RAPPORT UTVÄRDERING AV FÄRDPLANEN FÖR BIOGAS REGION SKÅNE Sweco Stratetgy. Helene Norberg Annelie Helmersdotter Eriksson.

Transkript

1 repo001.docx REGION SKÅNE UTVÄRDERING AV FÄRDPLANEN FÖR BIOGAS Sweco Stratetgy Helene Norberg Annelie Helmersdotter Eriksson Sweco

2

3 repo001.docx Sammanfattning Denna rapport är en utvärdering av arbetet med Skånes färdplan för biogas. I rapporten utvärderas och analyseras programlogik, genomförande och resultat av Färdplanen. Därutöver redovisas hur arbetet kan genomföras framöver. Arbetet baseras på skriftlig dokumentation, intervjuer och en process med tre workshops med Färdplanens deltagare. Färdplanen tar avstamp i Skånes potential för biogasproduktion och ställer upp mål på en produktion av 3 TWh år Skåne har fördelaktiga förutsättningar när det gäller substrat för biogas, liksom restavfall från passande industrier, ett gasnät i den västra delen av länet, FoU på området samt en politisk vilja. Totalt producerades cirka 1,7 TWh biogas i hela Sverige år 2013, varav 293 GWh producerades i Skåne, 278 GWh i Västra Götaland och 271 GWh i Stockholm. Av denna totala produktion producerades cirka 40% i avloppsreningsverk och 34% i samrötningsanläggningar. Deponigas stod för 14% av produktionen och industrirespektive gårdsbiogasanläggningar för 7% respektive 5%. Över hälften (54%) av den svenska biogasen uppgraderas och det är också den användning som uppvisar en markant ökning sedan 2005, medan övriga användningsområden har legat relativt konstant. En tredjedel av gasen används till värmeproduktion, och endast 3% till elproduktion. Detta särskiljer den svenska användningen av biogas jämfört med på kontinenten, och Sverige har idag världens största biogasdrivna fordonsflotta. I omvärlden är Tyskland den största biogasproducenten i Europa. Merparten av biogasanläggningarna i Tyskland finns på landsbygden. Under de senaste åren har antalet biogasanläggningar ökat kraftigt i Tyskland. De uppgår år 2014 till nästan 8000 st och de producerade GWh år Subventionerna till de förnybara energislagen minskar dock för närvarande kraftigt av ekonomiska skäl, vilket innebär att de senaste årens snabba omställning stannar av. Den svenska marknaden för fordonsgas är attraktiv för tyska biogasproducenter. Tidigare har den svenska produktionen haft ett miljöcertifikat som exkluderat importerad gas, men sedan EU kommissionen godkänt även Red Cert EU kan gas från kontinenten få skattereduktion i Sverige. Denna gas har i dagsläget ett lägre pris än den skånska biogasen, vilket ger nya möjligheter men också betydande hot. Om biogas från kontinenten även i framtiden kommer vara godkänd och få skattebefrielse, och vad som händer med skattebefrielsen överhuvudtaget är i dagsläget oklart. Men som situationen ser ut just idag är analys av produktionsförutsättningar, styrmedel och potential i t.ex. Tyskland viktigt för Skånska biogasaktörer. Denna utveckling höjer kraven på omvärldsanalys och anpassning till en europeisk marknad. Det är av största vikt att definiera om målet med Färdplanens arbete ska vara en utveckling av användningen eller produktionen av biogas. Detta påverkas hur Region Skåne och Färdplanens aktörer analyserar problembakgrunden. Är problemet i första hand klimat och miljö, så kan en ökad användning av biogas, t.ex. importerad gas från Tyskland vara en önskad utveckling, åtminstone på kort sikt, tills produktionsförutsättningarna förbättrats. Om problemet är att kretsloppet och den 1 (42)

4 repo001.docx regionala produktionen i sig har ett värde som bättre behöver tillvaratas, kan lokalt producerad gas vara ett mål. Målsättningarna i Färdplanen bedöms i dagsläget inte vara realistiska att uppnå till De baseras på potential mer än på en total analys av förutsättningar som helhet. De åtgärder som har ställts upp inom Färdplanearbetet har till stor del genomförts, trots att genomförande grupperna inte träffats under det senaste året, men de åtgärder som genomförts är inte tillräckliga för att utvecklingen ska komma i närheten av de uppställda målen. Region Skånes roll i biogasutvecklingen är att vara ett smörjmedel och en arena för aktörerna att i samverkan agera för biogasens utveckling i Skåne, men det är inte Region Skåne som kan skapa 3 TWh biogasproduktion. Skånetrafiken kan emellertid vara en kund som ger goda utvecklingsförutsättningar för den skånska biogasen. Upphandling är ett verktyg i denna utveckling, dock inom LOU:s regelverk. I övrigt är det kunder och politiker som måste fatta besluten att biogasens ökade miljönytta är värt priset. Detta kräver opinionsbildning och övrigt påverkansarbete, både gentemot allmänhet och i Stockholm och Bryssel. Det kan inte nog betonas att utan långsiktiga spelregler där biogasen värderas utifrån sin miljönytta, och som tar hänsyn till att en omställning krävs och kostar pengar, så har biogas som fordonsbränsle eller i andra användningar, begränsade möjligheter att utvecklas. Många områden är i behov av innovativt tänkande och utveckling för att utveckla biogasens möjligheter; nya fordon, nya användningsområden etc. Forskning och utveckling kan öppna nya möjligheter, infrastruktur och distributionsmöjligheter behöver vara på plats, produktionen kan gynnas av enklare tillstånd, och svårigheter inom upphandling är en av dagens käpphästar som bör vidareutvecklas. Flera problem av olika slag söker nya lösningar t.ex. rötrestens kvalitet. Samverkan och nätverkande krävs, både mellan kommuner i Skåne för strategiutveckling, mellan regioner för en nationell plan, mellan länder för omvärldsanalys och harmonisering av styrmedel samt mellan forskare för tvärvetenskapliga insatser för biogasens utveckling på olika områden. Morgondagens Färdplan består förslagsvis av en vision som kan vara kvalitativ t.ex. Skåne-Europas ledande biogasregion år I positionen att vara den ledande biogasregionen ingår då inte bara produktionen eller användningen av biogas, utan även att vara ledande i utvecklingsarbetet för användning, distribution, kretsloppsfokus, infrastruktur, och också att vara den ledande regionen i nätverk och samverkan för att driva biogasens frågor i både Skåne, Stockholm och Bryssel. För 2020 kan ett antal delmål ställas upp som relateras till handlingsplaner på olika områden. Inom dessa handlingsprogram upprättas en eller flera åtgärdsgrupper som arbetar med utvalda och uppföljningsbara åtgärder, och som avslutas när dessa är genomförda. Det är även viktigt att tillvarata och bygga vidare på det arbete som gjorts och inte släppa de åtgärder som påbörjats och som behöver vidare arbete. Det är ett omfattande arbete som återstår för att åstadkomma den omställning som Färdplanen siktar på, och en omställning som kräver betydligt mer av genomförandet än vad Färdplanearbetet tidigare uppvisat. Men det är också ett arbete för vilket det finns ett stort engagemang bland Färdplanens aktörer. 2 (42)

