srf Tidning för Synskadades Riksförbund Nr Här ökar vi Fem vill leda SRF Kontaktföräldrar önskas

Transkript

1 srf Tidning för Synskadades Riksförbund Nr Här ökar vi Fem vill leda SRF Kontaktföräldrar önskas

2 19 20 oktober, Uppsala Konsert & Kongress ID-dagarna 2011 Sveriges största mässa om ny teknik inom hjälpmedelsområdena kommunikation & kognition! Läs om utställningen och föreläsningarna på Minst och mest mångsidig Milestone Ett kommunikativt center för dina digitala dokument. Alla Daisyfunktioner inklusive variabel hastighet för både tal- och ljudböcker. med valbara mappar 1GB, talsyntes med 4 utbytbara Acapela-röster, inbyggd talande klocka med alarm, timer, förberedd för talande kalender, färg- och ljud Minst och enklast Succén fortsätter för den lilla, enkla och prisvärda tal- och S lj ljudboksspelaren, Milestone Easy Bookplayer. Har alla Daisyfunktioner D och variabel hastighet för både tal- och ljudböcker. referenser re - ring eller skicka e-post till infohjalpmedel@iris.se Sveriges snabbast växande Daisysortiment - Milestone

3 Innehåll I detta nummer Tidning för Synskadades Riksförbund Nr 3/2011. Årgång 36 Utgivningsdag: 3 juni Omslagsbild: Dansaren Caroline Hammar Fotograf: Ragnvi Svärd Beställ och adressändra till SRF:s register, e-post registret@srf.nu eller telefon eller till SRF, Registret, Enskede. Beställ Perspektiv i textformat till din dator via Redaktion Sune Olsson, journalist/redaktör e-post sune.olsson@srf.nu Telefon Ragnvi Svärd, redigerare/journalist e-post ragnvi.svard@srf.nu Telefon Adress e-post srfperspektiv@srf.nu SRF Perspektiv, Enskede Besöksadress: Sandsborgsvägen 52 Annonser Lena Martinsson, lena.martinsson@justmedia.se Ulla Wibom, ulla.wibom@justmedia.se Ansvarig utgivare Tiina Nummi-Södergren e-post tiina.nummi-sodergren@srf.nu Tryckeri Exaktaprinting i Hässleholm AB ISSN: X Nästa manusstopp 22 augusti Prenumeration Gratis för medlemmar, övriga 250 kronor/år. SRF Perspektiv finns även på Daisy, i punktskrift och i textformat på Du som vill stödja SRF:s arbete: Ge ditt bidrag till SRF:s plusgirokonto Kampanj Medlemsvärvning: Spännande aktiviteter locka nya medlemmar...4 Ledaren: Vi måste hjälpas åt att nå de människor som behöver SRF... 6 Aktuellt: Inte diskriminering neka praktik...8 Taltidningar hotas...8 Stora skillnader i kommunernas ledsagning..9 Krångligt att rösta...9 Patienter drabbade...9 Inför ordförandevalet: En ordförande ska vara lyhörd, ha kunskap och vara stark ledare...10 De vill leda SRF...12 Syntolkad dans: En energisk upplevelse...18 Risk att man krockar...20 Ledarhundens dag: Ledarhundar fick folk att stanna till...22 Perspektiv gratulerar: En 75-åring som undviker prat om gamla tider...24 Pressöversikt: Om hot mot taltidningar och om Nadina...25 Barn & Föräldrar...26 Kvinnosyn...30 SRF Information:...33 SRF Skåne i fejd med landstinget...33 Aptitretande temadag...33 Valda ordföranden i distrikten...34 Avtackad föreningsordförande personer vill sitta i förbundsstyrelsen.34 3

4 Kampanj Medlemsvärvning Spännande aktiviteter lockar nya medlemmar I Synskadade Riksförbunds Halmstad är traditionen Ögats Dag i år ett led i en större kampanj att öka antalet medlemmar. Redan nu ökar antalet medlemmar år för år, men man vill öka ännu mer. Perspektiv åkte till Ögats dag en lördag i maj för att höra och se vad som är bakgrunden till föreningens framgång. Text och foto: Jan Wiklund Inbjuden föreläsare på Ögats dag är överläkare Åke Wieslander från Ögonkliniken, Hallands sjukhus. Han svarar på frågor under sin föreläsning på Stadsbiblioteket. Ja, man kan numera hejda försämring av synen vid fuktig maculadegeneration eller gula fläcken som det brukar kallas, berättar han. Torr kan man ännu inte göra så mycket åt. Och nej, man kan inte få tillbaka syn som man redan har förlorat, fortsätter han. Åhöraren Bert-Åke Larsson har synpunkter på föreläsningen efteråt. Det var en väldigt trevlig föredragshållare, tydlig och bra, även om en del av frågorna var lite långrandiga, tycker Bert-Åke Larsson som hade kommit dit med anledning av att han hade börjat se så dåligt på sista tiden. Ögats dag är lite av tradition inte bara i Halland. Förutom att en kunnig ögonläkare berättar om synskador och vad man kan göra åt dem finns syncentralsfolk och/eller försäljare av hjälpmedel på plats. I Halmstad i år är det företagen Iris Hjälpmedel och Lyra Rehab som stod till tjänst. I år var evenemanget en del av en större kampanj. Syftet med den är att nå fler synskadade och tala om att SRF finns. SRF är ingen institution som hjälper folk, det är synskadade människor som hjälper varandra. Det står och faller med om människor med dålig syn hittar dit. Men föreningen ska se till att man finns överallt där synskadade kan tänkas finnas. Vi kommer att stå vid bord på talboksavdelningarna på alla bibliotek i Halmstad, berättade ordföranden i SRF Halmstad, Hans Gard. Vi har också fått bra kontakt med syninstruktörerna som träffar nysynskadade i Halland, och vi ska med deras hjälp bjuda in nysynskadade till träffar i föreningarna. 4

5 Vi ska berätta för dem både om vilken nytta de kan ha av att vara medlemmar och om hur vi arbetar gentemot kommunerna, fortsätter Hans Gard. Sedan ska vi träffa pensionärsföreningarna där det finns många med dålig syn. I Halmstad gör vi sådant här hela tiden, och vi har en liten kontinuerlig uppgång i medlemsantalet för varje år. Nu är vi 237 stycken. SRF Hallands ordförande Stellan Andersson är förhoppningsfull. Femtio nya medlemmar vill vi ha i år, säger han. I höst ska vi ha en hjälpmedelsutställning som börjar i Kungsbacka och sedan går genom alla kommuner i länet. Till den ska vi bjuda in kommunpolitiker som medlemmar och andra kan fråga ut. Vi har något utåtriktat varje år, avslutar Stellan Andersson. Det är svårt att hitta och svårt att läsa, säger Bert- Åke Larsson som ännu inte är medlem i SRF. Han testar att läsa med ett förstoringsglas från bordet med hjälpmedel. Det skulle vara trevligt med en apparat som kunde hitta mina nycklar, tycker SRF:aren Elsy Ågersten. Claes-Göran Johansson från Iris försöker intressera henne för en PenPal. 5

