Hälsa i skolan Situationen på Åland.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Hälsa i skolan 2009. Situationen på Åland. fornamn.efternamn @thl.fi"

Transkript

1 Situationen på Åland Pauliina Luopa, Suvi Vilkki, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Hanna Harju, Riikka Puusniekka, Minna Pietikäinen Institutet för hälsa och välfärd (THL) PB Helsingfors Telefon:

2 Svensk översättning: Done Information Oy Helsingfors: Institutet för hälsa och välfärd THL, 2009

3 Pauliina Luopa, Suvi Vilkki, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Hanna Harju, Riikka Puusniekka, Minna Pietikäinen: : Situationen på Åland SAMMANDRAG Enkäten Hälsa i skolan har genomförts på Åland i april 2001, 2003, 2005, 2007 och 2009 bland grundskolans elever i klasserna 8 och 9. Eleverna vid årskurs 1 och 2 i gymnasiet har svarat på enkäten vartannat år sedan år Denna rapport presenterar grundresultaten i fråga om förändringarna i levnads- och skolförhållanden, hälsa, hälsovanor och hälsokunskaper samt elevvården i grundskolans högre årskurser åren och i gymnasierna åren Bland eleverna i grundskolans högre årskurser har antalet svarande respektive år varit elever samt bland gymnasieeleverna Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Levnadsförhållanden: Rökningen bland föräldrarna till eleverna i både grundskolans högre årskurser och till eleverna i gymnasierna har minskat under de senaste fyra åren. Av eleverna i grundskolans högre årskurser bodde en knapp tredjedel och bland gymnasieeleverna en knapp femtedel i rökande familjer. Föräldrarna till eleverna i grundskolans högre årskurser och gymnasieeleverna visste sämre än tidigare var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Negativt var också att andelen elever i grundskolans högre årskurser som har samtalssvårigheter med sina föräldrar ökat något under de senaste två åren. Skolförhållanden: Bland eleverna i grundskolans högre årskurser var den största förändringen en ökning av antalet skololycksfall från 23 procent till 30 procent under de två senaste åren. Andelen elever i gymnasiet som ansåg att arbetsmängden i anslutning till skolarbetet är för stor minskade till samma nivå som för fyra år sedan. Bland gymnasieeleverna har de fysiska skolförhållandena blivit sämre, men för eleverna i grundskolans högre årskurser har de förbättrats under de senaste två åren. Problemen i anslutning till skolans arbetsklimat minskade både bland eleverna i grundskolans högre årskurser och bland gymnasieeleverna. Positivt bland eleverna i grundskolans högre årskurser var också att upplevelsen att inte bli hörd i skolan och mobbning minskat. Gymnasieeleverna upplevde att de bättre än tidigare fick hjälp med problem i skolarbetet och skolkningen minskade. Ingen gymnasieelev mobbades i skolan minst en gång per vecka och ingen elev uppgav sig inte alls tycka om att gå i skolan. Hälsa: Förändringarna i hälsan var i huvudsak negativa bland eleverna i grundskolans högre årskurser och positiva bland gymnasieeleverna. Depression var emellertid vanligare både bland eleverna i grundskolans högre klasser och bland gymnasieeleverna: år 2009 hade 20 procent av eleverna i grundskolans högre årskurser och 12 procent av gymnasieeleverna medelsvår eller svår depression. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser blev också skoltrötthet betydligt vanligare. Upplevelsen av smärtor i nacke och axlarna och huvudvärk varje vecka blev vanligare hos eleverna i grundskolans högre årskurser, men minskade hos gymnasieeleverna. Andelen elever som känner sig trötta varje dag minskade såväl bland eleverna i grundskolans högre årskurser som bland gymnasieeleverna. Negativt bland gymnasieeleverna var att andelen överviktiga under de senaste två åren ökat till samma nivå som år Hälsovanor: Rökningen minskade och utövandet av motion ökade både bland eleverna i grundskolans högre årskurser och bland gymnasieeleverna. I grundskolans högre klasser åt något fler elever än tidigare ohälsosamma mellanmål i skolan, medan något färre än tidigare gjorde det i gymnasierna. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser har det under de senaste två åren blivit vanligare att lägga sig sent på vardagskvällarna. Bland gymnasieeleverna försämrades tandborstningsvanorna, medan andelen elever som prövat droger minskade. Positivt bland eleverna i grundskolans högre årskurser var att de oftare än tidigare åt alla delar av skollunchen. Hälsokunskap och elevvård: I elevvården bland grundskolans högre årskurser har det skett negativa förändringar under de senaste två åren. Andelen elever som ansåg det vara svårt att få tid till skolhälsovårdarens och skolläkarens mottagning ökade samt andelen elever som var missnöjda med skolhälsovården. Även gymnasieelevernas missnöje med studerandehälsovården har ökat något under de senaste två åren. Å andra sidan anser gymnasieeleverna det vara lättare än tidigare att få tid till skolhälsovårdarens mottagning. Kunskaperna om sexuell hälsa var något sämre än tidigare hos eleverna i årskurs 8 och 9 i grundskolan, medan kunskaperna ökade bland gymnasieeleverna. 3

4 4

5 INDEX INLEDNING... 7 DATAMATERIAL... 9 RESULTAT ÅRSKLASSERNA 8 OCH 9 I GRUNDSKOLAN Levnadsförhållanden Skolförhållande Hälsa Hälsovanor Hälsokunskap och elevvård FÖRSTA OCH ANDRA ÅRETS STUDERANDE I GYMNASIET Levnadsförhållanden Skolförhållande Hälsa Hälsovanor Hälsokunskap och studentvård GLÄDJEÄMNEN OCH BEKYMMER I RESULTATEN FÖR ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN PÅ ÅLAND DISKUSSION BARNENS OCH DE UNGAS VÄLFÄRD ETT INSATSOMRÅDE UNDER REGERINGSPERIODEN ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN ERBJUDER KOMMUNERNA VERKTYG FÖR KARTLÄGGNING AV DE UNGAS VÄLFÄRD SKOLORNA OCH LÄROANSTALTERNA VIKTIGA HÄLSOFRÄMJARE UTMANINGAR SOM KOMMIT FRAM I ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN Hälsoskillnaderna syns Symtomen ökar Övervikten ökar Viktigt att förebygga våld Mobbningen i skolan har inte minskat Sexuellt illa bemötande UTNYTTJANDET AV RESULTATEN AV ENKÄTEN HÄLSA I SKOLAN Verksamhetsmodell till hjälp i utnyttjandet av resultaten av enkäten Hälsa i skolan Utnyttjandet av enkäten Hälsa i skolan på kommunnivå Utnyttjandet av enkäten Hälsa i skolan i skolorna Skolhälsoambassadören hjälper till vid utnyttjandet av resultaten Bilagor Bilaga 1. Indikatorernas uppbyggnad Bilaga 2. Enkätindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 samt antal svarande Bilaga 3. Indikatorerna i enkätens Hälsa i skolan klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för elever i grundskolans 8 och 9 klasser och antalet svarande år Bilaga 4. Enkätindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt antal svarande Bilaga 5. Indikatorerna i enkätens Hälsa i skolan klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet och antalet svarande år Bilaga 6. De elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter skola, klass och kön

6 Tabeller Tabell 1. De elever i klass 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter klass och kön Diagram Diagram 1. Mall för profildiagram... 8 Diagram 2. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år Diagram 3. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 4. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år Diagram 5. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 6. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år Diagram 7. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 8. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år Diagram 9. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 10. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år Diagram 11. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 12. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt jämförelseuppgifterna år Diagram 13. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 14. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt jämförelseuppgifterna år Diagram 15. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 16. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt jämförelseuppgifterna år Diagram 17. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 18. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt jämförelseuppgifterna år Diagram 19. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 20. Hälsokunskaps- och studentvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt jämförelseuppgifterna år Diagram 21. Hälsokunskaps- och studentvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön för 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år Diagram 22. Verksamhetsmodell i utnyttjandet av resultaten av enkäten Hälsa i skolan

