Det ofödda barnet - Gravida missbrukande flickor inom tvångsvård deras egna tankar och funderingar Eva Robertson

Transkript

1 Det ofödda barnet - Gravida missbrukande flickor inom tvångsvård deras egna tankar och funderingar Eva Robertson Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan 1

2 Gravida missbrukande flickor.. =En identitet? En objektifiering? Kategoriseringar Vad säger de? Hur använder vi dem? Social kategorisering är en handling där världen sätts, bestäms och avgränsas- skildras på ett bestämt sät Klientens sociala tillkortakommande är ett upprättande av en gräns och ett skapande av ett vi och ett dom (Börjesson&Palmblad 2008) Istället. Gravida flickor/kvinnor med missbruksproblem. =gör det möjligt att handla/förändra. 2

3 Barnmorskors kompetens, en resurs i behandling? Erfarenheter från LVM och LVU vården vid Lunden (SiS Allmän rapport 2005:8) =Tio års arbete och närmare ett tvåårigt utvecklingsprojekt; Flickors och kvinnors behov av barnmorske-resurs inom LVU respektive LVM-vården ( ) Vilka slags behov av kontakt? Hur uttrycks det? Vad behöver de stöd med? På vilket sätt kan barnmorskorna närma sig flickornas/kvinnornas situation och problem och vara till hjälp för dem? På vilket sätt kan en barnmorskeresurs bidra till att utveckla kvinnohälsovården inom LVU- respektive LVM? Hur kan detta arbete fortskrida? 3

4 Modell för kvinnobehandling individuella samtal väninnerelationerna, gemenskapen med de andra kvinnorna i kollektivet symtomtolerans vid återfall i missbruk, trygghet att inte bli övergiven när man visar upp sina problem eftervården och långsiktigheten i behandlingen, på vägen till ett annat liv, med stöd och coaching av behandlingshemmet. För mammor med barn dessutom fokusering på föräldraskapet och relationen till barn. Långsiktigheten i stödet betonas och betydelsen av möjliggörare för kvinnorna, ursprungs-familjen, vänner och professionella (Trulsson 2003) 4

5 Det ofödda barnet Det ofödda barnet - en kraft, en möjlighet till en förändring ett nytt liv Jag fick möjlighet att tänka efter och inse att man måste bryta jag ville inte fortsätta med det livet för barnets skull också. Det inre som oupphörligen tränger sig på- ingen liten sak att känna närvaro av en främmande kropp i sin egen. Livet i missbruk kolliderar med livet som gravid-att vänta barn. Ofta oplanerad graviditet 5

6 Graviditet som drivkraft =moderskapet innebär krav att leva upp till myten om den goda modern Men en starkt idealiserad kvinnobild Moderskapet ses som ett hopp, att genom det väntade barnet få ett värde som mamma, ett ökat socialt värde. När det gäller barnen är ingripanden från samhället ett riskmoment i deras liv, som kan innebära social degradering och förlorat kapital (Trulsson, 2003) Få situationer i livet gör kvinnor med missbruksproblem så motiverade till förändring som graviditeten 6

7 Gravida kvinnor inom LVM har att hantera: Tvånget = att vara frihetsberövad Missbruket= avgiftning, abstinens, suget Trauman och re-traumatiseringar Graviditeten Att bli förälder Separationen från partner / blivande pappan, Sitt sociala nätverk All oro, osäkerhet, rädsla, ångest, brist på självkänsla, jag känsla Det var ändå något som passade mig, jag behövde det fast det var jobbigt att vara inlåst. Men jag tror inte att jag hade fixat det annars. 7

8 Vad har dessa kvinnor med sig? Tidiga separationer, utsatta känslomässiga och sociala villkor Föräldrars missbruk, eller med psykisk sjukdom (=oförutsägbara, skiftande från utbrott till likgiltighet, löften som ständigt bryts) I skolan ofta först tyst, osynlig därefter i puberteten strultjej uppförandestörning (Jansson, 2002; Johnsson, 2002; Trulsson, 2003; Överlien, 2004) Erfarenheter av: Fysiska övergrepp Sexuella övergrepp, utnyttjande och våld Tidigt missbruk-alkohol, cannabis, amfetamin, tabletter svängdörrspatienter Jag ska inte bli som min mamma 8

