BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 NASOPHARYNXPROV 21 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 23 NEISSERIA GONORRHOEAE 27

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 NASOPHARYNXPROV 21 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 23 NEISSERIA GONORRHOEAE 27"

Transkript

1 BAKTERIOLOGISKA UNDERSÖKNINGAR A ABSCESSER, FISTLAR 9 ALLMÄN FAECESODLING 26 B BLODODLING 4 Blodpåsar. 5 BLÅSPUNKTION 35 BRONCHOSCOPI (Borstprov BAL 25 C CAPD- VÄTSKA 7 CERVIXSEKRET Allmän odling 14 CHLAMYDIA TRACHOMATIS 29 F FAECESDIAGNOSTIK 26 G GBS-odling (Grupp B-streptococcer 15 K KATETERSPETS 8 KONCENTRATIONSBESTÄMNING AV ANTIBIOTIKA 2 L LIQUOR-ODLING 3 M MITTSTRÅLEPROV 33 MRSA-odling (Methicillinresistenta Staph aureus 12 MULTIRESISTENTA BAKTERIER-MRB 12 N NASOPHARYNXPROV 21 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 23 NEISSERIA GONORRHOEAE 27 P PATIENT MED KAD 35 PATIENT MED URIDOM 35 PROSTATASEKRET Allmän odling 16 PUNKTAT (Pleuravätska, ascites, ledpunkt m.m) 6 S SINUSSEKRET 22 SPERMAPROV 16 SPUTUMODLING 23 SVALGPROV 20 SÅRSEKRET 10 T TRACHEALSEKRET 24 U URETHRASEKRET Allmän odling 13 URINODLING 32 V,W VRE( Vancomycin Resistenta Enterococcer 12 Ö ÖGONBAKTERIOLOGI 18 ÖRONBAKTERIOLOGI 17 ÖVRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI 20 Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 1

2 KONCENTRATIONSBESTÄMNING AV ANTIBIOTIKA Koncentrationsbestämning av antibiotika görs för att kontrollera att toxiska nivåer inte uppnås samt för att säkerställa att terapeutiska koncentrationer erhållits. Av särskild vikt är koncentrationsbest vid behandling med aminoglykosider, vancomycin och flucytocin (konc best av flucytocin görs på Mikrobiologen, Sahlgrenska i Göteborg). Vacutainer- eller mikrotainerrör. ( Gul och röd kork) EDTA rör, Lila kork 2-5 ml venblod i vacutainer rör, EDTA rör eller ett fyllt mikrotainer rör. Vid bestämning av serumkoncentration tas i regel två prover. Förprov tas omedelbart före administrering av aktuellt medel. Efterprov 1 tim efter tillförsel. Ange tidpunkt för administrering samt alla samtidigt, eller inom 3 dygn, givna antibiotika. Skriv telefonnummer för snabbt svar. Telefonbesvaras samma dag under förutsättning att provet anlänt till lab före kl vardag, resp före kl lör-söndag. Följande riktlinjer gäller för aminoglycocider och vancomycin: Antibioticum Dalvärde* 1 tim efter inj före inj ug/ml Tobramycin < Vancomycin < 15 < 50 * = Anger det lägsta värdet under behandlingscykeln. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 2

3 LIQUOR-ODLING De vanligast förekommande bakterierna vid purulent meningit är Haemophilus influenzae, Neisseria meningitidis, Streptococcus pneumoniae och Listeria monocytogenes. En ovanlig orsak till meningit är Mycobacterium tuberculosis. I neonatalperioden förekommer företrädesvis grupp B streptococcer och gram- negativa tarmbakterier som t ex E coli. Om svampmisstanke föreligger, skall detta anges på remissen. Vid misstanke om Mycobacterium tuberculosis eller virus skickas provet till referenslab. Sterilt plaströr. Aerob Blododlingsflaska Grön kork Steril handske rekommenderas Lämpligt hud desinfektionsmedel Spruta och kanyl Huden och flaskans gummimembran desinficeras noggrant med lämpligt desinfektionsmedel. För allmän bakteriediagnostik får 1-2 ml liquor, droppa direkt ner i sterilt plaströr som lämnas till mikrobiologen. Då laboratoriet är stängt sprutas liquor ned i aerob blododlingsflaska ( ca 2 ml). Önskas direktmikroskopi skickas dessutom liquor i rör. Angiv alltid tel nr för akutsvar, anteckna också antibiotikabehandling och särskild frågeställning ex svamp. Snarast till Mikrobiologen. Blododlingsflaskan förvaras i rumstemperatur (ej kyl) i väntan på transport. Rör i kylskåp. Utfall av direktmikroskopi samt positiva odlingsfynd meddelas utan dröjsmål (tel svar). Negativa odlingar besvaras efter 7 dygn. Svampodling efter två veckor. OBS! Neisseria meningitidis infektion är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 3

4 BLODODLING Blododing görs i flaskor med flytande medium i vilka odlas aeroba och anaeroba bakterier samt svamp. Antibiotika behandling minskar möjligheten att odla fram bakterier. Prov bör därför tas när antibiotika koncentrationen är så låg som möjligt, eller helst före tillförsel av antibiotika. ANGIV ALLTID INSATT ELLER AVSEDD ANTIBIOTIKABEHANDLING PÅ REMISSEN. Undvik att ta prov från inneliggande kärlkateter (ökad risk för förorening). Prov bör tas från nypunkterat kärl efter desinfektion. Blododlingsflaskor och Adapter till butterfly kanyl, med insats för rörprovtagning. (rekvireras från Mikrobiologen). Vingkanyl: a) Vacutainer Brand Collection Set 23G 3/4 Becton Dickinson, eller Spruta och kanyl (OBS! Tänk på handhavandet för att undvika stickskador). Klorhexidinsprit 5 mg/ml. Sterila kompresser. Rena handskar. Tape,häfta. Blodtrycksmanschett eller stasslang. Desinfektera provtagningsområdet. Inverkningstid 1-5 min. Stasa och stick med butterflykanyl, fixera med tape. Fixera kanylen i adaptern och punktera sedan flaskan med denna. Fyll upp till 10 ml volym, markera innan på flaskan.( Minsta volym är 1 ml). Två flaskor tas vid varje provtagningsomgång, 1 aerob och 1 anaerob flaska. Tag den aeroba flaskan först ifall det skulle visa sig att det är svårt att fylla flaskorna. Om andra blodprover skall tas, sätt i insatsen för rörprovtagning i adaptern. För att erhålla provtagningsinstruktioner med bilder och text kontakta Mikrobiologen. Tidpunkt: Blododling bör tas i samband med feber, frysning. Vid livshotande tillstånd tas odling med några minuters mellanrum. I övriga fall med minst 15 minuters mellanrum. Volym: Stor mängd blod ökar chansen till positivt resultat. Till varje flaska kan sättas maximalt 10 ml, markera på flaskan. OBS! Överfyll ej. Om vener ej kan nås går artärblod bra att använda. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 4

5 Odling från Blodpåsar: Vid misstanke om att blodpåse vid blodtransfusion varit kontaminerad med bakterieväxt tag då med spruta och kanyl under sterila förhållanden blod från blodpåsen och spruta ned i blododlingsflaskor. Om liten mängd blod, spruta i första hand ned blod i den aeroba flaskan. Blododling från små barn: Tag så stor mängd blod som går att få. För volymer < 1 ml skall provet tas med s.k. neonatalflaska. Kan fyllas upp till 4 ml.( Beställs från Mikrobiologen.) Riktlinje för antal flaskor: Tag helst vid minst 2 tillfällen = 2 aeroba och 2 anaeroba flaskor.. Detta för att kontamination skall kunna uteslutas. 2 tillfällen urinvägsinfektion, lunginflammation. 3-4 tillfällen intensivvård, bukinf, övriga febertillstånd utan känt ursprung. 5 tillfällen svampsepsis 3 tillfällen misstanke om endokardit. Minst en timmas mellanrum mellan första och sista flaskparet om protesendokardit misstänks kan ytterligare en serie odlingar tas. En remiss per serie. ANGIV ALLTID: Tidpunkt, telefonnummer för akutsvar, antibiotikabehandling, antibiotikaallergi, särskild frågeställning t ex svamp. Vid misstanke om Brucellos eller Tularemi - kontakta Mikrobiologen per telefon. Snarast till Mikrobiologens skåp med rumstemperatut. Förvaras i rumstemperatur i väntan på transport. OBS! EJ KYL!! Vid bakterieväxt lämnas preliminärsvar PER TELEFON till avdelningen. Art och resistensbestämning meddelas dagen efter. Ha remiss tillgänglig för resistensbesked. Negativa prov besvaras efter 5-6 dygn. Svampodling efter 2 veckor. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 5

6 PUNKTAT (Pleuravätska, ascites, ledpunkt m.m) Direktmikroskopi utföres endast vid förfrågan och kontakt med Mikrobiologen. Vid misstanke om Mycobacterium tuberculosis skickas provet till referenslab. Aerob Blododlingsflaska ( Beställs via Mikrobiologen) Sterilt rör (för bl.a direktmikroskopi) Sterila handskar. Klorhexidinsprit. Provet tages genom punktion med iakttagande av noggrann aseptik. För över minst 1 ml ( max 10 ml) till den aeroba blododlingsflaskan. Resterande material skickas i sterilt rör till mikrobiologen. Om man ej har tillgång till blododlingsflaskor skickas punktatet i sterilt rör eller om den totala mängden understiger 1 ml skicka allt i ett sterilt rör till mikrobiologen. Lämna relevanta kliniska uppgifter (typ av infektion, antibiotika-behandling etc). En remiss per flaskpar respektive pinnprov. Snarast till Mikrobiologen. Blododlingsflaska till skåp med rumstemperatur (ej kyl). Förvaras i rumstemperatur i väntan på transport. Rör till kylskåp. Alla bakteriefynd samt art- och resistensbestämning meddelas utan dröjsmål. Svårigheter kan föreligga i att bedöma om framodlade bakterier representerar en bakteriehärd eller en hudförorening. Observera vikten av noggrann huddesinfektion. Negativa odlingar besvaras efter 7 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 6

