Plötsligt är det jul

Transkript

1 CAMPUSAKUELL högskolan kristianstads nyhetsbrev nr 18 v Plötsligt är det jul Imorgon försvinner jag på julsemester. Då får jag tillfälle att i lugn och ro begrunda året som gått och hämta nya krafter för nästa år. Året har erbjudit en del jobbiga frågor att hantera, både för mig och er. Jag ser med tillförsikt på nästa år och de framsteg vi då kan ta tillsammans. Jag vill tacka er alla för insatser under året och önska er en skön jultid. Vi ses på det nya året, med nya krafter och nya idéer. Bengt Lörstad, rektor CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

2 Hon är högskolestyrelsens nya ordförande Den 27 november tog regeringen sitt beslut. Ny ordförande i högskolestyrelsen för Högskolan Kristianstad är Lil Ljunggren Lönnberg. Hon bor i Stockholm och har en bred och varierad karriär bakom sig. Sin yrkesverksamma bana påbörjade Lil som tjänsteman på kommun och landsting. I början på 90-talet var hon departementsråd på finansdepartementets budgetavdelning. Ett arbete, som ledde till att hon därefter utsågs till statssekreterare på utbildningsdepartementet, och sedermera även statsekreterare på finansdepartementet. Som regeringens särskilda utredare tog Lil fram en modell för individuellt kompetenssparande år 2000, för att därefter tillträda vd-posten på ett I-företag som efter ett år köptes upp av ieto Enator. Idag är Lil direktör på AMS (Arbetsmarknadsverket) där hon är chef för Mål och resultatavdelningen. Ett arbete som innebär ansvar för styrning, ledning och uppföljning av den dagliga verksamheten på arbetsförmedlingar och länsarbetsnämnder. Även som nybliven ordförande kommer hon att sköta sitt dagliga arbete på AMS. Det ska bli spännande att arbeta för Högskolan Kristianstads utveckling. Jag har arbetat inom utbildningsområdet på olika sätt i många år. Genom mitt arbete på AMS kommer jag ofta i kontakmed högskolor och olika typer av utbildningar, men jag har aldrig arbetat direkt med en högskola, säger Lil Ljunggren Lönnberg. Genom utredningen om individuellt kompetenssparande fick Lil naturligt kontakt med det livslånga lärandet. Något som även hennes femåriga ordförandeskap i Internationella programkontoret gav insikt i. Att Lil ser fram emot sin nya roll i högskolestyrelsen är det ingen tvekan om, men några visioner är det ännu för tidigt att uttala sig om: Även om jag har en hel del erfarenhet inom utbildningsområdet har jag fortfarande mycket kvar att lära om Högskolan Kristianstad. Nu ska jag läsa på och sätta mig in i alla frågor ordentligt. ext: Sara Carlsson 2 CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

3 Sex nya ledamöter i högskolestyrelsen orsdagen den 11 december utsåg regeringen nya ledamöter för landets universitet och högskolor. Ett åtagande som sträcker sig från den 1 januari 2004 till den 31 december På namnlistan över högskolestyrelsen vid Högskolan Kristianstad finner man även denna mandatperiod Helén Svensson, kommunalråd i Kristianstad. Nya namn på listan är Margareta Pålsson, riksdagsledamot, Dag Ivarsson, verkställande direktör på Brio AB, Conny Famm, verkställande direktör på Länsförsäkringar Kristianstad, Britt-Marie Jacobsson, företagssköterska, Hans Wallin, professor på matematiska institutionen vid Umeå universitet, samt Margareta Ehnfors, professor på institutionen för vårdvetenskap och omvårdnad vid Örebro universitet. Högskolan Kristianstad är oerhört viktig för regional tillväxt och utveckling och att sitta som ledamot i högskolestyrelsen ska bli jättespännande, säger Conny Famm, verkställande direktör vid Länsförsäkringar Kristianstad. Som vd för Länsförsäkringar Kristianstad, sitter Conny även med i den lokala styrelsen för Sydsvenska handelskammaren. Stor insikt i Högskolans verksamhet har han bland annat fått genom sin medverkan i RUH (Stiftelsen för Regional Utveckling genom Högskolan Kristianstad). När Conny fick förfrågan från utbildningsdepartementet om åtagande i högskolestyrelsen tvekade han inte. Högskolan Kristianstad har stora möjligheter att spela en aktiv roll i tillväxtprocessen och det är alla samhällsaktörers ansvar att utveckla den. Det är på Högskolan vi skapar framtiden för vår region. Som ledamot i Högskolestyrelsen är min förhoppning att ytterligare utveckla dialogen mellan Högskolan och näringslivet. ext: Sara Carlsson CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

