Sol-Britt Arnolds-Granlund Överassistent i mediepedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo akademi Vasa. Barn och medievåld

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Sol-Britt Arnolds-Granlund Överassistent i mediepedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo akademi Vasa. Barn och medievåld"

Transkript

1 Överassistent i mediepedagogik Pedagogiska fakulteten Åbo akademi Vasa Är TV skadligt för barn? Påverkas barn och ungdomar av TV- och videovåld? Hur skall vi som vårdnadshavare och lärare förhålla oss till barns TV-tittande? Dessa frågor och liknande ställer många vuxna idag. Jag vill i min artikel diskutera frågorna och belysa dem ur olika perspektiv. Rädsla är en naturlig reaktion på det okända. Det vi inte har kunskap om skrämmer oss och gör att vi drar oss undan. Detta faktum gäller en stor del av den barn- och ungdomskultur som föräldrar och andra vuxna känner sig främmande inför. Det ligger nära till hands att förbjuda TV-tittande och på detta sätt förhindra den eventuellt onda influens som kan drabba barn och ungdomar. Artikel 13 i FN:s konvention om mänskliga rättigheter för barn ger massmedier en erkänsla för den viktiga uppgift de utför. Konventionsstaterna uppmanas att säkerställa att barn har tillgång till information och material från olika nationella och internationella källor, särskilt sådant som syftar till att främja dess sociala, andliga och moraliska välfärd och fysiska och psykiska hälsa. Att ta del av information via medier hör till en av barnets mänskliga rättigheter samtidigt som artikeln uppmuntrar till utveckling av lämpliga riktlinjer för att skydda barnet mot information och material som är till skada för barnets välfärd. Forskning kring mediernas effekter på barn och ungdomar och studier av medievåld har i USA pågått sedan 1920-talet. Som en naturlig följd av ökad förekomst av medier har den intensifierats under de senaste åren (von Feilitzen 1998). Begreppet medievåld Den s.k. La Marsh Comission (the 1976 Royal Commission on violence in the Communications Industry) har definierat begreppen våld och medievåld. Definitionerna har stått som grund för kanadensiska studier beträffande våldsmässigt innehåll i TV, på film och i TV-nyheter.

2 2 Våld definieras som en aktivitet som på ett skadligt sätt inkräktar på individers eller gruppers fysiska, psykiska eller sociala välmåga. Våld eller våldets effekter kan till sin omfattning vara antingen minimala eller katastrofala. Våldet kan uppstå naturligt eller vara konstruerat av människan. Våldet kan vara riktat gentemot människor eller egendom. Det kan antingen försvaras eller inte försvaras av vissa normer men inte av andra. Våldet kan vara verkligt eller symboliskt. Det kan antingen uppstå plötsligt eller tillkomma gradvis. Medievåldet som avbildas på film, på TV, presenteras som ljud, som tryckalster eller som föreställning innebär inte nödvändigtvis detsamma som våld i det verkliga livet. Företeelser som inte betraktas som våldsamma i verkligheten kan i avbildad form uppfattas som våldsamma. Det våld som presenteras i medierna kan nå en större publik än vad det våld som förekommer i verkligheten dan. Medierna har möjligheter att använda sig av många artificiella konstgrepp för att antingen minimera eller utveckla de emotionella och sociala effekterna. Barn tar skada av medievåld På 1960-talet utvecklade professor George Gerbner (Dekanus för Annanberg School of Communications vid Univerity of Pennsylvania.) den s.k. kultivationsteorin. Enligt kultivationsteoretikerna har TV-n en inverkan på lång sikt och effekterna är små, gradvisa, indirekta men kumulativa och signifikanta. De hävdar att TV-tittarna, ju mer de tittar på TV desto mer börjar tro på den verklighet som TV-n beskriver (Chandler 1995). Enligt Gerbner (1995) utgör våld på TV en signal till barn och unga att de vuxna betraktar detta som en normal företeelse. Han hävdar vidare att tittare och konsumenter av TV-våld blir avtrubbade och förlorar därmed sin empatiska förmåga. Rönnberg (1997) kritiserar detta förhållningssätt. Hon menar att barn väl kan skilja mellan fiktion och verklighet. Det fiktiva våldet i t.ex. en TV-film är försett med markörer vilka signalerar till tittaren att detta inte är på riktigt. Sådana markörer är t.ex. musik och ljudeffekter. Avsaknaden av sådana markörer vittnar om att våldet sker i verkligheten. T.ex. TV-nyheter saknar sådana fiktionsmarkörer. Rönnberg anser därför att barn skall skyddas mot det verkliga våldet som förekommer bl.a. i TVnyheter. Huesman (1986; 1994) framhåller att tendensen till våld finns inkodat i barnens föreställningsvärld. Detta innebär att det våld, som barn och ungdomar tar del av i form av bio- och TV-filmer, dataspel och andra medieprodukter, förstärker redan befintliga