7 CAPD- VÄTSKA Peritonit vid kontinuerlig ambulatorisk peritonealdialys (CAPD) orsakas som regel av de bakterier, som finns på huden och som kan kontaminera katetersystemet. I mer ovanliga fall penetrerar bakterier från tarmen in i bukhålan. Koagulasnegativa staphylococcer svarar för mer än hälften av alla CAPD-peritoniter. I övrigt är Staphylococcus aureus, alfa- streptococcer och gram- negativa enterobacterier (t ex E coli) relativt vanliga. Även andra av normalflorans bakterier förekommer liksom jästsvampar (främst Candida albicans). Aerob och anaerob Blododlingsflaska ( Beställs via Mikrobiologen) Handskar Klorhexidinsprit Spruta och kanyl Desinficera flaskans gummimembran och dialyspåsens injektionsmembran. Punktera påsen och aspirera ca 10 ml. Spruta 5 ml i den aeroba blododlingsflaskan och 5 ml i den anaeroba blododlingsflaskan.. Lämna relevanta kliniska data (infektionssymptom, antibiotikabehandling) Snarast till Mikrobiologen. Blododlingsflaskorna till 37 värmeskåp (ej kyl). Förvaras i värmeskåp eller i rumstemperatur i väntan på transport. Positiva odlingsfynd meddelas utan dröjsmål (tel svar). Negativa odlingar efter 7 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 7

8 KATETERSPETS Omkring 5% av alla kärlkateteriseringar kompliceras av septikemi. Risken ökar med kateteriseringens duration. Odlingstekniken är till stor del inriktad på att söka påvisa bakterier på kateterns yta, där koloniseringen är rikligast. Därför är det av stor vikt att vid provtagningen inte beröra den blottlagda katetern eller på annat sätt kontaminera kateterytan. Kateter- septikemin orsakas ofta av hudflorans bakterier och i omkring hälften av fallen av Koagulasnegativa staphylococcer. I övrigt förekommer Staphylococcus aureus, enterococcer och gramnegativa bakterier. I samband med antibiotikabehandling och under längre tid kvarliggande katetrar är jästsvampar en vanlig orsak till septikemi. Provtagningset med pinne, svart kork. ( Westma CP114C). Katetern dras, nedföres i transportröret och avklippes utan att kontamineras. I fall av långa katetrar tas inte bara spetsen utan också den del som legat i huden nära hudmynningen till odling, men i ett separat rör. Tag också prov för sårodling från sårkanten efter kateterutdragning. Se sårsekret. OBS! Försök undvika pus. Lämna relevanta kliniska data. Angiv alltid eventuell antibiotikabehandling. Snarast till kyl vid Mikrobiologen. Provet förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Efter 2-3 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 8

9 ABSCESSER, FISTLAR I flertalet djupa abscesser återfinns en samverkande flora av såväl aeroba som anaeroba bakterier. Det bästa provmaterialet fås genom punktion av abscessen. Risken för tillblandning med ovidkommande bakterier är mindre om punktionen kan göras via hud än om den sker via slemhinna. Sterilt rör. Provtagningset med pinne, svart kork. ( Westma CP114C) Sprit.( ej klorhexidin) Spruta och kanyl. Om provet tas vid punktion genom huden, bör huden desinficeras noggrant med sprit.( ej klorhexidin). Aspirerat prov skickas nedsprutat i tomt sterilt rör om provet kommer till lab inom 1 dygn. Beräknas transporttiden bli längre används provtagningsset med pinne. Om provtagningsmaterialet är ringa används också provtagningset med pinne. Vid särskild misstanke om anaerob infektion kan provet transporteras i punktionssprutan som måste vara proppad. Som komplement kan en mindre del av provet ( 1-2 ml) sprutas i anaerob blododlingsflaska. Att enbart spruta provet i blododlingsflaskor rekommenderas inte, pga risk för överväxt av aeroba bakterier, så att anaeroba bakterier ej kan påvisas. Lämna relevanta kliniska data (lokalisation, ev antibiotikabeh). Snarast till Mikrobiologen (anaeroba bakterier är känsliga för lång transporttid). Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Ev prov i anaerob blododlingsflaska förvaras i rumstemperatur i väntan på transport. Odling besvaras vanligtvis efter 2-4 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 9

10 SÅRSEKRET (Se separat anvisning för abscessodling) Öppna sår koloniseras med normalflorans bakterier utan att detta därför behöver leda till infektion. Banala sår hos för övrigt friska individer infekteras som regel endast av mer virulenta bakterier såsom Betahaemolyserande streptococcer och Staphylococcus aureus. Vid lokalt eller allmänt nedsatt försvar hos patienten kan emellertid även andra bakterier ge infektion. Detta gäller exempelvis vid brännskada, operationssår, diabetes, cytostatikabehandling och etylism. Koagulasnegativa staphylococcer ger sårinfektion nästan uteslutande i närvaro av främmande kropp som protes eller kateter.för provets handläggning är det därför av största vikt att uppgifter om sårets art och lokalisation samt eventuell nedsatt motståndskraft hos patienten anges på remissen. Bakterier, som odlats fram från prov åtföljt av remiss med ofullständiga data, blir ej utan vidare föremål för resistensbestämning eller avancerad typning. Provtagningset med pinne, svart kork. (Westma CP114C) Mekanisk sår rengöring utförs med koksalt eller med vatten fuktad tork. Prov tas med bomullspinne från sårets botten eller vid gränsen till frisk vävnad. Pinnen nedförs därefter i transportrör. Lämna relevanta kliniska data (lokalisation, antibiotikabehandling). Snarast till Mikrobiologen. Provet förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Negativt prov besvaras efter 2 dygn,prov med bakterieväxt vanligtvis efter 2-3 dygn. Betahaemolytiska streptococcer beaktas alltid. Fynd av Staphylococcus aureus rapporteras likaså. Pasteurella multocida kan ge allvarliga infektioner efter hund- och kattbett. Gramnegativa tarmbakterier är för det mesta lågpatogena och har tveksam signifikans i öppna sår med undantag av t ex operationssår och brännskador. Dessa bakterier art- och Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 10

11 resistensbestäms därför endast när kliniska data på remissen talar för att fyndet kan ha relevans. i övrigt besvaras dessa som coliforma bakterier. Fynd av gasbrandsbakterier telefonbesvaras, även om närvaron av dessa bakterier i de flesta fall är uttryck för en kontamination av såret och ej liktydig med klinisk gasbrand. Om flera bakterietyper påvisas i sårsekret, kan detta vara tecken på otillfredsställande provtagningsmetodik och bör föranleda förnyad provtagning. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 11

12 MULTIRESISTENTA BAKTERIER-MRB MRSA-odling (Methicillinresistenta Staph aureus VRE( Vancomycin Resistenta Enterococcer) Multiresistenta coliforma stavar. Prov tas på patienter som under senaste 6 mån fått sjukvård i utomnordiskt land ( inklusive gästdialys) och som läggs in för sjukvård. Även vårdpersonal som arbetat utanför Norden skall provtas. Det gäller också patienter med känt/tidigare bärarskap av MRB och patienter som anses vara kontakter till redan kända fall eller som kommer från vårdinrättningar inom Norden med kända problem med MRB. Se även hemsida Vårdhygien. A. Provtagningset med pinne, svart kork. (Westma CP114C) B. Tomt sterilt rör för urinodling Screen för multiresistenta bakterier Provtagningslokal Material Teknik Svalgodling A Rotera pinnen mot tonsillerna Yttre Näsgången A Pinnen förs in 1-2 cm i främre övre delen av näsöppningen. Perineum A Om huden är torr rekommenderas att pinnen fuktas i sterilt vatten eller koksaltlösning. Pinnen roteras ordentligt mot huden. Rectum A Stryk den bomullsarmerade delen av provtagningspinnen mot ändtarmsöppningen genast efter avföring eller för in den i rectum. Kontrollera att det finns avföring på pinnen. Pinnen nedföres och lämnas kvar i röret. Sår, Eksem, Sekret när så förekommer A Om huden är torr rekommenderas att pinnen fuktas i sterilt vatten eller koksaltlösning. Pinnen roteras ordentligt mot huden. KAD B Se urin provtagning KAD CVK, PVK drän A Provet tas från insticksstället. mm Kryssa i rutan för MRSA/MRB. Om odlingen avser kontroll av känt bärarskap anges detta och även kort anamnes ( land, sjukhus). Snarast till Mikrobiologen. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 12

13 Misstänkt MRB telefonsvaras alltid. Negativa odlingar slutsvaras efter 3-4 dygn. URETHRASEKRET Allmän odling Normalt finns i urethra t ex Difteroida stavar, olika typer av Streptococcer samt rikhaltig flora av Anaerober. Bedömning av bakteriefynd vid allmän odling är vansklig och av begränsat kliniskt värde. Vid misstanke om Gonococc- eller Chlamydiainfektion - se spec. provtagningsanvisningar. Provtagnings-set med pinne, svart kork. (Westma CP114C) För in pinnen 1-2 cm i urethra. Vid torr urethra kan pinnen först fuktas med steril koksaltslösning. Rotera pinnen försiktigt, varefter pinnen nedförs i transportröret. Relevanta kliniska data. Ange tydligt att allmän odling önskas. Snarast till Mikrobiologen. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Besvaras efter 2-3 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 13

14 CERVIXSEKRET Allmän odling Prov tas vid misstanke om rubbad normalflora t ex vid fluor och irritation. Bakterieodling från cervix är svårtolkad, varför allmän odling är av begränsat kliniskt värde. Om svampmisstanke föreligger, skall detta anges på remissen. Provtagnings-set med pinne, svart kork. (Westma CP114C) Använd spekulum. För in provtagningspinnen i cervixkanalen och rotera. Berör ej vaginalslemhinnan så att provet kontamineras. Pinnen nedförs i transportröret. Relevanta kliniska data. Ange att allmän odling önskas. Snarast till Mikrobiologen. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Besvaras efter 2-3 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 14

15 GBS-odling (Grupp B-streptococcer) GBS förekommer normalt i vaginalfloran. I samband med förlossning kan de föras över till barnet och ge upphov till infektion (sepsis, meninigit). Tidigare GBS-infektion hos nyfött barn indicerar odling från vagina i samband med ny graviditet. Andra indikationer är tidiga sammandragningar och långvarig vattenavgång. Bomullsarmerad provtagningspinne, speciella rör för GBS-odling. Prov tas med provtagningspinne från vaginas mellersta och nedre del. Pinnen nedförs i specialröret. Relevanta kliniska data. Ange GBS-odling samt om eventuell antikroppsbest mot aktuell stam önskas. Mikrobiologen ombesörjer att stammen skickas till referenslab. i Lund. Serum skickas av provtagande klinik. Snarast till Mikrobiologen. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Besvaras efter 2 dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 15

