Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun"

Transkript

1 Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun antagen av kommunfullmäktige

2 Innehåll Förord: Lidköping en välkomnande och hållbar kommun 3 Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete 4 Internationella, nationella och regionala mål 5 Livsstil och klimat 6 Fysisk planering 7 Vårt strategiska arbete 8 Energianvändning och klimatpåverkan 9 Hushåll 10 Industri 12 Jordbruk 14 Tjänstesektor 15 Transporter 16 Kommunkoncernens verksamhet 20 Energiproduktion 24 Fjärrvärme 25 Biogas 26 Vindkraft 28 Vattenkraft 28 Bioenergi från skog och åker 29 Solenergi 30 Förklaringar 31 Metod 34 Uppföljning, bilagor och källor 35 2

3 Lidköping en välkomnande och hållbar kommun Lidköping är en välkomnande och hållbar kommun, såväl socialt som ekonomiskt och miljömässigt. Det är vår vision och vår ledstjärna i allt arbete. De som bor eller bosätter sig i kommunen ska ha en erkänt god livskvalitet, hälsosam miljö och bra service. Lidköping vill ligga i framkant inom hållbar utveckling och i miljö- och klimatfrågor. Därför är det särskilt glädjande att vi redan nu fått flera utmärkelser, både inom och utom landet, som ett kvitto på att vi gör ett bra jobb. Vårt ansvar slutar inte vid kommungränsen. Det vi gör i Lidköping har betydelse för klimat och miljö i hela vår omvärld. Vi måste leva på ett sådant sätt idag att vi inte äventyrar kommande generationers möjlighet till ett gott liv. Därför måste vi fortsätta värna och säkra en rättvis tillgång till naturliga gemensamma nyttigheter såsom vatten, luft, jord, skog och grönska, samt minska energianvändningen, öka andelen förnyelsebara energikällor och prioritera en planering som ger närhet till arbete, service och fritid. Den hållbara utvecklingen måste komma till stånd i jämlika och demokratiska former. För att göra arbetet mer konkret har Miljö- och klimatutskottet arbetat fram Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun. Det är vår förhoppning att planen ska ge ökad kunskap, uppmuntra till delaktighet, och ge ökat inflytande för kommunmedborgarna. Framförallt ska den bidra till genomförandet av ett än mer attraktivt Lidköping. Marita Bengtsson Ordförande i Miljö- och klimatutskottet 3

4 Utgångspunkter för vårt energi- och klimatarbete Klimatet är en av vår tids ödesfrågor. Forskarna är idag ense om att växthuseffekten på sikt kommer att ge upphov till klimatförändringar med en ökad global medeltemperatur. Om temperaturen tillåts öka mer än två grader bedöms effekterna bli svårhanterliga och tillta i snabb takt. EU har utifrån FN:s klimatkonvention antagit ett tvågradersmål som innebär att jordens medeltemperatur bör begränsas till högst två grader över förindustriell nivå. Merparten av dagens energianvändning bygger på utnyttjande av fossila bränslen som är den största bidragande orsaken till växthuseffekten. Världen står inför två utmaningar, dels att genom energieffektivisering minska energianvändningen, dels att successivt övergå från utnyttjande av fossil energi till förnyelsebar. I anslutning till tvågradersmålet har EU fastslagit ett antal övergripande energi- och klimatmål som ska trygga en långsiktig och hållbar utveckling. Utifrån dessa har varje medlemsland specificerat sina egna nationella mål, som i sin tur konkretiseras på regional och slutligen på kommunal nivå. För att hitta rätt åtgärder i form av styrmedel och informationsinsatser behöver energi- och klimatarbetet på ett effektivt sätt ske på samtliga dessa nivåer. På nästa sida kan du se de övergripande målen, på olika nivåer, som vi i Lidköpings kommun måste förhålla oss till då en plan för energioch klimatarbetet fastslås. 4

5 Internationella, nationella och regionala mål EU-MÅL Utsläpp av växthusgaser ska minska med 20 procent till år 2020 jämfört med Av den totala energianvändningen ska 20 procent vara förnybar år Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med Unionens koldioxidutsläpp ska ha minskat med 80 procent år 2050 jämfört med SVERIGES NATIONELLA MÅL Sverige ska inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären år Av den totala energianvändningen ska minst 50 procent vara förnybar år Energianvändningen ska vara 20 procent effektivare 2020 jämfört med Koldioxidutsläppen ska till år 2020 ha minskat med 40 procent jämfört med Sveriges fordonsflotta bör år 2030 vara oberoende av fossila bränslen. Energianvändningen per areaenhet i byggnader ska ha minskat med 20 procent till 2020 och med 50 procent till 2050, jämfört med REGIONALA MÅL Utsläppen av växthusgaser i Västra Götalands län ska år 2020 ha minskat med 25 procent jämfört med Av den totala energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 minst 50 procent vara förnybar. Energianvändningen i Västra Götalands län ska år 2020 vara 20 procent effektivare jämfört med Den västsvenska ekonomin ska år 2030 inte längre vara beroende av fossil energi. Andelen förnybar energi inom transportsektorn i Västra Götalands län ska år 2020 vara minst 10 procent. 5