9 Flickor och kvinnor med missbruksproblem Tre fjärdedelar av kvinnorna på LVM hemmet Lunden uttalade erfarenheter av allvarligt våld/misshandel/övergrepp av sexuell karaktär Survivors not victims Flashbacks vid gynekologisk undersökning eller förlossning - framförallt i positioner som påminner om övergreppssituationer Att förtränga är ett sätt att överleva men dessa minnen finns kvar i kroppen my body remembered what my mind forgot and when the memories came back they came as convulsions. 9

10 Kvinnor nämner missbruk för att döva erfarenheter som förföljer dem och de lever med; -lindra den emotionella smärtan efter övergrepp, djupa kränkningar -psykiska besvär, mardrömmar och rädsla, förutom den skam som de sexuellt avvikande upplevelserna fört med sig -för att kunna hantera sina fortsatta sexuella relationer, ofta fortsatta övergrepp och prostitution (jfr Trulsson, 2003; Hedin & Månsson, l998; Maher, l997; Vaglum & Vaglum, l986). Jag blev sexuellt utnyttjad redan som barn av en släkting, och ingen trodde på mig, bara en gammal kvinna i släkten men henne litade ingen annan på. Det är viktigt att man vågar prata om svåra saker som prostitution vad som kan ha hänt en, om jag har fått någon skada Det gör att det på ett sätt kan kännas lite lättare efteråt. 10

11 När kropp och integritet inte har respekterats under uppväxten så är det svårt att skydda sig från självdestruktivitet som missbruk och asocialitet (Andersson, 1998; Trulsson, 1993) Stigma påverkar individens själv värdering= en risk att se ned på sig själv= bli ett offer för sig själv Kan leda till ett förhållningssätt= att föregripa omgivningens bemötande, alltifrån försvarsattityd, hålla sig undan till en gåpå anda eller växla däremellan Att ha varit utsatt för sexuellt övergrepp leder ofta till att man slutar lita sina egna sinnen av den oförmågan att se, bedöma och benämna sitt liv blir man ytterligare utsatt (Lindenau 2001) 11

12 makten att benämna vem man är.. är grunden för självkänsla och självförtroende (Lindenau 2001) Kvinnors relation till sin egen kropp är sammanvävd med deras självaktning och självkänsla vilket redan från början avgör vilken position de tilldelar sig i olika situationer i livet. Hur kvinnor blir bemötta vid en gynekologisk Undersökning kan påverka deras känsla för sin kropp Jag hade flera tider som jag avbokade, jag har svårt för undersökning, fast barnmorskan var jättebra, försiktig och noga. Hon var bra att tala med och jag vet att jag kan söka upp henne om jag behöver något. 12

13 Gynekologisk undersökning Den kvinna som varit utsatt för övergrepp kan ha den mest extrema form av nedvärdering av sin egen kropp. Hon kan vara benägen att tolka allt som händer på ett sätt som skapar nya upplevelser av kränkningar Jag har aldrig gjort undersökning utan att var påtänd eller varit tvungen till det... =låta kvinnan ha kontroll över situationen innebär ett steg i rätt riktning för att hon skall kunna få/erövra makt över sin egen kropp. Det ger henne en möjlighet till upprättelse, och kan ses som en maktförskjutning som bidrar till att hon kan känna ett ökat värde. 13

14 En gynekologisk undersökning kan bli läkande, reparerande och kunskapsförmedlande och i sin förlängning skjuta makt och handlingspotential till kvinnan Händernas möjlighet att förskjuta makt är sannolikt en outnyttjad resurs för den vårdpersonal som har privilegiet att få ta i patienten, och som i sitt kroppsspråk vill uttrycka respekt och aktning för hennes människovärde (Wijma & Siwe, 2002) 14