7 INLEDNING Enkäten Hälsa i skolan ger kommunerna och skolorna information om de ungas levnads- och skolförhållanden, hälsa, hälsovanor och hälsokunskaper samt om elevvården. Datamaterialet insamlas i samma kommuner vartannat år med hjälp av en metod som är jämförbar på nationell nivå. Klassenkäten, som sköts av läraren, besvaras av eleverna i årskurserna 8 och 9 i grundskolan samt av 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet och yrkesläroanstalterna. Eftersom enkäten utförs i huvudsak med samma blankett, vid samma tid på året och enligt samma metod kan man ta fram jämförbar information om skolorna samt barn och unga med två års intervall. Totalt 180 kommuner i Västra Finlands och Uleåborgs län samt Åland deltog i enkäten Hälsa i skolan i april Cirka ungdomar besvarade enkäten: elever i grundskolans högre årskurser, gymnasieelever och studerande vid yrkesläroanstalter. Närmare information om enkäten och enkätblanketten finns på Institutet för hälsa och välfärd (THL) webbsidor 1. I slutet av rapporten beskrivs kort den utveckling som under den senaste tiden har ägt rum inom främjandet av barns och ungas hälsa, presenteras några särskilda utmaningar som framkommit i resultaten från enkäten Hälsa i skolan samt redogörs för utnyttjandet av resultaten från enkäten Hälsa i skolan. RAPPORTERING AV RESULTATEN De riksomfattande och regionala resultaten av enkäten Hälsa i skolan presenteras i forskningsrapporter, på THL webbsidor 2, under de årliga Hälsa i skolan-dagarna samt på regionala seminarier och arbetsmöten. Dessutom kan man följa upp de centrala resultaten på kommunnivå, ekonomisk regionnivå och landskapsnivå på indikatorbanken SOTKAnet som THL upprätthåller 3. De kommun- och skolspecifika resultaten år 2009 för Åland omfattar: 1) en landskaprapport inklusive landskapspecifika profildiagram, 2) skolspecifika profildiagram för varje kommun och skola, 3) kommun- och skolspecifika fördelningstabeller över alla frågor. I landskaprapporten redogörs för resultaten per landskap i enkäten Hälsa i skolan samt jämförs landskapets situation med hela datamaterialet från året Från det senaste enkätåret rapporteras ytterligare om skillnaderna mellan könen. För varje indikatorgrupp presenteras två diagram. I det första diagrammet visas resultaten från tidigare år i landskapet och jämförelseresultatet för hela datamaterialet från det senaste året (se diagram 1). Det andra diagrammet visar resultaten enligt kön år 2009, resultaten för hela landskapet och jämförelseresultat från hela datamaterialet. För varje kommun och skola görs profildiagram som motsvarar de landskapspecifika indikatordiagrammen. Dessutom samlas kommunens resultat från alla frågor för år 2009 i en fil. Resultaten presenteras både på landskapnivå och enligt kön. Motsvarande uppgifter om hela datamaterialet presenteras i samma tabell för att det skall vara möjligt att göra jämförelser. Motsvarande filer görs även för varje kommun i jämförelse med landskapet och för varje skola i jämförelse med kommunen. För att trygga datasekretessen levereras inga kommun- eller skolspecifika resultat, om kommunen eller skolan har färre än fem svarande. Likaså levereras inga könsgrupperade resultat, om antalet flickor eller pojkar i skolan som besvarat enkäten är under fem. Ovan nämnda material skickas endast till landskapets kontaktperson. Vi hoppas att kontaktpersonen förmedlar informationen och materialet vidare bl.a. till skolorna, kommunens olika förvaltningsområden såsom social- och hälsovårdssektorn, undervisnings- och bildningssektorn samt till kommunens beslutsfattare. 1 Webbsidan för enkäten Hälsa i skolan är > På svenska 2 Resultaten från hela landet och från de enskilda landskapen kommer att läggas ut på adressen > På svenska > Resultat 3 Se indikatorbanken SOTKAnets webbsidor: 7

8 Indikatorerna som beskriver de ungas välfärd är indelade i fem grupper: levnadsförhållanden, skolförhållanden, hälsa, hälsovanor samt hälsokunskap och elevvård. Varje indikatorgrupp omfattar 8 10 indikatorer. En del av indikatorerna baserar sig på enskilda frågor, en del har bildats av en summavariabel som beskriver samma fenomen i koncentrerad form. Indikatorerna beskrivs detaljerat i bilaga 1. Den nedersta stapeln i indikatordiagrammets (se diagram 1) enskilda stapelserie, där en procentandel har markerats, är hela datamaterialets uppgifter för år De övriga staplarna gäller Åland de år landskapet har deltagit i enkäten. Den mörkast färgade stapeln är landskapets resultat från år 2009, och den kan jämföras med stapeln för hela datamaterialet. I förklaringen till diagrammet anges antalet svarande inom parentes efter årtalet. Antalet staplar kan vara sammanlagt färre än sex, om det som indikatorn beskriver inte har efterfrågats varje år. I diagrammets sidfot anges vilka årskurser som resultaten gäller. I rapportens text koncentrerar man sig i allmänhet på den senaste förändringen, dvs. skillnaden i resultaten mellan åren 2007 och HÄLSA Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka Medelsvår eller svår depression Skoltrötthet Skola, kommun eller landskapet * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=577) Region (n=577) Standardiserade procentandelar När man betraktar förändringarna måste man förhålla sig kritiskt till enskilda års resultat som avviker från trenden. Ju mindre kommunen är, desto sannolikare är sporadisk variation. Om det finns cirka 100 svarande i en kommun, utgör en svarande en procentenhet. Förändringen i små kommuner (under 100 svarande) borde vara minst 5 procentenheter innan det lönar sig att ägna uppmärksamhet åt den. I stora kommuner är redan en förändring på 2 procentenheter betydelsefull. Indikatorer markerade med en asterisk har ändrats. De förändrade indikatorernas procentandelar kan inte jämföras med de procentandelar som anges i rapporter från tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. % Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Här visas vilka klassnivåers data som visas i diagrammet. Här kan man se vilka färger som illustrerar olika år i diagrammet, antalet svarande för varje år samt det landskap eller annat område som använts som jämförelsematerial. Diagram 1. Mall för profildiagram För att förbättra jämförbarheten mellan ändringsresultaten har indikatorernas procentandelar standardiserats enligt årskurs och kön. Denna standardisering innebär i praktiken att man förutsätter att det finns lika många svarande i varje delmängd enligt årskurs och kön. Siffran som gäller landskapets situation har man fått fram genom att räkna genomsnittet av procenttalen för fyra delmängder. Om antalet svarande är mindre än fem i någon delmängd enligt årskurs och kön, är resultaten inte standardiserade. Procenttalen som diagrammen bygger på presenteras även som bifogade tabeller i slutet av rapporten. I denna rapport redogörs för resultaten för eleverna i klass 8 och 9 i grundskolan och 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet. Resultatet för 1:a och 2:a årets yrkesstuderande presenteras i en separat rapport. 8

9 DATAMATERIAL Enkäten Hälsa i skolan har genomförts sedan år 1996 i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt i årskurs 2 i gymnasiet. Sedan år 1999 har även eleverna i årskurs 1 i gymnasiet besvarat enkäten. Grundskolorna på Åland har deltagit i enkäten Hälsa i skolan vartannat år sedan år 2001 och gymnasierna sedan år Antalet svarande i grundskolklasserna 8 och 9 var åren och åren Räknat utifrån Statistikcentralens uppgifter om elevantal täckte materialet från grundskolorna för åren 2001 och 2003 endast procent av alla elever i årskurs 8 och 9 i grundskolorna på Åland. Under senare år har materialets täckning varit procent. Antalet svarande i årskurserna 1 och 2 i gymnasiet uppgick till åren I tabell 1 beskrivs materialet enligt årskurs och kön i hela landskapet och i bilaga 6 för de enskilda skolorna. I rapporteringen av resultaten har man i allmänhet analyserat de förändringar som skett i landskapet mellan de två föregående enkätåren. Dessutom har uppmärksamhet fästs vid eventuella trender på längre sikt. Därtill jämförs landskapets resultat med resultatet från datamaterialet för hela landet för år 2009 (Västra Finland och Uleåborgs län samt Åland) och man uppger betydande skillnader mellan könen. Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Tabell 1. De elever i klass 8 och 9 i grundskolan och de 1:a och 2:a årets studerande i gymnasiet som har svarat på enkäten Hälsa i skolan indelade efter klass och kön Grunds. 8. lk Grunds. 9. lk Gymn. 1. lk Gymn. 2. lk Tills Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Pojke Flicka Åland Grundskolan Gymnasiet

