Verksamhetsberättelse 2018

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2018 Fakulteten för samhällsvetenskap Datum Dnr: 2019/

2 Innehåll Intern styrning och kontroll 3 Rektors uppdrag 6 Uppdrag från verksamhetsplan Utmanande utbildning 8 Framstående forskning 11 Samhällelig drivkraft 12 Globala värden 13 Verksamhetsstöd 15 2 (15)

3 Verksamhetsberättelse 2018 Intern styrning och kontroll Arbetet med intern styrning och kontroll berör universitetets samtliga delar. Uppföljningen ska tydliggöra resultatet av genomförda aktiviteter och en bedömning av hur vidtagna åtgärder påverkar de kritiska faktorerna och måluppfyllelsen. Av rektor beslutade kritiska faktorer (universitetsgemensamma) Önskvärd kompetensförsörjning Ändamålsenliga arbetssätt och processer kortfattat och gärna i punktform. Under 2018 har FSV rekryterat två professorer, i samverkan med externa intressenter, samt 11 lektorer, varav två till polisutbildningen. Ytterligare åtta lektorat är under utannonsering, liksom ytterligare en professur. Sju adjunktsanställningar har tillsatts under året och ytterligare fyra är under utannonsering. Under 2018 har också femton doktorander antagits och anställts, medan tre doktorandanställningar fortfarande är under utlysning. Samtliga doktorandanställningar betraktas som strategiska rekryteringar i syfte att stärka utbildningens forskningsbas och att bygga upp starka forskningsmiljöer. Fem lektorer har utnämnts till docent under året, fyra kvinnor och en man. Rekryteringen under 2018 motsvarar ungefär ett genomsnittligt rekryteringsbehov under ett år. Det som skiljer de olika åren från varandra är antalet antagna och anställda doktorander som varit förhållandevis stort under Fortsatt rekryteringsbehov föreligger inom ämnena pedagogik, socialt arbete, idrottsvetenskap och sociologi. Det viktigaste instrumentet för fakultetens arbete med att skapa ändamålsenliga processer är arbetet i fakultetens beredningsorgan och fakultetens styrelse. Samtliga ärenden diskuteras i en eller flera av följande beredningsorgan innan de läggs fram för styrelsen: prefektråd, forskningskollegium, utbildningsråd och anställningsnämnd. Det är under denna 3 (15)

4 beredningsprocess som kvaliteten i ärendena granskas och utvecklas. Fakultetens styrelse bidrar också i denna process genom att beslutsärenden oftast kommer till styrelsen i två steg, först för diskussion och i ett nästkommande möte för beslut. Under 2018 har formerna för utbildningsrådet diskuterats och omformats för att bättre kunna fullgöra uppgiften som beredande organ för alla ed frågor som rör området utbildning. Under 2018 har fakulteten börjat förbereda för hur verksamhetsstödet kan ställa om sitt uppdrag till att bland annat ta ett större ansvar för de uppföljningar till universitetsledningen som har blivit ett alltmer påtagligt inslag under innevarande år. Högkvalitativa och efterfrågade utbildningar Högkvalitativ och konkurrenskraftig forskning Arbetet med kvalitetsutveckling utvecklas i relation till universitetets kvalitetssystem och utförs nära verksamheten. Samtliga utbildningar diskuteras och genomlyses på termins- eller årsbasis så att särskilda utmaningar, problem, trender eller möjligheter kan identifieras. Därigenom blir det möjligt att identifiera de områden som behöver särskilda åtgärder i form av revidering, nytänkande eller förstärkning. Eftersom merparten av utbildningarna är programutbildningar har programmens innehåll och organisations stått i fokus under Riktlinjer för programledares uppdrag har antagits och arbetet går vidare med att effektivisera administrationen av program, liksom att analysera programmens attraktivitet och bärkraft Fakulteten strävar efter att skapa större forskningsmiljöer med större personella och ekonomiska resurser. Det handlar dock om att ändra en kultur från att skapa forskningsgrupper kring gemensamma intressen för en viss sorts studier samt att delta i flera forskningsgrupper parallellt till att prioritera betydelsen av att ha delta i en stark forskningsmiljö och bidra till den miljön genom närvaro, presentation av papers etc. Det innebär också att de större miljöerna också behöver bli öppna för olika inkluderings/associationsprocesser av de mindre forskningsgrupperna. Färre men starkare forskningsmiljöer är helt nödvändiga för att erbjuda doktorander och 4 (15)