15 Vilka ramar finns inom vård och omsorg? En generellt medikaliserad och fragmentiserad vård och omsorg där ofta personalen förutsätter att de vet bäst Vad står holism helhets syn för? Olika kulturer inom social omsorg och hälso- och sjukvård likheter respektive olikheter gällande lagar som styr, förhållningssätt, Viktigt med samarbete, personliga upparbetade kontaktnät, nätverk, graviditetsgrupp- med kontaktperson, sjuksköterska, barnmorska, utredningssekreterare, täta regelbundna möten TID= för samtal-att lyssna- dialog, reflektion, utvärdering Handlingsplaner: Socialt omhändertagande, graviditets och förlossning och planering för att bli förälder med stöd efter förlossningen- få komma till utredningshem, och ha ett långsiktigt kontinuerligt stöd Legitimitet i organisationerna 15

16 Graviditet som drivkraft Oro över att ha skadat sitt barn Lugna denna oro men inte helt ta bort den Oro; något man måste leva med, finns inga garantier Möta deras oro och tala om den, men utan att fokusera på det som redan varit Sånt här skall man inte prata om. Man mår bara sämre om man pratar om det, det är bättre att försöka glömma.. Här sitter jag och bara pratar och pratar, men det kändes skönt att bara få vräka det ur sig. Man får ut frustrationer när man vågar prata om det svåra. På något sätt känns det ångestdämpande, det lättar att tala om det. Hantera strategier- att få behålla sitt barn Det var min räddning, jag hade inte klarat det annars, det var jätteviktigt. 16

17 Relation till blivande pappa Kvinnorna bekymra sig för mannen som oftast finns kvar i sitt missbruk.. Kan vara ett hinder för att kunna fokusera på graviditeten och barnet. Viktigt att ge plats för och tillåtet uttryck för sina frustrationer, rädslor och få förståelse Precis så känns det, kunde jag välja så skulle jag välja min kille och skita i barnet. Jag är jättekär i honom och tänker på honom hela tiden och oroar mig. Involvera mannen i graviditet och förlossning beroende var han finns planera i god tid inför förlossning, en öppen kommunikation 17

18 Bli mentalt och kroppsligt gravid Kroppen och psyket regerar enkelt och logiskt på en situation man inte klarar av, på känslor man inte orkar känna= stänger av (Lindenau 2001) Sen har jag prostituerat mig mycket, till och med när jag var gravid ända till sjunde månaden, jag fattade inte förrän en kompis sa det att det finns kunder som tänder på att man är gravid. Ta in och förstå att de väntar barn, att bekräfta graviditeten visa på de tecken och signaler som kroppen och barnet ger dem Bra med mycket förklaringar men lite efterhand fick chans att tänka efter och fråga om igen. 18

19 Svårigheter att acceptera kroppsliga förändringar som viktuppgång och vetskapen att ha barnet i sin kropp. även tidigare ätstörningsproblematik Barnet är ingen person som jag kan känna något för. Ha tillgång till sina egna upplevelser känna sig hel för att vara mindre sårbar och för att kunna bli tillgänglig för den andra lilla varelsen.. (Bertherat 1996) Fördömelsens lagar att inte se sig ha ett värde Att ha ett jag- att finnas i sin kropp. eller en känsla av att leva i en torktumlare att bitarna av en bara snurrar vidare att inte kunna orientera sig i sin egen kropp- med en rädsla för att gå mer i sönder (Lindenau 2001) Barnmorskorna lyssnar på vad jag säger, ger inte bara information. Det är bra att de kommer hit, att det är täta kontroller och att barnmorskan är tillgänglig på mobil. Det blir mer stöd och lättare att få svar på frågor och det man undrar över. 19