10 RESULTAT Årsklasserna 8 och 9 i grundskolan Obs! Åren 2001 och 2003 hade materialet från grundskolorna dålig täckning, och därför behandlas inte resultaten från dessa år i rapporten. Levnadsförhållanden När det gäller eleverna vid grundskolans högre årskurser inträffade det vissa negativa förändringar i deras levnadsförhållanden åren (diagram 2; bilaga 2). Föräldrarna visste något sämre än för två år sedan var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Föräldrarnas arbetslöshet ökade något och samtalssvårigheter med föräldrarna blev vanligare år Andelen elever som inte hade en nära vän ökade från 8 procent till 11 procent under åren Under samma tid ökade också förekomsten av upprepade förseelser (18 % > 21 %). Den enda positiva förändringen var att rökningen minskat bland föräldrarna till elever i grundskolans högre årskurser under de senaste fyra åren: andelen elever i grundskolans högre årskurser som bor i rökande familjer minskade från 38 procent till 30 procent. Bland eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland var levnadsförhållandena till många delar avvikande från hela datamaterialet för år 2009 (diagram 2, bilaga 2). Det var betydligt mer sällsynt att föräldrarna var arbetslösa (12 % vs 30 %). Föräldrarna rökte också mindre och en annan familjestruktur än kärnfamiljen var ovanligare på Åland än i genomsnitt. Föräldrarna visste emellertid sämre än i genomsnitt var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna och samtalssvårigheter med föräldrarna var vanligare än i genomsnitt. Ungdomarna på Åland hade mer pengar för eget bruk än jämfört med hela datamaterialet. Pojkarna hade oftare över 17 euro i veckan för eget bruk än flickorna (diagram 3; bilaga 3). Av pojkarna saknade 16 procent och av flickorna 5 procent nära vänner. Flickorna uppgav oftare än pojkarna att de hade samtalssvårigheter med föräldrarna (27 % vs 15 %). När det gäller övriga indikatorer fanns det inga betydande skillnader mellan pojkar och flickor. Indikatorer som undersöks: Familjestrukturen någon annan än kärnfamiljen: Elevens familj är någon annan än kärnfamiljen. Minst en av föräldrarna röker: Minst en av föräldrarna röker nuförtiden. Minst en av föräldrarna har varit arbetslös under året: Minst en av föräldrarna har varit arbetslös eller permitterad under året. Mer än 17 euro för eget bruk per vecka: Eleven har i medeltal mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna: Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Samtalssvårigheter med föräldrarna: Eleven kan nästan aldrig tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter. Har inga nära vänner: Eleven saknar en nära vän med vilken han eller hon förtroligt kan diskutera personliga angelägenheter. Har blivit fysiskt hotad under året: Eleven har upplevt fysiskt hot om han eller hon under året har blivit bestulen genom hot, hotats med våld eller blivit överfallen. Upprepade förseelser under året: Eleven har under året gjort sig skyldig till minst två av följande förseelser eller minst två gånger gjort följande: klottrat, skadat skolans egendom, skadat annan egendom, stulit, slagit någon. 10

11 LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland % Familjestrukturen någon annan än kärnfamilj 21 Minst en av föräldrarna röker Minst en av föräldrarna varit arbetslös under det senaste året Mer än 17 euro för eget bruk per vecka Föräldrar vet inte alltid var deras barn är på veckoslutskvällarna Samtalssvårigheter med föräldrarna Har inga nära vänner 9 10 Har varit fysiskt hotad under det senaste året Upprepade förseelser eller brott under det senaste året (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 2. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år LEVNADSFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland % Familjestrukturen någon annan än kärnfamilj 21 Minst en av föräldrarna röker Minst en av föräldrarna varit arbetslös under det senaste året Mer än 17 euro för eget bruk per vecka Föräldrar vet inte alltid var deras barn är på veckoslutskvällarna Samtalssvårigheter med föräldrarna Har inga nära vänner 9 10 Har varit fysiskt hotad under det senaste året Upprepade förseelser eller brott under det senaste året Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 3. Levnadsförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år

12 Skolförhållande För eleverna i grundskolans högre årskurser har det inträffat både positiva och negativa förändringar i skolförhållandena under de senaste två åren (diagram 4; bilaga 2). Den största förändringen var ökningen av antalet skololycksfall. År 2007 råkade 23 procent av eleverna ut för ett olycksfall i skolan, då motsvarande andel år 2009 var 30 procent. Även andelen elever som inte alls tycker om att gå i skola ökade något. Positivt var att de fysiska skolförhållandena och arbetsklimatet blivit bättre och att mobbningen minskat under de senaste två åren. År 2009 mobbades 6 procent av eleverna åtminstone en gång per vecka. Upplevelserna av att bli hörd i skolan ökade under åren Jämfört med hela datamaterialet upplevde eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland betydligt oftare att de att de blir hörda i skolan (diagram 2, bilaga 2). De fysiska skolförhållandena var bättre än i genomsnitt. Skololycksfall, problem i anslutning till skolans arbetsklimat och svårigheter i skolarbetet var däremot vanligare på Åland. Därtill var andelen elever som upplever att arbetsmängden i skolarbetet är för stor större än jämfört med hela materialet. Flickorna upplevde i klart större utsträckning än pojkarna brister i skolans fysiska arbetsförhållanden (diagram 5; bilaga 3). Flickorna upplevde också oftare än pojkarna problem i skolans arbetsklimat och att arbetsmängden i skolarbetet är för stor. Indikatorer som undersöks: Brister i skolans fysiska arbetsförhållanden: De faktorer som inverkar menligt på arbetet är utrymmesbrist, buller, olämplig belysning, dålig ventilation, temperatur, smuts, obekväma arbetsstolar eller arbetsbord, dåliga sociala utrymmen, risk för olycksfall. Olycksfall i skolan under läsåret: Minst ett olycksfall som krävt besök på hälsovårdsmottagningen har under läsåret drabbat en elev i skolan eller på skolvägen. Problem i skolans arbetsklimat: Består av fyra påståenden om relationerna till lärarna och stämningen i klassen (Mina lärare väntar sig för mycket av mig i skolan, Lärarna bemöter oss elever rättvist, Eleverna i min klass trivs bra tillsammans, Arbetsron i min klass är god), av två olägenheter i anslutning till arbetsmiljön (Orolig arbetsmiljö, Brådska) samt av tre frågor om interaktion i samband med frågorna om studiesvårigheter (Att arbeta i grupp, Att komma överens med skolkamraterna, Att komma överens med lärarna). Upplever att han/hon inte blir hörd i skolan: Består av tre påståenden som beskriver interaktionen mellan lärarna och eleverna (Lärarna uppmuntrar mig att säga min egen åsikt under lektionerna, Lärarna är intresserade av hur det går för mig, Elevernas åsikter beaktas i skolutvecklingsarbetet). Arbetsmängden i skolarbetet för stor: Arbetsmängden i skolarbetet har under läsåret hela tiden eller ganska ofta varit för stor. Svårigheter i skolarbetet*: Svårigheterna i skolarbetet mättes med hjälp av följande: att göra läxorna, att förbereda sig för prov, att hitta den studieteknik som passar bäst, att utföra uppgifter som kräver egna initiativ, att utföra skriftliga uppgifter, att utföra uppgifter som kräver läsning, att följa med i undervisningen. Brist på hjälp med skolgången och studierna*: Eleven får sällan eller nästan aldrig hjälp med skolgången eller studierna från skolan eller hemmet. Mobbad minst en gång per vecka: Eleven har under terminen blivit mobbad i skolan cirka en gång per vecka eller oftare. Skolkat minst 2 dagar per månad: Eleven har skolkat åtminstone två hela skoldagar per månad. Tycker inte alls om att gå i skolan: Eleven tycker för närvarande inte alls om att gå i skolan. *Skalan för den indikator som kartlägger svårigheterna i studierna ändrades år 2006 och skalan för den indikator som kartlägger bristen på hjälp vid svårigheter med skolgången ändrades år På grund av dessa ändringar är indikatorernas procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. 12

13 SKOLFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland % Brister i den fysiska arbetsmiljön i skolan Ett skololycksfall under läsåret Problem med arbetsandan i skolan Upplever att ingen lyssnar på i skolan För mycket skolarbete Studiesvårigheter Brist på hjälp i skolgången och studierna Har blivit mobbad minst en gång i veckan Har skolkat minst 2 dagar under den senaste månaden Tycker inte alls om att gå i skolan 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år THL: Hälsa i skolan Diagram 4. Skolförhållandeindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år SKOLFÖRHÅLLANDEN Standardiserade procentandelar Åland % Brister i den fysiska arbetsmiljön i skolan Ett skololycksfall under läsåret Problem med arbetsandan i skolan Upplever att ingen lyssnar på i skolan För mycket skolarbete Studiesvårigheter Brist på hjälp i skolgången och studierna Har blivit mobbad minst en gång i veckan Har skolkat minst 2 dagar under den senaste månaden Tycker inte alls om att gå i skolan * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 5. Skolförhållandeindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år

