vilka centrala resurser som behöver avsättas för att nå målet,

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "vilka centrala resurser som behöver avsättas för att nå målet,"

Transkript

1 Skåne - den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011.

2 Sammanfattning Skånes färdplan för biogas är en gemensam kraftansträngning där flera aktörer i Skåne har gått samman mot ett gemensamt mål. Färdplanen är ett arbetsverktyg som konkretiseras i en åtgärdsplan för regionens biogasarbete fram till Vår vision för 2020 innebär bland annat att Skåne har en välutvecklad och eftertraktad teknik för att produktion, distribution och användning av biogas. Över 50 procent av lantbruken i Skåne är klimat- och miljöanpassade 2020, Skåne har den största förgasningsanläggningen i Europa och 85 procent av den producerade biogasen används som fordonsgas. Biogasen skapar konkurrenskraft, ger ökade intäkter till regionen och bidrar till minskad övergödning av den brukade marken är Skåne världsledande när det gäller utbildningar och konferenser kring biogas. Årligen arrangeras både nationella som internationella events för forskare, tillverkare och studenter från hela Sverige och Europa. Forskningen i Skåne är unik då vi funnit en god kombination av teori, praktik och demonstrationer i Skåne. Skånes färdplan för biogas fokuserar på att tydliggöra: var möjligheterna för biogasutveckling finns, vilka områden vi behöver samverka inom, vilka centrala resurser som behöver avsättas för att nå målet, samt formulera hur samverkan bör se ut för att nödvändiga insatser och förändringar ska genomföras. Skånes färdplan för biogas tar avstamp i det skånska landskapet med en mångfald av möjligheter. Vi har aktörerna, företagen, kunskapen och viljan att starta och driva intressanta och unika projekt. Vår placerig i Europa innebär att våra innovativa idéer är av intresse både nationellt och internationellt. Skåne är den region med flest biogasanläggningar i Sverige. Produktionen består av restprodukter från städer, lantbruk och industri och uppskattas till 300 GWh/år med potential att uppgå till 3 TWh/år, en stor del av denna potential finns hos de skånska lantbruken. 30 procent av den producerade biogasen används idag som drivmedel. År 2011 har Skåne 24 publika tankställen och fyra bussdepåer för biogas. Beräknat utifrån en potentiell ökning kan denna mängd komma att tiodubblas. Vi har goda möjligheter att tillvarata producerad biogas genom det nationella gasnätet som går längs regionens västkust. Skånes mångfald innebär ett stort antal lantbruk och industrier som producerar organiska restprodukter samtidigt som Skåne är en tätbefolkad region. Skåne har en unik möjlighet att koppla samman producenter med användare och på så sätt sluta kretsloppet mellan stad och landsbyggd. De initiativ och möjligheter som vi ser finns i Skåne är många och genom att gemensamt driva en övergripande samordning för utveckling av biogasen kan vi ta tillvara på det Skåne har att erbjuda. 1

3 Förord Skåne har fantastiskt goda förutsättningar att bli ledande inom biogasområdet. Här finns en rad nyckelfaktorer samlade på en plats; resurser i form av stora mängder organiska restprodukter, väl utbyggd kollektivtrafik med höga ambitioner inom miljöområdet, forskningskapacitet, näringslivsaktörer och goda möjligheter för effektiv distribution. Detta tack vara den höga befolkningstätheten, det nationella gasnätets sträckning genom länet och inte minst en politisk vilja att stärka biogasens roll i regionens tillväxt- och klimatarbete. Region Skåne kommer under de kommande åren öka sitt engagemang för att genomföra Skånes Färdplan för Biogas. Genom att både som kund och som strategisk partner bidra till att investeringar inom infrastruktur för biogas blir lönsamma och påskyndas. På ett nationellt plan saknas i dagsläget till stor del både mål, incitament, explicita spelregler och en politisk tydlighet när det gäller biogas, vilket hämmar biogasens utveckling i landet. Region Skåne är en ledande aktör inom detta område men ambitionsnivån skall utökas. Tillsammans genomför vi Skånes färdplan för biogas, som för Skåne är ett mycket viktigt projekt. Pontus Lindberg, Ordförande i Regionala tillväxtnämnden Region Skåne 2

4 Innehållsförteckning Sammanfattning 1 Förord 2 SKÅNE den ledande biogasregionen Ett kraftfullt dokument 5 Vision och mål är biogasen Skånes hjärta 6 Bakgrund 8 Biogasproduktion i Skåne 9 Substrat för biogasproduktion 11 Biogödsel och rötslam 15 Användning av biogas 16 Distribution av biogas i Skåne 18 Politiska beslut som påverkar produktion och användning av biogas 19 Beslut med negativ effekt för biogasen 20 Biogas i EU 20 Primärproduktion el och värme 21 Fordonsbränsle 22 Distribution och uppgradering 23 Skånes mål kring förnybar energi och biogas 24 Delmål ur de regionala miljömålen som berör biogas och förnybar energi är: 24 Framtida insatsområden och åtgärder för Skåne 28 Extern finansiering och bidrag 28 Genomförande 29 Processledning för genomförande av Färdplanen 29 Åtgärder 31 Åtgärd 1.1 Processledning 32 Åtgärd 1.2: Framtagande av informations-, marknads- och kommunikationsplan för biogas32 Åtgärd 1.3: Hemsida 33 Åtgärd 1.4: Center of Excellence 33 Åtgärd 1.5: Uppföljning och utvärdering 34 Åtgärd 1.6: Uppföljning och utvärdering Halvlek för Vision Åtgärd 1.7: Externa finansieringsmöjligheter 34 Åtgärd 1.8: Lobbying för biogasens utveckling 35 3

5 Åtgärd 1.9: Undanröja hinder, identifiera incitament och styrmedel regionalt, nationellt och i EU 35 Biogasproduktion 36 Åtgärd 2.2: vatten och avloppsverk och biogasproduktion 38 Åtgärd 2.3: Ökad källsortering och renheten av hushållens matavfall 38 Åtgärd 2.4: Initiera och verka för pilot- och storskaliga demonstrationer av olika typer av biogasanläggningar 39 Åtgärd 2.5: Nya rötningsmaterial och mer effektiv användning av redan befintliga 39 Åtgärd 2.6: Utveckling av biogasproduktion från energigrödorna 39 Åtgärd 2.7: Regionala bidrag och förenkling av tillståndsprocessen 40 Åtgärd 2.8: Produktkatalog av tjänster och tekniker samt genomförande av gemensam upphandling 40 Åtgärd 2.9: Ökad medvetenhet och användning av biogödsel och slam 40 Åtgärd 2.10: Kommersialisering och utveckling av teknik för spridning av biogödselresten_ 41 Åtgärd 2.11: Utredning kring metangasläckage 41 Gasinfrastruktur och gastransport 42 Åtgärd 3.1: Utredning och förslag på transport av biogasen 43 Åtgärd 3.2: Utreda framtida lagringskapacitet 44 Åtgärd 3.3: Bildande av arbetsgrupp (utvecklingsbolag) för utvidgning av gasdistribution _ 44 Åtgärd 3.4: Utvidgning av antalet gasmackar 44 Åtgärd 3.5: Offentlig upphandling av kollektivtrafikbussar 45 Biogasanvändning 47 Utveckling 49 Åtgärd 5.1: Kommunala handlingsplaner för att öka biogasproduktionen (steg 3) 49 Åtgärd 5.2: Forskningsplan för biogas 49 Åtgärd 5.3: Utveckling av forskningscentrum för biogas 50 Åtgärd 5.4: Framtagande av GIS-databas som planeringsunderlag för biogasutveckling 50 Åtgärd 5.5: Stimulera och verka för ett skånskt innovatum 50 Åtgärd 5.6: Utbildning 51 4

6 SKÅNE den ledande biogasregionen 2020 Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, I din hand håller du Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november Den första versionen av Skånes färdplan för biogas togs fram våren 2010 av Region Skåne tillsammans med Biogas Syd, med stöd av WSP Environment. Arbetet bedrevs i nära samverkan med en referensgrupp bestående av representanter från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Malmberg, Vatten- och avlopp Syd, Lunds universitet, E.ON, Eslövs kommun, Skånnet, Sustainable Business Hub (SBHub) och Länsstyrelsen i Skåne län. Ett 30-tal intervjuer genomfördes med nyckelaktörer, det vill säga kommuner, energibolag, teknikföretag inom branschen och andra regionala aktörer, utifrån nuvarande och framtida biogasanvändning och produktion. Skånes färdplan för biogas är ett levande dokument som uppdateras varje år. Ett kraftfullt dokument Skåne har; aktörerna, företagen, kunskapen och viljan att starta och driva intressanta och unika projekt. Landskapet ger en mångfald av möjligheter och närheten till Europa innebär att innovativa idéer är av intresse både nationellt och internationellt. Skåne har av regeringen pekats ut som pilotlän för biogas. För att framgångsrikt satsa på och utveckla biogasen i regionen behöver insatser och projekt samordnas, prioriteras och aktörer samverka kring genomförande. Skånes färdplan för biogas är den gemensamma kraftsamling som behövs för att underlätta för biogasaktörer och organisationer i Skåne att komma ett steg längre i sina satsningar på biogas. Skånes färdplan för biogas tydliggör: var möjligheterna finns, var samverkan behövs för att genomföra nödvändiga insatser och förändringar, vilka resurser som behöver avsättas för att nå dit. Listan på åtgärder i Skåne är lång och det är viktigt att samverka och därmed skapa synergieffekter för att nå målen. Vision och mål 2020 Skåne strävar mot att uppnå en hållbar utveckling med en god balans mellan de tre hållbarhetsaspekterna; miljö, ekonomi och sociala dimensioner. Biogas är en bred utvecklingsfråga och ett viktigt verktyg för att uppnå hållbar utveckling och det drivmedel som klassas som det mest miljöbästa 1. Biogas är en drivkraft för grön utveckling och med hjälp av biogasen tryggar Skåne lokal, förnybar energiproduktion, arbetstillfällen, kretsloppsanpassad gödselhantering och en minskad användning av fossila drivmedel. 1 Börjesson, Tufvesson, Lantz,