20 Förlossningsförberedelse planeras individuellt, förlossningsplan Börja tidigt i graviditeten förberedelsen kan ske lite i taget, upprepas kanske flera gånger och styrs helt efter kvinnornas mående och önskemål Bestå av information, tid för dialog/frågor, praktiska övningar knep-och-knåp ett eller flera besök på förlossningsavdelningen Syn på smärta, information om smärtlindring Jag fick mycket förberedelse inför förlossningen. Det var bra ingen försköning utan jag var inställd på att det kunde göra ont. Men, ändå inte skrämd utan jag fick också, säj, kunskap om vad som kunde hjälpa mot smärtan. 20

21 Uppmuntra, ha en tillåtande atmosfär för att tala om både positiva /negativa aspekter med att vara gravid Makt över begränsande, förtryckande Makt att möjliggörande Ett system av normer som styr vad vi kan och bör göra Att inte döma/bedöma duglighet Det väcker tankar och det är bra att det var tillåtet att vara strulig, tillåtet att ställa krav och att ni ändå lyssnade på oss. Hjälpande svars sätt: lyssna på deras berättelse, visa ett lugnt deltagande, bekräfta känslor, bekräfta svårigheter, stärka kvinnan i hennes kontroll av utelämnande situationer, lyfta och uppmärksamma välbefinnande (Kitzinger 2006; Simkin&Klaus 2004) 21

22 Föräldrarskap- Livet med barnet en trygg start med sitt barn med långsiktighet i den planering som kvinnan själv deltagit i kontakt med behandlingsinstitutioner för mamma barn- och utredningshem. Stärka nätverket kring kvinnan Pappans delaktighet. ett långsiktigt stöd i föräldraskapet en långsiktig planering med kontinuitet och uppföljande kontakter Tack vare att personalen på Lunden och barnmorskan trodde på mig och stöttade mig för en öppenvårdsbehandling efter tiden på Lunden har det gått bra. Och att jag fick fortsatt stöd av samma barnmorska hela graviditeten och även efteråt. Utan det stödet skulle det inte ha gått. Att bli tagen på allvar och inte bli ifrågasatt 22

23 Praxis modellen Processkarta planering från intagning genom graviditeten förlossning och eftertiden-uppföljningstid Kontaktpersoners centrala roll Behandlingsplan- kontakt/besök från Socialtjänsten Abstinensbehandling Hälsosamtal Individuella samtal och Föräldrarutbildning Spädbarnsutrustning BB-väska -klart minst 2 veckor för beräknad förlossning Förlossningsplan-handlingsplan före, under och efter förlossningen; vem som ska vara med (anhöriga, personal mm), vem ska underrättas, aktuella telefon nummer. Vision: Utveckla kunskap i graviditetsgruppen - få mer tid, tid för reflektion, att utvärdera, öka samarbete, egen liten enhet, möjlighet till långsiktigt uppföljning 23

24 Kvinnornas önskemål, synpunkter: att bli lyssnad till, sedd, bli tagen på allvar inte ifrågasatt Tillitsfulla relationer, tillgänglighet Lyssna på andra kvinnors liknande erfarenheter Kunna sätta ord på upplevelser- lyfta skuldbördan Att se sig själv som helhet Vara väl förberedd få kunskap under graviditet, förlossning och föräldrarskap Uppmuntran/öppning för möjligheter att formulera och ställa krav på behandling Långsiktigt stöd Att uppmärksamma för barnmorskor (kontaktpersoner): Ha/ta tid, lyssna aktivt, kontinuitet, bygga relationer Fråga om beröring ev. icke-röra-ställen, positioner, be om tillåtelse Samarbete med partner/anhörig/medföljare Använda sin egen inre styrka - inte vara splittrad eller stressad-närvaro Lyhörd för önskemål, stödjande ord (fåtal) som hjälper i avslappning Följsamhet- till hennes kropp, helst inte ta över, undvika forcerad krystning, flåsa/andas ut barnet, be om lov om att få ta över, involvera och var lyhörd 24