16 PROSTATASEKRET Allmän odling Misstanke om bakteriell prostatit. Mindre mängder bakterier tillhörande den normala urethrafloran resistensbestäms ej. Vid misstanke om Gonococcer eller Chlamydiainfektion - se spec. anvisningar. Tomt sterilt rör, bomullsarmerad provtagningspinne. Provtagnings-set med pinne, orange kork. (Westma CP116C) Patienten skall ha tömt blåsan före provtagning. Efter prostatamassage samlas sekret upp i tomt sterilt rör. Om inget sekret kan uppsamlas tages urethraprov med provtagningspinne som nedförs i transportröret. Relevanta kliniska data. Ange tydligt att allmän odling önskas samt ev antibiotikabehandling. Snarast till Mikrobiologen. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. Besvaras efter 2-3 dygn. SPERMAPROV Tomt sterilt rör. Remiss, transport och svar: Se prostatasekret. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 16

17 ÖRONBAKTERIOLOGI Vid odling av öronsekret är det avgörande att diagnos och frågeställning angivs. Som regel beaktas vid: * akut otit - vanliga luftvägspatogener * kronisk otit - bakterier, som ofta isoleras från purulenta sekret är Staphylococcus aureus, Proteus, Pseudomonas, Escherichia coli, pneumokocker och Haemophilus influenzae. Dessutom förekommer jästsvampar och vissa mögelsvampar, framför allt Aspergillus. Betydelsen av isolaten är svår att ange generellt. Den måste alltid bedömas i relation till den kliniska bilden. Provtagningset med aluminium pinne, blå kork. (Westma CP8116CLD) Sekret uppsamlas på provtagningspinne, som nedförs i transportröret. Vid provtagning från mellanörat i samband med paracentes bör försiktighet iakttagas för att hindra sekundärinfektion från yttre hörselgången. Lämna relevanta kliniska data samt eventuell antibiotikabehandling. Snarast till Mikrobiologen. Provet förvaras i kylskåp i avvaktan på transport. Kyltransporteras. Negativ odling besvaras efter två dygn. Pneumococcer, Betahaemolyserande streptococcer och Moraxella catarrhalis resistensbestäms som regel ej. Betahaemolytiska streptococcer telefonbesvaras på inneliggande patienter alla veckodagar. Till vårdcentraler sker detta på vardagar,om tel.svar önskas helgdagar ange tel.nr på remissen dit svaret kan ringas.. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 17

18 ÖGONBAKTERIOLOGI Hornhinnan är normalt motståndskraftig mot bakteriella infektioner. För att infektion skall kunna utvecklas krävs som regel åtminstone en obetydlig skada. Ett undantag är den neonatala gonococcinfektionen, som kan drabba även den intakta hornhinnan. Även om de flesta bakterier kan ge keratit, så dominerar ett fåtal arter, där Staphylococcus aureus är den vanligaste. I övrigt förekommer pneumococcer, Haemophilus influenzae, Betahaemolytiska streptococcer och Moraxella, typiska ÖLI-bakterier. Nasopharynx- och svalgprov rekommenderas. Pseudomonas aeruginosa är mindre vanlig men ger ilskna infektioner, som snabbt kan utvecklas till svåra nekroser. Vid infektion i endast ett öga, kan jämförande odling från andra ögat vara av värde. Tag prov från båda ögonen i skilda rör. Vid keratitmisstanke kontakta Ögonkliniken för rätt provtagning. Nyfödda: I nyföddhetsperioden förekommer främst Staphylococcus aureus, grupp B streptococcer och gramnegativa arter. Därutöver förekommer Chlamydia trachomatis och, någon gång, gonococcer. OBS! Inkubationstiden för chlamydia är ca 2-3 veckor. Provtagningset med pinne, svart kork. (Westma CP114C) De nedanstående Beställs via Mikrobiologen Provtagningset för gonococcodling ( orange kork) Amplicor provtagningskit, spec för ChlamydiaPCR Speciellt provtagningsrör och pinne för Chlamydiaodl Spec provtagningsrör för GBS (Strept gr B-odling) a) Konjunktiva: Här tages prov helst utan lokalanestesi, om anestetika används skall detta vara utan konserveringsmedel. Nedre ögonlocket vänds och en provtagningspinne dras i konjunktivalsäcken och sätts i transportmedium. b) Chlamydiaprov: Se Konjunktiva. OBS! Vid provtagning skall rikligt epitelialt utbyte eftersträvas, då annars falskt negativt resultat riskeras. Tas alltid före gonococcodling. c) Gonococcprov: Se Konjunktiva. d) GBS-odling: Se Konjunktiva Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 18

19 Lämna relevanta kliniska data samt speciell frågeställning, ex Gc-odl, Chlamydiaodl, GBS-odl (Streptococcer grupp B) samt ev antibiotikabehandling. Snarast till Mikrobiologen. Provet förvaras kylt i väntan på transport. Transport av Chlamydiaprov, se "Chlamydiaodling". Efter 2-3 dygn. Betahaemolytiska streptococcer telefonbesvaras på inneliggande patienter alla veckodagar. Till vårdcentraler sker detta på vardagar,om tel.svar önskas helgdagar ange tel.nr på remissen dit svaret kan ringas.. Bör lokal och systembehandlas. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 19

20 ÖVRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI SVALGPROV Rutinmässigt diagnostiseras vid allmän svalgodling endast Betahaemolytiska streptococcer. För utvidgad odling - se "Speciella frågeställningar övre luftvägar". Bland de ß-haemolytiska streptococcer som orsakar faryngit- tonsillit utgörs 80-90% av grupp A och resten av grupp C och G. Resistensbestämning av ß-haemolytiska streptococcer utföres ej som rutin. Mer än 80 serologiskt olika typer av grupp A streptococcer är kända,av vilka som regel endast ett fåtal samtidigt förekommer i samhället. För epidemiologisk övervakning eller vid ökad frekvens av Streptococckomplikationer kan Streptococctypning vara indicerad. Tag kontakt med Mikrobiologen. Provtagningset med pinne, svart kork. (Westma CP114C) Provet kan tas oberoende av vätske- eller födointag. Prov tas från tonsiller och/eller bakre svalgvägg genom att rulla bomullsdelen med fast hand över dessa områden. Undvik övriga delar av munhålan. Pinnen placeras sedan i transportsubstratet. Näs- eller nasopharynxprov bör tas samtidigt med svalgodling på barn, eftersom Betahaemolyserande streptococcer ofta förekommer enbart i näsa - nasopharynx. Lämna relevanta kliniska data. Ev antibiotikabehandling, spec frågeställning samt telefonnummer. Snarast till Mikrobiologen. Provet förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Svar lämnas som regel efter 1 dygn. Betahaemolytiska streptococcer telefonbesvaras på inneliggande patienter alla veckodagar. Till vårdcentraler sker detta på vardagar,om tel.svar önskas helgdagar ange tel.nr på remissen dit svaret kan ringas.. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 20

21 NASOPHARYNXPROV Kolonisering av nasopharynx med potentiella luftvägspatogener förekommer ofta hos barn, varför odlingsfynden måste tolkas med försiktighet. God korrelation föreligger beträffande förekomst av patogena bakterier i nasopharynx och i mellanörat vid akut otitis media. Provtagningset med aluminium pinne, blå kork. (Westma CP8116CLD) Pinnen förs in i näsan mot bakre svalgväggen. Låt pinnen ligga kvar några sekunder. Om patienten kan hosta är detta en fördel. Placera sedan pinnen i transportmediet. Lämna relevanta kliniska data samt ev antibiotikabehandling, spec frågeställning samt telefonnummer. Snarast till Mikrobiologen. Provet förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Efter 2-3 dygn. Betahaemolytiska streptococcer telefonbesvaras på inneliggande patienter alla veckodagar. Till vårdcentraler sker detta på vardagar, om tel.svar önskas helgdagar ange tel.nr på remissen dit svaret kan ringas.. Alla Haemophilus influenzaeisolat resistensbestäms. Moraxella catarrhalis resistensbestäms ej rutinmässigt. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 21

22 SINUSSEKRET Klinisk misstanke om sinuit. Både aerob och anaerob odling utföres. Betahaemolytiska streptococcer och Pneumococcer restistensbestäms ej rutinmässigt. Steril spruta, kanyler, sterilt rör. Provtagningset med alum pinne, blå kork. (Westma CP8116CLD) Sekret aspireras från sinus och sprutas ned i tomt sterilt rör. Vid små mängder sekret tas provet med provtagningspinne som nedförs i transportröret. Relevanta kliniska data, ev antibiotikabehandling. Snarast till Mikrobiologen. Förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras Negativa prov besvaras efter 2 dygn. Positiva prov besvaras efter 2-3 dygn. Betahaemolytiska streptococcer telefonbesvaras på inneliggande patienter alla veckodagar. Till vårdcentraler sker detta på vardagar, om tel.svar önskas helgdagar ange tel.nr på remissen dit svaret kan ringas.. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 22

23 NEDRE LUFTVÄGSBAKTERIOLOGI Bakteriologisk odlingsdiagnostik vid nedre luftvägsinfektioner är behäftad med många felkällor. Upphostade prover är alltid tillblandade med bakterier från övre luftvägarnas normalflora. Pneumoni och bronkit orsakas i majoriteten av fallen av Pneumnokocker, Haemophilus influenzae och Moraxella catarrhalis. Dessa arter kan ofta uppfångas via nasopharynxprov. Hos sjukhusvårdade patienter, speciellt med komplicerade tillstånd och ökande infektionskänslighet kan många andra agens förorsaka pneumoni. Bakterier som kan vara aktuella är E.coli, Klebsiella pneumoniae, andra gramnegativa arter, Staphylococcus aureus, anaeroba bakterier samt andra opportunister. Vid antibiotika-behandling sker normalt överväxt av gramnegativa arter i luftvägarna, vilket ofta saknar klinisk relevans. För att möjliggöra individualiserad bedömning av proverna är det därför väsentligt att bakgrund och frågeställning framgår av remissen. SPUTUMODLING Provets representativitet undersöks med hjälp av mikroskopi.. Steril plastburk. Ytterhylsa Sputumprov bör helst tas på morgonen och om möjligt innan antibiotikabehandling inleds. Patienten instrueras att försöka hosta upp prov från djupa luftvägarna. Upphostning av sekret kan underlättas genom utandning mot ett motstånd via en slang som ligger i botten på en plastdunk med 12 cm vatten eller med hjälp av sjukgymnast. Lämna relevanta kliniska data samt alltid ev antibiotikabehandling. Sputum uppsamlas i steril plastburk och placeras i ytterhylsa. Transporteras snarast till Mikrobiologen. Förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Endast bakterier som förekommer i riklig mängd och ej tillhör normal svalgflora besvaras, vanligen efter 2-3 dygn. Fynd av bakterier utan kliniska infektionstecken betyder dock inte att infektion föreligger, utan kan vara uttryck för kontamination eller påverkan på normalfloran av antibiotikabehandling. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 23