5 lektorer stimulerande forskningsmiljöer och möjligheter till deltagande i forskningskonferenser och att ge möjligheter för artikelskrivning (som är en i grunden kollektiv process). Än viktigare är starka forskningsmiljöer för möjlighet att erhålla externa medel. Forskningsfinansiärerna väger i sin bedömning in förekomsten av en stark forskningsmiljö i sina bedömningar av fördelning av externa medel till forskningsprojekt Utveckling av det goda ledarskapet Under 2018 har fakulteten på försök inrättat en beredningsgrupp för arbetsmiljöfrågor som förbereder och tar fram underlag för arbetsmiljögruppens möten. Detta har fallit väl ut och arbetssättet permanentas inför Genom beredningsgruppens förberedelser blir arbetsmiljögruppens diskussioner mer fokuserade och mer åtgärdsinriktade. Fakulteten och institutioner har aktualiserat den statliga värdegrunden och ett hållbart medarbetarskap. Dessa teman följs upp på en fakultetsdag den 14 mars. Fakulteten har framför allt betonat vikten av ett respektfullt bemötande mellan chef och personal, kolleger emellan samt mellan personal och studenter, samt vikten av att vidta åtgärder när det uppstår brister i bemötandet. Vidare har fakulteten inrättat ett arbetsmiljöprojekt som särskilt undersöker lärares arbetssituation i relation till administration. Projektet rapporteras i december 2018 och utgör en fördjupning av universitetets rapport om lärares administration. Av fakulteten identifierade kritiska faktorer genomförts/ej genomförts? Skriv kortfattat och gärna i punktform. Förstärkning av forskningsbasen inom professionsutbildningarna, i synnerhet lärarartbildningen (exempelvis i form av LNUC, institut, etc.) Fakulteten har getts ansvaret att ansöka om två kunskapsmiljöer: Utbildning i förändring och Demokrati och journalistik/media. Den strategiska plattformen I gränsöverskridande samverkan en strategisk plattform för ökad kunskap om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid har etablerats med 5 (15)

6 fakulteten för samhällsvetenskap som ansvarig. Koordinator, handlingsplan samt extern referensgrupp finns på plats enligt plan. Rektors uppdrag till fakulteten har lett till att koordinatorer för tio forskningsgrupper inom skola och lärande nu finns på plats för att driva på uppdraget om att ge gemensamma forskarutbildningskurser, ansöka om nationell forskarskola mm. En viss del av fakultetsmedel ska genereras individuellt men fördelas kollektivt, så att vikten av bibliometri och externa medel bibehålls men utan att individuella prestationer överbetonas. Ett system där individuellt genererade medel fördelas till forskningsmiljöerna har införts i samband med 2019 års budget. Koppla forskningsmiljöer till individuella forskares prestationer för att komplettera miljöernas självvärderingar med kvantitativa mätpunkter såsom bibliometri, externa medel och tjänsteplanerad samverkansverksamhet. Detta ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Ett sådant system har genomförts under 2018 Rektors uppdrag Rektors uppdrag till fakulteter/nlu, dnr 2018/ Alla fakulteter får i uppdrag att: sprida och dela med sig av goda lärande exempel inom LNU, till andra fakulteter, personalgrupper, avdelningar etc. Det kan exempelvis röra sig om: Fakulteten delar med sig av sina erfarenheter i de fora där fakulteten är representerad - arbetssätt för att arbeta med kunskapsmiljöer/kunskapsplattformar 6 (15)

