Sökes: En friskoleplats En rapport om den aktuella kösituationen på friskoleområdet

Transkript

1 Sökes: En friskoleplats En rapport om den aktuella kösituationen på friskoleområdet Förord De fristående skolornas vara eller icke vara står högt på den politiska debattagendan. Många kommunalpolitiker ser fristående skolor som ett hot och söker verktyg för att stoppa nyetableringar. För Svenskt Näringsliv är det naturligt att värnar om mångfald och konkurrens även på skol- och utbildningsområdet. Vi är övertygade om att en mångfald av alternativ leder till att individer får större möjlighet att hitta det som passar honom/henne bäst. Konkurrens och valfrihet sätter också fokus på kvalitet och resultat. När familjer har möjlighet att välja skola tar de också reda på mer information om de olika alternativ som finns. Det ställer i sin tur nya krav på skolan, att kunna motivera varför föräldrar och elever ska välja just den skolan. Det är inte förvånande att denna valfrihet kan upplevas som ett hot för många politiker som ser sig primärt som verksamhetsföreträdare för en kommunal skola istället för som övergripande ansvarig för utbildningspolitiken i kommunen. 97 % av alla elever går idag i kommunala grundskolor. Samtidigt är intresset för att starta och driva fristående skolor stort. Utvecklingen på friskoleområdet har sin grund i en faktisk efterfrågan bland föräldrar och elever på alternativ till kommunala skolor. Men hur stor är egentligen efterfrågan? För att få en bild av detta har vi låtit göra en undersökning av hur kösituationen ser ut till landets fristående skolor. Resultatet är tydligt det finns ett enormt intresse. Antalet elever i kö till de 124 skolor som undersökningen omfattar är lika många som idag går i skolorna. För grundskolorna gäller att det är fler i kö än antalet elever i skolan. Det ligger nära till hands att ställa frågan vem som företrädare dessa tio-tusentals köande, varav många är invandrarfamiljer, i dagens debatt? Svenskt Näringsliv hoppas att denna rapport kan bidra till att friskoledebatten får ett kundperspektiv. Det är viktigt att det finns alternativ och att det sker en utveckling på skolområdet. I ett kunskapssamhälle borde det vara självklart att bejaka det faktum att företagare vill ge sitt bidrag på utbildningsområdet i form av fristående skolor. Rapporten är skriven av Cecilia Brinck. Ulla Ericson Programansvarig Svenskt Näringsliv 1

2 Undersökningens syfte Undersökningens syfte har varit att ta reda på hur kösituationen verkligen ser ut vid landets fristående skolor. Hur många barn finns i kö, hur hanteras kön, hur har den utvecklats, och så vidare. Utifrån insamlat material dras de slutsatser som redovisas nedan. Metod Via och telefon har 480 av landets cirka 800 godkända friskolor kontaktats. Urvalet har gjorts i första hand från Friskolornas riksförbunds medlemsförteckning och sedan från Skolverkets lista över godkända skolor. Svarsfrekvensen är hög, totalt har 124 skolor svarat. De slutsatser man kan dra av materialet är därför tämligen säkra. De svarande skolorna fördelar sig ganska jämt geografiskt, storleksmässigt och över olika skoltyper och huvudmän. Den enda större grupp av fristående skolor som inte svarat alls är de konfessionella skolorna med muslimsk/arabisk prägel. Det finns i materialet en viss övervikt för skolor i storstadsområdena vilket i och för sig inte är särskilt anmärkningsvärt eftersom de flesta fristående skolor finns där. Noteras bör dock att Gotland tycks vara den kommun i landet där högst proportion elever går i en skola med annan huvudman än kommunen. Individuella skolors resultat redovisas inte rapporten är en sammanfattning av den information som erhållits. Ett par skolor har bett att deras namn inte ska nämnas. I slutstatserna har hänsyn tagits till dessa uppgifter men de finns inte med i förteckningen i appendixet. Av de undersökta skolorna uppgav 19 stycken (15,5 % av de tillfrågade) att de inte har några köer alls. De skolorna är inte medräknade i siffrorna nedan. Lagreglering Fristående skolor regleras huvudsakligen i skollagens (1985:1100), antagning i nionde kapitlet) och i friskoleförordningen (1996:1206). Grundregeln är att skolorna ska vara öppna för alla. Gymnasieskolan regleras också i gymnasieförordningen (1992:394, antagning i sjätte kapitlet). Vid antagningen får de sökande prioriteras efter anmälningsdatum, enligt närhetsprincipen (barn som bor i skolans närområde) och förtur får ges till barn vars syskon går eller gått på skolan. Dessa urvalskriterier kan användas var för sig eller i kombination. För antagning till gymnasieskolan gäller betyg, fri kvot och behörighet enligt lagens regler. Antagningen till fristående gymnasieskolor kan skötas via kommunens intagningsenhet. Frågorna Följande frågor ställdes till skolorna: 1. Hur många elever finns i dag på skolan? 2. Har ni kö och i så fall hur lång? 3. Är kön ett stort problem? 4. Har kön minskat/ökat det senaste året? 5. Beskriv kort vilka principer de sökande prioriteras efter vid antagning. Svaren 1. Hur många elever finns i dag på skolan? Den första frågan syftade till att ge en uppfattning om skolans storlek och därmed proportionerna mellan antalet elever och antalet barn i kön. De svarande skolorna varierar i elevantal från några tiotal till närmare tusen. 2

