplanen och miljöprogrammet öka andelen förnybar energi främja energieffektivisering främja effektivare transportsystem Bild 1: Värnamo fjärrvärmeverk med träflis i förgrunden 4

5 Strategins uppbyggnad Strukturen på Energi- och klimatstrategin beskrivs i figuren till höger. Visionen fungerar som en ledstjärna och riktmärke mot vilken man siktar. Jämfört med målen är visionen mer långsiktig. Målen utgör steg på vägen mot visionen. De är konkreta, tidsatta, mätbara och uppföljningsbara. Kommunen har ett övergripande mål som är överordnat övriga och mer detaljerade mål. De mer detaljerade målen är uppdelade i två grupper. Dels mål som gäller för hela kommunen som geografiskt område. Dels mål som berör Värnamo kommuns verksamhet och avser alla kommunala förvaltningar och bolag. Åtgärderna beskriver handlingar och aktiviteter som syftar till att nå målen. De detaljerade målen och åtgärderna är uppdelade i fem olika strategiska områden med olika inriktningar. Inriktningsmål för hela kommunen Vision Övergripande mål Mål för kommunens verksamhet Dessa strategiska områden grundar sig dels i kommunens roll och åtaganden i energi- och klimatfrågan, dels i de områden som är relevanta ur ett energi- och klimatpolitiskt perspektiv. Man kan jämföra med de tre pelare som EU:s energipolitik bygger på: Konkurrenskraft, Försörjningstrygghet Hållbarhet Strategiska områden Säker energiförsörjning - Övergång till förnybara energikällor Effektivare energianvändning ÅTGÄRDER Effektivare Transporter Samhällsplanering Figur 1: Strukturen på Energi- och klimatstrategin Informera och engagera I bilaga 1 beskrivs EU:s energi- och klimatpolitik ytterligare. 5

6 2. Energisituationen i Värnamo kommun Fjärrvärme Kommunen som geografiskt område Fjärrvärme finns än så länge i orterna Värnamo och Rydaholm. I Bredaryd finns ett litet lokalt fjärrvärmenät som är anslutet till en pelletspanna i Bredaryds skola. Anslutna anläggningar består av byggnader i samband med skolan såsom gymnastikhallen. Just nu pågår även ett arbete med att ansluta Jannelunds förskola till nätet. I Rydaholm köps värmen in från RTAB, med undantag för en reservpanna, med eldningsolja som bränsle. I Värnamo produceras all värme på egen hand. Fjärrvärmeutbyggnaden startade 1984 och idag sker förtätning av kulvertar och anslutning till villakvarter. Utbyggnaden har finansierats delvis med LIP- och KLIMP-bidrag. Utbyggnaderna har de senaste åren varit omfattande med anslutning av flerbostadshus, industrier och villor inom befintligt fastighetsbestånd, samt anslutning till nya en- och flerfamiljehus. Värnamo Energi AB värmeverk förvärvades Den primära produktionen av energi produceras här till fjärrvärmenätet i Värnamo. Som reservpannor och för att klara maxlaster finns utöver verksamheten vid Värnamo Energi AB värmeverk ytterligare fyra panncentraler. Bränslet består av en flisblandning. Primärproduktionen av energi produceras vid Värnamo Energi AB värmeverk. Övriga pannor i fjärrvärmenätet används som komplement, med undantag för deponi/gasolpannan vid Panncentral Sjukhuset vilken producerar ånga till sjukhuset. Andelen biobränsle i den totala fjärrvärmeproduktionen har de senaste åren ökat. År 2009 stod förnyelsebart bränsle för 95 % av produktionen i Värnamo och 96 % av produktionen inkluderat Rydaholm. Detta är en effekt av flera åtgärder såsom exempelvis byte till effektivare hetvattenpanna vid Värnamo Energi AB värmeverk samt konvertering av befintliga oljepannor vid Panncentral Havren till bioolja. Värnamo Energi AB värmeverk, Panncentral Sjukhuset, Panncentral Havren och Panncentral Långa Raden omfattas av handel med utsläppsrätter för koldioxid. Detta innebär att de utsläpp som uppstår vid anläggningarna kompenseras med erforderligt antal utsläppsrätter för den fossila koldioxid som uppstår. Målsättningen är att öka den egna produktionen av förnyelsebar energi inom Värnamo Energi AB. Detta genom produktion av förnyelsebar energi från exempelvis vindkraft och kraftvärme. De kunder som har valt det kommunala bolaget som sitt elhandelbolag får el som kommer från 100 procent förnybar energi med ursprung från vatten och vind. Vindel Idag sker Värnamo Energi AB:s egen vindkraftsproduktion genom de två vindkraftsverken Gudrun och Matilda. Verken har en effekt på 2 MW vardera och årsproduktionen beräknas uppgå till MWh. Detta motsvarar elbehovet för cirka lägenheter. Vindkraftsverken togs i drift under december 2009 på Stiftelsen Vallerstad Gårds marker vid Jonasboberget. Ägarstrukturen består av Vallerstad Vind Ekonomiska Förening (50 %), Vär- 6

7 namo Energi AB (20 %), PeJo Kraftproduktion AB (20 %) samt Sandahlsbolagen (10 %). Samtliga ägare är lokala aktörer. De senaste åren har intresset för att bygga vindkraftverk i Värnamo kommun blivit stort, vilket till stor del är en följd av förbättrad kunskap om kommunens vindresurser. Kommunen ser positivt på vindkraften antogs en vindkraftspolicy, där man bland annat anger vilka områden som lämpar sig bäst för utbyggnad av vindkraftverk. Kommunens generella hållning är att de områden som har störst vindresurser, om möjligt bör nyttjas för vindbruk. Försvarsmaktens nyligen uppsatta regler om att det inte får finnas vindkraftverk i närheten av deras militära flygfält, försvårar dock för ytterligare utbyggnad av vindkraftverk. En stor del av kommunen ligger nämligen inom ett område där försvarets har ett av sina prioriterade flygfält. Bild 2: Ett av vindkraftverken på Jonasbergets topp 7

8 Tillförsel och användning av energi Nedanstående diagram beskriver energibalansen i Värnamo kommun år På vänstersidan i diagrammet framkommer den totala energitillförseln uppdelat på olika bränsleslag. På högersidan visas hur den tillförda energin har använts, dvs. hur mycket av de olika energislagen som olika sektorer har använt. Som diagrammet visar är elanvändningen hög, i synnerhet bland kommunens industrier. Även oljeanvändningen är mycket hög, där det mesta går till transportsektorn. Man kan alltså säga att diagrammet illustrerar var utmaningarna ligger för kommunen. Den totala slutliga användningen av energi år 2008 var 1105 GWh. Figur 2: Energitillförsel och användning i Värnamo 2008, Källa: SCBs kommunala energibalanser 8

9 ton CO2ekv per år I diagrammet nedan illustreras hur energianvändningen per invånare har sett ut mellan åren 1990 och Siffrorna jämförs med motsvarande utveckling i hela riket. Nedan redovisas utsläpp av växthusgaser i Värnamo kommun under åren uppdelat på olika sektorer. Vid beräkningen av elanvändningens inverkan på utsläppen av växthusgaser har för hela perioden använts 100 g koldioxid per kwh, vilket motsvarar den genomsnittliga fossila utsläppen från en nordisk elproduktionsmix. Fjärrvärmen har beräknats till 23 gram per kwh % 90% % % 70% Lösningsmedel 60% Jordbruk % 40% 30% 20% 10% Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Transporter Förändring vs. år 1990 Figur 3: Total energianvändning per capita i Värnamo jämfört med hela riket Värnamo har alltså en lägre energianvändning per capita jämfört med Sverige. Till största delen beror det på att kommunen inte har några större energiintensiva industrier. Kommunens karakteriseras istället av småoch medelstora industrier. Däremot är transportandelen i paritet med Sverige och uppvisar en ökande trend efter år I bilaga 2 finns detaljerade diagram över utvecklingen uppdelat på olika sektorer. Utsläpp av växthusgaser Figur 4: Utsläpp sektorsvis av växthusgaser i Värnamo år Energisektorn har stått för mycket stora reduktioner av växthusgaserna framförallt under perioden 1990 till år 2000, då fjärrvärmen byggdes ut i centralorten. Transportsektorn har ökat sin andel. Arbetsmaskiner uppvisar stora variationer. Detta kan förmodligen härledas till att mycket skogsmaskiner användes för stormfällt virke. Exempelvis då arbetet efter stormen Gudrun pågick. Anläggningsarbeten på industriområdet Bredasten under åren kan vara en annan bidragande orsak till de ökade utsläppen av arbetsmaskiner under de åren. De totala utsläppen år 2008 är alltså 73 procent av utsläppen år Utryckt i ton koldioxidekvivalenter är minskningen ca ton. 0%

10 Det totala utsläppet av växthusgaser år 2008 var ton. Växthusgasernas ursprung illustreras i nedanstående diagram. Figur 5: Växthusgasernas ursprung i Värnamo år 2008 Bilden visar de totala växthusgaserna i Värnamo. De växthusgaser som ingår i utsläppsstatistiken är koldioxid, metan, lustgas och fluorerade gaser. Som framgår av diagrammet är koldioxid den klart dominerande växthusgasen och står för 69 procent av de totala utsläppen av växthusgaser. Tilläggas ska dock att metan är den gas som anses mest skadlig när det gäller global uppvärmning. Det är inte bara inom kommunens gränser som Värnamos invånare bidrar till utsläpp av växthusgaser. Påverkan sker också utanför kommunens gränser och i många fall utanför landets gränser. Transporter är ett sådant exempel. Ett annat exempel är vår matkonsumtion. En genomsnittlig svensk konsumerar ungefär 800 kg livsmedel per år, varav cirka 100 kg utgörs av drycker. Uppgifter om konsumtionen i just Värnamo kommun saknas. Om man däremot förutsätter att invånarna i Värnamo konsumerar ungefär som medelsvensken skulle detta innebära att klimateffekten av vårt ätande utgör drygt 2 ton koldioxidekvivalenter per person. Med en befolkning på invånare (2010) medför konsumtionen av livsmedel inom kommunens gränser en klimatbelastning på ton. Med tanke på svårigheter i att samla in statistik på området omfattar Energi- och klimatstrategin inte detta område. I åtgärdsdelen finns dock vissa åtgärder som syftar till att minska påverkan från vår matkonsumtion. Sammanfattningsvis kan konstateras att inom Värnamo kommuns gränser har utsläppen av växthusgaser minskat jämfört med 1990 års nivå. Detta är framförallt tack vare åtgärder som har gjorts på energiförsörjningssidan. Däremot ligger en stor utmaning i att minska utsläppen från vara transporter. En åtgärd som har vidtagits i kommunen som ett steg på vägen mot detta är etablerandet av ett tankställe för biogas. Denna placerades strategiskt vid det s.k. Sydsvenska krysset, där E4an och riksvägarna 27 och 127 möts. Tankstället invigdes 1 april 2009 och har varit mycket framgångsrik genom att det har sålts mycket gas här. Om man ser till antalet registrerade biogasbilar i kommunen bedöms biogasmacken ha haft önskad effekt. I slutet av 2009 fanns 43 registrerade biogasbilar i kommunen, medan det i slutet av 2010 hade ökat till 66 stycken. Användning av elbilar är ett annat sätt att få ner utsläppen av koldioxid från transporter. I Värnamo finns från och med december 2010 möjlighet att ladda elbilar på två offentliga platser i kommunen. Laddstolparna förses med el från förnyelsebara källor. 10