7 Vision 2020 Skåne är Center of Excellence för biogas Biogasens betydelse nationellt och internationellt är år 2020 mycket stor och årligen avsätts ansenliga medel för att öka både produktion och användning av biogas. Skåne har år 2020 pekats ut som Center of Excellence eftersom Skåne har kunnat visa på lönsamhet, idérikedom, innovation och lyckosam samverkan mellan relevanta parter inom biogasområdet. År 2020 är det vanligt med nationella och internationella besök i regionen och intresset för att se hur vi lyckats öka andelen förnybar energi och samtidigt minska klimatpåverkan är stort. Biogasen har bidragit till att skapa ökad tillväxt och sysselsättning i regionen. År 2020 har antalet företag som tillverkar, distribuerar, genomför service eller på andra sätt arbetar med biogas ökat med mer än 50 procent. Flera av dessa är även framgångsrika exportföretag. År 2020 är samverkan mellan regionens privata och offentliga aktörer samt forskningen självklar och har bidragit till att Skånes totala miljöbelastning minskat. Denna samverkan har mött stort intresse och kopieras nu världen över är biogasen Skånes hjärta Vår vision om 2020 innebär flera framsteg inom biogas produktion och användning. Teknisk utveckling 2020 ser vi att det finns ca 60 biogasanläggningar i Skåne och 10 procent av Skånes energibehov tillfredställs av regionens egen biogasproduktion. Tekniken kring biogasanläggningarna är välutvecklad och eftertraktad både inom och utanför regionen. Teknik för spridning av biogödsel på åkermark, med minimal energiinsats och förlust av kväve, har utvecklats i samarbete mellan lantbruksorganisationer, universitet och högskolor i regionen. Skånes anläggningar kompletterar varandra i användandet av både substrat och teknik och tar tillvara och rötar flertal olika substrat, exempelvis rester från jordbruk och skogsbruk, alger, våtmarksgrödor, matavfall och avisningsvätska från flygplatser. Resterande biogas används som el och uppvärmning både hos privatpersoner och i tillverkningsindustrin. Metoder för torrötning av substrat är väl utvecklade och används i kommersiell skala. Klimatsmarta lantbruk 2020 är mer än 50 procent av lantbruken klimat- och miljöanpassade eftersom möjligheterna att övergå till klimatsmart jordbruk har ökat. Gårdsbaserad biogas är vanlig och tillgången på biogödsel möjliggör ökad precisionsgödsling utan användning av mineralgödsel. Drivmedel 2020 uppgraderas och används 85 procent av biogasen som fordonsgas. Skåne har den största förgasningsanläggningen i Europa och producerar vid ett flertal anläggningar även flytande biogas som används till färjor och andra tunga fordon. 6

8 25 procent av alla bilar i Skåne går på biogas och ca 10 procent av den tunga fordonsflottan tankar flytande biogas. De flesta offentliga aktörer har antagit målsättningar om en hög andel biogasbilar inom sin fordonspark. Två färjor framförs på flytande biogas och ytterligare en är på gång att konverteras till biogasfärja. Traktorerna i regionen är många och hälften av dem går på biogas. I Skåne finns ett ledande servicelag som har hög kompetens och kunskap för att serva biogasfordon och bilar som körs inom och utanför regionen. Skånetrafiken har nått sin målsättning om att helt ha övergått till biogas i sina fordon och förbrukar 65 miljoner Nm 3 biogas/år dvs. 630 GWh/år. Även mindre biogasproducenter får avsättning för sin gas som fordonsbränsle och ökar därigenom sina intäkter för den gas de levererar, tack vare satsningar på lokala gasnät och gemensamma uppgraderingsanläggningar har 75 procent av skåningarna mindre än 1,5 mil till det lokala och regionala gasnätet. Det finns totalt ca 180 tankställen i Skåne för privata fordon och mellan för den kollektiva fordonsflottan. Därutöver finns det på strategiskt belägna platser i Skåne ett antal tankställen med flytande biogas för tunga fordon. Biogas skapar konkurrenskraft och ökade intäkter 2020 är Skånes industrier mycket intresserade av biogas då detta visat sig vara både lönsamt och en konkurrensfördel. Applikationer för biogas är många och ständigt under utveckling. Ekonomin för lantbruksföretag har förbättrats, biogasproduktionen har medfört en ökad intäkt och möjligheten att alternera flera olika typer av grödor och växtföljder har avsevärt förbättrat villkoren och förutsättningarna för en levande landsbygd. Minskad övergödning Övergödningen av hav och insjö har minskat med 50 procent till stor del på grund av övergången från naturgödsel till biogödsel. I Skåne har man samlat in ton alger och tång (torr vikt) från haven. Musselodlingar utanför våra kuster är många och har förbättrat vattenkvaliteten i närmiljön men även gett ett bra tillskott både till biogasproduktionen och turismen. Kunskap och kompetens 2020 är medborgare i Skåne väl informerade och medvetna om regionens biogassatsningar och efterfrågan på biogas är stor. När det gäller utbildningar och konferenser kring biogas är Skåne världsledande och arrangerar via universitet och centrumbildningar i regionen både nationella som internationella events för deltagare, forskare, tillverkare och studenter från hela landet och Europa. Universitetet och högskolornas världsledande forskning har gjort att mångmiljonbelopp årligen investeras i forskningsmedel inom gaseffektivitet, nya användningsområden och uppgraderingsteknik. Forskningen i Skåne är unik då man funnit en god kombination mellan teori, praktik och demonstrationer i Skåne. 7

9 Figur 1. Biogaspusslet och alla dess indirekt positiva miljö-, sociala- och ekonomiska effekter 2. Bakgrund Regeringen utsåg 2010 Skåne till pilotlän för grön utveckling med biogas som prioriterat område för att Regeringen anser att Skånes arbete på regional nivå är avgörande för att Sverige ska nå de klimat- och energipolitiska målen 3. Skåne har goda förutsättningar för att ersätta delar av det fossila bränslet med biogas. Tack vare en stor jordbruks- och livsmedelsindustri alstras stora mängder organiskt material som lämpar sig väl för biogasproduktion. En stor folkmängd på en liten yta gör att det organiska avfall som alstras inte behöver transporteras långt för att samlas in i biogasproduktionsanläggningarna. Möjligheterna att knyta samman material och energiflöden mellan stad och land, producent och konsument, är goda. Skåne har många drivande nyckelaktörer, organisationer och forskningsinstitutioner som ligger i framkant inom biogasområdet. Det finns ett gasnät på den västra sidan av Skåne och en del av den gasen används år 2011 som fordonsgas. Skånes mål är att år 2020 producera 3 TWh biogas. Ett viktigt steg för ett fossilfritt Skåne Den totalt slutliga energianvändningen i Skåne var 2007 ca 38 TWh, varav drygt 12 TWh var elanvändning och drygt 6 TWh var fjärrvärmeanvändning enligt SCB var den förnybara el-energi produktionen i Skåne 1,5 TWh 4. Detta innebär för Skåne att biogasen är en av många pusselbitar som bör läggas för att lyckas bli fossilbränslefria var biogasproduktionen i Skåne ca 0,3 TWh/år. 2 Biogas Syd. 3 (Pressmeddelande, Regeringskansliet ). 4 Klimatmål för Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län. 8

10 Biogasproduktion i Skåne Biogas produceras 2011 i cirka 40 anläggningar i Skåne. Produktionen uppgår idag till knappt 300 GWh. Skåne har flest biogasanläggningar i Sverige och knappt 30 procent av den gas som produceras i regionen idag går till drivmedelsproduktion. Den totala biogaspotentialen i regionen har uppskattats till omkring 3 TWh/år enbart baserat på restprodukter från städer, lantbruk och industri. Den största potentialen finns inom lantbruket finns det 24 publika tankställen och fyra bussdepåer för biogas i regionen 5. Figur 2. Produktionsanläggningar för biogas i Skåne behandlade totalt 26 skånska avloppsreningsverk slam från reningsverk genom rötning 7. Utöver dessa finns nästan lika många avloppsreningsverk i regionen där det idag inte produceras någon gas utan där slammet behandlas på annat sätt. Bland de verk som producerade biogas 2009 var fem anslutna till uppgraderingsanläggningar vilket möjliggör att gasen kan användas som fordonsbränsle eller föras in på gasnätet, se tabell Biogasportalen, Länsstyrelsen i Skåne län,

11 Tre samrötningsanläggningar finns i dagsläget i Skåne. Med samrötning menas i detta sammanhang att material från jordbruket så som gödsel, från industrin, slakteriavfall och drank, källsorterat matavfall från hushåll rötas tillsammans. Under 2010 producerade dessa tillsammans ca 124 GWh biogas, varav 81 GWh uppgraderades, se tabell 2. Det material som rötas i dessa anläggningar är främst gödsel och annat jordbruksavfall samt slakteriavfall. Matavfall från hushåll, restauranger och butiker utgör endast en mindre del av substratet i Skånes samrötningsanläggningar. Biogas produceras även i deponier när det organiska materialet i dessa bryts ned. Deponigas producerades 2010 vid 10 skånska deponier och utvinningen av deponigas uppgick samma år till knappt 100 GWh 8. Merparten av dessa, knappt 70 GWh, utvanns vid regionens tre största deponier Malmö (Spillepeng), Helsingborg (NSR) och Landskrona (Lundåkra). Majoriteten av anläggningarna använder den uppsamlade deponigasen för kraftvärme, alternativt värmeproduktion och endast ett fåtal anläggningar utnyttjar idag inte uppsamlad deponigas för energiproduktion. Deponering av organiskt material är sedan 2005 förbjudet och denna produktion kommer troligen att minska under kommande år. Mellan år minskade 8 Sammanställning av anläggningarnas miljörapporter