14 Hälsa Förändringarna i hälsan hos eleverna i grundskolans högre årskurser var i huvudsak negativa (diagram 6, bilaga 2). Andelen unga som ansåg sitt hälsotillstånd vara medelmåttigt eller dåligt har ökat under de två senaste åren. Därtill lider eleverna oftare än tidigare av långtidssjukdomar och skoltrötthet år Skoltröttheten ökade från 14 procent till 22 procent. Upplevelsen av smärtor i nacke och axlar samt huvudvärk varje vecka har blivit vanligare under de senaste fyra åren. Även andelen deprimerade ökade, år 2005 hade 15 procent av eleverna medelsvår eller svår depression, då motsvarande andel år 2009 var 20 procent. Positivt var att andelen elever som känner sig trötta dagligen minskat från 25 procent till 21 procent under de senaste två åren. Jämfört med hela datamaterialet var andelen elever som har upprepade smärtor i nacke och axlar minst en gång i veckan färre bland eleverna i grundskolans högre årskurser på Åland (diagram 2, bilaga 2). Trötthet varje dag och upplevelsen av minst två symtom varje dag var vanligare än i genomsnitt. Även depression och skoltrötthet var vanligare på Åland. På Åland upplevde eleverna vid grundskolans högre årskurser oftare sitt hälsotillstånd på sin höjd som medelmåttigt än jämfört med hela materialet. Flickorna upplevde sitt hälsotillstånd klart oftare som medelmåttigt eller dåligt jämfört med pojkarna (diagram 7; bilaga 3). Flickorna hade betydligt oftare än pojkarna flera dagliga symtom och trötthet samt smärtor i nacke eller axlar och huvudvärk varje vecka. Även medelsvår eller svår depression och skoltrötthet var vanligare bland flickorna än bland pojkarna. Pojkarna var däremot klart oftare överviktiga än flickorna. Indikatorer som undersöks: Hälsotillståndet medelmåttigt eller dåligt: Eleven upplever sitt hälsotillstånd som medelmåttigt, ganska dåligt eller mycket dåligt. Långvarig sjukdom konstaterad av läkare: Eleven har någon långvarig sjukdom, något fel eller något handikapp som konstaterats av läkare, och denna sjukdom är ett hinder i det dagliga arbetet. Övervikt: Eleven är överviktig enligt viktindexet (BMI). Minst två dagliga symtom*: Eleven har nästan dagligen haft minst två av följande symtom under halvåret: smärtor i nacke/axlar, smärtor i ryggens nedre del, ont i magen, spänning eller nervositet, irritation eller vredesutbrott, insomningssvårigheter eller uppvaknande om nätterna, huvudvärk, trötthet eller svaghet. Trötthet nästan dagligen: Eleven har nästan dagligen varit trött eller känt sig svag under halvåret. Smärtor i nacke eller axlar varje vecka: Eleven har minst en gång i veckan haft ont i nacken eller axlarna under halvåret. Huvudvärk varje vecka: Eleven har minst en gång i veckan haft huvudvärk under halvåret. Medelsvår eller svår depression: Depression mäts med 12 frågor från Raitasalos enkät om sinnesstämning, vilken baserar sig på Becks depressionsmätare. Skoltrötthet: Skoltrötthet mäts med tre frågor som bygger på Salmela-Aros och Näätänens skoltrötthetsmätare BBI- 10. Skoltrötthet är trötthet som gränsar till utmattning, en cynisk attityd till arbetet och minskat intresse för studierna samt en känsla av att man är oduglig och otillräcklig som elev. *År 2004 tog man bort frågorna om symtom på astma och allergisk snuva. På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är sinsemellan jämförbara. 14

15 HÄLSA Standardiserade procentandelar Åland % Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka Medelsvår eller svår depression 13 Skoltrötthet 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 13 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 6. Hälsoindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år HÄLSA Standardiserade procentandelar Åland % Hälsotillstånd medelmåttigt eller dåligt En av läkare konstaterad långvarig sjukdom Övervikt Varje dag minst två symptom Trötthet nästan varje dag Ont i nacken eller skuldrorna varje vecka Huvudvärk varje vecka Medelsvår eller svår depression Skoltrötthet * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 7. Hälsoindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år

16 Hälsovanor I fråga om hälsovanorna skedde det både positiva och negativa förändringar bland eleverna i grundskolklasserna 8 och 9 (diagram 8; bilaga 2). Det blev vanligare att äta allt som ingår i skolmåltiden år Andelen elever som motionerar för lite och som röker dagligen ökade år 2007, men andelen har minskat under de senaste två åren. År 2009 röker var tionde elev dagligen. Däremot har det blivit vanligare att äta ohälsosamma mellanmål i skolan under de senaste två åren. Ett större antal elever än tidigare i grundskolans högre årskurser lägger sig sent under skolveckan. Andelen elever som lägger sig efter klockan 23 har ökat från 30 procent till 39 procent under de senaste fyra åren. Jämfört med hela materialet åt eleverna på Åland något oftare allt det som ingår i skollunchen (diagram 2; bilaga 2). Tandborstning enligt rekommendationerna var vanligare än i genomsnitt. Därtill rökte eleverna vid grundskolans högre årskurser på Åland mindre än jämfört med hela materialet. Däremot var det vanligare att eleverna på Åland utövade för lite motion och lade sig sent under skolveckan. Flickorna lämnade oftare än pojkarna någon del av skolmåltiden oäten (diagram 9; bilaga 3). 58 procent av pojkarna och 49 procent av flickorna försummade att borsta tänderna i enlighet med rekommendationerna. Indikatorer som undersöks: Äter inte allt som ingår i skolmåltiden: Eleven låter vanligen bli att äta något av följande som ingår i skolmåltiden: huvudrätt, sallad, mjölk eller surmjölk, bröd. Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka: Eleven äter söta eller feta mellanmål i skolan under skolveckan minst två gånger per vecka. Tandborstning mer sällan än två gånger per dag: Eleven borstar sina tänder mer sällan än två gånger per dag. Motionerar alltför lite varje vecka*: Eleven motionerar alltför lite om något av följande villkor är uppfyllt: 1) ägnar sig på fritiden åt idrott eller motion mer sällan än fyra gånger i veckan åtminstone en halv timme åt gången, 2) ägnar sig på fritiden åt motion som gör en andfådd och svettig mindre än två timmar i veckan. Motionsindikatorn grundar sig på rekommendationerna om hälsomotion för unga i UKK-institutets motionskaka. Lägger sig senare än klockan 23: Eleven går vanligen på skoldagarna och lägger sig efter klockan 23. Röker dagligen: Eleven röker en gång om dagen eller oftare. Ordentligt berusad minst en gång i månaden: Eleven dricker sig ordentligt berusad minst en gång i månaden. Prövat minst en gång olagliga droger: Eleven har minst en gång prövat marijuana, hasch, ecstasy, Subutex, heroin, kokain, amfetamin, LSD eller annan motsvarande narkotika. * Motionsindikatorn ändrades år På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är sinsemellan jämförbara. 16

17 HÄLSOVANOR Standardiserade procentandelar Åland % Äter inte allt som ingår i skolmåltiden Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka Tandborstning mindre än två gånger per dag 58 Motionerar för lite per vecka 51 Läggdagstid senare än Röker dagligen Ordentligt berusad minst en gång i månaden Prövat minst en gång på olagliga droger 5 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 8. Hälsovaneindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år HÄLSOVANOR Standardiserade procentandelar Åland % Äter inte allt som ingår i skolmåltiden 65 Ohälsosamma mellanmål i skolan minst två gånger per vecka 29 Tandborstning mindre än två gånger per dag 58 Motionerar för lite per vecka 51 Läggdagstid senare än Röker dagligen Ordentligt berusad minst en gång i månaden Prövat minst en gång på olagliga droger 5 * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 9. Hälsovaneindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år

18 Hälsokunskap och elevvård När det gäller elevvården har det skett både positiva och negativa förändringar för eleverna i grundskolans högre årskurser under de senaste två åren (diagram 10; bilaga 2). Andelen elever som ansåg det svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning ökade från 12 procent till 18 procent och andelen elever som ansåg det svårt att komma till skolläkarens mottagning från 35 procent till 40 procent. År 2007 var 14 procent av eleverna missnöjda med skolhälsovården och två år senare var andelen missnöjda 22 procent. Negativt var också att en något större andel elever än tidigare inte var intresserade av de teman som ingår i hälsokunskap och att kunskaperna om sexuell hälsa hos eleverna i grundskolans högre årskurser försämrats något år På Åland förhöll sig eleverna i grundskolans högre årskurser klart mer negativt till hälsokunskap än eleverna i årskurs 8 och 9 i hela materialet (diagram 2; bilaga 2). De hade sämre kunskaper än i genomsnitt om sexuell hälsa och om alkohol och andra droger. Möjligheten att komma till skolhälsovårdarens mottagning upplevdes också som något svårare än i genomsnitt, men möjligheten att komma till skolläkarens mottagning upplevdes som lättare än i genomsnitt. Pojkarna var mer sällan intresserade av hälsokunskapens teman än flickorna (diagram 11; bilaga 3). Pojkarna hade sämre kunskaper både om sexuell hälsa samt om alkohol och andra droger än flickorna. Flickorna upplevde det svårare än pojkarna att komma till skolläkarens mottagning och var missnöjdare än pojkarna med skolhälsovården i fråga om personliga angelägenheter. Indikatorer som undersöks: Hälsokunskapens teman intresserar inte: Hälsokunskapens undervisningsteman intresserar inte eleven. Undervisningen i hälsokunskap ökar inte förmågan att sköta sin hälsa: Eleven anser att undervisningen i hälsokunskap inte ökar förmågan att sköta sin hälsa. Svaga kunskaper om sexuell hälsa*: Består av sex påståenden om sexuell hälsa. Svaga kunskaper om alkohol och andra droger: Består av sex påståenden om tobak, snus och alkohol. Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång: Eleven får ganska lite eller mycket lite hjälp med andra problem än problem i anslutning till skolgången av skolhälsovårdare, läkare, skolpsykolog, kurator och lärare. Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning: Eleven upplever att det är ganska eller mycket svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning. Svårt att komma hos skolläkaren: Eleven upplever att det är ganska eller mycket svårt att komma till skolläkarens mottagning. Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga angelägenheter: Eleven är ganska eller mycket missnöjd med skolhälsovårdens verksamhet i fråga om personliga angelägenheter, t.ex. sexuella frågor eller depression. *År 2004 togs påståendet om homosexualitet bort. På grund av denna ändring är indikatorns procentandelar inte jämförbara med de procentandelar som rapporterats för tidigare år. De procentandelar för de olika åren som redovisas i denna rapport är ändå sinsemellan jämförbara. 18

