Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun
|
|
- Elias Lundgren
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun antagen av kommunfullmäktige
2 Innehåll Förord: Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 3 Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete 4 Internationella, nationella och regionala mål 5 Livsstil och klimat 6 Fysisk planering 7 Vårt strategiska arbete 8 Energianvändning och klimatpåverkan 9 Hushåll 10 Industri 12 Jordbruk 14 Tjänstesektor 15 Transporter 16 Kommunkoncernens verksamhet 20 Energiproduktion 24 Fjärrvärme 25 Biogas 26 Vindkraft 28 Vattenkraft 28 Bioenergi från skog och åker 29 Solenergi 30 Förklaringar 31 Metod 34 Uppföljning, bilagor och källor 35 2
3 Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Det är vår vision och vår ledstjärna i allt arbete. De som bor eller bosätter sig i kommunen ska ha en erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service. Lidköping vill ligga i framkant inom hållbar utveckling och i miljö- och klimatfrågor. Därför är det särskilt glädjande att vi redan nu fått flera utmärkelser, både inom och utom landet, som ett kvitto på att vi gör ett bra jobb. Vårt ansvar slutar inte vid kommungränsen. Det vi gör i Lidköping har betydelse för klimat och miljö i hela vår omvärld. Vi måste leva på ett sådant sätt idag att vi inte äventyrar kommande generationers möjlighet till ett gott liv. Därför måste vi fortsätta värna och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter såsom vatten, luft, jord, skog och grönska, samt minska energianvändningen, öka andelen förnyelsebara energikällor och prioritera en planering som ger närhet till arbete, service och fritid. Den hållbara utvecklingen måste komma till stånd i jämlika och demokratiska former. För att göra arbetet mer konkret har Miljö- och klimatutskottet arbetat fram Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. Det är vår förhoppning att planen ska ge ökad kunskap, uppmuntra till delaktighet, och ge ökat inflytande för kommunmedborgarna. Framförallt ska den bidra till genomförandet av ett än mer attraktivt Lidköping. Marita Bengtsson Ordförande i Miljö- och klimatutskottet 3
4 Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Forskarna är idag ense om att växthuseffekten på sikt kommer att ge upphov till klimatförändringar med en ökad global medeltemperatur. Om temperaturen tillåts öka mer än två grader bedöms effekterna bli svårhanterliga och tillta i snabb takt. EU har utifrån FN:s klimatkonvention antagit ett tvågradersmål som innebär att jordens medeltemperatur bör begränsas till högst två grader över förindustriell nivå. Merparten av dagens energianvändning bygger på utnyttjande av fossila bränslen som är den största bidragande orsaken till växthuseffekten. Världen står inför två utmaningar, dels att genom energieffektivisering minska energianvändningen, dels att successivt övergå från utnyttjande av fossil energi till förnyelsebar. I anslutning till tvågradersmålet har EU fastslagit ett antal övergripande energi- och klimatmål som ska trygga en långsiktig och hållbar utveckling. Utifrån dessa har varje medlemsland specificerat sina egna nationella mål, som i sin tur konkretiseras på regional och slutligen på kommunal nivå. För att hitta rätt åtgärder i form av styrmedel och informationsinsatser behöver energi- och klimatarbetet på ett effektivt sätt ske på samtliga dessa nivåer. På nästa sida kan du se de övergripande målen, på olika nivåer, som vi i Lidköpings kommun måste förhålla oss till då en plan för energioch klimatarbetet fastslås. 4
5 Internationella, nationella och regionala mål EU-MÅL Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till år 2020 jämfört med Av den totala energianvändningen ska 20 procent vara förnybar år Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med Unionens koldioxidutsläpp ska ha minskat med 80 procent år 2050 jämfört med SVERIGES NATIONELLA MÅL Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år Av den totala energianvändningen ska minst 50 procent vara förnybar år Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med Koldioxidutsläppen ska till år 2020 ha minskat med 40 procent jämfört med Sveriges fordonsflotta bör år 2030 vara oberoende av fossila bränslen. Energianvändningen per areaenhet i byggnader ska ha minskat med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med REGIONALA MÅL Utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län ska år 2020 ha minskat med 25 procent jämfört med Av den totala energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 minst 50 procent vara förnybar. Energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 vara 20 procent effektivare jämfört med Den västsvenska ekonomin ska år 2030 inte längre vara beroende av fossil energi. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län ska år 2020 vara minst 10 procent. 5
6 Livsstil och klimat Livskvalitet och konsumtion Idag förbrukar befolkningen i väst motsvarande 3-5 gånger sin beskärda del av jordens resurser samtidigt som världsbefolkningen beräknas öka med 40 procent fram till år Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar och slutsatsen är att vi behöver en ekonomimodell där vi tänker mer långsiktigt hållbart och minskar användningen av ändliga resurser. Vi behöver skapa ett samhälle där vi fokuserar på resurshushållning och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. En vanlig ståndpunkt i miljödebatten är att omställningen till ett klimatmässigt hållbart samhälle i huvudsak kan ske på teknisk väg och att det inte på något påtagligt sätt behöver påverka människors beteende. Andra betonar istället att en klimatomställning kommer att kräva uppoffringar, till exempel att vi inte kan flyga lika mycket. Det finns en utbredd uppfattning att förändringar av beteende och livsstil medför en negativ inverkan på människors livskvalitet men det finns ingen entydig forskning som visar på det. En tredje position menar att klimatomställningen kommer att kräva vissa beteendeförändringar men att dessa huvudsakligen kommer att vara gynnsamma för människors livskvalitet. Konsumtionens klimatpåverkan Ett hållbart samhälle förutsätter konsumenter med en hög medvetenhet kring hållbarhet och människor som gör aktiva hållbara val. Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder eftersom Sverige är mycket handelsberoende. Värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt. Av koldioxidutsläppen från hushållen kommer cirka 40 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Kommunens möjligheter I Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun fokuserar vi framför allt på energianvändning i fastigheter, transporter samt energiproduktion. Det är stora viktiga områden när vi vill minska utsläppen av växthusgaser. Men i framtiden behöver vi vidga perspektivet och titta på alla områden som har en klimatpåverkan. Det är viktigt att föra en dialog med kommuninvånarna om vi ska lyckas skapa ett mer klimatsmart Lidköping. Vi vill att alla i Lidköping känner att det finns en möjlighet att påverka framtiden. Kommunen kan och bör vara möjliggöraren som gör det lättare för invånarna att välja hållbara alternativ. Barn och ungdomar ska tidigt bli delaktiga i vårt klimatarbete. Det är också viktigt att vi visar att kommunen bryr sig om miljön och klimatet och att vi tillsammans kan påverka. Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ger en bra plattform för att utveckla miljö- och klimatarbetet med barn och ungdomar. I takt med att användningen av IT- och telekom växer världen över ökar också energiförbrukningen. Samtidigt finns det en mängd innovativa IT- och telekomlösningar som minskar miljöbelastningen inom en rad områden i 6
7 samhället. Det handlar om lösningar för att ersätta fysiska resor, effektivisera och optimera transporter och möten, samt styra och reglera processer inom industrin och inom boende och byggande. Det är en utmaning för Lidköpings kommun att i större utsträckning börja arbeta med Grön IT. Lidköpings kommun handlar varje år för 500 miljoner kronor. Alla varor har mer eller mindre en klimatpåverkan. Genom att använda livscykelkostnad som verktyg vid utvärdering av anbud på utrustning och material kan vi minska klimatpåverkan i framtiden. Vi kan köpa energisnåla fordon och använda förnybara bränslen. Vi kan öka andelen närproducerade och KRAV-märkta livsmedel. Vi kan servera mer klimatsmart mat med till exempel mindre mängd animaliska råvaror och med mer vegetariska proteinrika alternativ och självklart minska matsvinnet. I vårt framtida klimatarbete har vi en helhetssyn och försöker minimera den negativa klimatpåverkan i allt vi gör. Fysisk planering Fysisk planering är ett verktyg av stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom strategisk planering av bebyggelse, trafikinfrastruktur, energiförsörjning, grönstruktur med mera i översiktsplaneringen kan samhällets klimatpåverkan minskas. Lokalisering av bostäder, verksamheter, handel och infrastruktur påverkar transportarbetet och därmed utsläppen. Attraktiva boendemiljöer i och nära tätorterna med bland annat rekreationsmöjligheter och väl utvecklade mötesplatser skulle även kunna bidra till att begränsa fritidsresandet. I översiktsplanen visas kommunens viljeinriktning, till exempel var vi vill placera ny bebyggelse och hur vi vill utveckla och bevara kommunen och vilka konsekvenser det får. En förutsättning för att målen i Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun ska kunna uppnås är att planen ligger till grund för framtagandet av ny översiktsplan. Även i detaljplan finns det möjligheter till att minska utsläppen av växthusgaser genom fysiska åtgärder. I all detaljplanering utreds exempelvis vilken hänsyn som behöver tas till lokalklimatet, som vind- och solljusförhållanden, behov av vindskyddande planteringar, närhet till befintliga kollektivtrafikstråk, samt gång- och cykelvägar. Villkor om förnybara energikällor, flexibla uppvärmningssystem samt låga el- och uppvärmningsbehov kan ingå i exploateringsavtal eller markanvisningsavtal med byggherrarna. Kommunstyrelsen beslutade 2011 att Miljöbyggnad nivå silver ska gälla som lägsta nivå för all nybyggnation på kommunägd mark i Lidköping. Den ska också vara vägledande vid detaljplanearbete och bygglovgivning på privatägd mark inom kommunen. Riktlinje för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun styr också utvecklingen mot ett klimatsmart Lidköping. 7
8 Vårt strategiska arbete I denna plan arbetar vi med två olika angreppsätt. När det gäller kommunkoncernen kommer vi att besluta om åtgärder som ser till att våra mål uppfylls. Vad gäller övriga verksamheter i kommunen och kommunens medborgare ska vi aktivt stötta, informera och skapa fysiska förutsättningar så att vi som geografisk enhet tillsammans ska uppnå alla våra mål. Det är viktigt att vi arbetar både stort och litet för att visionen om en hållbar kommun ska kunna uppnås. För att se att arbetet går åt rätt håll är det mycket viktigt att det går att mäta förändringarna som åtgärderna resulterar i. Alla mål mäts därför med så kallade indikatorer som måste vara valda på ett sådant sätt att de är lätta att följa upp och att de har god säkerställd kvalitet. Upplägget av Plan för energi och klimat i Lidköping Vi har valt att dela upp våra mål i två större områden, nämligen energianvändning och energiproduktion. Inom dessa områden ger vi en nulägesbeskrivning av de olika verksamheterna. Vi diskuterar även förändringspotentialen och ger en kort omvärldsanalys. Slutligen fastställs mål, som är mätbara indikatorer som ska ligga minst på samma nivå som de nationella och regionala målen. I en bilaga till detta dokument ges åtgärdsförslag för bolag och förvaltningar. I bilagorna finns också mer detaljerad bakgrundsinformation kring energianvändning, energiproduktion, transporter och kommunens verksamhet. 8