3 3 våldsbetonade strukturer. Detta gäller såväl barn som växer upp i krigsdrabbade länder som barn i våldsbenägna familjer. På detta sätt fungerar våldsbudskapet i medierna som modell för barn och ungdomar med våldsbenägenhet. Distanserat reflekterande TV-tittande Rönnberg (1996) framhåller att fördelen med TV är att barns tittande är distanserat. Det är svårt att reflektera över situationer man själv är inblandad i men TV-tittandet däremot möjliggör reflektion över bekanta situationer. Det fiktiva våldet betraktar Rönnberg som enbart positivt. Det är tryggt att i fantasin ge sig ut på farofyllda äventyr. Barn upplever sig trygga för att de vet att de har fantastiska hjältar på sin sida De kan visserligen vara våldsamma ibland men de har ädla motiv. Enligt Rönnberg (1997) imiterar inte barn våldshandlingar i TV. Hon påstår att: Det som somliga kallar för ondska hos barndjävlarna är i själva verket nästan alltid fråga om relationella bristsjukdomar och social analfabetism: frånvaro av känslomässig näring och stöd från barnens oftast omogna och självupptagna föräldrar. Det skulle inte hjälpa de utsatta barnen ett dugg om vi tog bort allt fiktivt våld på TV. De verkliga orsakerna är desto viktigare att göra synliga, hävdar Rönnberg (1997). Bianculli (1992) kritiserar mätningar som gjorts om TV-tittande. Han framhåller att man oftast mäter antalet timmar som intervjupersonerna påstår sig sitta framför TV-n. Alternativen gäller allt eller intet. Antingen sitter man framför TV-n eller så gör man något annat. Han säger också att förhållandet mellan barns TV-tittande och våldsbeteende bland dem inte kan bevisas. Han säger att våldet i världen fanns långt innan TV-n Ett missgrepp som föräldrar, pedagoger och vuxna i allmänhet ofta gör sig skyldiga till i diskussionen om barn och TV, är att betrakta barn som en enhetlig grupp individer. Barn har mycket olika utgångsläge när det gäller att möta våld i sin omgivning. De biologiska, sociala och inte minst de psykologiska skillnaderna är stora. Under sin uppväxt skapar barnen tankestrukturer, scheman, som finns till för att underlätta tolkningen av tillvaron. Det är dessa strukturer som utgör de verktyg varmed individen utvecklar sin förståelse för sig själv och omgivningen. Filmcensur Den nuvarande lagen om censur av filmer (299/65) strider mot lagen om yttrandefrihet (RF 10 1). Censur får inte riktas mot vuxna. Däremot kan detta ske ifråga om barn. I den nya

4 4 regeringsformen kommer man att genom lag stadga om begränsningar för bildprogram i avsikt att skydda barn. Europaparlamentet och rådet har lagt fram ett direktiv om ändring (97/36/EG) av rådets direktiv 89/552/EEG. Dessa nya TV-direktiv (97/36/EG) syftar till att möjliggöra en fri rörlighet av TV-sändningar. Enligt de ursprungliga direktiven ingår i artikel 22, kapitel 5, bestämmelser om program som kan skada den minderårigas fysiska, psykiska och moraliska utveckling. I den nya artikeln 22a ingår, förutom det tidigare förbudet mot program som kan skada minderåriga barn (22a.1), också bestämmelsen om att program som kan bedömas som skadligt inte får sändas om man inte kan utesluta att barn inte hör eller ser programmet (22a.2). I artikel 22a.3 fastställs att program som kan anses skadliga skall förses med akustisk varning eller markeras med en visuell symbol under hela sändningstiden. I artikel 22b uppmanar parlamentet kommissionen att i den rapport som regelbundet skall avges om tillämpningen av direktiven, speciellt fästa uppmärksamhet vid bestämmelserna i kapitel 5. Dessutom uppmanas kommissionen, i samma artikel, att tillsammans med berörda myndigheter i medlemsstaterna, undersöka fördelar och nackdelar med att genomföra ytterligare åtgärder vilka skulle underlätta föräldrars och vårdnadshavares kontroll över vilka program som minderåriga ser. T.ex. föreligger förslag om att nya TV-apparater skall förses med s.k. V-chips vilka förhindrar tittandet av något speciellt program. Sålunda kunde föräldrar programmera sin TV-apparat så att inte barn kommer åt att titta på sådant som inte lämpar sig för dem. Slutdiskussion Som förälder är det viktigt att komma ihåg att sunda barn inte är passiva mottagare och verkställare av de impulser som TV:n förmedlar. De är aktiva, tänkande och reflekterande individer. De kan skilja mellan gott och ont. Det viktiga i sammanhanget är inte vilka TVprogram barnen tittar på utan anledningen till TV-tittandet. Befäster barnet sina befintliga våldsstrukturer? Eller utgör TV-n endast en möjlighet till avkoppling för barnet? Det är också viktigt att man som förälder rannsakar sig själv. Vilken betydelse har barnets TV-tittande för mig som förälder? Upplever jag det som en lättnad att mitt barn sitter framför TV-n? Ersätter den dialogen i hemmet? För forskaren innebär studien av TV-våldets inverkan på barn en omfattande forskningsuppgift. Barn kan inte behandlas som en homogen grupp utan de borde betraktas som unika individer. Detta gör generaliserande massundersökningar svåra. Forskning av beteendeförändringar kräver longitudinella ansatser. Också valet av forskningsparadigm är