11 Kommunens egen verksamhet Värnamo kommun bedriver verksamhet dels i förvaltningsform och dels genom helägda bolagen Värnamo Energi AB samt Finnvedsbostäder AB. Kommunen ägde sedan tidigare 55 % av Värnamo Energi AB och köpte den 8 april 2010 resterande 45 % från Eon. Kommunen äger dessutom 10 % av Värnamo Näringsliv AB. Avgränsningen görs i denna redovisning till kommunens förvaltningar och helägda bolag samt vissa inköpta tjänster. De verksamheter som kommunen bedriver genom sina förvaltningar och bolag, står för en del av de växthusgaser som släpps ut inom Värnamo kommuns gränser och även utanför. Kommunen är som nämndes ovan både en stor energiproducent och energikonsument. De olika verksamheterna kräver energi. Energiförbrukning och klimatpåverkan sker främst inom områdena fastigheter och transporter. Kommunen innehar exempelvis flertalet energikrävande fastigheter. Många verksamheter kräver dessutom förflyttning av olika slag. Dessa transporter ger upphov till utsläpp av växthusgaser, främst koldioxid. Energiförbrukning i fastigheter Värnamo kommuns tekniska kontor och de kommunala bolagen förvaltar flera olika fastigheter som används i de olika verksamheterna. Nedanstående diagram illustrerar den totala användningen av energi i kommunens fastigheter. Både de som förvaltas av kommunens tekniska kontor och de som innehas av de kommunala bolagen Finnvedsbostäder och Värnamo Energi. Totalt sett förbrukades MWh under Detta innebär i sin tur ett utsläpp av 4039 ton koldioxid. Även här har elanvändningens inverkan beräknats vara 100 g koldioxid per kwh och fjärrvärmen 23 gram per kwh. I diagrammet visas hur mängden förbrukad energi fördelas på olika energikällor. I det påföljande diagrammet visas hur stora andelar som de olika energislagen utgör av den totala energianvändningen. Nedanstående uppgifter är hämtade ur kommunens egen verksamhet och visar hur mycket energiförbrukning och koldioxidutsläpp som kommunen i sitt verksamhetsutövande har gett upphov till. Uppgifterna baseras på år Avgränsningen här är egna lokaler, där kommunal verksamhet bedrivs. Gällande transporterna så är det egna transporter som är inräknade samt vissa upphandlade transporter såsom sopbilar, skolskjutsar, stadsbussen och poolbilar. Figur 6: Total energiförbrukning i fastigheter för Värnamo kommuns förvaltningar och bolag

12 30% 3% 8% Olja sivhus i Sverige har det visat sig att husen på Oxtorget i Värnamo är det projekt som har uppvisat lägst energiförbrukning av de studerade objekten. Projektet i Värnamo kommer att bli ett demonstrationsprojekt och fungera som föregångare för liknande husbyggen runt om i Sverige. Just nu pågår dessutom byggnationen av Apladalens förskola, där samma teknik används. Denna beräknas vara klar under Biobränslen Transporter 4% 55% Fjärrvärme Elvärme Driftel Värnamo kommuns förvaltningar och bolag innehar totalt 212 fordon av typen personbilar och lätta lastbilar. Av dessa drivs 46 stycken, med el och förnyelsebara bränslen. Fördelningen illustreras i nedanstående diagram. Figur 7: Total energianvändning för förvaltningar och bolag 2009 fördelat på bränsleslag Av de båda diagrammen kan vi se att andelen fossil energi för uppvärmning är mycket liten. Endast 3 %. Likaså andelen som värms direkt med el. Dessa delar har under de senare åren minskat mycket till förmån för fjärrvärme eller träpellets. Andel olja och el som huvudkälla för uppvärmning i fastigheter som Tekniska kontoret förvaltar har exempelvis minskat från 20 % år 2003 till 8,7 % år Även Värnamo Energi har konverterat sin kontorsfastighet till fjärrvärme och påbörjat energibesiktning av kontorsfastigheter. Finnvedsbostäder arbetar mycket med energifrågan i sin verksamhet. Ett framstående exempel är uppförandet av 40 stycken energisnåla lägenheter i kvarteret Oxtorget i Värnamo tätort. De självuppvärmda husen har extra välisolerade och lufttäta ytterväggar för att klara av egen uppvärmning genom värmeåtervinning på ventilationen samt spillvärmen från kylskåp, TV och andra hushållsapparater. I en jämförelse mellan olika pas- Figur 8: Andelen fordon som drivs på förnyelsebara bränslen och el i kommunala förvaltningar och bolag I följande diagram framgår den totala drivmedelsförbrukningen för kommunala transporter. Bland de resor som har tagits med finns personbilstransporter, poolbilar, skolskjutsar, sopbilar och stadsbussen i Värnamo. Totalt förbrukades 7280 MWh år 2009, vilket innebär 1827 ton 12

13 koldioxid. I diagrammet framgår tydligt att diesel utgör den klart största andelen av det bränsle som används. 68% 2% 3% 27% Bensin Diesel Biogas Etanol Figur 9: Total drivmedelsanvändning 2009 för transporter bland kommunala förvaltningar och bolag och vissa upphandlade tjänster i Värnamo kommun Som nämndes ovan har installation av tankställe för biogas och laddstationer för elbilar upprättats i kommunen. Andra åtgärder för att minska utsläppen från kommunens egna transporter har också vidtagits. Det mest framstående är förmodligen kommunens distributionscentral som startade i mars Syftet med centralen är att samordna alla varuflöden till och från kommunens skolor och andra enheter. Genom bestämda leveranstider blir det färre transporter, vilket innebär mindre utsläpp. Innan inrättandet av centralen kunde en och samma enhet få leveranser flera gånger per dag. I och med distributionscentralen kommer istället alla varor i en transport en gång om dagen. Förutom minskade utsläpp och bättre säkerhet, så innebär distributionscentralen även en förbättrad konkurrenssituation för mindre leverantörer eftersom dessa har större möjlighet att sälja sina produkter till kommunen. Detta öppnar i sin tur upp för fler lokala producenter. Distributionscentralen ligger vid Hörlelagret på Jönköpingsvägen. Total energianvändning Om man slår samman den totala energiförbrukningen i fastigheter med den totala energiförbrukningen för transporter, blir summan MWh. Så mycket energi förbrukades alltså totalt i kommunala fastigheter och transporter under Diagrammet visar uppdelningen i energislag. 11% 31% Fossila bränslen 58% Förnybara inkl. fjärrvärme El totalt Figur 10: Total energianvändning för Värnamo kommun inklusive kommunala bolag Andelen förnyelsebara bränslen utgör den största andelen av energiförbrukningen. Detta, återigen mycket tack vare utbyggnad av fjärrvärme och konverteringar i oljeuppvärmda fastigheter. Vid en jämförelse mellan de olika sektorerna fastigheter och transporter ser vi att det är 13

14 fastigheterna som står för den högsta andelen av den totala energiförbrukningen medan transporterna endast står för 9 %. 9% 31% Fastigheter Fastigheter Transporter Transporter 69% 91% Figur 11: Total energianvändning för kommunens förvaltningar och bolag uppdelat på sektorerna fastigheter och transporter Totala utsläpp av koldioxid Den totala energianvändningen i kommunala förvaltningar och bolag innebär i sin tur ett totalt utsläpp på 5866 ton koldioxid. I nästa diagram illustreras uppdelningen av utsläppen av koldioxid mellan sektorerna fastigheter och transporter. Figur12: Utsläpp av koldioxid från kommunala förvaltningar och bolag De båda diagrammen visar att trots att transporterna endast står för 9 % av kommunens totala energiförbrukning står de för hela 31 % av det totala utsläppet av koldioxid. Som nämndes ovan var utsläppen av koldioxid i hela kommunen som geografiskt område år ton. Om man ponerar att utsläppen från kommunens verksamheter inte skilde så mycket mellan 2008 och 2009, skulle detta innebära att utsläppen av koldioxid från kommunala förvaltningar och bolag står för ungefär 4 % av det totala utsläppet av växthusgaser i kommunen. Resterande andel står alltså verksamheter, privatpersoner boende i kommunen samt genomfartstrafik genom kommunen för. 14

15 3. Visioner och mål Visioner och övergripande mål Värnamo kommun har en vision för hela sin verksamhet. Denna vision ska används som riktmärke. Det är dit vi ska sträva. Värnamo den mänskliga tillväxtkommunen. Här förverkligar du dina drömmar, skapar, upplever, är delaktig och tar ansvar! Ett övergripande mål togs i Kommunfullmäktige samtidigt med visionen. Det övergripande målet gäller för kommunen som geografiskt område och har 1990 som basår eftersom det i nationella sammanhang har varit det vanligaste året att utgå ifrån. Kommunens vision och det övergripande målet går båda i linje med det nationella miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan. Utsläppen av växthusgaser i kommunen som geografiskt område ska minska med minst 40 % till 2020 jämfört med 1990 års nivå. Delmål: 35 % minskning till 2014 Förutom denna övergripande vision beslutade Kommunfullmäktige den 28 januari 2010 att ha följande vision gällande klimatarbetet i kommunen. Värnamo kommun har som vision att kommunen är fossilbränslefri år 2050 Att kommunen ska vara fossilbränslefri till 2050 innebär att Värnamos energisystem då försörjs helt och hållet utan några fossila bränslen. Målet innefattar alla de utsläpp som görs inom kommunens gränser från energiförsörjning, transporter och andra verksamheter. Utsläppsminskningarna ska i första hand göras inom kommunens gränser, men kommunen vill inte stänga möjligheten för att i framtiden eventuellt använda sig av sk. CDM (Clean Development mechanism). Detta innebär miljöinvesteringar utanför kommunen, exempelvis i andra länder. Som framgår av diagrammet nedan har utsläppen av växthusgaser minskat med 27 % mellan åren 1990 och Utsläppen av växthusgaser förväntas minska linjärt under perioden 1990 till Detta betyder att som etappmål för 2014 ska växthusgaserna minska med 35 %. Målsättningen till år 2020 och etappmålet till 2014 illustreras i följande bild. 15

