BODEN. Sammanfattning av lokala utredningar av Framtidens Travsport

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BODEN. Sammanfattning av lokala utredningar av Framtidens Travsport"

Transkript

1 BODEN Denna rapport sammanfattar travsällskapens lokala utredningar och utgör ett av flera underlag för beslut om framtida struktur av Åretrunt- & Säsongsbanor i Sverige. Stockholm, november

2 Innehållsförteckning Sid Kort om utredningen Framtidens Travsport 3 Uppdragsbeskrivning - Lokala djupanalyser av landets travsällskap 4 Projektplan och förutsättningar för travsällskapens utredningar 5 Förslag till centrala åtgärder 6 Sammanfattning av travsällskapens rapporter Boden 7-12 Skellefteå Lycksele Umeå Hoting Solänget Östersund Oviken Dannero Bergsåker Hagmyren Bollnäs Rättvik Romme Gävle Lindesberg Solvalla Eskilstuna Örebro Hagfors Färjestad Arvika Årjäng Åmål Axevalla Mantorp Visby Vaggeryd Åby Halmstad Kalmar Tingsryd Karlshamn Jägersro Stockholm, november

3 Kort om utredningen Framtidens Travsport ATG och STC tillsatte efter beslut i oktober månad 2006, en utredning som antog namnet Framtidens Travsport. I utredningen som presenterades i maj 2007 lämnades en utförlig redogörelse om bakgrunden till travsportens problem och dess konsekvenser om inga radikala åtgärder omgående vidtas. Utredningen presenterar förslag och motiv till kortsiktiga och långsiktiga åtgärder. Hela rapporten, liksom en kortversion av denna, kan laddas ned från webbsidan: Styrelserna för ATG och STC har ställt sig bakom den analys och de slutsatser som dras liksom merparten av de förslag till åtgärder som utredarna presenterat. STC:s styrelse fattade hösten 2007 beslut om att i projektform under år 2008 genomföra fem detaljerade utredningar omfattande nedanstående områden. Grundbelopp och fördelning i framtiden Projektet skall ta fram förslag om fördelningen av grundbelopp och framtida premiesystem. Frågeställningarna är bland annat: vad vi vill uppnå med grundbelopp och premier? Hur skall de verka drivande för en stark utveckling, hur kan de skapa incitament? Shared Service Center (SSC) Syftet är att samordna ekonomi- och personaladministrativa stödfunktioner för att både uppnå besparingseffekter och kvalitetsvinster. Ett SSC föreslås också samordna inköpsfunktioner för el, försäkringar, olja, telefoni, konsulter, marknadsföring osv. Gemensamt sportsekretariat Projektet skall ta fram förslag på uppgifter för ett gemensamt sportsekretariat. En viktig del i detta är att vi har möjlighet att övergå till internetanmälan. Det innebär att anmälningshanteringen blir central. Detta kommer att ge besparingar i tid på sällskapen och samtidigt bli billigare för hästägarna. Tävlingsstrukturen Utgångspunkten är att införa en ny tävlingsstruktur som en tvåstegsraket. Under 2008 använder vi ett nytt tävlingsschema som innebär att cirka 70 tävlingstillfällen tas bort, men att ungefär samma antal lopp körs 2008 som i år. Tävlingsveckan kommer att omfatta betydligt fler saxade tävlingsdagar i Live-miljö än tidigare. Detta skall sedan länkas samman i den nya bankategoriseringen året runt- och säsongsbanetävlande. Alla banor skall ges möjlighet att kvalificera sig/berätta om sina framtidsplaner innan det bestäms hur man ska klassificeras. Året runt- och säsongsbanor Projektet skall ge landets travsällskap möjlighet att redogöra för sina ambitioner med sin bana, visioner, handlingsplaner, budget etc. och skapa underlag för framtida bankategorisering. STC:s styrelse kommer senare att prioritera och sätta tider på andra vilande delar av Framtidens Travsports alla förslag. Detta gäller bland annat organisationsfrågorna. Stockholm, november

4 Uppdragsbeskrivning - Lokala djupanalyser av landets travsällskap Styrelsen för STC har med stöd av ATG, i december 2007,fattat beslut om att avsätta resurser för att under år 2008 biträda sällskapen med nödvändigt stöd för att: Sällskapen och dess intressenter kring samliga banor i ordnade former och med eget djupt engagemang skall utreda alla förutsättningar för den egna banans långsiktiga överlevnad. Det finns ingen patentlösning som kan appliceras på alla banor. Lösningarna kommer istället att framträda i öppen dager när intressenterna kring varje enskild bana har genomfört en djupanalys av banans förutsättningar, problem, hot och möjligheter. En analys som måste blicka utanför dagens struktur och inventera alla möjligheter inom och utom travet som på ett positivt sätt kan förbättra ekonomin för banan och/eller dess intressenter och bidrar till sportens utveckling. Det gäller såväl samdrift och optimerat spelupplägg med andra banor i närområdet som samverkan med andra aktörer inom privat och offentlig verksamhet. Samtliga travsällskap rekommenderas därför att med utgångspunkt från rapporten Framtidens Travsport och med stöd av ATG och STC, genomföra en djupanalys under år 2008 för att utreda alla förutsättningar och ta fram handlingsplaner för den egna banans långsiktiga överlevnad. Travsällskapens lokala utredningar utgör ett av flera underlag inför förestående beslut om en framtida struktur av Åretrunt- & Säsongsbanor i Sverige. Med bred förankring skall därefter nödvändiga beslut kunna fattas om strukturella och andra åtgärder på lokal och central nivå under år Anläggningar för Framtidens Travsport Hästägare och övriga intressenter Djupanalys av varje banas förutsättningar, problem, hot och möjligheter utförd av de enskilda bansällskapen i samverkan med lokala 2008 aktörer inom privat och Stödgrupp offentlig verksamhet ATG STC Djupanalyser & konkreta åtgärdsförslag = Underlag för beslut om strukturella åtgärder för en långsiktig Svensk Travsport i balans Januari Stockholm, november

5 Projektplan och förutsättningar för travsällskapens utredningar Start av de lokala utredningarna initierades i januari 2008 genom att Ulf Hörnberg, GS för STC, Remy Nilsson VD för ATG tillsammans med projektledarna Kjell Eriksson från STC och Lars Aspling, Aspling Konsult AB besökte 8 platser i landet för att presenterade en kortversion av rapporten och informerade om situationen för svensk travsport. Sällskapen hade till dessa sammankomster bjudit in en bred krets av lokala intressenter kring respektive bana som uppmanades medverka i de lokala utredningsarbeten som skulle utföras vid respektive sällskap under året. En kortversion av rapporten Framtidens Travsport lämnades ut samt distribuerades i drygt exemplar till samtliga ägare av travhästar i Sverige. Mellan den 1 februari 15 mars besökte utredarna samtliga landets 34 travsällskap och träffade ca 200 representanter och deltagare från de lokala projektgrupperna. Förslag till mallar och arbetsmetoder för utredningsarbetet presenterades som skall innefatta ett historikavsnitt, en nulägesbeskrivning samt ett framtidsinriktat avsnitt. Sällskapen uppmanades att skriva sina rapporter med inriktning på deras viktiga målgrupp av lokala representanter som på olika sätt och i olika former behöver engageras för att medverka till och stärka förutsättningar för banans långsiktiga överlevnad. Totalt har ca 500 personer medverkat i sällskapens utredningar. Övergripande tidsplan för utredningar om Framtidens Travsport Lokala utredningar för Åretrunt- & Säsongsbanor Informationsmöten Historisk och Nulägesbeskrivning SWOT med externa parter om banans framtidsförutsättningar Förankring & komplettering Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti Sept. Oktober November December Januari 2009 Central utredning Shared Service Center Central utredning Nationellt Sportsekretariat Central utredning Nytt fördelningssystem Utvärdering av utredningsresultaten Central utredning Ny organisation Förslag till strukturella åtgärder för travsportens långsiktiga överlevnad Informationsmöten Februari 2008 Lars Aspling, Aspling Konsult AB Tre centrala utredningar, - varav den som avser ett nytt fördelningssystem har en avgörande betydelse för samtliga travsällskap - skulle enligt projektplanen presenteras i maj månad för att ge sällskapen ingångsvärden och förutsättningar för de lokala utredningarnas framtidsinriktade avsnitt. Sällskapen har i oktober månad presenterat sina rapporter av de lokala utredningarna men har i dessa inte kunnat beakta nya förutsättningar som förväntas gälla framöver då de centrala utredningarna ännu inte har presenterats. Detta bör observeras vid genomläsning av rapporten. Stockholm, november

6 Förslag till centrala åtgärder Vid möten för Utökad samverkan mellan travbanorna i enlighet med direktiven till de lokala utredningarna har representanter för berörda travsällskap i Mellansverige och Norrland gemensamt ställt sig bakom följande förslag. 1. Förutsatt att tillräckligt hästunderlag finns, bör ett eftermiddagstrav arrangeras för samtliga vardagar under sommarperioden omfattande 7 veckor (V26 V32). Sommarperioden kommer då att omfatta följande tävlingar: Lunch V4 Som idag, men med start klockan V65 (DD) Som idag E.m. V5 med Sommardubbel Nytt mellan klockan Sen sax (V5) Som idag, men start & slut Ett nytt frikortsystem införs fr.o.m. år 2010 byggt på följande grunder. a) Inom ramen för sällskapets eget ansvar för sin ekonomi fattar respektive sällskap beslut om och utfärdar medlemskort/frikort som gäller till den egna banan. Därutöver kan sällskapen fatta beslut om att t.ex. ungdomar under 18 år äger fri entré vid den egna banan. b) Frikort utfärdade av ATG eller STC skall vara i form av kort med magnetremsa/microchip eller motsvarande som identifierar kortinnehavaren och som kan avläsas i kortläsare vid banan. c) För i kortläsare vid en bana registrerade inträde via frikort utfärdade av STC eller ATG gottskrivs banan entréintäkter i STC:s avräkningssystem samtidigt som ATG, STC eller hästägare (ansluten till annan bana) debiteras. 3. ATG får fr.o.m. år 2010 ta över ansvaret för totokassorna vid banorna och vidareutvecklar dagens manuella lösningar med ny och effektivare teknik för att minska kostnaderna och samtidigt promota högre/bättre spel vid banorna genom anlitande av personal som utbildats för detta eller har sådan kompetens. 4. STC uppdras att se över de delar av reglementena som påverkar antalet funktionärer vid olika tävlingar vid banorna för att tillvarata dagens teknik så att antalet funktionärer kan reduceras vid tävlingar. 5. STC uppdras att utforma ramavtal för funktionärer vid banorna som sedan används av alla sällskap. Avtalade arvoden mellan det enskilda sällskapet och dess funktionärer kan läggas som bilaga till ramavtalet. Enskilda sällskap har därutöver lämnat förslag till centrala åtgärder vilka framgår av sammanfattningarna. Stockholm, november

