GEOSIGMA. Översiktlig bergteknisk och hydrogeologisk utredning till detaljplan för bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden

Transkript

1 Grap Guldheden 4:1, Guldheden 754:2 och Landala 709:2 GÖTEBORGS KOMMUN Översiktlig bergteknisk och hydrogeologisk utredning till detaljplan för bostäder vid Egnahemsvägen i Guldheden Teknisk PM, Berg/Hydrogeologi Geosigma AB Uppdragsnr Göteborg rev

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Anna-Maria Edvardsson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 12 Antal Bilagor: 4 Beställare: Göteborgs Stad Fastighetskontoret Beställares referens: Magnus Uhrberg Beställares referensnr: Dnr /07 Titel och eventuell undertitel: Egnahemsvägen i Guldheden, Göteborgs kommun Översiktlig bergteknisk och hydrogeologisk utredning till detaljplan för bostäder vid Egnahemsvägen Teknisk PM, Berg/Hydrogeologi Författad av: J Jönsson, A-M Edvardsson, C Carlsson & R Sköld Granskad av: Fredrik Andersson & Stig Jönsson : : AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminarieg Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Vegagatan Stockholm Tel: Innehåll 1 Allmänt Förutsättningar Befintlig och planerad bebyggelse Topografi och markförhållanden Bergteknisk utredning Hydrogeologisk utredning Radonriskundersökning Referenser Bilagda handlingar Sidan 2 (12)

3 1 Allmänt Geosigma AB har på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad utfört en översiktlig bergteknisk- och hydrogeologisk utredning för arbetet med ny detaljplan inför planerad nybyggnation av bostäder i inom aktuellt område. Utredningen omfattar även en radonriskundersökning. Området är beläget i ett grönområde mellan Raketgatan i väster och Egnahemsvägen samt Arthur Lunds Gångväg i öster. Området som ligger strax nordväst om huvudentrén till Chalmers Tekniska Högskola gränsar i söder till Guldhedsgatan, se figur 1-1. Figur 1-1. Orienteringskarta, ungefärlig placering av undersökningsområdet 2 Förutsättningar 2.1 Underlag Vid projektstart överlämnade beställaren ett tidigt förslag på nybyggnation. Beställaren levererade också utdrag ur kommunens geoarkiv en jorddjupskarta och en karta med grundvattenrör i områdets närhet, se bilaga 3 och bilaga 4. Handlingen har reviderats med avseende på nytt planförslag med tre stycken hus och ett garage. Det tänkta garaget kommer att utföras som en bergschakt med återfyllning ovanpå. se bilaga 2. Sidan 3 (12)