4 Personalchef ny förvaltningschef Det är en glad och stolt personalchef, som tar emot gratulationerna till blivande förvaltningschef. Jag är jätteglad över det förtroende som organisationen gett mig. Ett förtroende jag tar på största allvar, säger Catharina de Flon, nuvarande personalchef vid Högskolan Kristianstad. Skiftet till förvaltningschef sker först den 16 februari. Då tar Catharina över rodret efter avgående förvaltningschef Bernt Lindén. Från och med sommaren 2004 går jag i delpension och kommer därefter att arbeta halvtid. Efter den 15 februari kommer jag därför enbart att arbeta som rådgivare åt rektorn i strategiska frågor och vid behov bistå den nye förvaltningschefen, som jag varmt gratulerar till den nya tjänsten, säger Bernt Lindén. Intervjuer och gallringar Född i Härnösand och med en bakgrund som bland annat personalchef vid Högskolan på Gotland, påbörjade Catharina sitt arbete som personalchef vid Högskolan Kristianstad i februari När tjänsten som förvaltningschef utlystes började jag fundera på vad jag skulle kunna tillföra Högskolan om jag fick förtroendet, berättar Catharina. Ett noggrant övervägande, som resulterade i att hon bestämde sig för att söka. illsammans med övriga sökande har hon sedan genomgått intervjuer och gallringar. När jag först fick beskedet i måndags eftermiddag blev jag både glad och överraskad. Nu när beskedet landat något har jag i tanken påbörjat arbetet med hur vi kan göra det här på bästa sätt. Klar målsättning Att sätta sig in i den nya rollens olika delar blir ett första steg. Som personalchef känner jag organisationen relativt väl, men det finns saker att fördjupa sig i. För att sköta det nya åtagandet på bästa sätt är det viktigt att vara lyhörd och lyssna utåt i organisationen. Någon konkret aktion är för tidig att uttala sig om i dagsläget, men Catharina har målsättningen klar. Jag kommer aktivt att verka för att den centrala förvaltningen, som organisation, väl överensstämmer med kärnverksamheten vid Högskolan. Att föra samtal och samverka i största möjliga utsträckning är en självklarhet. Kontaktperson: Catharina de Flon fn: CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

5 Stipendium underlättar praktik i Afrika Av 691 sökande valdes 100 studenter ut. En av dom lyckliga är Susanne Jansson från det Folkhälsopedagogiska programmet vid Högskolan Kristianstad. Som stipendiat mottar hon kronor från den Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen. Oj, vilken trevlig överraskning! säger en glad Susanne Jansson. Hon är bosatt i Kristianstad och studerar vid Högskolan Kristianstad. Men hennes dialekt avslöjar att hon har sitt ursprung i en annan del av landet. Något som faktiskt är en förutsättning för att kandidera till ett stipendium från Kungliga och Hvitfeldtska stiftelsen. En av grundförutsättningarna är att den sökande måste vara född i Göteborg eller Bohuslän och ha gymnasiebetyg därifrån. En annan är att man i skrivande stund ska vara inskriven på en högskola eller universitet, berättar Susanne. Först därefter tittar man på den sökandes betyg och motiveringen i ansökan. Susannes motivering inkluderade en resa till Zambia. Dit reser hon i april, för att tillsammans med två studiekamrater, arbeta med ett hälsofrämjande projekt under åtta praktikveckor. De tilldelade stipendiepengarna kommer alltså väl till pass. Både flygresan och boendet i Zambia kostar en del. Pengarna blir därför ett välkommet tillskott i reskassan. ext: Sara Carlsson CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