24 TRACHEALSEKRET Tomt sterilt rör. Provtagningset med pinne, svart kork. ( Westma CP114C). Trachealsekret tas genom aspiration via steril plastkateter från trachealtub eller tracheostoma. Sekret överförs till tomt sterilt rör. Vid odling från trachealtub används provtagningsset med pinne. Allmän odling omfattar aerobodling. Lämna relevanta kliniska data samt alltid ev antibiotikabehandling. Snarast till Mikrobiologen. Förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 24

25 BRONCHOSCOPI (Borstprov, BAL) De viktigaste indikationerna för bronchoscopi är lungsjukdom av oklar genes, pneumoni med atypisk förlopp eller utebliven effekt av sedvanlig terapi, misstanke om tuberkulos och utredning av lungabscess, pneumoni hos immunosupprimerade patienter samt misstanke om nosokomial pneumoni. Vid bronchoscopi rekommenderas både provtagning med skyddad borste och lavage. Vid provtagning med skyddad borste undviks kontamination med övre luftvägsbakterier. Tom sterilt rör. Skyddad borste, fysiologisk koksalt. Ytterhylsa Sterilt borstprov före lavage - Den avklippta borsten nedföres i ett sterilt rör med 1 ml fysiologisk koksalt. Allmän odling omfattar aerob samt anaerob odling. Bronchoalveolärt lavage BAL - Fysiologisk koksalt 2-3 ml i sterilt skruvlocksrör. Allmän odling omfattar aerob samt anaerob odling. Legionellaodling utföres på BAL. Skall anges på remissen Relevanta kliniska data, antibiotikabehandling. OBS! En remiss per prov. VIKTIGT - ange önskad undersökning. BAL prover transportteras i rör med tättslutande lock med ytterhylsa. Snarast till Mikrobiologen. BAL prover förvaras kylt i väntan på transport. Kyltransporteras. Trachealsekret från patient som är tubbärare är oftast koloniserade med gramnegativa stavar, klinisk betydelse varierar. Men alla fynd typas och resistensbestäms. Det är därför särskilt viktigt att prov från de djupa luftvägarna tas med skyddad teknik (borste eller BAL). Övriga luftvägspatogener samt Staphylococcus aureus svaras med resistensbestämning. För adekvat bedömning av odlingsfynd sker kvantisering av bakterier i borstprov samt BAL. Svar efter 2-3 dygn. Positiv Legionella telefonbesvaras alltid. Negativa odlingar svaras efter dygn. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 25

26 FAECESDIAGNOSTIK Diagnostiken syftar till att påvisa diarreorsakande bakterier. Som rutin diagnosticeras Salmonella, Shigella, Campylobacter och Yersinia. För nedanstående agens se även Speciella frågeställningar På barn under 10 år, på patienter med blodiga diarréer ( måste framgå på remissen) samt på begäran odlas för EHEC (O157). På begäran görs odlingar avseende Aeromonas, Plesiomonas, Vibrio colerae. För Clostridium difficile samt Rotavirus se separata provtagningsanvisningar. OBS! Varje remiss skall åtföljas av ett prov för vilket en önskad undersökning anges!!! ALLMÄN FAECESODLING: Omfattar Salmonella, Shigella, Campylobacter samt Yersinia. Provtagningset med pinne, svart kork. ( Westma CP114C). Pottprov: Pinnen doppas i faeces som finns på blöja, bäcken eller ovanpå toapapper i rent kärl: Analsvabb: Stryk den bomullsarmerade delen av provtagningspinnen mot ändtarmsöppningen genast efter avföring se till att den blivit förorenad med avföring. Rektalsvabb: För in pinnen i rectum. Kontrollera att det finns avföring på pinnen. Pinnen nedföres och lämnas kvar i röret. Ange alltid relevanta kliniska data, misstänkt infektionsort samt misstänkt smittkälla. Snarast till Mikrobiologen. Provet kylförvaras i väntan på transport samt kyltransporteras. OBS! Shigellabakterier har kort överlevnadstid. Provet bör vara på lab inom 2 dygn. Vid positivt fynd lämnas telefonsvar. Negativ odling besvaras skriftligt efter 3-4 dygn. OBS! Anmälningspliktiga enligt Smittskyddslagen. Gäller fynd av Salmonella, Shigella, Campylobacter eller Yersinia. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 26

27 NEISSERIA GONORRHOEAE Neisseria gonorrhoeae är en gramnegativ diplococc som främst orsakar genitala infektioner. Upp till 10% av patienter med genital infektion, har även Neisseria gonorrhoeae i svalget, i de flesta fall symtomlöst. Varig konjunktivit hos nyfödda kan bero på gonorré. Den vanligaste komplikationen till gonorré hos kvinnor är salpingit. Hos män förekommer prostatit, vesiculit och epididymit. I enstaka fall kan artrit, septikemi och endocardit uppträda. Neisseria gonnorrhoeae har specifika tillväxtkrav och flera faktorer måste samverka för ett optimalt utbyte skall fås av odlingar. Neisseria gonorrhoeae är transportkänsliga och transporttiden bör ej överstiga 24 timmar. På kvinnor med genital infektion tas prov från urethra, cervix och rectum. I 5% av fallen återfinns Neisseria gonorrhoeae endast i rectum, i 10% endast i urethra och i 20% endast i cervix. Ange alltid lokalitet på varje provtagningsrör. OBS! En provtagningspinne och rör/lokalitet. Provtagningset med pinne, orange kork ( Beställs via Mikrobiologen) Män: Provtagningspinne, ev fuktad i steril fysiologisk koksaltlösning, förs in ca 1 cm i urethra och vrids om försiktigt. Efter uttagandet sticks pinnen omedelbart ned i transportröret. Patienten bör inte ha kastat vatten timmarna före provtagning. Kvinnor: Urethra - Urethramynningen torkas med steril tork, varefter provet tas med provtagningspinne som ovan. Patienten bör inte ha kastat vatten timmarna före provtagningen. Cervix - Portio torkas av med steril tork. Provtagninspinnen införs i cervixkanalen och vrids om. Pinnen bör inte komma i beröring med vaginalslemhinnan. Om explorationskräm används får denna inte innehålla bakteriehämmande ämnen. Rectum: Prov från rectum tas antingen direkt med provtagninspinnen som införs i analöppningen eller helst med steril slev, med vilken man försiktigt skrapar slemhinnan I sistnämnda fall överförs materialet från sleven till provtagningspinnen. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 27

28 Konjuntiva: Sekret från konj.säcken samlas upp på provtagningspinnen. Prostata: Patienten skall ha kastat vatten omedelbart före provtagningen. Prostata masseras, varefter prostatasekret från urethramynningen samlas upp på provtagningspinnen. Svalg: Prov tas med en och samma provtagningspinne från båda tonsillerna, både från ytan och kryptbildning. Snarast till lab. Kylförvaras i väntan på transport. Kyltransporteras. OBS! Neisseria gonorrhoeae har kort överlevnadstid, varför kortast möjliga transporttid bör eftersträvas. Lämna relevanta kliniska data samt misstänkt infektionsort. Från utlandet importerade stammar har ofta förändrat resistensmönster. Om kodning av prov sker - ange rikskod ( 2 första + fyra sista siffrorna i personnumret) eller minst ålder och kön. Negativa odlingar besvaras vanligtvis 2 dygn efter provets ankomst till laboratoriet. Neisseria gonorrhoeae resistensbestäms samt testas för betalaktamasproduktion. En negativ odling utesluter inte gonorré. Lång transporttid eller överväxt av andra bakterier kan förhindra växt av Neisseria gonorrhoeae. OBS! Anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 28

29 CHLAMYDIA TRACHOMATIS - PCR Chlamydia trachomatis kan orsaka urethrit, cervicit, endometrit, salpingit, proktit, perihepatit samt lymfogranuloma venerum. Hos spädbarn kan Chlamydia trachomatis orsaka konjunktivit och pneumoni. Mikrobiologen utför en s.k. PCR, vilket innebär att man letar efter chlamydiaorganismens DNA. Metoden som utförs på Mikrobiologen är utprövad för prov från urethra, cervix och urin. Kontrollprov efter positiv Chlamydia skall tas tidigast 6 veckor efter avslutad behandling. Odling utförs ej längre på laboratoriet. I vissa fall kan odling ändå vara relevant.( Resistensproblematik.) Detta utförs då vid ett referenslaboratorium. För rättsfall krävs ej längre att odling har utförts. Om odling önskas kan Mikrobiologen tillhandahålla material för detta PCR-metoden möjliggör även analys av urinprov. Urinprov kan användas för diagnostik av chlamydiainfektion hos både kvinnor och män. Urin och urethraprov har samma känslighet för män. Hos kvinnor ökar känsligheten med ett par procent om man samtidigt tar prov från cervix. För bästa utbyte rekommenderas: Män: Urin eller urethraprov Kvinnor: Urethra+ cervix prov som kan transporteras i samma rör eller cervixprov transporterat i urinprov. Teknik för respektive lokalitet: Cervix: Amplicor provtagningsset ( rör + provtagningspinnar). Rören skall förvaras i rumstemperatur. Vid provtagningen skall epitelialt utbyte eftersträvas. Rengör Cervixmynningen och tag bort ev sekret i cervixkanalen. Det är viktigt att inget mucus följer med provtagningspinnen- eftersom det kan störa analysen. Om prov för GC-odling tas från samma patient med kolad pinne skall provet för Chlamydia tas först. 1. Prov tas från cervixkanalen med den stora provtagningspinnen. Använd den tunna pinnen om patienten är gravid eller har trång cervixkanal. 2. Rotera pinnen för att få loss celler. Tag försiktigt ut pinnen utan att komma åt vaginalväggarna. 3. Sätt ner provtagningspinnen i transportröret. 4. Vispa pinnarna i röret ca 15 sek. 5. Pressa ur vätskan mot rörets kant. 6. Kasta bort pinnen och förslut röret. Alternativt kan cervixprovet transporteras i urinprov Skaka pinnen med cervixprovet kraftigt i urinprovet och släng sedan pinnen. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 29