12 utvinningen i Skåne med ca 17 procent 9. Endast 35 procent av deponigasen i en genomsnittlig svensk deponi utvanns Utrymme finns för att under en övergångsperiod till viss del utöka utvinningen, men deponigas är en ändlig resurs. På detta sätt kan mängden producerad biogas från deponierna förväntas vara konstant under kommande tioårsperiod 10. Hittills har deponigas använts till värme- och kraftvärmeproduktion men planer finns på en uppgraderingsanläggning för deponigas i Helsingborg. Utöver dessa anläggningar produceras biogas även vid gårdsanläggningarna Skea och Hagavik. Produktionen där är delvis jordbruksbaserad. Det material som rötas består av gödsel, skörderester/grödor samt rester från livsmedelsindustri. Hagavik producerar cirka 2 GWh biogas per år 11. Med hjälp av en kraftvärmegenerator kan överskottsenergi säljas till elnätet. Ytterligare ett flertal anläggningar är planerade i regionen och mer information om dessa finns under framtida insatser och åtgärder. Substrat för biogasproduktion Utifrån den bedömning som gjorts om Skånes biogaspotential används idag en liten del av dessa substrat. Samrötning av olika typer av avfallsprodukter genomförs vid de tidigare beskrivna samrötningsanläggningarna. Den totala biogaspotentialen från restprodukter i Skåne har uppskattats till drygt 3 TWh 12. Ett antal områden har inte beaktats vid framtagningen av denna uppskattning. Bland dessa kan nämnas rötning av alger vilket det i nuläget pågår försök med i Skåne, samt torrötning eller förgasning av parkavfall och skogsavfall. Dessutom bedrivs det idag forskning på en rad tekniker med syfte att öka biogasproduktionen från avfallsprodukter. Bland dessa kan nämnas förhygienisering, förhydrolys och tillsats av enzymer, vilket gör att potentialen skulle kunna vara ännu större. I tabell 3 och figur 2 visas en sammanställning av nuvarande produktion samt biogaspotentialen, fördelat mellan olika typer av restprodukter. 9 Benjaminsson, Benjaminsson, Biogasportalen, Biomil och Envirum,

13 Nedan görs en sammanställning av vilka möjligheter som finns för att öka biogasproduktionen och uppgraderingen av producerad gas inom olika områden. Generellt för alla områden att se över möjligheterna till samverkan mellan olika aktörer för att på så sätt kunna utnyttja stordriftsfördelar i produktionen såväl som i distribution etc. Matavfall Produktionen av biogas från matavfall från hushåll och restauranger samt livsmedelsindustrin kan öka väsentligt. Intresset för separat insamling av matavfall från hushåll för biogasproduktion ökar idag bland skånska kommuner. Enligt Avfall Sveriges sammanställning år 2008 hade 19 skånska kommuner infört matavfallsinsamling 13. Sedan dess har ett flertal ytterligare kommuner, däribland Lomma, Sjöbo Svedala och Tomelilla infört separat utsortering av matavfall. Även vid lasarettet i Landskrona, Helsingborgs sjukhus och Centralsjukhuset i Kristianstad sorterades år 2009 matavfall ut för biogasproduktion 14 Erfarenheter visar dock att mängderna som sorteras ofta är lägre än förväntat, särskilt från hushåll. Ett nationellt och regionalt mål 15 är att 35 procent av matavfallet ska behandlas biologiskt Avfallsmängderna har årligen ökat med 3-4 procent vilket också kan leda till en ökad biogasproduktion. Exakt hur stora volymerna insamlat matavfall är i Skåne idag är osäkert. Inom Sysavregionen uppgick mängden insamlat matavfall till ton under år 2010 (målet 13 Avfall Sverige, Region Skåne, Länsstyrelsen i Skåne län. De skånska miljömålen, God bebyggd miljö

14 var ton). Vid NSRs biogasanläggning tas ca ton matavfall emot varje år. Uppskattad prognos gjord 2010för mottaget matavfall är för Karpalund ton varav 4000 ton är från Kristianstad och 8000 ton från SYSAV. Livsmedelsindustrin och annan industri Restavfall från industrin är slakteriavfall, fodermjölk, fettslam, dravavfall från bryggerier, förpackat fodermedel, förpackad senap och ketchup, avisningsvätska och så vidare. Skåne har stor andel av dessa industrier och således också stor mängd restprodukter. Skåne har ur ett svenskt perspektiv högst andel mängdpotential inom mejerier, socker, stärkelse och konsumtionssprit. Den svenska sockerproduktionen sker vid Nordic Sugar AB:s fabrik i Örtofta, Eslöv och Lyckeby Starch AB i Nöbbelöv. Kristianstad producerar stärkelse och Sölvesborg svarar för Sveriges produktion av potatisstärkelse. Den svenska produktionen av konsumtionssprit sker huvudsakligen på The Absolut Company i Nöbbelöv. Totalt har de tillgängliga mängderna från dessa anläggningar uppskattats till mellan kiloton våtvikt/år 17. Restprodukter uppstår även vid produktion av andra förnybara drivmedel, såsom RME och etanol. Glycerol och drankprodukter från sådana produktionsanläggningar lämpar sig väl för biogasproduktion. RME tillverkas i dagsläget bland annat vid Häckeberga säteri i skånska Genarp. Figur 3. Nuvarande och potentiell produktion av biogas i Skåne, baserat på tillgänglig produktionsstatistik av Biomil och Envirum, 2008 och Wolski, Ett antagande har gjorts när det gäller potentialen för skogsbruksbaserad biogas. Sammanställningen ovan visar att den mängd biogas som skulle kunna produceras baserat på restprodukter i Skåne är tillräcklig för att nå målet om 3 TWh/år 2020 men endast om produktionen överskrider den potential med begränsningar som presenterats i tabellen av Biomil och Envirum (2008). 17 Biomil och Envirum,

15 Det finns fler möjligheter att nå målet 3 TWh. Andra substrat, som alger, tång och energigrödor, kan vara alternativ liksom att öka och effektivisera produktionen från exempelvis avloppsreningsverk och matavfall. Det är även viktigt att stimulera utvecklingen av samrötningsanläggningar som ger högt gasutbyte och identifiera metoder för förbehandling och processoptimering. Slam från avloppsvattenanläggningar Det är år 2010 osäkert hur många av de nu aktiva reningsverken i regionen som använder det slam som uppstår i reningen till biogasproduktion. Samrötning av slam och annat avfall kan öka utbytet i slamrötning, men kan också leda till problem med återföring av näringsämnen till åkermark. Även processoptimering, bland annat genom förhydrolys (vilket idag undersöks) kan öka utbytet från befintliga anläggningar. Cirka 45 procent av biogasproduktionen från skånska reningsverk uppgraderas idag. Restprodukter från lantbruket År 2010 fanns jordbruk med en åkermark på mer än 2,1 hektar i Skåne 18. Trots att skånskt jordbruk under senare tid har gått mot en mer storskalig driftsform är de restprodukter som uppstår inom en enskild jordbruksfastighet sällan tillräckliga för att investeringar i biogasproduktion ska vara ekonomiskt intressanta. Samarbeten gårdar emellan och mellan mindre samhällen och livsmedelsindustrier, kan skapa förutsättningar för mer lönsamma biogasprojekt genom att utnyttja olika skalfördelar. Enligt tidigare studier skulle de restprodukter som uppstår inom det skånska jordbruket kunna generera ca 2,5 TWh biogas/år 19. Redan idag används en del restprodukter från jordbruket i regionens samrötningsanläggningar. För att den totala mängden restavfall från jordbruk som finns tillgängligt i regionen ska kunna utnyttjas krävs dock en utbyggnad av fler jordbruksbaserade biogasanläggningar. Skogsbruk och icke-konventionellt avfall I regionen finns samtidigt även stora tillgångar till organiskt material i form av skördar från våtmarker. Enligt de skånska regionala miljömålen ska hektar våtmark anläggas i regionen under perioden När denna målsättning uppnås (2010 hade hektar anlagts eller restaurerats) skulle vasskördar från nyanlagda våtmarker i regionen kunna uppgå till ca 40 GWh 20. Enligt tidigare utredningar av potentialen för produktion av biogas baserad på alger skulle cirka ton (torrvikt) alger kunna samlas upp längs med den skånska sydkusten 21. Rötningsförsök har visat att denna mängd alger skulle kunna ge en produktion motsvarande 105 GWh/år. Utredningen byggde på antagandet att alger kan samlas upp längs med 70 procent av sträckan Malmö-Simrishamn. Senare marinbiologiska undersökningar har visat att den totala mängden alger längs med denna sträcka är större än vad som har antagits i 18 Jordbruksverket, Biomil och Envirum, Dalaryd, Wolski,

16 utredningen. Samma mängd alger skulle därmed kunna skördas på en mindre yta. Därutöver finns både fiskrens, musslor och annan blåmassa som skulle kunna användas till biogasproduktion. Det finns möjligheten att producera alger vid exempelvis våra reningsverk som skulle kunna användas till biogasproduktion. Forskningen inom produktion av biometan genom termisk förgasning av träråvaror (lignocellulosa) och avfall går raskt framåt och Sverige ligger i framkant inom området. Gasföreningen har bedömt den realistiska gaspotentialen från inhemska restprodukter från jord- och skogsbruket till cirka 59 TWh. En del av denna produktion kan troligtvis ske i Skåne. E.ON är delägare i den förgasningsanläggning som är under uppförande i Göteborg (GoBiGas) och planerar en ännu större anläggning med eventuell placering i Skåne. Biogödsel och rötslam Vid biogasproduktionen produceras det förutom biogas också en restprodukt. Beroende på vilken råvara som rötas bildas olika restprodukter. Biogödsel kallas den restprodukt som framställs vid så kallade samrötningsanläggningar och rötslam kommer vid biogasproduktion vid vatten och avloppsverken. Biogödselet kan spridas på åkermark medan rötslammet har större restriktioner eftersom det innehåller avloppsvatten och är förorenat. Avloppsvatten är inte rent i förhållande till biogödseln och blandas därför inte med andra rena substrat som djurgödsel. Biogödsel I samrötningsanläggningarna och gårdsanläggningarna används bara rena råvaror och biogödsel är ett utmärkt gödselmedel. I dessa fall kan man få en intäkt från försäljning av biogödseln. 96 procent av biogödseln sprids på åkermark och flera av de större samrötningsanläggningarna certifierar sin biogödsel för att garantera kvaliteten på gödseln. Biogödsel certifieras enligt SPCR120. Hur stora givor som kan spridas på åkermark beror framför allt på innehållet av fosfor i biogödseln. Enligt Jordbruksverkets regler för gödselspridning får det spridas maximalt 22 kg fosfor per hektar och år. Höga värden av tungmetaller kan begränsa givan. Biogasanläggningen på Wrams Gunnarstorp där framförallt olika restprodukter från livsmedelsindustrin rötas tillsammans med en mindre del svingödsel, produceras ca 1500 m 3 biogödsel per GWh med ett innehåll av 0,65 kg fosfor per ton gödsel. Det innebär att det behövs cirka 44 hektar per producerad GWh. I en gårdsanläggning som bara rötar gödsel (som har ett lägre energiinnehåll) behövs en betydligt större spridningsareal per producerad GWh. Med innehåll mellan 0,7 och 1 kg fosfor per ton gödsel blir behovet av spridningsareal mellan 210 och 270 hektar per producerad GWh. Här bör tilläggas att det för stallgödsel redan finns spridningsareal knuten till djurproduktionen. Rötslam Rötslam är restprodukten vid biogasproduktion vid våra vatten och avloppsanläggningar. Rötslammet har begränsade möjligheter att användas på åkermark. För att öka rötslammets 15