6 Livsstil och klimat Livskvalitet och konsumtion Idag förbrukar befolkningen i väst motsvarande 3-5 gånger sin beskärda del av jordens resurser samtidigt som världsbefolkningen beräknas öka med 40 procent fram till år Kina, Indien, Brasilien och andra folkrika utvecklingsländer tar stora ekonomiska kliv varje år med sikte på västvärldens sätt att leva. Den nuvarande utvecklingen är ohållbar och slutsatsen är att vi behöver en ekonomimodell där vi tänker mer långsiktigt hållbart och minskar användningen av ändliga resurser. Vi behöver skapa ett samhälle där vi fokuserar på resurshushållning och en mer rättvis fördelning av jordens resurser. En vanlig ståndpunkt i miljödebatten är att omställningen till ett klimatmässigt hållbart samhälle i huvudsak kan ske på teknisk väg och att det inte på något påtagligt sätt behöver påverka människors beteende. Andra betonar istället att en klimatomställning kommer att kräva uppoffringar, till exempel att vi inte kan flyga lika mycket. Det finns en utbredd uppfattning att förändringar av beteende och livsstil medför en negativ inverkan på människors livskvalitet men det finns ingen entydig forskning som visar på det. En tredje position menar att klimatomställningen kommer att kräva vissa beteendeförändringar men att dessa huvudsakligen kommer att vara gynnsamma för människors livskvalitet. Konsumtionens klimatpåverkan Ett hållbart samhälle förutsätter konsumenter med en hög medvetenhet kring hållbarhet och människor som gör aktiva hållbara val. Varor och tjänster ger upphov till olika typer av miljöpåverkan under sin livscykel från råvaruutvinning och produktion till användning och slutligt omhändertagande, inklusive transporter i alla led. Vår konsumtion av varor och tjänster påverkar miljön även i andra länder eftersom Sverige är mycket handelsberoende. Värdet av importen motsvarar drygt 40 procent av landets bruttonationalprodukt. Av koldioxidutsläppen från hushållen kommer cirka 40 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Kommunens möjligheter I Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun fokuserar vi framför allt på energianvändning i fastigheter, transporter samt energiproduktion. Det är stora viktiga områden när vi vill minska utsläppen av växthusgaser. Men i framtiden behöver vi vidga perspektivet och titta på alla områden som har en klimatpåverkan. Det är viktigt att föra en dialog med kommuninvånarna om vi ska lyckas skapa ett mer klimatsmart Lidköping. Vi vill att alla i Lidköping känner att det finns en möjlighet att påverka framtiden. Kommunen kan och bör vara möjliggöraren som gör det lättare för invånarna att välja hållbara alternativ. Barn och ungdomar ska tidigt bli delaktiga i vårt klimatarbete. Det är också viktigt att vi visar att kommunen bryr sig om miljön och klimatet och att vi tillsammans kan påverka. Grön Flagg och Skola för hållbar utveckling ger en bra plattform för att utveckla miljö- och klimatarbetet med barn och ungdomar. I takt med att användningen av IT- och telekom växer världen över ökar också energiförbrukningen. Samtidigt finns det en mängd innovativa IT- och telekomlösningar som minskar miljöbelastningen inom en rad områden i 6

7 samhället. Det handlar om lösningar för att ersätta fysiska resor, effektivisera och optimera transporter och möten, samt styra och reglera processer inom industrin och inom boende och byggande. Det är en utmaning för Lidköpings kommun att i större utsträckning börja arbeta med Grön IT. Lidköpings kommun handlar varje år för 500 miljoner kronor. Alla varor har mer eller mindre en klimatpåverkan. Genom att använda livscykelkostnad som verktyg vid utvärdering av anbud på utrustning och material kan vi minska klimatpåverkan i framtiden. Vi kan köpa energisnåla fordon och använda förnybara bränslen. Vi kan öka andelen närproducerade och KRAV-märkta livsmedel. Vi kan servera mer klimatsmart mat med till exempel mindre mängd animaliska råvaror och med mer vegetariska proteinrika alternativ och självklart minska matsvinnet. I vårt framtida klimatarbete har vi en helhetssyn och försöker minimera den negativa klimatpåverkan i allt vi gör. Fysisk planering Fysisk planering är ett verktyg av stor betydelse för att minska utsläppen av växthusgaser. Genom strategisk planering av bebyggelse, trafikinfrastruktur, energiförsörjning, grönstruktur med mera i översiktsplaneringen kan samhällets klimatpåverkan minskas. Lokalisering av bostäder, verksamheter, handel och infrastruktur påverkar transportarbetet och därmed utsläppen. Attraktiva boendemiljöer i och nära tätorterna med bland annat rekreationsmöjligheter och väl utvecklade mötesplatser skulle även kunna bidra till att begränsa fritidsresandet. I översiktsplanen visas kommunens viljeinriktning, till exempel var vi vill placera ny bebyggelse och hur vi vill utveckla och bevara kommunen och vilka konsekvenser det får. En förutsättning för att målen i Plan för energi och klimat i Lidköpings kommun ska kunna uppnås är att planen ligger till grund för framtagandet av ny översiktsplan. Även i detaljplan finns det möjligheter till att minska utsläppen av växthusgaser genom fysiska åtgärder. I all detaljplanering utreds exempelvis vilken hänsyn som behöver tas till lokalklimatet, som vind- och solljusförhållanden, behov av vindskyddande planteringar, närhet till befintliga kollektivtrafikstråk, samt gång- och cykelvägar. Villkor om förnybara energikällor, flexibla uppvärmningssystem samt låga el- och uppvärmningsbehov kan ingå i exploateringsavtal eller markanvisningsavtal med byggherrarna. Kommunstyrelsen beslutade 2011 att Miljöbyggnad nivå silver ska gälla som lägsta nivå för all nybyggnation på kommunägd mark i Lidköping. Den ska också vara vägledande vid detaljplanearbete och bygglovgivning på privatägd mark inom kommunen. Riktlinje för hållbar samhällsplanering och hållbart byggande i Lidköpings kommun styr också utvecklingen mot ett klimatsmart Lidköping. 7

8 Vårt strategiska arbete I denna plan arbetar vi med två olika angreppsätt. När det gäller kommunkoncernen kommer vi att besluta om åtgärder som ser till att våra mål uppfylls. Vad gäller övriga verksamheter i kommunen och kommunens medborgare ska vi aktivt stötta, informera och skapa fysiska förutsättningar så att vi som geografisk enhet tillsammans ska uppnå alla våra mål. Det är viktigt att vi arbetar både stort och litet för att visionen om en hållbar kommun ska kunna uppnås. För att se att arbetet går åt rätt håll är det mycket viktigt att det går att mäta förändringarna som åtgärderna resulterar i. Alla mål mäts därför med så kallade indikatorer som måste vara valda på ett sådant sätt att de är lätta att följa upp och att de har god säkerställd kvalitet. Upplägget av Plan för energi och klimat i Lidköping Vi har valt att dela upp våra mål i två större områden, nämligen energianvändning och energiproduktion. Inom dessa områden ger vi en nulägesbeskrivning av de olika verksamheterna. Vi diskuterar även förändringspotentialen och ger en kort omvärldsanalys. Slutligen fastställs mål, som är mätbara indikatorer som ska ligga minst på samma nivå som de nationella och regionala målen. I en bilaga till detta dokument ges åtgärdsförslag för bolag och förvaltningar. I bilagorna finns också mer detaljerad bakgrundsinformation kring energianvändning, energiproduktion, transporter och kommunens verksamhet. 8