6 Ledaren Vi måste hjälpas åt att nå de som behöver SRF Gör vi mindre attraktiv verksamhet än förr? Eller är vi inte så kända i konkurrensen om uppmärksamhet i vårt moderna informationssamhälle? Dessa frågor kan besvaras på olika sätt beroende på vem man frågar, men en sak är tydlig, medlemsvärvning är ett komplicerat ämne, som förändrats över tiden även i SRF. När SRF bildades 1889 var det utifrån en kombination att arbeta med rättigheter för personer med synnedsättning och att utgöra ett alternativ till det saknade stödet från samhället. En gemenskap som resulterade i påverkansarbete och gemensamma stödinsatser som kom medlemmar till del. Exempel på det senare är en begravningskassa för blinda hantverkare, som man gemensamt samlat ihop. Motivationen att bli medlem för dem som uppfyllde kriterierna var säkert höga. Samhällspåverkan och att få staten att ta ett utökat ansvar även för sina medborgare med synnedsättningar, var naturligtvis en mycket viktig drivkraft i hur organisationen arbetade och utvecklades. Förebilder var nykterhetsrörelsen och frikyrkan samt den kooperativa rörelsen i Sverige som sammanföll med depressionen och den svåra tiden mellan världskrigen, tog folkrörelsen också ett steg mot den politiska makten. Arbetarrörelsen kom i regeringsställning och den statliga styrningen ökade och befästes ned i civilsamhället genom föreningslivet. Stora reformer som ursprunget till handikappersättning och det första punktskrifts- biblioteket drevs och genomfördes av SRF. Senare under 50-talet kom talboksreformen och småningom blev Tal- och Punktskriftsbiblioteket en statlig myndighet. Medlemmarna fortsatte att strömma till i takt med att förbättringar uppnåddes och livskvalitén höjdes. Fortfarande var det inte möjligt att bli medlem om man blev synskadad efter pensionsåldern. Yrkesidentiteten och rättigheterna och organiseringen kring det, var fortfarande det centrala kriteriet för att bli medlem. Tomtebodaskolan och de olika skolorna för blinda hantverkare som gav rehabilitering, var förmodligen de viktigaste rekryteringskanalerna. 70-talet kommer med många samhällsförändringar. Statliga styret är fortfarande omfattande och SRF bedriver och utvecklar många verksamheter, antingen på uppdrag av staten eller bygger modeller som sedan överlämnas till samhällsfinansiering. Hundskolan och konsulentverksamheten är några sådana exempel. Dagstidningar på kassett är en fråga som drivs hårt parallellt med en stor omorganisation och namnbyte. De Blindas Förening blir Synskadades Riksförbund - SRF, en modern treplansorganisation. De första dagstidningarna blir inlästa och medlemstillströmningen ökar. Det är en kraftfull organisation som syns och märks. Nu har man även släppt in nya medlemmar som förlorat sin syn efter pensionen. Det ger ett nytt underlag för medlemsvärvning. Samtidigt börjar integreringen av 6

7 synskadade elever i vanliga skolor ta fart och avinstitutionaliseringen gör att rekryteringen av nya medlemmar i alla åldrar sprids ut och det är inte lika självklart att man kommer i kontakt med SRF när man får en synskada. Unga Synskadade bildas, också en tuff uppstickare som vill göra allt på sitt eget vis, inklusive att organisera sina egna medlemmar. Den uppåtgående trenden fortsätter en bit till för att sedan klinga av mot slutet av 1900-talet och början av 2000-talet. Ja, i dag då? Var står vi nu i denna fråga? Gör vi inte tillräckligt bra verksamhet? Mycket av de bidrag och resurser som vi erhållit dras ner eller flyttas över till andra myndigheter. Möjligheterna att nå fram i bruset blir allt mindre om man inte fokuserar både arbete, kraft och resurser på detta. Kalenderprojektet är en viktig byggsten som vi får utveckla vidare. Nya medlemmar både röstberättigade och stödjande har vi fått genom det. Men vi skulle behöva synas mer så att människor som får en synnedsättning hittar oss och kan känna sig motiverade att söka medlemskap. Vi måste fortsätta jobba både påverkansmässigt och socialt. Vi vet ju att båda spelar stor roll, för en person som mist synen eller delar av den. Jag kommer osökt att tänka på TV-textfrågan och möjligheterna till syntolkning av TV-utbudet. Kunde vi driva fram en mer användarvänlig och mer omfattande lösning på det, så skulle många nog se ett medlemskap i SRF, som en god investering. Jag får oftast frågor om detta när jag är ute och träffar medlemmar i distrikt och lokalföreningar. Kanske för att den angår alla och för att man är så trött på att bli hänvisad till radio enbart. Hur har andra lyckats? Nykterhetsrörelsen jobbar hårt med att återetablera sig. Efter ett mycket stort medlemstapp och svårigheter att hitta sin roll i dagens samhälle, har man kommit igen och vänt de sjunkande medlemstalen till uppåtgående siffror. Hur? Jo, man har börjat organisera nya grupper av människor som vill leva nyktert. Exempelvis alla de människor som är muslimer och därför inte dricker alkohol. Man har börjat ordna alternativa fester, fredagoch helgkvällar, där man har roligt men inte dricker. Det har funkat och medlemmarna har kommit tillbaka. Men rekryteringsunderlaget ser annorlunda ut. Tänka loss är naturligtvis en viktig uppgift även för oss och svaret ser nog olika ut i olika åldrar och bland olika grupper av medlemmar, förväntningarna på SRF likaså. Vi får hjälpas åt i denna viktiga fråga, inte bara för att siffrorna i medlemstal ska börja vända uppåt, utan för att vi ska nå de människor som behöver SRF och som kan vara med och forma den organisation som synskadade människor i Sverige i dag behöver. Tiina Nummi-Södergren Ordförande 7