25 Empowerment practice is grounded in recognizing our common humanity (Oudshoorn 2005) Det jämlika vårdsamtalet kräver en ojämlik relation vårdarens underordning till vårdtagarens/patientens behov och situation (Vinthagen 2007) Avgörande är hur stöd ges och mötet mellan människor Tankar om samspel och ömsesidighet- kontext och relationer = utgör grunden för allt växande! from a victim and survivor to be an overcomer (Simkin&Klaus, 2004) 25

26 Referenser Andersson, B. (1998) Ett 12-hem för flickor Omdefinitioner i ungdomsvården. Statens institutionsstyrelse, Forskningsrapport nr 2. Bertherat T., (2004) Kroppen har sin skäl. Stockholm, Wahlsröm&Widstrand Börjesson M. &Palmblad E. (2008) Strultjejer, arbetssökande och samarbetsvilliga. Liber. Hedin, U-C. & Månsson, S-A. (l998).vägen ut! Om kvinnors uppbrott ur prostitution, Stockholm: Carlssons Bokförlag. Jansson, I. (2002) Ann en kvinna med dubbla diagnoser och hennes möjligheter till vård. i Leissner, T. & Hedin, U-C (red.): Könsperspektiv på missbruk. Stockholm: Bjurner och Bruno. Johnsson, E. (2002) Självmordsförsök bland narkotikamissbrukare. Lund Dissertations in Social Work. Nr 10, Lunds universitet. Kitzinger S. (2006) Birth Crisis. London, Routledge. Lindenau, L. (2001) Ägget. Om läkning efter traumatiska upplevelser. Stockholm: Egalité. Maher, L. (1997) Sexed Work, Gender, Race, and Resistance in a Brooklyn Drug Market. Oxford: Clarendon Studies in Criminology Oudshoorn A. (2005) Power and empowerment; critical concept in the nurse-client relationship. Contemporary Nurse. 2005(20): Robertson E. (2007) Genusperspektiv; varför behövs det? In: Fossum B, editor. Kommunikation samtal och bemötande i vården. Lund: Studentlitteratur;. p Simkin, P., & Klaus, P. (2004). When survivors give birth. Seattle, Washington: Classic Day Publishing. SiS (2005) Barnmorskors kompetens, en resurs i behandling? Erfarenheter från LVM och LVU vården vid Lunden Allmän rapport 2005:8 Skau, G-M. (2001) Mellan makt och hjälp: förhållandet mellan klient och hjälpare i ett samhällsvetenskapligt perspektiv. Stockholm: Liber. Trulsson, K. (1993) Kvinnorummet Vision, verklighet, vardag. Rapport från ett behandlingshem för kvinnor. Stockholm: Kvinnoforum Utbildning AB. Trulsson, K. (l998) "Det är i alla fall mitt barn" En studie om att vara missbrukare och mamma. Stockholm: Carlssons Bokförlag. Trulsson, K. (2003) Konturer av ett kvinnligt fält. Om missbrukande kvinnors möten i familjeliv och behandling. Akademisk avhandling, Socialhögskolan, Lunds universitet. Vaglum P. & Vaglum S. (l986) Partnerrelasjoner og alkholmisbruk i en grupppe kvinnelige alkholmisbrukende psykiatriske pasienter Noen forelopige resultater. Kvinnoforskning kring rusmedel 2. NAD-publikation. Nr 14. Wijma, B. & Siwe, K. (2002) Empowerment i gynstolen. Teori. Empiri och möjligheter. Kvinnovetenskaplig tidskrift nummer 2 3; Vinthagen S. (2007)Kommunikation ur ett maktperspektiv. In: Fossum B, editor. Kommunikation samtal och bemötande i vården Lund: Studentlitteratur;. p Överlien, C. (2004) Girls on the Verge of Exploding: Voices of sexual abuse, agency and sexuality at a youth detention home. Doctoral Dissertation. Department of Child Studies, Linköping Studies in Arts and Science