9 Energianvändning och klimatpåverkan Energianvändning i Lidköping Energianvändningen i Lidköping har legat på en ganska konstant nivå sedan 1990-talet och framförallt 2010 har energianvändningen ökat, vilket beror på onormalt kalla vintrar. Fjärrvärmeanvändningen har ökat kontinuerligt sedan 1990-talet efterhand som fler villor, flerfamiljhus och företag har anslutits till fjärrvärmenätet. Oljeanvändningen har minskat i takt med att fjärrvärmen har ökat. Användningen av el ökade fram till 2002 för att därefter plana ut och minska något till Då ökade den igen, beroende på att det var en ovanligt kall vinter. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen har minskat med knappt nio procent mellan 1990 och Den stora minskningen beror på att stora delar av den eldningsolja som användes för uppvärmning i hushåll och industri i början av 1990-talet har ersatts med fjärrvärme, värmepumpar och pellets. Ökningen 2010, jämfört med åren innan, beror på att 2010 var kallare än ett normalår, med både kalla januari-februari och november-december. Att koldioxidutsläppen ökade 2010 kan till stor del förklaras med att förbränningen av avfall ökade i värmeverket och att eldningsolja användes i värmeverkets reservanläggning för att klara uppvärmningsbehovet. Koldioxidutsläppen från transportsektorn öka- Gamla oljecisterner rivs för att ge plats åt framtidens bostäder i den nya stadsdelen Hamnstaden. de med knappt nio procent mellan 1990 och När det gäller klimatpåverkan från jordbruket bör man även beakta andra växthusgaser som metan och lustgas, medan det för övriga sektorer är koldioxiden som är den dominerande växthusgasen. Utsläpp av koldioxid i Lidköping Utsläpp av koldioxid mellan kton CO Hushåll 100 Tjänster 80 Transporter Offentlig verksamhet 60 Industri 40 Jordbruk 20 Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen ha minskat med 40 procent jämfört med år År 2050 ska Lidköping inte längre ha några nettoutsläpp av koldioxid till atmosfären. Till 2050 ska energianvändningen per areaenhet i byggnader ha minskat med 50 procent jämfört med

10 Hushåll Energianvändning När vi i diagrammet nedan visar energianvändningen för hushåll i Lidköping menar vi småhus, flerbostadshus och fritidsbostäder. Ventilation 15 % Tak 15 % Energin i hushållen används till uppvärmning, tappvarmvatten och elapparater. En stor del av elen används också för att värma små- och flerbostadshus direkt eller med värmepump. Energianvändningen för hushållen i kommunen minskade fram till 2008 med totalt cirka åtta procent, trots att befolkningen i kommunen under samma period ökade med cirka sex procent och fler små- och flerbostadshus byggdes. Under 2009 och 2010 ökade energianvändningen. Den minskade energianvändningen för uppvärmning tyder på att de nya små- och flerbostadshusen som byggs är energieffektivare än de befintliga husen. Det tyder också på att kommunens invånare energieffektiviserar sina befintliga hus i samband med renoveringar. Det finns många olika sätt att minska energiförlusterna från ett hus genom att isolera huset bättre eller värma upp det på ett mer energieffektivt sätt. Hushållens elanvändning i Lidköping ökade fram till början av talet för att därefter successivt minska till Dock ökade den sedan till samma nivå som Väggar 20 % Golv och källare 15 % Fönster och dörrar 35 % Bilden visar var värmen försvinner ut ur ett hus. Den största orsaken till den minskade användningen av el är att de flesta hushåll med direktverkande el har konverterats till värmepump, fjärrvärme eller träbränslen. Ökningen från 2008 till 2010 kan bero på att vintrarna 2009 och 2010 var ovanligt kalla, vilket innebar att värmepumparna inte räckte till utan man var tvungen att tillföra el direkt till uppvärmningssystemet. Klimatpåverkan Hushållens utsläpp av koldioxid från uppvärmning har halverats i Lidköping från 1990-talet till idag (2012). Den stora minskningen beror till största delen på att många hushåll gått över från eldningsolja till fjärrvärme, värmepump eller träbränsle. När det gäller uppvärmning är det fortfarande användningen av el och fjärrvärme som är de stora utsläppskällorna av koldioxid från hushållen. Utsläppen från transporter har ökat sedan 1990-talet läs mer under rubriken Transporter Hushållens energianvändning Energianvändning i hushållen i Lidköping MWh Totalt Fjärrvärme EL Träbränsle Eldningsolja

11 När vi pratar om hushållens energianvändning fokuserar vi oftast på den energi som hushållen använder för att värma upp bostaden och den el som används till olika apparater. När det gäller koldioxidutsläpp från hushållen står boendet och transporterna tillsammans för cirka 60 procent av hushållens totala utsläpp av koldioxid. Resterande kommer från konsumtion av tjänster och varor producerade i eller utanför Sverige. Hushållens koldioxidutsläpp Boende 25 % Övrig konsumtion 25 % Mat 15 % Transporter 35 % Framtiden Dagens mest energieffektiva byggnader använder betydligt mindre energi än de konventionellt byggda husen. Den största möjligheten att minska energianvändningen finns dock i det befintliga fastighetsbeståndet eftersom Sverige i dagsläget har en låg nybyggnadstakt, cirka två procent per år. I Lidköping är nybyggnadstakten betydligt lägre. Därför finns den största potentialen till energieffektivisering i ombyggnads- och förvaltningsskedet. Vår bedömning är att det till år 2020 är möjligt att minska energianvändningen för uppvärmning i byggnader med 20 procent och användningen av el med 20 procent jäm- fört med För att uppnå dessa mål krävs en hög medvetenhet och motivation hos fastighetsägarna och alla kommuninvånare. Här kan kommunen gå före och visa på möjligheterna. Det krävs också en förstärkning av befintliga styrmedel från staten och andra aktörer och ett införande av nya sådana. Exempel på hur man kan främja genomförandet av energieffektivsering är: Energideklarationer och miljöklassning, till exempel Miljöbyggnad. Bättre villkor för försäkring, skatt och krediter för byggnader som är miljöklassade och energieffektiva. Hyresavtal som gynnar hyregäster som hushåller med energi. Ökad kunskap genom kommunal energirådgivning. Skärpta krav på energihushållning vid ny- och ombyggnation. Bedömningen är att energianvändningen kan minska, och då även koldioxidutsläppen. Dessutom finns en möjlighet att minska utsläppen av koldioxid från fossila bränslen i Lidköpings värmeverk. Ifall kommunens invånare också ökar andelen förnybar el minskar utsläppen ännu mer. Mål År 2020 ska användningen av köpt energi för uppvärmning per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med År 2020 ska användningen av köpt el per invånare ha minskat med 20 procent jämfört med