17 möjligheter att återföras till åkermark certifierar fem av Skånes kommuner sitt rötslam; Eslöv, Lund, Malmö, Höganäs och Kristianstad, enligt certifieringssystemet REVAC 22. Användning av biogas Som tidigare nämnts kan biogas antingen användas direkt för produktion av el och värme eller uppgraderas och användas som drivmedel. Biogasen skulle också kunna ersätta industrins användning av naturgas i produktionen. Idag är priset för att använda biogas betydligt högre än för naturgas vilket begränsar användningen. Tidigare studier har visat att användning av biogas inom trafiksektorn är mer ekonomiskt och miljömässigt lönande än när biogas används för produktion av el och värme 23. Den totala miljövinsten beror dock helt på vilka antaganden som görs av energiprofilen av den el och värme som kraftvärme från biogasförbränning ersätter. Inom el och värmeområdet finns dock i dagsläget fler alternativ till förnybara bränslen än inom fordonsområdet. Dessutom varierar behovet av framförallt värme starkt över året och det kan vara svårt att få en hundraprocentig avsättning för all energi som produceras vid ett kraftvärmealternativ. Den energi som inte får avsättning facklas och detta var en av orsakerna till att 10 procent av den producerade biogasen i Sverige 2010 facklades användes 49 procent av den producerade biogasen i Sverige för uppvärmning och 36 procent som drivmedel 33. Andelen i Skåne ligger på samma nivå som i landet som helhet. Cirka 130 GWh biogas uppgraderades under år 2010, det vill säga cirka 40 procent av den samlade biogas produktionen i Skåne. Kommunernas fordonsflotta År 2009 fanns det, inom offentlig verksamhet, fordon i den skånska fordonsflottan. Av dessa var 24 procent milöfordon, det vill säga 858 stycken , av de totalt 858 miljöfordonen i Skåne, körs på biogas. Region Skåne har flest andel miljöfordon i Skåne (77 procent miljöbilar varav 20 procent biogas) 26 Det innebär att 3 av Region Skånes 441 miljöfordon körs på biogas. Högst andel biogas i fordonsflottan har Ystad, därefter Trelleborgs kommun. 13 kommuner har mindre än 5 procent miljöfordon i sin bilpark. I slutet av 2010 fanns det sammanlagt personbilar i trafiki SKåne och av dessa var taxibilar. Det fanns bussar och traktorer. Bränsleåtgången fördelade sig enligt följande tabell REVAC Årsrapport, Hammarlund, Energimyndigheten, rapport ES 2010:05 Produktion och användning av biogas år Fordonsanalys Miljö av bilflottor i Skåne 2009, Bilfakta. 26 Regionservice Region Skåne, SCB, Kommuner

18 Tunga och lätta lastbilstransporter För 50 år sedan gick 16 procent av godstrafiken mätt i tonkm med lastbil. År 2010 är det 40 procent. Lastbilstransporterna är centrala för godstransporter och uppskattningsvis 80 procent av allt gods som transporteras inom Sverige körs någon sträcka med lastbil. Godstrasporten domineras helt av fossila drivmedel. År 2008 drevs 72 procent av de lätta lastbilarna i Sverige med diesel, 24 procent med bensin och 0,6 procent med ett alternativt drivmedel. Motsvarande fördelning bland de tunga lastbilarna var 98, 2 och 0,5 procent 28. Flest lastbilar (tunga och lätta) finns i Stockholm, Västra Götaland och Skåne. I Skåne fanns år 2009 knappt tunga lastbilar och knappt lätta lastbilar. I Skåne körde lätta lastbilar cirka 1700 mil per år i genomsnitt år Motsvarande siffra för tunga lastbilar var mil. Den totala körsträckan i regionen uppgick därmed till 89 miljoner mil för lätta lastbilar och 69 miljoner mil för tunga. Skåne är därmed ledande i antal mil för tunga transporter 29. Skånetrafiken har idag ansvar för cirka 900 bussar (region och stadsbussar) och 400 servicefordon var cirka 49 procent av fordonsgasen som användes biogas 30. Region Skåne har som målsättning att samtliga stadsbussar år 2015 ska drivas på biogas och alla regionbussar År 2020 ska samtliga fordon drivas av biogas. 28 Energimyndigheten. Förbrukningsdämpande åtgärder inom vägtransportsektorn i krissituationer. Beskrivning och översiktlig analys av åtgärder för att minska förbrukningen av drivmedel. ER 2009: SIKA, Skånetrafiken Miljöredovisning,

19 Distribution av biogas i Skåne Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, Uppgraderad biogas kan distribueras på ett flertal olika sätt. Skåne har sedan en lång tid tillbaka ett gasnät längs västkusten. Möjlighet till distribution via naturgasnät kan underlätta utbyggnad av biogas starkt eftersom det då finns en ständig tillgång på naturgas som kan ersätta biogasen vid produktionsbortfall. Detta ökar leveranssäkerheten. Kostnaderna för distribution minskar även då redan befintlig infrastruktur kan utnyttjas. I dagsläget leds uppgraderad biogas med en tillsats av gasol ut på naturgassystemets distributionsnät från åtta svenska anläggningar i sydvästra delen av landet. I vissa områden med ett mindre antal anläggningar för produktion av biogas har dessa länkats samman i lokala gasnät där investeringskostnader för uppgraderingsanläggningar och tankstationer kan delas mellan flera aktörer. Då den uppgraderade gasen antas sätta normen för gaskvaliteten i systemet krävs inte heller någon propan eller gasoltillsats innan gasen kan levereras till användaren. Ett lokalt gasnät finns i Kristianstad, där biogas från samrötningsanläggningen i Karpalund leds till Allöverket för uppgradering tillsammans med biogasen som produceras i avloppsreningsverket. I nätet finns även sju uttagsställen för biogas, fyra långsamtankningar, två publika mackar samt en containerpåfyllning, därtill tankstationen i Åhus se figur 4. Den totala längden på gasnätet är ca 10 km 31. Karpalund Biogasanläggning Värmeverk Bussde på Uppgraderingsanläggning Figur 4. Kristianstads lokala gasnät bestående av produktions, uppgraderings och distributionsanläggningar 32. År 2011 finns totalt 23 publika tankställen för fordonsgas i regionen 33. Endast 15 av Skånes 33 kommuner har i dagsläget en gasmack och de befintliga tankställena är i hög grad koncentrerade till västra och mer tätbefolkade sidan av Skåne 34. Koncentrationen av 31 Benjaminsson och Nilsson, Karta bearbetad från Google maps Region Skåne,

20 tankställen i västra Skåne förklaras delvis med den naturgasledning som löper längs Skånes västkust och vidare mot Stenungssund. Genom att ansluta ett tankställe till gasnätet kan det garanteras att det alltid finns tillgänglig fordonsgas. Tillgången till biogas för transportändamål är alltså dålig i regionens östra del, samtidigt som en stor del av det potentiellt rötbara materialet finns i detta område. Politiska beslut som påverkar produktion och användning av biogas Under de senaste åren har en rad incitament skapats för att öka både produktion och användning av biogas i Sverige. Biogasen var till och med årsskiftet 2010/2011 befriad från både energi- och koldioxidskatt. Ett undantag gällde dock för biogas som distribuerats via det stora gasnätet utmed den svenska västkusten som fortfarande var behäftad med koldioxidskatt. Från och med 2011 är den som framställer biogas skyldig att betala energi- och koldioxidskatt, men den som använt eller sålt biogas kan ansöka om avdrag vilket gör att biogasen i praktiken fortsatt är befriad från dessa båda skatter. Förändringen genomfördes av administrativa skäl för att möjliggöra statsstödskontroller av den mängd biogas som säljs skattefritt och gäller all biogas som används som motorbränsle samt för uppvärmning även i vätskeform 35. Från och med den 1 januari 2010 behöver den som köper en personbil som uppfyller särskilda miljökrav inte betala fordonsskatt under de fem första åren. Skattebefrielsen ersätter den tidigare miljöbilspremien. Äldre bilar som kan drivas med fordonsgas har reducerad fordonsskatt. Grundregeln för äldre bilar är att skatten bland annat baseras på det deklarerade utsläppet av koldioxid. En koldioxidavgift på 20 kr/gram (över en grundnivå på 100 gram) tas ut från och med juli Bilar som drivs med biogas eller E85 betalar däremot 10 kr per gram. Förmånsvärdet för bilar som kan drivas med fordonsgas får sänkas med 40 procent i förhållande till närmast jämförbar fossildrivna modell. Maximalt tillåten nedsättning är kr per år. Jämkning ska begäras av arbetsgivaren och kan göras till och med inkomståret Samma regler gäller för hybrid och elfordon medan sänkningen för etanolfordon endast uppgår till 20 procent 36. Under 2006 infördes ett statligt stöd som möjliggjorde att aktörer (både privata företag och kommunala bolag) kan ansöka om ett investeringsstöd från Naturvårdsverket på upp till 30 procent av kostnaderna för etablering av tankställen för biogas. Stödet var inledningsvis tidsbegränsat till 31 december 2009 men förlängdes under 2008 ytterligare ett år. Samtidigt anslogs ytterligare 79 miljoner kronor till projektet. Det sammanlagda anslaget under de båda perioderna uppgår därmed till 229 miljoner kronor 37. Totalt hade 123 ansökningar om stöd för utbyggnad av biogas inkommit till Naturvårdsverket under perioden september 2006 till december Information från Skatteverket, Miljöfordon, Energimyndigheten, Naturvårdsverket,