7 BODEN Projektorganisation och involverade parter i utredningen En ledningsgrupp har tillsammans med projektledaren koordinerat det operativa arbetet. Ledningsgruppen har bestått av Sven Granström sportchef vid Peabtravet, Per-Ulf Sandström, näringslivschef Bodens Kommun, Sven-Olav Nilsson, vice ordförande i Norrbottens Travsällskap samt Helena Zimmer, projektledare Hushållningssällskapet Rådgivning Nord AB. Handlingsplanen har utarbetats i nära samverkan med styrelse och övriga aktörer som tränare, hästägare och basorganisationer samt förankrats med externa intressenter; företagare, finansiärer, besöksnäring och politiker. Arbetet har kontinuerligt stämts av med övriga banor i regionen. Resultatet är en framtidsinriktad handlingsplan som är djupt förankrad i travsporten i norra Sverige. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad I Norrbottens län finns starka traditioner kopplade till verksamheter med häst. Föreningsverksamheten med hästar är bred och täcker alla olika inriktningar inom trav-, rid-, islands-, och brukshästverksamhet liksom avel. I länet beräknas det finnas uppemot hästar. Det har gått bra för Norrbotten under senare år. Investeringar i mångmiljardklassen har genomförts och framtidstron är stark. Inom travsporten avspeglas tillväxt i näringslivet och en optimistisk tro på framtiden i fler hästägare, ökad kvalité i hästmaterialet och mer sponsormedel. Den positiva utvecklingen av travbanan och travsporten i regionen och främst i Boden är ett resultat av många års nära samverkan mellan offentliga, privata och ideella intressen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Vid Peabtravet fanns totalt 790 hästar i träning år Ytterligare 729 hästar tränas i närregionen i norra Finland och ytterligare hästar i norra Norge. Antalet hästar i A- träning har fördubblats under senaste 10-års period och uppgår till 237 hästar år 2007 dessutom finns 553 hästar i B-träning vid travbanan. Ökningen visar att travintresset i regionen har såväl djup som bredd. Det pågår ett frekvent tävlingsutbyte med travbanorna i norra Norge och Finland som väsentligt ökar antalet startande tränare och hästar vid banan. Bodens kommun har haft en större ökning av besökare än länet i genomsnitt. Totala antalet gästnätter år 2007 var för Bodens kommun och för regionen inom dagpendlingsavstånd, ca 10 mil, var antalet gästnätter Den enskilt största gruppen besökare i Boden är från Norge med gästnätter per år. Norrbotten ökar kraftigt när det gäller utländska gästnätter. Antalet besökare vid Peabtravet har i stort sett varit konstant med drygt besökare per år under de senaste fem åren. Av besökarna beräknas 20 % vara betalande besökare. Stockholm, november

8 Antalet tävlingsdagar liksom antalet lopp har sedan 2003 varit i stort sett konstant. Under år 2003 arrangerades 254 lopp fördelat på 27 tävlingsdagar. I jämförelse mellan år 2003 och år 2007 anordnas fler lopp under vintersäsongen Inspelet på banan inklusive banspel har ökat med 44,5 % från 2003 till 2007 då inspel inklusive banspel uppgick till 137,5 Mkr. Ökningen av inspel beror till en del på att Peabtravet har fått fler TV-sända lopp. Under år 2007 var 19 tävlingsdagar av totalt 28 TV-sända jämfört med år 2003 då endast 9 av totalt 27 tävlingsdagar var TV-sända. SWOT-analys Styrkor Bra samverkan mellan offentliga, privata och ideella krafter Näringslivet i området är engagerade i travsportens utveckling Möjligheter till finansiering av utveckling Väl fungerande ungdomsverksamhet Kvantitativt och kvalitativt stark tränarkår Kompetent personal Stark ökning av E-licenser Möjligheter Stark travkultur i regionen Närheten till Finland och Norge Sveriges nordligaste travbana En växande besöksnäring i länet En pågående positiv utveckling av evenemangsmarknaden i kommunen Utveckling av Hästcentrum i Boden Svagheter Liten personalstyrka Renoveringsbehov i stallar och på publikplats Investeringsbehov i utveckling av anläggningen Behov att identifiera och attrahera nya målgrupper som hästägare, sponsorer och publik Hot Travets krympande andel av spelmarknaden Beroende av central tilldelning av travdagar och centrala/nationella beslut Hög medelålder på hästägare och tränare (främst B-tränare) Stockholm, november

9 Intressentmodell för Peabtravet I en intressentmodell är det möjligt att identifiera vilka aktörer som ska involveras i ett utvecklingsarbete och till vilken grad och när olika målgruppers intressen i Peabtravet diskuteras. Intressentmodell Intresse Inflytande Högt Lågt Lågt NUTEK Länsstyrelsen Längmanska företagarfonden Handeln SJ Länstrafiken Högt STC ATG Sponsorer/ Företagarna Bodens kommun Övriga hästnäringar Publik Media Spelare Övriga banor Besöksnäring Lokalisering och användning Hästverksamheten är betydelsefull för tillkomsten av attraktiva livsmiljöer och därigenom förutsättningar för människor och företag att etablera sig i kommunen. I nära anslutning till Peabtravet finns området Bränslan med fristående anläggningar för uppstallning och träning av trav- och ridhästar. Bland annat har Bodens Ridklubb sina anläggningar med stallar och ridhus här. Bodens kommun har i närheten av travbanan upplåtit mark och planlagt för boende kombinerat med stallar. Ett tiotal mindre stallar och bostadshus har uppförts, planarbete pågår för en utökning av området för s.k. hästnära boende. Boden är unikt med ett väl etablerad samverkan mellan rid- och travfolk, vilket bland annat kommer att manifesteras i en hästmässa som för första gången arrangeras på Peabtravet under en vecka i juni 2008 som avslutas med V75-dagen i Boden. Under 2007 har en bana för tävling och träning med islandshäst byggts på innerbanan. Det blir den enda banan kompletta tävlingsbanan för islandshäst inom 60 mil. Arenan som invigs den 6 juni angränsar direkt till travbanan. Visionen är att travet och arenan ska utgöra en mötesplats där trav, fotboll, hästevenemang, mässor, konferenser och konserter bidrar till utveckling av regionen. Det nya upplevelsecentrumet kommer att innefatta en upplevelsepark och ett Magic Castle. Arenan drivs i det med Bodens BK fotboll samägda Arenabolaget, där NTS är majoritetsägare. Bolaget ska sköta evenemang, drift och underhåll av multiarenan och upplevelsecentrat. Visionen täcker totalt kvadratmeter i anslutning till Peabtravet. Bananläggningen är i gott skick och bedöms av många tränare och kuskar som en av de bäst skötta i Norrland. Det finns en veterinärklinik vid banan som servar inte bara travhästar utan även rid- och brukshästar. Stockholm, november

10 Investeringsbehovet för närmaste femårsperiod delas in i tre delar: Investeringar beräknade i anläggningsinventeringen investeringar i ljusanläggning samt investering för utveckling av framtiden vid travbanan i Boden. Totalt beräknas investeringarna uppgå till 30 miljoner kronor. Hälften av investeringarna finansieras med offentlig medfinansiering genom olika fonder och program. Investeringar som förverkligar visionen om travbanan i Boden som ett centrum för travsporten på Nordkalotten, där en tävling av hög kvalité genomförs varje vecka. Övergripande målsättning Styrelsen för Norrbottens Travsällskap (NTS) har formulerat en vision för travbanan i Boden, Peabtravet, enligt följande: Peabtravet ska erbjuda en travupplevelse varje vecka De övergripande kvantitativa målen är att år 2010 uppnå 35 tävlingsdagar och att inom 5 år kunna genomföra 40 tävlingstillfällen per år. För att uppnå målen fordras insatser på flera plan. Till en del krävs insatser på ett nationellt plan, i huvudsak från ATG eller STC, bland annat när det gäller tilldelning av travdagar. Andra förutsättningar bygger på travbanans förmåga att utveckla den egna verksamheten, som exempel att engagera interna och externa intressenter i regionen för en utveckling av travsporten Intäktsförstärkningar Intäkterna från ATG utgör i nuläget drygt 70 % av banans intäkter. Intäkterna från sponsorer i absoluta tal har ökat med dryga 50 % från 2003 och var sek år Ökade sponsorintäkter visar att företagen i regionen anser att travbanan har en viktig funktion att fylla och har betydelse för tillväxt och utvecklingen av näringslivet i området. Hyresintäkter är en annan viktig inkomstkälla. Omsättningen ska öka i samma takt som antalet travdagar ökar. Det innebär närmare en fördubbling fram till 2013 jämfört med Det blir möjligt om grundbeloppet höjs när antalet tävlingsdagar ökar, samt att de egna intäkterna i form av bland annat sponsormedel fördubblas fram till Intäktsökningen har beräknats utifrån storleken på grundbeloppet för travbanor med motsvarande antal tävlingsdagar. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Betydelsen av samarbete mellan olika aktörer kring verksamheten vid travbanan lyfts fram som en viktig framgångsfaktor. I handlingsplanen återfinns sju olika utvecklingsområden med en eller flera tillhörande målsättningar för utveckling av Framtidens Travsport vid Peabtravet. Stockholm, november