19 HÄLSOKUNSKAPER OCH ELEVVÅRD Standardiserade procentandelar Åland % Hälsokunskapens teman intresserar inte Undervisningen i hälsokunskap ökar inte färdigheterna att sköta sin hälsa Svaga kunskaper om sexuell hälsa Dåliga kunskaper om alkohol och andra droger Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning Svårt att komma till skolläkarens mottagning Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga problem * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år 2001 (n=238) 2003 (n=211) 2005 (n=608) 2007 (n=629) 2009 (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland, 2009 (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 10. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar för eleverna i klasserna 8 och 9 i grundskolan samt jämförelseuppgifterna år HÄLSOKUNSKAPER OCH ELEVVÅRD Åland 2009 Standardiserade procentandelar % Hälsokunskapens teman intresserar inte Undervisningen i hälsokunskap ökar inte färdigheterna att sköta sin hälsa Svaga kunskaper om sexuell hälsa Dåliga kunskaper om alkohol och andra droger Brist på hjälp i andra angelägenheter än sådana som rör skolgång Svårt att komma till skolhälsovårdarens mottagning Svårt att komma till skolläkarens mottagning Missnöjd med skolhälsovården i fråga om personliga problem * procentandelarna är inte jämförbara med procentandelarna i rapporterna från tidigare år Pojkar (n=278) Flickor (n=306) Åland (n=584) Västra Finlands och Uleåborgs län & Åland (n=48971) Elever i klasserna 8 och 9 i grundskolan THL: Hälsa i skolan Diagram 11. Hälsokunskaps- och elevvårdsindikatorernas klassnivåstandardiserade procentandelar enligt kön i grundskolans 8 och 9 klasser samt klassnivå- och könsstandardiserade procentandelar från jämförelseuppgifterna år

20 Första och andra årets studerande i gymnasiet Levnadsförhållanden När det gäller gymnasieelevernas levnadsförhållanden skedde det vissa positiva förändringar (diagram 12; bilaga 4). Rökningen bland gymnasieelevernas föräldrar minskade klart från början av år 2005; år 2009 uppgav en knapp femtedel att minst en av föräldrarna röker. Även andelen familjer med en annan familjestruktur än kärnfamiljen och samtalssvårigheter med föräldrarna har minskat bland gymnasieeleverna under de senaste fyra åren. Däremot har allt fler elever för varje år uppgett att deras föräldrar inte vet var barnen tillbringar veckoslutskvällarna på sex år ökade andelen från 31 procent till 42 procent. Jämfört med hela datamaterialet levde gymnasieeleverna på Åland oftare i en kärnfamilj (diagram 2; bilaga 2). Deras föräldrar rökte och var arbetslösa mer sällan än i genomsnitt. Gymnasieeleverna på Åland gjorde sig mer sällan skyldiga till upprepade förseelser än jämfört med hela materialet. På Åland hade gymnasieeleverna i genomsnitt betydlig mer pengar för eget bruk än i genomsnitt. Föräldrarna hade emellertid sämre vetskap om var barnen tillbringade veckoslutskvällarna än i genomsnitt. Samtalssvårigheter med föräldrarna var vanligare bland gymnasieeleverna på Åland än i hela materialet. Flickorna i gymnasiet uppgav något oftare än pojkarna att deras föräldrar rökte (diagram 13; bilaga 5). Därtill hade flickorna oftare än pojkarna samtalssvårigheter med sina föräldrar. Pojkarna hade oftare än flickorna mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Indikatorer som undersöks: Familjestrukturen någon annan än kärnfamiljen: Elevens familj är någon annan än kärnfamiljen. Minst en av föräldrarna röker: Minst en av föräldrarna röker nuförtiden. Minst en av föräldrarna har varit arbetslös under året: Minst en av föräldrarna har varit arbetslös eller permitterad under året. Mer än 17 euro för eget bruk per vecka: Eleven har i medeltal mer än 17 euro för eget bruk per vecka. Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna: Föräldrarna vet inte alltid var deras barn tillbringar veckoslutskvällarna. Samtalssvårigheter med föräldrarna: Eleven kan nästan aldrig tala med sina föräldrar om sina personliga angelägenheter. Har inga nära vänner: Eleven saknar en nära vän med vilken han eller hon förtroligt kan diskutera personliga angelägenheter. Har blivit fysiskt hotad under året: Eleven har upplevt fysiskt hot om han eller hon under året har blivit bestulen genom hot, hotats med våld eller blivit överfallen. Upprepade förseelser under året: Eleven har under året gjort sig skyldig till minst två av följande förseelser eller minst två gånger gjort följande: klottrat, skadat skolans egendom, skadat annan egendom, stulit, slagit någon. 20

Enkäten Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2013

Enkäten Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2013 Enkäten Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2013 Rapport för Åland Pauliina Luopa, Hanne Kivimäki, Suvi Nipuli, Suvi Vilkki, Jukka Jokela, Essi Laukkarinen, Reija Paananen Institutet för hälsa och välfärd

Läs mer

Enkäten Hälsa i skolan 2013

Enkäten Hälsa i skolan 2013 Enkäten Hälsa i skolan 2013 Kommunrapport för Kronoby Miialiila Virtanen, Hanne Kivimäki, Pauliina Luopa, Suvi Nipuli, Suvi Vilkki, Jukka Jokela, Essi Laukkarinen, Reija Paananen Institutet för hälsa och

Läs mer

Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2009: Situationen på Åland

Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2009: Situationen på Åland Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2009: Situationen på Åland Pauliina Luopa, Riikka Puusniekka, Hanna Harju, Topi Kinnunen, Jukka Jokela, Minna Pietikäinen Institutet för hälsa och välfärd (THL) PB 30

Läs mer

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program

Föräldrakväll åk 9 4.10.2011. Välkommen. Program Föräldrakväll åk 9 4..2011 Välkommen Program Läsårets tyngdpunktsområden och projekt Enkäten Hälsa i skolan 20, skolrapport Ann-Christin Åsten, rektor Olika stödformer Gustav Laxell, vicerektor 1 Program

Läs mer

HÄLSA I SKOLAN 2008. Svarsanvisningar

HÄLSA I SKOLAN 2008. Svarsanvisningar HÄLSA I SKOLAN 2008 Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården Stakes Enkäten Hälsa i skolan PB 220 00531 Helsingfors För datainsamlingen ansvarar specialforskare Minna Pietikäinen

Läs mer

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare.

Har du frågor? Kontakta kommunens utbildningsförvaltning eller folkhälsoplanerare. Aktuell rapport bygger på en utförligare rapport, Gymnasieelevers psykiska hälsa i Skövde år 2, skriven av A. Boij AB - Idé och produktutveckling, ISBN 978-91-977837-5-6, vilka genomförde undersökningen.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Samhällsmedicinska enheten LIV & HÄLSA UNG 2014. Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 LIV & HÄLSA UNG 2014 Chefsinternat, Loka Brunn 2014-08-28 Vad är liv & hälsa ung? Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Skolår 7 och 9, år 2 på gymnasiet Undersökningen genomförs

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 8 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten)

Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Elevhälsosamtalen 13/14 Skolbarns hälsa levnadsvanor i Piteå (Norrbotten) Deltagande Det är den 8:e enkäten som genomförts med elever i f-klass, åk 4 och 7 i grundskolan och åk1 på gymnasiet. Svarsfrekvensen

Läs mer

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar

Luleåbornas hälsa. Fakta, trender, utmaningar Luleåbornas hälsa Fakta, trender, utmaningar Inledning Den här foldern beskriver de viktigaste resultaten från två stora hälsoenkäter där många luleåbor deltagit. Hälsa på lika villkor? är en nationell

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 Illustration av Matilda Damlin, 7c Bengtsgården SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I BENGTSFORS, 2008 RESULTAT FRÅN LUPP UNDERSÖKNINGEN UNDERSÖKNINGEN GÄLLANDE UNGDOMARI ÅRSKURS 8 SAMT ÅRSKURS 2 PÅ GYMNASIET Förord

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012 Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett

Läs mer

Hälsan i Sala kommun 2014

Hälsan i Sala kommun 2014 Bilaga RS 2014/247/1 l (7) 20 14-11-14 INFORMATION KOMMUNSTYRELSENS FÖRVALTNING Perskog Kommunstyrelsen Ink. 2014-12- O B Hälsan i kommun 2014 Kompetenscentrum för Hälsa drivs av Landstinget med uppdrag

Läs mer

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga KYSELYLOMAKE: FSD2643 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2010-2011: YLÄLUOKAT 7-9 QUESTIONNAIRE: FSD2643 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2009-2010: LOWER SECON- DARY SCHOOL, GRADES 7-9 Tämä kyselylomake on osa yllä

Läs mer

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg?