4 2.2 Arkivsök Utöver den information som beställaren tillhandahållit har under projektets gång hämtats information från Stadsbyggnadskontoret och bygglovsarkivet. Arkivsökningen har utförts med avseende på befintliga byggnaders grundläggningssätt och uppgifter på geotekniska förhållanden inom Landalabergen och Landalagången. Kompletterande sökning i bygglovsarkivet med syfte att verifiera grundläggning har utförts för tre punkthus med adresserna Raketgatan 3, 5 och 7. De kvarter som arkivinventerats finns markerade på ritning /01, se bilaga 1. Vid inventering framkom byggnaders grundläggningssätt, se kapitel 3. I brist på geoteknisk information i arkiven togs kontakt med Tellstedt AB, varifrån Geosigma har erhållit material från två stycken geotekniska utredningar inom Landala området, se under kapitel 8 Referenser. 2.3 Geotekniska förhållanden Med hänsyn till planerad byggnations eventuella påverkan på grundvattensituationen har de geotekniska förhållandena inom Landalaområdet öster om Egnahemsvägen studerats. Det geotekniska underlaget består till största del av sondering medan jordprovtagning enbart är utfört i några få punkter. De geotekniska förhållandena kan översiktligt beskrivas enligt följande. Observera att angivna jordjup är enligt de undersökningar som utfördes 1968 och 1969 och att eventuella markjusteringar som är utförda därefter inte är inarbetade i texten. Direkt öster om Egnahemsvägen, inom Landalabergen, är (vid undersökningstillfället 1968) jorddjupen små 0 2 m, med några enstaka punkter med djup upp till 5 m. Jordlagren består av fyllnadsmassor och friktionsjord. Längre österut, inom Landalagången, ökar jorddjupet till som mest 19 m i de undersökta punkterna. Men även inom detta område finns det partier med ringa jorddjup eller berg i dagen. Under ett lager med fyllnadsmassor består den naturligt lagrade jorden av en siltig lera ovan friktionsjord på berg. Leran är lös till halvfast. Uppgifter avseende grundvattennivåer har erhållits från mätningar ingående i kommunens uppföljningssystem, se bilaga 4. Grundvattenrör GW486 och GW487, är placerade norr respektive söder om Landalagången. Mätningarna påbörjades under sommaren Grundvattennivån ligger runt 3 m (2,7-3,2) under markytan norr om området medan grundvattennivån enligt mätresultaten ligger ca 1 m (0,4 1,3) under markytan söder om området. I grundvattenrör OB7, belägen söder om Landalberget har artesiska grundvattennivåer uppmätts. 3 Befintlig och planerad bebyggelse 3.1 Befintlig bebyggelse Närmast aktuellt område, öster om Egnahemsvägen ligger bostadsområdet Landalbergen. Inom Landala bergen finns 11 st flerfamiljshus om 7-8 våningar med källare. Husen är grundlagda på berg, antingen med plintar eller med en kantförstyvad bottenplatta. Husen byggdes under början 1970-talet. Sidan 4 (12)

5 Öster om Landalaberget ligger bostadsområdet Landalagången. Bostadshusen har 7 våningar och är grundlagda med stödpålar och plintar till berg. Husen byggdes under 1970-talet. Området vid Raketgatan, som gränsar i väster till undersökningsområdet, utgörs av punkthus om 7 våningar. Arkivhandlingar visar att Raketgatan 7 är grundlagd på berg. För Raketgatan 3 och 5 visas ingen berggrundläggning men markförhållanden på plats visar att grundläggning på berg gäller lika för de tre fastigheterna. Studerade fastigheter är Raketgatan 3, 5 och 7. Området mellan Holtermansgatan och Chalmersplatsen, som är beläget söder om aktuellt område, har i denna översiktliga utredning bedömts ligga utanför ett eventuellt påverkansområde och har inte studerats närmare inom utredningen. 3.2 Planerad bebyggelse Inom aktuellt område planerar Göteborgs stad för nybyggnation av tre stycken bostadshus och ett parkeringsgarage. Husen, är placerade direkt väster on Egnahemsvägen, se bilaga 2. Denna utredning har utgått från att husen antas grundläggas på plansprängt berg och att de skall byggas direkt väster om Egnahemsvägen där markytan och bergytan är relativt plan. Parkeringsplatser planeras utefter Egnahemsvägen mellan och framför husen. 4 Topografi och markförhållanden Utredningsområdet utgörs i huvudsak av en bergslänt med sluttningskrönet uppe vid Raketgatan och med Landalaberget och Egnahemsvägen vid släntfot. Berghällarna inom planområdet domineras av rundade naturliga hällar som ibland bryts av branta bergslänter. En gångväg med trappor korsar området och förbinder Raketgatan med Egnahemsvägen. Vegetationen består av blandskog till huvudsak av lövträd. Inom aktuellt område varierar marknivån från nivå ca +80 vid Raketgatan och ned till nivå +60 nere vid Egnahemsvägen. Marknivån inom Landalabergen ligger runt nivå +55, medan marknivån inom Landalgången ligger runt nivå Bergteknisk utredning 5.1 Utförda undersökningar En översiktlig häll- och sprickkartering har utförts med syfte att verifiera bergstabilitet och risk för blocknedfall. Fältbesök utfördes , och Planområdet fotodokumenterades och en geologisk kartering av bergarter, foliationsriktningar och spricksystem utfördes. 5.2 Resultat Berggrundsförhållanden Berghällarna inom planområdet domineras av rundade naturliga hällar delvis med branta slänter, figur 5-1. I den södra delen av planområdet sluttar de naturliga bergslänterna mot öster och Egnahemsvägen. Den norra delen av området domineras av sprängda bergskärningar mot nordost och Arthur Lunds Gångväg. Berggrunden är delvis mossbeklädd Sidan 5 (12)