8 Aktuellt Inte diskriminering neka praktik Det var inte diskriminering när ett gruppboende för personer med psykiska sjukdomar och missbruksproblem nekade en man med synnedsättning praktik. Det fastslår Arbetsdomstolen, AD, i en dom. En man med synnedsättning ville utbilda sig inom socialpsykiatri och sökte praktikplats på gruppboendet. Mannen berättade om sin synnedsättning när han ringde och frågade om praktik. Men när han kom till det avtalade mötet uttryckte föreståndaren förvåning över hans synnedsättning. Föreståndaren avslutade mötet snabbt och hänvisade honom att söka praktik på ett ställe där man arbetar mer med att lyssna än med händerna. Diskrimineringsombudsmannen, DO, stämde vårdföretaget för diskriminering på grund av funktionsnedsättning. Skälen är att han inte blev intervjuad på samma sätt som en person utan funktionsnedsättning skulle ha blivit och att han inte fick praktikplatsen. Men enligt AD har vårdföretaget inte diskriminerat mannen eftersom funktionsnedsättningen medförde att han inte kunde utföra de nödvändiga arbetsuppgifterna på gruppboendet. Taltidningar hotas Cirka synskadade prenumeranter av dagstidningar på tal riskerar att förlora sin dagstidning nästa år. Det kan bli följden om regeringen genomför sina besparingar inom området. Regeringen vill nämligen nästa år minska anslaget för dagstidningar på tal med 12 miljoner kronor. Detta leder till att över 60 procent av landets dagstidningar för synskadade blir nedläggningshotade, säger SRF i ett pressmeddelande. Regeringen hänvisar för kommentarer till myndigheten Talboks- och Punktskriftsbiblioteket, TPB. Roland Esaiasson, myndighetschef på TPB, säger att neddragningen bland annat handlar om övergången till digitala taltidningar. Regeringen har uppdragit åt TPB, Taltidningsnämnden samt Post- och Telestyrelsen att reformera utgivningen av dagstidningar på tal. Tanken är att ska hela dagstidningen distribueras via Internet, uppläst av talsyntes. Detta kommer att ge en större frihet för användarna, med hjälp av en ny Daisyspelare som delas ut till alla prenumeranter. Men även mobiltelefon eller dator är alternativ. SRF har uttalat Vi ska försöka hitta en lösning för de tidningar som vill lägga ned, säger Roland Esaiasson, Talboks- och Punktskriftsbiblioteket. sig positivt om detta, säger Roland Esaiasson. Men SRF protesterar mot att besparingen kom lite väl tidigt, redan nästa år, och menar att digitaliseringen forceras fram. Många synskadade saknar datavana. Först måste kunskapen hos synskadade analyseras, och kvalitén säkras, säger SRF. Det kan bli ett glapp Men det är för tidigt att säga hur det går, svarar Roland Esaiasson. Förhandlingar pågår med Kulturdepartementet om besparingarna. TPB ska försöka hitta en lösning för de tidningar som hittills har meddelat att de ska lägga ner sin verksamhet. Att de gör en snabbare övergång till digital tidning. De fyra tidningar som, enligt Taltidningsnämnden, planerar att sluta med talversionen är Arbetaren, Filipstads Tidning, Karlskoga Tidning och Säffle Tidning. Ragnvi Svärd 8

9 Aktuellt Ingen valhemlighet I omvalen i Örebro och Västra Götalandsregionen fanns ingen valhemlighet för synskadade som läser punktskrift. Vid ordinarie val skickar Valmyndigheten ut kuvert med partibeteckningarna i punktskrift till synskadade. Men några sådana kuvert skickades inte ut vid omvalen. Denise Cresso i Göteborg tvingades därför avslöja vad hon skulle rösta på i vallokalen. Valförättarna bör vara pålitliga, men jag kunde ju inte veta vilka som stod runtomkring, säger Denise Cresso. Enligt Vivan Nilsson på Valmyndigheten gick det inte att skicka ut kuvert med punktskrift till enbart röstberättigade i Västra Götaland och i Örebro. Dessa gick inte att särskilja i det register myndigheten använder för utskicket, nämligen Synskadades Riksförbunds register. Hade vi skickat till personer som inte var röstberättigade hade vi fått lika mycket dålig badwill av det, säger hon. Urban Fernquist, SRF, menar att argumentet är märkligt. Om man kan skicka valsedlar till personer som ser, så måste man kunna göra det även när det gäller punktskrift. Valmyndigheten kunde ha vänt sig till oss och fått hjälp. Vi kan ta fram vilka som bor i Valmyndigheten kunde ha vänt sig till oss för att få hjälp att skicka punktskrift i omvalen, säger Urban Fernquist, SRF. vilket område, deras argument låter som en undanflykt. Vivan Nilsson hänvisar till att det gick att beställa valsedlar från Valmyndigheten och att informationen om det fanns på röstkorten. Men hur ska man veta det om man inte kan läsa röstkortet? säger Urban Fernquist. Källa: Göteborgs Fria Tidning Krångligt att rösta Det var krångligt för bland annat synskadade att rösta i valet förra året. Det visar en enkät av Hjälpmedelinstitutet. Flera personer med funktionsnedsättning uppger i enkäten att de bland annat hade svårt att se vad som stod på valsedlarna eftersom texten var för liten och kuverten var onödigt svårhanterliga. Personer med grava synnedsättningar kunde dessutom inte rösta själva eftersom det inte går att personrösta i punktskrift eller via Internet. Olika ledsagning Ledsagningen för personer med funktionsnedsättning skiljer sig kraftigt åt mellan landets kommuner. Det visar en undersökning av Socialstyrelsen. Enligt undersökningen finns bland annat stora skillnader i de avgifter som brukaren betalar. Det finns också stora variationer i hur många timmar som kan beviljas eller vilka aktiviteter som ledsagaren kan följa med på. Dessutom får ledsagaren ersättning för utlägg i vissa kommuner, medan samma utlägg inte ersätts i andra. Socialstyrelsen skriver också om stora skillnader i den enskildes inflytande. I mer än var sjätte kommun får den som har ledsagning via Socialtjänstlagen inte själv välja ledsagare. Det finns också stora skillnader i personalens kompetens. Patienter drabbade På grund av försenade tider för återbesök har flera patienter vid ögonkliniken på Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand drabbats av synnedsättningar. Nya skärpta rutiner kommer, enligt chefsläkare Per Skåde, att vidtas för att förhindra risken för att detta upprepas. Händelsen är anmäld av chefsläkaren enlig lagen Lex Maria till Socialstyrelsen. 9