5 repo001.docx Innehållsförteckning 1 Inledning Bakgrund Metod och tillvägagångssätt Halvtidsutvärdering Utvecklingsprocess för arbetet framåt 9 2 Biogasen i Sverige, Skåne och omvärlden Biogas i Sverige och Skåne Potential och övergripande målsättningar Produktionen av biogas Användning av biogas Transport och distribution av biogas Politiska styrmedel för biogas Biogas i omvärlden 15 3 Programlogik Målsättningar ska vara relevanta för problembakgrund Färdplanearbetets organisation som det var tänkt enligt Färdplanen Aktiviteter- ska vara relevanta för målsättningar Programlogik- resultat från intervjuer och workshops Målsättningarna Organisationen Åtgärderna 22 4 Genomförandeanalys Yttre effektivitet och inre effektivitet - att göra rätt saker på rätt sätt Organisatoriska perspektiv-resultat från intervjuer och workshops Genomförande av åtgärder-resultat från intervjuer och workshops 25 5 Mål, resultat- och effektanalys Uppfyllelse av mål och delmål Genomförandegruppernas måluppfyllelse och resultat 29 6 Morgondagens mål, delmål, handlingsplaner och åtgärdsgrupper - förslag från Färdplanens deltagare 30 7 Swecos analys och slutsatser Nulägesanalys Analys av programlogiken- koppling till problembakgrund, aktiviteternas relevans och organisationens ändamålsenlighet 33 3 (42)

6 repo001.docx Genomförandeanalys av Färdplanen Swecos bedömning av måluppfyllelse, resultat och effekter Morgondagens Färdplan Vision för Delmål och handlingsplaner 38 8 Referenser 40 9 Tack till intervjuade personer Bilagor 42 4 (42)

7 repo001.docx Inledning 1.1 Bakgrund Biogas är ett av Region Skånes prioriterade områden och för att skapa en gemensam kraftsamling för biogasens utveckling tog Region Skåne tillsammans med Biogas Syd år 2010 fram Skånes färdplan för biogas. Denna Färdplan har undertecknats av cirka 60 aktörer som alla vill vara med och bidra till biogasens utveckling i regionen. Färdplanen tar avstamp i den potential för biogas som finns i Skåne. Skåne är den region med flest biogasanläggningar i Sverige och möjligheterna för ytterligare utveckling ses som stora. I Skåne finns aktörerna, företagen, kunskapen och viljan att driva denna utveckling. Färdplanen är en arena där idéer och handlingskraft kan ges möjlighet att ta form och realiseras. Färdplanen togs fram i nära samarbete med en referensgrupp bestående av representanter från Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Malmberg, Vatten- och avlopp Syd, Lunds universitet, E.ON, Eslövs kommun, Skånnet, Sustainable Business Hub (SBHub), Länsstyrelsen i Skåne län, och med stöd av WSP Environment. Inom arbetet med att ta fram färdplanen gjordes intervjuer med olika typer av nyckelaktörer såsom kommuner, energibolag, teknikföretag inom branschen och andra regionala aktörer. Färdplanen är ett arbetsverktyg som består av en vision och ett antal målsättningar för biogasutvecklingen i Skåne. I Färdplanen anges även hur genomförandet ska gå till, innefattande hur processledning och koordination ska utföras liksom vilka konkreta åtgärder som ska genomföras inom olika områden. Denna åtgärdslista följdes upp i december 2013 och i mars Det har varit en ambition att färdplanen skulle vara ett levande dokument och den har därför reviderats både år 2011 och år Efter att nu ha kommit ungefär halvvägs till målåret 2020 önskar Region Skåne genomföra en utvärdering av arbetet med Färdplanen samt få stöd i det framåtblickande arbetet. Denna rapport är en redovisning av detta uppdrag och består både av en utvärdering och av en mer framåtblickande del. I denna rapport beskrivs först använda metoder. Därefter redovisas en nulägesanalys, följt av beskrivning och analys av Färdplanens programlogik, genomförande samt uppnådda resultat. Sedan redovisas Swecos analys av utvärderingen och rekommendationer för det kommande färdplansarbetet. Som bilagor återfinns använd intervjuguide, avstämning av genomförandet av Färdplanen, processbeskrivning samt dokumentation från de workshops som genomförts inom uppdraget under hösten (42)

8 repo001.docx Metod och tillvägagångssätt Detta uppdrag har bestått av två övergripande delar: 1. En halvtidsutvärdering av hur färdplansarbetet har bidragit till Skånes biogasutveckling sedan starten Utvärderingen har en tillbakablickande ansats i halvtid för att identifiera och undersöka de effekter som färdplansarbetet har bidragit till i Skånes biogasutveckling. 2. Ett stöd i arbetet med att konkretisera nästa steg för inriktningen av färdplanen med målåret 2020, för att aktörerna tillsammans ska göra skillnad för biogasutvecklingen i Skåne fram till år Halvtidsutvärderingen har grundats på insamlat material genom dokumentanalys, intervjuer och vad som framkommit i den framåtblickande processen Halvtidsutvärdering Utvärderingen har gjorts med utgångspunkt i en beprövad utvärderingsmodell i tre steg: Programlogikanalys (relevans) Genomförandeanalys (effektivitet) Resultat- och effektanalys (måluppfyllelse och samhällsnytta) Problembakgrund/ utmaningar Mål och strategier Aktiviteter och genomförande Resultat Effekter Effektivitet (steg 2) Relevans (steg 1) Måluppfyllelse (steg 3) Samhällsnytta (steg 3) Figur 1: Övergripande utvärderingsmodell 6 (42)