16 ton CO2ekv. per år % Inriktningsmål för kommunen som geografiskt område 90% % Mål % Mål 2020 Figur 13: Utsläpp av växthusgaser i Värnamo från år 1990 med målsättningen minus 40 procent till år 2020 Om utsläppen från bränslen, som används inom kommungränsen minskar i samma takt som mellan 2000 och 2008 bedöms visionen om ett fossilbränslefritt Värnamo att kunna nås Detaljmål Detaljmålen är uppdelade och beskrivna utefter de olika strategiska områdena. Målen ser olika ut för kommunen som geografiskt område och kommunen som organisation. Först beskrivs målen för det geografiska området som kommunen utgör. Dessa ska i första hand ses som inriktningsmål. 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lösningsmedel Jordbruk Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Transporter Förändring vs. år 1990 Energiförsörjning Övergång till förnybara energikällor Andelen fossil energi i värmeproduktion ska vara mindre än 1 % år ( %) Fram till år 2020 ska energi från förnyelsebara energikällor öka med 100 GWh jämfört med Energieffektivisering Transporter Samhällsplanering Energianvändningen ska minska med 10 % till 2020 jämfört med 2008 års nivå. ( GWh) Minst 15 % av de registrerade fordonen (personbil, lastbil eller buss) i kommunen ska drivas med förnybara bränslen och/eller el år (2009 0,03 %) Senast 2020 ska alla nybyggnationer vara av lågenergimodell Fram till 2015 ska längden gång- och cykelvägar öka med 30 km. (Nuläge 106,3 km) 16

17 Andelen fossil värme i värmeproduktion är idag mycket låg. I synnerhet på Värnamo Energis fjärrvärmeverk. Dock används fortfarande en del eldningsolja i fjärrvärmeverket och även på andra håll, såsom i privatbostäder. Trots att många åtgärder har gjorts finns en del kvar att göra. Exempelvis gällande information och råd till privatpersoner som konverterar. Målet för förnybar energi är beräknat utefter de projekt som ligger i planeringsfasen just nu. Bland projekten hittar vi vindkraftverk, den stora satsningen på ett solvärmefält samt ett kraftvärmeverk. Som nämnt innan angående vindkraftverken, försvåras utbyggnaden av dessa på grund av Försvarsmaktens nyligen upprättade regler om vindkraft på områden som ligger i närheten av deras prioriterade flygfält. Trots att en stor del av Värnamo kommun ligger inom ett sådant område, finns en flera lämpliga områden för etablerande av vindkraftverk. Tillsammans med solenergiprojekt och kraftvärmeverk bedöms målet vara möjligt att nå. Med tanke på att energiförbrukningen i kommunen inte har minskat utan snarare ökat något mellan 1990 och 2008 (se figur 3), kan målet se svårt ut. Dock finns det inom energisektorn många enkla åtgärder som kan vidtas för att få ner energianvändningen. Med tanke på hittills relativt låga energipriser i Sverige har många inte funnit det tillräckligt lönsamt att vidta åtgärder för att minska sin energiförbrukning. I takt med att energipriserna stiger blir energieffektiviseringsåtgärder alltmer lönsamma. Detta kan motivera människor att vidta åtgärder för att exempelvis få effektivare ventilation, belysning och tryckluftssystem. Trots att energieffektiviseringsmålet kommer bli tufft att nå bedöms det alltså ändå finnas potential att nå målet. därför i huvudsak om att ersätta fordon i Värnamo kommun med bilar som drivs med förnyelsebara bränslen. Ny teknik och ny infrastruktur med tankställen för biogas och laddstolpar öppnar upp för stora möjligheter att nå målet. Lågenergihus är viktiga för att nå energieffektiviseringsmålet. I och med direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda (EPBD2) kommer med största sannolikhet kraven på byggsektorn öka betydlig i fråga om energikrav. Enligt direktivet, som antogs den 19 maj 2010, ska alla nya byggnader från och med vara nära nollenergibyggnader. Trots att det är stora avstånd mellan olika punkter i Värnamo lämpar sig många sträckor och platser väl för cykel. I och mellan tätorterna fungerar det bra att ta sig fram med cykel. För att medborgare ska kunna cykla i större utsträckning krävs det cykelvägar. Utbyggnad av gång- och cykelvägar har skett i stor omfattning under de senaste åren. Trots det saknas det ännu gång- och cykelvägar på flera viktiga sträckor. I Värnamo kommun är det glest mellan orter och bostäder. Bilberoendet är därför högt. För att lyckas behålla en levande landsbygd krävs det att människor bor och verkar där. Att försörja alla dessa områden med kollektivtrafik ses som mycket svårt. Transportmålen handlar 17

18 Mål för Värnamo kommuns verksamhet För att få ned utsläppen av växthusgaser i kommunen måste kommunen ha mål även för sin egen verksamhet, framförallt för att det är just sina egna verksamheter som kommunen har störst chans att påverka. Värnamo kommun vill även framstå som ett föredöme genom egna ambitiösa mål och åtgärder. I likhet med hela kommunen som geografiskt område har ett övergripande mål för kommunen som organisation tagits fram. I det interna målet används, till skillnad från det övergripande målet, startåret Målåret är dock detsamma som det övergripande målet för hela kommunen, dvs Då huvudkällan till utsläppen av växthusgaser från de kommunala verksamheterna kommer från koldioxid, används här istället koldioxid som enhet, istället för växthusgaser. Övriga växthusgaser omfattas inte i denna del av strategin. Målet innefattar utsläpp av koldioxid från alla kommunala förvaltningar och bolags verksamheter, både de som görs inom kommunens gränser och de som görs utanför. Även flygresor inkluderas här. Som nämndes i kapitel 2 var utsläppen av koldioxid från kommunala verksamheter år ton. En minskning med 40 % till 2020 skulle alltså innebära att utsläppen år 2020 får uppgå till max 3535 ton. Då utsläppen förväntas minska linjärt under denna period, innebär det att delmålet som ska uppnås 2014 hamnar på en minskning med 24 %. Denna minskning redovisas i följande figur. Utsläppen av koldioxid från kommunens verksamheter ska minska med minst 40 % till 2020 jämfört med 2009 års nivå. Delmål: 24 % minskning till 2014 Figur 14: Utvecklingen av kommunens koldioxidutsläpp med målet 40 % minskning till 2020 jämfört med Minskningen är uttryckt i ton koldioxid per år. Figuren visar på minskningen i ton koldioxid. Av dessa ton föreslås att 1240 ton ska utgöras av åtgärder som syftar till att konvertera från fossila bränslen och 1090 ton ska utgöras i form av effektiviseringar. Finnvedsbostäder, som arbetar mycket med energi- och klimatfrågan, har egna och mycket ambitiös mål. Enligt dessa ska bolaget vara klimatneutralt redan år

19 För kommunens egen verksamhet har följande detaljerade mål för respektive område tagits fram. Energiförsörjning - Övergång till förnybara energikällor Andelen fossil värme i kommunala fastigheter och fastigheter ägda av kommunala bolag ska utgöra mindre än 1 % av den totala energiförbrukningen år 2020 ( %) Energieffektivisering Transporter Den totala energianvändningen ska minska med minst 15 % till 2020 jämfört med 2009 års nivå. ( MWh) År 2020 ska minst hälften av alla fordon i kommunens och kommunala bolags fordonsflottor drivas med förnyelsebara bränslen och el. ( %) Samhällsplanering Kommunala fastigheter där barn och äldre vistas ska år 2020 ha en grönytefaktor på minst 0,5 Gällande första målet om fossil värme har flera insatser redan gjorts för att minska denna del till dagens 3 %. I stort sett beräknas oljan vara borta till Som huvuduppvärmningskälla kommer den inte användas alls. Anledningen till att man ändå inte har satt målet till noll, är på grund av ett behov av olja som reservkälla även i framtiden. Dock bedömer man kunna ersätta även denna till viss del med bioolja. Energieffektiviseringsmålet utgår från den totala energianvändningen Trots att flera energibesparingsåtgärder har gjorts de senaste åren finns många lönsamma åtgärder att göra. Byte av belysning, åtgärder i ventilationssystemet, ändrad datorhantering och konvertering från direktverkande el är alla exempel på sådana åtgärder. I framtiden då elpriserna förväntas stiga kommer sådana åtgärder vara ännu lönsammare än vad de har varit. Finnvedsbostäder har ett eget internt mål att minska energiförbrukningen med 20 % mellan åren 2007 och Detta mål beslutades våren 2009, då bolaget valde att ansluta sig till det s.k. Skåneinitiativet. Detta är ett initiativ, som alla bostadsföretag i landet frivilligt kan ansluta sig till. Finnvedsbostäders ambitiösa energi- och klimatmål bidrar till att hela Värnamo kommun som organisation totalt sett har kunnat sätta upp mycket framåtsträvande mål. På transportsidan ligger den största potentialen i konvertering från dagens bensin- och dieseldrivna bränslen. Genom att uppfylla målet kan utsläppen av koldioxid från kommunens transporter minska med över 600 ton. I och med Finnvedsbostäders mål om att vara klimatneutrala år 2020 ska således deras fordonsflotta även vara helt fossilfri till I och med Energi- och klimatstrategin och målet för samhällsplanering, ska kommunen börja tillämpa den s.k. grönytefaktorn i sin planering. Faktorn innebär att man, genom att mäta grönytan på ett område, upprätthåller en lämplig andel grönyta. Detta för att förbättra luftkvaliteten och höja sociala värden och rekreationsvärden på områden. Gröna ytor fungerar även som effektiva kolsänkor, då de absorberar koldioxid. De absorberar även dagvatten, vilket gör att vattnet kan omhändertas lokalt på ett effektivt sätt. 19