7 - utveckla och föreslå metoder för att sprida kunskap i ämnen som är till nytta för många andra, inte bara som kurser utan via seminarier, workshops eller liknande - arbetssätt/organisation för meritering som stöder verksamhetsutvecklingen inom LNU. Fakultetsspecifika uppdrag, se RB2018/ Att utveckla en forskarskola i didaktik i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet samt externa parter En forskarskola kräver gemensam rekrytering av doktorander och för forskarskolans inriktning gemensamma kurser men några sådana ekonomiska förutsättningar har inte förelegat. I stället har FSV i samarbete med NLU tagit initiativ till en gemensam forskningsplattform, Research and postgraduate studies in didactics (RAPS). Kunskapsplattformen RAPS består av två delar: forskarutbildning och gemensamma forskningsrelaterade aktiviteter. Fakulteten för samhällsvetenskap ansvarar för plattformen för forskarutbildningen och tar i samarbete med Nämnden för lärarutbildningen och övriga fakulteter ett huvudansvar för att utveckla en fakultetsöverskridande forskningsplattform för forskning med inriktning mot förskola, skola och utbildning. - En kurskoordinator utses som i) ansvarar för att det utvecklas 1-2 valbara forskarutbildningskurser med didaktisk inriktning ii) ansvarar för att genomföra en gemensam seminarieserie där de olika forskningsmiljöerna ansvarar för innehållet - En programkoordinator i) ansvarar för att sammankalla plattformens forskningsgrupper till gemensamma överläggningar/seminarier minst två ggr/ termin. Vid dessa seminarier diskuteras i) aktuella forskningsprojekt ii) behov av nya doktorandantagningar och andra former av forskningssatsningar i samarbete med Nämnden för lärarutbildning för att kontinuerligt 7 (15)

8 kunna stärka lärarutbildningens forskningsbas iii) frågor om praktiknära forskning i samarbete med förskolans och skolans intressenter iv) ansökan om externa medel, bl a nationell forskarskola för lärarutbildare - Att delta i utvecklingen av en kunskapsmiljö kring skola och lärande i samarbete med NLU och andra fakulteter vid Linnéuniversitetet Fakulteten har i samarbete med NLU och övriga fakulteter utvecklat en ansökan om att få inrätta en kunskapsmiljö med inriktning skola och livslångt lärande: Utbildning i förändring Uppdrag från verksamhetsplan Utmanande utbildningar Inom utmanande utbildningar ska nedanstående uppdrag prioriteras inför verksamhetsplaneringen 2018: anpassa utbildningsverksamheten och dess kostnader efter tilldelat anslag genomföra en översyn av utbildningsutbudet genom att utveckla och konsolidera utbudet, prioritera kvalitetsarbete, avancerad nivå, internationella kurser och utbildningarnas koppling till kunskapsmiljöer. Fakulteten har infört ett gemensamt instrument för kursbudgetar där intäkter och kostnader för varje kurs tydligt framgår. Instrumentet är inte tänkt att vara styrande i relation till varje enskild kurs, utan ge möjligheter för prefekter och kursansvariga att anpassa kostnader efter den enskilda kursens faktiska behov i relation till institutionens övriga kurser. Intäkter och kostnader för fakultetens program och kurser är i rimlig balans. Obalansen uppstår i lärarutbildningens uppdrag, där fakulteten för samhällsvetenskap är beroende av övriga fakulteters inriktningar för att kunna fylla sina platser inom den utbildningsvetenskapliga kärnan. Fakultetens styrelse har under året antagit riktlinjer för fakultetens arbete med samläsning på avancerad nivå, utbildningsprogrammens organisering samt fakultetens kvalitets- och utvecklingsarbete. Riktlinjerna för samtliga tre områden har under hösten omsatts i konkret arbete som lett fram till konkreta beslut och handlingsplaner. 8 (15)