6 och trädbeväxt. Uppe på berghällarna förekommer det block och rester från husgrunder samt blockrester från tidigare sprängarbeten. Sprängda block förekommer främst vid lokal 6, 7 och 10, se ritning -01. Undersöknings plats 7 bestående av blockrester från tidigare sprängarbeten anses som stabil under befintliga förhållanden då lösa block lutar in mot bergväggen, figur 5-2. Figur 5-1. Foto mot lokal 6, rundad berghäll som sluttar mot öster. Foto taget mot nordväst Figur 5-2. Lokal 7, blockrester från tidigare utförda sprängarbeten. Foto taget mot väster Block och sten förekommer i varierande storlek, från några decimeter till meterstora, uppe på berghällarna i området, figur 5-3. Vid exploatering av området skall lösa block tas bort i anslutning till byggnation och släntkrön. Figur 5-3. Lokal 12, Flyttblock från inlandsisen, ca 1,5 X 2 m. Foto taget mot nordväst Geologi Berggrunden inom undersökningsområdet består av en ådergnejs med granodioritisk till tonalitisk sammansättning (Lundqvist, 2000), figur 5-4. Ådergnejsen visar en tydlig foliation som stryker i nordsydlig riktning och stupar mot väster. Kvartsådror följer foliationen. Pegmatit förekommer som gångar med en utbredning från ett fåtal centimetrar upp till ca ½ meter. Även pegmatiterna följer foliationen i ådergnejsen, figur 5-5. Sidan 6 (12)

7 Figur 5-4. Lokal 7, Ådergnejs med granodioritisk till tonalitisk sammansättning. Foto taget mot söder Figur 5-5. Lokal 10, Pegmatit- och kvartsgång som följer foliationen. Foto taget mot väster Sprickor Resultatet från sprickkarteringen har analyserats med hjälp av polpunktsanalys som erhållits med hjälp av programmet DIPS från Rocscience, figur 5-6. Resultatet från analysen ger en indelning av bergets spricksystem enligt tabell 5-1. Sprickorna är angivna enligt högerhandsregeln. Figur 5-6. Stereogram visande sprickor inom undersökningsområdet Tabell 5-1. Indelning av sprickgrupper Sprickgrupp Strykning/Stupning Egenskaper J1 165/50 Sprickor parallella foliationsriktningen, uthålliga i längd. Sprickytorna är vanligen råa undulerande eller släta undulerande J2 85/90 Brantstående sprickor i öst-västlig riktning. Järnutfällningar förekommer på sprickytorna. Sidan 7 (12)