11 För en utveckling av verksamheten fordras att organisationen utvecklas. En viktig del i att uppnå effektivitet är att sätta mål, planera och följa upp verksamheten samt avsätta nödvändiga resurser. Målen ska vara Synliga, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidsbestämda. Utvecklingen av organisation och ledning samt kompetensutveckling av medarbetare är ett arbete som bör ske integrerat i en process. Det finns behov av att skapa ett mer varierat utbud av service och upplevelser som passar hela familjen samt ett mer varierat utbud av olika travupplevelser som inte enbart handlar om travlopp inom totalisatorn. Det är viktigt att utveckla värdskapet för att nå en större publik och för att ta hand om befintliga sponsorer, publik och hästägare och attrahera nya. Med värdskap menas konsten att få människor att känna sig välkomna, upplevelsen av engagemang och att gästen känner sig viktig och betydelsefull. Sällskapet är berett att ge uppdraget till ett nationellt servicecentrum SSC om kostnaderna och uppdraget motsvarar minst den nivå som idag läggs utanför det egna sekretariatet. Förslaget om samverkan i ett NSS kan travsällskapet i Norrbotten inte ställa sig bakom. De fyra nordligaste banorna har idag en väl fungerande samverkan i sportfrågor. Vi ser inte att ett nationellt sportsekretariat kan utföra den mångfald av frågor som finns på ett bra sätt och samtidigt ta hänsyn till olika lokala strukturer. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar Breddsatsningar Antalet hästar som tävlar vid banan ska öka genom aktiviteter som sammanför intresserade köpare och säljare av hästar. Ungdomsrekrytering Ungdomstravet ska utvecklas med en ökad samverkan mellan NTS och Norrbottens Ponnytravsällskap samt med satsningar på särskilda ungdomsteman. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Stockholm, november

12 Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Genom sin placering kan banan i Boden utgöra ett nav i utvecklingen av travsporten i norra Sverige och på Nordkalotten. Det finns i norra Sverige fem banor på en yta som utgör 40 % av Sveriges yta. Peabtravet som åretruntbana är en förutsättning för att kunna uppfylla kravet om en levande travsport i hela landet. Som ett stöd i en gynnsam utveckling av travsporten i norr krävs insatser från centralt håll. Bland annat i att skapa en struktur som kan ge kontinuitet i tävlingsdagarna. Fasta travdagar skulle göra det lättare att nå publik och förenklar administration och planering för sekretariat och tränare. TV-sändningar av travloppen är av central betydelse. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november

13 SKELLEFTEÅ Projektorganisation och involverade parter i utredningen Skelleftetravets styrelse beslutade att tillsätta en extern projektledare som med hjälp av ett antal styrelsemedlemmar skulle leda utredningen. Till sin hjälp har gruppen dessutom tagit ett antal externa intressenter i de olika frågor som behandlats av utredningen. Tomas Lindström, projektledare, Claes Broberg, platschef Skelleftetravet, Kjell Lundmark, ordf. Skellefteortens Travsällskap, Hans-Olof Pettersson, vice ordf. Skellefteortens Travsällskap Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Hästen, med alla dess grenar, är en allt större och viktigare del av samhället. Hästen som yrkesredskap och fritidssysselsättning har ökat i omfattning på senare år. I Skellefteå och dess närområde finns förutom en travbana även flertalet ridklubbar, körklubbar och många privata näringsidkare som har hästen som gemensam nämnare. Skelleftetravet är präglat av en mycket stark och framgångsrik amatörtränarkår. Hästoch travintresset är stort och starkt förankrat i kommunen. Det finns en inseminationsstation för uppfödare i Ersmark. Ny toppmodern ATG-klinik invigdes i år och ligger på travbanan. Skelleftetravet är en viktig del av denna hästnäring, inte minst i PR- och turisthänseende, med många aktörer och stort genomslag i media genom TV-sända rikstävlingar under året. V75- och midsommartävlingarna är inte bara bland de mest besökta tävlingsdagarna i landet utan också två av de största sportarrangemangen i Skellefteå Kommun Sammanfattningsvis är Skelleftetravet en viktig beståndsdel i ett rikt fritidsutbud. Det bör utvecklas både för att trygga framtiden och öka intresset för hästsport i Skelleftebygden. Kan Skelleftetravet bli en samlande faktor för hästhållning skapas synergieffekter som vi tror blir framgångsrika för hela utvecklingen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Antalet aktiva B-licenser (amatörer) har minskat från 228 (år 1995) till 172 (år 2008). Antalet A-licenser har varit nästan konstant under perioden men 04 blev det en kraftig minskning till nuvarande 5. Antalet B-tränade hästar har i princip varit konstant på 350 st medan antalet A-tränade hästar har minskat i takt med att antalet A- licenser sjunkit. Antalet tävlingsdagar för år 2008 är 19 fördelat över året enligt nedan: Jan Febr. Mars April Maj Juni Juli Aug Sept. Okt Nov Dec Stockholm, november

14 1964 arrangerades midnattstrav på midsommardagen för första gången, en från början galen idé som utvecklats till en av landets mest besökta tävlingsdagar, 2007 var över 7000 åskådare på plats midsommardagen. Sportsligt har Skelleftetravet varit väldigt starka genom åren, framför allt på kallblodssidan. I sammanhanget noteras att Midsommartravet ökat sin publik på senare år och att V75 också håller ställningarna under förutsättning att dessa avgörs senast mitten av augusti. V75 i september har visat på en betydligt lägre publiksiffra. V65-dag i juli har lockat dubbelt så många besökare som övriga trav- dagar i juli. Lunchtravet har nästan samma snittpublik som icke riksspeldagar (d v s ej V65/V75), faktum är att lunchpubliken ökat något. De flesta dagar är antalet lunchgäster större än antalet platser i restaurangen. När det gäller mängden aktiva drar vi slutsatsen att minskningen av antalet travdagar som genomfördes 2003 och den debatt som följde (med utredning om ev. nedläggning av någon bana) var oerhört negativ för Skelleftetravet. Detta ledde till bristande framtidstro som gjorde att många äldre slutade i förtid, och det var under rådande omständigheter mycket svårt att nyrekrytera i tillräcklig utsträckning. Detta förstärkte en redan neråtgående trend på ett kraftfullt och mycket negativt sätt. Sportsligt hade Skelleftetränade hästar en positiv våg vid millennieskiftet men i samband med minskat antal travdagar föll också antalet framgångsrika hästar. SWOT-analys Skelleftetravet har möjligheter att locka större publikskaror under sommaren. Det har visat sig betydligt svårare under den kalla perioden. Skelleftetravet är av flera anledningar lämpat för lunchtrav. Det centrala läget, få konkurrerande verksamheter dagtid, bättre utnyttjande av dagsljus, är några förklaringar/skäl till detta. Lunchtravet har också fått ett ökat värde hos de aktiva på senare år. Lägg härtill att alla lunchtrav sänds i TV, vilket ger ökad publicitet och PR för banan och dess sponsorer. Av den anledningen anser vi att Skelleftetravet bör koncentrera sig på kvällstävlingar sommartid och då kraftsamla kring några större arrangemang, som Midsommardagen, V75 och Grand Prix-dagen. För banan är det av stor vikt ekonomiskt att ha V75 under juli/augusti istället för september. Vi noterar också att V65 dagarnas publik är betydligt högre under sommarperioden. Styrelsen har historiskt alltid utsetts bland medlemmar i Skellefteortens Travsällskap. Projektgruppen anser att ledamöter skall nomineras utifrån, med hänsyn tagen till kompetens och nätverk Det är av stor vikt att Skelleftetravet involverar fler kompetenser och öppnar upp för ett modernt styrelsearbete. Målsättningen är att bredda verksamheten med arrangemang vid sidan av själva travtävlingarna både i samband med travet, men också helt fristående arrangemang dock gärna med hästen som huvudattraktion. Stockholm, november

15 Lokalisering och användning Se ovan Övergripande målsättning Skelleftetravets vision: Skelleftetravet skall öka omsättningen med 50 procent inom fem år, göra ungdomsverksamheten till norra Sveriges bästa och bli den bana TravSverige pratar om och vill lära av. Intäktsförstärkningar Vi avser att utveckla evenemang och sponsring de närmaste åren. Fler evenemang både på och utanför tävlingarna ska genomföras för att öka intäkterna. Se även förslag till centrala åtgärder för ökade intäkter. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Anläggningen är i stort byggd under åren 52-80, några undantag är läktaren (1988), två stall (1992, 2005) samt logen (1997). Ett flertal av stallbyggnaderna och totohallen är i behov av renovering och modernisering, för att uppfylla dagens högt ställda krav. Banbelysningen är av god utformning och uppfyller dagens krav på ett fullgott sätt. Själva bankroppen är ombyggd och renoverad ett flertal gånger, senast 2007, och håller mycket hög klass. När det gäller uthyrning av stallar och nyttande av anläggningen samt anläggningsavgifter bör styrelsen ta beslut kring följande frågor: Vilka stallar skall hyras ut? Vilka avgifter skall gälla? En översyn av regelverk kring uthyrning och nyttjande Sammantaget kommer renoverings- och investeringsbehoven de närmaste fem åren att genomföras i en rimlig takt som harmonierar med visionen. När det gäller tränings/tävlingskostnader har vi kommit fram till slutsatsen att vi inte kan lägga hela den bördan på de aktiva. Vi måste finna andra vägar att (del)finansiera verksamheten. Det arbetet är påbörjat och i den vevan gör vi naturligtvis en genomgång av de hyror och avgifter vi tar idag. Vi kommer sannolikt att höja våra redan, i jämförelse med andra banor, höga avgifter till nästa år. Samtidigt anser vi att avgifternas storlek till viss del har att göra med hur många tävlingsdagar vi "får". Skulle STC anse att vi endast får tävla april-okt, tror jag att vi måste vara mycket försiktiga med avgiftshöjningar för att inte hämma utvecklingen ännu mer. Slutsats: Fler tävlingsdagar innebär möjligheter att ta ut högre avgifter och allmänt större intjäningsförmåga då sponsorintäkterna (och övriga tävlingsintäkter) sannolikt blir högre. Se även förslag till centrala åtgärder för minskade kostnader. Stockholm, november