5 5 viktigt. Det föreligger en anmärkningsvärd skillnad mellan ett sociologiskt och ett humanistiskt forskningsperspektiv. Att överföra ansvaret för barns TV:tittande på föräldrarna verkar vid första åtanke som ett förnuftigt grepp. Många finländska föräldrar upplever dock problem på många områden idag. Barnens TV:tittande kan upplevas som minimalt i jämförelse med många andra problem. Frågor angående TV-program och TV-tittande tillhör heller inte finländsk diskussionskultur (Kytömäki 1998). Av finländska familjer är 13,5 procent eller ca s.k. enföräldersfamiljer. Detta har konsekvenser för tidsdisponeringen för olika åligganden i hemmet. Det kanske inte blir tid för föräldern att titta på TV tillsammans med barnen. Att lösa problemen med V-chips är att bedra sig själv. De flesta barn är intelligenta. Om de väldigt gärna önskar se en bestämd film och detta inte är möjligt i det egna hemmet finns det alltid någon familj där det är tillåtet. Att varningskoda dagstidningarnas programpresentationer kan av barn och ungdomar uppfattas som en ypperlig informationskälla gällande förbjudna filmer. Endast i dialog med sina barn har föräldrar möjlighet att blicka in i barnets egen värld.

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv

FN:s konvention om barnets rättigheter ur ett könsperspektiv För att kunna ha tillräckligt med kunskap för att använda denna metod förutsätter det att man bekantat sig med text- och videomaterialen i kapitel 6 i studiepaketet FN:s konvention om barnets rättigheter

Läs mer

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet

Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet 2001L0018 SV 21.03.2008 003.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2001/18/EG av den

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Violen, Ekorren 3 september 2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika rättigheter och möjligheter

Läs mer

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA Likabehandlingsplan 2009 2010 Innehåll Grundläggande värden sid 3 Vår förskolas mål sid 4 Nuläge sid 5 Vi definierar begreppen sid 6 Vi förebygger - exempel sid 7 Vi åtgärdar sid 9

Läs mer

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT

ARBETSMILJÖ RÄTTSLIG GRUND MÅL RESULTAT ARBETSMILJÖ Allt sedan 1980-talet har en bättre arbetsmiljö varit en viktig fråga för EU. EU-lagstiftningen har infört normer för minimiskydd för arbetstagare, men den lagstiftningen förbjuder inte EU-länder

Läs mer

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN

DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN DAGHEMMET ÄPPELGÅRDEN GRUNDERNA FÖR SMÅBARNFOSTRAN 1. CENTRALA PRINCIPER 1.1 VÄRDEGRUND Vi vårdar och uppfostrar barnen, i samarbete med föräldrarna i en trygg och stödjande miljö. Vi värdesätter barnens

Läs mer

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld

JOSEFINE STERNVIK. Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld Ungas nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld UNGAS nyhetskonsumtion i en föränderlig nyhetsvärld JOSEFINE STERNVIK N yhetsvanor hos dagens unga har förändrats dramatiskt både om vi jämför med äldres

Läs mer

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Orgona förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef, pedagogisk samordnare och

Läs mer

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess

Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Grundprinciper i barnrättsbaserad beslutsprocess Icke-diskriminering och likvärdiga villkor (art. 2) Barnets bästa (art. 3) Rätt till liv, överlevnad och utveckling (art. 6) Åsiktsfrihet och rätt att göra

Läs mer

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Sammanställning värdegrundsbegrepp personal. Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1 Begrepp som

Läs mer

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016

Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Likabehandlingsplan för pedagogisk omsorg 2015/2016 Diskrimineringsgrunder och definitioner Diskrimineringsgrunder Enligt diskrimineringslagen (2008:567) är diskriminering när verksamheten behandlar ett