20 4. Från vision till verklighet För att nå visionen och målen är det viktigt att utforma strategier, dvs. välja vägar att gå. Energi- och klimatstrategin grundar sig i olika strategiska överväganden. Kommunen tillämpar exempelvis en målstyrningsmodell som omfattar alla förvaltningar, dock ej bolagen. Även tillämpning av hållbarhetsbegreppet är ett relevant strategiskt övervägande. Andra och mycket centrala överväganden utgörs av de styrmedel inom energiområdet som kommunen förfogar över, dvs. vad som åligger kommunen i energi- och klimatfrågor. Utöver dessa är det också väsentligt att reflektera över möjligheter och potentialer när det gäller att reducera utsläppen av växthusgaser och vad dessa innebär i kostnader. Samordnad målstyrning Kommunens övergripande målstyrningsmodell anger riktlinjerna för hur man arbetar mot vissa övergripande mål. Arbetet med Värnamo kommuns samordnade målstyrning startade Samordnad målstyrning innebär att hela organisationen, förutom de kommunala bolagen, skall jobba efter en gemensam modell. Syftet är också att samtliga medarbetare i kommunen ska känna sig delaktiga i arbetet att nå målen. Det övergripande klimatmålet finns med som en viktig del i denna modell. I energi- och klimatarbetet ingår alltså att alla förvaltningar på sitt sätt och efter bästa förmåga ska bidra till att nå kommunens övergripande klimatmål. Hållbarhetsbegreppet Begreppet Hållbar utveckling etablerades i Brundtlandrapporten och utgår från de tre olika delarna: Ekologisk hållbarhet Ekonomisk hållbarhet Social hållbarhet Ekologisk hållbarhet och klimatfrågan hänger starkt samman. Med en ökad halt av växthusgaser I atmosfären och ett förändrat klimat äventyras de grundläggande förutsättningarna för liv på jorden. Redan nu ser vi vilka allvarliga konsekvenser klimatförändringarna har för flera arter. Inte minst för människan när det gäller tillgång till mat och dricksvatten. Genom att vidta åtgärder för klimatet bidrar Energi- och klimatstrategin till att uppfylla Sveriges 16 nationella miljömål. Förutom det första målet, Begränsad klimatpåverkan, bidrar den till att uppfylla målen Frisk luft, Levande skogar och Ett rikt djur- och växtliv. Det är inte bara den ekologiska hållbarheten som tar skada av klimatförändringarna, utan även den ekonomiska utvecklingen. Den uppmärksammade Stern-rapporten visade på sambandet mellan en minskning av utsläppen av växthusgaser och den långsiktiga ekonomiska utvecklingen. Rapporten beskriver sambandet mellan ökade utsläpp av växthusgaser och kostnaderna för desamma. Enligt rapporten skulle kostnaderna för att reparera skadorna uppgå till % av den globala bruttonationalprodukten Att däremot vidta åtgärder för att minska utsläppen till acceptabla nivåer skulle endast kosta ett par procent av den globala BNP. En annan aspekt av den ekonomiska hållbarheten är vårt oljeberoende. Med det oljeberoende som finns idag blir samhället mycket sårbart för fluktuationer i pris och tillgång på olja. Att oljetillgångarna inte varar för evigt vet vi också. 20

21 Social hållbar utveckling hänger också den samman med huruvida vi lyckas bekämpa klimatförändringarna eller ej. Jordens fattiga befolkning riskerar att få det ännu fattigare i form av ökad brist på mat och vatten samt svåra naturkatastrofer som drabbar dessa länder. Detta skapar svält, sjukdom och konflikter. Man talar redan idag om klimatflyktingar och dessa flyktingströmmar tror man kommer att öka drastiskt i och med ett förändrat klimat. På lokal nivå påverkas den sociala hållbarheten i form av exempelvis tillgänglighet. I transportsektorn innebär ett minskat behov av bil att även de som inte har bil eller körkort kan ta sig mellan olika platser på ett enkelt och smidigt sätt. privatpersoner. Kommunen kan också använda sig av ekonomiska styrmedel för att påverka utvecklingen åt en viss riktning. Genom samarbete och nätverk med företag i kommunen, andra kommuner och myndigheter har kommunen möjlighet att gå samman och påverka även i områden utanför kommunen såväl som att ta hjälp och få draghjälp. Sammanfattningsvis går det att konstatera att kommunen spelar en strategiskt viktig roll i hur utvecklingen av energi- och klimatsituationen framskrider. Det är alltså viktigt att kommunen utnyttjar dessa redskap i sin planering mot en bättre och mer hållbar energiförsörjning. Kommunens roll i energi- och klimatfrågor Klimatproblematiken är både ett globalt och ett lokalt problem. Många olika aktörer är inblandande och alla måste hjälpa till att dra sitt strå till stacken. Förutom det rent lagstadgade ansvaret som kommunen har i energifrågor spelar kommunen andra viktiga roller när det gäller energi och klimatfrågor. Genom det kommunala planmonopolet ansvarar kommunen för samhällsbyggnad och samhällsplanering. I arbetet med kommunala planer har kommunen möjlighet att påverka exempelvis behovet av energi i planerade områden. Kommunen utövar även myndighetsutövning i vissa tillståndsfrågor såsom bygglov och tillsyn enligt miljö och bygglagstiftning. Som försäljare av mark kan kommunen genom exploateringsavtal ställa krav på markanvändning. Eftersom kommunen är en stor kund som köper varor och tjänster, har den också möjlighet att ställa krav på sina leverantörer vid upphandling i fråga om miljöprestandan på produkter och transporter. Kommunen är en stor användare av energi genom sina många fastigheter, men även en producent av energi genom det kommunalt ägda energibolaget Värnamo Energi AB. Både som energikonsument och producent har kommunen en viktig roll att spela som gott föredöme för medborgare och kunder. Rådgivning, utbildning och information är bitar där kommunen har en viktig funktion. Kommunen tillhandahåller exempelvis energirådgivning gentemot företag och Sammanfattning av kommunens roll i energi- och klimatfrågor: Samhällsplanering Myndighetsutövning Offentlig upphandling Egen användning av energi Produktion av energi Rådgivning och information Samverkanspartner i nätverk Att föregå med gott exempel 21

22 De fem strategiska områdena Utifrån hållbarhetsbegreppet och kommunens roll och ansvar i energioch klimatfrågor har de fem strategiska områdena tagits fram. Dessa fem områden innefattar alla tre delar i hållbarhetsbegreppet och de delar där kommunen har möjlighet att påverka. Säker energiförsörjning och övergång till förnybara energikällor Under detta strategiska område finns de åtgärder som har med leveranssäkerhet att göra. Enligt lag har kommunen en skyldighet att se till att medborgare har tillgång till energi även vid störningar såsom elavbrott. Under detta område ligger även åtgärder där kommunen har möjlighet att påverka framtiden till att bli mindre beroende av fossila bränslen såsom kol och olja och istället bidra till en ökad användning av de förnybara energislagen. Dessa är solenergi, vindenergi, vattenenergi, geotermisk energi och biobränslen. Vid val av energikälla är det dock viktigt att välja rätt energikälla till rätt användningsområde. I figuren till höger illustreras hur man uppnår maximal energieffektivitet samtidigt som man minskar användningen fossila bränslen. Bränslen har namngetts med bokstäverna A till D. Energislag A är den källa med bäst kvalitet och energislag D har lägst kvalitet. Användningsområdena anges i siffror beroende på vilken prioriteringsordning de kommer i. A. Förnyelsebar el från t.ex. sol, vind och vatten 1. Elspecifika ändamål 2. Transporter/värmepumpar 3. Processvärme där biobränsle är olämpligt 4. Direktel för lokaluppvärmning bör undvikas helt B. Fossila bränslen (begränsad användning) 1. Transporter C. Biobränslen 1. Processvärme i industri, gärna i kombination med elproduktion 2. Kraftvärme/transporter 3. Lokaluppvärmning D. Solvärme/geotermisk värme 1. Lokaluppvärmning Effektivare energianvändning Under energieffektivisering finns de åtgärder som syftar till att dra ner den slutliga användningen av energi, dvs. minska själva förbrukningen. Även här kan en prioriteringsordning anges för att visa för vilket energislag man först och främst bör vidta åtgärder. Denna ordning är framtagen utefter vilket energislag som har störst klimatpåverkan och störst primärenergianvändning. Med primärenergianvändning åsyftas den energi som 22

23 går åt i hela kedjan, från den ursprungliga energikällan via distribution till den slutliga användningen. Effektivare transporter Området transporter är troligen det område där vi har den största utmaningen. Som angavs i kapitel 2 har utsläppen från transportsektorn i Värnamo kommun ökat något och som framgår av bilaga 2 ligger Värnamo kommun något över riksgenomsnittet vad gäller användning av transportenergi per capita. Området är starkt fossilberoende. Utmaningen för att få ner utsläppen av växthusgaser från denna sektor ligger dels i att effektivisera och minimera antalet transporter och dels i att konvertera till fordon med förnyelsebara bränslen. Samhällsplanering 1. El och fossila bränslen 2. Biobränslen 3. Fjärrvärme 4. Fjärrkyla Som nämndes ovan i och med kommunens roll i energi- och klimatfrågor, öppnar det kommunala planmonopolet och kommunens markinnehav upp för en stor möjlighet att påverka utsläppet av växthusgaser på lokal nivå. Detta anses alltså vara ett viktigt strategiskt område för kommuner eftersom samhällsplanering ofta handlar om långsiktig planering. Det finns flera olika strategier för att arbeta mot en mer energieffektiv och klimatvänlig samhällsstruktur. Dessa framgår kortfattat i textrutan till höger. Informera och engagera Förtätning i tätorter så att behovet av förflyttning minskar Blandade funktioner (bostäder och olika verksamheter på samma ställe) Utbyggnad av gång- och cykelvägar Försvåra för biltrafik genom att anlägga färre parkeringsplatser, smalare vägar, sänka hastigheter osv. Energiförsörjning i form av förnybara bränslen vid nybyggnation av bostäder, skolor osv. Spara och anlägga grönstruktur för upptagning av koldioxid och markföroreningar tillämpa grönytefaktor Skriva in energikrav på byggnader vid exploateringsavtal Sälja vindkraftsandelar vid försäljning av mark Kravställning vid byggande och renovering av egna byggnader Kravställning på energieffektivitet via planerings-/bygglovsprocessen Man kan inte bara bygga bort klimatproblemen eller göra investeringar för att komma till rätta med problemen. Utan människors medvetande och en attitydförändring kommer vi ändå inte att kunna nå målen. Genom kommunens informationskanaler kan kommunen nå sina invånare, kunder och samarbetspartners på olika sätt. Genom att ordna föreläsningar eller olika arrangemang och genom kommunala skolors utbildningsplaner, sprids kunskaper om energi- och klimatfrågor till allmänheten. 23

24 Reduktionspotentialer En studie har gjorts av reduktionspotentialer i Värnamo kommun. Härvid har använts antaganden från en nationell studie av McKinsey, som skalats ned till Värnamo. Principen för denna analys är att se på den årliga kostnaden för olika åtgärder uttryckt i SEK per ton koldioxid. Åtgärderna har kategoriserats i användarsektorer. Analysen är relativt översiktlig och ska tas med en nypa salt, men ger ändå en fingervisning om hur stora reduktioner som kan uppnås och via kostnaden därmed en prioriteringsordning över tid. Observera också att det är en ren kostnadsoptimering och att andra mjuka variabler såsom attityder och beteenden ligger utanför studien. Bild på nästa sida listar alla åtgärder med en kostnad under 500 SEK/ton koldioxid. Negativa kostnader visar att det är ekonomiskt lönsamma åtgärder, som av andra skäl inte blivit utförda. Bild 3: Gågator är ett bra exempel på klimatsmart samhällsplanering som dessutom ger en trevligare stadsmiljö 24