16 Breddsatsningar Skelleftetravet är präglat av en mycket stark och framgångsrik amatörtränarkår. Hästoch travintresset är stort och starkt förankrat i kommunen. Ungdomsrekrytering Ungdomsverksamheten har haft en undanskymd verksamhet under ett antal år, men på senare år har styrelsen arbetat målmedvetet med att förbättra och öka verksamheten. Nybörjarkurser i egen regi är igång, och denna verksamhet, som vi anser ytterst viktig för nyrekryteringen, måste prioriteras i ännu högre grad de närmaste åren. Tillväxten av ungdomar intresserade av trav är god, vilket bland annat visas i ökat antal lärlingslicenser och utveckling av ponnytravet. Allt fler ungdomar tävlar och tränar med ponnytravare och antalet ponnytravlopp har stadigt ökat kommer mer än 20 ponnytravlopp att köras på Skelleftetravet. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden, Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Säsongsbana där Skelleftetravet är nischad som en lunchbana vintertid och en sommarbana med kvällstrav och större tävlingar sommartid. Skelleftetravet bör koncentrera huvuddelen av sina tävlingsdagar under sommarperioden men delvis p. g. a. sitt geografiska läge också köra lunchtrav delar av vintersäsongen. Förslagsvis har Skelleftetravet vinteruppehåll dec.- febr. med lunchtrav i slutet och början av varje säsong Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november

17 LYCKSELE Projektorganisation och involverade parter i utredningen Styrelsen för Lycksele Travsällskap under ledning av Göte Windelås. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Lyckseletravet finns i Norrlands inland och Lycksele kommun har sedan toppåret 1993 tappat ca invånare och har i dagsläget nästan exakt invånare. I kommunen och dess närhet frodas för dagen en stark optimism om att den negativa befolkningsutvecklingen kan hejdas. Orsaken är till allra största delen de guldfyndigheter, den s.k. Guldlinjen, som i branschen betraktas som de intressantaste i Europa. Hästveckan är naturligtvis det i särklass viktigast arrangemanget för Lyckseletravet och det finns ingen anledning att tro att det skulle förändras i framtiden. Den pågående expansionen av det lokala näringslivet, med gruvindustrin som stark motor, ger möjligheter både till rekrytering till sporten och till utökad försäljning av reklam och företagsaktiviteter, både till travet och andra evenemang. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Eftersom Lyckseletravet alltid tillhört Umeåkers licensområde så finns av naturliga skäl ingen säker statistik över utvecklingen. Utan att redogöra för avgränsningarna i detalj är bedömningen att det i dagsläget finns ca 25 B-licenser inom det mest aktuella närområdet. Travdagarna är de viktigaste och största händelserna under Hästveckan. Liksom alla andra banor måste dock även vi ständigt utveckla konceptet. Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Under 2007 noterades en total publiksiffra för de tre tävlingsdagarna med drygt personer. Med hänsyn till invånare måste de publiksiffror som redovisas ovan anses vara mycket goda. SWOT-analys Sällskapets ekonomi har under en lång rad av år hållits på en likvärdig nivå. Låneskulden är låg och soliditeten god. Det egna kapitalet har realt sett hållits på i stort sett samma nivå under de senaste 15 åren. De ekonomiska musklerna som skulle behövas vid t.ex. en omläggning av tävlingsbanan finns dock inte. Lyckseletravet har, såvitt är känt inom sällskapet, traditionellt haft goda sponsorintäkter jämfört med andra banor. Det visar att företagen i kommunen tycker att Lyckseletravet fyller en viktig funktion. I samband med denna djupanalys planeras även för en turistekonomisk beräkning, vilken förväntas ge svar på frågan hur mycket Lyckseletravet faktiskt betyder för orten och dess ekonomiska utveckling. Stockholm, november

18 Lokalisering och användning För att utveckla samarbetet med annan hästverksamhet och Lyckseletravets möjligheter till arrangemang har under ett par år funnits planer på att anlägga banor för hoppning, dressyr och islandshästar. Kostnadsberäkningen för detta är ca 500 tkr. Finansieringen av detta kan inte klaras på annat sätt än i ett utvecklingsprojekt med stöd från EU:s strukturfonder, Länsstyrelsen, kommunen, etc. Under 2007 togs de första trevande stegen för att tillsammans med andra hästföreningar skapa fler arrangemang i samband med travtävlingarna. Ännu så länge har arrangemanget till största delen haft karaktären av uppvisning. Ambitionen är dock att komma längre än detta och arrangera riktiga tävlingar i t.ex. körning, hoppning, dressyr och i islandshästarnas olika discipliner. Ännu så länge finns inga särskilt byggda banor för detta, men om arbetet med att utveckla innerplan enligt särskilt avsnitt ovan går i lås, finns mycket fina förutsättningar att utveckla även dessa bitar. Övergripande målsättning Travdagarna är de viktigaste och största händelserna under Hästveckan. Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Intäktsförstärkningar Under 2008 har i kommunen genomförts en förstudie som syftade till att kartlägga förutsättningarna för att anlägga permanenta ridleder inom kommunen och i förlängningen kanske även anslutning till intilliggande kommuner. Förhoppningarna är goda om att kunna genomföra ett sådant anläggningsarbete och för Lyckseletravet blir detta intressant i och med att ringleden kommer att passera invid travbanan. Detta skapar möjligheter till uthyrning av såväl gästboxar som möteslokaler och ev. övernattningsstugor. Aktiviteter utan egentlig koppling till hästar har också genomförts, t.ex. bilbingo, rockpubar och andra uppträdanden. Framförallt rockpubarna är en långt ifrån oväsentlig inkomstkälla och vi kommer att jobba vidare även med detta. Här finns alltså möjligheten även för andra föreningar att använda vår anläggning till sina arrangemang. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Kostnaderna för underhåll av tävlingsbanan måste i ett större perspektiv betraktas som mycket låga. De varierar förvisso mellan åren, men de genomsnittliga kostnaderna för grus, salt, motorbränsle, isning, plogning, underhåll och avskrivning på maskiner torde uppgå till ca tkr. Banan ställs i ordning inför Hästveckan eftersom det är den enskilt viktigaste användningen, men utan det underhåll som läggs ned då skulle banan inte heller kunna hållas i tillräckligt bra skick för träning under resten av året. En bra lösning på gästboxproblemet är att köpa in ett antal Stockholm, november

19 mobila boxar. Planen är för närvarande att detta kan göras i samverkan med kommunen, andra hästföreningar på orten och ev. i andra delar av regionen. Någon omläggning har inte gjorts sedan nybyggnationen Då loppen går allt snabbare även på Lyckseletravet ser vi även behovet av att öka doseringen i kurvorna, inte minst ur djurskyddsaspekten. ATG:s Lars Sandström har ritat förslag till lösning på detta och vår kostnadsberäkning ligger på ca 1 mkr. Problemet är finansieringen då vi i dagsläget inte ser att vi kan klara av hela summan själva. En banomläggning är dock något som måste ligga högt upp på prioriteringslistan inom de allra närmaste åren. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar Breddsatsningar Utöver Hästveckan finns stora möjligheter att använda anläggningen till andra arrangemang, betydligt mer än vad som sker idag. Traditionellt brukar b-, kval- och premielopp genomföras under försommaren innan hästveckan och ibland även någon gång under hösten. Provloppsverksamhet förekommer endast sparsamt. Som ett första steg är planerna för dagen att genomföra en s.k. AGRIA-dag under juni månad. Då ska arrangeras ponny-, ungdoms-, b-, kval- och premielopp samt möjlighet även till andra uppvisningar. Även under hösten kan ett liknande arrangemang vara aktuellt, t.ex. i samband med Lyckseles höstmarknad sista helgen i september. Ungdomsrekrytering Under början av 2000-talet gjordes en satsning på travskoleverksamhet som föll i mycket god jord. Tyvärr var detta tvunget att läggas ned främst p.g.a. ledarbrist. I skrivande stund pågår planeringen för en återstart av travskolan. Av tidigare erfarenheter, både egna och andras, vet vi att detta är avgörande för nyrekryteringen av aktiva till sporten. Förhoppningen är att kunna göra ett utvecklingsprojekt av detta med stöd från externa finansiärer. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Grunden med att samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka har funnits i 40 år och det kommer vi att fortsätta med. Travveckan är en del av varumärket och intentionen är att utveckla detta med begreppet Hästveckan. När under sommaren som Hästveckan ska placeras kan variera, men vi menar att den första veckan i juli är den bästa. Vi utgår från att alla tävlingar kommer att sändas i något media. Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Stockholm, november

20 Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Säsongsbana med ett samla tävlingsdagarna under en intensiv vecka i juli. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Lyckseletravet är i sig ett inarbetat evenemangsbegrepp. När det gäller den vardagliga verksamheten och travsportens möjlighet att synas på orten för gemene man finns egentligen inte motsvarande anknytning till begreppet. För att på ett bättre sätt kunna stärka det lokala engagemanget och intresset vore den enklaste åtgärden att det står Ly framför hästarna i programmet istället för U. Vi ser detta som en utveckling av sällskapets varumärke, vilket är en mycket viktig framtidsfråga. Vi förknippar denna åtgärd med ett eget licensområde, men om det finns andra lösningar på detta är vi öppna för förslag. Stockholm, november