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg? HÄLSA I SKOLAN 2004 Stakes PB 220, 00531 HELSINGFORS Specialforskare Minna Räsänen Hej! Med hjälp av detta frågeformulär insamlas data om skoltrivsel, skolornas och läroanstalternas arbetsförhållanden

Läs mer

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län

Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Årskurs 5 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna 5,

Läs mer

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006

Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN. Läsåret 2005-2006 Barn och ungdomars hälsa och levnadsvanor LULEÅ KOMMUN Läsåret 5-6 Innehåll sidan Inledning 3 Sammanfattning 4 Vi som var med 6 Kost, fysisk aktivitet och BMI 7 Matvanor 8 Fysisk aktivitet i skolan och

Läs mer

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET

HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET HÄLSOFRÅGOR TILL DIG SOM GÅR I GYMNASIET I den här enkäten ställer vi frågor om mat och sovvanor, fysisk aktivitet och fritid, skola och arbetsmiljö, trivsel och relationer och din hälsa som sen utgör

Läs mer

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012

Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne. - Hässleholm 2012 Sammanfattning av Folkhälsorapport Barn och Unga i Skåne - Hässleholm 2012 Introduktion Våren 2012 genomfördes Folkhälsoenkäten Barn och Unga i Skåne 2012, bland skolelever i årskurs 6, årskurs 9 och gymnasiets

Läs mer

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform

MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012. All statistik i punktform MÄNNISKOR OCH HÄLSA I NACKA 2012 All statistik i punktform Innehåll 1 Mål: God livsmiljö och långsiktigt hållbar utveckling... 3 1.1 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 3 1.2 Barn och ungas uppväxtvillkor...

Läs mer

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet

SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008. årskurs 1 på gymnasiet SAMMANFATTANDE RAPPORT UNG I ESKILSTUNA, 2008 Resultat tfå från Lupp undersökningen 2008 gällande ungdomar i årskurs 7 samt årskurs 1 på gymnasiet Förord öod De flesta människors vardag påverkas av beslut

Läs mer

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI

Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI Flik Rubrik Underrubrik SVARANDE Antal som svarat på enkäten A1_ Hur mår du? Andel som svarat Mycket bra eller Bra ISOBMI BMI Andel ISOBMI_COLE BMI (Cole) Andel (endast för årskurs 9) B13_1 Ta ställning

Läs mer

Att vara ung i Hylte kommun

Att vara ung i Hylte kommun Att vara ung i Hylte kommun 2 Fritid 4 5 Skola 6 7 Inflytande 8 9 Hälsa 11 Trygghet 12 13 Arbete & framtid 14 LUPP står för lokal uppföljning av ungdomspolitiken och är en enkät som innehåller runt 8 frågor

Läs mer

Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2010

Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2010 Hälsa i skolan i yrkesläroanstalter 2010 Stakes och Folkhälsoinstitutet slogs samman den 1 januari 2009 och bildar Institutet för hälsa och välfärd. Institutet för hälsa och välfärd (THL) Enkäten Hälsa

Läs mer

Hälsa i skolan 2013. Svarsanvisningar. Hej!

Hälsa i skolan 2013. Svarsanvisningar. Hej! Hälsa i skolan 2013 Institutet för hälsa och välfärd (THL) Enkäten Hälsa i skolan PB 30 00271 Helsingfors www.thl.fi/kouluterveyskysely Hej! I mars-april 2013 genomförs enkäten Hälsa i skolan bland eleverna

Läs mer

Det är frivilligt att svara på enkäten. Din åsikt är värdefull och därför är det viktigt att du svarar.

Det är frivilligt att svara på enkäten. Din åsikt är värdefull och därför är det viktigt att du svarar. Hälsa i skolan 2015 Hej! Elever i årskurs 8 och 9 i grundskolan deltar i enkäten Hälsa i skolan. Genom att besvara frågorna har du möjlighet att uttrycka din om frågor som gäller hälsa, välbefinnande och

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Gymnasieskolans år 2. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Gymnasieskolans år 2 2015 Ambjörn Thunberg 1 2 Börjar din tonåring gymnasiet? Prata med din tonåring om alkohol Syftet med drogvaneundersökningen är att

Läs mer

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander

HÄLSOSAMTALET I SKOLAN. Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 2013-2014. Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander HÄLSOSAMTALET I SKOLAN Hälsoläget i grund- och gymnasieskola Läsåret 213-214 Johannes Dock Hans-Åke Söderberg Christina Norlander % Hälsoläget i grund- och gymnasieskolan i Kramfors Läsåret (Lå) 13-14

Läs mer

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg?

Exempel: Om ditt medeltal är 7,2 svarar du så här på nedanstående fråga: 10. Vilket var ditt medeltal (alla ämnen) på senaste betyg? HÄLSA I SKOLAN 2003 Stakes PB 220, 00531 HELSINGFORS Forskningsprofessor Matti Rimpelä Hej! Med hjälp av detta frågeformulär insamlas data om skoltrivsel, skolornas och läroanstalternas arbetsförhållanden

Läs mer

Liv & Hälsa ung för alla

Liv & Hälsa ung för alla Liv & Hälsa ung för alla Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos elever i särskolan Metod- och resultatrapport från länsövergripande pilotstudie våren 2014. Kort version med diskussionsfrågor Inledning

Läs mer

Personligt 2010 Piteå

Personligt 2010 Piteå Personligt 2010 Piteå En undersökning bland eleverna i skolår 7, 9 i grundskolan samt skolår 2 i gymnasieskolan December 2010 Carina Ingesson Ing-Marie Hellström Anna Lena Pogulis Innehållsförteckning

Läs mer

Global Youth Tobacco Survey (GYTS)

Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Global Youth Tobacco Survey (GYTS) Resultat av enkäten som genomfördes hösten 2012 31.1.2014 www.thl.fi/gyts 1 Bakgrund GYTS-studien utreder 13 15-åriga skolelevers attityder, kunskap och erfarenheter

Läs mer

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2

Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Barn- och ungdomsenkät i Kronobergs län Gymnasiet åk 2 Hur mår du? Anledningen till att vi gör den här undersökningen är att vi vill få kunskap om ungas hälsa och levnadsvanor. Alla elever i årskurserna

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2010/2011 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Rapport för läsåret 21/211 Annika Nordstrand Sekretariatet www.nll.se/folkhalsa Innehåll sidan Sammanfattning 4 Bästa möjliga hälsa 4 En god utbildning 5 Delaktighet

Läs mer

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 1(18) Barn-ULF 2015-05-26 Definition av indikatorer i Barn-ULF 2014 Innehåll: Barn 10-18 år... 2 Barns arbetsmiljö och inflytande i skolan... 2 Barns ekonomi och materiella resurser... 4 Barns fritid och

Läs mer

FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset

FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2559 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: toisen asteen oppilaitokset Kyselylomaketta hyödyntävien

Läs mer

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014

Tillsammans kan vi göra skillnad! Folkhälsorapport Blekinge 2014 Tillsammans kan vi göra skillnad! 1 Folkhälsorapport Blekinge 2014 Hälsans bestämningsfaktorer 2 3 Hälsoundersökningen Hälsa på lika villkor Genomförs årligen i åldersgruppen 16-84 år Syftar till att visa

Läs mer

Fokus på utländsk bakgrund

Fokus på utländsk bakgrund Fokus på utländsk bakgrund Fokusrapport Innehållsförteckning Bakgrund... 2 Metod och genomförande... 2 Livsvillkor, levnadsvanor och hälsa... 2 Livsvillkor... 3 Familjeförhållanden... 3 I hemmet... 5 I

Läs mer

Hälsa i skolan i gymnasier 2015

Hälsa i skolan i gymnasier 2015 Hälsa i skolan i gymnasier 2015 Hej! Du är på väg att delta i enkäten Hälsa i skolan. Genom att besvara frågorna har du möjlighet att uttrycka din om frågor som gäller hälsa, välbefinnande och studier.