12 Industri Energianvändning Energianvändningen inom industrin i Lidköping, för sektorerna tillverkningsindustri och byggverksamhet, har ökat med drygt 25 procent mellan 1990 och Energianvändningen inom industrin i Sverige har däremot legat på en stabil nivå sedan början av 1970-talet. En ökad produktionsvolym har kompenserats med ökad energieffektivitet. Oljeförbrukningen har minskat samtidigt som elanvändningen har ökat. Industrin står för cirka 39 procent av Sveriges totala energianvändning och cirka 25 procent av utsläppen av klimatpåverkande gaser. Vi saknar idag kunskap om varför energianvändningen ökat så dramatiskt i Lidköping. En bidragande orsak är självklart en ökad produktion. Summan av värdet av alla varor och tjänster som har producerats i Lidköping har ökat med 60 procent medan riket har ökat med 65 procent. Man kan se ett samband mellan energianvändning och konjunktur, som exempelvis minskningen av elanvändning Sambandet mellan temperatur ute och energianvändning är också tydlig. De kalla vintrarna 2009 och framför allt 2010 innebar ett större behov av värme. Det gjorde att användningen av fjärrvärme och eldningsolja ökade. Klimatpåverkan Utsläpp av koldioxid från industrisektorn i Lidköping beror till största delen på användning av eldningsolja och el. Den minskning som skedde mellan 2000 och 2006 beror på att många industrier ersatte eldningsolja med fjärrvärme och att användningen av gasol minskade betydligt efter Den ökning som ses mellan 2006 och 2010 beror på att det gick bättre för industrin och att användningen av eldningsolja ökade under perioden. Ökningen av koldioxidutsläpp 2010 berodde på den kalla vintern som medförde att användningen av eldningsolja och fjärrvärme ökade. kton CO2/år Industrins koldioxidutsläpp Industrins koldioxidutsläpp

13 Framtiden Energivinsten har varit ett projekt i Lidköpings kommuns arbete med energi- och klimatfrågorna. Nästan 100 företag inom olika branscher har under genomgått en energi- och miljöutbildning med syfte att effektivisera företagets energianvändning. En utvärdering av projektet visade att de flesta av företagen anser att Energivinsten ökat deras intresse för energioch miljöfrågor. Hälften av företagen hade redan ett strukturerat energi- och miljöarbete. Nästan två av tre företag har genomfört någon typ av energiåtgärd i sin verksamhet ett år efter avslutat projekt. Utvärderingen visade också att ett av tre företag skulle ha startat energiarbetet tidigare om de vetat hur och att företagen generellt har svårt att själva specificera eller bedöma sina möjligheter att energieffektivisera. Det finns stora möjligheter att effektivisera industrin, men potentialen varierar mellan olika industrigrenar. Flera studier och projekt har visat på stora besparingsmöjligheter, framförallt genom att konvertera från el till andra energikällor som bioenergi och fjärrvärme, samt att använda energin effektivare. Ambitionsnivån hos företag att arbeta med energieffektivisering beror på en mängd olika faktorer. Trots ekonomiska fördelar på lite längre sikt finns det i dagens pressade näringslivsklimat ofta litet utrymme för att avvara resurser för annat än företagens kärnområde. Detta betyder i längden att kunskapen om energianvändning, drift och anläggningsteknik minskar. Vår bedömning är att det fram till 2020 är möjligt att effektivisera energianvändningen inom industrin med minst 20 procent jämfört med 2008 både när det gäller uppvärmning och elanvändning. För att stödja företagen att nå detta mål ska kommunen bidra med en aktiv energirådgivning direkt riktad till företagen. Mål År 2020 ska elanvändningen inom industrin ha minskat med 20 procent jämfört med

14 Jordbruk Klimatpåverkan Jordbruksverksamhet ger upphov till utsläpp av växthusgaser genom att det används olja och diesel. Djurhållning och bruk av mark leder också till utsläpp av gaser som påverkar klimatet. Utsläppen av växthusgaser från jordbrukssektorn är: Koldioxid från framför allt användning av eldningsolja och diesel Metangas från husdjur, främst nötboskap och svin Lustgas från åkermark Koldioxid Diesel används till gårdsmaskiner och som reservbränsle till elverk, främst vid djurgårdar som är beroende av el för att djuren inte ska komma till skada. Eldningsolja används framför allt i gårdens torkanläggning. Den ökade elanvändningen tyder på att antalet elintensiva jordbruk, som till exempel fjäderfä, har ökat. Koldioxidutsläppen från energianvändningen har minskat och det beror på minskad användning av diesel och eldningsolja. Lustgas Växtodling ger upphov till utsläpp av lustgas, både direkt och indirekt. De direkta utsläppen uppstår genom att en del av det kväve som tillförs marken genom spridning av växtnäring, samt från odling av kvävefixerande grödor omvandlas till lustgas. Växtnäringen kan vara i form av mineralgödsel, stallgödsel eller växtrester. De indirekta utsläppen kommer av att en del av det tillförda kvävet avgår kton CO2-ekv/år Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket Utsläpp av växthusgaser inom jordbruket Metan [CH4] Lustgas [N2O] Koldioxid [CO2] från marken till luft eller vatten och hamnar någon annanstans där det kan omvandlas till lustgas. Utsläpp sker även från lagring av nöt- och svingödsel. Utsläppen av lustgas har minskat från 1990 till mitten av 2000-talet, framför allt tack vare minskad användning av kvävegödsel. Den minskade användningen beror bland annat på ökad effektivitet i kväveanvändningen. Det beror också på EU-trädan, som innebar att man inte skördade några grödor från marken. På detta sätt skulle överproduktionen av livsmedel i världen minska. Minskat antal nötkreatur och svin har också medfört en minskning av lustgasutsläppen. Från 2005 till 2009 har utsläppsnivån varit relativt oförändrad. 14