10 Inför ordförandevalet En ordförande ska vara lyhörd, ha kunskap och vara stark ledare En ordförande för SRF ska framför allt vara lyhörd, ha mycket kunskap om SRF och vara en tydlig ledare som vågar fatta obekväma beslut. Det är tre viktiga egenskaper som en ordförande bör ha. Det visar Perspektivs enkät till SRF:are i föreningar, distrikt och nätverk. Text: Ragnvi Svärd I enkäten fick SRF:arna svara på frågan om vilka tre egenskaper de anser viktiga för en SRF-ordförande. Det är på SRF-kongressen i oktober som ombuden ska välja en ny ordförande för organisationen. Nuvarande ordförande Tiina Nummi Södergren har suttit i två mandatperioder, och måste enligt stadgarna avgå. Det verkar inte vara svårt att hitta hugade kandidater till posten som ordförande. SRF:s valberedning kan presentera fem nominerade personer som intervjuas längre fram i detta nummer. När det gäller själva enkäten om de viktigaste egenskaperna hos en ordförande, fick vi in totalt 26 svar, från enskilda medlemmar och i tre svar, lokala SRF-styrelser. Vem som helst av SRF:arna erbjöds att svara. Andra egenskaper som anges som viktiga i svaren är till exempel att en ledare för SRF också ska ha social kompetens, det vill säga ska kunna prata med olika människor, samt kunna delegera arbetsuppgifter till andra i organisationen. Ytterligare önskemål på ledaren är att han/hon ska vara engagerad, drivande och se representativ ut (2 svar). Men det var alltså egenskapen lyhördhet som angavs av de flesta, den fanns i 16 svar. Därefter kom önskemålet om att en ordförande ska ha ett brett kunnande, framför allt om SRF. 10 svar angav detta. Att vara en tydlig ledare och uppvisa ett starkt ledarskap ansågs i nio svar. Ett visst förbehåll i våra slutsatser: En del av svaren kan också ingå under rubriken ledarskap som till exempel ansvarsfull, drivande och trovärdig. Här presenteras en del av svaren, som också är redigerade. Frågan var alltså: vilka tre egenskaper anser du vara viktiga för en SRFordförande: Eric Malmgren, ordförande, SRF Trollhättan: 1. Ledarskap. En av ordförandens viktigaste uppgifter är att leda och fördela arbetet. 2. Lyhördhet. En bra ordförande ska kunna lyssna på och ta till sig åsikter, frågor och förslag från distrikt och lokalföreningar. 3. Pondus och social kompetens. En ordförande har ofta rollen som ansiktet utåt, internt och externt. Kicki Lundmark, SRF Umeå: Ha förmåga att göra politik av sin förtrogenhetskunskap (att leva med en synskada) - för att veta var skon klämmer måste man gå i den själv. Vara lyhörd och beslutskompetent. Ulla Engström, SRF Helsingborg: Kunna delegera, vara lyhörd och trovärdig. SRF Bergslagen, SRF Karlskoga-Degerfors, SRF Sydnärke och SRF Örebro Kommun: Engagerad, drivande och social. 10

11 Arne Engström, SRF Älvsborg: Rörligt intellekt, erfarenhet från SRF samt gott vett och kunnande i ekonomiska frågor. Hjördis Lindström, ordförande, SRF Boden: God samarbetsförmåga. Brett kunnande om att bedriva samhällsarbete och påverkansförmåga. Ansvarsfull, inte konflikträdd Ulrika Wågerud, ordförande, SRF Oskarshamn: God kunskap om föreningen. Lyhördhet och empati. Förmåga att inspirera och coacha. Anita Rönnbäck, ordförande, SRF Piteå: Bra på att prata tydligt, kunnig i våra frågor, fatta beslut, bra och dåliga. Viktigt är också att han/hon ser respektabel ut när hon/han representerar organisationen, det yttre spelar en stor roll i förtroendet. Erling Gårdsknappen, SRF Hudiksvall/ Nordanstig: En ordförande ska vara lyhörd, ha förmåga att kunna delegera, vara generös och öppen. Göte Gustavsson, SRF Älvsborg: Kunnig, ärlig och osjälvisk/ogirig! Monica Granberg, SRF Skåne: En bra ordförande ska vara lyhörd, balanserad och ha en förmåga att anpassa sig efter vad situationen kräver. Den rätte, önskar jag all lycka! En så god ordförande som Tiina har varit, är ingen lätt uppgift att efterträda. Thomas Krantz, SRF Göteborg: En eldsjäl som brinner för vår sak med mycket goda ledaregenskaper. Mycket väl insatt i synskaderörelsens arbete nationellt, lokalt och globalt. Mycket god omvärldskunskap. Bör dessutom kunna kommunicera på engelska eller åtminstone svengelska:-). Tiina Nummi-Södergren (bilden) avgår som ordförande för SRF vid kongressen i höst. Perspektiv har inför valet av ny ordförande frågat SRF:are runt om i landet vilka egenskaper som är viktiga för en ordförande. SRF-annons Sök bidrag ur Stiftelsen Synskadade som är i behov av ekonomiskt stöd på grund av låga inkomster kan söka bidrag eller stipendium från Synskadades Stiftelse. Bidraget kan omfatta en rad olika insatser och åtgärder som utifrån Stiftelsens ändamål syftar till att förbättra situationen för behövande synskadade, till exempel vård och behandling såsom tandvård, stöd till fritidsaktiviteter, rekreation med mera. Normalt beviljas dock inte bidrag för insatser som samhället ansvarar för. Krav för att erhålla bidrag är att din taxerade årsinkomst inte överstiger kronor per år och när det gäller Almåsa kronor. Kopia på slutskattsedel ska alltid bifogas till ansökan. Ansökningsblankett och information kan rekvireras från Synskadades Riksförbund, Pia Lundborg, telefon , e-post pia.lundborg@srf.nu Blanketten kan också laddas ner från 11

12 Inför ordförandevalet De vill leda SRF Fem personer säger hittills ja till att bli ordförande för SRF. De fem som hoppas bli valda på SRF-kongressen i oktober är Ulrika Norelius, Farsta, Håkan Thomsson, Tierp, Erik Staaf och Finn Hellman, Stockholm samt Joachim Kåhlman, Farsta. På följande sidor får du veta mer om aspiranternas bakgrund och vad de anser om några viktiga frågor. Fakta om personerna presenteras i bildtexterna. Den första frågan de svarar på, är varför de vill bli ordförande för SRF. Text: Sune Olsson och Ragnvi Svärd >>> SRF-annons Sök stipendium ur fonder Makarna Myrdals stipendiefond: Om du tänker påbörja eftergymnasiala studier höstterminen 2011 och inte har fyllt 30 år, kan du söka stipendium ur Makarna Myrdals stipendiefond. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan, se nedan Retslers fond: Fondens ändamål är att i form av stipendier lämna bidrag till enskilda blinda vid utbildning till intellektuellt arbete samt till utbildningsinsatser som syftar till att skola nya synskadade i organisationspolitiskt arbete. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan, se nedan Hults minnesfond: Fondens ändamål är att lämna stipendier till synskadade för hjälp vid studier och rekreation. Stipendium lämnas för högst ett läsår per ansökningstillfälle. Fonden utlyses en gång per år. Ansökan: Ansökningsblanketter och ytterligare information för Myrdals, Retslers och Hults fonder kan rekvireras senast den 30 juni, från Pia Lundborg på SRF:s kansli, tel , e-post pia.lundborg@srf.nu eller laddas ner från vår hemsida: Din ansökan ska ha inkommit senast den 31 juli 2011 under adress SRF, Pia Lundborg, Enskede. Beslut fattas i augusti/september Sök bidrag för rekreation Sök ekonomiskt bidrag från Stiftelsen Almåsa och Synskadades Stiftelse för rekreation under sommaren. Synskadade som är i behov av ekonomiskt bidrag på grund av låg inkomst kan söka bidrag både från Stiftelsen Almåsa och Synskadades Stiftelse. Almåsa är beläget vid Hårsfjärden i vacker skärgårdsnatur en halvtimmes resa från Stockholm. Här erbjuds en avkopplande vistelse med hög servicegrad, god mat, inomhuspool med mera. Priset för helpension per dygn i enkelrum är 895 kronor och del i dubbelrum 695 kronor, med tillägg på 200 kronor per person på midsommarafton. Bidrag till en större del av dygnspriset kan beviljas från de båda stiftelserna. Sommaren 2011 är rekreationen mellan 22 juni - 5 augusti. Ansökningarna ska vara oss tillhanda i god tid före planerad vistelse. Ansökningsblankett och information från Stiftelsen Almåsa rekvireras från Iris Förvaltning AB, Ann-Cathrine Nilsson, tel , e-post acni@iris.se När det gäller Synskadades Stiftelse: Synskadades Riksförbund, Pia Lundborg, tel , e-post pia.lundborg@srf.nu Båda blanketterna kan laddas ner från Bokning på Almåsa, tel