9 repo001.docx För att besvara utvärderingens frågor om effekter samt utgöra underlag till identifiering av styrkor och svagheter i Region Skånes arbetssätt baseras analysmodellen på metoden Contribution Analysis 1. Denna metod har utgångspunkten att alla genomförda program eller insatser påverkar samhället. Frågan är hur, på vilken nivå och skedde det på avsett sätt. Programlogiken (eller Theory of change) spelar här en viktig roll och bör vara så logisk, komplett och realistisk som möjligt. Programlogikanalys Programlogiken/programteorin säger något om hur en specifik insats (i detta fall färdplanen) var tänkt att fungera, hur färdplanen och dess åtgärder ska leda till önskvärt resultat och förväntade effekter. Syftet med programteorianalysen är att analysera hur programmet och projekten hänger ihop på teoretisk nivå. Att rekonstruera programteorin syftar till att utreda om rätt strategier och aktiviteter har identifierats. Programteorin är uppdelad i en analys av följande tre delar: Problembakgrunden Mål och strategier Planerade aktiviteter Den grundläggande utgångspunkten är att analysera vilken problembakgrund och vilka utmaningar som Färdplanen ska lösa och hantera, samt vilka möjligheter Färdplansarbetet syftar till att tillvarata. Mål och strategier är en central del av programteorianalys och åskådliggörs vanligtvis genom att ställa upp mål och strategier i en målstruktur/-hierarki. Denna målstruktur ska vara utvärderingsbar och fungera som styrinstrument för Färdplanens arbete. En viktig aspekt att analysera är de saklogiska kopplingar som bör finnas mellan de olika målnivåerna i målstrukturen. Likaså analyseras om målen är relevanta i förhållande till den problembild som har identifierats. Det tredje steget handlar om att identifiera och analysera de planerade insatserna/aktiviteterna i Färdplanen. Det handlar inte om hur insatserna faktiskt har genomförts, utan om de är lämpliga för att uppnå Färdplanens mål och ingå i dess strategier, och varför dessa planerade insatser bedömts som lämpliga. Programlogiken har således analyserats utifrån om det är naturliga steg och kopplingar mellan insatser, strategier och mål; om målen är relevanta för problembakgrunden och om insatser och strategier är relevanta för målen. Kommunernas, teknikföretagens, energibolagens, och de regionala aktörernas ekonomiska och personella ansvar för att identifiera insatser som stödjer färdplanens mål är här viktiga komponenter. Detta har analyserats genom dokumentstudier, genom intervjuer med ett antal regionala aktörer samt även utifrån vad som framkommit på de workshops som har genomförts. Genomförandeanalys 1 Euréval (Centre for European Expertise and Evaluation) 7 (42)

10 repo001.docx Syftet med genomförandeanalysen är att analysera hur programmet och projekten fungerat i praktiken. Analysen av genomförandet kan sedan jämföras med hur det var tänkt att fungera och utgöra förklaringar till projektets resultat och effekter. För att förstå och bedöma hur färdplanen med dess åtgärder hittills fungerat har vi använt oss av perspektivet inre och yttre effektivitet. Dvs i vilken utsträckning programmet fokuserar på rätt saker (dvs de som var planerade) och om dessa är genomförda på rätt sätt. Yttre effektivitet att göra rätt saker Att göra rätt saker handlar om vad man gör/har gjort i färdplanarbetet och i vilken utsträckning Region Skåne och andra aktörer arbetar i linje med färdplanens sk programlogik. Genom detta har vi kunnat värdera i vilken utsträckning man gör/har gjort det som avsågs att göras i färdplanen., dvs jämföra fakrisk verksamhet med den planerade. Inre effektivitet att göra saker rätt Att göra saker rätt handlar om hur genomförandet går till/har gått till. Genom detta har vi kunnat värdera hur effektivt färdplanens åtgärder genomförts och därmed dess funktionalitet. Ett effektivt genomförande tillsammans med god yttre effektivitet skapar förutsättningar för en god måluppfyllelse, givet att programlogiken varit ändamålsenlig. Figur 2: Inre och yttre effektivitet Perspektiv kring processen och den inre och yttre effektiviteten hjälper oss att förstå förutsättningarna för resultat eller brist därav. När det gäller genomförandet är viktiga aspekter att analysera hur det gått till vad gäller exempelvis ledning och styrning, organisation av arbetet, ansvarsfördelning, resursinsatser, arbetsformer, rutiner och metoder. Syftet är att bedöma i vilken utsträckning genomförandet av programmet vad som görs och hur det görs bidrar till att Färdplanens intentioner och målsättningar kan uppnås. Resultat- och effektanalys I resultatanalysen görs en bedömning av huruvida resultaten av Färdplanen har blivit de förväntade enligt de uppställda målsättningarna. I effektanalysen är det utvärderingens ambitioner att bedöma i vilken utsträckning förändringar har inträffat som en följd av genomförda insatser, och i vilken utsträckning de annars inte skulle ha kommit till stånd. Vi tar vår utgångspunkt i att effekter både kan vara både kortsiktiga, d v s uppstå kort efter genomförandet, och långsiktiga, d v s uppstå lång tid ofta flera år efter 8 (42)

11 repo001.docx genomförandet. Det är en utmaning vid bedömning av effekter att tidsspannet från insatser till effekter kan vara långt. Ytterligare en utmaning vid värdering av effekter är att bevisa det kausala sambandet mellan insatser och synbara effekter. För att kunna avgöra om de synbara effekterna är en verkan och ett avtryck till följd av en insats krävs egentligen en isolering av kedjan av händelser från insatsen, vilket är mycket komplicerat att göra när det handlar om insatser och program i komplexa samhällen som vårt. Det är väl känt att effekter kan försvagas eller förstärkas av både yttre och inre påverkansfaktorer. En del av detta kan framkomma i utvärderingens analys av Färdplanens programlogik och genomförande. Saker inträffar också under färdplanens gång och som inte kunnat förutses vid konstruktionen av färdplanen. Därutöver kan effekter av färdplansarbetet som har bidragit till i Skånes biogasutveckling sedan starten 2010 ha uppstått på olika nivåer och/eller hos olika aktörer och det gäller att inkludera dessa nivåer och aktörer i utvärderingen. För att fånga de effekter som Färdplanen har gett upphov till har ett urval av aktörer inom samtliga kategorier, kommuner, teknikföretagen, energibolag, och regionala aktörer, intervjuats. Frågorna har i stort handlat om hur de bedömer att färdplanen har påverkat deras arbete, vad de själva ser för resultat och effekter av sina insatser, om de ligger i linje med åtgärderna i färdplanen, hur de ser på sin roll i biogasutvecklingen i Skåne, deras avsikter när de undertecknade färdplanen, hinder för att uppfylla sina åtaganden, vad som krävs för att eventuellt öka ekonomiskt och personellt ansvar, vilka deras prioriteringar är etc. (se intervjuguide, bilaga 1) Utvecklingsprocess för arbetet framåt Processtöd för planering, upplägg och ledning av workshops Sweco har arbetat utifrån en modell för strategisk process där aktörerna i tre workshops stegvis tillsammans arbetat fram insatser och genomförandet av dessa. Det första steget fokuserade på att skapa en gemensam bild av nuläget, därefter aktualitetsprövades färdplanens målsättningar genom att deltagarna visualiserade önskade mål. Utifrån dessa målsättningar, nulägesanalysen och vad som framkommit i intervjuarbetet identifierades vad som krävs för att uppnå målsättningarna, vilka insatsområden som behöver prioriteras och hur dessa insatser ska göras. Följande steg kan illustrera processen: 9 (42)