9 Utbildning på avancerad nivå samt utbildning som riktas mot internationella studenter prioriteras sedan ett antal år tillbaka Ett attraktivt utbud av program på avancerad nivå möjliggörs genom fakultetsgemensamma kurser. En sådan samordning kräver dock en anpassning av alla program vad gäller studietakt och inplacering av kurser i en gemensam organisatorisk ram. Ett sådant arbete pågår Samtliga program har från ganska god till god koppling till starka forskningsmiljöer (se vidare Analys av utbildningsutbud). delta i implementeringen av det interna kvalitetssäkringssystemet genomföra förbättringsarbete inom utbildning på forskarnivå Kvalitetsutvecklingen sker inom ramen för universitetets kvalitetssystem. Fakultetens arbete med kvalitetssäkring och kvalitetsutveckling vilar på följande tre principer: - att säkra att all verksamhet som bedrivs inom fakultetens ansvarsområde når upp till god eller mycket god kvalitet i relation till universitetets kvalitetsmål - att varje nivå i organisationen ansvarar för kvaliteten för sin del av verksamheten, dvs. varje nivå ansvarar för kvalitet och kvalitetsutveckling för den del av verksamheten som de kan påverka. De frågor som inte löses på kurslags-, programråds- eller institutionsnivå tas vidare till fakultetsrespektive universitetsnivå - att kontinuitet och systematik ska prägla kvalitetsarbetet som ska ske fortlöpande under året. FSV arbetar för att utveckla en gemensam struktur för detta arbete. Under 2018 har fakulteten genomfört följande åtgärder: Infört gemensamma kurser för doktorander: en introduktionskurs, en metodkurs och en teorikurs, sammanlagt 30 hp Utvecklat en gemensam kalkylmall för enhetlig beräkning av aktivitetsgrad och ackumulerad aktivitet. Gjort strategiska doktorandantagningar utifrån existerande forskningsmiljöer 9 (15)

10 och utbildningsutbud (vilket tydligare inkluderar dem i en forskningsmiljö) Genomfört uppföljning av resultaten från Doktorandbarometern. öka andelen studenter på avancerad nivå öka andelen disputerade lärare och professorer öka omfattningen på uppdragsutbildning Ett inriktningsbeslut fattades av fakultetsstyrelsen i juni angående att arbeta fram en fakultetgemensam strukturplan för programmen på avancerad nivå med syfte att kunna erbjuda ett brett utbud av program inom ramen för rimliga personella och ekonomiska resurser. Arbetet med att fylla strukturplanen med fakultetsgemensamma kurser, temakurser samt ämneskurser pågår under hösten 2018 och våren Från 2016 till 2018 har andelen fast anställda lektorer ökat med 14 %. Under 2018 har andelen docenter ökat med 33 % (från 24 till 32 docenter, varav ca hälften kvinnor). Målet under 2018 har varit att samtliga institutioner som erbjuder lärarutbildning ska nå upp till en andel disputerade lärare på minst 65 procent. Vid halvårsskiftet 2018 var andelen lektorer vid Institutionen för didaktik 59 %, Institutionen för idrottsvetenskap 55 % och Institutionen för pedagogik 70 %, för tillsvidareanställd personal (se fakultetens kompetensförsörjningsplan) Fakulteten har som mål att öka andelen professorer och fakulteten har rekryterat sex professorer under de senaste två åren, varav en professur delfinansierad av IST och KK-stiftelsen och en professur delfinansierad av Kalmar kommun. Två professorer har rekryterats till idrottsvetenskap och två till socialt arbete. HT 2018 har fakulteten 17 tillsvidareanställda professorer (motsvarande siffra för 2017 var 14 professorer). Volymen uppdragsutbildningar, exklusive rektorsutbildningen, ökar något under året, men det är först när bokslutet är klart som det går att se mer exakt. 10 (15)