3 2. Har ni kö och i så fall hur lång? Allmänt om köer Med barn i kö avses här de barn vars föräldrar meddelat skolan ifråga att de önskar börja där. Det har alltså krävts en aktiv handling från föräldrarnas sida för att barnet ska ha placerats i kö. Köerna är av två typer. Dels kan det finnas kö till innevarande år, dels kan det finnas kö till kommande år. De elever som står i kö till innevarande år kan antas i den mån elever slutar, de antas då enligt skolans antagningskriterier, mera om detta nedan. Elever i kö till kommande år kommer att antas i den utsträckning skolan tar in nya elever. Dessa kökategorier särredovisas inte nedan eftersom de så tydligt visar samma trend. Noteras bör att några av skolorna i materialet ännu inte har startat sin verksamhet utan beräknar start ht De har redan kö till starten. Av de svarande skolorna hade en stor majoritet kö både till innevarande år och till kommande år, i flera fall var kön till innevarande år mycket lång. Köer till kommande år kan också vara långa, i några fall hade barn redan satts i kö för läsåret De siffror som redovisas i det följande är förmodligen i underkant. De insamlade uppgifterna är ibland otillräckliga alla skolor har inte uppgivit exakt elevantal eller exakt antal barn i kö. I de fall exakta uppgifter saknas är den skolan inte medräknad i sammanräkningen trots att skolan uppgivit att det finns en kö. Men siffrorna ger ändå en mycket tydlig bild av läget. Förskola 3 renodlade förskolor, 20 förskolor+grundskolor Totalt antal barn i verksamheten 530 Antal barn i kö 400 Grundskola 50 renodlade grundskolor, 6 grund- + gymnasieskolor, 20 grund- + förskolor Totalt antal barn i grundskola Antal barn i kö till grundskola Gymnasieskola 16 renodlade gymnasieskolor, 6 gymnasie- + grundskolor Totalt antal barn i gymnasieskola Antal barn i kö till gymnasieskola Särskola Siffror för särskolan redovisas inte eftersom så få ingår i det undersökta materialet. Allmänt gäller dock sedan länge att antalet utbildningsplatser för barn/ungdomar med särskilda behov vida understiger behovet. Köerna är långa överallt. Sammanfattning av fråga 2 Efterfrågan på platser i fristående skolor överstiger uppenbart utbudet. Många barn kommer trots att de ställts i kö åratal före skolstart aldrig att kunna beredas plats. Detta gäller även skolor utanför storstadsområdena. Endast i relativt få fall uppgavs att man inte har någon kö 3