8 Den mest framträdande sprickgruppen i undersökningsområdet är J1 som stryker i nordsydlig riktning och stupar mot väster. Den dominerande foliationsriktningen sammanfaller med sprickgrupp J1. Sprickgrupp J2 stryker i öst-västlig riktning och stupar brant mot nord och syd. Underordnat förkommer sprickor med sporadiska stryknings- och stupningsriktningar. Subhorisontella sprickor förekommer troligtvis i området trots avsaknad i polpunktsanalysen Bergschakt Spricksystemen inom planområdet anses som gynnsamt vid anläggning av bergschakt i nordsydlig riktning, dock bör man vara vaksam på enstaka sprickor som stryker i nord-sydlig riktning och med en flackare stupning än planerad släntlutning som kan ge upphov till skivbrott. Vid branta bergschakt i öst-västlig riktning kan sprickgrupp J2 ge upphov till stående bergskivor parallellt med slänten. I ogynnsamma fall kan dessa skivor skäras av subhorisontella bankningsplan vid eller strax ovan schaktbotten. Ökade förstärkningsåtgärder kommer då att krävas så som mer omfattande bultning. För att minska förstärkningsåtgärderna kan en anpassning av släntlutning utföras. Vid anläggning av bergsschakt rekommenderas skonsam sprängning mot slutlig slänt för att förhindra försvagning i slutlig bergsläntyta. Erforderlig bergrensning(skrotning) samt förstärkning skall utföras i slutlig slänt. Arbetet med bergrensning och slutlig förstärkning skall övervakas av bergsakkunnig. Stabilitetsbesiktning av schaktbotten och bergslänter skall utföras för att bedöma slutliga förstärkningsåtgärder Planerad byggnation En bedömning av storstabiliteten har utförts med avseende på identifierade sprickgrupper och planerad bebyggelse, se bilaga 2, och rådande bergförhållanden. Vi bedömer att storstabiliteten (totalstabiliteten) i området som stabil, risk för att större bergmassor skall rasa bedöms som liten. Schaktbotten skall besiktigas med avseende på totalstabilitet. Huslaster får inte föras ned på släntkrön. Detta för att förhindra att utgnidning av berg sker vid släntkrön. 5.3 Slutsatser Allmänt Den rådande bergstabiliteten inom planområdet vid undersökningstillfället anses överlag vara stabilt i orört tillstånd. Vid byggnation inom planområdet skall lösa block tas bort. Spricksystemen i inom planområdet anses överlag som gynnsamt vid anläggning av bergschakt enligt tillhandahållen ritning av beställaren, bilaga 2. Generellt för området gäller att slänter/schakt sluttande mot öster är stabila och kräver mindre förstärkning och att slänter mot väst är mer instabila och kräver mer omfattande förstärkningsåtgärder. Sidan 8 (12)

9 I schaktbotten och i slutliga slänter skall stabilitetsbesiktning utföras av bergsakkunnig för att bedöma behovet och utformningen av slutliga förstärkningsåtgärder. En riskanalys avseende vibrationsalstrande markarbeten skall utföras före påbörjande av bergarbete på planområdet Planerad byggnation Med planerat läge och grundläggningsnivå för byggnaderna bedöms utsprängningar av berget bli relativt begränsat. Vid en eventuell byggnation av en undermarksanläggning, så som ett bergrumsgarage, rekommenderas att en detaljerad bergteknisk utredning utförs. 6 Hydrogeologisk utredning 6.1 Allmänt Den hydrogeologiska utredningen syftar till att undersöka huruvida byggnationen av de planerade husen kan påverka grundvattensituationen i området och inom närliggande områden samt vilken påverkan en eventuell grundvattensänkning kan få på byggnader och mark. Områdena som studerats är framförallt Landalaberget och Landalagången. Se ritning / Genomförd undersökning Ett fältbesök genomfördes för att urskilja befintliga naturliga vattenvägar samt hur dagvattnet omhändertas idag. Utmed Egnahemsvägen finns dagvattenbrunnar och ett ledningssystem som tar hand om det ytvatten som kommer nedför bergslänten. Även en arkivstudie, se ovan, har genomförts och från stadsbyggnadskontoret införskaffades ett utsnitt ur geokartan samt grundläggningsritningar över husen på Landalaberget, Landalagången och Raketgatan 3, 5 och Nulägesbeskrivning Området för planerad nybyggnation Berget där nybyggnationen planeras består mestadels av kalt berg. Med hjälp av resultatet från bergkarteringen dras slutsatsen att bergets huvudsprickriktning stryker i nordsydlig riktning och stupar neråt i marken åt väst. Det vill säga, i riktning från Landalaberget och Landalagången. Genom enbart en okulärbesiktning går det emellertid inte att avgöra om det finns ett djupare spricksystem som i sin tur kan bidra med grundvatten till områdena öster om Egnahemsvägen eller inte. Med ledning av bergkarteringen och fältbesöket bedöms merparten av nederbörden som faller på berget söka sig ner i spricksystemet och bidra till grundvattnet medan en mindre del söker sig via ytavrinning nerför berget mot Egnahemsvägen där det samlas upp i dagvattenledningarna. Sidan 9 (12)