21 UMEÅ Projektorganisation och involverade parter i utredningen En Visionsgrupp underställd Västerbottens Travsällskaps styrelse har under ledning av Gunnar Ericsson sedan sommaren 2007 jobbat och det inledningsvis främst med frågeställningen hur vi ska kunna öka nyttjandegraden av vår anläggning och därigenom öka intäkterna. Vilka sedan dess byggt upp en mycket levande och konstruktiv dialog med intressenter i form av kommunen, markägare i vårt närområde. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Umeå har i dag ca invånare och är inte bara Norrlands mest växande och expansiva stad utan vilar i dag på en ung befolkning, medelåldern på 37 år lovar ännu mer. Hästintresset kring Umeå är alltjämt starkt och har varit så under en längre tid. Forslunda Naturbruksgymnasium med hästutbildning och två stora ridanläggningar - Hippologum (52 miljonersbygge) och SURF - i stans utkanter sörjer för ett starkt hästintresse där ett flertal ungdomar nu kommit över till Umåkertravets ungdomsverksamhet som bedrivs i regi föreningen Stall 10B. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Antalet A-tränare i Umåkerregionen har i princip varit lika många under 2000-talet (8 stycken såväl 2000 som nu i maj 2008) där vi efter några minusår nu noterats för en ny A-tränare under detta kalenderår. Antalet B-tränare har dock reducerats med ca 20 procent under samma period. Antalet hästar i A-träning var precis detsamma år 2000, 176 stycken, som i dag i maj månad SWOT-analys och Intressentmodell Umeå kommun har i dag varken något uttalat eller självutnämnt stort upplevelsecentrum vare sig det gäller idrott och nöjen eller kommersiella bitar. Istället ett stort flertal lockelser såväl centralt som runt om tätorten i olika väderstreck. Visionsgruppen ser i ringledens tillkomst, med våra egna tillhörande idéer, stora möjligheter att Umåker med omnejd kan bli ett nytt lockande upplevelsecenter där vi tänker profilera oss starkt på, logiskt, häst och djur med hästnära boende, men även på vissa andra inslag omkring. Efter att banomläggning är genomförd 2009 har alla de punkter åtgärdats som inventeringen från 2006 fastställde vad gällde investeringsbehovet för Umåker. Sammanfattningsvis så är investerings och underhållsbehovet inget bekymmer för Umåkers del. Stockholm, november

22 Lokalisering och användning Banans placering som i dag är sådär kommer att bli ypperlig och enormt attraktiv med snart stundande nytillkomst (start 2010) av ny ringled, benämnd västra länken, runt Umeå (Europavägarna E4 och E12) kommer vi att hamna just inom Europavägleden och det till och med på synligt avstånd från densamma. Efter nybyggande av ringled kommer det förbi travet att i större omfattning än i dag gå permanent kollektivtrafik vilket självklart är ett stort plus och det inte minst för ungdomsverksamheten. Övergripande målsättning I våra tankar ska en framtida etapp 1 främst innehålla en upprustning av Umåkers huvudbyggnad, men också tillskapa av ett nytt samlat parkeringstorg och gärna ett lekland för barn som familjeanläggning i anslutning till vår arena och verksamhet. Vi ser också en möjlighet att bygga ut en redan i dag stor och bra Trav och Ridshop till något ännu mycket bättre. I nästa skede ser vi gärna tillkomsten av ett riktigt Hund- och Ridcenter. I den här svängen ser vi också skapandet av en anläggning för just häst och hundrelaterad verksamhet exempelvis agility och hoppbana - som mycket intressant. Vi har här också idéer kring att utöka vår travanläggning i form av tränings och värmningsbanor i närhet av travbanan och i det här skedet ska också det första hästnära boendet i form av villor, gårdar, kedjehus skapas. I den tredje etappen skulle färdigställande av hästnära boende i till exempel även punkthus med perfekt läge i närheten av älven vara mycket attraktivt för vilka det då skulle finnas stallplatser att hyra inne på Umåker. Här har vi också tankar på tillkomsten av en riktig Folkets Park (saknas i Umeå), kallbadhus, Motorstadion, hotell, kontorshus eller andra mer eller mindre kommersiella eller på andra sätt för människor lockande besöksplatser. Intäktsförstärkningar Vi har långt gångna planer på att vidga våra vyer och det inte minst ekonomiskt. Detta genom en ökad nyttjandegrad av vår egen anläggning, men också genom att verka med nya samarbetspartner där vi nyligen knutit sådana med Umeå Convention Bureau, Leos Lekland och Umeå Folkets Hus. Se även förslag till centrala åtgärder för intäktsförstärkning. Kostnadsbesparingar och effektiviseringar Vad gäller stallar diskuterar vi i skrivande stund att utförsälja ett antal stallar till privata aktörer. Sällskapet kommer i framtiden förmodligen att till största delen enbart äga utselningsstallar till tävlingsdagar. På så sätt kommer kapital in genom försäljning, underhållskostnaden flyttas över på de privata aktörerna plus att ett ökat antal hästar kommer att stallas upp på banan. I dag finns en anläggningsavgift som ska finansiera en del av träningsanläggningen. I framtiden kommer sannolikt Stockholm, november

23 ovanstående privata aktörer att stå för huvuddelen av träningsslingornas skötsel och kostnaden ska därmed bli självfinansierad. Detta styrks ännu mer av att en satsning på hästnära boende kommer att ske på det område där Umåker idag har sina träningsvägar. Se även förslag till centrala åtgärder för kostnadsbesparingar och effektiviseringar. Ungdomsrekrytering Umeåkers ungdomsverksamhet har funnits sedan 1992 och är fysiskt förlagd till Stall 10B som också är den driftiga föreningens officiella namn. Vår travskola är en av de ungdomsverksamheter som funnits längst i travriket och ständigt legat i framkant när det gäller utveckling. Ungdomsverksamheten samarbetar nu allt mer intimt med Forslundas Naturbruksgymnasium vilka från och med denna höst dessutom har hyrt in hästar på Umåkertravet för en mer stationär verksamhet hos oss. Tävlingsförutsättningar och tävlingsstruktur samt incitamentsstruktur Samtliga banor i Norrland är eniga om den tävlingsstruktur som bör finnas för att tillgodose startmöjligheter och kunna bedriva en levande travsport i Norrland. Satsningen på Bergsåker som en storbana bör fortsätta. Vi anser att med fyra åretruntbanor (Boden Umeå, Bergsåker och Östersund) och fem säsongsbanor, uppfyller vi möjligheten att erbjuda startillfällen för de aktiva. Åretruntbanorna skall ha visst uppehåll under juni-augusti till förmån för säsongsbanor. Viktigt för travsporten är också att de så kallade sommarbanorna; Hoting, Oviken och Lycksele får bedriva verksamhet i dagens omfattning. Egen klassificering av banan som Åretruntbanan eller Säsongsbana. Gällande Umåker är vår uppfattning att förbli en bana med Årets Runttävlande med, precis som tidigare, tonvikt på ett vinteransvar gällande tävlandet i norr och visst uppehåll under högsommaren till förmån för våra grannbanor. Förslag till lokala åtgärder inklusive handlingsplan Se ovan redovisade avsnitt. Förslag till centrala åtgärder Se separat och gemensam skrivelse från samtliga banor från Boden i norr till Mantorp i söder. Stockholm, november

24 HOTING Projektorganisation och involverade parter i utredningen Styrelsen för Hotingtravet under ledning av Sven-Olof Lindman i samverkan med olika intressenter kring Hotingtravet. Lokala förutsättningar hot och möjligheter för travbanans långsiktiga överlevnad Västra Ångermanlands Travsällskap bildades år 1957 och i likhet med många andra banor anordnades tävlingar då på is. Landbanan invigdes 1967 där man sedan 1968 genomfört sitt årliga publikdragande veckoarrangemang. Hoting (en gammal järnvägsknut längs inlandsbanan) ligger i Strömsunds kommun med sviktande befolkningsunderlag på ca invånare varav 800 bor i Hoting. Hoting-Tåsjödalen har idag två välbekanta varumärken som står starka och det är Ivars Bil och Hotingtravet. Hotingtravet är och har alltid varit ett teamwork baserat på ideellt arbete och god samverkan mellan travet och andra organisationer och människor på orten och i regionen. Hästunderlag, besöksnäringen och tävlingsförutsättningar Hotingtravet har ingen egen licenstillhörighet utan tillhör Östersunds licensområde. Minskningen av aktiva hästägare och amatörtränare samt hästar är dock påtaglig i hela området vars befolkning minskat. Från att ha haft ca hästar uppstallade på banan, finns det idag endast ett 10-tal hästar och några amatörtränare kvar, varav några är ridhästar. Generationsskiften och minskning av antalet jord- och skogsbruk i vårt område i kombination med ökade kostnader för hästhållningen är de främsta orsakerna till detta. Genom riksspelets inträde på banan (med lunchtrav bl. a) åren 2007 och 2008, har både nya omsättningsrekord och publikrekord skapats. Framförallt imponerar publikrekordet från 2007 med personer, vilket till del får tillskrivas den nordsvenske national-idolen Järvsöfaks närvaro. År 2008 kom 3100 besökare trots det regniga väder som rådde under travveckan. Majoriteten av besökarna under travveckan har sin hemvist inom en radie av 30 mil från banan men vi har även besökare från stora delar av landet som gärna tar vägarna förbi för att uppleva våra omtalade arrangemang. När det gäller hästunderlaget så speglar deltagande hästar för de 3 tävlingsdagarna år 2007 den struktur som gäller för Hotingtravet. Totalt deltog 320 hästar varav 270 var B-tränade hästar (85 %) och där kallblodshästar utgjorde ca 1/3 av samtliga. Deltagande ekipage kom främst från Östersund (43 %) följt av Sundsvall (20 %), samt från Dannero, Umeåker och Solänget. Tävlingarna vid Hotingtravet har därför en starkt lokal prägel med inriktning på amatörtränade hästar som vänder sig till bredden vilket i publiksiffrorna visat sig mycket framgångsrik. Sedan 1990-talet körs under travveckan även ponnytrav som tilldragit sig ett så starkt ökat intresse att vi numera kan köra två hela travdagar för denna gren. Stockholm, november

Framtidens travsport vid Peabtravet

Framtidens travsport vid Peabtravet Framtid Bodentravet Nuläge 2008-05-07 Framtidens travsport vid Peabtravet Handlingsplan 1 (18) Inledning Handlingsplanen har utarbetats i nära samverkan med styrelse och övriga aktörer som tränare, hästägare

Läs mer

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016

Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 1 Projektbeskrivning Föreningslyftet 2016 Bakgrund Förutsättningarna för föreningslivet har förändrats. Idag råder t.ex. större fokus på det enskilda laget än föreningen. I många föreningar är det till