13 Påverka är den enda vägen till förändring Ulrika Norelius: Jag är en lagledartyp. Annars skulle jag inte ställt upp som ordförandekandidat. Jag är dessutom bra på att ta olika roller i olika sammanhang. Förbundet har genomgått neddragningar, med sjunkande medlemsantal under ett tjugutal år och minskade statliga bidrag. Men utan SRF skulle det bli betydligt värre för oss synskadade, då skulle det inte finnas någon samlad kraft som tar tillvara våra intressen. Vi har ett mycket bra renommé, och det måste vi förvalta och utveckla. Vilken SRF-fråga är viktigast för dig? Påverkansarbete. Vi måste påverka, påverka och påverka igen. Det är den enda vägen till förändring. Medlemsantalet minskar. Hur vill du ändra på det? Om folk ser att vi som organisation gör nytta vill de vara med i förbundet, det är jag övertygad om. Vi är bra på intressepolitiskt arbete men vi är dåliga på att förmedla detta. Jag skulle vilja att vi systematiserar och koncentrerar förbundets påverkansarbete, fortsätter Ulrika. Jag hoppas även att kongressen i höst endast väljer ett centralt mål att arbeta med under kongressperioden. Namn: Ulrika Norelius Ålder: 37 år Bor: Farsta, söder om Stockholm Familj: Sambo, 3-årig dotter och ledarhunden Balder Synstatus: Blind Sysselsättning: Ombudsman i SRF Stockholms och Gotlands län, artist på Svartkrogen på konferensanläggningen Almåsa SRF-uppdrag: Ledamot i SRF:s styrelse sedan 2004 Bakgrund: Har varit ordförande i Unga Synskadade Nämn ytterligare en viktig fråga! Många i SRF-personalen är nära pensionsåldern. Vi måste lägga ned mycket krut för att inte tappa deras kompetens och erfarenhet då de går i pension och se till att rekrytera rätt person på rätt plats i framtiden. I år har de statliga anslagen till SRF drastiskt minskats. Vad tror du om förbundets ekonomi de kommande åren? Det är viktigt att inte lägga alla ägg i samma korg. Vi måste arbeta på flera fronter; Synskadades stiftelse, försöka höja de statliga anslagen och verksamhet som Lyckopenningen eller Ledarhundskalendern. Jag är i grunden skeptisk till insamlingsverksamhet, fortsätter Ulrika. Kalendern är ett utmärkt sätt att sprida information om SRF. Men den får aldrig bli tycka-synd-ompropaganda. Om SRF skulle få en bättre ekonomi, till vad tycker du vi skulle använda pengarna? Jag skulle vilja satsa på fler nummer av Perspektiv, mer information till medlemmar, och informationskampanjer om synskadade. Jag vill också utveckla nya sätt att sprida information via exempelvis sociala medier och webbradio samt hur samhället kan förbättras för synskadade. 13

14 Inför ordförandevalet Mer intressepolitik och färre diskussioner om ekonomin. Namn: Håkan Thomsson Ålder: 47 år Synstatus: Barndomsblind Bostadsort: Tierp Familj: hustru Gunilla, och två barn, 14 och 18 år. Sysselsättning: Journalist och egenföretagare tillsammans med makan i företaget Kunskapsbyrån GH AB, gruppledare för Miljöpartiet i Tierps kommun, ledamot i kommunfullmäktige och kommunstyrelsen SRF-uppdrag: styrelseledamot i SRF och i styrelsen för Uppsala län Intressen: Spela schack, läsa böcker Senast lästa bok: Den motvillige monarken av Thomas Sjöberg Håkan Thomsson: Mitt starka engagemang för synskadades sak och min breda erfarenhet av att verka i synskaderörelsen gör att jag tror mig vara rätt person att leda SRF. Jag är handlingskraftig, har goda kunskaper om ekonomi, och värnar alltid medlemsinflytande och demokrati. Vilka frågor är viktiga att driva? Jag vill att SRF ska jobba mer med intressepolitiken och inte fastna i diskussionerna om den försämrade ekonomin. Viktiga områden är rehabilitering, synskadades arbetsmarknad och skolområdet. Andra viktiga områden är synskadades orientering, resande och ledsagning på tåg. Detta har jag arbetat med som styrelseledamot i SRF. Nu finns det ledsagning för tågresandet, men den fungerar ännu inte helt, där finns det fortfarande mycket kvar att göra. Du har jobbat inom SRF, och har haft uppdrag, på olika nivåer. Vad har den erfarenheten inneburit? Ja, jag har bland annat jobbat på Perspektiv. Och jag har haft olika uppdrag inom SRF bland annat styrelseordförande för Uppsaladistriktet. Jag har också varit vd för Iris Inter- Media. Det har gett mig en bred erfarenhet av olika jobb. Jag har vidare arbetat på olika SRFdistrikt i landet bland annat varit arbetsledare i Dalarna, Gävleborg och Göteborg. Det gör att jag har förståelse för olika arbetssätt inom organisationen. Antalet medlemmar minskar, har du någon idé om hur man kan öka antalet medlemmar? Vi är nu cirka synskadade medlemmar i SRF. Medlemsantalet har minskat, men vi är ändå en stark organisation. Det är inte bara antalet medlemmar som avgör hur stark en organisation är. Man kan jobba på nytt sätt, till exempel i Uppsala län finns ingen förening i Älvkarleby. Där är det en arbetsgrupp som arbetar med verksamheten. Men antalet medlemmar är ändå en bas för ekonomin. Blir den sämre då kan organisationen försvagas, eller hur? Jämfört med andra handikapporganisationer har vi pengar. Ekonomin är inget stort problem. SRF har ungefär miljoner i omsättning, det är mycket pengar. Vi har också en stark ekonomisk kraft i Synskadades Stiftelse. Vi får se möjligheterna i den sämre ekonomin, vi får arbeta mer på förtroendemannanivå. Sedan får vi ser hur vi kan använda de resurser som finns på bästa sätt. 14