4 alls vilket förutom bristande intresse för skolan också kan bero på att man helt enkelt inte tar emot fler ansökningar än vad man har platser och därför aldrig får någon kö. 3. Är kön ett stort problem? Svaren på denna fråga visar några mycket tydliga tendenser och kan sammanfattas som följer: Köer lockar till sig elever Existensen av köer är för många skolor en positiv signal skolan är bra och attraktiv och förmår locka till sig elever. På samma sätt är frånvaron av köer inget skolorna är glada över om den inte beror på det skäl som anges ovan: att skolan helt enkelt inte tar emot fler ansökningar än vad det finns platser. Skolan kan hantera köerna Köerna är sällan ett administrativt problem skolorna har trots små resurser möjlighet att hantera dem rent tekniskt. Några skolor uppgav dock att köerna håller på att bli en administrativ belastning. Ungefär hälften av skolorna tar ut en köavgift, 150 kronor är det vanligaste. Någon skola uppgav att man avstår från att ta ut köavgift eftersom man anser att avgiftsadministrationen skulle bli oproportionerligt dyr och besvärlig. Köerna är ett mänskligt problem Köerna, eller rättare sagt den stora efterfrågan på friskoleplatser snarare än köerna i sig, är i många fall ett mycket stort mänskligt problem. Trycket på skolorna är enormt. I fall efter fall berättar skolorna om förtvivlade föräldrar som är beredda att göra vad som helst för att deras barn ska tas in och som inte kan acceptera att det inte finns plats. Missnöje med de kommunala alternativen är det vanligaste skälet. Detta är speciellt märkbart i storstadsområdena, men även skolor utanför storstäderna känner i ökande utsträckning av föräldrars missnöje med de kommunala skolorna. Intresse för alternativa pedagogiska metoder Montessori, Waldorf, Reggio Emilia, etc får också många föräldrar att undersöka alternativ till den offentliga skolan. I ljuset av de påståenden om friskolornas segregerande effekt som då och då framförs är det intressant att notera det stora intresset för alternativa skolor som finns hos invandrarföräldrar i synnerhet i invandrartäta områden. Ett skäl de ofta anger är att deras barn inte lär sig svenska ordentligt i den kommunala skolan. Ett annat skäl är att de tycker att disciplinen är för slapp i den kommunala skolan. Det finns också ett stort tryck från föräldrar till barn med särskilda behov som känner att en fristående skola med alternativa pedagogiska metoder och mindre grupper är ett bättre alternativ än den vanliga skolan trots de extra resurser som kan finnas där för just dessa barn. Många föräldrar sätter sina barn i kö redan när barnen är nyfödda flera skolor uppger att de har barn i kö till läsåret I de fallen rör det sig om skolor med undervisning från och med åk 6. Ingen skillnad mellan storstad och glesbygd Det är inte generellt kortare köer till skolor utanför storstadsområdena. I några fall har fristående skolor i glesbygdsområden varit ett sätt för bygden att behålla sin skola som annars skulle ha lagts ner. Drevdagens skola är väl det mest kända exemplet på detta. 4