11 Framstående forskning Inom framstående forskning ska följande uppdrag under 2018: förbereda för och utveckla en fördelningsmodell som utgår från individuella forskningsprestationer, men som ska stärka kunskapsmiljöer (RB 2017/7636) uppdatera kompetensförsörjningsplaner på lång och kort sikt öka forskningens externfinansiering jämfört med tidigare år öka den vetenskapliga publiceringen Rektors medel fördelas till forskningsmiljöer med beräkningsbas i individuella prestationer. Forskningsmiljöerna kopplas till individuella forskares prestationer för att det ger en tydligare bild av miljöernas styrka och genererar underlag för strategiska satsningar. Inför 2019 har FSV fördelat medel med utgångspunkt i nämnda principer. FSV tar årligen fram kompetensförsörjningsplaner, innehållande bl a fakultetens strategiska satsningar på kort och lång sikt samt institutionernas beskrivningar av pågående och initierade rekryteringar. All rekrytering av professorer, doktorander och biträdande lektorer betraktas som strategiska rekryteringar. Andelen externfinansiering av det totala forskningsanslaget har ökat från 35,7 % till 41,3 % mellan åren 2017 och Medel har inför 2019 riktats till publicerings- och externfinansieringsmässigt starka forskningsmiljöer Docentmeriteringsprogrammet pågår under 2018 med ett tiotal deltagare. Ett- till tvååriga finansiella stöd har beviljats till sex interna projekt för lektorsforskning efter ansökan och extern granskning under Den samlade bibliometripoängen inför budgeten 2018 var 449 poäng (aug 2017), inför budget 2019 (aug 2018) är den samlade bibliometripoängen 582 poäng (en ökning med 29,5 %). Riktlinjer har antagits för att lektorer ska kunna arbeta inom ramen för sin kompetensutvecklingstid i längre sammanhängande perioder för att kunna bedriva forskning på ett effektivt sätt. 11 (15)

12 Medel har riktats till forskningsmiljöer för deltagande i internationella konferenser och forskningsseminarier eftersom detta ofta hänger nära samman med internationell publicering. delfinansiera längre utlandsvistelser för forskare Fakulteten har inte fått in några sådana ansökningar. Samhällelig drivkraft Inom samhällelig drivkraft ska följande uppdrag prioriteras under 2018: säkerställa att samverkansarbetet på fakulteten/nlu prioriteras och utvecklas i linje med Linnéuniversitetets policy för samhällelig drivkraft Ett mål är att prioritera och sprida samverkansarbetet så att det omfattar flertalet av fakultetens institutioner och lärare Fakulteten ansvarar för en strategisk plattform om migrationens och integrationens utmaningar i välfärdsstatens samtid och framtid i samarbete mellan flera institutioner och externa aktörer. En första ansökningsomgång rörande plattformens forskningsmedel har resulterat i att fem enskilda projekt erhållit stöd. På så sätt möjliggörs resurser till såväl pilotstudier som insamling och bearbetning av data Fakulteten prioriterar samverkan med Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, främst med hjälp av initiativ från institutionerna för statsvetenskap, sociologi och socialt arbete. Vidare prioriteras samverkan för bästa skola i samarbete med Skolverket, i första hand i samarbete med institutionerna för Pedagogik och lärande samt Didaktik och lärares praktik Fakulteten har inrättat ett centrum för uppdragsutbildning med bäring på skolan; Centrum för skolutveckling och pedagogiskt ledarskap. Syftet är att dels sprida och samordna deltagandet i uppdragsutbildning, dels öka andelen externa uppdrag under en treårsperiod. 12 (15)