15 Min erfarenhet kan användas för att hitta nya lösningar Erik Staaf: Tiderna förändras, det ställs nya krav på organisationen och där måste vi vara med och förändra. Men det är också viktigt att veta hur det är att leva som synskadad och hur man löst våra problem tidigare. Där har jag en bra erfarenhet att falla tillbaks på. Jag vet vad SRF har provat tidigare och kan använda mina erfarenheter som ordförande för att hitta nya lösningar! Är du en lagledare eller känner du dig mer som en lagspelare? Jag tror att ett aktivt ordförandeskap kräver både och. Vi har begränsade resurser inom SRF. Vi kan inte arbeta med allt utan vi måste prioritera hårdare inom vårt arbete utifrån våra grundläggande värderingar. Vilka är de? Att vi ska vara en social organisation och att vi ska tillvarata synskadades intressen. Medlemsantalet har minskat under en lång rad år. Hur vill du ändra det? På 1990-talet kände hälften av befolkningen till SRF men i dag är siffran betydligt lägre. Namn: Erik Staaf Ålder: 52 år Bostadsort: Stockholm Familj: Är gift och har två söner som båda utbildar sig till balettdansare i Holland. Synförmåga: Ingen numera, tidigare synsvag sedan barndomen Anställning: Har tidigare varit ombudsman både på SRF Stockholms stad och på SRF Stockholms län. Arbetar sedan 1997 med internationella frågor på SRF:s rikskansli Föreningsuppdrag: Har bland annat varit ordförande i SRF Stockholms stad Så vi måste arbeta hårdare på att göra SRF känt och vi måste bli mer attraktiva för gruppen potentiella medlemmar. En klar majoritet av dem som blir synskadade är äldre, och vi måste ha ett bra samarbete med syncentralerna för att nå dem. Sedan har vi kalendern! Rätt använd är den ett utmärkt sätt att föra ut vårt budskap. Bara det att den numer hänger på väggen i hundratusentals hem och att människor i den ser vår logga och lär sig känna igen den är en framgång. SRF gjorde en utredning för några år sedan som visade på att gravt synskadade personer över åttio år nästan aldrig kommer ut, fortsätter Erik Staaf. Det är ett jätteproblem. Man ska aldrig behöva få så sänkt livskvalitet att man bildlikt talat är bunden vid bostaden. Så SRF har mycket att arbeta med och jag vill leda det arbetet. Erik Staaf meddelar att han kandiderar endast till ordförandeposten om han i juni blir valberedningens förslag. I annat fall drar han tillbaks sin kandidatur. 15

16 Inför ordförandevalet Anställda och medlemmar behöver kompetenshöjning Finn Hellman: Jag har länge varit föreningsaktiv och har stor kunskap om Föreningssverige. Jag tycker om att arbeta i demokratiska föreningar och har många synpunkter på hur SRF skulle kunna utvecklas. En är att kompetenshöja anställda och medlemmar. Genom att bli medlem i SRF ska man veta hur man kan påverka och förbättra sin situation. Till exempel ska inte SRF-representanter i kommunernas handikappråd ställa lägre krav på tillgänglighet än tillgänglighetskonsulter. När det gäller anställdas kompetens har jag till exempel sett en del pressmeddelanden från SRF på senare år som är skrattretande i sin tafflighet. Och en del företrädare från SRF koketterar med sina dåliga kunskaper i engelska när de jobbar internationellt. Vilka är andra viktiga frågor att driva? Frågor om utbildning och arbetsmarknad. Vi måste utbilda oss mer för att kunna konkurrera med seende. Men om vi inte har samma möjligheter till utbildning stängs den dörren. Jag har upptäckt att den medicinska förturen inte längre existerar på alla högskolor. Det är ett steg tillbaka. När det gäller arbetsmarknaden uppnår vi aldrig integrering i samhället om vi inte får arbete. Sedan behövs en ideologisk upprustning i SRF. En bra förebild är Independent Living-rörelsen, en medborgarrättsrörelse av personer med funktionsnedsättning. Den framhåller bland annat att funktionshindrade måste ha möjlighet att välja. SRF agerar som om synskadade var stöpta i en form, man nöjer sig exempelvis med syntolkning ibland. Men som individ kan du inte välja vad som syntolkas, av vem och när. Ett annat exempel är tillgängliga tidningar. Vi måste få läsa vilka tidningar vi vill och hela tidningen, och inte en tidning som är klipp ur andra tidningar. Namn: Finn Hellman Ålder: 35 år Bostadsort: Stockholm Familj: Ensamstående med ledarhund Synstatus: Blind Sysselsättning: Frilansjournalist. Leder ett projekt om likabehandling i radio och teve SRF-uppdrag: Har tidigare varit bland annat styrelseledamot i SRF Stockholms och Gotlands län, kongressombud, sakkunnig i arbetsgrupp i SRF. Har varit aktiv i Unga Synskadade Övriga engagemang: Styrelseledamot i Funktionshindrade hbt-personer (homo-, bi- och transpersoner), Sveriges Ledarhundsförare och i Vänsterpartiet Vitabergen Intressen: Judo, film och körsång. Hur ser du på SRF:s sämre ekonomi och vikande medlemsantal? Vi ska ha många medlemmar. Problemet i dag är att man inte frågar folk varför de inte är med eller varför de går ur organisationen. Du själv valde ju att gå ur SRF, och nu har du blivit medlem igen! Ja, och ingen frågade mig varför jag gick ur. Jag var besviken på hur SRF hanterade ledarhundsfrågorna och punktskriften. Men jag valde att komma tillbaka eftersom det inte fungerade att gå ur som protest. Det verkade lättare att förändra inifrån. När det gäller ekonomin, kan man förbättra den genom att vi blir fler medlemmar och får därmed in fler avgifter. Men det är inte organisationens ekonomi som avgör en organisations styrka. Independent Living i Sverige till exempel, har vunnit politiska segrar med små ekonomiska tillgångar. 16