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Snäckstrands förskola 2013-2014 MÖRBYLÅNGA KOMMUN Juli 2 2014 Anneli Smedberg 1. Inledning Varje kommun ska enligt förordningen (SFS 2010:800) systematiskt och kontinuerligt

Läs mer

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme

ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS. På en timme ÖKA DIN SOCIALA KOMPETENS På en timme Henrik Fexeus Tidigare utgivning Konsten att läsa tankar När du gör som jag vill Alla får ligga Konsten att få mentala superkrafter Bokförlaget Forum, Box 3159, 103

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. För Nordingrå Förskola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING För Nordingrå Förskola Reviderad september 2014 I Kramfors kommuns förskolor vill vi att alla ska känna sig lika mycket värda och bli sedda för den de är.

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun

Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Datum 2015-08-24 11 Antal sidor Likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling Föreskoleverksamheten Torsby kommun Innehållsförteckning Inledning 3 Vad är diskriminering? 4 Vision 5 Till dig som förälder/vårdnadshavare

Läs mer

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Solens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Förskolechef och avdelningsansvariga pedagoger

Läs mer

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation

Penningpolitiken och Riksbankens kommunikation ANFÖRANDE DATUM: 2007-10-08 TALARE: PLATS: Förste vice riksbankschef Irma Rosenberg Swedbank, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31

Läs mer

Likabehandlingsplan 2015/2016

Likabehandlingsplan 2015/2016 Likabehandlingsplan 2015/2016 2015-08-31 Vision Inget barn ska ställas utan ett säkert, tydligt och aktivt skydd. Bastasjö Förskola ska därför bedriva ett aktivt och målinriktat arbete för att förhindra

Läs mer

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2004 Utskottet för transport och turism 2009 PRELIMINÄR VERSION 2004/0031(COD) 14.10.2004 ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om det ändrade förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv

Läs mer

PEDAGOGENS KOMPETENSER

PEDAGOGENS KOMPETENSER UNIVERSITETET I GÖTEBORG Institutionen för Pedagogik Kommunikation och Lärande LAU 110 Lärande, etik och värde Torgeir Alvestad PEDAGOGENS KOMPETENSER Yrkeskompetens Didaktisk kompetens Social kompetens

Läs mer

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång

När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter som en tillgång LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR FÖRSKOLAN VULKANENS 2014/2015 Vulkanens förskolas vision När barnen lämnar förskolan Vulkanen vill vi att de är rustade med : Mod och vilja - att se och förhålla sig till olikheter

Läs mer

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning

Regeringskansliet Faktapromemoria 2007/08:FPM127127. Nytt EG-direktiv mot diskriminering. Dokumentbeteckning. Sammanfattning Regeringskansliet Faktapromemoria Nytt EG-direktiv mot diskriminering Integrations- och jämställdhetsdepartementet 008-08-11 Dokumentbeteckning KOM (008) 46 slutlig Förslag till rådets direktiv om genomförande

Läs mer

Personlig sammanfattning av Mentorskursen

Personlig sammanfattning av Mentorskursen Personlig sammanfattning av Mentorskursen Veronica retar sig mest på att jag frågar hur dagen varit varje dag fast hon inte svarar. Det hon uppskattar mest med mig är när jag gör praktiska saker med henne,

Läs mer

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter

RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG. om harmonisering av skyddstiden för upphovsrätt och vissa närstående rättigheter 13/Vol 25 Europeiska gemenskapernas officiella tidning 75 393L0098 241193 EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS OFFICIELLA TIDNING Nr L 290/9 RÅDETS DIREKTIV 93/98/EEG av den 29 oktober 1993 om harmonisering av skyddstiden

Läs mer

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK

BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK BARNETS FEM KÄRLEKSSPRÅK Av: Inge Stene Denna artikel bör ses mot bakgrund av de multipla intelligenserna (se artikeln Det kreativa barnet). Den handlar kort sagt om kommunikation. Vi kan förhålla oss

Läs mer

Om tröst och att trösta 1

Om tröst och att trösta 1 Åsa Roxberg Om tröst och att trösta 1 Michael 2010; 7: 282-6. Syftet med denna artikel är att undersöka tröstens innebörd, med fokus på vårdande och icke-vårdande tröst såsom den framträder i Jobs bok

Läs mer

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ekendals förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Ekendals förskola Ansvarig för planen Förskolechef Niklas Brånn Vår vision Ekendals

Läs mer

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden

De tysta vittnena. Verklighetsbakgrunden De tysta vittnena Verklighetsbakgrunden Berättelsen i utställningen ligger mycket nära en verklig händelse. Du har säkerligen också läst om liknande fall i pressen artiklar om hur unga flickor, nästan

Läs mer

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin Problem... Någonting man försöker undervika och om möjligt göra sig av med eller En möjlighet

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år.

Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år. 2014-10-08 Östra Karups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 1-6 år. Fotograf: Matilda Jönsson Vår vision Alla ska vara välkomna till förskolan. Olikheter skall ses som en tillgång

Läs mer

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A L Ä S Å R E T 2 0 1 4 2015 INNEHÅLL Inledning 4 D E L 1 : B A K G R U N D, B E G R E P P O C H R U T I N E R Skollagen och diskrimineringslagen

Läs mer

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015

Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Föräldramöten på daghem och i skolor 2015 Under 2015 erbjöd Barnens Internet föräldraföreläsningar till samtliga lågstadieskolor samt till de daghem på Åland där föreläsningar inte genomfördes under 2014.

Läs mer

TV pladder eller pedagogik?

TV pladder eller pedagogik? TV pladder eller pedagogik? TV:n ännu ett pladder i en högljudd och stressad värld? Eller ett pedagogiskt medium som stärker 2000-talets barn i deras identitet? Meningarna går isär i en tid när TV:n har

Läs mer

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

SPRÅKRÖRET NR 1, 2013. Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt Levnadsvisdom SPRÅKRÖRET NR 1, 2013 Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt För en tid sedan cirkulerade en text på Facebook som även nådde mig. Texten påstods vara

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden. Förslag till direktiv (KOM(2003) 621 C5-0610/2003 2003/0252(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden 25 februari 2004 PE 338.504/14-31 ÄNDRINGSFÖRSLAG 14-31 Förslag till yttrande (PE 338.504) Enrico Ferri Körkort Förslag

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen 1 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Ansvariga för planen Pedagog från Alebo: Pedagog från Lindebo: Förskolechef: Linda Wimborn Andersson Linda Nilsson Mia Hamnedalen Vår vision Vi ska alla

Läs mer

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five

Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt High- five Idrott för alla www.rb.se/high- five Handlingsplan mot mobbning, diskriminering och kränkande behandling Vasa Gymnastik Framtagen efter Rädda barnens projekt Highfive Idrott för alla www.rb.se/highfive Syfte Alla medlemmar i Vasa Gymnastik

Läs mer

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Skolområde VÄST PLAN MOT TRAKASSERIER, DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Rumskulla Förskola 2015/2016.1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING 2 1.VISION 3 2. FÖRSKOLECHEFSSTÄLLNINGSTAGANDE 3

Läs mer

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter 1 Under rubriken Kunskapskrav kommer det så småningom finnas en inledande text. Den ska ge en övergripande beskrivning av hur kunskapsprogressionen ser ut genom årskurserna och mellan de olika betygsstegen.

Läs mer

Vad innebär en uppskjutandeproblematik?

Vad innebär en uppskjutandeproblematik? Vad innebär en uppskjutandeproblematik? På kyrkogården i Ravlunda i det skånska Österlen, ligger författaren Fritiof Nilsson Piraten begravd. På sin gravsten lät han inrista: Här under är askan av en man

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kultur och utbildning 11.1.2011 2010/2159(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om inlärning i tidig ålder i Europeiska unionen (2010/2159(INI)) Utskottet för kultur och

Läs mer

Sagor och berättelser

Sagor och berättelser Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter

Läs mer

Leda förändring stavas psykologi

Leda förändring stavas psykologi Leda förändring stavas psykologi Kjell Ekstam Leda förändring Liber, 2005 John E. Kotter Leda förändring Richters, 1996 Patrick Lencioni Ledarskapets fem frestelser Prisma, 1999 Att leda förändring handlar

Läs mer

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62)

Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) 1(7) Finansdepartementet Finansmarknadsavdelningen 103 33 Stockholm Lena Orpana 0704819107 lena.orpana@tco.se Delbetänkandet UCITS V En uppdaterad fondlagstiftning (SOU 2015:62) Yttrande TCO har beretts

Läs mer

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord]

3 (24) Likabehandlingsplan FÖRORD. [Klicka och skriv förord] 3 (24) FÖRORD [Klicka och skriv förord] 5 (24) INNEHÅLL INLEDNING... 7 DEFINITIONER... 8 DISKRIMINERINGSGRUNDER... 9 LEDNINGSDEKLARATION... 11 Vision... 11 UPPFÖLJNING AV FJOLÅRETS ÅTGÄRDER.... 12 SAMVERKAN

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT

EUROPAPARLAMENTET 2014-2019. Utskottet för rättsliga frågor ARBETSDOKUMENT EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för rättsliga frågor 6.2.2015 ARBETSDOKUMENT Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om privata enmansbolag med begränsat ansvar Utskottet för rättsliga