Läs mer

Vart Tog De Vägen utan mål ingen kontroll

Vart Tog De Vägen utan mål ingen kontroll Vart Tog De Vägen utan mål ingen kontroll Källdata Copyright; Databas januari 2014, Svensk Travsport Vart är vi på Väg 2013. Asvt/Damm, SifoUndersökning 2013. Svensk Travsport Normalstadgar Björn Damm

Läs mer

Fördjupad Projektbeskrivning

Fördjupad Projektbeskrivning Fördjupad Projektbeskrivning 8.1 Bakgrundsbeskrivning, skäl för projektet Kreativa näringar/kulturnäringar Internationellt sett talas det idag mycket om den Kreativa klassen och dess betydelse för framförallt

Läs mer

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker:

HISTORIK. Idag har Dimoda växt till sju butiker: HISTORIK Dimoda har sin grund i ett presentbutikskoncept som startades av Gunn Karlsson. Gunn arbetade under 1980-talet med försäljning av garner, dels som grossist, dels genom försäljning i butik. Redan

Läs mer

I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall

I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall I Näringslivsbolaget vill vi att människor ska känna stolthet över att leva, bo och verka i Sundsvall Därför ska bolaget vara en självklar drivkraft i att skapa tillväxt, ge goda förutsättningar för nyetableringar,

Läs mer

Näringslivsprogram 2014-2015

Näringslivsprogram 2014-2015 Näringslivsprogram 2014-2015 Programmet har sin utgångspunkt i Måldokument med handlingsplaner 2014, fastställt av fullmäktige. I dokumentet anges bland annat inriktningsmål för att förbättra förutsättningarna

Läs mer

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion

Arjeplogs framtid. - en uppmaning till gemensamma krafttag. Populärversion Arjeplogs framtid - en uppmaning till gemensamma krafttag Populärversion Förord Utvecklingen i Arjeplog präglas av två, relativt motstående, tendenser. Dels utvecklas delar av näringslivet, främst biltestverksamheten

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Verksamhetsplan 2014 Lomma Ridklubb Lomma Ridklubb är en aktiv ideell förening som i år firar 40-årsjubileum. Föreningen bedriver en av Svenska Ridsportförbundet certifierad ridskola, för

Läs mer

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé

PROJEKTPLAN. 1.Projektnamn. Hörte hamn Den gröna hamnen. 2.Projektidé PROJEKTPLAN 1.Projektnamn Hörte hamn Den gröna hamnen 2.Projektidé Hörte hamn är ett kulturarv som måste bevaras och utvecklas. Det är en angelägenhet för hela kommunen. Målet är att genom en kombination

Läs mer

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen

Budgetförslag 2014. Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg. Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budgetförslag 2014 Kristianstad kan utvecklas mot fler jobb och högre kvalité i skola och omsorg Socialdemokratiska Fullmäktigegruppen Budget 2014 För fler jobb och högre kvalitét i skola och omsorg! Det

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN #4av5jobb Skapas i små företag. VÄSTERBOTTEN Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat.

Innehåll Fel! Bokmärket är inte definierat. Verksamhetsplan Mälaröarnas ridklubb (MäRK) 2013 Innehåll Allmänt... 3 Verksamhetsidé... 4 Mål... 4 Verksamhet 2013... 6 Ridskolan... 6 Anläggning... 6 Utevolt... 6 Parkering... 6 Ridhus... 6 Klubbhus...

Läs mer

Program idrottsturism

Program idrottsturism Program idrottsturism Beslutat av kommunfullmäktige den 25 mars 2013, 50. DESTINATION KALMAR AB Box 611, 391 26 Kalmar, (Ölandskajen 11) tel 0480 45 34 00 fax 0480 45 34 09 www.kalmar.se/turism PROGRAM

Läs mer

Adelöv - LIVET PÅ LANDET

Adelöv - LIVET PÅ LANDET 2010-02-23 Projekt Adelöv - LIVET PÅ LANDET Projektägare Adelövs Framtidsgrupp Kontaktperson. Ingemar Karlsson, ordf Adelövs Framtidsgrupp Telefon 0140-730 30 Mobil 070-632 61 60 ingemarslantbruksredovisning@hotmail.com

Läs mer

1(8) Verksamhetsplan 2016. Förslag till styrelsen januari 2016

1(8) Verksamhetsplan 2016. Förslag till styrelsen januari 2016 1(8) Verksamhetsplan 2016 Förslag till styrelsen januari 2016 2(8) Föreningens ändamål Företag i Samverkan i Östhammars kommun har enligt stadgarna som ändamål att främja en god samverkan mellan de ideella

Läs mer

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020

Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 2010-03-02 Boendeplan för Skellefteå kommun 2010-2020 Kommunledningskontoret Planeringsavdelningen Jens Tjernström Boendeplan för Skellefteå kommun 1 Sammanfattning Skellefteå kommun har en vision som

Läs mer

VD Meta Persdotters anförande på Svenska Spels bolagsstämma 15/4 2009

VD Meta Persdotters anförande på Svenska Spels bolagsstämma 15/4 2009 VD Meta Persdotters anförande på Svenska Spels bolagsstämma 15/4 2009 Jag heter Meta Persdotter och tog över ansvaret för Svenska Spel den 1 februari i år. Jag kommer att berätta om de viktigaste händelserna

Läs mer

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet.

Några avgränsningar har valts för handlingsplanen. Stadsbyggnadskontoret antas vara huvudaktör och platsutveckling står i fokus för arbetet. Handlingsplan Inledning Handlingsplanen är en del i den Master Class om urbana gemenskaper, aktivism och medborgardeltagande som hållits inom Nordic City Network under hösten/vintern 2015/2016. Handlingsplanens

Läs mer

Verksamhetsplan 2016-18. Friskis&Svettis Halmstad

Verksamhetsplan 2016-18. Friskis&Svettis Halmstad Verksamhetsplan 2016-18 Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis Halmstad Friskis&Svettis är en idrottsförening med anslutning till Riksidrottsförbundet och består av 159 ideella föreningar. Varje förening

Läs mer

Strategi för Corporate Social Responsibility

Strategi för Corporate Social Responsibility Strategi för Corporate Social Responsibility Sammanfattning Stockholm stad är i stark tillväxt och har höga målsättningar för att utveckla en jämlik och hållbar stad. För att systematiskt styra bostadsbolagens

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor

STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor STRATEGI- OCH HANDLINGSPLAN FÖR KULTURARBETE I GULLSPÅNGS KOMMUN - kultur som tillväxtfaktor GULLSPÅNGS KOMMUN - DÄR KOMMUNEN OCH FÖRENINGSLIVET SKAPAR KULTUR TILLSAMMANS FÖR ATT ÖKA TILLVÄXTEN PROJEKTPLAN

Läs mer

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning

Sida 1 (9) 1 Politisk inledning Sida 1 (9) 1 Politisk inledning 2a stycket Prioriterade grupper Landstingsfullmäktige har slagit fast att barn och ungdom, liksom de äldre ska prioriteras. I varje kommun ska det finnas tillgång till landstingspersonal

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖREBRO #4av5jobb Skapas i små företag. ÖREBRO Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning arna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Detaljbudget 2014 Göteborgs botaniska trädgård

Detaljbudget 2014 Göteborgs botaniska trädgård Sida 1(6) Detaljbudget 2014 Göteborgs botaniska trädgård 1. Sammanfattning Göteborgs botaniska trädgård bidrar till det goda livet. Trädgården utgör ett av de största besöksmålen i Västsverige och dess

Läs mer

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : /

! / » det finns en frustration. Trots. blivit något.« : : : / Det saknas 1 4 läkare på Sveriges vårdcentraler. Skillnaderna är stora mellan olika landsting, men inte ett enda av dem lever upp till målet: att det ska finnas en fast allmänläkare per 1 5 invånare. Det

Läs mer

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG

Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG Handledning till SÖK ARRANGÖRSBIDRAG 1 Handledning till Sök arrangörsbidrag inom Globala Västerbotten och SEE Västerbottens hållbarhetsvecka 1. INLEDNING Vad är SEE Västerbottens hållbarhetsvecka? SEE

Läs mer

BODENS BRUKSHUNDKLUBB & HUNDUNGDOM. Verksamhetsplan 2016. www.bodensbrukshundklubb.se

BODENS BRUKSHUNDKLUBB & HUNDUNGDOM. Verksamhetsplan 2016. www.bodensbrukshundklubb.se BODENS BRUKSHUNDKLUBB & HUNDUNGDOM Verksamhetsplan Övergripande mål Bodens BK & HU är en lokalklubb i Svenska Brukshundklubben och arbetar mot ställda mål enligt gällande stadgar. De övergripande målen

Läs mer

KFUM Örebro Friidrott

KFUM Örebro Friidrott KFUM 2016 Örebro Friidrott Verksamhetsplan för år 2016 2016-01-01 2016-12-31 1. Verksamhetsplan för tävlingskommittén Tävlingskommittén Den huvudkommitté som ska ansvara för föreningens tävlingsarrangemang

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. VÄRMLAND #4av5jobb Skapas i små företag. VÄRMLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagen ryggraden i ekonomin.......... 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt..... 4 Om undersökningen

Läs mer

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010.

Detta dokument är ett förslag till projektplan för arbete med verksamhetsplan och varumärke för Svenska Cykelförbundet perioden 2009-2010. Projekt Svensk Cykel Förslag till projektplan 2009-2010 Projekt Svensk Cykel Projekt Svensk Cykel syftar till att nå långsiktiga framgångar såväl för elit som för bredd, för Svenska Cykelförbundet. Ett

Läs mer

Slutrapport minfritid.nu 2013

Slutrapport minfritid.nu 2013 Slutrapport minfritid.nu 2013 KULTUR- OCH FRITIDSFÖRVALTNIGNEN Kulturavdelningen 2013 Uppdrag och bakgrund Bakgrund 2011 genomförde sex kommuner och Habilitering & Hälsa inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26

Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 Saltsjöbaden centrum 2013-08-26 INNEHÅLL 1. SAMMANFATTNING... 5 2. UPPDRAG... 5 3. KIABS ARGUMENTATION... 6 4. AXFOODS SYN... 7 5. ICAS SYN... 7 6. NIRAS BEDÖMNING... 8 6.1. Efterfrågan växer... 8 6.2.