30 1. Förvaring/Transport-Cervix: I väntan på transport förvaras röret i rumstemperatur. Prov som inte kommer med någon transport på fredagar kan stå i rumstemperatur till måndag. 2. Förvaring/Transport-Cervix i urinprov:. Provet förvaras i kyl i väntan på transport. Prov som ej kommer med transport på fredag kan förvaras i kyl över helgen. Kvinnlig urethra: Patienten bör ej ha urinerat 1 timme före provtagning. Torka bort ev sekret. Det är viktigt att inget mucus följer med provtagningspinnen- eftersom det kan störa analysen. 1. Använd den tunna provtagningspinnen, som kan fuktas i steril koksalt vid behov. 2. Pinnen införes 1,5-2 cm och roteras 3-5 sek för att få loss celler. Sätts med fördel i samma rör som cervix Se cervix Provtagningsmatrerial/Förvaring/Transport Se cervix Manlig urethra: Patienten bör ej ha urinerat 1 timme före provtagning. Torka bort ev sekret. Det är viktigt att inget mucus följer med provtagningspinnen- eftersom det kan störa analysen. 1. Använd den tunna provtagningspinnen, som kan fuktas i steril koksalt vid behov. 2. Pinnen införes 2-4 cm i urethra. Vrid försiktigt pinnen för att få loss celler. Håll kvar pinnen ca 2 sek Se cervix Provtagningsmatrerial/Förvaring/Transport Se cervix Konjunktiva: Vid kraftig purulent sekretion torkas denna först bort. Viktigt att inget sekret följer med provtagningspinnen - eftersom detta kan störa analysen. 1. Använd den smala provtagningspinnen. 2. Rulla pinnen över insidan av nedre ögonlocket Se cervix Provtagningsmatrerial/Förvaring/Transport Se cervix Urinprov Material : Sterilt tomt polypropylenrör ex. urinodlingsrör. Patienten skall helst inte urinera inom 2 timmar före provtagning. 1. Samla ml av den första portionen. 2. Häll över ca 10 ml i provtagningsröret. OBS! Fyll ej röret ända upp. Förvaring/ Provet förvaras i kyl i väntan på transport. Prov som ej kommer med transport på fredag kan förvaras i kyl/frys över helgen. För att öka hållbarheten är det en fördel om provet fryses. Ange Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 30

31 i så fall på remissen att provet har varit fryst. Det kortar ned hanteringen på laboratoriet. Provet kyltransporteras ( även om det varit fryst). Lämna relevanta kliniska data. Om kodning av prov sker - ange årtal samt fyra sista siffrorna i personnumret. 2-6 dagar efter ankomsten till laboratoriet. OBS! Anmälningspliktig. Skall anmälas enligt smittskyddslagen. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 31

32 URINODLING Provtagning och transport Vid provtagning bör urinblåsan vara välfylld. Så lång blåsinkubationstid som möjligt eftersträvas. Morgonurin är allra bäst. Då odling av krävande bakterier önskas skall provet helst tas med suprapubisk blåspunktion. I övriga fall rekommenderas mittstråleprov. När ska man ta urinodling? Utdrag från Referensmetodik för laboratoriediagnostik vid kliniskt bakteriologiska laboratorier. Infektionsdiagnostik, Urinvägsinfektioner/bakteriuri, 2:a upplagan 2000 Cystit (cystouretrit, distal/nedre UVI) Pyelonefrit (övre UVI) Recidiverande UVI Komplicerad UVI Asymptomatisk bakteriuri (ABU) Vårdrelaterad UVI (VUVI)(Nosokomial UVI) Engagerar de nedre urinvägarna. Engagerar njurarna. >2 akuta episoder det senaste halvåret eller >eller lika med 3 det senaste året När det finns strukturella eller funktionella avvikelser i urinvägarna UVI hos män eftersom prostata oftast är involverad. Upptäcks vid screening eller vid kontrollodling efter avslutad behandling av UVI. En negativ urinodling vid inläggning samt påvisning av bakteriuri senare under vårdtiden. Om ingen negativ odling tagits vid inläggning visar positiv odling dag tre eller senare god överensstämmelse med rutinmässig registrering av VUVI på sjukhus. INDIKATIONER FÖR PROVTAGNING?? Urinprov bör skickas till Mikrobiologen för kvantitativ odling och resistensbestämning i följande fall;?? Komplicerad, recidiverande eller nosokomial UVI med förväntat nedsatt antibiotikakänslighet hos urinisolatet.?? Vid klinisk misstanke om akut pyelonefrit eller febril UVI.?? Terapisvikt.?? Febril UVI hos patient med KAD.?? Preoperativt inför prostataoperation hos män med KAD?? Dipslideodling med signifikant växt av mikroorganismer, ej E coli?? UVI hos män.?? UVI hos gravida kvinnor.?? UVI hos barn och ungdomar med förstagångsinfektion, oavsett ålder Indikationer för urinodling efter avslutad behandling?? Komplicerad UVI?? Akut pyelonefrit eller febril UVI?? UVI hos män?? UVI hos gravida kvinnor?? UVI hos små barn (< 5 år). För större barn individuell handläggning. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 32

33 ?? UVI orsakad av stenbildande bakterier tex Proteus sp Kvinnor som blivit symtomfria efter behandling för akut cystit behöver ej efterkontrolleras med urinodling. Minimivolym: 2 ml urin behövs för allmän och/eller utökad odling. För att undvika urinspill på laboratoriet bör rören aldrig fyllas mer än till hälften. MITTSTRÅLEPROV Material; Fabriksren plastbägare 10 ml plaströr med skruvkork och konig botten. Vuxna: Kvinnor för isär blygdläpparna före provtagningen. Vid blödning eller flytning införs en tampong i slidan. Män för tillbaka förhuden. Provet tas mot slutet av urineringen för att så mycket som möjligt av uretrafloran skall ha sköljts bort. Plastbägaren förs in i urinstrålen och urinen överförs sedan till plaströret. Flera studier har visat att ingen skillnad i kontaminationsfrekvens föreligger mellan prov tagna efter torkning runt uretramynning resp utan torkning. Förstaportionsprov Med nucleinsyrebaserad metodik (PCR) kan också C.trachomatis påvisas i urin. För sådan diagnostik bör första urinportionen sparas för undersökning. Sängliggande patient: Gör bäckentvätt framifrån och bakåt med tvål och vatten och torka torrt. På män dras förhuden tillbaka och uretramynningen tvättas och torkas torr. På kvinnor placeras en tork i slidmynningen och uretramynningen tvättas och torkas torr. Patienten läggs på nydesinfekterat bäcken. Omedelbart efter urinkastningen dras några ml urin upp från bäckenet med engångsspruta och överförs till plaströr. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 33

34 Barn: Från barn som är torra om natten skall helst mittstråleprov från morgonurin tas (för instruktion se ovan). Detta är ej alltid möjligt vid symtomgivande UVI. Provtagning från potta För att minimera risken för kontamination tas provet genom att en fabriksren bägare placeras i pottan. Om det behövs kan en pappskål användas för att stadga upp bägaren. Prov kastat direkt i potta är olämpligt. Blöjbarn - påsprov: (Blåspunktion är dock tveklöst säkrast) Flickor: Tvättas med ljummet vatten framifrån och bakåt. En urinuppsamlingspåse fästes och barnet ses till var 15:e-20:e minut. Pojkar: Ljummet vatten spolas under och på förhuden med 10 ml spruta. Urinuppsamlingspåse fästes och barnet ses till som ovan. Om barnet ej kissat inom en timme upprepas tvättningen och urinuppsamlingspåsen byts ut. Urinen överförs till plaströret. Blöjbarn uppsamling i binda: (Blåspunktion är dock tveklöst säkrast) Urinsamling i binda kan möjligen vara något bättre än påse när det gäller föroreningsrisken men har ändå den stora fördelen att inte sitta fast i huden med häfta som kan ge hudirritation. Förutsättningen är att bindan inte innehåller supergel som binder vätskan utan är av den gammaldags sorten med fluffig fyllning. WESTMA, Binda sanitet privat grön, nr Tvätta enligt Blöjbarn Torka torrt. 2. Fäst bindan på den plastade sidan (baksidan- vänd blöjan ut och in) av en ny, ren blöja. 3. Sätt på blöjan med baksidan inåt så att bindan sitter mitt över urinrörets mynning 4. Undvik att sätta på byxor då risk för läckage finns. 5. Kontrollera minst var 10:e minut om barnet kissat. 6. Om barnet inte kissat efter 30 miniuter byts till ny binda. Detta upprepas var 30:e minut. 7. Så snart bindan blivit våt tas den av. OBS! Om det har kommit avföring måste proceduren göras om från början. 8. Urin utvinns ur bindan genom att antingen krama ur (använd handskar) eller genom att aspirera med 5 ml spruta. 9. Häll urinen i röret (minst 1 ml, helst lite mer) och skruva på locket. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 34

35 PATIENT MED KAD Slangen till urinuppsamlingspåsen stängs av 1/2-1 timme före provtagningen. Katetern tvättas med 70% sprit, låt lufttorka och punktera med steril engångsspruta nedanför förgreningsstället. Urinen överförs till plaströr. OBS! Endast latex- och silikonkatetrar kan punkteras på detta sätt, ej katetrar av genomskinlig PVC-plast. Lossa ej uppsamlingsslangen. Suprapubisk blåspunktion kan övervägas, eftersom diskrepans mellan odlingsfynd i kateterurin och blåsurin erhållen via blåspunktion kan förekomma. KAD-behandling under längre tid än 1-2 veckor medför ofta blandinfektion med flera olika arter och olika resistensmönster. Vid febril UVI bör därför blododlingar tas innan antibiotikabehandling påbörjas, eftersom det i detta sammanhang är svårt att avgöra vilken art i KAD-odlingen som orsakar infektionen PATIENT MED URIDOM Tag av uridomen, tvätta penis med tvål och vatten och torka torrt. Låt urinen droppa direkt ned i plaströr. BLÅSPUNKTION Denna metod undviker problemet med kontamination, som kan uppstå vid mittstråleprov eller påsprov, och rekommenderas därför för provtagning på spädbarn och patienter i alla åldrar, som tidigare haft svårtolkade urinodlingsfynd. METODBESKRIVNING: Vuxna: Material; kompress klorhexidinsprit 0,8 mm spinalnål eller 0,8 mm 4 cm kanyl 20 ml spruta häftplåster 2 plaströr till urinen Utförande: Patienten ombeds dricka mycket och avstå från att kissa. Då patienten känner trängningar vid lätt palpation ovan symfysen är blåsan tillräckligt fylld. Punktionen utföres med patienten liggande på en brits. Huden tvättas med klorhexidinsprit i medellinjen ca 5 cm ovan symfysen. Lokalanestesi kan läggas subkutant, men är inte nödvändig i de flesta fall. Kanylen fäst vid en 20 ml spruta eller spinalnålen förs med en snabb rörelse genom hud, bukvägg och blåsvägg. Urin aspireras och fylls i plaströr. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 35