21 Våren 2006 infördes den så kallade pumplagen som innebar att svenska tankställen med en viss försäljningsvolym måste kunna tillhandahålla biodrivmedel. Pumplagen avsågs vara teknikneutral, det vill säga den skulle inte främja användningen av ett specifikt förnybart drivmedel framför andra. I och med att etanolpumpar är billigast att installera har mackägare i praktiken i mycket stor utsträckning satsat på etanol. Pumplagen har därför enligt trafikutskottets utredning inte varit teknikneutral infördes ett stödsystem för el från förnybara källor som baseras på elcertifikat. För varje producerad MWh förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och genererar en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Genom en kvotplikt åläggs alla användare (elintensiv industri undantagen) att föra in eller köpa in en viss mängd certifikat. Systemet är förlängt till och med år 2030 och nya anläggningar får idag elcertifikat i 15 år. Beslut med negativ effekt för biogasen Under senare år har även en del politiska beslut fattats som motverkat en biogasutveckling i Sverige. Exempelvis avskaffandet av skatt på mineralgödsel vilket missgynnat användningen av biogödsel. Biogödsel är en högkvalitativ produkt och användning av biogödsel på åkermark ger inte bara god gödselverkan utan är även ett sätt att sluta kretsloppet och bidra till att uppfylla ett av de svenska miljömålen inom området God bebyggd miljö (återförsel av fosfor till åkermark). Dess värde har under senare år ytterligare ökat med hjälp av införande av certifiering av biogödsel. Naturgasen har tills nu haft en skattelättnad när den används som fordonsbränsle vilket gjort att koldioxidskatten uppgått till endast 60 procent av den som utgår för andra fossila drivmedel. En höjning av skatten för användning av naturgas till fordonsbränsle kommer att ske i tre steg med början år 2011 för att år 2015 uppgå till samma nivå som gäller för andra fossila drivmedel. Detta skulle innebära en höjning från dagens ca 12,50 öre/kwh till drygt 20 öre/kwh år Naturgas som används i fordon skulle dock fortsatt vara befriad från energiskatt. Höjningen av koldioxidskatter på naturgas gör att kalkylen för den som överväger ett gasfordon blir mindre fördelaktig. Enligt många "bär" naturgasen fortfarande biogasen då fordonsgas fortfarande utgörs av naturgas till en viss del. När koldioxidskatten höjs på naturgas innebär det i praktiken höjda kostnader för den som väljer en gasbil. Höjningen skulle inte heller göra biogasen till ett mer intressant alternativ i relation till naturgasen inom andra områden än trafiksektorn, eftersom naturgasskatten inom dessa områden redan idag ligger på den högre nivån. Biogas i EU Biogasmarknaden i EU värderades 2006 till 2 miljarder Euro och förväntas öka till över 25 miljarder Euro år Den totala potentialen för biogasavsättning inom EU (motsvarande naturgaskonsumtionen 2007, angiven av Eurostat) skulle kunna uppgå till TWh. Däremot visar Eurostats beräkningar att andelen biogas av den totala andelen förnybara bränslen för produktion av primärenergi endast uppgår till 4 procent. Som förnybart fordonsbränsle uppgår biogasbidraget till 0,3 procent. 39 Riksdagen, Skatteverket,

22 Primärproduktion el och värme Skånes färdplan för biogas. Region Skåne, Den europeiska produktionen av biogas för el och värme uppgick 2008 till 87 TWh, vilket var en 4,4 procentig ökning sedan året innan. Dock motsvarar inte denna ökning målsättningarna i EU om 174 TWh år Biogas producerad från deponier utgjorde enskilt 39 procent av den totala produktionen. Den andra största framställningsformen var från vatten och avloppsanläggningar som producerade 13 procent. De andra källorna, till större delen produktionsenheter baserade på jordbrukssubstrat och gödsel samt samrötningsanläggningar utgjorde nästan hälften av Europas biogasproduktion. Följande tabell visar produktionen av biogas i Europa under 2007 och De två ledande biogasproducenterna är Tyskland och Storbritannien som själva står för över 71 procent av den totala produktionen. Om Skåne skulle nå sitt mål om 3 TWh inom produktion av biogas för el och värme innebär det att regionen skulle bidra till drygt 3 procent av den totala produktionen inom EU. Skånes satsningar skulle därmed flytta upp Sverige från en tiondeplacering till det femte största enskilda biogasproducerande landet inom EU. 21

23 Tysklands stora försprång utgörs av landets snabba etablering av småskaliga rötningsanläggningar på gårdsnivå. Tyskland har under en lång tid subventionerat den småskaliga produktionen av el från biogas på flera olika sätt. Tyskland har gjort enligt följande; Med feed-in tariff där varje producerad kwh ger en återbetalning till producenten om 1 krona och 17 öre. För småskaliga anläggningar med en produktion under 500 kwe tillkommer dessutom en premie på 70 öre/kwh. En småskalig anläggning som använder mer än 30 procent flytande gödsel som substrat tillkommer ett bidrag med 1 öre/kwh; En småskalig anläggning där den primära substratkällan är röjningsoch trädgårdsavfall från grönområden erhåller ett bidrag med 2 öre/kwh, en premie för kraftvärmeverk med mindre produktion än 20MWe är utfäst med 3 öre/kwh, ett teknikbidrag för kraftvärmeverk med mindre produktion än 20MWe med 2 öre/kwh. Storbritanniens största produktionskälla av biogas är uppsamling från deponier där gasen omvandlas till elektricitet. Landets system med gröna elcertifikat baseras på att leveranskvotens värde adderas till marknadspriset per kilowattimme. En leverantör måste bevisa att ungefär 9 procent av leveransen härrör från förnybara bränslen. Straffavgiften för varje understigande megawattimme är ungefär 400 kronor. Detta system har gynnat utvinningen av biogas från deponier på grund av de fördelar denna kostnadseffektiva sektor ger. I övriga EU är systemet med biogasproduktion från jordbruksgrödor och avfall långt mindre utvecklat än i Tyskland och utgör en stor utvecklingspotential där Skåne kan bidra med kunskap och kapacitet. Det förutspås dock att de ökande priserna på biomassa från jordbruk kommer att ge en minskning av jordbrukssektorns biogasproduktion inom de kommande åren. Med avseende på styrmedel för att främja biogasproduktion har Sverige goda exempel i Tyskland att ta efter. Teknikerna för biogasproduktion är välutvecklade i Europa. Det finns även exempel på storskaliga anläggningar i Tyskland. I det avseendet är Skånes satsningar på storskalig biogasproduktion ett välkommet tillskott till Europa. Fordonsbränsle Användningen av biogas inom transportsektorn i EU är mycket låg till förmån för bioetanol och biodiesel. Den enda redovisade statistiken härrör från de svenskproducerade 280 GWh fordonsgas under 2007, vilket utgör endast 0,3 procent av den totala biodrivmedelskonsumtionen inom EU. Potentialen för konsumtion av biogas som drivmedel i Europa uppgår enligt NGVA Europe for Sustainable Mobility 41 till 87 TWh varav 24 TWh för bilar, 52 TWh för bussar och 10 TWh för lastbilar. Enligt Natural & bio Gas Vehicle Association 42 är nära 1,4 miljoner gasfordon i drift och cirka tankställen finns etablerade i de europeiska länderna, en marknad som har vuxit med 15 procent de senaste tio åren. 41 NGVA 2011a. 42 NGVA 2011b. 22

24 Figur 5. Antal gasfordon i de Europeiska länderna. Observera att de gamla Sovjetstaterna ingår i sammanställningen av antalet fordon och tankställen 43. Sverige håller den fjärde största fordonsflottan av gasbilar i EU. Kombinationen av kunskaperna kring användning av biogas i fordon i Sverige och i Skåne samt de stora fordonsflottorna och antalet tankstationer på kontinenten ger en betydande potential för utvecklingen av biogas som fordonsgas inom EU där Skåneregionen kan spela en framträdande roll. Distribution och uppgradering I Europa finns ett välutvecklat gasnätverk i centrala och östra delarna samt i de flamländska länderna. Det senaste tillskottet är länken mellan Ungern och Rumänien. Detta nät utökar möjligheterna till distribution och konsumtion av biogas både som fordonsgas och som bränsle för produktion av värme och el. GasHighWay är ett EU-finansierat projekt som pågår där det etableras ett nätverk med tankstationer för naturgas och biogas från Italien i söder till Finland och Sverige i norr. Vid utvecklingen av distributionen av biogas i Skåne finns således många goda exempel på gasdistribution via nät att förhålla sig till. Teknikerna för uppgraderingsanläggningar är väletablerade och finns i ett flertal länder, bland annat Nederländerna, Island, Tjeckien, Tyskland, Schweiz och Frankrike. Sverige är framträdande med flest uppgraderingsanläggningar i Europa varav ett flertal i Skåne 44. Här kan Skåne bidra med sin kompetens kring gasuppgradering för en vidare utveckling i Europa. 43 NGVA Europe for Sustainable Mobility. 44 IEA Bioenergy, Task 37 - Energy from Biogas and Landfill Gas. 23