17 Jag kan förändra för att jag aldrig har varit engagerad i SRF Joachim Kåhlman: Jag är en lagledartyp. Jag är bra på att leda folk och få folk att jobba tillsammans. Jag är inte en sådan person som vill göra allting själv men jag vill vara med och leda och fördela arbetet. Jag har aldrig varit engagerad i SRF, jag är alltså inte färgad av organisationen. Det kanske är just därför jag kan skapa en förändring. Den viktigaste frågan för SRF tror jag är att vi syns mer i samhällsdebatten. Vi måste vara mer drivande och högljutt ställa våra krav då det gäller antidiskrimineringslagen och andra försämringar som berör synskadade. Vi måste även arbeta betydligt hårdare med ledarhundsfrågor, barn- och ungdomsfrågor och för att förbättra synskadade barns situation i skolan. Antalet medlemmar i SRF har sjunkit under en lång rad av år. Hur vill du bryta den trenden? Jag tror att SRF är inne på rätt väg nu när man försöker skapa förmåner för medlemmarna. Jag tror även att det kommer att locka till sig nya medlemmar om vi syns mer i media. I vintras lanserade SRF den så kallade Ledarhundskalendern, en kalender med söta hundvalpar på varje sida. Syftet var att sprida information om SRF:s arbete men även att få in pengar. Vad tycker du om det? Jag tycker att idén med kalendern är bra men en del personer trodde att pengarna gick till ledarhundsverksamheten vilket de inte gjorde. Ett annat år skulle kalendern kunna ha bilder på ledarhundar i arbete istället för bilder på valpar, det tycker jag vore bättre för Namn: Joachim Kåhlman. Ålder: 33 år Bostadsort: Stockholm Sysselsättning: Säljer hjälpmedel på företaget Icap AB Familj: Sambo, och i familjen ingår även två ledarhundar och två katter Uppdrag: Är ordförande i föreningen Sveriges Ledarhundsförare Synförmåga: Kan till nöds läsa storstil på papper men navigerar inte utomhus med synens hjälp kalendern är en bra väg att sprida vårt budskap. Till sist vill jag säga att SRF i många situationer är alldeles för fega. Förbundet tillvaratar helt enkelt inte medlemmarnas intressen. Som ordförande i Sveriges Ledarhundsförare märker jag detta gång på gång, avslutar Joachim Kåhlman. 17

18 Syntolkad dans En energisk upplevelse Musik hörs från högtalarna och ett lätt svischande ljud hörs från höger sida av den skarpt belysta scenen med det svarta golvet. Karin rullar in på scenen, hon vrider långsamt huvudet, böjer sig bakåt i en båge. Thomas dansar framåt, hans rörelser är aggressiva. Syntolkningen av dansföreställningen Perfect or Join my picnic har börjat. Platsen är Münchenbryggeriet, Stockholm, och syntolk är koreografen Christina Tingskog. Text och foto: Ragnvi Svärd Förväntan hos publiken dallrar i luften, kan man överhuvudtaget syntolka dans, undrar vi. Det är fredagen den 1 april. Föreställningen utlovas enligt programbladet vara en myllrande, humoristisk och flyktig föreställning om hur vi befinner oss i världen, med olika upplevelsehorisonter. Bland de sju dansarna har fyra en funktionsnedsättning: Karin Dellén dansar i rullstol, Caroline Hammar, är synskadad, Sigrid Kandal är kortväxt och Therese Persson har Downs Syndrom. Föreställningen är en specialföreställning där koreografen och dansarna vill få en uppfattning om hur syntolkning av dans ska göras. Därför har publiken och framförallt de två synskadade i publiken, ombetts att ge sina synpunkter efteråt. Innan föreställningen får de som vill gå en rundvandring på scenen. Jag lyfts upp, säger dansaren Sigrid Kandal som bärs av Markus Lönneborg och Zacharias Blad. Vidare presenterar sig de sju dansarna och beskriver hur de ser ut. Efter de första dansstegen på scenen tar dansarna överraskande över syntolkningen från koreografen. Jag faller ner på golvet, säger en. Jag faller också ner, säger nästa. Jag reser mig upp, säger den första. Jag är halvvägs upp, säger den tredje. På det sättet fortsätter dansen, eller snarare dansteatern. Varje arm eller ben som sträcks ut, böjs, berättas. Eller om någon håller fast någon som sprattlar. Jag sprattlar, bort! 18

19 Jag sprattlar, säger Ida Hellsten. I bakgrunden skymtar Caroline Hammar och Karin Dellén i rullstol. Åh, du har jättefint hår, säger Sigrid Kandal till Caroline Hammar. Jag håller henne runt midjan! Stanna, stanna, bryt ner honom åh, polis, polis. I en annan dansscen rör sig Caroline Hammar fram mot en stol på golvet. Jag sätter mig i stolen, säger Caroline. Nu sträcker jag ena benet rakt ut. Sigrid Kandal går fram till Caroline och drar lätt i hennes hår. Åh, du har jättefint långt hår, det är blont och du har blå ögon. Nu tar koreografen Christina över syntolkningen: Handen är som fastklistrad mot golvet. Nu lägger hon kinden mot golvet som om hon lyssnade på något. Gruppen var som en levande skulptur för mig. Det var verkligen bra, utbrister synskadade Maria Dostojevska entusiastiskt. Den andra synskadade personen i publiken, Micke Ståhl, säger till Perspektiv att föreställningen var en upplevelse. Syntolkningen var en del av föreställningen, bra timing och rytmiskt. Men man missar en del som synskadad. Det kan utvecklas mer. Kanske mer berättande om vad som hände på scenen. Tidvis var det lite för hög musik. Men jag kunde känna Syntolkningen var en del av föreställningen, men kan utvecklas mer, säger Micke Ståhl. energin i rörelserna, hörde stegen och kände hur golvet rörde sig. I sista scenen får publiken flytta ut på golvet och sätta sig i stolar, där blir de uppbjudna till dans av dansarna. Den lilla publiken applåderar entusiastiskt efter föreställningen. Och visst, de utlovade upplevelserna stämmer med skribentens uppfattning. Detta var en myllrande föreställning utifrån olika synvinklar. Och en föreställning full av energi. >>> 19