25 Figur 15: Uppskattning av reduktionspotential för åtgärder i Värnamo kommun med en kostnad understigande 500 SEK per ton CO2. Källa: Mc Kinsey-studien Bearb: EKAN Gruppen 25

26 Notera att målsättningen ovan innebär en reduktion på ca ton koldioxidekvivalenter exklusive konsekvenser av elanvändningen utanför kommunen. Elåtgärderna i diagrammet ovan ligger på ca ton koldioxid, vilket innebär att reduktionerna då ska uppnå ca ton koldioxidekvivalenter i bilden ovan eller ganska exakt hela diagrammets innehåll. Slutsatserna från analysen är således att det går att uppnå uppställda mål till en kostnad av mindre än 500 SEK per ton koldioxidekvivalenter. Om alla lönsamma åtgärder genomförs motsvarar det ton kolidioxid. Till höger har de mest intressanta åtgärderna sammanställts i en tio-i-topp-lista. I bilaga 3 framgår reduktionspotentialer per sektor. De tio mest intressanta åtgärderna som tillsammans ger ton reduktion: 1. Driftoptimering, flerbostadshus och lokaler % lägre uppvärmning, befintliga lokaler % lägre uppvärmning, nya lokaler 4. Effektivare vitvaror 5. Lågenergilampor 6. Effektivare kontorsutrustning 7. Bränslesnålare traktorkörning 8. Reducerad jordbearbetning 9. Återvinning av metallförpackningar från sorterat avfall 10. Återvinning av plast från sorterat avfall

27 5. Förslag på åtgärder Kommunen som geografiskt område Säker energiförsörjning - Övergång till förnybara energikällor 1. Leveranssäkerhet och beredskap vid längre elavbrott I kommunens Handlingsprogram Skydd och beredskap redovisas mål och åtgärder avseende längre elavbrott. Följande åtgärder är prioriterade: Ansvara för att dialog förs med leverantör av fjärrvärmedrift för att säkerställa reservkraft vid strömbortfall. Tillgången till reservkraftverk säkerställs i kommunens prioriterade anläggningar. Kopplingsanordningar för reservkraft säkerställs i kommunens prioriterade anläggningar. Tillträdesskydd mot sabotage ska utföras i enlighet med kommunstyrelsens beslut 156/2004 Mål, riktlinjer, ansvarsfördelning för larm i Värnamo kommun. Provkörning, egenkontroll och övningar avseende reservkraft ska utföras enligt kontrollplan. En elberedskapsplan ska finnas och vara uppdaterad. Förteckning över prioriterade anläggningar ska vara uppdaterad. Höja leveranssäkerheten och beredskapen vid längre elavbrott Värnamo Energi ska år 2013 ha ersatt 80 % av högspänningsledningar på landsbygden med kabel hade 54 % av detta utbyte genomförts. 2. VVBGC Chrisgas Åtgärd: Verka för och diskutera en framtida utveckling av verksamheten vid VVBGC efter Energimyndighetens beslut om att dra in stödet till forskningsanläggningen. En fortsatt verksamhet vid anläggningen är dock viktig ut ett Värnamoperspektiv för att stärka kommunen och regionen. Effekt: Målet är att framställa en syntesgas lämplig för vidareförädling till fordonsbränslen av olika typer. Detta är en viktig utveckling för att få fram mer förnyelsebara bränslen och på så vis minska användningen av fossila bränslen Kostnad: - När: Fortlöpande Ansvarig: Kommunstyrelsen och Värnamo Energi 3. Gasnät Åtgärd: Bejaka en introduktion av ett gasnät till Värnamo kommun och i samband med detta bestämma en maxinivå för inblandning av fossil gas i denna ledning. Effekt: Ökad försörjning och tillgång på gas, ökad konkurrens mellan energiformer. Gasens mest intressanta användningsområden är för industrins olika behov samt såsom transportbränsle. Det senare användningsområdet är av speciell betydelse med tanke på Värnamos ambitioner att förverkliga biogasproduktion inom kommunen samt den koppling som finns till framställningen av biobaserade bränslen inom VVBGC anläggningen. Kostnad: Investeringskostnaden beror mycket på antalet intressenter i projektet Ansvarig: Kommunstyrelsen, Värnamo Energi När:

28 4. Fjärrvärme/Närvärme Åtgärd: Analys av förutsättningarna för fjärrvärme i Bor Effekt: Ersätter fossila bränslen Kostnad: Med nuvarande KLIMP-medel som kommunen har blivit beviljade finansieras 15 % av kostnaden med bidrag När: Förutsättningarna för att KLIMP-medel ska finansiera en del av utbyggnaden är att det görs innan Ansvarig: Värnamo Energi 5. Kraftvärme Åtgärd: Utreda förutsättningarna för ett kraftvärmeverk med en bedömd elproduktion på GWh/år Effekt: Minskat utsläpp av koldioxid om den producerade elen ersätter fossila bränslen Kostnad: MSEK När: 2013 och framåt Ansvarig: Värnamo Energi 6. Ytterligare en biopanna Åtgärd: Under förutsättning att ett kraftvärmeverk ej kan byggas ska fjärrvärmeproduktionen istället kompletteras med ytterligare en biopanna Effekt: 100 % biobränsle i fjärrvärmeproduktionen Kostnad: 100 MSEK När: 2013 Ansvarig: Värnamo Energi 7. Vindkraft Åtgärd: 1)Ta fram en plan för utbyggnad av vindkraft, där lämpliga områden utses. 2)Anpassning av elnätet så att effekten av vindkraften som produceras kan föras in på nätet. Effekt: Vallerstad Vind producerar ca 11 GWh per år vilket motsvarar ca ton i minskade koldioxidutsläpp. Om två verk byggs per år skulle detta alltså innebära en reduktion av ca ton CO2/år. Kostnad: Relativt höga investeringskostnader, men låga driftskostnader, ekonomiskt ur ett livscykelperspektiv. När: Fortlöpande under hela perioden Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden och Värnamo Energi 8. Solfångarfält Åtgärd: Anlägga ett solfångarfält mellan riksväg 27 och sjukhuset. Effekt: Då årsproduktionen beräknas bli 2,8 GWh skulle detta innebära ca ton i CO2-reduktion. Kostnad: 25 miljoner varav 9 miljoner är statsbidrag När: Ansvarig: Finnvedsbostäder, Tekniska nämnden, Landstingsfastigheter och Svenska Kyrkan 9. Biogas Åtgärd: Utreda förutsättningarna för biogasproduktion vid det nya avloppsreningsverket i Värnamo samt utreda förutsättningarna för omhändertagande av matavfall. Effekt: Ökad tillgång till biogas Kostnad: Konsultarvode När: 2011 Ansvarig: Tekniska nämnden 28

29 10. Utbyte av vedpannor Åtgärd: Uppmuntra och ge bidrag för byte till miljögodkända vedpannor Effekt: Minskade utsläpp av koldioxid, metan, stoft och VOC Kostnad: Finansierat enligt KLIMP-program När: Senast Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Effektivare energianvändning 11. Lågenergihus Åtgärd: Utreda möjligheterna för att bygga lågenergihus i lämpliga områden. Utredningen ska dessutom omfatta att en tydlig definition av lågenergihus och fastställa uppföljningsbara och mätbara mål. Effekt: Med en definition blir det lättare för byggherrar att veta vad som gäller och lättare att ställa krav i exploateringsavtal. Kostnad: Den tid det tar att göra utredningen När: Senast 2012 Ansvarig: miljö- och stadsbyggnadsnämnden (huvudansvarig), Finnvedsbostäder, Tekniska nämnden 12. Energikontor i Länet Åtgärd: Värnamo kommun skall verka för bildande av ett regionalt energikontor för F- län. Effekt: Kompetens och samverkan inom energiområdet till länet Kostnad: Köp av tjänster När: 2011 Ansvarig: Kommunstyrelsen 13. Energikrav på fastigheter Åtgärd: Uppföljning av att den vid bygganmälan redovisade energiprestandan verkligen uppfylls vid byggnation Effekt: Lägre energianvändning Kostnad: Intensifierad tillsyn kan komma att kräva ytterligare personalresurs När: Löpande Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 14. Energikrav på industrier Åtgärd: Ålägga tillståndspliktiga industrier att genomföra energikartläggning för att identifiera och genomföra energibesparande åtgärder Effekt: Minskad energianvändningen från industrisektorn Kostnad: Informationsinsatser När: 2011 och fortlöpande Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Transporter 15. Halvtimmestrafik Åtgärd: Verka för att halvtimmestrafik i Värnamo tätort införs genom att använda sitt delägandeskap i Jönköpings länstrafik. Effekt: Färre transporter med bil Kostnad: kr per år När: Fr.o.m Ansvarig: Länstrafiken genom Kommunstyrelsen 29

30 16. Gratis resor med tätortstrafiken för färdtjänstberättigade Åtgärd: Verka för gratis eller subventionerade resor med tätortstrafiken för färdtjänstberättigade och ungdomar. Effekt: Färre transporter med bil Kostnad: Ca kr per år När: Fr.o.m Ansvarig: Länstrafiken genom Kommunstyrelsen 17. Åtgärd: Anropsstyrd trafik för landsbygdsboende Åtgärd: Verka för anropsstyrd trafik för landsbygdsboende Effekt: Mindre transporter med bil Kostnad: kr När: Fr.o.m Ansvarig: Länstrafiken genom Kommunstyrelsen 18. Miljöstyrande parkeringsavgifter Åtgärd: Införa miljöstyrande parkeringsavgifter Avgifternas storlek anpassas efter förhållandena i kommunen. Kommunen kan också föra en dialog med näringslivet om p-avgifter på deras mark och behovet av attraktiva cykelparkeringar. Effekt: Tar inte kommunen ut en avgift för bilparkering så innebär det att bilresor gynnas i förhållande till cykelresor och gång. Om kommunen inte täcker kostnaden för bilparkering med avgifter blir budgetutrymmet inte lika stort för att bygga och underhålla en attraktiv cykelinfrastruktur med trygga cykelvägar och skyddade cykelparkeringar. Resonemanget gäller även en liten kommun som Värnamo, där behovet inte är så stort att ha parkeringsavgifter av trängselskäl. Åtgärden stimulerar samåkning in till centralorten. Kostnad: Ingen kostnad utan en intäkt När: 2012 Ansvarig: Kommunstyrelsen 19. Stadsbussen Åtgärd: Lobba för att stadsbussen vid nästa upphandling drivs med biogas Effekt: reducering med 6,4 ton koldioxid Kostnad: Ingen extra kostnad för kommunen När: Vid nästa upphandling Ansvarig: Kommunstyrelsen 20. Sopbilar Åtgärd: Vid nästa upphandling av sopbilar ska krav ställas på att dessa ska drivas med biogas Effekt: Reducering med 137 ton koldioxid Kostnad: Behöver inte innebära ökade kostnader När: Vid nästa upphandling Ansvarig: Tekniska nämnden (huvudansvarig) och Upphandlingsnämnden 21. Skolskjutsar Åtgärd: Vid nästa upphandling av skolskjutsar ska kravet ställas att dessa fordon ska drivas med förnyelsebart bränsle Effekt: 291 ton koldioxid Kostnad: Behöver inte innebära avsevärt ökade kostnader När: Vid nästa upphandling Ansvarig: Barn- och utbildningsnämnden (huvudansvarig) och Upphandlingsnämnden 22. Tankställe för biogas Åtgärd: Etablering av ytterligare en biogasmack i centrala Värnamo. Denna ska stå på kommunägd mark men vara åtkomlig för privatpersoner. Effekt: Ökad tillgänglighet till biogas, vilket leder till fler biogasbilar. Kostnad: Ca 8 miljoner När: 2015 Ansvar: Kommunstyrelsen med hjälp av E.ON 30