Läs mer

Hälsa på lika villkor? År 2010

Hälsa på lika villkor? År 2010 TABELLER Hälsa på lika villkor? År 2010 Norrbotten Innehållsförteckning: Om undersökningen... 2 FYSISK HÄLSA... 2 Självrapporterat hälsotillstånd... 2 Kroppsliga hälsobesvär... 3 Värk i rörelseorganen...

Läs mer

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert

Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert 12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för

Läs mer

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006

Sammanfattning av UNG I MORA. LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av UNG I MORA LUPP-undersökning i Mora kommun år 2006 Sammanfattning av Sonja Persson Mora kommun December 2007 Innehållsförteckning Förord 2 Kön, familj och boende 3 Fritid 3 Internationella

Läs mer

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP

SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP UNGDOMSENKÄTEN LUPP SKOLÅR 7 9 1 X SKOLÅR 7 9 UNGDOMSENKÄTEN LUPP Årtal (skriv hela årtalet t.ex. 2010) 2 0 1 0 FRÅGOR OM: FRITID SKOLA POLITIK INFLYTANDE TRYGGHET HÄLSA ARBETE FRAMTID 2 UNGDOMSENKÄTEN

Läs mer

Norrtälje kommun, Gymnasiet

Norrtälje kommun, Gymnasiet 10 9 8 7 6 5 4 3 Röker du? Norrtälje kommun, Gymnasiet Nej, har aldrig rökt Nej, har bara prövat Nej, har slutat Ja, när jag blir bjuden Ja, 1-5 cigaretter per dag Ja, mer än fem cigaretter per dag Pojkar

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7 och åk 9) hälsa, drog- och levnadsvanor i Mullsjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning Ungdomarna har svarat att de mår

Läs mer

X Unga vuxna 19-25 år

X Unga vuxna 19-25 år X Unga vuxna 19-25 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF11 Ungdomsenkäten LUPP Ålder 19-25 Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur

Läs mer

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3

REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 REPETITIONSFRÅGOR FÖR HÄLSOKUNSKAP TILL KURSERNA HÄ1, HÄ2 OCH HÄ3 ARBETS- OCH FUNKTIONSFÖRMÅGA 1) I vissa företag belönas arbetstagare som motionerar regelbundet. Begrunda är det är rätt att belöna dessa

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön

Om mig 2014. Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig 2014 Snabbrapport för grundskolans år 8 per kön Om mig är en webbaserad enkät om ungdomars hälsa och livsstil som genomfördes för första gången under hösten 2014. Enkäten är ett samarbete mellan

Läs mer

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014

Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Ung livsstil i Täby Idrott/motion och hälsa Kultur- och fritidsnämnden den 23 april 2014 Av Ulf Blomdahl. E-post: ulf.blomdahl@telia.com tel. 070/ 665 11 21 Stig Elofsson. E-post: stig.elofsson@socarb.su.se

Läs mer

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011

Ungdomars hälsa och drogvanor 2011 Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Undersökning i Gullspång, Mariestad och Töreboda Anita Boij Rapport 12:1 A. BOIJ AB Idé- och produktutveckling Ungdomars hälsa och drogvanor 11 Rapport 12:1 ISBN 978-91-979424-6-1

Läs mer

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008

Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 2008 Rapport 9 Alkohol- och drogvanor bland Nackas unga resultat/utdrag från Ungdomsenkäten 8 Hållbar utveckling Bakgrund Nacka kommun har vid tre tillfällen (3, och 7) genomfört en lokal drogvaneundersökning.

Läs mer

Unga 14. Hur mår ungdomarna?

Unga 14. Hur mår ungdomarna? Unga 14 Hur mår ungdomarna? Innehåll Bakgrund... 3 Resultat, UNGA 14... 5 Delaktighet och inflytande... 5 Ekonomiska och sociala förutsättningar... 9 Barns och ungas uppväxtvillkor... 12 Hälsa i skolan...

Läs mer

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008

Resultat i korta drag från. Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Resultat i korta drag från Undersökning om ungdomars relation till alkohol, narkotikaoch tobaksvanor i Lilla Edets kommun, 2008 Januari 2009 Undersökningen är genomförd av Splitvision Research på uppdrag

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22

Folkhälsoenkät Ung 2011. Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 2012-02-22 Folkhälsoenkät Ung 11 Resultat och tabeller Arbetsmaterial - 12-2-22 1 Innehållsförteckning Resultat... 5 Hälsa och läkemedel... 5 Tobak... 12 Alkohol... 19 Narkotika... 27 Dopning och sniffning... 29

Läs mer

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad

LUNK 2014. Lunds ungdomsenkät. Resultat och slutsatser. Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad LUNK 2014 Lunds ungdomsenkät Resultat och slutsatser Anja Ritzau Olle Nessow Barn- och skolförvaltning Lunds stad Inger Aldrin Barn- och skolförvaltning Lund Öster Tor Ohlsson Anna Sigurgeirsdóttir Kultur-

Läs mer

KYSELYLOMAKE: FSD2859 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2012-2013: HENKILÖKUNTA QUESTIONNAIRE: FSD2859 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2012-2013: PERSONNEL

KYSELYLOMAKE: FSD2859 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2012-2013: HENKILÖKUNTA QUESTIONNAIRE: FSD2859 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2012-2013: PERSONNEL KYSELYLOMAKE: FSD2859 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2012-2013: HENKILÖKUNTA QUESTIONNAIRE: FSD2859 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2012-2013: PERSONNEL Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua Yhteiskuntatieteelliseen

Läs mer

FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6

FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6 KYSELYLOMAKE Tämä kyselylomake on osa Yhteiskuntatieteelliseen tietoarkistoon arkistoitua tutkimusaineistoa FSD2557 Koulun hyvinvointiprofiili 2009-2010: alaluokat 4-6 Kyselylomaketta hyödyntävien tulee

Läs mer

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet

Dnr Id. Kultur och fritidsförvaltningen Folkhälsa och ungdomsfrågor. Drogvaneundersökning 2015. Gymnasiet Dnr Id Folkhälsa och ungdomsfrågor Drogvaneundersökning 21 Gymnasiet Drogvaneundersökning 21, gymnasiet Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 BAKGRUND... 4 DEL I: TOBAK... DEL II:

Läs mer

LUPP om Trygghet och hälsa

LUPP om Trygghet och hälsa LUPP om Trygghet och hälsa LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö

Folkhälsoenkät Ung 2013. En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Folkhälsoenkät Ung 2013 En enkätundersökning av elevers (åk 7-9 och gy 2) hälsa, drog- och levnadsvanor i Eksjö Joakim Widén Statistiker Mars 2014 Resultatsammanfattning: Ungdomarna har svarat att de

Läs mer

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013

Beslut - enkätundersökningen LUPP 2013 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2014-03-31 Dnr: 2013/103-UAN-010 Daniel Berr - bh114 E-post: daniel.berr@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden Beslut -

Läs mer

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium

Drogvaneundersökning. Vimmerby Gymnasium Drogvaneundersökning Vimmerby Gymnasium 29 Sammanfattning, drogvaneundersökning år två på gymnasiet Vimmerby kommun 29. Drogvaneundersökningen genomförs vartannat år i årskurs åtta och vartannat år i årskurs

Läs mer

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004

Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Alkoholkonsumtion bland flickor i Kalmar 2004 Källa: TEMO-undersökning 2003 och 2004 Andel flickor i åk 2 på gymnasiet som blir eller inte blir bjudna på alkohol av sina föräldrar i Kalmar och i de 11

Läs mer

i Täby tobak cannabis & alkohol

i Täby tobak cannabis & alkohol Elever i Täby SVARAR PÅ FRÅGOR om tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor eller går i skola i Täby.

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet

Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i Gymnasiet Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska.

Läs mer

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga

Detta frågeformulär utgör en del av den ovannämda datamängden, arkiverad på Finlands samhällsvetenskapliga KYSELYLOMAKE: FSD2856 KOULUN HYVINVOINTIPROFIILI 2012-2013: ALALUOKAT 4-6 QUESTIONNAIRE: FSD2856 SCHOOL WELL-BEING PROFILE 2012-2013: PRIMARY SCHOOL, GRADES 4-6 Tämä kyselylomake on osa yllä mainittua

Läs mer

LUPP med fokus Osbeck

LUPP med fokus Osbeck LUPP med fokus Osbeck LUPP Lokal uppföljning av ungdomspolitiken i Laholms kommun 2012 Ungdomar i årskurs 8 och Årskurs 2 på gymnasiet www.laholm.se Vad är LUPP för något? Laholms kommun har för första

Läs mer

Bekanta dig väl med formuläret. Besvarandet är frivilligt. Skriv inte ditt namn på formuläret.