9 Energianvändning och klimatpåverkan Energianvändning i Lidköping Energianvändningen i Lidköping har legat på en ganska konstant nivå sedan 1990-talet och framförallt 2010 har energianvändningen ökat, vilket beror på onormalt kalla vintrar. Fjärrvärmeanvändningen har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet efterhand som fler villor, flerfamiljhus och företag har anslutits till fjärrvärmenätet. Oljeanvändningen har minskat i takt med att fjärrvärmen har ökat. Användningen av el ökade fram till 2002 för att därefter plana ut och minska något till Då ökade den igen, beroende på att det var en ovanligt kall vinter. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen har minskat med knappt nio procent mellan 1990 och Den stora minskningen beror på att stora delar av den eldningsolja som användes för uppvärmning i hushåll och industri i början av 1990-talet har ersatts med fjärrvärme, värmepumpar och pellets. Ökningen 2010, jämfört med åren innan, beror på att 2010 var kallare än ett normalår, med både kalla januari-februari och november-december. Att koldioxidutsläppen ökade 2010 kan till stor del förklaras med att förbränningen av avfall ökade i värmeverket och att eldningsolja användes i värmeverkets reservanläggning för att klara uppvärmningsbehovet. Koldioxidutsläppen från transportsektorn öka- Gamla oljecisterner rivs för att ge plats åt framtidens bostäder i den nya stadsdelen Hamnstaden. de med knappt nio procent mellan 1990 och När det gäller klimatpåverkan från jordbruket bör man även beakta andra växthusgaser som metan och lustgas, medan det för övriga sektorer är koldioxiden som är den dominerande växthusgasen. Utsläpp av koldioxid i Lidköping Utsläpp av koldioxid mellan kton CO Hushåll 100 Tjänster 80 Transporter Offentlig verksamhet 60 Industri 40 Jordbruk 20 Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med år År 2050 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Till 2050 ska energianvändningen per areaenhet i byggnader ha minskat med 50 procent jämfört med
10 Hushåll Energianvändning När vi i diagrammet nedan visar energianvändningen för hushåll i Lidköping menar vi småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder. Ventilation 15 % Tak 15 % Energin i hushållen används till uppvärmning, tappvarmvatten och elapparater. En stor del av elen används också för att värma små- och flerbostadshus direkt eller med värmepump. Energianvändningen för hushållen i kommunen minskade fram till 2008 med totalt cirka åtta procent, trots att befolkningen i kommunen under samma period ökade med cirka sex procent och fler små- och flerbostadshus byggdes. Under 2009 och 2010 ökade energianvändningen. Den minskade energianvändningen för uppvärmning tyder på att de nya små- och flerbostadshusen som byggs är energieffektivare än de befintliga husen. Det tyder också på att kommunens invånare energieffektiviserar sina befintliga hus i samband med renoveringar. Det finns många olika sätt att minska energiförlusterna från ett hus genom att isolera huset bättre eller värma upp det på ett mer energieffektivt sätt. Hushållens elanvändning i Lidköping ökade fram till början av talet för att därefter successivt minska till Dock ökade den sedan till samma nivå som Väggar 20 % Golv och källare 15 % Fönster och dörrar 35 % Bilden visar var värmen försvinner ut ur ett hus. Den största orsaken till den minskade användningen av el är att de flesta hushåll med direktverkande el har konverterats till värmepump, fjärrvärme eller träbränslen. Ökningen från 2008 till 2010 kan bero på att vintrarna 2009 och 2010 var ovanligt kalla, vilket innebar att värmepumparna inte räckte till utan man var tvungen att tillföra el direkt till uppvärmningssystemet. Klimatpåverkan Hushållens utsläpp av koldioxid från uppvärmning har halverats i Lidköping från 1990-talet till idag (2012). Den stora minskningen beror till största delen på att många hushåll gått över från eldningsolja till fjärrvärme, värmepump eller träbränsle. När det gäller uppvärmning är det fortfarande användningen av el och fjärrvärme som är de stora utsläppskällorna av koldioxid från hushållen. Utsläppen från transporter har ökat sedan 1990-talet läs mer under rubriken Transporter Hushållens energianvändning Energianvändning i hushållen i Lidköping MWh Totalt Fjärrvärme EL Träbränsle Eldningsolja
11 När vi pratar om hushållens energianvändning fokuserar vi oftast på den energi som hushållen använder för att värma upp bostaden och den el som används till olika apparater. När det gäller koldioxidutsläpp från hushållen står boendet och transporterna tillsammans för cirka 60 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid. Resterande kommer från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Hushållens koldioxidutsläpp Boende 25 % Övrig konsumtion 25 % Mat 15 % Transporter 35 % Framtiden Dagens mest energieffektiva byggnader använder betydligt mindre energi än de konventionellt byggda husen. Den största möjligheten att minska energianvändningen finns dock i det befintliga fastighetsbeståndet eftersom Sverige i dagsläget har en låg nybyggnadstakt, cirka två procent per år. I Lidköping är nybyggnadstakten betydligt lägre. Därför finns den största potentialen till energieffektivisering i ombyggnads- och förvaltningsskedet. Vår bedömning är att det till år 2020 är möjligt att minska energianvändningen för uppvärmning i byggnader med 20 procent och användningen av el med 20 procent jäm- fört med För att uppnå dessa mål krävs en hög medvetenhet och motivation hos fastighetsägarna och alla kommuninvånare. Här kan kommunen gå före och visa på möjligheterna. Det krävs också en förstärkning av befintliga styrmedel från staten och andra aktörer och ett införande av nya sådana. Exempel på hur man kan främja genomförandet av energieffektivsering är: Energideklarationer och miljöklassning, till exempel Miljöbyggnad. Bättre villkor för försäkring, skatt och krediter för byggnader som är miljöklassade och energieffektiva. Hyresavtal som gynnar hyregäster som hushåller med energi. Ökad kunskap genom kommunal energirådgivning. Skärpta krav på energihushållning vid ny- och ombyggnation. Bedömningen är att energianvändningen kan minska, och då även koldioxidutsläppen. Dessutom finns en möjlighet att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Lidköpings värmeverk. Ifall kommunens invånare också ökar andelen förnybar el minskar utsläppen ännu mer. Mål År 2020 ska användningen av köpt energi för uppvärmning per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med År 2020 ska användningen av köpt el per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med