31 23. Resvaneundersökningar Åtgärd: Genomföra regelbundna resvanundersökningar Effekt: Ökad insikt i medborgares resemönster Kostnad: Arbetstid När: Fortlöpande Ansvar: Miljöstrategen i samarbete med andra aktörer såsom JLT Samhällsplanering 24. Hållbar stadsdel Åtgärd: Bygga upp en hållbar stadsdel Effekt: Lägre energibehov i just denna stadsdel, kunskapshöjning inför byggnation av andra områden totalt sett lägre utsläpp av koldioxid Kostnad: Planläggning och inledande utredningar ca SEK. Vidare kostnader utreds efter hand. När: Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden (huvudansvariga), Tekniska nämnden 25. Gång och cykelvägar Åtgärd: Utbyggnad och förbättring av gång- och cykelvägar och passager. Sträckor där utbyggnad av gång- och cykelvägar bör prioriteras är: Utmed Lagan (Prostskogen) Smultronvägen-Expovägen Tånnögatan-Apladalsskolan Helmershus-Hånger Bor-Värnamo, Bredaryd-Forsheda Rörstorpsgatan Västermogatan Pilgatan Tpl Nöbbele Södra-tpl Värnamo Södra Gc-bro över Lagan Bangårdsgatan Kyrkogatan Expovägen Prostsjövägen Bolavägen Nydalavägan Götavägen, Mossle Myntgatan Lagastigen Brännerigatan Forsheda, Kyrkogatan Forseheda, Slättövägen Bor, Kvadervägen Effekter: En minskning skulle ge betydande miljöeffekter, samtidigt som ett ökat cyklande och gående skulle vara mycket positivt för folkhälsan. Kostnad: 28 miljoner SEK När: Ansvarig: Tekniska nämnden (huvudansvarig), Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 26. Anläggande av pendelparkeringar Åtgärd: Anläggande och förbättring av pendel/infartsparkeringar vid Mossle, Bredasten och Norra infarten. Trafikplatsen vid Mossle fungerar redan idag som pendelparkering, men behöver förbättras genom att platsen märks ut med skylt. Effekt: Fler väljer att samåka, trygga samlingsplatser Kostnad: 31

32 När: Mossle 2011, Bredasten 2012, Norra infarten 2013 Ansvarig: Tekniska nämnden (huvudansvarig), Miljö- och stadsbyggnadsnämnden 27. Överlåta vindkraftsandelar vid försäljning mark Åtgärd: Utreda möjligheten att, i samband med försäljningar av kommunala småhustomter, köpa vindkraftsandelar som sedan överlåts till tomtköparna. Effekt: Stimulera till ökad andel förnyelsebar el. Kostnad: Åtgärden innebär ingen kostnad för kommunen eftersom kostnaden för andelarna läggs in i tomtpriset. Det kan vara till ekonomisk fördel för de blivande tomtägarna eftersom vindkraftsandelar ger ett lägre elpris. När: 2012 Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Informera och engagera 28. Rådgivning Åtgärd: Rådgivning och informationsinsatser till allmänheten och företag om energifrågor kring energieffektivisering och konvertering till förnyelsebara bränslen Effekt: Kostnadsfri rådgivning innebär att fler tar kontakt och fler åtgärder genomförs Kostnad: En halv tjänst. Hälften av energirådgivarens tjänst är finansierat med bidrag När: Fortlöpande Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden och Kulturnämnden (Samordning med regionalt energikontor och länsstyrelse) 29. Cykelprojekt Åtgärd: Fortsätta med cykelprojektet Cykla! Cykla! Effekt: Färre bilresor på korta sträckor Kostnad: kr/år När: Fortlöpande, en gång om året Ansvarig: Utsedd projektgrupp 30. Energieffektiviseringskampanj mot industrier Åtgärd: Genomföra en kampanj mot industrier för att få dem att minska sin elkonsumtion. Effekt: I Värnamo finns idag en hel del elintensiva industrier. Genom information och stöd skulle man kunna få dem att minska sin elkonsumtion. Kostnad: Projektet finansieras av länsstyrelsen När: Ansvarig: Energirådgivaren i samarbete med länsstyrelsen 31. Klimatpilotprojekt Åtgärd: Utse klimatpiloter i kommunen som får försöka minska sina utsläpp av koldioxid Effekt: Information av konkreta åtgärder som kan göras på individnivå. Kostnad: Viss kostnad kan förekomma i samband med informationsinsatser När: 2012 Ansvarig: Miljöstrateg i samverkan med andra aktörer 32. Samåkning Åtgärd: Upprätta en tjänst på kommunens hemsidor som människor som samåker till och från sin arbetsplats kan nyttja Effekt: Underlätta för samåkning Kostnad: Informationsinsats Ansvarig: Informatörer på kommunen och bolagen När:

33 33. Ställa krav på föreningar Åtgärd: Ställa krav på samtliga föreningar som erhåller föreningsbidrag från kommunen att de ska redovisa sitt energi- och klimatarbete Effekt: Genom att ställa krav motiveras föreningarna till att arbeta aktivt med energifrågor Kostnad: Informationsinsatser När: 2012 och framåt Ansvar: Medborgarnämnden 34. Projekt med lokalproducerad mat Åtgärd: Genomföra projekt med lokalproducerad mat, exempelvis genom Bondens marknad eller upphandlingsprojekt Effekt: Fler upptäcker lokalproducerade livsmedel, vilket leder till fler lokalproducenter och därmed färre långa transporter. Denna åtgärd stimulerar även landsbygdsutveckling. Kostnad: Ca per projekt. Dessa kan finansieras genom leader När: 2012 och framåt Ansvar: Miljöstrateg med hjälp av andra aktörer Ansvarig: Tekniska kontoret, Finnvedsbostäder 36. Konvertera oljeuppvärmda fastigheter Åtgärd: Fortsatt konvertering av oljeuppvärmda fastigheter Effekt: Minskade utsläpp av koldioxid Kostnad: 2-5 MSEK/ objekt beroende på objekt som konverteras och om konverteringar sker till fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump När: Löpande. Dock återstår endast ett fåtal fastigheter att konvertera Ansvarig: Tekniska nämnden, Finnvedsbostäder 37. Konvertera elvärmda fastigheter Åtgärd: Fortsätta arbetet med konvertering av eluppvärmda fastigheter Effekt: Lägre energiförbrukning och mindre utsläpp av koldioxid Kostnad: 2-5 MSEK/objekt beroende på objekt som konverteras och om konverteringar sker till fjärrvärme, pelletspanna eller värmepump När: Löpande. Dock återstår endast ett fåtal fastigheter att konvertera Ansvarig: Tekniska nämnden, Finnvedsbostäder Effektivare energianvändning Kommunens egen verksamhet Energiförsörjning - Övergång till förnybara energikällor 35. Solceller Åtgärd: Installera solceller på minst två kommunala byggnader Effekt: Lägre utsläpp av koldioxid Kostnad: Beror på fabrikat, förhållande osv % av kostnaden finansieras med bidrag När: Renoveringar och ombyggnationer av de största energiförbrukarna Åtgärd: Under 2011 ska de 10 största energiförbrukarna bland kommunala fastigheter identifieras. Vid större renoveringar/ombyggnationer skall samtliga energisparåtgärder beaktas för att om möjligt genomföras. I detta arbete ska utförda energideklarationer och den nationella strategin för lågenergibyggnader tillämpas. Exempel på energibesparingsåtgärder är: Byte av belysning Ventilationsåtervinning Fönsterbyte Göra LCC-kalkyler 33

34 Klimatskal Se över gatubelysningen För närmare beskrivning av åtgärderna hänvisas till handlingsplanen för det energieffektiviseringsstöd som kommunen har beviljats. Transporter 39. Driftoptimering av kommunens fordonsflotta Åtgärd: Översyn av kommunens fordonsflotta så att den utnyttjas på ett effektivare sätt samt blir mer miljöanpassad. Effekt: En effektivare fordonsflotta gör att kommunen kan spara in på resor. Kommunen får därmed en enhetligare fordonsflotta. Kostnad: Genom att få en bättre utnyttjandegrad på kommunens fordonsflotta minskar även kostnaden för densamme. När: Åtgärden påbörjades under 2010, då representanter från samtliga förvaltningar sattes ihop i en arbetsgrupp för att utveckla en effektivare fordonsflotta. Ambitionen är att driftoptimeringen ska implementeras under Ansvar: Upphandlingsnämnden och utsedd projektgrupp 40. Driftbilar i kommunens verksamhet Åtgärd: Driftbilar som leasas i kommunen, skall efter användarens förutsättningar, i första hand vara elbilar (se åtgärd 41). I andra hand ska de drivas av biogas se åtgärd 42) och i tredje hand klassas som miljöbilar enligt förordningen (SFS 2009:1) om miljö- och trafiksäkerhetskrav för myndigheters bilar och bilresor. Vid upphandling skall även redovisas livscykelkostnad och energi- och miljöprestanda. Effekt: Energieffektivare transporter med mindre miljöpåverkan Kostnad: Se åtgärd 41 och 42 När: Fortlöpande Ansvarig: Upphandlingsnämnden 41. Elbilar Åtgärd: Under 2011, då kommunen kommer att ingå i Vattenfalls och Stockholms stads testflotta, ska kommunen köpa/leasa in 2 elfordon. Under perioden (3+1 år) som kommunen är med i SKL Kommentus elbilsupphandling, kommer kommunen köpa/leasa ca 2 st elfordon per år. Effekt: Om bilen laddas med certifierad miljömärkt el är utsläppen nära noll. Med nordisk elmix beräknas utsläppen till 9-18 g CO2/ km. Detta att jämföra med cirka 160 g CO2/km för en nyproducerad bensindriven bil idag. Med elbilar blir speciellt stadsluften mycket renare vilket ger stora hälsovinster. Kostnad: Med de 25 % som erbjuds som merkostnadsersättning från energimyndigheten för medverkande i testflottan kan ersättningen bli upp till kr/fordon. För delaktighet i upphandlingen (SKL Kommentus) ges en merkostnadsersättning med upp till kr. Merkostnaden idag är ca kr kr för en elbil vilket gör att merkostnadsersättningen inte täcker hela merkostnaden för elbilar. Dock är driftkostnaden mycket lägre för elbilar än för konventionella fordon vilket gör att livscykelkostnaden troligtvis kommer hamna på motsvarande belopp som för en vanlig diesel eller bensinbil. Kostnad att köra en mil på el är cirka 2 kr med dagens elpris. (ca: 1,40kr/Kwh inkl. alla avgifter) När: Ansvar: Upphandlingsnämnden 42. Biogasbilar Åtgärd: Inköp av biogasbilar. Kommunen har avtalat med E.ON Gas om att köpa in 25 biogasbilar under en 3-årsperiod från det att biogasmacken på Bredasten invigdes den 1 april Hittills har kommunen 21 biogasbilar av totalt 215 bilar. Enligt avtalet ska kommunen alltså köpa in ytterligare åtta bilar senast den 1 februari Enligt avtalet har kommunala förvaltningar även 1 kr rabatt per Nm3 vid tankning av biogas fram till avtalets slut. 34