25 Skånes mål kring förnybar energi och biogas Länsstyrelsen i Skåne län fattade år 2009, som regional miljömålsansvarig myndighet, beslut om nya klimatmål för Skåne i form av nya delmål under miljökvalitetsmålet: Begränsad klimatpåverkan. Målen har tagits fram i dialog med regionens aktörer och är baserade på nationella mål och skånska förutsättningar. Syftet är att målen ska vara vägledande, stödjande och stimulerande för det fortsatta klimatarbetet i Skåne. Delmål ur de regionala miljömålen som berör biogas och förnybar energi är: Produktionen av förnybar el i Skåne ska år 2020 vara 6 TWh högre än år Biogasproduktionen i Skåne ska vara 3 TWh år Region Skåne har tidigare antagit ett ambitiöst mål inom klimatområdet: År 2020 ska Skåne vara fossilbränslefritt både inom energiförsörjningssektorn och inom transportsektorn. Idag används ca 9.9 TWh energi inom enbart transportsektorn i Skåne 45. Region Skånes klimatberedning har i samarbete och genom dialog med kommuner, länsstyrelse, näringsliv och medborgare arbetat fram ett strategiskt program för Skånes klimatarbete. Klimatberedningens vision är ett fossilbränslefritt Skåne Regionstyrelsen har fattat beslut om att Region Skåne ska bli helt fri från fossila bränslen i både energianvändning, transporter och elanvändning senast år Region Skåne har som en del i detta arbete uppmanat och utmanat alla andra i Skåne att ta samma beslut. Biogas kan användas för produktion av el och värme eller uppgraderas och användas som drivmedel. Medan den svenska och skånska energimixen när det gäller el- och värme produktion blivit allt mindre fossilintensiv under senare år, är över 90 procent av energiförbrukningen på drivmedelssidan fortfarande baserad på fossila bränslen. Att minska fossilberoendet inom trafiksektorn kan därför ses som en än större utmaning än inom energisektorn. Region Skånes delmål inom transportsektorn är att 50 procent av alla transporter i regionen ska ske med förnybara bränslen år 2012 och 75 procent år Biogasen kommer att vara en viktig del för att dessa mål ska nås. Ett flertal kommuner har motsvarande mål att bli fossilbränslefria eller klimatneutrala och har antagit ambitiösa planer på området. Biogasen är en viktig del i detta klimatarbete. Skånes nyckelaktörer Nyckelaktörerna i Skåne är viktiga för framtida biogasutveckling och på olika sätt. Många av våra nyckelaktörer har kommit långt och är unika i sina utvecklingsaktiviteter när det gäller biogas. I färdplan för biogas har några av dessa aktörer, processer och tekniker beskrivits. Färdplan för biogas fokuserar framförallt på sådana åtgärder som behöver stimuleras fram eller kräver regional samverkan. Åtgärder som kommer att genomföras av nyckelaktörer lyfts fram via faktabladen men är inte åtgärder som omfattas av färdplan för biogas. 45 Länsstyrelsen i Skåne län,

Den ledande biogasregionen 2020

Den ledande biogasregionen 2020 Skåne Den ledande biogasregionen 2020 I din hand håller du en sammanfattad version av Skånes färdplan för biogas den ledande biogasregionen 2020, reviderad november 2011. På följande sidor ges en överblick

Läs mer

Skåne. den ledande biogasregionen 2020. Färdplanen

Skåne. den ledande biogasregionen 2020. Färdplanen Skåne den ledande biogasregionen 2020 Färdplanen Innehåll Syfte...3 Metod...3 Bakgrund...3 Allmänt om Biogas i Sverige...4 Goda svenska exempel... 5 Biogasproduktion i Skåne...7 Substrat för biogasproduktion...

Läs mer

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas.

Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. RAPPORT/kortversion Juli 2010 Stor potential för biogas i jordbruket Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och vätgas. 2 Stor potential för jordbruken

Läs mer

Gas i södra Sverige Mattias Hennius

Gas i södra Sverige Mattias Hennius Gas i södra Sverige Mattias Hennius E.ONs affärsidé är att producera, distribuera och sälja energi Ta tillvara klimatsmarta investeringar Vatten- och kärnkraft Fermentering ger biogas drivmedel för fordon

Läs mer

Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01

Biogasstrategi  Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01 Biogasstrategi Uppföljning av mål och handlingsplan 2016-04-01-1 - MÅL ANVÄNDNING Biogasproduktionen ska i första hand användas som fordonsgas. År 2020 ska 80 GWh/år lokalt producerad fordonsgas säljas.

Läs mer

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 -

Klimatstrategi. för minskad klimatpåverkan. Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 2016-04-19 - 1 - Klimatstrategi för minskad klimatpåverkan Lägesrapport från Kommunfullmäktiges klimatberedning 216-4-19-1 - INLEDNING Kristianstads kommun arbetar aktivt med att minska utsläppen av växthusgaser samt med

Läs mer

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011

Biogas i Sverige. Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Biogas i Sverige Helena Gyrulf, Energigas Sverige Värmeforskdagen 27 jan 2011 Energigas Sverige En medlemsfinansierad branschorganisation som arbetar för en ökad användning av energigaser. Biogas, Fordonsgas,

Läs mer

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun

Biogas som drivmedel. Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel i Gotlands kommun fastställd av Kommunstyrelsen 26 februari 2009 Regional strategi för införande av biogas på Gotland

Läs mer

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige

Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Suksesskriterier for utvikling av biogass i Sverige Tobias Persson, Handläggare, Svenskt Gastekniskt Center Biogasproduktion i Sverige Statistik för biogasproduktion Tankstationer Statistik för tankstationer

Läs mer

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi

Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogastinget 3 december 2014 Lars Holmquist Göteborg Energi Biogas - en väg till det hållbara transportsamhället 60 TWh 10 TWh FFF-utredningens syn på biodrivmedlens roll För att nå 80 % reduktion av klimatutsläppen

Läs mer

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas

LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016. 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas LÄGESRAPPORT Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 16 okt 2014, Miljönämnden Hanna Jönsson, regionutvecklare biogas Upplägg Nulägesbeskrivning Sverige och Västra Götaland Biogasprogrammet

Läs mer

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden

Fordonsgas i AC/BD. Strategiska överväganden Fordonsgas i AC/BD Strategiska överväganden Färdplan Biogas AC/BD Mål med projektet En förankrad färdplan för biogas i Norr- och Västerbotten. Tydligt vilka samhällsvinster biogasen ger. Etablera samverkan

Läs mer

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd Trelleborg den 27 september 2012 Biogas Syd arbetar med biogaspusslets olika sektorer Miljömål Ökad sysselsättning Klimatmål Klimatmål Ökad försörjningsgrad

Läs mer

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011

Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel. Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Biogasutvecklingen i Sverige Behov av politiska styrmedel Leif Holmberg Ett år med färdplanen, 24 november 2011 Energigas Sverige Leif Holmberg, Energigas Sverige 2 Hållbar och långsiktig energipolitik

Läs mer

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009

Biogas i Sverige. Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen. 14 april 2009 Biogas i Sverige Stefan Dahlgren Gasföreningen och Biogasföreningen 14 april 2009 Användningsområden för biogas Biogas från vattenslam, gödsel, avfall blir el, värme och drivmedel Gas i kraftvärme har

Läs mer

Biogasanläggningen i Boden

Biogasanläggningen i Boden Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Fordonsgas/Biogas - historik

Fordonsgas/Biogas - historik 1 Biogas i Lunds Kommun Hans Kjellvander Start 1995 med stadsbussarna i Lund Ungefär samtidigt öppnades den första publika gasmacken i Lund Renhållningsfordonen börjar övergå till gasdrift 1997 Lunds Energi

Läs mer

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan

10 år. 10 år med minimal klimatpåverkan 10 år 10 år med minimal klimatpåverkan 1999-2009 I november 2009 hade det gått 10 år sedan den första gasbilen tankades i Kristianstad. Samma månad sattes de tre första gröna stadsbussarna i drift. Under

Läs mer

Stockholms stads biogasanläggningar

Stockholms stads biogasanläggningar Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012

Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Hva må til for att vi skal lykkes svenska exempel Anders Mathiasson, Energigas Sverige Oslo, 20 november 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Jordbruks- och trädgårdskonferens på Alnarp den 1 mars 2012 1 Biogas Syd är en del av Energikontoret Skåne Samhälle och näringsliv

Läs mer

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd

Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Biogasarbetet i Skåne Skånes Färdplan för biogas Anna Hansson Biogas Syd Halmstad16 december 2011 -Biogas Syd är ett regionalt samverkansorganisation för biogasintressenter i södra Sverige - Biogas Syd

Läs mer

Biogasutbildning i Kalmar län

Biogasutbildning i Kalmar län Biogasutbildning i Kalmar län - Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi 2010-01-21 Ola Rosén Grontmij 1 Biogas i Sverige & Europa samt dess ekonomi Agenda Aktuell statistik över biogas i Sverige Intresset

Läs mer

RAPPORT UTVÄRDERING AV FÄRDPLANEN FÖR BIOGAS REGION SKÅNE 2015-01-08. Sweco Stratetgy. Helene Norberg Annelie Helmersdotter Eriksson.

RAPPORT UTVÄRDERING AV FÄRDPLANEN FÖR BIOGAS REGION SKÅNE 2015-01-08. Sweco Stratetgy. Helene Norberg Annelie Helmersdotter Eriksson. repo001.docx 2012-03-2914 REGION SKÅNE UTVÄRDERING AV FÄRDPLANEN FÖR BIOGAS Sweco Stratetgy Helene Norberg Annelie Helmersdotter Eriksson Sweco repo001.docx 2012-03-2914 Sammanfattning Denna rapport är

Läs mer

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut?

Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter. Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Britt Karlsson Green Region Skåne Strateg Hållbara transporter Den stora omställningen - 2 mars 2016 4 år till fossilfritt 2020 Hur ser läget ut? Utmaningen 100% fossilbränslefritt Skåne 2020 Ingen fossil

Läs mer

Biogasanläggningen i Göteborg

Biogasanläggningen i Göteborg Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Biogasanläggningen i Linköping

Biogasanläggningen i Linköping Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014

Gasmarknadens utveckling. Anders Mathiasson 25 september 2014 Gasmarknadens utveckling Anders Mathiasson 25 september 2014 Grön gas 2050 - en vision om energigasernas bidrag till Sveriges klimatmål, omställning och tillväxt 50 TWh förnybar gasproduktion till 2050

Läs mer

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012

Växande gasmarknad gör Sverige grönare. Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Växande gasmarknad gör Sverige grönare Anders Mathiasson, Energigas Sverige Trelleborg 6 mars 2012 Fem sektioner arbetar för ökad energigasanvändning Biogas Fordonsgas Gasol Naturgas, inkl LNG Vätgas Anders

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Helsingborg - unika förutsättningar

Helsingborg - unika förutsättningar Biogas en framgångsfaktor i Sveriges bästa miljökommun Bästa miljökommun Miljöaktuellt 2009 Lars Thunberg Ordförande Miljönämnden och i Sveriges Ekokommuner Biogasutbildning i Kalmar län 21 januari 2010

Läs mer

Styrmedel och stöd för fordonsgas

Styrmedel och stöd för fordonsgas Mats Håkansson Affärsutveckling AB Styrmedel och stöd för fordonsgas Vägledning och exempel Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se Denna rapport är skriven med

Läs mer

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020

AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA. Lunds kommun 2016-2020 AVFALLSPLAN REMISSUTGÅVA Lunds kommun 2016-2020 FÖRORD... 3 AVFALLSPLANERING ÄR ETT GEMENSAMT ARBETE... 4 AVFALLSPLANENS FOKUSOMRÅDEN OCH MÅL TILL ÅR 2020... 5 FOKUSOMRÅDE 1 HÅLLBAR KONSUMTION FÖR MINSKADE

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 - vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Inspirationsseminarium 2014-11-19

Läs mer

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan

BIOGAS SYD. - ett nätverk för samverkan BIOGAS SYD - ett nätverk för samverkan »Biogas Syd ska med nätverket som plattform vidareutveckla regionens position som ledande biogasregion i Sverige.« Biogas Syd Ett nätverk för samverkan Biogas Syd

Läs mer

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas i Sverige idag. Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas i Sverige idag Helena Gyrulf VA-mässan, Elmia, 2 oktober 2014 helena.gyrulf@energigas.se Presentationen i korthet Om Energigas Sverige Produktion och användning av biogas 2013 Prognos Vad är på

Läs mer

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet

Klimatkommunernas synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet s synpunkter till Strategi fo r omsta llning av transportsektorn till fossilfrihet Sammanfattning av synpunkter s medlemmar arbetar strategiskt för att minska klimatpåverkan från transporter med ambitiösa

Läs mer

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI

GASKLART. Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI GASKLART Hur kan vi få smartare energisystem i Sverige? INFRASTRUKTUR FÖR RENARE, EFFEKTIVARE & SMARTARE ENERGI Utmaningen Behovet av smartare energisystem Vi står inför en stor utmaning: att ställa om

Läs mer

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden

Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete. Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun. ordförande, Miljönämnden Efter Köpenhamn förutsättningar för lokalt klimatarbete Exempel från Helsingborg - Sveriges bästa miljökommun Lars Thunberg Lars Thunberg ordförande, Miljönämnden Helsingborg - unika förutsättningar Fantastiskt

Läs mer

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas

Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N N O V E M B E R 2 11 Utbyggnad av infrastruktur för flytande natur- och biogas Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas

Läs mer

Energigaser bra för både jobb och miljö

Energigaser bra för både jobb och miljö Energigaser bra för både jobb och miljö Energitillförsel Sverige 2008 (612 TWh) 2 Biobränslen 183 123 Vattenkraft Naturgas 68 Olja Kol Värmepumpar Kärnkraft Vindkraft 5 27 194 10 Energitillförsel i Sverige

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland

Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Biogasens möjligheter i Sverige och Jämtland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 17 september 2008 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel, avfall

Läs mer

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas.

Uppgradering och förvätskning av biogas. möjliggör att biogasen når marknaden. Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden. morgan.larsson@biofrigas. Uppgradering och förvätskning av biogas möjliggör att biogasen når marknaden Morgan Larsson Biofrigas, Göteborg, Sweden morgan.larsson@biofrigas.se Vi är alla beroende av transporter. - Välj den fossilfria

Läs mer

Biogaskunskaper på stan

Biogaskunskaper på stan Biogaskunskaper på stan - En studie om vad gemene man känner till om biogas Pontus Björkdahl, Mari Rosenkvist och Julia Borgudd 9 Sammanfattning Under 9 har Biogas Öst genomfört en undersökning där personer

Läs mer

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207

Biogasstrategi. och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019. Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogasstrategi och handlingsplan biogas för Region Gotland 2014 2019 Fastställd av regionstyrelsen 19 juni 2014 207 Biogas som drivmedel Strategi och handlingsplan för införande av biogas som drivmedel

Läs mer

Biogasstrategin och biogasutlysningen

Biogasstrategin och biogasutlysningen Biogasstrategin och biogasutlysningen Energimyndighetens aktiviteter inom biogasområdet 2010 (och 2011) Kalle Svensson Handläggare Regeringens uppdrag Öka användningen av biogas Ta till vara sektorövergripande

Läs mer

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst

Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept. Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogas Brålanda- Från förstudie till koncept Peter Eriksson, Projektledare Hushållningssällskapet Väst Biogasanläggning Hushåll Restaurang, storkök Biogas värme, el, fordonsgas Livsmedelshandel Livsmedelsindustri

Läs mer

BIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012

BIOGAS VÄSTS NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012 S NÄTVERKSTRÄFF 28 AUGUSTI 2012 Dagens program 9.30 På gång inom Biogas Väst halvtidsrapport Hanna Jönsson, Biogas Väst 10.10 Vad händer egentligen i förgasningsprojektet GoBiGas? Åsa Burman, projektchef/vd

Läs mer

Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss?

Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss? Biogasproduktionen växer i Tyskland och Danmark -vad krävs hos oss? Kjell Christensson kjell.christensson@agellus.se Avdelningen för Bioteknik LTH www.biotek.lu.se Agellus Miljökonsulter www.agellus.se

Läs mer

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER

FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö biogas FÖRUTSÄTTNINGAR OCH MÖJLIGHETER Malmö satsar på biogas Ett av världens tuffaste miljömål Malmö stad har ett av världens tuffaste miljömål uppsatt - år 2030 ska hela Malmö försörjas med förnybar

Läs mer

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012

Strategi för biogas i regionen. 28 augusti 2012 Strategi för biogas i regionen 28 augusti 2012 Mats Håkansson www.affu.se Disposition Beslutsläget Kort om gasproduktion och användning Mål för utredningen Strategi före beslut (förslag) Affärsmodellen

Läs mer

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag

Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Slutrapport Processledning Ätradalsklustret produktionspriser och processförslag Karin Eliasson Energirådgivare Rådgivarna Sjuhärad Box 5007 514 05 Länghem Direkt & mobil: 0325-618 612 SMS: 0708-290483

Läs mer

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ

Biogas. Förnybar biogas. ett klimatsmart alternativ Biogas Förnybar biogas ett klimatsmart alternativ Biogas Koldioxidneutral och lokalt producerad Utsläppen av koldioxid måste begränsas. För många är det här den viktigaste frågan just nu för att stoppa

Läs mer

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013

Biogas. Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Biogas Klimatcertifikat för biodrivmedel Helena Gyrulf Piteå, 13 november 2013 Dagens presentation Biogasläget idag Produktion och användning av biogas år 2012 Biogas som fordonasgas Hur ser marknaden

Läs mer

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013

Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 0470-41330 Henrik.johansson@vaxjo.se. Energi och koldioxid i Växjö 2013 Henrik Johansson Miljösamordnare Tel 47-4133 Henrik.johansson@vaxjo.se Energi och koldioxid i Växjö Inledning Varje år sedan 1993 genomförs en inventering av kommunens energianvändning och koldioxidutsläpp.

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson. REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson 2016-02- 19 REMISSYTTRANDE M2015/04155/Mm Till Miljö- och energidepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över Europeiska kommissionens förslag COM(2015)614/2

Läs mer

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB

GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB GoBiGas Projektet Till vilken nytta för näringslivet? Carina Bergsten Produktägare Biogas Göteborg Energi AB Vår vision. Göteborg Energi ska aktivt bidra till det hållbara Göteborgssamhället. innefattar

Läs mer

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet

Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Stockholm den 2016-03-21 Gasbilar är miljöbilar det måste synas i bonus-malus-systemet Den pågående utredningen om bonus-malus riskerar att utformas så att endast elbilar och laddhybrider främjas med bonus.

Läs mer

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion

Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Att distribuera biogas effektivt i en storstadsregion Mathias Edstedt, chef Gasförsörjning och Strategisk utveckling Stockholm Gas AB 1 Vad är Stockholm Gas AB? Anor sedan 1853 Helägt dotterbolag till

Läs mer

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se

Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler. Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Biogas behöver långsiktiga och hållbara spelregler Helena Gyrulf Skellefteå, 29 april 2014 helena.gyrulf@energigas.se Dagens presentation Biogasläget i Sverige idag Produktion och användning av biogas

Läs mer

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen

Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Lokal drivmedelsproduktion - Skånsk biogas ersätter importerade fossila bränslen Mårten Ahlm, Skånes Energiting 2012-06-12 - Biogas Syd är en regional samverkansorganisation för biogasintressenter i södra

Läs mer

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion

Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Teknisk och ekonomisk utvärdering av lantbruksbaserad fordonsgasproduktion Peter Berglund, Mathias Bohman, Magnus Svensson, Grontmij AB Johan Benjaminsson, Gasefuels AB 1. INLEDNING Intresset för biogas

Läs mer

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige

Biogasens roll som fordonsbränsle. SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Biogasens roll som fordonsbränsle SYSAV-dagen 2014 05 09 Anders Mathiasson Energigas Sverige Fordonsgas i Sverige Det finns 152 publika tankstationer, april 2014 Anders Mathiasson, Energigas Sverige 2014-05-14

Läs mer

Introduktion av biodrivmedel på marknaden

Introduktion av biodrivmedel på marknaden 2002-01-25 Till Näringsdepartementet Att: Lars Guldbrand 103 33 Stockholm Status Introduktion av biodrivmedel på marknaden Myndighetsgruppens rekommendationer Föreliggande dokument kommer ytterligare att

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: stefan.hermansson@hermi.se Skickat: den 16 september 2015 00:45 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: 05 LOK lokal biogasmack Ljungby_20150915_Bilaga1.pdf; ansokankis_2015-09-15_d67f4dec.xml

Läs mer

Sunt med gas i tankarna!