36 Spädbarn: Blåspunktion är det bästa sättet att få ett representativt urinprov. Metoden har låg komplikationsfrekvens (ca 0,2%) och hög andel lyckade försök (ca 90%). Kontraindikationer; tom blåsa dehydrering utspänd buk förstorade inre organ missbildningar i bukorganen missbildningar i urogenitalorganen blödningsbenägenhet kompress klorhexidinsprit 0,8 mm 3 cm kanyl spruta 3-10 ml häftplåster Utförande: Kontrollera att barnet inte kissat under föregående minuter, antingen genom att se att blöjan är torr eller genom att sätta på en urinpåse. Barnet läggs på ett undersökningsbord och hålls stilla av en förälder eller assistent. Tvätta suprapubiskt med klorhexidinsprit. Ofta vill barnet kissa så snart blöjan tas av. Medhjälparen kan försöka förhindra detta genom att på pojkar klämma om penis. På flickor fungerar det ibland att trycka mot uretramynningen. (Ett fångat mittstråleprov är i denna situation bättre än ett påsprov) Punktera 1-1,5 cm ovan symfysen. Kanylen sticks in vinkelrätt mot huden, med stickriktningen vinklad grader från lodlinjen genom att sprutan lutas åt fotändan. Då motståndet minskar, efter det att kanylen stuckits in 1-2 cm, har blåsan punkterats. Aspirera urin och dra ut kanylen. Tryck lätt över punktionsstället tills eventuell blödning avstannat. Överför urinen till ett plaströr. De vanligaste misstagen är: att inte vänta tills blåsan är fylld att sticka in kanylen för nära symfysen att luta sprutan åt huvudändan Förvaring och transport: Omedelbart efter provtagning ställs provet i kylskåp. Kyltransporteras. Prov får ej frysas. Prov bör vara laboratoriet tillhanda inom 2-3 dygn. Prov bör aldrig förvaras i rumstemperatur längre tid än 1 timme före utodling. Laboratorium för klinisk Mikrobiologi Sid 36

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Vid misstanke om bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

2015-09-24. Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover Urin-, avförings- och sekretprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON 2015-09-28 Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

Läs mer

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning

Provtagningsanvisning för Ögonsekret odling. Avgränsning/Bakgrund. Provtagning Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Här beskrivs provtagning för allmän bakteriologisk frågeställning vid konjunktivit, keratit eller endoftalmit. För odling avseende gonokocker krävs att detta begärs på

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde 1 URINPROV Prov lämnas i många olika situationer Urinprov kan behöva lämnas av olika anledningar, till exempel när patienten utreds för sjukdom eller då olika uppföljningar behöver göras. Det är alltid

Läs mer

Provtagningsanvisningar

Provtagningsanvisningar sanvisningar Mikrobiologen INNEHÅLLSFÖRTECKNING ALLMÄN INFORMATION... 3 ÖPPETTIDER... 3 ADRESSER, TELEFONNUMMER... 3 BESTÄLLNING AV PROVTAGNINGSMATERIEL... 3 PROVTAGNINGSMATERIEL... 4 BAKTERIOLOGISKA ANALYSER...

Läs mer

Innehåll: Inledning sid 1

Innehåll: Inledning sid 1 Dokumentnamn: MRSA handläggning i Blekinge Vårdhygien Patientsäkerhetsavdelningen Landstingsdirektörens stab Dokid: H: Multiresistenta bakterier 2 Utfärdare: Vårdhygien Godkänt datum: Ansvarig läkare:

Läs mer

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen

Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Diagnostik allmänt Diagnoser baserar sig mycket på sjukdomens symptom, förlopp och sjukdomens utbreddhet i befolkningen Utifrån sjukdomens symptom och förlopp finns ofta ett antal möjliga bakterier (och

Läs mer

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska

Sår ren rutin. Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår ren rutin Ingrid Isaksson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik

Läs mer

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI

Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Urinvägsinfektion vanlig orsak till VRI Källa: SKL prevalensmätning VRI vt 2014 Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektion i befolkningen 10% av alla infektioner i primärvården 50% av alla

Läs mer

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet

Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för urinodling - Information till vårdenhet Indikation Misstanke om nedre eller övre urinvägsinfektion Kontroll efter UVI när sådan är indicerad Provtagningsteknik Urinodling kan

Läs mer

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska

Sårvård. Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sårvård Inger Andersson, hygiensjuksköterska Sår och sårbehandling Förebygga uppkomst av sår Hålla rena sår rena, läka sår Hindra smittspridning Minska antibiotikatrycket Läkarens ansvar Diagnostik Utredning

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion

Urinvägsinfektioner. Introkursen HT 2015. Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Urinvägsinfektioner Introkursen HT 2015 Kristina Nilsson Specialistläkare Infektion Disposition 1. Epidemiologi 2. Etiologi 3. Patogenes 4. Provtagning 5. ABU 6. Nedre UVI 7. Övre UVI 8. Recidiverande

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis eller Neisseria gonorrhoeae. Provtagningssätt

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412

Urinvägsinfektioner. Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Anna-Karin Larsson Infektion Helsingborg ST-läkare slutenvård 110412 Urinvägsinfektioner Diagnostik ABU Nedre UVI hos kvinnor UVI hos män Övre UVI hos kvinnor och män KAD och UVI UVI

Läs mer

MultiResistenta Bakterier (MRB)

MultiResistenta Bakterier (MRB) 1 (11) MultiResistenta Bakterier () Generella rekommendationer Det är avdelningspersonalen/behandlande läkare som har skyldighet att informera mottagande enhet om att patienten är ESBL/MRSA/VRE-bärare.

Läs mer

Provtagning för blododling, information till vårdenhet

Provtagning för blododling, information till vårdenhet sida 1 (8) Provtagning för blododling, information till vårdenhet Indikation Misstanke om sepsis, bakteriemi/septikemi, meningit, pneumoni eller annan svår infektion. Förberedelser Remiss och etikett Ange

Läs mer

Öroninflammation Svante Hugosson

Öroninflammation Svante Hugosson Öroninflammation Svante Hugosson Man kan ej sätta likhetstecken mellan öronsmärta och akut öroninflammation. Troligen har cirka hälften av barnen med öronsmärta denna åkomma. Överdiagnostik av akut öroninflammation

Läs mer

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1

Arbetsgrupp preanalys LmD Vera Thorén Bengtsson 1 PREANALYTISKA FAKTORER PREANALYS = FÖRE F ANALYS Faktorer som påverkar p provsvaret, från n beslut om provtagning till dess att analysen av provet påbörjasp rjas PROVSVAR FRÅN N LABORATORIERNA Vägledning

Läs mer

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi

Meddelande 3/2013. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Datum 2013-05-28 Meddelande 3/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Ny provtagningsanvisning för Clostridium difficile i Sörmland Sedan ett par veckor har mikrobiologen i

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012

Landstinget Dalarna 1(8) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 OKTOBER 2012 Landstinget Dalarna 1(8) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson

Läs mer

Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund

Provtagningsanvisning för Anaerob odling och Actinomyces/ Nocardia. Avgränsning/Bakgrund Sidan 1 av 5 Avgränsning/Bakgrund Anaeroba infektioner är ofta blandinfektioner med fakultativt anaeroba och aeroba bakterier. Dessa infektioner är oftast endogena och uppstår i närheten av områden där

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet sida 1 (6) Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital

Läs mer

Normalt är urinen steril

Normalt är urinen steril Urinvägsinfektioner Normalt är urinen steril Bakteriuri Symtomlös Symtomgivande Urinvägsinfektion Njurbäckeninflammation Sveda, täta trängningar, feber,illaluktande urin, grumlig urin mm. Blodförgiftning

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis+gonokock DNA, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER Infektionskliniken Bo Settergren, docent/överläkare Datum 2009-07-22 Gäller till 2010-08-31 PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet

Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet sida 1 (5) Provtagning för Chlamydia trachomatis, information till vårdenhet Förberedelser Indikation Misstanke om infektion med Chlamydia trachomatis. Provtagningssätt Vid misstanke om genital infektion

Läs mer

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping

PICC-line Skötsel & hantering. 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line Skötsel & hantering 2016-01-01 Onkologiska kliniken, US Linköping PICC-line katetrar Power PICC Solo Lila kateter = Tål höga tryck Öppen spets Ventil i konnektordelen som förhindrar luftinsug

Läs mer

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Datum 2010-03-19 Meddelande 3/2010 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis. Under april månad kommer ett nytt system för analys av

Läs mer

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av:

Bakgrund. Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr Smittsam lungtuberkulos Godkänt av: Styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Vårdrutin Godkänt den: 2015-11-18 Kategori:

Läs mer

Användarguide REN intermittent kateterisering

Användarguide REN intermittent kateterisering Användarguide REN intermittent kateterisering Urologiprodukter DOLEMA AB Polygonvägen 73, 187 66 TÄBY Epost: info@dolema.com Telefon: www.dolema.com 08-446 15 06, Telefax: 08-446 15 07 Sid 1 inga är lika!

Läs mer

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne Uppdaterad: 2010-06-02 Ursprung: 2008-03- 03 Vårdhygien och Smittskydd Skåne i samarbete med vårdföreträdare i

Läs mer

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet

Virusgastroenterit. Åtgärder vid gastroenterit på kommunal enhet (tillägg till /Infektioner i mag-tarmkanalen/virusorsakad gastroenterit) Dokumentnamn Omhändertagande av patient med virusgastroenterit Giltig fr.o.m. 2016-02-01 Ersätter 2012-02-02 Sida 1(6) Revideras

Läs mer

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 Datum 2013-01-28 Meddelande 1/2013 Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk kemi U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m 2012-02-13 U-Proteinprofil är, liksom den hittills använda

Läs mer

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD

DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD 2011-03-11 1 DELEGERING AV PROVTAGNING BLOD Blod tas för analys Vid blodprovstagning tas en liten mängd blod som sedan undersöks, analyseras. Mängden blod varierar lite utifrån hur många och vilka undersökningar

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar i skilda stick, för att lättare kunna bedöma eventuella kontaminationer.