12 repo001.docx Figur 3: Modell för strategisk process Inom dessa steg användes ett antal olika arbetsmoment, metoder och dialogformer för att uppnå det specifika syftet vid varje övning och varje workshop. Det är viktigt för processens förankring och resultat att det är berörda aktörer som arbetar fram en gemensam bild av nuläget, Färdplanens mål, strategier, insatsområden och organisering. Konsultens roll är styrande för processens utformning, men är i denna fas inte styrande för dess sakliga innehåll. Planeringen av varje workshop har gjorts i samråd med uppdragsgivaren. Under workshop 1 arbetade deltagarna med det första steget i processen, Var står vi? Utgångspunkten var de gjorda intervjuerna och det som framkommit där samt tillgängliga skriftliga uppföljningar av Färdplanens insatser. Gruppen arbetade också med de styrkor och svagheter man upplever i färdplansarbetet på olika områden och vad man vill värna respektive förändra i Färdplanens mål, styrning, organisation och arbetssätt. Under workshop 2 arbetade gruppen med kreativa förflyttningsövningar för att definiera ett önskat läge och eventuella revideringar av målsättningar samt vad som skulle krävas för att nå dit. Deltagarna arbetade i grupper för att stimulera till diskussioner och arbetade fram insatser som var förankrade hos deltagarna. Då det gällde strategier, insatser och områden där det behövs förändringar, och det krävs att man tänker nytt för att skapa förutsättningar att uppnå det önskade läget, utformades diskussionen enligt Trattmodellen dvs till att börja med öppen och kreativ för att ge möjligheter till nya lösningar. Utifrån ett stort antal tänkbara handlingsalternativ på olika områden såsom förändrade målsättningar, utveckling av organisation och styrning, nya arbetsformer och förnyade insatser, utkristalliserades därefter vad som skulle kunna göras, vad som kan göras, vad som inte kan göras och ner till vad som bör göras. Under workshop 3 arbetade deltagarna vidare i grupper för att utveckla Färdplanens övergripande mål, delmål och handlingsprogram, samt hur dessa ska kunna utföras i arbetsgrupper på olika områden och hur prioriterade insatserna skulle kunna göras och vem som ska göra vad. Grupperna diskuterade och fastställde medverkande aktörer, roller, samverkan, utmaningar och lösningar för dessa. Efter varje workshop sammanställde Sweco resultatet och det redovisades för deltagarna på kommande workshop. Med detta interaktiva arbetssätt säkerställdes hög delaktighet och ett förankrat resultat. 10 (42)

13 repo001.docx Biogasen i Sverige, Skåne och omvärlden 2.1 Biogas i Sverige och Skåne Biogas bildas när organiskt material bryts ner av mikroorganismer utan tillgång till syre. Biogas består i huvudsak av metan och koldioxid samt små mängder svavelväte och vattenånga. Biogas är en förnybar energikälla och bidrar inte med något nettoutsläpp av koldioxid. 2 Biogasen är mycket energirik och har många användningsområden. Bland annat kan biogas med fördel utnyttjas som fordonsbränsle i uppgraderad form och för produktion av el och värme i kraftvärmeanläggningar. Vanligtvis sker kraftvärmeproduktion i förbränningsmotorer med en elverkningsgrad på % (ibland upp till 40 %). Biogas är dessutom eftertraktat i industrin, både som ett rent bränsle och som råvara i olika tillverkningsprocesser. Då biogas förbränns är utsläppen av stoft och partiklar i miljön försumbara. Emissionerna av kolmonoxid, kolväten, svavelföreningar och kväveoxider är lägre än vid bensin- och dieseldrift. Biogas medför inte heller något nettotillskott av växthusgaser till atmosfären. Människan har utnyttjat bakteriers förmåga att omvandla organiskt material till biogas ända sedan andra hälften av 1800-talet. Till pionjärerna räknas bland annat Kina och Indien, där biogas bildad ur gödsel och matrester sedan länge använts till matlagning och belysning. I Sverige har biogas producerats i landets avloppsreningsverk sedan talet, och på och 1980-talet började gödsel rötas vid ett fåtal gårdsanläggningar. På 1980-talet och framför allt under 1990-talet började man även utvinna biogas från deponianläggningar (soptippar). Sedan mitten på 1990-talet har utvecklingen tagit fart och flera nya biogasanläggningar har byggts upp Potential och övergripande målsättningar År 2009 tog Region Skåne och Västra Götaland fram en rapport över biogasen i Sverige. Rapporten visar att det finns en potential att framställa 74 TWh biogas per år i Sverige, varav restprodukter från skogen står för cirka 80 procent och avfallsprodukter från bland annat jordbruk och livsmedelsindustrin står för resterande 20 procent. 3 Under 2009 fattade Länsstyrelsen i Skåne beslut om ett regionalt miljömål för ökad biogasproduktion på 3 TWh till år Regeringen utsåg år 2010 Skåne till pilotlän för grön utveckling med biogas som prioriterat område Skåne har fördelaktiga förutsättningar det gäller substrat för biogas och när det gäller mängd och tillgång till substrat är finns det flera möjligheter att nå 3 TWh per år. Intresset för insamling av matavfall från hushåll till biogasproduktion har ökat bland skånska kommuner och huvuddelen av de skånska kommunerna har infört matavfallsinsamling men de exakta volymerna är osäkra. Skåne har även restavfall från passande industrier som slakterier och livsmedelsindustri av olika slag, liksom restavfall från jordbruket som genom samarbeten skulle kunna användas i mer storskaliga biogasprojekt. I Skåne finns även projekt för att öka biogaspotentialen genom t.ex. rötning av alger. Fler fördelar för 2 uttagsdatum Region Skåne, Västra Götalandsregionen, Biogas Syd, Biogas Väst, (2009), 20 TWh 2020, Biogas är bästa bränslet 11 (42)