12 Industri Energianvändning Energianvändningen inom industrin i Lidköping, för sektorerna tillverkningsindustri och byggverksamhet, har ökat med drygt 25 procent mellan 1990 och Energianvändningen inom industrin i Sverige har däremot legat på en stabil nivå sedan början av 1970-talet. En ökad produktionsvolym har kompenserats med ökad energieffektivitet. Oljeförbrukningen har minskat samtidigt som elanvändningen har ökat. Industrin står för cirka 39 procent av Sveriges totala energianvändning och cirka 25 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi saknar idag kunskap om varför energianvändningen ökat så dramatiskt i Lidköping. En bidragande orsak är självklart en ökad produktion. Summan av värdet av alla varor och tjänster som har producerats i Lidköping har ökat med 60 procent medan riket har ökat med 65 procent. Man kan se ett samband mellan energianvändning och konjunktur, som exempelvis minskningen av elanvändning Sambandet mellan temperatur ute och energianvändning är också tydlig. De kalla vintrarna 2009 och framför allt 2010 innebar ett större behov av värme. Det gjorde att användningen av fjärrvärme och eldningsolja ökade. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid från industrisektorn i Lidköping beror till största delen på användning av eldningsolja och el. Den minskning som skedde mellan 2000 och 2006 beror på att många industrier ersatte eldningsolja med fjärrvärme och att användningen av gasol minskade betydligt efter Den ökning som ses mellan 2006 och 2010 beror på att det gick bättre för industrin och att användningen av eldningsolja ökade under perioden. Ökningen av koldioxidutsläpp 2010 berodde på den kalla vintern som medförde att användningen av eldningsolja och fjärrvärme ökade. kton CO2/år Industrins koldioxidutsläpp Industrins koldioxidutsläpp
13 Framtiden Energivinsten har varit ett projekt i Lidköpings kommuns arbete med energi- och klimatfrågorna. Nästan 100 företag inom olika branscher har under genomgått en energi- och miljöutbildning med syfte att effektivisera företagets energianvändning. En utvärdering av projektet visade att de flesta av företagen anser att Energivinsten ökat deras intresse för energioch miljöfrågor. Hälften av företagen hade redan ett strukturerat energi- och miljöarbete. Nästan två av tre företag har genomfört någon typ av energiåtgärd i sin verksamhet ett år efter avslutat projekt. Utvärderingen visade också att ett av tre företag skulle ha startat energiarbetet tidigare om de vetat hur och att företagen generellt har svårt att själva specificera eller bedöma sina möjligheter att energieffektivisera. Det finns stora möjligheter att effektivisera industrin, men potentialen varierar mellan olika industrigrenar. Flera studier och projekt har visat på stora besparingsmöjligheter, framförallt genom att konvertera från el till andra energikällor som bioenergi och fjärrvärme, samt att använda energin effektivare. Ambitionsnivån hos företag att arbeta med energieffektivisering beror på en mängd olika faktorer. Trots ekonomiska fördelar på lite längre sikt finns det i dagens pressade näringslivsklimat ofta litet utrymme för att avvara resurser för annat än företagens kärnområde. Detta betyder i längden att kunskapen om energianvändning, drift och anläggningsteknik minskar. Vår bedömning är att det fram till 2020 är möjligt att effektivisera energianvändningen inom industrin med minst 20 procent jämfört med 2008 både när det gäller uppvärmning och elanvändning. För att stödja företagen att nå detta mål ska kommunen bidra med en aktiv energirådgivning direkt riktad till företagen. Mål År 2020 ska elanvändningen inom industrin ha minskat med 20 procent jämfört med
14 Jordbruk Klimatpåverkan Jordbruksverksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser genom att det används olja och diesel. Djurhållning och bruk av mark leder också till utsläpp av gaser som påverkar klimatet. Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn är: Koldioxid från framför allt användning av eldningsolja och diesel Metangas från husdjur, främst nötboskap och svin Lustgas från åkermark Koldioxid Diesel används till gårdsmaskiner och som reservbränsle till elverk, främst vid djurgårdar som är beroende av el för att djuren inte ska komma till skada. Eldningsolja används framför allt i gårdens torkanläggning. Den ökade elanvändningen tyder på att antalet elintensiva jordbruk, som till exempel fjäderfä, har ökat. Koldioxidutsläppen från energianvändningen har minskat och det beror på minskad användning av diesel och eldningsolja. Lustgas Växtodling ger upphov till utsläpp av lustgas, både direkt och indirekt. De direkta utsläppen uppstår genom att en del av det kväve som tillförs marken genom spridning av växtnäring, samt från odling av kvävefixerande grödor omvandlas till lustgas. Växtnäringen kan vara i form av mineralgödsel, stallgödsel eller växtrester. De indirekta utsläppen kommer av att en del av det tillförda kvävet avgår kton CO2-ekv/år Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket Metan [CH4] Lustgas [N2O] Koldioxid [CO2] från marken till luft eller vatten och hamnar någon annanstans där det kan omvandlas till lustgas. Utsläpp sker även från lagring av nöt- och svingödsel. Utsläppen av lustgas har minskat från 1990 till mitten av 2000-talet, framför allt tack vare minskad användning av kvävegödsel. Den minskade användningen beror bland annat på ökad effektivitet i kväveanvändningen. Det beror också på EU-trädan, som innebar att man inte skördade några grödor från marken. På detta sätt skulle överproduktionen av livsmedel i världen minska. Minskat antal nötkreatur och svin har också medfört en minskning av lustgasutsläppen. Från 2005 till 2009 har utsläppsnivån varit relativt oförändrad. 14