20 Syntolkad dans Risk att man krockar Caroline Hammar strålar av glädje efter att ha dansat sin första syntolkade dansföreställning. Det känns jätteroligt, vi fick bra respons, säger hon och berättar att gruppen hjälper varandra extra i föreställningen. Vi hjälper Karin i hennes rullstol, vi är flera med olika funktionsnedsättningar. Jag som är synskadad får hjälp med det som behövs. Men visst, det finns risk att man krockar men så är det alltid, tillägger Caroline och skrattar till. Text och foto: Ragnvi Svärd I föreställningen Perfect och Join my picnic står dansarna för en stor del av syntolkningen, dansen blir en sorts dansteater som utstrålar mycket energi. Man hör också tydligt flåsanden från dansarna när de pratar medan de utför en del krävande rörelser. Och visst kan det vara jobbigt att både dansa och prata, medger Caroline. Det är det som är bra, det är jobbigt att dansa, man flåsar medan man håller på. Det är en betydelse i det. Den som tittar ser att vi är andfådda och att vi flåsar, och det är bra att synskadade får höra samma sak som seende ser. Caroline är 22 år och bor växelvis i Stockholm, Växjö och Örebro. Hon tror att hon är Sveriges enda synskadade professionella dansare. Utomlands kan det finnas. Men personligen känner jag ingen annan. Caroline har dansat i nästan hela sitt liv, och det har medfört att hon har fått bra träning i kropps- och rumsuppfattning. I Örebro där hon växte upp, tränade hon truppgymnastik och dansade från sexårsåldern. Det var min mamma som startade gymnastikgruppen, hon var då idrottslärare. När Caroline var nio år upptäckte hennes ögonläkare att hon såg så dåligt att det inte gick att korrigera med glas. Efter något år fick jag diagnosen tappdystrofi. Jag ser inget rakt fram utan måste använda periferin. Hon fortsatte att träna gymnastik och dansa. När hon var 16 år sökte hon in på Kungliga Svenska Balettskolan i Stockholm. Hon gick klassen för modern dans där i tre år. Det som var svårt var teorin, lärarna har aldrig stött på synskadade elever förr, och jag kunde ju inte läsa i böcker. Men på scenen och dansträningen var det inga problem. Numera frilansar hon som dansare i olika uppsättningar inom modern dans. I den dansen gör man mycket tillsammans, och då kommer man långt med rumsuppfattning och att se i periferin. Men visst finns det problem med att vara dansare och bara se tio procent vid föreställningarna. Så fort de sätter på strålkastarna, blir jag bländad och mer begränsad. Svårt är också att se var tar scenen slut, var är fram och var är bak. 20

21 Jag jobbar hårdare än andra dansare, jag får planera, vara väl förberedd och använda små knep, säger synskadade dansaren Caroline Hammar. På bilden gör hon en dansscen i den syntolkade föreställningen Perfect or Join my picnic. Men man lär sig, man vet vad man ska göra. Jag är professionell dansare, jag kan det jag gör, bara jag vet storleken på scenen. Sedan får jag lite hjälp när jag ska gå in på scenen. Man står och väntar på sin tur, och då måste man veta vad som händer på scenen, när det är dags. Tycker du att du får jobba mer än fullt seende dansare? Ja. Jag måste också vara extra säker på musikens olika betoningar för att göra en rörelse. Jag får planera, vara väl förberedd, använda små knep. I den här föreställningen finns en improvisation där jag ska följa en anan dansare. Jag följer de stora kroppsrörelserna, och de impulser som hon gör när kroppen exempelvis faller framåt. Jag står ganska nära och ser, jag känner och vet hur den andra dansaren rör sig. Det är samma på danslektioner, istället för att titta på dansläraren tittar jag ibland på den som står framför mig. Men Caroline ber också om hjälp, och berättar att hon ser mycket dåligt. Jag får hjälp av mina kollegor och koreografen. De har förståelse för att jag behöver göra saker på ett visst sätt. Caroline tränar just nu för ytterligare en föreställning, som handlar om att vara synskadad. Den heter Blindheten av koreografen Paloma Madrid. Premiär blir i Stockholm i slutet av detta år. 21

22 Ledarhundens dag Ledarhundar fick folk att Ledarhundar med sina förare i montern på Ledarhundens dag på Stockholms central den 27 april. Mitt i Stockholms central den 27 april stod en monter som fick många förbipasserande att stanna till. Det var ledarhundar som drog till sig uppmärksamheten, och kanske också den klart lysande SRF-blå färgen på skärmar och matta. Text och foto: Ragnvi Svärd och Åsa Nilsson Det var Ledarhundens dag som firades den 27 april på Stockholms centralstation. I montern fanns också representanter från SRF och Sveriges Ledarhundsförare, SLHF, på plasts för att svara på frågor från nyfikna förbipasserande. Från montern syntes texten Synskadades Riksförbund på skärmar över hela byggnaden. Diverse aktivteter erbjöds åskådarna, bland annat en uppvisning där ledarhund med förare visade hur man går en hinderbana för ledarhundar. Bengt Troberg, SRF, satt vid ett bord och informerade om punktskriften bland annat för barn. Jag skrev deras namn på punktskrift, och de blev jätteglada, berättar han. Sedan kom några vuxna och frågade om hur man blir medlem. Ett par av dem tog medlemsansökningar. 22

23 stanna till Ulrika Norelius och Balder går hinderbanan. Ett gosedjur i form av en ledarhund vilar. Klorna klipps av en van hand. Bengt Troberg svarar på frågor om punktskriften. 23

24 Perspektiv gratulerar En 75-åring som undviker prat om gamla tider Vid intervjun inför 75-årsdagen den tredje juni slår Bengt Lindqvist direkt fast att han inte vill prata om tiden som den förste reseläraren för barn med synskada eller att han varit SRF-ordförande. Han vill heller inte prata om att han var landets förste blinde riksdagsman eller senare statsråd i Palme-regeringen. Text: Sune Olsson Foto: Ragnvi Svärd Bengt Lindqvist viftar också bort frågor om sin tid som FN-rapportör i handikappfrågor under åtta år. Det är förfluten tid och överspelat, säger han. Istället frågar jag vad han gör nu för tiden. Det finaste med att vara pensionär är att man rår sin tid, svarar han. Man går upp då man vill och lägger sig då man vill! Det jag gillar bäst är att strosa runt på tomten, kratta lite, klyva ved till kaminen eller fixa en hängränna. Däremellan sitter jag mycket vid datorn. Hustrun Gun säger att jag tillbringar alltför många timmar framför datorn. Vad gör du då du sitter vid datorn? Jag är en av två projektledare som utvecklar metoder för att internationellt övervaka funktionshindrades mänskliga rättigheter. Syftet är att lättare kunna avslöja kränkningar. Arbetet sker i huvudsak vid datorn. Det bästa med att vara pensionär är att man rår sin tid, säger Bengt Lindqvist, som fyller 75 år. Betyder det att du är en hejare på att hantera datorer? Eftersom jag inte ser någonting är jag helt beroende av punktskrift och talanpassning. Jag har nog gjort alla misstag man kan göra så att datorn låser sig och några till. Jag är även mycket aktiv i Handikapphistoriska föreningen. Just nu arbetar vi med att integrera handikappdimensionen i museernas verksamhet. Det är rysligt spännande. Och så ska vi ordna en filmfestival i höst, den ska heta föreställningar om funktionshinder. Då du inte skrotar i trädgården, sitter vid datorn eller träffar barn och barnbarn vad gör du då? Då läser jag. Jag läser mycket deckare. Den senaste heter Ur havet stiger vågorna och är skriven av Annika Sjögren. Och innan dess läste jag Boken om Palme. Jag ville läsa den boken för jag var ju som du vet med på den tiden. Men visst ja, det var ju jag själv som inte ville tala om den tiden! Då detta nummer av SRF Perspektiv publiceras planerar Bengt Lindqvist att med hustrun Gun fira 75-årsdagen på Cypern. Perspektiv önskar än en gång stort grattis! 24