14 repo001.docx Skånes förutsättningar att bli en ledande biogasregion är hög befolkningstäthet, ett gasnät som sträcker sig genom den västra delen av länet, en kollektivtrafik med miljöambitioner, företag, forskning och en politisk vilja. I Skåne bedrivs framstående biogasforskning vilket ökar intresset för denna teknik och ger upphov till nya innovativa företag inom området Produktionen av biogas Biogas produceras idag både i biogasanläggningar och på deponier. Biogasanläggning har en rötkammaren olika typer av organiskt avfall rötas. Det organiska materialet rötas i dagar beroende på processtyp och substrat. Rötkammaren är helt syrefri, isolerad och vanligen försedd med system för omrörning samt uppvärmning. Gasens metanhalt kan variera beroende på substratet men ligger vanligtvis på %. I de fall det uppstår överskottsgas på en anläggning ska den kunna facklas bort. Fackling innebär att metanet antänds så att det bildar koldioxid och vatten. Många typer av organiska material, substrat, lämpar sig för rötning, såsom slam från avloppsreningsverk, matavfall, gödsel, olika växtmaterial och processvatten från livsmedelsindustrin. Samrötning av olika material ger ofta ett högre metanutbyte, det vill säga den producerade mängden metan per inmatad mängd organiskt material ökar jämfört med om varje råvara rötas var för sig. Vissa substrat kräver förbehandling för att mottagningssystem, pumpning, omrörning och nedbrytning ska fungera optimalt och för att bli av med element som inte ska finnas i processen. Torra material kan behöva blötas upp, medan alltför vattenrika substrat, som till exempel avloppsvatten och slam från reningsverk, måste avvattnas. Slakteriavfall och gödsel måste hygieniseras, vanligen till 70 grader i minst en timme, innan det går in i själva rötningsprocessen. Denna process sker i tre steg; sönderdelning, jäsning och slutligen metanbildning. Metanet bildas med hjälp av en unik grupp mikroorganismer som dör i kontakt med syre och i övrigt har specifika krav på den omgivande miljön. Biogas består av procent metan och procent koldioxid. Vid produktionen av biogas skiljer man på gårdsbiogasanläggningar, industrianläggningar och samrötningsanläggningar. De lantbruksbaserade biogasproducerande anläggningarna rötar till största delen gödsel och annat rötbart material från gården. Industrianläggningar kan vara mejerier, slakterier, papparsmassaproducenter eller andra typer av industrier som rötar egna avfallsprodukter. Samrötningsanläggningar rötar olika typer av insamlat organiskt material som t. ex källsorterat matavfall, slakteriavfall, gödsel och energigrödor tillsammans, men dock inte avloppsslam. I Sverige år 2013 var 60 av 264 anläggningar deponier. Över hälften av antalet anläggningar 137 st, var avloppsreningsverk. En mindre andel, 39 st var gårdsbiogasanläggningar, 23 st var samrötningsanläggningar och endast 5 var industrianläggningar. 4 I Skåne producerades biogasen i 46 anläggningar år 2013, varav 13 deponier. 12 (42) 4 Statens energimyndighet, (2014), Produktion och användning av biogas och rötrester år 2013

15 repo001.docx På deponier bildas biogas (deponigas) så länge nedbrytningen av det organiska materialet fortgår. Deponering av organiskt material förbjöds år 2005 varför mängden biogas från deponier förväntas minska. Deponigas uppgraderas normalt inte utan används främst till värme- och/eller elproduktion, då det är svårt att avskilja metanet från luftens kväve. Luftkväve utgör ofta en relativt stor del av deponigasen. Flytande biogas kan produceras genom att kyla ner uppgraderad biogas till -163 C. Då övergår gasen till flytande form och blir lättare att lagra och transportera. Flytande gas är även mer energirikt per volymenhet och därmed passande som bränsle för tung trafik. Sveriges första produktionsanläggning för flytande biogas finns i Lidköping. År 2012 levererades de första mängderna flytande biogas från anläggningen. Totalt producerades GWh (1,7 TWh) biogas i Sverige år 2013, varav 293 GWh producerades i Skåne, 278 GWh i Västra Götaland och 271 GWh i Stockholm. Till detta har ytterligare cirka 150 GWh tillkommit under 2014 för Skåne. Av den totala produktionen på 1,7 TWh producerades 40% i avloppsreningsverk (672 GWh) och 34% i samrötningsanläggningar (580 GWh). Deponigas stod för 14% av produktionen och industri- respektive gårdsbiogasanläggningar för 7% respektive 5%. Deponigasen har minskat medan samrötningsanläggningarna har ökat kraftigt, från 163 till 580 GWh mellan I Skåne producerades 69 GWh deponigas år Användning av biogas De rester av organiskt material som blir kvar i rötkammaren kan användas som gödsel. Rötresten från samrötningsanläggningar och gårdsbiogasanläggningar benämns biogödsel och rötresten från reningsverk kallas rötslam. Av den rötrest som kommer från samrötningsanläggningarna används 99% som gödningsmedel, medan endast 23% av rötresten från avloppsreningsverk används som gödningsmedel. Innehållet av tungmetaller begränsar användningen av rötslammet i jordbruket. Ett certifieringssystem, REVAQ, för att höja kvaliteten i slammet finns tillgängligt. Biogödseln lämpar sig dock generellt sett väl som gödningsmedel i jordbruket. Det finns även här ett certifieringssystem där biogasanläggningen kan kvalitetssäkra sin biogödsel och få den stämplad som certifierad biogödsel. I certifieringen synas hela kedjan från råvara till slutprodukt, och halterna av till exempel metaller och sjukdomsframkallande bakterier kontrolleras regelbundet. Certifieringen syftar till att öka kundernas förtroende för biogödseln, vilket gör att avsättningsmöjligheterna för denna ökar. Hur mycket biogödsel som kan spridas på åkermark beror framför allt på innehållet av fosfor i biogödseln. Enligt Jordbruksverkets regler för gödselspridning får det spridas maximalt 22 kg fosfor per hektar och år. Höga värden av tungmetaller kan också begränsa givan. Energin i biogas kan användas på många sätt. Värmepannor finns på de flesta biogasanläggningar där gasen kan användas för uppvärmning av lokaler och bostäder i närheten, eller så kan gasen via gasledning eller fjärrvärmenät föras vidare. Biogas kan även användas för produktion av kraftvärme, och generera både el och värme i samma anläggning. Cirka procent av energin i bränslet kan utvinnas som el medan resten blir värme. Biogas och naturgas som drivmedel kallas gemensamt för fordonsgas. Personbilar som använder fordonsgas som bränsle är ofta så kallade tvåbränslebilar, det vill säga att de har separata tankar för bensin respektive gas. Tunga fordon som bussar och lastbilar 13 (42)