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bergabacken Innehållsförteckning Inledning...sid 1 Förutsättningar..sid 2 Normer och värden...sid 3 Utveckling och lärande.sid

Läs mer

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström

för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström för Kramforsskolan Elevhälsoteam Ingrid Fahlén Ann-Charlotte Andersson Fredrik Thelin Anita Viberg Ida Dahlén Eriksson Malin Wiberg Allan Sundström Inledning Vid Kramforsskolan skall det råda nolltolerans

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3

Läs mer

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL

BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL BAKTAL, SKVALLER OCH FÖRTAL Kristina Wennergren HUR VI SKADAR OCH SKADAS AV VARANDRAS PRAT I min första bok INRE HARMONI (1988) skrev jag ett kapitel om baktal. I min andra bok INRE RESOR (1989) fick jag

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE. Utskottet för regionalpolitik, transport och turism EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för regionalpolitik, transport och turism PRELIMINÄR VERSION 2001/0142(CNS) 2001/0169(CNS) 23 oktober 2001 * FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE 1. om förslaget till rådets beslut

Läs mer

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet

Barn, barndom och barns rättigheter. Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet Barn, barndom och barns rättigheter Ann Quennerstedt Lektor i pedagogik, Örebro universitet BARNDOM en tidsperiod i livet en samhällsstruktur BARNET Barn lever i barndomen, och mäts emot bilden av barnet!

Läs mer

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet*

Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* Likabehandlingsplan förskolan Ärlan, Solbackens enhet* (*Bestående av förskolorna Kråkbacken, Marieberg, Nattugglan, Solbacken, Solrosen, Tuna och Ärlan. 2009-04-06 Innehåll 1 Policy Solbackens förskoleenhet

Läs mer

Mobacken och Villans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mobacken och Villans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mobacken och Villans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Inledning Planen gäller från 2014-09-01 Planen gäller till 2015-06-30 a för planen Förskolechef Ewa Ottosson Vår vision På

Läs mer

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter

Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1 (7) 2014-03-06 Dnr SU FV-1.1.3-0386-14 Regeringskansliet (Justitiedepartementet) 103 33 Stockholm Remiss: Europeiska kommissionens förslag till ett paket med processuella rättigheter 1. Inledning Europeiska

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst

Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst. Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016. Junibackens förskola, område Öst Barn- och utbildningsförvaltningen Område Öst Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling 2015/2016 Innehållsförteckning Bakgrund... 3 Skolledningens ställningsstagande... 5 Vision Område ÖST...

Läs mer

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE

FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 26.9.2013 2013/2115(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om papperslösa invandrarkvinnor i Europeiska unionen

Läs mer

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan

Alla får ligga. strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan Alla får ligga strategier i förförelsekonst för den moderna gentlemannen och kvinnan 001 FÖRSPEL IN 168 KAPITEL ETT N o 001 013 Rätt inställning KAPITEL TVÅ N o 014 022 Utsidan KAPITEL TRE N o 023 051

Läs mer

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förskolan Kornknarren - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision Förord Det här dokumentet är skrivet för att alla som jobbar på förskolan Kornknarren ska få en inblick i och

Läs mer

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan

Sundsvalls. i modersmål. Barn- och utbildningsförvaltningen. Kursplan skolor Sundsvalls Undervisning i modersmål Barn- och utbildningsförvaltningen Kursplan Kursplan i modermålsundervisning Syfte och roll: att stärka den personliga och kulturella identiteten och för den

Läs mer

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16

Kyrkbyns förskola. Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet. LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Kyrkbyns förskola Tillsammans lägger vi grunden för det livslånga lärandet LIKABEHANDLINGSPLAN och Plan mot kränkande behandling 2015-16 Innehållsförteckning Bakgrund/Definition Kränkande Behandling..

Läs mer

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturen i Örnsköldsvik Kulturen i Örnsköldsvik -barnets rätt till vila och fritid, till lek och rekreation - rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet - uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter

Läs mer

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård? Rose-Marie Isaksson, sjuksköterska, MedDr, FoU strateg, Luleå, Norrbottens läns landsting Hör etik och jämlik vård ihop? Hälso- och sjukvården ska utgå från

Läs mer

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus

Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Likabehandlingsplan för Montessoriförskolan Cirkus Bakgrund I enlighet med skolverket ska varje förskola upprätta en likabehandlingsplan som står för trygghet, respekt och ansvar i förskolan. Planen gäller

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling På vår förskola ska alla trivas, vara trygga och känna lust att lära och rätt att lyckas. Skogshaga förskola och Naturförskolan Stövlan 2015-16 Inledning

Läs mer

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Sida 1 (9) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juni 2016 T 2760-15 KLAGANDE TeliaSonera Sverige Aktiebolag, 556430-0142 Vitsandsgatan 9 123 86 Farsta Ombud: Advokaterna SW och ME MOTPART