15 Metan Metanutsläppen minskade med cirka 24 procent mellan 1990 och Av metanutsläppen är utsläppen i samband med idisslande nötdjur och från svingödsel de mest betydelsefulla. Orsaken till den minskning som vi ser från 1990 till 2009 är färre antal djur. Samtidigt har konsumtionen av nötkött ökat. Ökad nettoimport kan därmed sägas ha flyttat utsläppen till andra länder. Framtiden Jordbruket står för cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid, och därför är det viktigt att arbeta för att även minska utsläppen av dessa två. Utsläppen av växthusgaser från jordbruket beror i stor utsträckning på vad som produceras, och styrs således av vad som konsumeras. Produktionen kan effektiviseras men inte ske utan utsläpp av växthusgaser. Utifrån de modellberäkningar som gjorts för jordbruket fram till 2050, förutsatt att produktionsvolymen ska vara densamma som idag, skattas utsläppen av metan och lustgas från jordbruket minska över tiden. Detta är en effekt av att produktiviteten och effektiviteten antas öka. Metangasutsläppen beror på antalet djur i kommunen, främst nöt och svin. För att minska utsläppen av metan och lustgas kan man röta gödsel i en biogasanläggning, där utsläppen av metan kan minimeras. Metangasen (biogasen) tas till vara och används som drivmedel för fordon eller till elproduktion och uppvärmning. Koldioxidutsläppen i jordbruket kan minskas genom att odla mer vall och energigrödor. Användningen av biobränslen för uppvärmning av stall och växthus har redan minskat koldioxidutsläppen väsentligt. Jordbruk ses av många som en framtida källa för bioenergi. Läs mer om det i kapitlet Bioenergi från skog och åker. Mål År 2020 ska utsläppen av växthusgaser från jordbruket ha minskat med 10 procent jämfört med Tjänstesektor Energianvändning Energianvändningen inom tjänstesektorn har ökat med mer än 150 procent mellan 1990 och Det är framför allt elanvändningen som har ökat. En förklaring är att tjänsteföretagen idag har betydligt fler elapparater i sin verksamhet än vad de hade 1990, och troligen är också antalet anställda inom tjänstesektorn högre. Enskild uppvärmning med eldningsolja har framför allt ersatts med fjärrvärme. De ovanligt kalla vintrarna 2009 och 2010 innebar ett ökat behov av värme, vilket gjorde att användningen av fjärrvärme ökade. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tjänstesektorn har ökat med 230 procent från 1990 till och med De ökade utsläppen av koldioxid beror till största delen på ökad elanvändning. Under 2009 och 2010 ökade utsläppen av koldioxid markant beroende på de ovanligt kalla vintrarna, som innebar ett ökat behov av fjärrvärme. För att säkerställa sina värmeleveranser fick värmeverket öka användningen av eldningsolja i sin reservanläggning. Framtiden Projektet Energivinsten som genomfördes i Lidköping visar att det finns en potential till energieffektivisering inom handeln. Några exempel är belysningskällor, hantering av kyldiskar och styrning av ventilation. Energieffektiv elektronisk utrustning och effektiv användning av denna ger också en stor besparingspotential. En möjlighet att minska utsläppen från tjänstesektorn är att införa Grön IT, som kan möjliggöra resurs- och energisnåla lösningar, och att öka effektiviteten inom bland annat transporter och energianvändning. Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen från tjänstesektorn ha minskat med 30 procent jämfört med
16 Transporter Energianvändning Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen fördelas på vägtrafik, bantrafik, luftfart och sjöfart, och den absolut största delen, hela 93 procent, står vägtrafiken för. Denna delas i sin tur upp i person- respektive godstransporter och persontransporterna står för cirka 70 procent av energianvändningen och godstransporterna för drygt 30 procent. Bränsleanvändningen i vägtransportsektorn utgörs huvudsakligen av bensin och diesel. Alternativa drivmedel som etanol, biodiesel, biogas och naturgas står för ungefär 7 procent. Den totala energianvändningen inom transportsektorn har i Lidköpings kommun ökat under åren , med en markant ökning Ökningen beror på en utökad användning av diesel som drivmedel. Dieselbilarnas popularitet har vuxit de senaste åren, men ger inte ensamt upphov till en så markant ökning som i detta fall. Körsträckan per bil i Lidköping har de senaste åren legat på runt mil, ungefär detsamma som genomsnittet för riket. Körsträckan per person har varit något högre i Lidköping än i riket och har de senaste åren legat på cirka mil jämfört med ungefär mil nationellt. I Lidköping har körsträckan per person ökat med åtta procent under 2000-talet. Flera ställen i centralorten har kraftiga trafikökningar jämfört med 1990-talet. Det har exempelvis skett en fördubbling av trafiken på Läckövägen norr om Örslösarondellen och en 50-procentig ökning på Mellbygatan. På Rörstrandsbron har endast en marginell ökning skett sedan 1990-talet, vilket troligtvis beror på att det inte finns utrymme för mer trafik där. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tunga lastbilar och bussar har ökat i Lidköping En ökad användning av tunga dieseldrivna fordon i kommunen kan vara en av orsakerna till den kraftiga ökningen av energianvändningen från diesel, men det finns också andra möjliga orsaker. Statistiken baseras på uppgifter om hur mycket drivmedel som har handlats på tankställen i kommunen, utan hänsyn tagen till var bränslet används. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid i Lidköping har ökat med nästan ton, eller cirka nio procent, sedan talet. Samtidigt har folkmängden i kommunen ökat med ungefär sex procent. Personbilarna är den största utsläppskällan och ger upphov till mer än dubbelt så mycket koldioxid som bussar och godstransporter gör tillsammans. Persontransporter Personbilsinnehavet i Lidköpings kommun ligger över riksgenomsnittet och har ökat sedan År 2010 var bilinnehavet 523 bilar per invånare varav 19 procent var företagsbilar, vilket är marginellt lägre än riksgenomsnittet. I figuren på sidan intill visas hur drivmedelsfördelningen 16
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015
7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder
Läs merVision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.
Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.
Läs merUppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning
Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat
Läs merStrategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030. Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar
Strategiska vägval för ett fossiloberoende Västra Götaland 2030 Faktaunderlag med statistik och klimatutmaningar Faktamaterialet presenterar 1. Statistik gällande klimatutsläpp i Västra Götaland 2. Det
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 216 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning 217-12-1 Linköpings kommun linkoping.se Trend i korthet: Foto: Stångåstaden Energianvändningen i byggnader minskar Koldioxidutsläppen från
Läs merÅrsrapport Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning. Rapport Linköpings kommun linkoping.se
Årsrapport 215 Kommunkoncernens energi- och klimatredovisning Rapport 216-11-14 Linköpings kommun linkoping.se Inledning Linköpings kommun har som mål att kommunen ska vara koldioxidneutral 225. Koldioxidneutralitet
Läs merENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder
ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA AVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-05-08 Handläggare: Solveig Nilsson Telefon: 08-508 04 052 Till Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd 2013-06-13
Läs merIndikatornamn/-rubrik
Indikatornamn/-rubrik 1 Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan
Läs merBilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17
Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015 bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 2 lidköpings kommun Inledning Denna åtgärdskatalog är en bilaga till Plan för energi och klimat
Läs merStrategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne
Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till
Läs merEnergistrategi 2035. -en kortversion
Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i
Läs mer2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi
2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen
Läs merKlimatanpassat transportsystem. Lena Erixon
Klimatanpassat transportsystem Lena Erixon Kapacitetsutredning och Färdplan 2050 Två regeringsuppdrag ett arbete Naturvårdsverkets uppdrag från regeringen om att ta fram underlag till en svensk färdplan
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga
Läs merUtsläpp av växthusgaser i Sverige 2011
Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2011 PM GL 2012-10-10 Utsläppen minskade Efter en kraftig uppgång 2010 minskade de svenska utsläppen av växthusgaser igen år 2011. Tillgänglig statistik inom nyckelområden
Läs merNytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan. Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan
Nytt planeringsunderlag för begränsad klimatpåverkan Håkan Johansson Nationell samordnare begränsad klimatpåverkan Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av Trafikverket
Läs merKlimatpolicy Laxå kommun
Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp
Läs merSÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21
SÅ BLIR SVERIGES BÖNDER KLIMATSMARTAST I VÄRLDEN 2010-07-21 Dubbelt upp klimatsmarta mål för de gröna näringarna. Sverige har några av världens mest ambitiösa mål för klimat- och energiomställningen. Så
Läs merÅtgärdsworkshop Valdemarsvik. Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 2020? Hemläxa och bakgrundsmaterial
Åtgärdsworkshop Valdemarsvik Hur kan kommunen bidra till att skapa ett hållbart energisystem 22? Hemläxa och bakgrundsmaterial 1 Detta dokument innehåller de fakta kring Valdemarsviks nuläge, alternativ
Läs merTrafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet
Trafikverkets framtidsbild kring det svenska transportsystemet Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-09-16 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets
Läs merPowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER
PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter
Läs merStatus och Potential för klimatsmart energiförsörjning
Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA
Läs merHåkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Möjliga vägar till fossilfri transportsektor och hur Trafikverket bidrar till det Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast
Läs merEskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling
Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är
Läs merOförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning
PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken
Läs merKlimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04
Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se
Läs merBiogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ
Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa
Läs merEnergi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10
Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen
Läs merEnergi- och klimatstrategi
1(9) Energi- och klimatstrategi Godkänd KU 63 2009-03-13 2(9) Inledning Att fossilbränsleanvändning påverkar den globala uppvärmningen är inget nytt, däremot måste vi hitta nya och effektivare vägar för
Läs merTrafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd
Trafikverket skapar nya vägar.. Krister Wall Samhälle Region Syd ...för att minska transportsektorns energianvändning och klimatpåverkan Vad är Trafikverket? I huvudsak en sammanslagning av Vägverket och
Läs merIndikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation
Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare
Läs merEn fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?
En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott
Läs merHur kan godstransporternas oljeberoende minskas?
Hur kan godstransporternas oljeberoende minskas? Håkan Johansson Nationell samordnare - klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se 1 2011-11-25 Klimatmål för transportsektorn Hänsynsmålets precisering
Läs merEnergigas en klimatsmart story
Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft
Läs merHenrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merBeskrivning av ärendet
Planen innehåller mål och åtgärder för områdena: 1. Energihushållning och energieffektivisering 2. Energitillförsel 3. Resor och transporter 4. Fysisk planering Planen innehåller totalt 25 åtgärder. Uppföljningen
Läs merBilaga 3. Framtidsbild Nyköping
Datum 2014-12-17 Bilaga 3. Framtidsbild Nyköping Vad kan Nyköping uppnå från 2015 och till år 2020 när det gäller energieffektivisering, förnyelsebar energi och utsläpp av bland annat koldioxid? Om vi
Läs merPM: Alternativ användning av investeringar i regional plan
PM: Alternativ användning av investeringar i regional plan Hur kan planen bidra till uppfyllnad av klimatmålen år 2030 Trivector PM 2013:18 Rasmus Sundberg Katarina Evanth 2013-04-30 Alternativ användning
Läs merRemissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län
Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack
Läs merBräcke kommun 2008-2012
Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande
Läs merKlimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna. Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019
Klimat, biodrivmedel och innovationer i de gröna näringarna Kristian Petersson, Niklas Bergman, LRF, Nässjö 27 mars 2019 Sveriges klimatmål Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merTransportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se
Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter
Läs merInriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun
KS 2017/0149 Inriktningsdokument för miljöpolitiken i Norrköpings kommun norrkoping.se facebook.com/norrkopingskommun instagram.com/norrkopings_kommun Inledning Norrköping är en kommun i förvandling och
Läs merEnergiöversikt Arjeplogs kommun
Energiöversikt Arjeplogs kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merEtt hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå
Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och
Läs merUppföljning målområde transporter 2017
Miljöavdelningen, Koncernkontoret Västra Götalandsregionen 2018-04-05 Uppföljning målområde transporter 2017 Mål i miljöplan 2017-2020 Utfall 2016 Utfall 2017 Trend Västra Götalandsregionens person- och
Läs merUtmaningar för fossilfrihet. Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Utmaningar för fossilfrihet Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Mål i klimatpolitiskt ramverk Senast 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser
Läs merEnergistrategier. Vision 2040
Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan
Läs merKlimatstrategi för Mörbylånga kommun
1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5
Läs merÅtgärd Ansvarig Färdigt senast Det kommunala bostadsbolaget tillämpar samma kravnivå vid nybyggnation som kommunen har (minst 35 % lägre än BBR)
Bilaga 2 - Energiplan åtgärdslista 2013 Åtgärder för effektiv energianvändning Geografisk kommun Åtgärder markerade med asterisk sker inom nuvarande budgetram. Övriga åtgärder behandlas i ordinarie budgetprocess
Läs merUppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi
Uppdatering av Norrbottens klimat- och energistrategi Vision 2050 I Norrbotten är all produktion och konsumtion resurseffektiv och hållbar ur så väl ett regionalt som globalt perspektiv. Utsläppen av växthusgaser
Läs merEnergi och koldioxid i Växjö 2012
Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö 212 Inledning Varje år sedan genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.