13 skapa tydliga incitament och goda förutsättningar för lärare och forskare samt studenter att utveckla arbetet med samhällelig drivkraft utveckla förmågan att dokumentera, värdera och beskriva samverkan för ökad kvalitet i utbildning och forskning. Samhällelig drivkraft ska tydligt ingå som en del av forskningsmiljöers och lärares verksamhet för att skapa kompletta akademiska kunskapsmiljöer. Det finns mer att göra för att engagera alla i arbetet med samhällelig drivkraft. Rekrytering är fortfarande en nyckelfråga. Samhällelig drivkraft ska utgöra en viktig aspekt av strategisk rekrytering varför samverkansuppdrag ska skrivas in i samtliga anställningsprofiler. Under året har adjungerande adjunkter engagerats i samverkansuppdrag, men de kan bli flera. Syftet är att stimulera ett utökat samarbete mellan universitetet och externa aktörer och att få tillgång till specifik kompetens. Tjänsteplaneringssystemet har samordnats inom fakulteten och samverkan finns med i mallen så att det redovisas på liknande sätt mellan institutionerna. Fakulteten har inrättat en samordningsfunktion för samhällelig drivkraft med syfte att tydliggöra den stora bredden av olika former av samverkan som lärare är involverade i, samt öka samarbetet mellan institutionerna och stimulera till uppdragsverksamhet inom nya områden. Globala värden Inom internationalisering ska följande uppdrag prioriteras under 2018: öka antalet utresande studenter öka internationell rekrytering Fakultetens mål är att antalet utresande studenter på fakulteten ska öka jämfört med Antalet utresande följs upp vid årsskiftet. Fakulteten arbetar kontinuerligt tillsammans med ER för att upprätthålla kontakter med partneruniversiteten och att utveckla avtalen. 13 (15)

14 Samtliga institutioner har kurser/kurspaket för internationella studenter. skapa tydliga förutsättningar för lärares kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation synliggöra internationella perspektiv och kulturell mångfald i utbildningar granska internationella samarbetsavtal med utgångspunkten att kvaliteten i utbildning och forskning ska öka Kompetensutveckling inom språk och interkulturell kommunikation prioriteras som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. I samband med program- och kursrevisioner beaktas internationella dimensioner och interkulturella perspektiv som ett led i arbetet för utbildningskvalitet. Även kursplaner behöver granskas på liknande sätt. I majoriteten av fakultetens utbildningar avspeglas aktuella samhällsutmaningar i innehållet, som demokrati, social välfärd, skola och utbildning samt globaliseringens effekter. Initiativ för att ta tillvara och använda internationella studenters och utbytesstudenters erfarenheter i undervisningen uppmuntras. Arbete med global classroom pågår kontinuerligt. Avtalen bedöms löpande. Inom hållbar utveckling ska följande uppdrag prioriteras under 2018: uppnå hållbarhetsmålen genom att bryta ner dessa i konkreta aktiviteter på institutionsnivå implementera miljöledningssystemet på fakultets- och institutionsnivå. Fakultetsnivå: Inom lika villkor ska följande uppdrag prioriteras inför verksamhetsplanering 2018: delta i genomförandet av jämställdhetsintegrering Institutionernas arbete med hållbarhetsmålen utifrån aktivitetsrespektive checklistor följs upp årligen. Miljöledningssystemet ingår i en plan för hållbar utveckling som är under bearbetning. Arbetet med jämställdhetsintegrering ska tydliggöras vid varje institution och den plan för lika villkor som är under 14 (15)

15 bearbetning ska innefatta en jämställdhetsstrategi. Fakulteten initierade ett projekt för arbetsmiljö med bäring på bl a jämställdhetsfrågor, som startade i september Fakultetsdagen den 14 mars 2019 ska ha den statliga värdegrunden, jämställdhet och medarbetarskap som teman. arbeta med aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen Fakulteten har, med stöd av beredningsgruppen för arbetsmiljö, börjat ta fram en plan för aktiva åtgärder för att förebygga diskriminering. Verksamhetsstöd Inom det samlade verksamhetsstödet ska följande uppdrag prioriteras under 2018: föra en dialog mellan akademi och verksamhetsstöd för ökad kvalitet, effektivitet och strategiska prioriteringar inom stödfunktionerna En hållbar ledningsorganisation ska skapas inom verksamhetsstödet Dialogmodellen är införd. Ett internat med fakultetskansliet hölls i april 2018 och vid det tillfället initierades verksamhetsstödets arbete med kvalitetssäkring av relevanta metoder, funktioner, organ och rutiner. Detta är en följd av bl a resultatet från Linnébarometern FSV har som mål att skapa en hållbar ledningsorganisation och därför inrättades en ledningsgrupp för kansliet under våren. En intern intresseanmälan för tre funktionsansvariga vid kansliet utlystes under andra halvan av november (15)