Bekanta dig väl med formuläret. Besvarandet är frivilligt. Skriv inte ditt namn på formuläret. HÄLSA I SKOLAN 2000 Institutionen för hälsovetenskaper vid Jyväskylä universitet Institutionen för hälsovetenskap vid Tammerfors universitet Stakes PB 220, 00531 HELSINGFORS Forskningsprofessor Matti Rimpelä

Läs mer

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg

Enkätundersökning. Ungdomars användning av droger. Grundskolan år 8. Ambjörn Thunberg Enkätundersökning Ungdomars användning av droger Grundskolan år 8 2014 Ambjörn Thunberg 1 Tänk om fler föräldrar hjälptes åt att sätta gemensamma gränser kring tobak och alkohol. Syftet med drogvaneundersökningen

Läs mer

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun

ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan

Läs mer

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol

ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR. tobak cannabis & alkohol ELEVER I TÄBY SVARAR PÅ FRÅGOR OM tobak cannabis & alkohol Foto: Anne Dillner/Scandinav bildbyrå Inte skulle väl mitt barn...? Troligtvis inte! Du har fått den här broschyren för att ditt barn bor i Täby.

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Att vara ung i Ystads kommun

Att vara ung i Ystads kommun 212 Att vara ung i Ystads kommun Lupprapport Lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 211 i Ystads kommun åk 8 212-1-18 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sammanfattning 2 Inledning 4 Metod 5 Fritid 6 Skola

Läs mer

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne

Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Psykisk ohälsa bland Barn, Unga och Unga vuxna i Skåne Omslagsbild: Maria Fridh Denna rapport är sammanställd av: Epidemiologisk bevakning och analys Enheten för Folkhälsa och social hållbarhet Clinical

Läs mer

Alkohol Narkotika Doping Tobak

Alkohol Narkotika Doping Tobak Alkohol Narkotika Doping Tobak Undersökning 11 i kommunens 7 9-skolor samt i gymnasiet årskurs 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (BBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan (SGG)

Läs mer

Mår bra eller mycket bra

Mår bra eller mycket bra TRELLEBORG KOMMUN 1 Mår bra eller mycket bra 95 9 85 8 75 7 1 9 8 7 6 5 4 3 1 Är mycket frisk Trbg Riket Psykiska besvär mer än en gång i veckan Svårt att somna Ängslig/orolig Irriterad/dåligt humör Känt

Läs mer

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län

Barns och ung- domars hälsa i Kronobergs län Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Att börja med Har du någon gång haft hög feber, ont i magen eller huvudvärk? Såklart du har, det har nästan alla. Då vet du hur trist det är att missa den där

Läs mer

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!!

!!!!!!!!!!Välkommen!!!!!!!!!till!!!!!!!!!!!Svenska!samskolan!!!!!!!!i!!!!!!!!!!!Tammerfors!! Välkommen till Svenskasamskolan i Tammerfors 1 Välkommentillskolanihöst Attbörjaskolanärenstorhändelsebådeförbarnetochförfamiljen.Enspännandeochnytidbörjar.Imånga familjerfunderarmanombarnetkanalltdetsomkrävsavenlitenskolelev.grundskolanharändratmycketpå

Läs mer

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten

Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten NLL-2013-10 Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Rapport för läsåret 2012/2013 Folkhälsocentrum Författare: Åsa Rosendahl 2 Innehåll Sammanfattning... 5 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Syfte... 7

Läs mer

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8.

Bakgrund 2. Syfte 2. Metod 2. Alkohol 3-4. Narkotika 4-5. Tobak 6-7. Hälsofrämjande miljöer 7-8. Trivsel, frånvaro och psykisk hälsa 8. AN D T Rapport 215 Jenny Andersson ANDT Strateg, Karlshamns kommun 17 augusti 215 Innehållsförteckning Bakgrund 2 Syfte 2 Metod 2 Resultat Alkohol 3-4 Narkotika 4-5 Tobak 6-7 Hälsofrämjande miljöer 7-8

Läs mer

UNG I ESLOV. Lupp 2009

UNG I ESLOV. Lupp 2009 UNG I ESLOV Lupp 09 Fritid 4 Skola 7 Politik & inflytande 11 Hälsa & trygghet 17 UNG I ESLÖV - LUPP 09 Ansvarig utgivare: Peter Juterot Tel: 0413-62656 E-post: peter.juterot@eslov.se Arbete 24 Framtid

Läs mer

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig

SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig SATSA PÅ HÄLSAN - det lönar sig Kom med och ge din insats för ett friskare liv för dig själv, dina närmaste och hela din kommun Hälsan hör till de viktigaste värdena i människans liv och har en avgörande

Läs mer

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2

Alkohol Narkotika Dopning Tobak. Undersökning 2013 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 ANDT Alkohol Narkotika Dopning Tobak Undersökning 13 i Jönköpings kommuns 7 9-skolor samt i gymnasiets år 2 Rapport från Beredningsgruppen för barn och ungdom (SBU) och samverkansgruppen för gymnasieskolan

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport år 8 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=479) (N=410) Djäkneparksskolan

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsberedningarna

Hälso- och sjukvårdsberedningarna Hälso- och sjukvårdsberedningarna Syd, nord, öst och mitt Beredningarna består av fritidspolitiker från hela länet. Alla partier i landstingsfullmäktige är representerade (utom SD). Politikerna samlar

Läs mer

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014

Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 Kvalitetsutvecklare Caroline Andersson 2014-10-14 Dnr: 14-216-600 Redovisning barn- och utbildningsnämndens elev- och föräldraenkäter våren 2014 2 Allmän information om enkätundersökningen I syfte att

Läs mer

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät

LUPP 2009. - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät - Lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsstyrelsens kommunala ungdomsenkät Syfte Bild av ungdomars levnadsvillkor i Karlskrona Hur förhåller sig Karlskrona kommuns satsningar - till de nationella

Läs mer

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet

Att vara ung i. Bengtsfors. LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken. Ungdomsenkät 2011 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Att vara ung i Bengtsfors LUPP - lokal uppföljning av ungdomspolitiken Ungdomsenkät 11 i Bengtsfors år 8 grundskolan år 2 gymnasiet Innehåll 4 Fritid 8 Skola 12 Inflytande 16 Hälsa och trygghet Framtid

Läs mer

Stanna upp en stund!

Stanna upp en stund! Hälsopolitiska enheten Rapport nr 5 Stanna upp en stund! Befolkningsenkäten 1993-94 Östersund 1995-11-27 James Winoy INNEHÅLL Avsikten med undersökningen Enkätens innehåll Hur svarade man Behov av förändrade

Läs mer

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29

Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP HJTF29 X Unga 16-19 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 5 HJTF29 Ungdomsenkäten Lupp Unga 16-19 år Till dig som ska fylla i enkäten Den här enkätundersökningen genomförs för att din NN ska få bättre kunskap om hur unga

Läs mer

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster

LUNK. Lunds ungdomsenkät 2015. Resultat och slutsatser. Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster LUNK Lunds ungdomsenkät 2015 Resultat och slutsatser 1 Inger Aldrin barn- och skolförvaltning Lund Öster Emma Möller barn- och skolförvaltning Lunds stad Maria Olsson utbildningsförvaltningen INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken

LUPP 2010. Lokal uppföljning av ungdomspolitiken LUPP 2010 Lokal uppföljning av ungdomspolitiken INNEHÅLLSFÖRTECKNING INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 1 INLEDNING...3 BAKGRUND... 4 Boende... 4 Sysselsättning... 5 FRITID... 5 Tid för fritid... 5 Intressanta saker

Läs mer

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data.

Om mig 2014. Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun. Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Om mig 2014 Snabbrapport gymnasiet åk 2 Norrköpings kommun Detta är en automatiserad rapport baserad på ogranskad data. Rapporten innehåller resultat för grupper om minst fem elever. 1. Skola: (N=547)

Läs mer

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an

Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Namn: Klass: Mejladress: Mobilnr: Datum: Min hälsa Frågor till dig som går i 7:an Hej! I det här häftet finns frågor som förberedelse inför det hälsosamtal du kommer att ha med din skolsköterska. De flesta

Läs mer

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet

Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet Välkommen till enkäten här följer först frågor om din livskvalitet När du besvarar frågorna om livskvalitet och psykisk hälsa nedan är det du själv som bedömer dina egenskaper. Du kan alltså varken svara

Läs mer

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN

LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN RESULTAT AV LUPP UNDERSÖKNINGEN I NÄSSJÖ 2014 LUPP 2014 Nässjö Kommun POPULÄRVERSION LOKAL UPPFÖLJNING AV UNGDOMSPOLITIKEN Titel: Författare: Uppdragsgivare: Lokal uppföljning av ungdomspolitiken: Populärversion

Läs mer

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3

X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP YR5U3 X Unga 13-16 år UNGDOMSENKÄTEN LUPP 2 0 1 3 YR5U3 Ungdomsenkäten LUPP Unga 13-16 år Till dig som ska fylla i enkäten I den här enkäten ställs frågor om boende, inflytande, arbete, hälsa, trygghet med mera.

Läs mer