Läs merKlimat- och energistrategi för Tyresö kommun
Klimat- och energistrategi för Tyresö kommun 2010-2020 2010-06-09 Reviderad 2016-XX-XX 1 Förord Klimatfrågorna har under de senare åren hamnat i fokus i takt med att nya forskningsrapporter visar på ökande
Läs merFossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.
Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,
Läs merFossilbränslefri kommun 2025
4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg
Läs merTanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden
Tanums energi- och klimatmål 2020 förslag från Tekniska nämnden Älgafallet, januari 2009 Energifrågan i fokus Tanums kommun har beslutat att bidra till ett långsiktigt uthålligt samhälle. I sin miljöpolicy
Läs merKlimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -
Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med
Läs merAntaget av Regionfullmäktige RS 2016/1414
2017 2019 Antaget av Regionfullmäktige 2016-12-07 RS 2016/1414 Innehåll Ett hållbart Gävleborg 3 Miljöpolicy 4 Våra miljömål 6 Energi & byggnader 7 Kemikalier & läkemedel 8 Möten & transporter 9 Produktval
Läs merEn systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22
En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro
Läs merAntagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117. Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern
1 Antagen av kommunfullmäktige 2015-11-23, 117 Åtgärdsplan för hållbar energi, tillika Energiplan för Kiruna kommunkoncern 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Klimatet, en drivkraft att minska koldioxidutsläppen...
Läs merALVESTA NÄSTA!
ALVESTA NÄSTA! Strategiskt arbete med energi- och klimatplanen som grund Ingalill Ljungdahl, planeringsingenjör Alvesta kommun Förvaltningen för samhällsplanering Ingalill.ljungdahl@alvesta.se ENERGI-
Läs merFärdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm 2050
DATUMKONTAKTPERSON 2013-08-15Helena DNR Ulfsparre VD Stab 2013/1257-1,5--08-737 22 42 Stockholms Stadshus AB Jennie Landegren 105 35 Stockholm Remiss 2013/1257 Färdplan för ettfossilbränslefritt Stockholm
Läs merHinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter. Anders Ahlbäck & Håkan Johansson
Hinder och drivkrafter för minskad klimatpåverkan från godstransporter Anders Ahlbäck & Håkan Johansson Chalmers Trafikverket Vart ska vi? mål för transportsektorn Användning av fossila bränslen jämfört
Läs merStyrdokument för energieffektivisering
1(6) Styrdokument för energieffektivisering 2012-2014 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun med avseende på byggnader och
Läs merEnergiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?
Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att
Läs mer» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Borås Stads. Energi- och klimatstrategi. Energi- och klimatstrategi 1
» Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Energi- och klimatstrategi Energi- och klimatstrategi 1 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 15 oktober 2015 För revidering ansvarar: Miljö-
Läs merDANDERYDS KOMMUN Tekniska kontoret Ruth Meyer
1(6) Förslag till styrdokument för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds kommun 1. Syfte och mål Dokumentet fastställer mål och strategier för energieffektivisering av verksamheter i Danderyds
Läs merexempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet
exempel på vad Eskilstuna kommun gör för klimatet 1 2 Vi Vi gör värme och el med träbränsle Kraftvärmeverket, som producerar fjärrvärme, fjärrkyla och el, använder nästan bara förnybart träbränsle. Det
Läs merBilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan
Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras
Läs merInformation. om remiss av ny klimat- och energistrategi
Information om remiss av ny klimat- och energistrategi Dagordning Bakgrund Nuläge Förslag på ny strategi o Vision och mål o o Fokusområden Gemensamma satsningar och vägval Remissen Frågor Bakgrund Hur
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockolm 2050
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avd för samhällsplanering Tjänsteutlåtande Sida 1 (6) 2013-05-17 Handläggare Anna Ambjörn Telefon: 08-508 22 048 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd Remissyttrande
Läs merMiljöpolicy. Miljöpolicy
Miljöpolicy Innehållsförteckning Falköpings kommun som förebild 3 Internt miljöarbete 3 Fokusområden 4 Transporter 4 Lokaler 4 Mat 5 Dokumenttyp Policy Antagen av Kommunfullmäktige 2011-01-31 Dokumentansvarig
Läs merTyresö kommuns energiplan Beslutsdel
Tyresö kommuns energiplan Beslutsdel WSP Environmental 30 september 2008 1 1 Bakgrund Enligt lagen om kommunal energiplanering (1977:439) ska det finnas en aktuell plan för tillförsel, distribution och
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012
Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler
Läs merHuvudet - Index för måluppfyllelse
Huvudet - Index för måluppfyllelse Fossil energianvändning i vägtrafiken (H) MWh/capita 6 8 4 6 8 4 6 8 3 Måluppfyllelse (H) Fossil energianvändning 9 8 7 6 5 4 3 9 8 7 6 5 4 3 Procentuell uppfyllelse
Läs merGröna, smarta Haninge. Klimatstrategi