35 Effekt: Biogasbilen släpper ut % mindre CO2 än en bensindriven bil. Utsläppen av kolväten är ca 70 % lägre vid biogasdrift än vid bensindrift. Kostnad: Ca SEK per bil. När: Ansvar: Upphandlingsnämnden, Finnvedsbostäder och Värnamo Energi 43. Logistikplanering Åtgärd: Utveckling av logistikplanering och uppföljningsverktyg för resor i kommunen och dess bolag. Det finns en stor potential att minska utsläppen från resor inom kommunens och bolagens verksamheter genom bättre planering, vilket man har kunnat se. En metod skulle kunna vara GIS. Även kollektivtrafik bör innefattas. Effekt: Mindre utsläpp av CO2. Potentialen bedöms vara en minskning med 120 ton (-33 %). Kostnad: Med effektivare resor sparas kostnader för bränsle och slitage in. När: Detta sker synkroniserat med åtgärd nummer 40. Ansvar: Upphandlingsnämnden och utsedd fordonsgrupp (även GISsamordnare och IT-avdelningen bör involveras) 44. Tjänstecyklar Åtgärd: Varje förvaltning och bolag ska förses med tjänstecyklar Effekt: Färre bilresor på korta sträckor. En bilresa på 3 km innebär ca 522 g koldioxid, vilket sparas in om man cyklar sträckan istället. Bilen förorenar i proportion mera på korta sträckor än på längre. Under de första 3 km av en bilresa fungerar katalysatorn inte optimalt vilket medför att avgasutsläppen då är gånger högre per km än senare under resan. Även bensinförbrukningen och koldioxidutsläppen är ca 35 % högre de första 5 km. Åtgärden bidrar även till minskade bensinkostnader och ökad hälsa bland de anställda. Kostnad: Ca 7000 kr per cykel. (Elcykel mellan och ) Om upphandlingen sker gemensamt kan man få mer fördelaktiga priser. När: Ansvar: Varje förvaltning och bolag 45. Förvaring av cyklar Åtgärd: Utrusta kommunala fastigheter med cykelställ med tak Effekt: Genom att ge möjligheter till en bra förvaring av cyklar uppmuntras anställda till att använda cykel i större utsträckning Kostnad: När: 2012 Ansvar: Tekniska nämnden och Finnvedsbostäder 46. Ersättning vid användning av privat cykel Åtgärd: Återinföra ersättningen för anställda som använder privat cykel i tjänsten Effekt: Fler uppmuntras att cykla. Genom att endast ersätta anställda som använder sin privata bil i tjänsten diskrimineras de som istället cyklar, vilket ger fel signaler om kommunen samtidigt vill öka antalet anställda som använder sig av cykel. Kostnad: När: 2012 Ansvar: Kommunstyrelsen 47. Sparsam körning för offentliganställda som kör mycket i tjänsten Åtgärd: Utbildning i sparsam körning för anställda. Effekt: Efter genomgången kurs brukar bränsleförbrukningen minska varaktigt med 4-10 %. Cirka 60 kg koldioxid per utbildad personal i genomsnitt vid 300 mil/år i minskade utsläpp, mer för de som kör längre. Minskad förbränning innebär även ett minskat utsläpp av hälsofarliga ämnen från avgaserna vilket är positivt för folkhälsan. Kostnad: Kostnad för genomgången kurs ca 1500 kr/person (beroende på antal som upphandlas mm). Minskade kostnader för bränsleförbrukning cirka 300 kr/år vid 300 mil, vilket innebär att kurskostnaden tjänas in på cirka 5 år. Om åtgärden genomförs fördelat på 3-5 år så kan det bli en 35

36 vinst totalt eller marginell kostnad beroende på körsträcka. Upphandlingen kan göras gemensamt. När: Löpande Ansvar: Varje förvaltning och bolag 48. Virtuella möten Åtgärd: Ersätta en del fysiska möten med telefon-, video- och webbkonferenser. Effekt: Förutom att minska miljöbelastningen från transporterna, sparar de tid och pengar. Telia räknar med att de sparat in 50 % av sina resekostnader sedan de börjat hålla virtuella möten i större skala. Kostnad: Åtgärden innebär en besparing När: 2012 Ansvarig: Kommunstyrelsen (huvudansvariga) Respektive förvaltning och bolag 49. Arbete på distans Åtgärd: Ge anställda möjlighet att arbeta hemifrån. Effekt: Många anställda pendlar dagligen långa sträckor till och från sin arbetsplats, vilket ger upphov till utsläpp av växthusgaser. Då det är möjligt skulle dessa personer ges möjlighet att arbeta hemifrån. Detta skulle leda till färre bilresor och minskade utsläpp. Kostnad: Ansvarig: Kommunstyrelsen, kommunala bolag När: 2012 Samhällsplanering 50. Hållbart byggande Åtgärd: Delta i länsstyrelsen och Jönköpings tekniska högskolas (JTH) projekt Hållbart byggande Effekt: Kravspecifikation för hållbart byggande som är gemensamt för alla aktörer i länet Kostnad: Länsstyrelsen finansierar projektet När: Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden, Finnvedsbostäder 51. Grönytefaktor Åtgärd: Utbilda berörd personal i innebörden och användningen av grönytefaktorn och integrera med rådande Grönstrukturprogram Effekt: Grönytor får större vikt i planeringsprocessen Kostnad: Informationsinsatser När: Ansvarig: Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Informera och engagera 52. Kompetensutveckling energifrågor Åtgärd: Informera personal om energisparande åtgärder genom till exempel temadagar, utbildningar för vaktmästare och driftstekniker. Effekt: Minskad energiförbrukning Kostnad: Informationsinsatser När: Fortlöpande Ansvarig: Energirådgivare 36

37 53. Kompetensutveckling fordon Åtgärd: Informera och utbilda fordonsansvariga om olika drivmedels betydelse och påverkan på klimatet, handhavande och tillgång på förnyelsebart bränsle, tankställen osv. Effekt: Större kunskap bland dem som handhar fordon När: Fortlöpande Kostnad: Informationsinsatser Ansvarig: Fordonsansvariga på förvaltningar och bolag 56. Livsmedelsutbildningar Åtgärd: Genomföra utbildningar i kommunala kök om livsmedels klimatpåverkan. En användbar metod är den s.k. SMART-metoden Effekt: Större kunskap om olika klimatpåverkan och tillämpning av kunskaperna Kostnad: En utbildningsomgång kostar ca kronor. När: Löpande. En utbildningsomgång gjordes under 2010 Ansvar: Kostekonomer och kökspersonal 54. Energiaktivitet mot skolor Åtgärd: Genomföra projekt mot skolor där de får mäta/räkna energiförbrukning på skolan Effekt: Ökad medvetenhet hos ungdomar, få fram underlag för framtida investeringar i fastigheterna Kostnad: Informationsinsatser När: Ansvarig: Energirådgivare 55. Certifiera skolor Åtgärd: Öka antalet miljöcertifierade skolor (Grön flagg, Miljödiplom eller liknande) från 4 st. till 10 stycken år Effekt: Mindre negativ påverkan från skolor, ökad kunskap bland elever och skolpersonal Kostnad: Olika för olika certifieringar. Grön flagg är kostnadsfritt att arbeta med. Miljödiplomering kostar årligen. När: 2014 Ansvar: Barn- och utbildningsnämnden 37

38 6. Uppföljning Arbetet med Energi- och klimatstrategin följer budgetprocessen i kommunen enligt den årscykel som finns redovisad till höger. Den svarta texten i hjulet beskriver budgetarbetet i kommunen och den vita texten det löpande arbetet med Energi- och klimatstrategin. Vikten av att följa budgetprocessen blir påtaglig när man beaktar de ekonomiska medel som eventuellt behövs för att vidta vissa åtgärder. Det är alltså viktigt att processerna löper hand i hand. En annan anledning till vikten av att löpande arbeta med strategin är att energiområdet är ett mycket händelserikt område med snabba förändringar internationellt, nationellt, teknikmässigt och politikiskt. Det är alltså viktigt att löpande uppdatera Energi- och klimatstrategin, så att den hela tiden hålls aktuell. Detta dokument har exempelvis gjorts utefter rådande förutsättningar. Ev. reviderad budget Detaljbudget klar Okt Nov Dec Jan Feb Mar Budgetarbete i nämnderna Uppföljning av förra årets åtgärder Sep Apr Budget beredning Aug Jul Jun Maj Revidering av mål och åtgärder Budgetbeslut i KF Beslut om ev. nya mål och åtgärder 38