5 4. Har kön minskat/ökat det senaste året? Även här är svaren entydiga. Köerna har antingen legat stilla eller också har de ökat. Endast i något fall har efterfrågan minskat. I flera fall har kön ökat dramatiskt. 5. Beskriv kort vilka principer de sökande prioriteras efter vid antagning. Som påpekats ovan är fristående skolor inte fria att helt och hållet utforma sina egna antagningskriterier. Skolorna ska enligt lagen vara öppna för alla, och när ett urval måste göras ska man i första hand gå på närhetsprincipen. Även kötid och syskonförtur kan tillämpas. Det vanligaste urvalskriteriet bland de tillfrågade skolorna är kötid. Först till kvarn, helt enkelt och för de skolor som tar ut en anmälningsavgift beräknas tiden från inbetalningen av avgiften. Syskonförtur tillämpas också. De skolor som även har förskola ger förtur till barn som gått den egna förskolan. Montessoriskolor kan ge förtur till barn med tidigare Montessorierfarenhet. De internationella skolorna ger förtur till barn till utlandsföräldrar och barn med bakgrund i utländsk skola. Gymnasieskolan Gymnasieelever antas strikt efter betyg och där sköts antagningen i enlighet med reglerna i 6 kap gymnasieförordningen. I vissa fall sköts antagningen via den lokala antagningsmyndigheten. När det gäller skolor med estetisk inriktning: musik, dans, osv., tillåter lagen att man anordnar antagningsprov och utgår från resultaten vid antagningen. Antagningsprov får inte användas för urval av elever i teoretiska ämnen eller idrott. Slutord Undersökningen har syftat till att ge en bild av hur stort intresset är bland föräldrar och barn för att få en plats i en fristående skola. Rapporten visar att det finns ett mycket stort intresse. De skolor som har svarat skulle kunna fördubbla sitt elevantal. Denna tydliga kundefterfrågan finns samtidigt som det i den politiska debatten finns ett tryck mot att minska utbudet. I de kontakter som tagits med anledning av undersökningen har flera av skolorna berört andra politiska problem. Det handlar om förhållandet mellan friskolan och lokaliseringskommunen. I några fall fungerar det mycket bra men i de flesta fall tycks kommunerna om inte aktivt sabotera så i varje fall inte underlätta för de fristående skolorna. Kommunernas skolförvaltningar ger ingen information om fristående skolor, kommunernas hemsidor upptar inte fristående skolor i sina listor över tillgängliga skolor, kommunerna hjälper inte friskolornas i deras försök att hitta adekvata lokaler för sin verksamhet, och så vidare. Intressant är dock att friskolorna trots detta lyckas attrahera betydligt många flera elever än vad de har plats för. Kommunernas agerande inger farhågor inför framtiden. Regeringen föreslår i den nyligen presenterade friskolepropositionen att lägeskommunerna ska få ett kraftigt utökat inflytande över lokaliseringen av fristående skolor. Det är att befara att många kommuner kommer att utnyttja detta inflytande till att ytterligare försvåra etableringen av alternativ till den egna skolverksamheten. Det är anmärkningsvärt att regeringen på detta sätt vill ge en aktör den kommunala skolan en vetorätt när det gäller en annan aktörs etablering. Det hör inte hemma i ett modernt samhälle. Konkurrens och valfrihet är det som bäst tillgodoser kundens önskemål. Det gäller även på skolområdet. Denna rapport visar bland annat: Det finns en stor efterfrågan från föräldrar och elever på alternativ på skolområdet Det finns ett missnöje med kommunala alternativ Det finns intresse för alternativa pedagogiker 5

6 Det finns ett stort intresse hos invandrare för fristående skolor framförallt för att försäkra sig att barnen lär sig svenska, för att ordningen är bättre och för att det ställs högre krav. Föräldrar till barn med särskilda behov söker i stor utsträckning andra pedagogiska metoder och mindre grupper. För Svenskt Näringsliv är det självklart att bejaka valfrihet och mångfald även på utbildningsområdet. Regering och riksdag bör använda sin politiska makt till att främja utvecklingen mot konkurrens och valfrihet även på utbildningsområdet istället för att ge en aktör vetorätt i etableringsfrågor. Fristående skolor är ett viktigt inslag i den svenska utbildningsvärlden och uppenbarligen uppskattas de också av dess nuvarande och potentiella målgrupp föräldrar och elever. Det visar denna körapport. 6