16 repo001.docx är däremot anpassade till att köra enbart på gas. Det finns dock också den s.k. dual-fuelmotorn, som har introducerats på marknaden, och som kan köras på både diesel och fordonsgas. För att kunna använda biogas som fordonsgas behöver den uppgraderas, dvs. metanhalten behöver höjas till minst 95 procent. Efter uppgradering är biogas högklassigt miljövänligt alternativ till bensin och diesel. I Sverige fanns år st uppgraderingsanläggningar varav 9 i Skåne och 12 i västra Götaland och 6 i Stockholm. Det finns för närvarande tre typer av metoder som används för att uppgradera biogas: Vattenskrubber, som är en teknik som bygger på att koldioxid löser sig lättare i vatten än vad metan gör. Processen går ut på att trycksatt biogas leds in i botten på ett absorptionstorn samtidigt som vatten förs in via toppen av tornet. Vid mötet löser sig koldioxiden i vattnet. PSA (pressure swing adsorption) är en uppgraderingsteknik som bygger på att koldioxid fastnar på aktivt kol under högt tryck och lossnar när trycket sänks. Kemisk absorption. är en uppgraderingsteknik som liknar vattenskrubbertekniken men istället för vatten används kemikalier, lösta i vätska eller flytande, för avskiljning av koldioxiden. Ett flertal kemikalier för avskiljning av koldioxid finns kommersiellt tillgängliga. Vanligast förekommande är olika typer av etylaminer. Över hälften (54%) av den svenska biogasen uppgraderas och det är också den användning som uppvisar en markant ökning sedan 2005, medan övriga användningsområden har legat relativt konstant. En tredjedel av gasen används till värmeproduktion, och endast 3% till elproduktion. Detta särskiljer den svenska användningen av biogas jämfört med på kontinenten. Även om det finns större potential så har Sverige redan idag världens största biogasdrivna fordonsflotta. Många av dessa fordon finns i Skåne framför allt inom kollektivtrafiken. I Skåne ska stadstrafiken vara fossilbränslefri år 2015, och år 2018 ska all regionbusstrafik vara fossilbränslefri, vilket innebär fortsatt stora investeringar i biogasbussar. Många skånska kommuner och företag kör eller planerar att köra sina tjänstefordon på biogas Transport och distribution av biogas Biogas kan transporteras samtidigt med naturgas i gasnät. Det finns ett transmissionsnät från Trelleborg till Stenungsund. Uppgraderad biogas leds med en tillsats av gasol (för att få rätt värmevärde) ut på naturgassystemets distributionsnät från anläggningar i sydvästra Sverige. Denna distribution via naturgasnätet underlättar användningen av biogas, eftersom det då finns en ständig tillgång på naturgas som kan ersätta biogasen vid eventuella produktionsbortfall, och öka leveranssäkerheten. Biogas distribueras även genom mindre lokala gasnät, vilka främst används för att distribuera biogas från produktionsanläggningar till tankställen. Därutöver kan biogas också transporteras uppgraderad och komprimerad på trailer i ett mobilt containersystem. Detta är den vanligaste typen av vägtransport av biogas idag, men en teknik som kommer mer och mer är att kyla biogas till flytande form (Liquefied Bio Gas, LBG). 14 (42)

17 repo001.docx Skånes tankställen för fordonsgas är koncentrerade till den västra delen, vilket förklaras av att naturgasledningen löper där och kan garantera tillgängligheten på gas. Tillgången på biogas för transportändamål är relativt sämre i regionens östra del Politiska styrmedel för biogas Några viktiga styrmedel som inverkar positivt på biogasens utveckling är bl.a. att biogas i princip är befriad från både energi- och koldioxidskatt. Förändringar är på gång efter 2015 på detta område. Även miljöbilsreglerna gynnar biogasen, men också här kan förändringar uppkomma. I december 2013 överlämnades betänkandet Fossilfrihet på väg, SOU 2013:84. Några viktiga förslag för en fossiloberoende fordonsflotta som förs fram i detta betänkande är bl.a. förslag på prispremie för biodrivmedel tillverkat av avfall, biprodukter och cellulosa, höjd kvotplikt för biodrivmedel fram till år 2020 och antingen utveckling av dagens system med fordonskatt beroende på CO2-utsläpp med skärpt miljöbilsdefinition, utökad supermiljöbilspremie och nedsatta förmånsvärden för elbilar/laddhybrider eller bonus/malussystem genom registreringsskatt och miljöpremie. Därutöver presenteras en mängd förslag som rör elbilar och elhybrider. Den s.k. Pumplagen som innebar att svenska tankställen med en viss försäljningsvolym måste kunna tillhandahålla biodrivmedel skulle kunna gynna biogas. I och med att etanolpumpar är billigast att installera har mackägare dock i stor utsträckning satsat på etanol. Dessutom kan nämnas att systemet med elcertifikat gynnar all form av förnybar elproduktion. För varje producerad MWh förnybar el tilldelas producenten ett certifikat. Certifikatet kan säljas och ger en inkomst utöver den producenten får från försäljningen av den producerade elen. Genom en kvotplikt åläggs alla användare (elintensiv industri undantagen) att föra in eller köpa in en viss mängd certifikat. Andra styrmedel som inverkar på biogasens utveckling är bl.a. att skatten på handelsgödsel avskaffades Denna skatt är i skrivande stund på förslag att återinföras till år 2016 vilket kan gynna biogödsel. Den nytillträdda regeringen har inte hösten 2014 lagt fram några direkta konkreta förslag för att stimulera produktion och användning av biogas. Det reducerade förmånsvärdet för gasbilar löper ut efter 2016 och skattebefrielsen på biogasen löper ut efter Det är i skrivande stund oklart vad som följer efter det. Det finns ambitioner att införa både ett kvotpliktssystem och ett nytt klimatinvesteringsprogram men hur dessa satsningar ska se ut har inte tagit form. Ett pilotprojekt som har utformats och inlämnats till EUkommissionen för godkännande. Det är ett pilotprojekt för gödselgasstöd som planeras pågå i 10 år och det finns 240 miljoner kronor att dela ut under denna period. Detta stöd påverkar främst de små gårdsanläggningarna och i mindre utsträckning de större anläggningarna som inte rötar så mycket gödsel. 2.2 Biogas i omvärlden Tyskland är den största biogasproducenten i Europa och producerade år GWh biogas. Merparten av anläggningarna finns på landsbygden och använder snabbväxande grödor som substrat. Under de senaste åren har antalet biogasanläggningar ökat kraftigt i Tyskland och de uppgår år 2014 till nästan 8000 st. Fyra procent av elförbrukningen i Tyskland kommer från biogas. Andelen som uppgraderas till fordonsbränsle är dock låg; endast 103 GWh uppgraderades till 15 (42)