39 Bilaga 1 Energisituationen i omvärlden Klimatproblematiken är ett bra exempel på vikten av att se globalt, men handla lokalt. De utsläpp som görs inom ett mindre, begränsat område påverkar hela jorden. Målsättningar för klimatarbetet finns därför på flera olika nivåer. Globalt pågår internationella förhandlingar. Kyotoprotokollet är en sådan internationell överenskommelse. EU har egna mål och en klimatpolitik som är gemensam för alla medlemsstater. Sverige har satt målnivåer för rikets del som är ambitiösare än EU:s mål. För att konkret hantera Sveriges klimatpolitik pågår arbete på både regional nivå och lokal nivå. De olika nivåerna har olika tidshorisonter för kvantifierade mål. Multinationella överenskommelser har ofta haft år 1990 som bas. Kyotoprotokollet har mål för år Nya förhandlingar i FN:s regi för hur Kyotoprotokollet ska fortlöpa efter 2010 pågår. Klimatmötena i Köpenhamn och i Cancun i Mexiko var sådana konferenser. Enligt FN:s klimatkonvention som antogs 1992 är målet att förhindra farlig mänsklig påverkan på klimatsystemet. Både EU och Sverige har antagit det s.k. tvågradersmålet. Målet innebär att medeltemperaturen på jorden inte ska öka mer än två grader över förindustriell nivå. Tvågradersmålet bygger på vetenskaplig fakta. Två grader bedöms som hanterligt även om även denna temperaturökning innebär konsekvenser för människa och natur. En högre temperaturökning bedöms innebära oåterkalleliga skador och äventyra mänskligt liv på jorden. Nyare forskning visar dock på att även en höjning med två grader kan vara kritiskt och att höjningen av den globala medeltemperaturen alltså måste understiga två grader. EU:s energipolitik EU:s energipolitik bygger på tre pelare Konkurrenskraft, Försörjningstrygghet Hållbarhet År 2009 antogs inom EU ett klimat- och energipaket. (s.k. 20/20/20) med målsättningar fram t.o.m. år Basåret här är Paketet innehåller följande mål: Minskade utsläpp av växthusgaser med minst 20 procent till år 2020 (EU 27). Andelen förnybar energi ska motsvara 20 procent av all energianvändningen i EU år Biodrivmedel ska utgöra minst 10 procent av den totala drivmedelsanvändningen inom transportsektorn senast år Energianvändningen ska minska med 20 procent till år Flyget ska omfattas av EU:s system med handel med utsläppsrätter från

40 Den 19 maj 2010 antogs direktivet 2010/31/EU om byggnaders energiprestanda, EPBD2. Direktivet innebär bl.a. att medlemsstaterna ska: Fastställa och tillämpa krav avseende byggnaders energiprestanda (såväl nya som befintliga byggnader) Regelbundet, minst vart femte år, se över och vid behov revidera dessa krav Tillse att alla nya byggnader från och med är nära nollenergibyggnader (för den offentliga sektorn från och med ) Upprätta nationella planer för att öka antalet nära nollenergibyggnader Sveriges målsättningar Den svenska energi- och klimatpolitiken baseras på EU:s politik. Sverige har dock som ambition att gå steget längre i sina målsättningar. Under våren 2009 antog riksdagen ett energi- och klimatpaket baserat på prop. 2008/09:162 och prop. 2008/09:163. Paketet innehåller följande målsättningar. Utsläppen av växthusgaser för Sverige bör för år 2020 vara 40 procent lägre än utsläppen år Målet gäller för de verksamheter som inte omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter. Regeringen beräknar att två tredjedelar av dessa minskningar sker i Sverige och en tredjedel i form av investeringar i andra EU-länder eller flexibla mekanismer som CDM (Clean Development Mechanism). De svenska utsläppen av växthusgaser under perioden ska vara minst fyra procent lägre än utsläppen år Användningen av fossila bränslen för uppvärmning ska avvecklas till år År 2030 bör Sverige ha en fordonsflotta som är oberoende av fossila bränslen. Sverige ska år 2050 ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären. Ökning av andelen förnybar energi till 50 procent år 2020 Transportsektorn ska ha en andel motsvarande 10 procent förnybar energi år procent effektivare energianvändning, uttryckt som om minskad energiintensitet med 20 procent mellan 2008 och 2020 Certifikatsystemet för förnybar elproduktion ska vidareutvecklas. Ett nytt mål i nivå med 25 TWh bör sättas för år

41 ton CO2ekv. per år Nedanstående diagram visar Sveriges utsläppshistorik och vad 40 %- målet skulle innebära. Liksom Värnamo (se figur 4) har även nationen minskat sina utsläpp av växthusgaser under perioden 1990 till Minskningen med 11 procent är dock väsentligt mindre än för Värnamo kommun. Transportsektorn ökar även här sina utsläpp. I bilaga 2 finns bilder på hur utsläppen av växthusgaser per capita utvecklats samt hur elanvändningen kan påverka de totala utsläppen. 73 %. Utsläppen från verksamheter som omfattas av systemet för handel med utsläppsrätter hanteras i särskild ordning på nationell nivå. Staten har till sitt förfogande en rad olika styrmedel av skilda karaktärer för att nå målen. I följande tabell visas principen för dessa % 100% 90% Mål 2014 Mål % 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Lösningsmedel Jordbruk Industriprocesser Avfall och avlopp Arbetsmaskiner Energiförsörjning Transporter Förändring vs Figur 1: Utsläpp av växthusgaser i Sverige från år 1990 med beslutad målsättning till år 2020; Källa: RUS; Bearb EKANGruppen Tabell 1: Statliga styrmedel Ett intressant exempel på styrmedel är de svenska skatterna på koldioxid. Dessa har varit mycket verkningsfulla inom värmesektorn för att kraftigt reducera användningen av fossila bränslen. Ett lyckat exempel på det är de svenska fjärrvärmesystemens omställning, såsom illustreras i följande bild. Här ser man att oljeandelen gått från 90 % till under 5 % på 30 år. Observera att diagrammet avser att visa utsläppen av växthusgaser i Sverige. Det är en mix av målsättningen för den icke-handlande sektorns reduktion (30 % mellan åren i Sverige samt ytterligare 10 % ska göras utanför Sveriges gränser) och den handlande sektorn reduktion med 21 % mellan åren som kalkylmässigt bör ge en nivå på ca 41

42 Jönköpings län ha en fordonspart som är oberoende av fossila bränslen. Utsläppen år 2050 per invånare ska vara lägre än 1 ton per år och invånare. Figur2: Fjärrvärmesystemens omställning från att ha varit starkt oljeberoende till att idag använda I huvudsak biobränslen Mål på länsnivå Länsstyrelsen i Jönköping har under år 2009 tagit fram en klimat och energistrategi för Jönköpings län, som under år 2010 remissbehandlades. I strategin föreslås en vision för Jönköpings län. Denna innebär att Jönköpings län till år 2050 ska vara ett plusenergilän. Dessutom ska: Utsläppen av växthusgaser i Jönköpings län år 2020 skall vara 30 procent lägre än utsläppen år Energianvändningen i Jönköpings län vara 30 % effektivare än år Jönköpings län år 2020 till minst 50 procent vara självförsörjande på el genom solcell- och vindkraftsanläggningar samt kraftvärme. Koldioxidmålet motsvarar i genomsnitt den nationella målsättningen, eftersom Sverige som nation räknar med att kunna åstadkomma 10 % av den totala reduktionen på 40 % i andra länder. Länets strategi innehåller även följande etappmål: Energianvändningen i Jönköpings län ska år 2020 vara 30 procent effektivare än år 2008 och vara högst GWh. År 2020 byggs alla nya villor och flerfamiljshus med lösningar som ger låg energianvändning en höjning från 80 % år Statliga stimulansåtgärder och nya normer för energiförbrukning har bidragit. År 2020 finns det solcells- och vindkraftsanläggningar som, tillsammans med el från kraftvärme, gör att Jönköpings län till minst 50 procent är självförsörjande på el. År 2020 har nästan alla tätorter utbyggd fjärrvärme eller närvärme med enbart förnybar energi. År 2020 är all energi för uppvärmning av bostäder och lokaler fossilbränslefri. Gällande kollektivtrafiken sköts detta på länsnivå av Jönköpings länstrafik. Med undantag för skolskjutsarna svarar länstrafiken för all kollektivtrafik i Värnamo kommun. Länstrafiken har också satt upp miljömål för sin verksamhet: JLT ska fortsätta arbetet med att minska miljöbelastningen genom att bland annat öka andelen trafik som utförs med förnybara bränslen och med inriktning att 2015 uppnå organisationen Svensk Kollektivtrafiks baskrav. 42

43 GWh per år Bilaga 2 Detaljerade diagram Energianvändning per invånare Energianvändning per sektor % vs % vs Transporter 800 Hushåll 600 Övriga tjänster 400 Offentlig verksamhet Mål 2014 Figur 1: Energianvändning per sektor i Värnamo från år 1990 med målsättningen till 2020; Källa: RUS; Bearb EKANGruppen Mål 2020 Industri, byggverks. Jordbruk,skogsbr uk,fiske Figur 2: Energianvändning per innevånare i Värnamo i hushållssektorn jämfört med samma siffror för hela riket; Källa: RUS; Bearb EKANGruppen 43

44 Figur 3: Energianvändning per innevånare i Värnamo i industrisektorn jämfört med samma siffror för hela riket; Källa: RUS; Bearb EKANGruppen Figur 4: Energianvändning per innevånare i Värnamo i transportsektorn jämfört med samma siffror för hela riket Källa: RUS; Bearb EKANGruppen 44

45 ton per capita ton per capita Utsläpp av växthusgaser per capita i Sverige och Värnamo 12,0 10,0 9,0 8,0 7,0 6,0 5,0 4,0 3,0 2,0 1,0 0, Mål 2014 Mål ,7 5,2 Växthusgaser Riket exkl.elanvändning, ton/inv Växthusgaser VMO exkl.elanvändning, ton/inv Figur 5: Utsläpp av växthusgaser per capita exkl. elanvändning i Sverige och i Värnamo Källa: RUS; Bearb EKANGruppen 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0 6,3 5, Mål 2014 Mål 2020 Växthusgaser Riket inkl. elanvändning, ton/inv Växthusgaser VMO inkl. elanvändning, ton/inv Figur 6: Utsläpp av växthusgaser per capita inkl. elanvändning i Sverige och i Värnamo Källa: RUS; Bearb EKANGruppen 45

46 Bilaga 3 Reduktionspotentialer per sektor Åtgärder energisektorn Åtgärder industrisektorn Figur2: Åtgärder energisektorn Värnamo Källa: Mc Kinsey-studien 2008; Bearb EKANGruppen Figur 1: Åtgärder industrisektorn Värnamo Källa: Mc Kinsey-studien 2008; Bearb EKANGruppen 46

47 Figur 3: Åtgärder i bostäder och lokaler i Värnamo. Källa: Mc Kinsey studien 2008 Bearb. EKANGruppen

48 Figur 4: Åtgärder i transportsektorn. Källa: Mc Kinsey-studien 2008; Bearb. EKANGruppen