7 Appendix Skolor som svarat: ABB industrigymnasium, Ludvika Alfaskolan, Solna Apelrydskolan, Båstad Axelssons, Stockholm Banérportsskolan, Stockholm Barsebäcks Montessoriskola, Kävlinge Bellevueskolan, Malmö Birkaskolan, Ekerö Björkö Friskola, Linköping Bladins skola, Malmö Bromma Montessoriskola, Stockholm Brovalvet, Svenljunga Böskolan, Göteborg Carl Adolph Agardhsgymnasiet, Lund Carlssons Skola, Stockholm Casa Montessori, Partille Cybergymnasiet, Nacka Distra Skola, Stockholm Donnergymnasiet, Gotland, Göteborg Drevdagens skola, Älvdalen Ebba Petterssons Privatskola, Göteborg Edens skola, Höör Ellen Key-skolan, Järfälla Engelska skolan Söder, Stockholm Engströmska skolan, Kungsbacka Enskilda gymnasiet, Stockholm Europaskolan, Stockholm Europaskolan i Strängnäs, Strängnäs Falu Frigymnasium, Falun. Falkenbergs konstskola Floda Säteri Montessoriskola, Lerum Freinetskolan, Lund Fridaskolan, Vänersborg, Trollhättan Friskolan i Säffle, Säffle Färe Montessoriskola, Östra Göinge Gaddenskolan, Bollebygd Gefle Montessoriskola, Gävle Gluntens Montessoriskola, Uppsala Göteborgs Praktiska Gymnasium Hietanemi Friskola, Övertorneå Hillelskolan, Stockholm Infokomp-gymnasiet, Stockholm Internationella Gymnasiet, Stockholm Internationella skolan i Göteborgsregionen, Göteborg IT-gymnasiet i Kista, Stockholm I Ur & Skur Mullebo, Haninge 7

8 I Ur & Skur Robinson, Enköping I Ur & Skur Statarlängan, Klippan John Bauer-gymnasiet, Jönköping Josuaskolan, Gamleby Kastanjeskolan, Malmö Katolska skolan av Notre Dame, Göteborg K A Westerbergskolan, Gotland Kista Montessoriskola, Stockholm Knatteborgen, Stockholm Kokalite, Sollentuna. Krika bygdeskola, Klippan Kristinaskolan, Enköping Kristna skolan Oasen, Sundsvall Kronobergs IT-gymnasium Kubikskolan, Helsingborg Kullaviks Montessorisskola, Kungsbacka Kungsbacka IT-gymnasium, Kungsbacka Kunskapsskolan, Sverige: Botkyrka; Enköping; Enskede; Nacka; Norrköping; Skärholmen; Tyresö; Täby; Västerås Lars-Erik Larssongymnasiet, Lund Lemshaga Akademi, Värmdö Linnéaskolan, Ljungskile Linnéskolan, Alingsås Lundsbergs skola, Storfors Maria Elementar, Stockholm Marstrands friskola, Marstrand Mediagymnasiet i Nacka, Nacka Mikaelskolan, Sollentuna Minervaskolan, Umeå Montessoripärlan, Täby Montessoriskolan Malmen, Borås Myrstugubergets friskola, Huddinge Nya Munken, Linköping Nyköpings friskola Guldpärlan, Nyköping Nyköpings restaurangskola, Nyköping Nylöse kristna skola, Göteborg Olympica, Falun Pauliskolan, Helsingborg Primrose Utbildning, Östersund Pålsjö Skola, Helsingborg Rindö Skola, Vaxholm Rudolf Steinerskolan i Göteborg, Göteborg Rydbo friskola, Österåker Sjölins gymnasium, Göteborg Sjömansskolan, Stockholm Skabersjöskolan, Svedala Skanörs Montessoriskola, Vellinge Skolan Lär, Värmdö Skolgrunden, Stockholm Skånes hantverks- och yrkesskolor, Svalöv 8

9 Skälbyskolan, Västerås Stockholms estetiska gymnasium Stockholms musikkonservatorium, Stockholm Studemaskolan, Stockholm Sverigefinska skolan Två Tungor, Stockholm Svettpärlan, Karlskrona Särö Montessoriskola, Kungsbacka Söderbaumska skolan, Falun Trilobitens Montessoriskola, Trollhättan Tyska skolan, Göteborg Täby Friskola, Täby Vibyskolan, Sollentuna Videdals privatskolor, Malmö Vilhelmina kristna skola, Vilhelmina Västerby Ekoskola, Nynäshamn Växjö Fria Vårdgymnasium Växjö Älvboda Friskola, Gävle 9