Läs mer

Styrelsens förslag. Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen

Styrelsens förslag. Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen ns förslag Ny organisation tillsammans med Svenska Båtunionen Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag 2. Grundläggande tankar kring den nya organisationen 3. Fördelar och risker med ny organisation

Läs mer

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV

Dokumentnamn: Projektdirektiv för utredning av ett nytt eventuellt kulturhus Skapad av: Kommunledningsförvaltningen Kommunstyrelsen PROJEKTDIREKTIV Sida: 1 (5) PROJEKTDIREKTIV UTREDNING/FÖRSTUDIE AV ALTERNATIVA FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR ETT NYTT EVENTUELLT KULTURHUS 1 BAKGRUND Kommunstyrelsen beslutade den 27 november 2012 dels att godkänna rapport 2012-11-23

Läs mer

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13)

Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens län (Ds 2013:13) YTTRANDE 1 (5) s.registrator@regeringskansliet.se s.sfo@regeringskansliet.se Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM S2013/2054/SFÖ Regionalt utvecklingsansvar i Västernorrland län och Norrbottens

Läs mer

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING!

UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! UTVECKLA SÅ UTVECKLAR NI ER FÖRENING! HEJ! Föreningen eller klubben är en av de viktigaste grundstenarna i Socialdemokraterna. Det är den verksamhet som de flesta av våra medlemmar möter i sitt vardagsengagemang.

Läs mer

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB

Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Vårt datum 2007-05-30 Vår referens Leif Lundin Projektplan för avfallsplanearbete SÖRAB Innehållsförteckning 1 Mål och förutsättningar...2 1 Mål och förutsättningar...2 2 Organisation...2 2.1 Inledning...2

Läs mer

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015

Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Utvecklingsstrategi för ett attraktivt Upplands Väsby 2007 2015 Viljeyttring och inriktning för att stärka näringslivets förutsättningar Programmet har diskuterats fram och fastställts av ett 30-tal representanter

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD

VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD 0 VERKSAMHETSBERÄTTELSE ÅR 2015 RÖDA KORSETS UNGDOMSFÖRBUND STOCKHOLM NORD Innehåll SAMMANFATTNING... 1 SAMARBETE med RÖDA KORSET... 1 MEDLEMMAR... 1 STYRELSEN... 2 FÖRTROENDEVALDA... 2 STYRELSENS ARBETE...

Läs mer

Vad är Strategisk Planering

Vad är Strategisk Planering Vad är Strategisk Planering Varför behöver man strategisk planering? Vem eller vilka skall vara involverade? Hur gör man? i Strategisk Planering är sjökortet Ett företag i tillväxt behöver en karta att

Läs mer

Kungälvs Brukshundklubb

Kungälvs Brukshundklubb Kungälvs Brukshundklubb Kungälvs Brukshundklubb består av ca 300 hundintresserade medlemmar i olika åldrar. Klubben är till för dig som vill vara aktiv med din hund, träna, tävla eller lära dig och din

Läs mer

Affärsplan 2009 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2009 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd 2009-01-15

Affärsplan 2009 GAMLA UPPSALA BUSS AB. Affärsplan 2009 Gamla Uppsala Buss AB Fastställd 2009-01-15 1 Affärsplan 2009 GAMLA UPPSALA BUSS AB 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Inledning 1. Kommunens krav 2. Historia 3. Nuläge 4. Antaganden om framtiden och möjligheter till utveckling 5. Affärsidé 6. Långsiktiga mål

Läs mer

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik

ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik Sammanställning kompetenskartläggning ESF-projekt Värdskap Valdemarsvik 2012-05-11 Elisabet Ström Bilagor: Bilaga 1: Intervjumall Bilaga 2: Kompetensbehov per företag sammanställning Sidan 1 av 12 1. Introduktion

Läs mer

Möte med Strukturfondpartnerskapet den 20 september 2012. Elisabeth Krantz 031/7077370

Möte med Strukturfondpartnerskapet den 20 september 2012. Elisabeth Krantz 031/7077370 Möte med Strukturfondpartnerskapet den 20 september 2012 Elisabeth Krantz 031/7077370 Agenda Resultat mål, program och ekonomi Projekt Mosaik Redovisning av kund och partnerskapsundersökning Diskussion

Läs mer

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn

Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Rätt hastighet för en attraktiv kommun Kommunikationskoncept för kommuner som arbetar med hastighetsöversyn Konkreta förslag för intern och extern kommunikation en vägledning Framtaget av Jenny Appelgren

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND

#4av5jobb. Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND #4av5jobb Skapas i små företag. ÖSTERGÖTLAND Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011

Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 Lokalt tillväxtprogram för Arjeplogs kommun 2008-2011 en väg, många möjligheter 2(11) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 2 Inledning... 4 2.1 Vision... 4 2.2 Mål... 5 2.3 Strategier... 5 3 Tillväxt ett samspel...

Läs mer

Aktivt hundliv. Klubbens verksamhetsidé: Verksamhetsplan 2015

Aktivt hundliv. Klubbens verksamhetsidé: Verksamhetsplan 2015 Aktivt hundliv Kungsörs Brukshundsklubb är en förening inom Svenska Brukshundsklubben. SBK;s ledord är Aktivt hundliv och organisationens övergripande mål är att kontinuerligt skapa goda förutsättningar

Läs mer

SVERIGES SCHACKFÖRBUND

SVERIGES SCHACKFÖRBUND SVERIGES SCHACKFÖRBUND Styrelsen 2007-02-03 Plan för MARKNADSFÖRING av svenskt schack - synas.. - säljas.. - stimuleras... - styras.. Inledning Schack har i breda kretsar blivit en symbol för taktik och

Läs mer

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete

Motion till Förbundsmötet 2014. Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Motion till Förbundsmötet 2014 Ankom 13 11 24 114 73 Stockholm Motion nr 1 Nationell Idrottsutbildning, gymnasiesamarbete Bakgrund: har aldrig engagerat sig i idrottsgymnasier i någon form. S.k. profilerade

Läs mer

KFUM Örebro Friidrott

KFUM Örebro Friidrott KFUM 2015 Örebro Friidrott Verksamhetsplan för år 2015 2015-01-01 2015-12-31 1. Verksamhetsplan för tävlingskommittén Tävlingskommittén Den huvudkommitté som ska ansvara för föreningens tävlingsarrangemang

Läs mer

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015

Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Trainee för personer med funktionsnedsättning - 2015 Ett arbetsmarknadsprogram för personer med funktionsnedsättning, i samarbete mellan Göteborgs Stad, Arbetsförmedlingen och HSO Göteborg. Programmet

Läs mer

1 Sammanfattning och slutsatser

1 Sammanfattning och slutsatser 1 Sammanfattning och slutsatser 1.1 Bakgrund Enligt regeringsformens 11 kap. 9 skall vid tillsättning av statlig tjänst avseende fästas endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Det

Läs mer

Miljödriven affärsutveckling

Miljödriven affärsutveckling Snabbguide till Miljödriven affärsutveckling För alla företag som vet vad de vill men inte hur. -Kan ni vara snäll att tala om vilken väg jag ska gå? -Det beror på vart du vill komma. -Det spelar inte

Läs mer

Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället

Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället Projektrapport 2010 Hästnäringens Nationella Stiftelse Regionala hästforum - en modell för hantering av hästanknutna frågor mellan näringen och samhället Projektet är finansierat av Jordbruksverket via

Läs mer

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva

Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva Malung-Sälens kommuns årsredovisning 2015 Populärutgåva Foto: Anders Mojanis Handlingsplan ska minska våra strukturella överkostnader Mycket arbete och många beska politiska beslut återstår innan vår kommun

Läs mer

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18

Folkhälsokommitténs sekretariat. Johan Jonsson 2013-03-18 1(9) PM Folkhälsokommitténs sekretariat Referens Datum Diarienummer Johan Jonsson 2013-03-18 FOLKHÄLSOKOMMITTÈN Regionfullmäktiges uppdrag regionstyrelsen ska utvärdera regionens samlade folkhälsoinsatser

Läs mer

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015

Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Förslag på vision och strategiska utvecklingsområden inför beslut i KF 15 sep 2015 Vision för Tierps kommun 1 Ta riktning Visionen ska visa vägen och ge vår kommun bästa tänkbara förutsättningar att utvecklas.

Läs mer

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00

och som innebär mervärden för kunderna i deras verksamhet eller boende, samt affärsmässigt tillgodogöra Rullande årsvärde, kurva 14,00 12,00 10,00 Verksamhet Castellums affärsidé är att utveckla och förädla fastighetsbeståndet med inriktning på bästa möjliga resultat- och värdetillväxt genom att med lokal närvaro på utvalda marknader i Sverige erbjuda

Läs mer

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25

FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 FASTIGHETSFÖRETAGARKLIMATET GÖTEBORG 2012-01-25 Inledning och sammanfattning Fastighetsbranschen utgör själva fundamentet i samhällsstrukturen. Människor bor, arbetar, konsumerar och umgås i stor utsträckning

Läs mer

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät

Bilagor. 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät Bilagor 1. Beredningens uppdrag 2. Nulägesbeskrivning - omvärldsanalys 3. Övriga viktiga programdokument 4. Enkät 7 BILAGA 1 Tillfällig beredning Vision 2020:s uppdrag Beredningen ska utarbeta ett sammanhållet

Läs mer

KS 19 6 NOVEMBER 2013

KS 19 6 NOVEMBER 2013 KS 19 6 NOVEMBER 2013 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Holmgren Ulla Juhlin Henrik Datum 2013-10-02 Diarienummer KSN-2012-0476 KSN-2013-0197 Kommunstyrelsen Motioner av Ilona Szatmari Waldau m fl (alla

Läs mer

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD

SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD K KULTURFÖRVALTNINGEN KULTURSTRATEGISKA AVDELNINGEN FÖRSLAG SID 1 (14) 2011-08-30 SAMRÅD OM: FÖRSLAG TILL KULTURSTÖD INLEDNING Detta dokument är kulturförvaltningens förslag till system för kulturstöd.