10 6.3.2 Närliggande områden Under kapitel 2 beskrivs de geotekniska förhållandena och under kapitel 3 beskrivs förhållandena för befintliga byggnader. Husen på Landalaberget är grundlagda på berg och kommer inte att påverkas av en förändring av grundvattensituation. Husen på Landalagången är, enligt ritningar, grundlagda med pålar eller plintar ner till berg. Jordlagren utgörs här av lera ovan friktionsjord. En förändring, sänkning, av grundvattennivån inom Landalgången skulle kunna ge upphov till att långtidsbundna sättningar uppstår i leran. Förutom att sättningarna kan ge problem för ledningar och runt byggnader, kan sättningarna även orsaka att leran hänger sig på pålarna som en extra last, vilket i sin tur kan riskera pålarnas bärighet. Från området väster om nybyggnationen på Raketgatan stupar berget redan i dagsläget relativt brant från befintliga byggnaderna på Raketgatan ned mot Egnahemsvägen och dess förlängning. Detta betyder att berget i väster dräneras naturligt och grundvattenytan i berget kan, med stöd av topografin, antas ligga relativt djupt och inte vara direkt kopplad till eventuella grundvattenförekomster i de tunna jordlager som överlagrar bergpartiet. Planerad schaktning för de tillkommande byggnaderna kommer, på grund av detta, troligtvis inte att påverka grundvattenytan i berget i någon större utsträckning. 6.4 Planerad byggnations påverkan Situationen öster om nybyggnationen med friktionsjord på berget som överlagras av lera kan vara känslig för avsänkning av grundvattennivåer. Påverkan på vattenbalansen, och därmed grundvattensituationen, i det lägre belägna området öster om nybyggnationen kan ske på två sätt: 1. Grundvatten dräneras mot området för nybyggnationen från akvifären och avleds genom dagvattensystemet dvs. ett uttag från akvifären. Detta kräver att schaktbotten för nybyggnationen är lägre än grundvattenytorna i det område som kan påverkas (Landalagången). Detta är inte fallet här då Landalagången ligger lägre än lägsta nivå för de planerade husen, enligt de, i dagsläget tillgängliga ritningar. 2. Tillströmningen till akvifären minskar genom avskärmning och bortledning av grundvatten som skulle ha kommit friktionsjorden till del eller genom minskad infiltration där de nya huskropparna kommer att stå. Den eventuella minskningen av nybildning av grundvatten i friktionsjorden i enlighet med fall 2 bedöms som marginell. Grundvattenbildningen i berg vanligtvis är liten, ca 50 mm/år. Givetvis avleds en mindre mängd vatten från de nya fastigheterna som tidigare möjligen infiltrerat (ej avrunnit som ytvatten) och perkolerat (bildat nytt grundvatten) men avrinnningsområdet till de nya fastigheterna utgör endast ca 7 % av det totala avrinningsområdet för Landalagången. Dessutom avleds troligen redan idag en del av det ytvatten från ovanliggande bergparti som skulle kunna försörja akvifären där friktionsjorden ansluter till berget redan idag innan det hunnit perkolera och bilda grundvatten i de lägre partierna. Sidan 10 (12)