15 Metan Metanutsläppen minskade med cirka 24 procent mellan 1990 och Av metanutsläppen är utsläppen i samband med idisslande nötdjur och från svingödsel de mest betydelsefulla. Orsaken till den minskning som vi ser från 1990 till 2009 är färre antal djur. Samtidigt har konsumtionen av nötkött ökat. Ökad nettoimport kan därmed sägas ha flyttat utsläppen till andra länder. Framtiden Jordbruket står för cirka 15 procent av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser. Lustgas och metan är kraftigare växthusgaser än koldioxid, och därför är det viktigt att arbeta för att även minska utsläppen av dessa två. Utsläppen av växthusgaser från jordbruket beror i stor utsträckning på vad som produceras, och styrs således av vad som konsumeras. Produktionen kan effektiviseras men inte ske utan utsläpp av växthusgaser. Utifrån de modellberäkningar som gjorts för jordbruket fram till 2050, förutsatt att produktionsvolymen ska vara densamma som idag, skattas utsläppen av metan och lustgas från jordbruket minska över tiden. Detta är en effekt av att produktiviteten och effektiviteten antas öka. Metangasutsläppen beror på antalet djur i kommunen, främst nöt och svin. För att minska utsläppen av metan och lustgas kan man röta gödsel i en biogasanläggning, där utsläppen av metan kan minimeras. Metangasen (biogasen) tas till vara och används som drivmedel för fordon eller till elproduktion och uppvärmning. Koldioxidutsläppen i jordbruket kan minskas genom att odla mer vall och energigrödor. Användningen av biobränslen för uppvärmning av stall och växthus har redan minskat koldioxidutsläppen väsentligt. Jordbruk ses av många som en framtida källa för bioenergi. Läs mer om det i kapitlet Bioenergi från skog och åker. Mål År 2020 ska utsläppen av växthusgaser från jordbruket ha minskat med 10 procent jämfört med Tjänstesektor Energianvändning Energianvändningen inom tjänstesektorn har ökat med mer än 150 procent mellan 1990 och Det är framför allt elanvändningen som har ökat. En förklaring är att tjänsteföretagen idag har betydligt fler elapparater i sin verksamhet än vad de hade 1990, och troligen är också antalet anställda inom tjänstesektorn högre. Enskild uppvärmning med eldningsolja har framför allt ersatts med fjärrvärme. De ovanligt kalla vintrarna 2009 och 2010 innebar ett ökat behov av värme, vilket gjorde att användningen av fjärrvärme ökade. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tjänstesektorn har ökat med 230 procent från 1990 till och med De ökade utsläppen av koldioxid beror till största delen på ökad elanvändning. Under 2009 och 2010 ökade utsläppen av koldioxid markant beroende på de ovanligt kalla vintrarna, som innebar ett ökat behov av fjärrvärme. För att säkerställa sina värmeleveranser fick värmeverket öka användningen av eldningsolja i sin reservanläggning. Framtiden Projektet Energivinsten som genomfördes i Lidköping visar att det finns en potential till energieffektivisering inom handeln. Några exempel är belysningskällor, hantering av kyldiskar och styrning av ventilation. Energieffektiv elektronisk utrustning och effektiv användning av denna ger också en stor besparingspotential. En möjlighet att minska utsläppen från tjänstesektorn är att införa Grön IT, som kan möjliggöra resurs- och energisnåla lösningar, och att öka effektiviteten inom bland annat transporter och energianvändning. Mål År 2020 ska koldioxidutsläppen från tjänstesektorn ha minskat med 30 procent jämfört med

16 Transporter Energianvändning Transportsektorn står för ungefär en fjärdedel av Sveriges totala energianvändning. Energianvändningen fördelas på vägtrafik, bantrafik, luftfart och sjöfart, och den absolut största delen, hela 93 procent, står vägtrafiken för. Denna delas i sin tur upp i person- respektive godstransporter och persontransporterna står för cirka 70 procent av energianvändningen och godstransporterna för drygt 30 procent. Bränsleanvändningen i vägtransportsektorn utgörs huvudsakligen av bensin och diesel. Alternativa drivmedel som etanol, biodiesel, biogas och naturgas står för ungefär 7 procent. Den totala energianvändningen inom transportsektorn har i Lidköpings kommun ökat under åren , med en markant ökning Ökningen beror på en utökad användning av diesel som drivmedel. Dieselbilarnas popularitet har vuxit de senaste åren, men ger inte ensamt upphov till en så markant ökning som i detta fall. Körsträckan per bil i Lidköping har de senaste åren legat på runt mil, ungefär detsamma som genomsnittet för riket. Körsträckan per person har varit något högre i Lidköping än i riket och har de senaste åren legat på cirka mil jämfört med ungefär mil nationellt. I Lidköping har körsträckan per person ökat med åtta procent under 2000-talet. Flera ställen i centralorten har kraftiga trafikökningar jämfört med 1990-talet. Det har exempelvis skett en fördubbling av trafiken på Läckövägen norr om Örslösarondellen och en 50-procentig ökning på Mellbygatan. På Rörstrandsbron har endast en marginell ökning skett sedan 1990-talet, vilket troligtvis beror på att det inte finns utrymme för mer trafik där. Klimatpåverkan Koldioxidutsläppen från tunga lastbilar och bussar har ökat i Lidköping En ökad användning av tunga dieseldrivna fordon i kommunen kan vara en av orsakerna till den kraftiga ökningen av energianvändningen från diesel, men det finns också andra möjliga orsaker. Statistiken baseras på uppgifter om hur mycket drivmedel som har handlats på tankställen i kommunen, utan hänsyn tagen till var bränslet används. Vägtrafikens utsläpp av koldioxid i Lidköping har ökat med nästan ton, eller cirka nio procent, sedan talet. Samtidigt har folkmängden i kommunen ökat med ungefär sex procent. Personbilarna är den största utsläppskällan och ger upphov till mer än dubbelt så mycket koldioxid som bussar och godstransporter gör tillsammans. Persontransporter Personbilsinnehavet i Lidköpings kommun ligger över riksgenomsnittet och har ökat sedan År 2010 var bilinnehavet 523 bilar per invånare varav 19 procent var företagsbilar, vilket är marginellt lägre än riksgenomsnittet. I figuren på sidan intill visas hur drivmedelsfördelningen 16

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17

Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015. bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 Bilaga 1: Åtgärdskatalog 2013-2015 bilaga till plan för energi och klimat i lidköpings kommun 2013-06-17 2 lidköpings kommun Inledning Denna åtgärdskatalog är en bilaga till Plan för energi och klimat