Läs mer

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar.

I detta korta PM sammanfattas huvuddragen i de krav som ställs och som SKA uppfyllas för att ett projekt ska kunna få pengar. Vad krävs för att få pengar från ESF (EU:s socialfond) för projekt i Stockholmsregionen? - En genomgång av förutsättningar och krav som gäller på EU-, nationell- och regional nivå För alla som ska söka

Läs mer

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014

Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Verksamhetsplan för Sveriges Hamnar 2014 Innehållsförteckning Inledning... 1 Sveriges Hamnars vision... 1 Verksamhetsidé... 2 Omvärldsförutsättningar... 2 Sveriges Hamnars förutsättningar... 2 Kortsiktiga

Läs mer

Verksamhetsrapport 2001

Verksamhetsrapport 2001 Verksamhetsrapport 2001 Hälso- och sjukvårdsberedning Mitt Hälso- och sjukvårdsberedningarna har i och med år 2001 funnits och verkat enligt landstingets nya organisation för ledning och styrning i ett

Läs mer

Verksamhetsplan och budget för Växjö Golfklubb 2016. Inledning

Verksamhetsplan och budget för Växjö Golfklubb 2016. Inledning Verksamhetsplan och budget för Växjö Golfklubb 2016 Inledning Året inleddes lite turbulent och det var först en bit in på året som styrelsen fick mandat att fatta framåtriktade beslut. Vi som sitter i

Läs mer

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare

Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare Avvägningsfrågor Sammanfattning av inkomna svar från reformstödsgruppen för länspolismästare 2014-09-28 Regeringskansliet Postadress Besöksadress Telefonväxel 103 33 Stockholm Karlavägen 100 1 Promemoria

Läs mer

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08

Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 1/6 Förslag till beslut om persontrafik på järnväg längs Bottenviken - 2012-02-08 Bakgrund Sverige har fungerande persontågstrafik till och från Norge och Danmark men ingen trafik till eller från Finland

Läs mer

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun

Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Riktlinjer för löneprocessen i Nybro kommun Prel. 05 2015-11-01 1 Inledning Dessa riktlinjer gäller för samtliga anställda inom kommunen samt dess ägda bolag i tillämpliga delar. 2 Grundläggande principer

Läs mer

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans

Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans Utveckling av studie- och yrkesvägledningen på grundskolans senare år Kristofer Fagerström Dnr BUN 2015/182 Oktober 2015 2015-09-28 1 (12) Innehåll SAMMANFATTNING... 2 1. INLEDNING... 2 2. SYFTE... 3 3.

Läs mer

Kvalitet & Engagemang

Kvalitet & Engagemang Kvalitet & Engagemang Ett nyhetsbrev från Danfo #1 2015 Helhetskonceptet Sanirent Malmö stad - en förebild för offentliga toaletter SaniRent Helhetskoncept för bibehålle Placering och utformning i all

Läs mer

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter

Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel 12 i FN:s konvention om barns rättigheter Kommunstyrelsen 2013-05-08 1 (10) Kommunledningskontoret Demokrati och välfärd KSKF/2013:228 Cecilia Boström 016-710 29 96 Kommunstyrelsen Plan för utveckling av Eskilstuna kommuns arbete utifrån artikel

Läs mer

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL

#4av5jobb. Skapas i små företag. FYRBODAL #4av5jobb Skapas i små företag. FYRBODAL Rapport Juli 2014 Innehållsförteckning Småföretagarna håller krisorterna under armarna........ 3 Jobben kan bli fler om politikerna vill..3 Sverige totalt.....

Läs mer

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen

Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den nya politiska organisationen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-01-21 LS 1411-1350 Landstingsstyrelsen Principer för ny tjänstemannaorganisation under landstingsstyrelsen med anledning av den

Läs mer

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen

att uppdra åt kommunledningskontoret att förbereda och genomföra ett deltagande under Almedalsveckan 2016 enligt föredragningen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Dahlmann Christian Datum 2015-11-24 Diarienummer KSN-2015-2171 Kommunstyrelsen Almedalsveckan 2016 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att kommunstyrelsens

Läs mer

Målet är delvis uppnått

Målet är delvis uppnått Lärande- och kulturnämndens alla verksamheter visar genom sina resultat på att goda förutsättningar kombinerat med varierad undervisning, lärandeformer och förhållningssätt ger barn, elever och ungdomar

Läs mer

Hearing inriktningsproposition 30 mars

Hearing inriktningsproposition 30 mars Underlag gemensam presentation Hearing inriktningsproposition 30 mars Representanter på scen: Elvy Söderström, Joakim Berglund (BK, agerar även samtalsledare) Lorents Burman (NBB) Eva Lindberg (OKB / Gävleborg)

Läs mer

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna INFLYTANDE PROJEKTET unga i kulturplanerna Dalarna 2011-2012 Det här samarbetet handlar om att unga, som det pratas om och planeras för i kulturplanerna, själva ska få komma till tals. Att deras idéer

Läs mer

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning?

INLEDNING. Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? VEIDEC RACEWAY INLEDNING Har VEIDEC Raceway gynnat Malmö och Malmös befolkning? Sedan några år tillbaka har Malmö en dragracingbana där människor kan träffas och dela sitt intresse. Alla är dock inte positiva.

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse INLEDNING Beslutad av styrgrupp 009-06-10 Verksamhetsberättelse En lättare Framtid 008 Historik Antalet barn och vuxna med övervikt har ökat konstant de senaste decennierna och nämns som ett av de snabbast

Läs mer

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun

Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Stockholm den 1 september 2011 Eskilstuna kommun Planavdelningen 631 86 Eskilstuna Yttrande med anledning av förslag till översiktsplan 2011 för Eskilstuna kommun Med stöd av bifogade fullmakter får vi

Läs mer

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231

Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Utkast Verksamhetsberättelse LYST nämnden per den 20141231 Inledning För ett antal år sedan startade ett nära samarbete mellan Lycksele och Storumans kommun och bland annat så har man sedan 2008 gemensam

Läs mer

Företagande mot sporten

Företagande mot sporten Företagande mot sporten Att driva företag och samtidigt fokusera på hoppsporten Fredrik Spetz 2015-01-06 Innehåll Inledning och syfte... 3 Metod... 4 Insamlad data från intervjuer... 5 Analys... 7 Slutsats...

Läs mer

29 Trav- och galoppsportverksamhet

29 Trav- och galoppsportverksamhet Trav- och galopp Avsnitt 29 621 29 Trav- och galoppsportverksamhet 29.1 Hästsport i Sverige I Sverige bedrivs hästsportverksamhet i många olika former. De mest vanliga är ridsport, t.ex. vanlig fritidsridning,

Läs mer

Näringslivsutveckling inom Leader

Näringslivsutveckling inom Leader 2009-10-22 Näringslivsutveckling inom Leader Den strategiska inriktningen av landsbygdsprogrammet har ett tydligt fokus på åtgärder som främjar företagande, tillväxt och sysselsättning på landsbygden och

Läs mer

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018

Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Serviceplan för Säters kommun 2015-2018 Inledning Stöd till kommersiell service är ett av de ekonomiska verktyg som Länsstyrelsen kan använda för att stödja och stimulera tillgången till dagligvaror och

Läs mer

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020.

2013-09-09. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. Regionalt handlingsprogram för besöksnäring och turism för Örebroregionen 2014-2020. 1 Inledning Regionförbundets uppdrag är att på olika sätt medverka till att regionen utvecklas så att fler människor

Läs mer

2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde

2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde 2015-12-17 Bildningsnämnden Pressinformation inför bildningsnämndens sammanträde För ytterligare information kontakta bildningsnämndens ordförande Karin Granbom Ellison (L), telefon 0725-82 81 74 Ärende

Läs mer

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring

Turismtermometern. en temperaturmätare av svensk besöksnäring Turismtermometern en temperaturmätare av svensk besöksnäring Tertial 2 212 Turismtermometern, Tertial 2 212 Stark turistsommar i antågande Turismtermometern mäter temperaturen i svensk besöksnäring Turismtermometern

Läs mer

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009

Ljus i mörkret. Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Ljus i mörkret Analys av riskkapitalmarknaden första halvåret 2009 Svenska Riskkapitalföreningen genomför tillsammans med Tillväxtverket

Läs mer

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen?

KARTLÄGGNING. 1.2 Finns det en integrationsstrategi för regionen? Bilaga 7 KARTLÄGGNING Denna kartla ggning syftar till att ta fram information om hur Regionförbunden i Kalmar län, Jönköpings län, Kronobergs län, Region Blekinge jobbar fo r att attrahera nyanla nda akademiker

Läs mer

2009-03-27 Dnr 539-2009. Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009

2009-03-27 Dnr 539-2009. Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009 TJÄNSTEMANNAFÖRSLAG 1 Bert-Olof Åkerström Kommunstyrelsen Handlingsprogram för att minska kostnaderna 2009 Budget 2009 antogs av kommunfullmäktige den 11 december. Under hela hösten bedömdes effekterna

Läs mer

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i.

Forskningsprojektet ska bidra till högskolans/universitetets profilering av den verksamhet projektet ingår i. Daniel Holmberg, 08-56648128 daniel.holmberg@kks.se Datum Diarienr 2006-05-04 2006/0099 Till rektor Inbjudan KK-stiftelsen inbjuder forskare vid Sveriges nya universitet och högskolor att tillsammans med

Läs mer

Analys av Plattformens funktion

Analys av Plattformens funktion Analys av Plattformens funktion Bilaga 3: Plattform för hållbar stadsutveckling årsrapport för 2015 Författarna ansvarar för innehållet i rapporten. Plattformen har inte tagit ställning till de rekommendationer

Läs mer

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning

PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning PRIO Inventering Kartläggning - Behov av Öppen Mötesplats för personer med psykisk funktionsnedsättning Inledning Staten och Sveriges kommuner och landsting(skl) har genom årlig överenskommelse enats om

Läs mer