6 På gång: Detta är andra gången På gång dyker upp. anken är en återkommande spalt i Campus-aktuellt rörande någon aktuellt fråga av vikt för Högskolan. Vi kommer alltid från samverkansenheten (Ess) att ha ett bidrag redo men uppmanar er andra inom Högskolan att skicka in ett bidrag till samverkan@ess.hkr.se, 555 ord är enda begränsningen. När får vi bostadsgaranti? Högskolan Kristianstad har ett mycket gott samarbete på flera nivåer med den kommun som hyser oss, det vill säga den statliga investering om en halv miljard med studielånen inräknade. Effekterna torde i verkligheten vara två- eller tredubbelt detta. En minoritet av landets kommuner har en Högskola inom sina gränser. I tillväxtundersökningar lyser dessa kommuner som klara stjärnor över hela landet (utom Kristianstad och Falun/Borlänge). I flera avseenden har Kristianstad kommun insett detta och i vissa frågor till och med varit drivande för att få förändringar till stånd tillsammans med Högskolan. I ett avseende har emellertid kommunen misslyckats totalt. I tidningen Studentlivs årliga enkätundersökning om bästa och sämsta studentkommun återfinns Kristianstad i bottenträsket. Ett antal frågor ställs till kommunerna om konkreta insatser i kontakten med studenter och studentkårer. De senare får också redovisa läget genom att gradera kommunens attityder och insatser. Man tar upp tre kategorier till bedömning: kontakt mellan kommun och studentkår (med dubbel vikt i slutrankingen), information till studenter och stöd till kåren. I suverän topp är Gävle, Sundsvall och Östersund (med VG i alla tre kategorierna). I den absoluta botten på 33:e plats (av 39) ligger Kristianstad med godkänt på första och sista frågan och underkänt på den mellersta. En placering som är sämre än förra årets. Förklaringarna kan vara många men en grundläggande attitydförändring behöver nog ske och ett än tätare samarbete mellan kommunen, studentkåren och Högskolan för att sätta Kristianstad på kartan inför nästa års ranking. Men räcker det? Spelar det någon roll? Jo jag tror det är bra för oss att kommunen ligger bland de tio bästa för jag är övertygad om att de olika moment som rankas och vad de representerar i termer av bostadsgarantier, barnpassing, välkomnande, etc är viktiga för val av studieort, speciellt för likartade utbildningar. Vad gör då Gävle: kommunen har högskoleluncher som är ett forum för kommunen, kåren och högskolan. Man guidar nya studenter i staden i egenskap av nyinflyttade kommuninnevånare. Man är med på introduktionsdagar för att informera studenterna om kommunens service (här har Kristianstad kommun avböjt medverkan). Man ordnar bostäder på ett mycket aktivt sätt liksom föreningslokaler. Man har en positiv attityd: det är studenterna som är vår framtid säger Mats Ågren kommunstyrelsens ordförande. Jag tror det är här den springande punkten är. Man tror i Kristianstad antingen att man kan leva ett gott liv utan Högskolan och dess studenter eller att man genom att satsa på en profil som livsmedelsstad har en vinnande meny. Kanske Kristianstad förtjänar att många av våra studenter och lärare inte bosätter sig här utan sällar sig till pendlarna? Kristianstads profilarbete ledde inte till studentstaden Kristianstad utan livsmedels- och handelsstaden. En akademiskt vinkling av detta är att Högskolan också är i livsmedelssektorn vi tillhandahåller medel för livet. Skämt åsido vi har ett visst ansvar i det hela genom att vi inte övertygande argumenterat för Gävles insikt att studenterna är kommunens framtid. Kristianstad har blivit bättre men andra har blivit ännu bättre. Vi måste göra mer tillsammans! Peter Apell vicerektor samverkan 6 CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v

7 Julklappstips! 1 tre-pack golfbollar 20 st golfpeggar 1 golfparaply 1 keps Ord pris 304:- Lediga Ditt julpris endast 150:- arbetsrum Välkommen till Infocenter i hus 7 Vi har öppet mån tors 10 14, fred Nu finns det möjlighet att boka ett kontor/arbetsrum i Hässleholm på Norra Station. Boka genom Lajla Rosvall, tfn CAMPUSAKUELL Ωnr 18 v CAMPUSAKUELL Ansvarig utgivare Utkommer Nästa nummer Sista materialdag Material skickas till Peter Apell 2 ggr/månad 28 jan 23 jan sara.carlsson@staff.hkr.se