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

Energistrategi 2035. -en kortversion

Energistrategi 2035. -en kortversion Energistrategi 2035 -en kortversion Augusti 2011 Producerad av Emma Sjödahl utifrån Helsingborgs energistrategi 2035 som producerades av Infab. ISBN: 978-91-8586720-2 2 Innehåll Helsingborg ska ligga i

Läs mer

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne

Strategi för energieffektivisering. Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Strategi för energieffektivisering Anna-Karin Olsson, Kommunekolog Höör 2013-01-30 Johan Nyqvist, Energikontoret Skåne Interna miljöregler, 1996 kontorspapper ska vara Svanenmärkt glödlampor byts till

Läs mer

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi

2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64. Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 2011-03-25 Bilaga 1 Kommunfullmäktige 2011-04-27 64 Handlingsplan till Alvesta kommuns energi- och klimatstrategi 1 Effektmål för kommunorganisationen Mål att uppnå till och med år 2014 År 2014 skall energiförbrukningen

Läs mer

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning

Oförändrade utsläpp från vägtrafiken trots stor minskning av nya bilars bränsleförbrukning PM Trafikverket 781 89 Borlänge Besöksadress: Röda Vägen 1 Telefon: 0771-921 921 2010-11-30 Håkan Johansson Samhällsbehov hakan.johansson@trafikverket.se Direkt: 0243-75969 Oförändrade utsläpp från vägtrafiken

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling

Eskilstunas klimatplan. Så skapar vi en hållbar utveckling Eskilstunas klimatplan Så skapar vi en hållbar utveckling Vi tar ansvar för framtiden I Eskilstuna är vi överens om att göra vad vi kan för att bidra till en ekologiskt hållbar utveckling. Eskilstuna är

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10

Energi- och klimatarbete i Stockholms stad 2013-09-10 Energi- och klimatarbete i Stockholms stad The Capital of Scandinavia Styrdokument Sida 2 Vision 2030 Ett övergripande dokument som stakar ut huvudriktningen inom stadens alla verksamhetsområden. Målinriktningen

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås.

Fossilbränslefritt och. och energieffektivt Borås. Fossilbränslefritt och energieffektivt Borås Borås Stad minimerar utsläpp av växthusgaser. Förnybara energislag används till kollektivtrafik, person- och godstransporter, uppvärmning och el. Genom resurssnålhet,

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER

PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER PowerPoint-presentation med manus för Tema 4 transporter TEMA 4 TRANSPORTER Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Källa: Naturvårdsverkens rapport Konsumtionens klimatpåverkan, nov 2008 Transporter

Läs mer

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation

Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030. en översiktlig presentation Indikatorer som följer arbetet för en fossiloberoende vägtrafik år 2030 en översiktlig presentation Tre ben på väg mot målet Allt som inte har med val av fordon och drivmedel att göra: Energieffektivare

Läs mer

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012

Nytt program för energi och klimat i Örebro län. Remisskonferens 20 april 2012 Remiss Nytt program för energi och klimat i Örebro län Remisskonferens 20 april 2012 Förmiddagens program Bakgrund, syfte och struktur Vision 2050 Övergripande mål Insatsområden - Bostäder och lokaler

Läs mer

Energigas en klimatsmart story

Energigas en klimatsmart story Energigas en klimatsmart story Vad är energigas? Naturgas Biogas Vätgas Gasol Fordonsgas Sveriges energitillförsel 569 TWh TWh Vattenkraft 66 Gas 17 Biobränsle 127 Värmepumpar 6 Vindkraft 3 Olja 183 Kärnkraft

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län

Remissvar Energi- och klimatprogram för Örebro län Datum 2012-06-30 Svarslämnare Organisation Sivert Gustafsson Länsbygderådet i Örebro län/hela Sverige ska leva Skicka in via e-post: energiochklimat.orebro@lansstyrelsen.se senast den 30 juni 2012. Tack

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se

Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Transportsektorns utmaningar - fossiloberoende fordonsflotta? Håkan Johansson hakan.johansson@trafikverket.se Nuläge transportsektorns klimatpåverkan Positivt Utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt?

Energiintelligenta kommuner. Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Energiintelligenta kommuner Hur energieffektiviseras fastigheterna på ett smart sätt? Klimatintelligenta kommuner Alla måste vara med och bygg det hållbara samhället! Byggnader är en viktigt del i att

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

På väg mot en hållbar framtid

På väg mot en hållbar framtid På väg mot en hållbar framtid Foto: Christiaan Dirksen % 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Region Skåne blir fritt från fossila bränslen

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Där klimatsmarta idéer blir verklighet

Där klimatsmarta idéer blir verklighet Där klimatsmarta idéer blir verklighet Klimp 2008 2012 Naturvårdsverket och Linköpingskommun arbetar tillsammans för att minska utsläppen av växthusgaser. Tillsammans för klimatet Vi är mycket stolta över

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

Vägval för energi och klimat

Vägval för energi och klimat Vägval för energi och klimat Underlag för vägledande debatt i KF 2014-01-07 U N D E RL A G F Ö R V Ä G L E D A N D E D E B A T T I K F Vägval för energi och klimat Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd

Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Klimatkommunen Kristianstad Elin Dalaryd Var kommer de lokala utsläppen ifrån? Dikväveoxid 16% HFC 0,4% Metan 17% Koldioxid 67% Utsläpp av växthusgaser per invånare: år 1990 9,7 ton år 2006 6,5 ton Lokala

Läs mer

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10

1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 3 MÅL 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 INLEDNING 3 2 NULÄGESBESKRIVNING 4 2.1 Byggnader 4 2.2 Transporter 5 3 MÅL 7 3.1 Byggnader 7 3.2 Transporter 7 4 ÅTGÄRDER OCH HANDLINGSPLAN 8 5 UPPFÖLJNING 10 1 Inledning Denna strategi syftar till att

Läs mer

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma?

Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Mot en fossilfri fordonsflotta hur långt kan vi komma? Håkan Sköldberg, Profu 2015 05 13 Profu (Projektinriktad forskning och utveckling) är ett oberoende forsknings och utredningsföretag inom energi och

Läs mer

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING.

HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. HÅLLBARA LÖSNINGAR VI ERBJUDER TJÄNSTER INOM ENERGI, MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING. KanEnergi erbjuder kompetent analys, ledning och rådgivning, med utgångspunkt i ekonomi, teknik, marknad och hållbar utveckling.