18 repo001.docx fordonsgas förra året. Den tyska biogasen används istället huvudsakligen till elproduktion. 5 I Tyskland antogs i slutet av juni ett förslag att reformera den rådande strategin att 80 procent av all el ska komma från förnybara energikällor år Idag är andelen uppe i 25 procent. Förbundsregeringen minskar nu subventionerna till de förnybara energislagen, vilket innebär att de senaste årens snabba utveckling av energiomställningen stannar av. Framförallt är det stöden för dem som bygger nytt som påverkas. För att stödja sysselsättningen har förbundsregeringen låtit industrin slippa avgiften för den dyrare gröna elen. Undantaget gäller inte för privatkunderna som därför fått höga elkostnader vilket leder kritik när ekonomin nu backar. Miljövänliga alternativ har starkt stöd i Tyskland och för att inte äventyra det folkliga stödet för energireformen försöker man nu bromsa den snabba expansionen av grön el. Ambitionen är också att skapa en bättre samordning mellan de tyska delstaternas energisatsningar. I efterhand framförs synpunkter på att beslutet att stänga alla kärnkraftverk till 2022 var för snabbt och gav inte producenterna tillräcklig tid att anpassa sig. 6 De kraftiga subventionerna i Tyskland har lett till en snabb utveckling av biogasanläggningar och produktion av andra förnybara bränslen. I Tyskland finns en feed-in tariff som ger en betalning till småskaliga producenter för varje producerad KWh. Med avseende på styrmedel för att främja biogasproduktion finns utvecklade exempel i Tyskland. Även teknikerna för biogasproduktion är välutvecklade i Europa. Det finns exempelvis både små och storskaliga anläggningar i Tyskland som kan vara av intresse. Tyskland och Storbritannien är de två ledande biogasproducenterna i Europa. Dessa två länder står för över 70 procent av den totala produktionen. Storbritanniens största produktionskälla av biogas är deponier, där gasen omvandlas till elektricitet. Storbritannien har ett system med gröna elcertifikat där andelen av leveransen som härrör från förnybara bränslen adderas till marknadspriset per KWh. Den totala biogasproduktionen i Europa var drygt GWh år I övriga EU är systemet med biogasproduktion från jordbruksgrödor och avfall långt mindre utvecklat än i Tyskland och Sverige. Av den totala produktionen i Europa var år 2011 drygt 30 procent deponigas, 12 procent från reningsverk och 57 procent från övrig produktion, såsom samrötningsanläggningar och gårdsbiogasanläggningar. Red Cert EU är ett certifikat som har godkänts av EU kommissionen. Tidigare har den svenska produktionen haft ett miljöcertifikat som exkluderat importerad gas, men sedan EU kommissionen godkänt även Red Cert EU kan gas från kontinenten få skattereduktion i Sverige. Modity (som ägs av Kraftringen och Öresundskraft) fick som första svenska aktör i maj 2014 godkänt för import av biogas till transportsektorn. Med stöd av certifieringen (RED cert EU) importerar Modity idag biogas från Tyskland till transportsektorn genom naturgasledningen, med uppfyllt hållbarhetsbesked från Energimyndigheten, och därmed skattereduktion. Denna biogas har i dagsläget ett lägre pris en den skånska biogasen. 16 (42) 5 Energigas Sverige, Tidningen Energigas Energigas Svergie, Tidningen Energigas, EurObservER, Biogasbarometer, december 2012

19 repo001.docx Skåne är center of excellence Produktion av 3 TWh 3 Programlogik 3.1 Målsättningar ska vara relevanta för problembakgrund Problembakgrunden till Färdplanen är utmaningarna att skapa en ekonomiskt, social och miljömässigt hållbar utveckling. Biogas ses som ett verktyg för att uppnå en hållbar utveckling, och en drivkraft för en grön utveckling som kan bidra till en lokal förnybar energiproduktion, arbetstillfällen, kretsloppsanpassad gödselhantering och en minskad användning av fossila drivmedel. Biogas ses som en del av lösningen på flera både stora och små problem i samhället, och Färdplanen har ambitionen bidra till behoven av mål, strategier och insatser för såväl miljön och klimatet, som för sysselsättning och regional utveckling på landsbygden. 8 Färdplanen syftar till att fylla ett tomrum då det på nationell nivå saknas både mål, incitament, explicita spelregler och en politisk tydlighet när det gäller biogas. Region Skåne är en ledande aktör på detta område som tillsammans med regionens aktörer vill höja ambitionsnivån. Målen för färdplanen har tagits fram i dialog med regionens aktörer och är baserade på nationella mål och skånska förutsättningar. Syftet enligt Färdplanen är att målen ska vara vägledande, stödjande och stimulerande för det fortsatta klimatarbetet i Skåne. Färdplanen ska peka ut var möjligheterna finns, var samverkan behövs och vilka resurser som behövs för att nå dit. De övergripande målen i färdplanen är att Skåne 2020 ska producera 3TWh biogas. En biogasproduktion i Skåne på 3 TWh år 2020 är även angivet i Miljöstrategiskt program för Skåne vilket är Skånes regionala miljömål. År 2009 antog Länsstyrelsen att Skåne år 2020 ska vara fossilbränslefritt både inom energiförsörjningssektorn och inom transportsektorn. Färdplanen innehåller därutöver en stor mängd mål. Dessa övriga mål, vilka också ska uppnås till år 2020 är följande: Teknisk utveckling ca 60 biogasanläggningar 10 % av Skånes energibehov tillgodoses Tekniken välutvecklad och eftertraktad Skåne har största förgasningsanläggningen i Europa En samverkan mellan privat, offentligt och akademiskt som kopieras internationellt 8 Region Skåne, Biogas Syd, (2013) Skånes Färdplan för Biogas, en kraftsamling för biogasen i Skåne, version 3, (42)