Läs mer

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning

Barnidrotten och barnrättsperspektivet. Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Barnidrotten och barnrättsperspektivet Ett forskningsprojekt vid Umeå universitet med stöd från Centrum för idrottsforskning Inger Eliasson, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet SVEBI Karlstad 2011

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Östansjö Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och förordningen (2006:1083)

Läs mer

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

Arbetsplan Förskolan Blåsippan Arbetsplan Förskolan Blåsippan Vår vision: Barnen och deras föräldrar skall tycka att de är på världens bästa förskola och när barnen lämnar vår förskola skall de vara väl rustade för framtiden. 1. Inledning

Läs mer

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling

Våra lagar. Riksdagen stiftar lagar, alla skrivs i Svensk Författningssamling Lag och rätt Historik Brott förr självmord, otrohet, annan religiös tro även samma som idag som mord, stöld Straff förr fredslös, även kroppsliga som spöstraff, dödstraff och som idag fängelse Sista avrättningen

Läs mer

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun

BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun BARNKONVENTIONEN Vimmerby kommun Presentation I denna presentation hittar Du information om barnkonventionen. - En kort bakgrund - Några frågeställningar som kan vara till hjälp i arbetet med barnkonventionen

Läs mer

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet

PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ. Överenskommelse om tredje järnvägspaketet EUROPEISKA UNIONENS RÅD C/07/49 Bryssel den 22 juni 2007 08/07 (Presse 49) (OR. en) PARLAMENTET OCH RÅDET FÖRLIKNINGSKOMMITTÉ Överenskommelse om tredje järnvägspaketet Rådet och Europaparlamentet nådde

Läs mer

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen 1(7) Lokal arbetsplan Bäckängen 2010/2011 2 Innehållsförteckning Inledning 3 2.1 Normer och värden 3 Mål 3 3 2.2 Utveckling och lärande 3 Mål 3 3 2.3 Barns inflytande 4 Mål 4 4 2.4 Förskola och hem 4 Målsättning

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS YTTRANDE EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 3.5.2002 KOM(2002) 229 slutlig 1992/0449 (COD) KOMMISSIONENS YTTRANDE enligt artikel 251.2 tredje stycket c i EG-fördraget om Europaparlamentets ändringar

Läs mer

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation Till: Näringsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSYTTRANDE Europaparlamentets och Rådets förordning om åtgärder för att minska kostnaderna för utbyggnad av höghastighetsnät för elektronisk kommunikation

Läs mer

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49

Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 1(7) Justitiedepartementet Magnus Lundberg 103 33 Stockholm 08-782 91 24 magnus.lundberg@tco.se Nya regler för revisorer och revision SOU 2015:49 Ju2015/4660/L1 Utredningen syftar till att genomföra de

Läs mer

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för stora avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2015 2016 Administratör [Välj datum] Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016 Beslutad 25 juni 2015 Innehållsförteckning 1. Kyrkans förskola 1.1 Inledning 1.2 Verksamhet och profil 1.2.1 Arbetets inriktning 1.2.2 Församlingsinstruktion

Läs mer

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING

SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING SECRET LOVE LÄRARHANDLEDNING OM UTSTÄLLNINGEN Secret Love är en unik konstutställning om tabubelagd kärlek. Utställningen vill berätta och utmana våra föreställningar både om kärlek och om Kina. Ett land

Läs mer

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår 2015 2016. Inge Carlsson 2015 09 01. Senast ändrat 2013-09-10

Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun. Arbetsplan för. Läsår 2015 2016. Inge Carlsson 2015 09 01. Senast ändrat 2013-09-10 Munktorps landsbygdskooperativ i samarbete med Köpings kommun Arbetsplan för Läsår 2015 2016 Inge Carlsson 2015 09 01 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade

Läs mer

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen

[översättning från engelska] Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE. Kommittén för mänskliga rättigheter, 74 sessionen [översättning från engelska] Internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter CCPR/CO/74/SWE 24 april 2002 Original: franska Avslutande anmärkningar: Sverige 24 april 2002. CCPR/CO/74/SWE

Läs mer

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION

*** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Utskottet för sysselsättning och sociala frågor 2013/0285 (NLE) 5.2.2015 *** FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om bemyndigande för medlemsstaterna att

Läs mer

Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer

Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Sänkt mervärdesskatt på mindre reparationer Mars 2016 1 Promemorians huvudsakliga innehåll Inför budgetpropositionen för 2017 är det angeläget att skatteförslag

Läs mer

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Verksamhetsberättelse Förskola; Tallbackens förskola Avdelning; Blåvingen Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare. Pedagogisk