Läs mer

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör

Provtagningsrutin. Berörda enheter. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Provtagningsrutin Berörda enheter Intensivvårdsavdelningen Sunderby sjukhus. Provtagning Ankomstprover Remiss Provtagningsrör Blst + ev diff Kemlab, SY Lila rör CRP Na, K, Krea, Urea, Ca, Alb Asat, Alat,,

Läs mer

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska

Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete. Barbro Liss Hygiensjuksköterska Urinvägsinfektioner i praktiskt arbete Barbro Liss Hygiensjuksköterska Epidemiologi 10% kvinnor över 18 år antibiotikabehandlas för minst en akut cystit per år. 30-40% av dessa får ytterligare en/flera

Läs mer

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Manus till bildspel, Basala hygienrutiner och klädregler Bild 1 Basala hygienrutiner och klädregler Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning Bild 2 Smitta i vård och omsorg I vår omgivning,

Läs mer

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Förvaltning: Alla Titel: Verksamhet/division: Alla ID.nr MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län Dokumenttyp Riktlinjer

Läs mer

Lokal anvisning 2005-02-16

Lokal anvisning 2005-02-16 1 (5) Titel Skydd mot blodburen smitta samt vård av patient med misstänkt eller konstaterad smitta Dokumenttyp Datum Lokal anvisning 2005-02-16 Utfärdare Elsy Wiksten Anna-Karin Olsson Blodsmitterutiner

Läs mer

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård

SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel. Antibiotikaval. vid vanliga infektioner i öppen vård. Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård SKÅNELISTAN 2007 rekommenderade läkemedel Antibiotikaval vid vanliga infektioner i öppen vård Terapigrupp Antibiotika/infektioner i öppen vård Övertyga Dig om diagnosen! Behandla inte akut bronkit eller

Läs mer

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne

Vårdhygien, Smittskydd och Infektionsklinikerna i Skåne Riktlinjer för handläggning av patienter med multiresistenta bakterier (MRB) i somatisk vård på sjukhus Utarbetad av: Vårdhygien Skåne, Smittskydd Skåne samt infektionsklinikerna i Skåne Godkänd av: Eva

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016

Urinvägsinfektioner. Robert Schvarcz Januari 2016 Urinvägsinfektioner Robert Schvarcz Januari 2016 Klassificering cystit - pyelonefrit - urosepsis sporadisk - recidiverande samhällsförvärvad - vårdrelaterad Hur vanligt är det? Varannan kvinna, 5-10% pyelonefrit

Läs mer

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte?

Äldre med misstänkt urinvägsinfektion. Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Äldre med misstänkt urinvägsinfektion Hur vet vi om den äldre har en urinvägsinfektion eller inte? Bakgrund Äldre får mycket antibiotika för urinvägsinfektion. Många äldre har bakterier i urinen, utan

Läs mer

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139

Ackrediteringens omfattning. Antibiotikakoncentrationer. Bakteriologisk odling. Bilaga 2C 2015-09-21 2014/139 Antibiotikakoncentrationer Amikacin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Gentamicin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Tobramycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E mg/l Vancomycin Blod Enzymimmunoanalys Viva-E

Läs mer

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork

AMA + SMA AMASMA SST rör gul kork 1(8) Medicinsk diagnostik Halland Provtyp Önskad undersökning Provkod Provtagningsmaterial Upplysningar Abcess Odling av bakterier Odling Plaströr gul kork, Odling av bakterier och svamp OdlSv Plaströr

Läs mer

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker Sida 1(6) Handläggare Giltigt till och med Reviderat Processägare Eva Gunnarsson (egn011) 2015-11-13 2014-05-13 Rolf Lundholm (rlm005) Fastställt av Granskare Anders Johansson (ljn043) Ylva Ågren (yan001)

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis.

Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar påvisar bakterier i blodet. Bakterier i blodet leder till sepsis. Blododlingar tillsammans med antibiotika är livräddande. Sepsis kan orsakas av olika bakterier med olika antibiotikaresistens.

Läs mer

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526

CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 CYSTEKTOMI INFORMATION DEL 2 (KONTINENT RESERVOAR) 140526 Du har nu fått instruktioner och lärt dig spola dina katetrar själv. Detta skall du nu sköta själv medan du vistas i hemmet ca 2 veckor, därefter

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö

Urinvägsinfektioner. Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Urinvägsinfektioner Inga Odenholt Professor Infektionskliniken Malmö Hur stor är risken att drabbas av UVI? Ca 0.5-1 milj. patienter/år i Sverige Ca 20-30% av alla kvinnor kommer under livet att drabbas

Läs mer

Epizootihandboken Del I 18 Provtagn. epiz-utrustn. 20130824

Epizootihandboken Del I 18 Provtagn. epiz-utrustn. 20130824 1 DEL I KAPITEL 18 PROVTAGNING, TRANSPORT AV PROVER SAMT EPIZOOTIUTRUSTNING... 3 A. Allmänt... 3 B. Provtagningsanvisningar... 3 C. Förpackning och märkning av ytterförpackning... 5 D. Avsändningsrutiner...

Läs mer

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24

Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter. Jessica Kaminska 2012-10-24 Optimalt omhändertagande av pneumonipatienter Jessica Kaminska 2012-10-24 Pneumoni Hos icke immunsupprimerade patienter med samhällsförvärvad pneumoni som behandlas på sjukhus Innehåll Pre- och post-antibiotika

Läs mer

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar)

Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 2016-10-07 Sida 1 (5) Flervalsfrågor (endast ett rätt svar) 1. Vilken av följande mikrobiologiska analyser används INTE för att diagnostisera legionella? a. Blododling b. Sputumodling c. PCR på sputum

Läs mer

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson

Janusinfo. Strama slutenvård och särskilda boenden. Infektioner hos barn Margareta Eriksson Utskriftsversion Janusinfo Stockholms läns landsting Vårdprogram formulerat av Stockholms läns landstings Strama-grupp Senast uppdaterat 2011-02-09 (ursprungligen publicerat november 2003) Strama slutenvård

Läs mer

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges)

/2012. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Datum 2012-11-06 Meddelande 6/20 /2012 Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland - gällande fr.o.m. 2012-11-28 (om inget annat datum anges) Kundtjänst informerar Ny medicinsk artikel - Alkoholmarkören

Läs mer

2014-02-12. Urin- och avföringsprover. Urinprover. Urinstickor. Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter.

2014-02-12. Urin- och avföringsprover. Urinprover. Urinstickor. Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter. Urin- och avföringsprover SJSE12 OMVÅRDNADENS TEKNIK OCH METOD ANNELIE AUGUSTINSSON Urinprover Kvantitativ provtagning = urin samlas under ett dygn (07:00 07:00) och mäts därefter. Kvalitativ provtagning

Läs mer

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1

Rutiner på Klinisk kemi i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 2015 09 23 08 1(5) Instruktion Godkänd av: Rutiner på vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF) Säkerhetslaboratoriet Rutiner på i Skåne vid misstänkt viral hemorragisk feber (VHF), MERS, H5N1 Prover

Läs mer

MRSA. Information till patienter och närstående

MRSA. Information till patienter och närstående MRSA Information till patienter och närstående I denna folder får Du några svar och dessutom tips om vem Du kan vända Dig till med fler frågor. Smittad med MRSA? Vem kan Du fråga och vart kan Du vända

Läs mer

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014

Omtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Institutionen för hälsovetenskap Röntgensjuksköterskeprogrammet mtentamen Medicinsk vetenskap Kurs: M0002H, Provnummer 0014 Lärare Provnr Moment Frågor Poäng Max G VG Anders Österlind 0014 Infektionssjukdomar

Läs mer

A N V Ä N D A R G U I D E

A N V Ä N D A R G U I D E ANVÄNDARGUIDE INNEHÅLL Inledning...................3 Urinvägarnas funktion...........4 Orsaker till tömningsproblem......5 RIK Ren Intermittent Kateterisering..6 LoFric katetern...............7 Instruktioner

Läs mer

PM URINVÄGSINFEKTIONER

PM URINVÄGSINFEKTIONER 1 Bo Settergren/130918 Gäller till 2014-06-30 Infektionskliniken, CSK PM URINVÄGSINFEKTIONER Se också www.infektion.net Vårdprogram för urinvägsinfektioner hos vuxna. Svenska Infektionsläkarföreningen,

Läs mer

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin.

Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010. EQUALIS-representanter Eva Burman, Karin Dahlin-Robertsson och Keng-Ling Wallin. Expertgruppen för medicinsk mikrobiologi 2010 Kåre Bondesson Uppsala Maria Brytting Stockholm (SMI) Eva Hedvall Malmö Torbjörn Kjerstadius Karlstad Ilona Lewensohn-Fuchs Stockholm Inger Ljungström Stockholm

Läs mer

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013 Landstinget Dalarna 1(10) Labnytt KLINISK KEMI KLINISK MIKROBIOLOGI KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén Bengtsson AKTUELLT

Läs mer

Strama för sjuksköterskor

Strama för sjuksköterskor Strama för sjuksköterskor Infektionsveckan, 2019 Patientens rätt till bästa infektionsbehandling i en sjukvård som motverkar antibiotikaresistens. www.skyddaantibiotikan.se/arkiv/ Antibiotika inom humansektorn

Läs mer

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA

IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA IMMUVIEW URINANTIGENTEST FÖR S. PNEUMONIAE OCH L. PNEUMOPHILA SVENSKA Para otras lenguas Para outros lenguas Für andere Sprachen Pour d autres langues Per le altre lingue For andre språk Для других языках

Läs mer

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se

STRAMA aktuellt. Välkomna! 2013-09-19 Sidan 1 www.stramastockholm.se STRAMA aktuellt Välkomna! Sidan 1 Sidan 2 Sidan 3 Antibiotikaresistensen är ett hot mot framtidens hälso- och sjukvård Transplantation Cellgiftsbehandling Proteskirurgi Modern intensivvård Överlevnad för

Läs mer

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis.