Läs mer

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009

Energieffektivisering i BRF. Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Energieffektivisering i BRF Kristina Landfors, K-Konsult Energi Örebro 30 september 2009 Dagens presentation Är det intressant att spara energi? Ett exempel Tre steg mot effektivare energianvändning Energideklarationen

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos

Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Koldioxidutsläpp från transportsektorn Nulägesbeskrivning och prognos Underlagsrapport till Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2(12) 3(12) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 Utsläpp

Läs mer

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen

VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen VÄXTHUS Regler för minskad klimatpåverkan inom växthusproduktionen Inledning Detta regelverk är utformat för växthusproduktion av grönsaker, krukväxter och blomsterlök. Livsmedelskedjan står för minst

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Fossilbränslefri kommun 2025

Fossilbränslefri kommun 2025 4131 eller 12 år, 3 mån, 3 veckor Fossilbränslefri kommun 2025 20130917 Elvira Laneborg, miljö- och klimatstrateg Övergripande mål Mörbylånga är en fossilbränslefri kommun som är självförsörjande med trygg

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009

Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Hållbara inköp av fordon, Härnösand 2 december 2009 Genom hållbara inköp läggs grunden för hållbara transporter. När du och din organisation köper in eller leasar bilar och drivmedel kan organisationen

Läs mer

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013

Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Bilaga 3 (Energiplanen 2011-13) Miljöbedömning av Alingsås energiplan 2011-2013 Dagens energianvändning med stor andel fossila bränslen påverkar miljön på flera sätt. Påverkan sker i alla led. Från utvinning

Läs mer

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat.

Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Återvinning. Vår väg till ett bättre klimat. Våra råvaror måste användas igen. Den globala uppvärmningen är vår tids ödesfråga och vi måste alla bidra på det sätt vi kan. Hur vi på jorden använder och

Läs mer

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB

SLUTLIG RAPPORT. Antal sidor: 11 ENERGIEFFEKTIVISERINGSSTÖD BROMÖLLA KOMMUN. Malmö 2015-03-31. Marika Andersson COWI AB Antal sidor: 11 SLUTLIG Malmö COWI AB Postadress: Södra Förstadsgatan 26 211 43 MALMÖ Telefon 1 85 25 Telefax 1 85 25 1 Dokumentnr: 1(1) dat. / Date of rev. FAKTA TITEL: SLUTLIG REVISION NR: DATUM: BESTÄLLARE:

Läs mer

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun

Oskarshamns Kommun. Roger Gunnarsson Box 706 572 28 OSKARSHAMN. Strategi 1(9) 2010-002757 33657-1. Olov Åslund. Kommun/Landsting. Oskarshamns Kommun 1(9) Handläggare Olov Åslund Oskarshamns Kommun 21-2757 Roger Gunnarsson Box 76 572 28 OSKARSHAMN Strategi Kommun/Landsting Oskarshamns Kommun Antal årsarbetskrafter: 2496 Antal invånare: 26131 Målsättning

Läs mer

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun

Klimat- och energiplan - 2014-2016. Motala kommun Klimat- och energiplan - 2014-2016 Motala kommun Beslutsinstans: KF Diarienummer: 13/KS 0064 Datum: 2013-12-16 Paragraf: KF 120 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-12-16 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Miljöpolicy. Krokoms kommun

Miljöpolicy. Krokoms kommun Miljöpolicy Krokoms kommun Fastställd av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-11 Innehåll 1 Inledning... 7 2 Övergripande miljömål för Krokoms kommun... 8 2.1 SamhäIlsplanering och byggande... 8 2.2 Energi...

Läs mer

Miljöarbete i Eskilstuna

Miljöarbete i Eskilstuna Miljöarbete i Eskilstuna SKL ledningssystem för hållbar utveckling Magnus Johansson (MP) Kommunalråd Eskilstuna Eskilstuna - en ekokommun Översikt Industristad med anor Nedgång 1970-1998 Svealandsbanan

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG

Klimatneutrala godstransporter på väg, KNEG INFRASTRUKTUR DRIVMEDEL FORDON LOGISTIK FORSKNING, KNEG 1 Godstransporter på gott och ont Godstransporter på väg: en förutsättning för tillväxt står för 60 % av de totala godstransporterna i Sverige betydande

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN

PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN PowerPoint-presentation med manus för Tema 1 - klimatförändringen TEMA 1 KLIMATFÖRÄNDRINGEN Så fungerar växthuseffekten Källa: Klimatresan, Svenska Naturskyddsföreningen Den naturliga växthuseffekten fungerar

Läs mer

Energihushållning. s 83-92 i handboken

Energihushållning. s 83-92 i handboken Energihushållning s 83-92 i handboken 13 mars 2013 Innehåll Vad är energi? Energikällor Miljöpåverkan Grön el Energieffektivisering Energitips Hur ser det ut i er verksamhet? Vad behövs energi till? bostäder

Läs mer

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp

Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Välkommen! En presentation om Västra Götalandsregionen, Regionservice och Inköp Det goda livet Presentation om Inköp Innehåll Västra Götalandsregionen Regionservice.... Inköp... Marknadsanalys... Miljökrav

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT

Upprättad av Godkänd Datum Ver.rev Referens Sekretess HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Ton CO2 LFV D-LFV 2009-035287 1(7) HANDLINGSPLAN FÖR MINSKADE UTSLÄPP TILL LUFT Klimatfrågan är av central betydelse för det civila flygets utveckling och LFV arbetar kraftfullt med att minska verkets

Läs mer

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D

Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Projektarbeten på kursen i Fysik för C & D Målsättning: Projekten syftar till teoretisk- och i vissa fall experimentell fördjupning inom områdena termodynamik, klimatfysik och förbränning, med en tydlig

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Kommunal Energieffektiviseringsplan

Kommunal Energieffektiviseringsplan Kommunal Energieffektiviseringsplan 1 2011.03.30 1. Inledning... 3 Mål med arbetet... 3 Avgränsningar... 3 Genomförande... 3 Strategi... 3 2. Nuläge... 5 Nulägesbeskrivning... 5 Byggnader... 5 Transporter...

Läs mer

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning

Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Vill du bli ett energigeni? Lärarhandledning Utbildningsmaterialet Vill du bli ett energigeni är tänkt som ett kompletterande material i samhällskunskaps- och fysikundervisning i årskurserna 4 9, för inspiration,

Läs mer

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se

Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Fossilfrihet på väg vad säger utredningen? Håkan Johansson Nationell samordnare klimatfrågor hakan.johansson@trafikverket.se Begränsad klimatpåverkan Vi kan inte förhindra att klimatet förändras Däremot

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning

Biobränsle. Effekt. Elektricitet. Energi. Energianvändning Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Effekt Beskriver

Läs mer

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken.