Läs mer

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta

STÖDMATERIAL Kunskapskrav som understiger vitsordet åtta 1 HÄLSOKUNSKAP Stödmaterial till bedömningskriterierna för vitsordet 8 i slutbedömningen i hälsokunskap. Mål för undervisningen Innehåll Föremål för bedömningen i läroämnet Växande och utveckling som stödjer

Läs mer

Anmälan om fördragsbrott av Sverige

Anmälan om fördragsbrott av Sverige Stockholm, Sverige den 12 september 2014 Europeiska unionens kommission Rue de la Loi 200 B-1049 Bryssel Anmälan om fördragsbrott av Sverige 1. Klagande: i) Bahnhof AB (publ), Bahnhof, med adress Box 7702,

Läs mer

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version

EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version EU:s riktlinjer om dödsstraff reviderad och uppdaterad version I. INLEDNING i) Förenta nationerna har bl.a. i den internationella konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter (ICCPR), konventionen

Läs mer

Plan för Hökåsens förskolor

Plan för Hökåsens förskolor Plan för Hökåsens förskolor I enheten Hökåsens förskolor ingår: Hökåsens förskola, Isbjörnens förskola samt Arkens förskola. Barn och medarbetare har rätt till en trygg arbetsmiljö och att ej bli utsatta

Läs mer

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska.

Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. Ett samtal mellan Alessandra Di Pisa, Giovanni Naves, Alejandra Lundén och Magdalena Dziurlikowska. GN (Giovanni Naves): När jag tittar på era verk ser jag att ni, trots att ni nästan alltid är själva

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN

LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN LOKAL ARBETSPLAN FÖRSKOLAN KARLAVAGNEN HÖSTEN 2013 Förskolan regleras i skollagen och har Skolverket som tillsynsmyndighet. Sedan 1 augusti 1998 finns en läroplan för förskolan, Lpfö 98. Läroplanen är

Läs mer

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 54 Målnummer: 1966-06 Avdelning: 2 Avgörandedatum: 2009-05-13 Rubrik: Stiftelse vars verksamhet endast delvis medför skattskyldighet har bedömts som näringsidkare

Läs mer

Alla barn har rätt till kultur

Alla barn har rätt till kultur Alla barn har rätt till kultur Artikel 31 i FNs barnkonvention erkänner barnets rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet. Denna rätt ska respekteras och främjas. Kulturell och konstnärlig

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för Skogsgläntan och Klostergläntan 2015-2016 Innehåll: 1. Inledning 2. Vision 3. Syfte 4. Definiering av begreppen diskriminering, kränkning och trakasserier

Läs mer

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV

Europeiska unionens officiella tidning. (Lagstiftningsakter) DIREKTIV 8.10.2015 L 263/1 I (Lagstiftningsakter) DIREKTIV EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV (EU) 2015/1794 av den 6 oktober 2015 om ändring av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/94/EG, 2009/38/EG

Läs mer

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016

Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Enheter Verksamhetsplan för Åbytorps Förskola 2015-2016 Geten 1-3 år Gurkan 3-5 år Leoparden 3-5 år Kantarellen 1-5 år Blåsippan 1-5 år Verksamheter Förskola för barn från 1-5 år Förutsättningar Inskrivna

Läs mer

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete

Gråbo förskolors likabehandlingsarbete Lärande Gråbo förskolor 2014-08-11 Gråbo förskolors likabehandlingsarbete En plan för hur vi motverkar kränkningar samt arbetar för barns lika rättigheter och lika möjligheter i vår verksamhet 1 Varför

Läs mer

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Rådets gemensamma ståndpunkt (15079/1/2001 C5-0071/2002 1999/0269(COD))

EUROPAPARLAMENTET. Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor. Rådets gemensamma ståndpunkt (15079/1/2001 C5-0071/2002 1999/0269(COD)) EUROPAPARLAMENTET 1999 2004 Utskottet för miljö, folkhälsa och konsumentfrågor 30 april 2002 PE 232.377/1-11 ÄNDRINGSFÖRSLAG 1-11 Förslag till andrabehandlingsrekommendation (PE 232.377) Emmanouil Bakopoulos

Läs mer

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm

BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm KAMMARRÄTTEN BESLUT 2011-12-20 Meddelat i Stockholm Mål nr UM 9742-10 1 KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrättens i Stockholm, migrationsdomstolen, dom den 5 november

Läs mer

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan

2014.09.18. Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan 2014.09.18 Verksamhetsplan 2014 Förskolan Vindan Förskolan Vindan Vindan är en förskola med en avdelning för barn 1-6 år. Arbetslaget består av: 5 förskollärare 2 barnskötare 1 kokerska 1 lokalvårdare

Läs mer