Gröna, smarta Haninge Klimatstrategi Haninge kommun arbetar för ett hållbart samhälle. För att ta de rätta stegen, göra kloka vägval måste vi veta var vi befinner oss och i vilken riktning vi bör gå. Syftet
Läs merVision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013
2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,
Läs merEnergiplan för Kungälvs kommun i korthet
Energiplan för Kungälvs kommun i korthet Klimatförändringen är ett faktum och att det är vi som genom vår energi- och transportanvändning har orsakat den är en obekväm sanning. Enligt klimat och sårbarhetsutredningens
Läs merPå väg mot en hållbar framtid
På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen
Läs merDär klimatsmarta idéer blir verklighet
Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över
Läs merHållbart Resande ur ett Boxholmsperspektiv
ur ett Boxholmsperspektiv Fakta om Boxholm 5 222 invånare Kommunens areal 527,6 kvkm 9,9 invånare per kvkm Skattesats 31:84 Centralt läge utmed södra stambanan och riksväg 32 Stålverk, sågverk, osttillverkning,
Läs merMiljöledning i staten 2016
Miljöledning i staten 2016 Miljöledning i staten 2016 En sammanfattning av rapport 6761, april 2017 3 Sammanfattning För verksamhetsåret 2016 har samtliga 185 myndigheter som omfattas av förordning (2009:907)
Läs merEnergiöversikt Haparanda kommun
Energiöversikt Haparanda kommun Framtagen 2018 Om rapporten Denna rapport är framtagen av Energikontor Norr och bygger på uppgifter i statistikverktyget Energiluppen, energiluppen.se. Uppgifterna i Energiluppen
Läs merFossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor
Fossilfri Lastbilsflotta Hur går det? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Energianvändning (TWh) Minskande utsläpp från lastbilstrafiken Positivt Utsläppen
Läs merSamtal på FAH 19 april 2013
Klimatfärdplan 2050 kommunernas roll och möjligheter Samtal på FAH 19 april 2013 NV Färdplan 2050 Målscenario 1 minskade utsläpp - teknik, samhällsplanering, beteendeförändringar, CCS NV Färdplan 2050
Läs merUtredningen för fossilfri fordonstrafik
Utredningen för fossilfri fordonstrafik Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor Tidigare huvudsekreterare i utredningen om fossilfri fordonstrafik hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet
Läs merFärdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING STADSUTVECKLING Tjänsteutlåtande Sida 1 (7) 2013-05-06 Handläggare Anna Bolinder Till Skärholmens stadsdelsnämnd Svar på remiss från kommunstyrelsen Förvaltningens förslag
Läs merLedord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering
Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet
Läs merMaterialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål. SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö. Nordic Road Safety AB
Materialeffektivt system Broräcke med höghållfast stål SF H2 High Det hållbara valet för ekonomi och miljö Nordic Road Safety AB 2017-09-06 GLOBALA HÅLLBARHETSMÅL 2030 3 SVERIGES KLIMATMÅL 3 TRAFIKVERKETS
Läs merÅlands energi- och klimatstrategi till år Presentation av förslag 20 april 2017 kl Kaptenssalen Hotell Arkipelag
Ålands energi- och klimatstrategi till år 2030 Presentation av förslag 20 april 2017 kl. 13.00-15.30 Kaptenssalen Hotell Arkipelag Agenda Presentation Kaffeservering Diskussion där synpunkter antecknas
Läs merNytt program för energi och klimat i Örebro län
Nytt program för energi och klimat i Örebro län Arbetsgruppen Transporter Anna Åhlgren, Energikontoret Regionförbundet Örebro Nanny Andersson Sahlin, Länsstyrelsen i Örebro Dagordning Allmänt om mål Mål
Läs merETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN
ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN 02 ETT SNABBARE, ÖPPNARE OCH SMARTARE JÖNKÖPINGS LÄN Jönköpings län ska vara ett plusenergilän 2050. För att nå dit måste du och jag, vi alla, minska våra
Läs merEnergieffektivisering av transporter
Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större
Läs merBiogasens möjligheter i Sverige och Jämtland
Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall
Läs merEn sammanhållen klimat- och energipolitik
En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala
Läs merFörslag till Färdplan för ett fossilbränslefritt Stockholm 2050.
MILJÖFÖRVALTNINGEN PLAN OCH MILJÖ TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2012-12-19 Handläggare: Örjan Lönngren Telefon: 08-508 28 173 Till Miljö- och hälsoskyddsnämnden 2013-02-05 p. 17 Förslag till Färdplan för
Läs merKlimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar
Klimatpåverkan från gårdsbaserade biogasanläggningar Maria Berglund Hushållningssällskapet Halland maria.berglund@hushallningssallskapet.se tel. 035-465 22, 076-105 73 45 Koldioxid från fossil energi Jordbrukets
Läs merÖka andelen förnybar energi
RÅDSLAG VÅRT KLIMAT K L I M A T F R Å G A N Ä R VÅ R T I D S Ö D E S F R Å G A att hindra den globala upp värmningen är avgörande för framtidens livsvillkor. Om temperaturen fortsätter att stiga i samma
Läs merPå väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!
På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen
Läs mer