Sunt med gas i tankarna! Sunt med gas i tankarna! BIOGAS FORDONSGAS GASOL NATURGAS VÄTGAS Vi enar gasbranschen Gasföreningen är en medlemsfinansierad branschorganisation som verkar för en ökad användning av energigas. Föreningen

Läs mer

Miljöinformation Skara Energi AB 2012

Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 2 Miljöinformation Skara Energi AB 2012 Miljömålen som bolaget satte upp för 2011 baserades på de nationella miljömålen. Skara Energi AB har arbetat med 6 st av de

Läs mer

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20

Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Morgondagens biogasproduktion från matavfall Biogas från matavfall David Holmström 2012-11-20 Perspektiv på framtida avfallsbehandling Waste Refinery Framtida marknaden för biogasproduktion från avfall

Läs mer

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete

Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Stockholm 2014-02-10 Projekt Intensifierat nationellt biogasarbete Mycket arbete görs på många håll för att öka den svenska biogasproduktionen och utveckla biogasmarknaden. Det är dock viktigt att intensifiera

Läs mer

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet

PROJEKTSTÖD - Slutrapport. A. Uppgifter om stödmottagare. B. Uppgifter om kontaktpersonen. C. Sammanfattning av projektet PROJEKTSTÖD - Slutrapport Du ska använda blanketten för att skriva en slutrapport som beskriver genomförandet och resultatet av projektet. Jordbruksverket kommer att publicera rapporten i databasen för

Läs mer

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning

Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 2006-09-09 Socialdemokraterna Sammanfattning Handlingsprogram för en grön omställning 11 steg för ett grönare Sverige Gröna Folkhemmet har blivit ett samlingsnamn för visionen om ett modernt högteknologiskt

Läs mer

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna

Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Åkerenergi & affärsmöjligheter för de gröna näringarna Biogasseminarium med workshop 13 april 2011, Stockholm Pål Börjesson Miljö- och energisystem Lunds Tekniska Högskola Bioenergianvändning i Sverige

Läs mer

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel

Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Biogasens och naturgasens potential som drivmedel Mattias Svensson Svenskt Gastekniskt Center Svenska luftvårdsföreningens seminarium 18 november 2008 Fordonsgasens potential som drivmedel Störst inhemsk

Läs mer

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER

SVENSKA UTSLÄPP AV KLIMATGASER Brodderad av Mo-Gerda 92 år på Mogården, Dalarna. År 1991. L Lars Brolin B li Projektchef P j kt h f Scandinavian Biogas Tfn: 0707 95 98 78 l lars.brolin@scandinavianbiogas.com b li @ di i bi UTSLÄPP AV

Läs mer

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige

Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår vision. Det hållbara Göteborgssamhället. innefattar aktiviteter i hela Västsverige Vår energigasvision: I framtiden säljer vi endast förnyelsebar gas Kapacitet Steg på vägen: År 2020 säljer vi mer

Läs mer

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland

Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Biogasens möjligheter i Sverige och Västra Götaland Anders Mathiasson Svenska Gasföreningen 5 februari 2009 Verksamhetsstrukturen Vad är gas och gasbranschen i Sverige? Biogas från vattenslam, gödsel,

Läs mer

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup.

Sammanställning av plockanalyser i Skåne. Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning. Johanna Norup. Sammanställning av plockanalyser i Skåne Jämförelse av insamlingssystem och informationsspridning Johanna Norup Sanita Vukicevic Innehållsförteckning Sammanställning av plockanalyser i Skåne... 1 Jämförelse

Läs mer

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079

Sammanfattande beskrivning. Bakgrund och omvärld. Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås. Programområde: Småland och Öarna. Ärende ID: 20200079 Projektnamn: Förstudie biogas Mönsterås Programområde: Småland och Öarna Ärende ID: 20200079 Sammanfattande beskrivning Förstudieprojektet kommer att utröna om förutsättningarna finns att bygga en lokal

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och. Biogas Väst (Business Region Göteborg)

Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och. Biogas Väst (Business Region Göteborg) Biogas är bästa bränslet Samverkan mellan Västra Götalandsregionen och Region Skåne samt Biogas Syd (Kommunförbundet Skåne) och Biogas Väst (Business Region Göteborg) 20 TWh 2020 Sverige behöver ett nationellt

Läs mer

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010

Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Tingvoll Sol- og bioenergisenter 12 november 2010 Look to Sweden Urban Kärrmarck Expert urban.karrmarck@energimyndigheten.se Förslag till en sektorsövergripande biogasstrategi (ER 2010:23)* Gemensam förslag

Läs mer

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas

Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas 1(5) Mötesanteckningar från workshop Småskalig uppgradering och förädling av biogas Projektmöte Göteborg 18 augusti kl. 10 14, Deltagarlista: Ragni Andersson Karin Eliasson Peter Eriksson Petter T. Vattekar

Läs mer

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel

Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Livscykelanalys av svenska biodrivmedel Linda Tufvesson Miljö- och energisystem Lunds Universitet 2011-05-26 Alternativ till dagens drivmedel Aktiviteter i en produkts livscykel Inflöde Material Energi

Läs mer

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige

Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Roland Nilsson E.ON Gas Sverige Naturgasnät i Sverige Befintligt naturgasnät --- Planerad naturgasutbyggnad Page 2 Fordonsgas på E.ON * E.ON Gas säljer och levererar Fordonsgas på 17 publika tankstationer

Läs mer

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå

Norrmejeriers biogasanläggning i Umeå Detta är ett av de 12 goda exempel som presenteras i rapporten Biogas ur gödsel, avfall och restprodukter - goda svenska exempel Rapporten i sin helhet återfinns på www.gasforeningen.se. Skriften är en

Läs mer

Hur mår biogasen? Tack, på bättringsvägen, efter viss tids huvudvärk

Hur mår biogasen? Tack, på bättringsvägen, efter viss tids huvudvärk Hur mår biogasen? Tack, på bättringsvägen, efter viss tids huvudvärk Göran Värmby, Värmby Consulting, f d projektledare och ordförande i Biogas Väst - Hur ser det ut i Sverige? Nationell Biogasstrategi

Läs mer

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång?

Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Biogas Väst Programmet för biogasutveckling i Västra Götaland 2014-2016 Kort tillbakablick- vad pågår och vad är på gång? Petter Kjellgren, Projektledare Biogas Väst, Västra Götalandsregionen Avstamp Jönköping

Läs mer

Projektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas

Projektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas Projektnamn: Förstudie för regional utveckling av infrastruktur för biogas Programområde: Östra Mellansverige Ärende ID: 20200663 Sammanfattande beskrivning Projektet ska kartlägga nya tekniska och ekonomiska

Läs mer

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan

Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan Bilaga 11 1(8) Miljöbedömning för Kristinehamns kommuns avfallsplan När en plan eller ett program upprättas, vars genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska enligt miljöbalken (1998:808)

Läs mer

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar

Höghastighetsjärnvägens finansiering och kommersiella förutsättningar Enheten för transportinfrastruktur och finansiering 103 33 Stockholm peter.kalliopuro@regeringskansliet.se 2016-03-30 Anna Wilson Föreningen Svenskt Flyg Intresse AB 0709263177 Anna.wilson@svensktflyg.se

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen

Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till direktiv om utbyggnad av infrastrukturen för alternativa bränslen Regeringskansliet Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm den 18 februari 2013 Naturskyddsföreningens dnr: Näringsdepartementets dnr: N2013/675/TE Naturskyddsföreningens remissvar på förslag till

Läs mer

Ansökan klimatinvesteringsstöd

Ansökan klimatinvesteringsstöd Från: anders.hjort@biomil.se Skickat: den 15 september 2015 14:24 Till: Drewes, Ola Ämne: ANSÖKAN OM KLIMATINVESTERINGSSTÖD Bifogade filer: Bilaga 6 Beskrivning av tgrdens effekter pandra miljml.pdf; Bilaga

Läs mer

Växande marknader för LNG i norra Europa

Växande marknader för LNG i norra Europa R A P P O R T/ KO R T V E R S I O N FOTO: AGA O k to b e r 2 12 Växande marknader för LNG i norra Europa Energigas Sverige branschorganisationen för aktörer inom biogas, fordonsgas, gasol, naturgas och

Läs mer

Klimat- bokslut 2010

Klimat- bokslut 2010 K li m a t- bokslut 2010 Vi tror på handling Sedan 2004 redovisar E.ON Sverige vad vi gör för att minska koldioxidutsläppen i vår egen verksamhet och tillsammans med kunderna. I och med verksamhetsåret

Läs mer

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi

En sektorsövergripande nationell biogasstrategi En sektorsövergripande nationell biogasstrategi Christel Gustafsson Bioenergienheten Jordbruksverket Uppdraget Nationell sektorsövergripande strategi för ökad biogasanvändning som är sektorövergripande

Läs mer

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1

Sysavdagen 2016. Aktuellt från Sysav. Peter Engström. 16 maj 2016 1 Sysavdagen 2016 Aktuellt från Sysav Peter Engström 16 maj 2016 1 Sysav och Sysav Industri hanterade 854 700 ton avfall Hushållsavfall Grovavfall Industriavfall Bygg- och rivningsavfall Kliniskt avfall

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare

Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogas Gotland i samarbete med Gotlands bilhandlare Biogasbilarna i denna broschyr är ett urval av marknadens vanligaste modeller. Flera finns både som nya och begagnade, andra enbart som begagnade, då

Läs mer

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB

Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Bild:BioMil AB Piteå Biogas AB Piteå Biogas AB (PBAB) är ett privat bolag bildat av ett flertal lantbruksföretag med målsättning att etablera en biogasanläggning inom Piteå kommun för produktion

Läs mer