Klicka här för Utsläpp att ändra format på. Klicka här för att ändra format på. bakgrundsrubriken. bakgrundsrubriken. Miljöfordon och förnybara drivmedel Vad kan vi göra här och nu? Klicka Möjligheter här för att ändra och format begränsningar på Upplägg Utmaningar och mål Möjligheter och begränsningar Vad kan vi göra

Läs mer

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser

Koldioxid Vattenånga Metan Dikväveoxid (lustgas) Ozon Freoner. Växthusgaser Växthuseffekten Atmosfären runt jorden fungerar som rutorna i ett växthus. Inne i växthuset har vi jorden. Gaserna i atmosfären släpper igenom solstrålning av olika våglängder. Värmestrålningen som studsar

Läs mer

Energieffektivisering av transporter

Energieffektivisering av transporter Energieffektivisering av transporter För att undvika de värsta konsekvenserna, bör ökningen av den globala årsmedeltemperaturen inte överstiga 2 C Sverige skall bidra till att ökningen inte blir större

Läs mer

Energi- och klimatplan 2012-2016

Energi- och klimatplan 2012-2016 Energi- och klimatplan 2012-2016 Upprättad: 2011-04-26 Antagen av: Kommunfullmäktige Datum för antagande: 2013-02-25, 8 Kontaktperson: Mikael Lundgren Energi- och Klimatplan 2012-2016 Bakgrund Enligt lagen

Läs mer

Mot ett energismart Falun 2050

Mot ett energismart Falun 2050 falun.se/falunframat En del av Falun Framåt / Hållbar utveckling inom tillväxt, miljö och folkhälsa Mot ett energismart Falun 2050 Kortversion av Faluns Energi- och klimatprogram 1 Inledning Kommunalrådet

Läs mer

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun

Strategi för Energieffektivisering 2010-2020. Ljusdals kommun 2010-2020 Ljusdals kommun Lennart Wing Bengt Gustafsson 2011-03-24 2 (14) Sammanfattning Denna strategi utgör kommunens övergripande riktlinjer för ett gemensamt strategiskt arbete med energieffektivisering

Läs mer

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från härryda kommun. Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Information från härryda kommun Du som bor i Härryda kommun Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt

Läs mer

Energi- och miljöplan

Energi- och miljöplan Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Energi- och miljöplan för Lessebo kommun 2014-2020 Lessebo kommuns energi- och miljöplan innefattar fem områden: Avfall Byggnation, underhåll och inneklimat

Läs mer

Effektivare energianvändning och energitjänster

Effektivare energianvändning och energitjänster Fera 2008-05-14 Effektivare energianvändning och energitjänster Delbetänkande Ett energieffektivare Sverige och Nationell handlingsplan för energieffektivisering EG:s Energitjänstedirektiv Tomas Bruce

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

Södertälje och växthuseffekten

Södertälje och växthuseffekten Södertälje och växthuseffekten - vad kan jag göra? Detta är växthuseffekten Jorden omges av atmosfären, ett gastäcke som sträcker sig cirka 10 mil upp i luften. Gastäcket består av kväve, syre, vattenånga

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa

Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa KlimatVardag 20100306 Klimatsmart resande och hållbara transporter - En förnyelsebar resa Michael Johansson Miljöstrategi/LTH Lunds Universitet Campus Helsingborg KlimatVardag Helsingborg 6 mars 2010 Från

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Energideklarationsrapport

Energideklarationsrapport Rapportversion: 140407 Energideklarationsrapport Rapportnummer: 883 Datum: 2014-04-15 Fastighetsbeteckning: Eketånga 27:50 Adress: Gräsvägen 20, 302 92 Halmstad Besiktigad av: Hanna Norrman Rapport av:

Läs mer

Fossilbränslefritt Växjö

Fossilbränslefritt Växjö Fossilbränslefritt Växjö Klimatet förändras Klimatförändringar är ett av vår tids allvarligaste miljöproblem. Människans utsläpp av växthusgaser, framför allt koldioxid från förbränning av fossila bränslen,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Intern klimatrapport Sala Sparbank

Intern klimatrapport Sala Sparbank Intern klimatrapport Sala Sparbank FÖRETAGSUPPGIFTER Webadress www.salasparbank.se Verksamhetsområde Sala och Heby Beräkningsperiod Januari-december 2014 Kontaktperson Annika Nelson Berg NYCKELTAL Antal

Läs mer

Göteborg Energi antar utmaningen

Göteborg Energi antar utmaningen Göteborg Energi antar utmaningen Energisession 2009 Energieffektiva miljonprogramsområden vision eller realitet Skövde 2009-02-05 Vi lever på lånat kapital Vi är idag 6,7 miljarder människor på jorden

Läs mer

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina.

En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling En utveckling av samhället som tillgodoser dagens behov, utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina. Hållbar utveckling-bakgrund Varför pratar vi idag mer

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll

Information från Ulricehamns kommun. Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Information från Ulricehamns kommun Ulricehamnare Din insats för vårt klimat spelar roll Allt är på en armlängds Det är lätt att spela roll. Det gäller bara att dina händer tar en annan produkt i butikens

Läs mer

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel

ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010. med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel ENERGIPLAN FÖR MORA KOMMUN 2007 2010 med klimatstrategi Del B Fakta- och underlagsdel Innehåll! "! " #$ %& %& ' " # (&' (&&% ) *%$$ ' + * $,- (& )! $, " #$ (& $ +. (& ' / 0 $ %& "',.(&% //1//,,.(&% "",,

Läs mer

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5

Ystad kommun. Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 Ystad kommun Strategi för energieffektivisering enligt STEMFS 2010:5 1 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Nationella mål... 3 Ystad kommun... 3 Nulägesanalys av energianvändning i Ystads kommuns verksamhet...

Läs mer

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung

Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i. morgon. Urban Wästljung Lastbilar och bussar från Scania -fossilfria transporter idag och i morgon Urban Wästljung Klimatmål för transportsektorn Fossiloberoende fordonsflotta till 2030. Av utredningen för fossilfri fordonstrafik

Läs mer