11 6.5 Rekommendationer Under de gällande förutsättningarna och med det material som har utgjort underlag för denna översiktliga undersökning, görs bedömningen att risken är liten, för att grundvattensituationen inom Landalområdena skall påverkas av planerad byggnation. Det rekommenderas dock att man så snart som möjligt påbörjar täta mätningar av grundvattennivån i det lägre belägna området (Landalagången) för att ha en så lång mätserie som möjligt på hur grundvattnet i området varierar under årets årstider. Detta för att senare kunna särskilja naturliga variationer från förändringar som beror på nybyggnationen. För att kunna bedöma om grundvattennivån i berget förändras under byggnationen behöver ett observationshål i berget etableras så snart som möjligt för att även här påbörja mätningar av grundvattennivån. Sammanfattningsvis rekommenderar Geosigma AB att följande åtgärder görs: Inventering över vilka grundvattenrör som finns tillgängliga för mätningar av grundvattennivåer i dagsläget Etablering av en bergborrad brunn i området (berget) för nybyggnationen Påbörja täta mätningar av grundvattennivåerna så snart som möjligt både i området runt Landalagången och i berget. Förslagsvis med hjälp av tryckgivare som installeras i grundvattenrören. 7 Radonriskundersökning Mätning av gammastrålning har genomförts med syfte att bedöma radonrisken med avseende på berggrunden inom planläggningsområdet. Mätningarna utfördes med en Scintrex BGS-3, scintillometer. Scintillometern visar total gammastrålningsnivå och mätningarna gjordes dels genom att placera instrumentet på markytan innan avläsning men även genom att gående täcka området med en kontinuerlig mätning för att kunna upptäcka eventuella områden med förhöjda strålningsnivåer. Resultatet visar att strålningsnivån från berggrunden är i storleksordningen 0,08-0,12 µsv/h. Vid enstaka punkter uppgick strålningsnivån till ca 0,15 µsv/h. Strålningsnivåerna är låga till normala (Radonboken, 2004). Baserat på uppmätta strålningsnivåer samt en bedömning av de geologiska förutsättningarna kan planläggningsområdet klassificeras som ett normalriskområde. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark och att byggnadernas grundläggning troligen skall utföras radonskyddande. Dock rekommenderas att man efter utförda sprängningsarbeten utför en förnyad radonriskundersökning. Sidan 11 (12)

12 8 Referenser Lundqvist, I., 2000: Berggrundskartan över Göteborgs kommun, skala 1: Sveriges geologiska undersökning Ba 59 Radonboken (2004). Clavensjö och Åkerblom, Formas, Stockholm Rolf Tellstedt AB, 1968, 517 Yttrande över grundundersökning för bostadsområde mellan Landalagatan och Landala Långgata i stadsdelen Landala, Göteborg Rolf Tellstedt AB, 1972, 608 Sammanställning över grundundersökningar för Centrumbebyggelse i stadsdelen Landala, Göteborg 9 Bilagda handlingar Bilaga 1 Planritning /01 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Förslag på nybyggnation Jorddjupskarta Grundvattenrör Sidan 12 (12)

13

14 Bilaga 2

15 Utsnitt ur SBK:s geokarta grått - berg blått - friktionsjord gult - lera jorddjup och lagerföljd anges i förekommande fall 10m 5m Chalmers Tekniska Högs Landalakapellet LANDALA 12:15 LANDALA 709:2 GULDHEDEN 754:2 GULDHEDEN 4:1 Stadsbyggnadskontoret Göteborg Stadsbyggnadskontoret Göteborg skala 1:2000 0m Stena center Stena Center 100m Chalmers tekniska högskola 200m

16 Grundvattenrör mätta av Göteborgs stad Hvitfeldtska Gymnasiet International High School Vasa kunskapscentrum Vasa Kunskapscentrum nedalsskolan GW486 Chalmers Tekniska Högskola Landalakapellet Vårdcentralen Gibraltargatan LANDALA 709:2 GULDHEDEN 754:2 GULDHEDEN 4:1 LANDALA 12:15 GW487 CH24BATA OB7 Stena center Stena Center CH12FB CH08A Johannebergsky ChalmersTekniska Högskola OB8 Stadsbyggnadskontoret Göteborg Stadsbyggnadskontoret Göteborg skala 1:4000 Geovetarcentrum 0m 200m 400m

17 GW-rör.xls Namn Start Slut X Y Z Lutning CH12FB CH24BAT CH24BATA GW GW OB OB Namn Toppnivå Spetsnivå Filterlängd Min Nivå Max Nivå Gvrtyp CH12FB CH24BAT CH24BATA 3.0 GW GW OB OB Sida 1