Blododling görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Sidan 1 av 6 Avgränsning/Bakgrund görs vid misstanke om bakteriemi/sepsis. Provtagning I normalfallet rekommenderas två provtagningar (skilda stick). Vid varje provtagning fylls en aerob (grön) och en

Läs mer

Rådgivningssjuksköterskor

Rådgivningssjuksköterskor Rådgivningssjuksköterskor Strama Signar Mäkitalo Webbsidan www./smittskydd www./strama Man, 23 år, från Somalia Söker för fjärde gången på HC. Smärtstillande har inte hjälpt. Ökande besvär sedan 3 månader.

Läs mer

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA

RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA RESISTENTA BAKTERIER MRSA, VRE, ESBL och ESBLCARBA Infomöte för de som arbetar med ensamkommande flyktingbarn 16 juni 2014 Sidan 1 Normalflora 3 kg av en människas vikt består av bakterier Vi har 10 ggr

Läs mer

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY

TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY TABLE 1. BACTERIA COMMONLY FOUND ON THE SURFACES OF THE HUMAN BODY Sk Conjuncti No Phary Mou Lower Anterior Vagi BACTERIUM in va se nx th Intestine urethra na Staphylococcus epidermidis (1) ++ + ++ ++

Läs mer

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit

Lokal anvisning inom NU-sjukvården vid misstänkt eller konstaterad Calici-gastroenterit 1 (7) Titel Calici Dokumenttyp Dokumentnr Lokal anvisning 2003-08-25 Utfärdare Elsy Wiksten, hygiensjuksköterska Anna-Karin Olsson, hygiensjuksköterska Ann-Christine Midtvedt, överläkare Distribution Kommentar

Läs mer

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström

Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Infektioner inom gynekologi Mats Bergström Postoperativ sårinfektion efter laparotomi De flesta postoperativa bukväggsinfektioner orsakas av Staphylococcus aureus och uppträder tre till fyra dygn postoperativt,

Läs mer

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK)

Gynekologisk cellprovskontroll (GCK) MEDICINSK INSTRUKTION 1 (7) MEDICINSK INDIKATION Bakgrund Sedan slutet av 1960-talet har screening för upptäckt av symtomfria förstadier till cervixcancer, dysplasier (cellförändringar), genomförts i Sverige.

Läs mer

URINVÄGSINFEKTIONER 2002

URINVÄGSINFEKTIONER 2002 URINVÄGSINFEKTIONER 2002 INNEHÅLLSFÖRTECKNING: HANDLÄGGNING AV UVI I ÖPPEN VÅRD VUXNA... 2 BAKTERIOLOGI... 2 DIAGNOSTIK... 2 URINODLING... 2 SIGNIFIKANT VÄXT... 3 ANTIBIOTIKABEHANDLING... 3 KONTROLLER...

Läs mer

Ingående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray

Ingående agens i Luftvägspanel 17 agens analyserat med FilmArray Sida: 1 av 5 Indikation Svår samhällsförvärvad pneumoni hos vuxna som kräver sjukhusvård och särskilt när den kliniska bilden talar för viros Patienter med oklar feber och misstanke om nedre luftvägsinfektion

Läs mer

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre

Urinvägsinfektioner. Malin André, allmänläkare Uppsala. nedre och övre Urinvägsinfektioner Malin André, allmänläkare Uppsala nedre och övre UVI-antibiotika i olika åldrar Recept/1000 invånare/år 700 600 500 Urinvägsantibiotika Annan antibiotika 400 300 200 100 0 0-6 år 7-19

Läs mer

Farligt avfall skärande/stickande

Farligt avfall skärande/stickande Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Riktlinje Smittskydd Värmland 4 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Smittskydd Värmland Ingrid Persson 2013-06-26 Tills vidare

Läs mer

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar

SEPSIS. VAD är sepsis? dödlighet. kostnader. Sepsis - patogenes. Systemisk inflammation. Koagulation. Immunsvar SEK VAD är sepsis? SEPSIS Singer et. al., 216, JAMA Volkan Özenci, Överläkare, Docent Inga Fröding, Specialistläkare Karolinska Universitetslaboratoriet Klinisk Mikrobiologi, F72, Huddinge Volkan Özenci

Läs mer

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård

Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Farmakologisk behandling av bakteriella hud och mjukdelsinfektioner i öppenvård Workshop 5-6/11 2008 Läkemedelsverket Strama Christer Norman, DL Sidan 1 Diagnosfördelning primärvård 2000, 2002 och 2005

Läs mer

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01

Giltighetstid: 2012-10-01 -- längst t om 2015-10-01 1 (5) Vårdrutin Fotinfektioner riktlinjer för antibiotikabehandling. Godkänd av: Karin Malmqvist Divisionschef Allmänmedicin Erik Sandholm Verksamhetschef Infektionskliniken CSK Utarbetad/reviderad av:

Läs mer

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012

Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Kontroll av mikrobiologisk kvalitet på mjukglass i Varbergs Kommun, sommaren 2012 Sammanfattning Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen besökte sammanlagt 21 caféer, restauranger och kiosker under sommaren

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare

Urinvägsinfektioner hos vuxna. Elisabeth Farrelly Överläkare Urinvägsinfektioner hos vuxna Elisabeth Farrelly Överläkare Urolog-sektionen VO kirurgi-ortopedi-urologi Södertälje sjukhus konsultläkare Spinalismottagningen Rehab Station Stockholm Normal vattenkastning

Läs mer

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Vad är vårdhygien. Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor. Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Vad är vårdhygien Inger Andersson och Barbro Liss Hygiensjuksköterskor Sektionen för Vårdhygien, Akademiska sjukhuset, Uppsala Enheten för vårdhygien Vårdhygien i Uppsala län Slutenvård Primärvård Kommunal

Läs mer

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni

Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni Antibiotikabehandling på sjukhus vid samhällsförvärvad pneumoni 1. Hur ska samhällsförvärvad pneumoni behandlas? - Infektionsläkarföreningens

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos äldre

Urinvägsinfektioner hos äldre Urinvägsinfektioner hos äldre Patientrelaterade riskfaktorer för UVI hos äldre Försämrat urinavflöde - residualurin Prostataförstoring Blåsprolaps Försvagning av blåsmuskulatur Blåssten Kort urinrör Atrofiska

Läs mer

Urinvägsinfektioner hos vuxna

Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner hos vuxna Urinvägsinfektioner i öppenvård Sara Ullskog Frost Mariefreds vårdcentral Maria Remén Strama Sörmland Fall 1: Karin, 26 år. Frisk. Söker för sveda vid miktion och täta trängningar

Läs mer

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska

Livsmedelshygien. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Livsmedelshygien Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Viktig livsmedelshygien Vanligt med livsmedelsburna sjukdomar i Sverige ca 500 000 fall/år Livsmedelsburna sjukdomar kan leda till dödsfall Rapporterade

Läs mer

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland

Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning. Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Urinkateter som riskfaktor vid smittspridning Christer Häggström Avdelningen för vårdhygien Landstinget i Västmanland Förebygg vårdrelaterade v urinvägsinfektioner Infektionsförebyggande åtgärder Identifiera

Läs mer

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå ORDLISTA NIVÅ 1&2 Ord och fraser som kan vara svåra att förstå Före besöket Akut Att vara akut sjuk eller att få en akut tid betyder att du måste få hjälp i dag. Om det inte är akut kan du få en tid hos

Läs mer

Klinisk mikrobiologi 1

Klinisk mikrobiologi 1 Självstudiematerial för information om preanalytiska faktorer vid lab.analyser, inom, LmD. Inom LmD finns laboratorier för klinisk kemi, klinisk mikrobiologi, klinisk patologi & cytologi och transfusionsmedicin,

Läs mer

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär

Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Vad är förkylning? Förkylning orsakas av virus. Det finns cirka 400 olika förkylningsvirus som alla ger olika besvär Denna information är utgiven 2008-09-30 av Strama (Strategigruppen för rationell antibiotikaanvändning

Läs mer

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009

Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 2 APRIL 2009 Landstinget Dalarna Sid 1 (6) Labnytt INNEHÅLL: KLINISK KEMI * KLINISK MIKROBIOLOGI * KLINISK PATOLOGI/CYTOLOGI * TRANSFUSIONSMEDICIN * Ansvarig utgivare: Verksamhetschef för LmD. Redaktör: Vera Thorén

Läs mer

Glassprojekt sommaren 2005

Glassprojekt sommaren 2005 Glassprojekt sommaren 2005 Provtagning av hård- och mjukglass samt milkshake i Norrköpings Kommun Utförd och skriven av Henrik Thollander Sammanfattning Med syfte att kontrollera glassens kvalité i Norrköpings

Läs mer

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt?

Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Stramas mål - Realistiskt? - Risker? - Hur arbetar vi praktiskt? Pär-Daniel Sundvall Distriktsläkare Vårdcentralen Sandared Primärvårdens FoU-enhet Södra Älvsborg Strama Västra Götaland 250-målet 250 antibiotikarecept

Läs mer

Provtagning. De flesta prover till Klinisk mikrobiologi kan med fördel förvaras i kyl i väntan på transport till laboratoriet.

Provtagning. De flesta prover till Klinisk mikrobiologi kan med fördel förvaras i kyl i väntan på transport till laboratoriet. Provtagning Förvaring De flesta prover till kan med fördel förvaras i kyl i väntan på transport till laboratoriet. Se respektive analys. För specialanalyser som Herpes simplex resistensbestämning skall

Läs mer

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion

Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion VARSINAIS-SUOMEN SAIRAANHOITOPIIRI EGENTLIGA FINLANDS SJUKVÅRDSDISTRIKT Multiresistenta bakterier: sållningsinstruktion MRSA, VRE och multiresistenta Gram-negativa stavbakterier (Acinetobacter baumannii,

Läs mer

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten

Ont i halsen. Råd och fakta om ont i halsen på grund av halsfluss. Läs mer på 1177.se/vasterbotten Ont i halsen De allra flesta halsinfektioner läker ut av sig själva inom en vecka, oavsett om besvären orsakas av virus eller bakterier. Har du eller ditt barn halsont och feber utan hosta, heshet eller

Läs mer

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

Zerbaxa. ceftolozan / tazobaktam. version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN EMA/513109/2015 Zerbaxa ceftolozan / tazobaktam version 1.2 OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN VI.2 Delområden av en offentlig sammanfattning Detta är en sammanfattning av riskhanteringsplanen

Läs mer