20 repo001.docx Jordbruk > 50 % av lantbruken klimat- och miljöanpassade Gårdsbaserad biogas är vanlig Drivmedel 85 % av biogasen används som fordonsgas 25 % av Skånes bilar går på biogas ca 10 % av tunga fordonsflottan tankar flytande biogas 2 färjor framförs på flytande biogas Skånetrafiken har helt övergått till biogas i fordonen och förbrukar 630 GWh/år. Det är en hög andel biogasbilar i fordonsparken hos de flesta offentliga aktörer. 75 % av skåningarna har < 1,5 mil till det lokala och regionala gasnätet Hälften av traktorerna i regionen går på biogas Konkurrenskraft och ökade intäkter Minskad övergödning Kunskap och kompetens ca 120 tankställen i Skåne för privata fordon och mellan 33 och 40 för den kollektiva fordonsflottan. Därutöver tankställen med flytande biogas Skånes industrier mycket intresserade av biogas. Användningsområdena för biogas är många. Antalet företag som arbetar med biogas har ökat med mer än 50 %, varav flera på export. Ekonomin för lantbruksföretag har förbättrats Övergödningen har minskat med 50 % ton tång och alger insamlat Skåne väl informerat och medveten om regionens biogassatsningar och efterfrågan på biogas är stor Skåne är Center of Excellence Skåne är världsledande på utbildningar och konferenser kring biogas Universiteteten och högskolornas världsledande forskning har gjort att mångmiljonbelopp årligen investeras i forskningsmedel för gaseffektivitet, nya användningsområden och uppgraderingsteknik. 18 (42)

21 repo001.docx Forskningen i Skåne är unik då man funnit en god kombination mellan teori, praktik och demonstrationer 3.2 Färdplanearbetets organisation som det var tänkt enligt Färdplanen I dokumentet Skånes färdplan för biogas, version 3, 2013 finns den tänkta organisationen för genomförandet av färdplanearbetet beskriven. I slutet på 2011 beslutade Regionala tillväxtnämnden (RTN) om en ny organisation för Färdplanen samt att den skulle ges utökade medel. Bakgrunden var att de krävdes en tydligare struktur och starkare processledning och koordination för att genomföra de åtgärder som identifierats. I dokumentet anges att Region Skåne har det övergripande ansvaret för genomförandet av färdplanen, tar aktiv del i processledning och ansvarar för strategiska utvecklingsfrågor. Biogas Syd ska enligt dokumentet vara en central aktör för biogasarbetet i Skåne och har rollen att samordna och koordinera insatser, projekt och aktörer. Personal tillsattes som hade ansvaret för det strategiska arbetet, samordning och lobbyingverksamhet. Biogas Syd är enligt denna organisation kärnan i det skånska biogasarbetet och i därmed också i Färdplanearbetet. Därutöver ska enligt organisationsstrukturen finnas en politisk ledningsgrupp och en styrgrupp. I den politiska ledningsgruppen sitter nyckelpersoner på högsta politikernivå, och den har i uppgift att förankra biogasarbetet på den nationella nivån och att besluta om övergripande inriktning för de utvecklingsmedel som Regionala tillväxtnämnden tillför arbetet. I denna grupp diskuteras utmaningar och möjligheter för biogasens utveckling, och de strategiska överväganden dessa innebär för Färdplanen. Styrgruppen ska, enligt Färdplanens beskrivning, ha ansvar för den operativa verksamheten och dess budget. Styrgruppen ska följa och drivar verksamheten med hjälp av Region Skånes processledare och Biogas Syds verksamhetsledare. Styrgruppen ska också, enligt organisationsbeskrivningen, bereda förslag till fördelning av medel för utvecklingsprojekt. Det som tidigare kallades arbetsgrupper ombildades genom beslutet i december år 2011 till genomförandegrupper där samtliga av Färdplanens deltagare ska vara representerade i någon av grupperna utifrån kompetens, ansvar och befogenheter. Region Skåne ska finnas representerad i varje grupp, och varje grupp har dessutom en samordnare med uppgift att vara sammankallande och föra vidare resultaten av åtgärderna till processledningen. Därutöver ska enligt Färdplanens organisationsbeskrivning, finnas en samordningsgrupp som ska bestå av Regions Skånes processledare, Biogas Syds verksamhetsledare, koordinator och kommunikatör, samt samordnare för respektive genomförandegrupp. Gruppen ska, enligt organisationsbeskrivningen, samordna genomförandegrupperna, bereda utvecklingsmedel och hålla Färdplanen levande genom anpassningar och revideringar i takt med att arbetet fortskrider och utvecklas. 19 (42)

22 repo001.docx Aktiviteter- ska vara relevanta för målsättningar 20 (42) Utöver ovannämnda långsiktiga mål finns mer kortsiktiga åtgärder som har identifierats där samverkan behövs och som genomförs i genomförandegrupperna. Dessa åtgärder har listats och ansvarig aktör samt tidplan har fastställts ut. De redovisas i bilaga 2 och är uppdelade på fem områden: processledning, produktion, infrastruktur, användning, utveckling. Inom Processledning finns åtgärder inom kommunikation som framtagande av informationsmaterial och hemsida. Det finns även åtgärder inom uppföljning, finansieringsmöjligheter och påverkansarbete. Inom Produktion finns åtgärder som kommuninventering för ett större antal kommuner. Det finns även ett stort antal pilotprojekt av olika slag bl.a. för att stimulera fram ny teknik, nya substrat och biogödsel. Inom åtgärdsområdet Infrastruktur anges ett antal studier och utredningar för gasnät, distribution, gasmackar och upphandling. Inom området Användning görs inventeringar inom kommunerna för framtagande av handlingsplaner. Här finns även tester och demonstrationer av ny teknik och gasdrivna applikationer och fordon. Inom området Utveckling arbetas med handlingsplaner inom kommunerna. Här finns även forskningsinsatser som görs av universiteten i regionen, studier över potential, utbildningsinsatser samt uppstart av regionalt centrum. Färdplanen syftar till att vara ett levande dokument som förnyas allt eftersom. För år 2014 är målet att: Etablera en effektiv och strategisk processledning som samordnar insatser och åtgärder i regionen.