PM Dagvatten- utredning Björnö etapp 2 och 3. Slutversion 15U28384

Transkript

1 15U28384 PM Dagvatten- utredning Björnö etapp 2 och 3 Slutversion

2 Uppdrag nr. 15U28384 Sida 1 (29) DAGVATTENUTREDNING BJÖRNÖ Uppdragsnamn Björnö Norrtälje kommun Björnö Norrtälje Dagvattenutredning Uppdragsgivare Villamarken Exploatering i Stockholm AB Torbjörn Nilsson Vår handläggare Anna Blomlöf Malin Mellhorn Knut Jönsson Byggadministration AB Tom Ågstrand Sollentunavägen Sollentuna Datum PM Dagvatten- utredning Björnö etapp 2 och 3 Innehållsförteckning PM Dagvatten- utredning Björnö etapp 2 och Sammanfattning... 3 Uppdragsbeskrivning... 4 Förutsättningar Allmänt Underlag... 4 Områdesbeskrivning Läge och avgränsningar Befintliga förhållanden och markanvändning Geoteknik och geohydrologi Befintliga ledningar Recipienten och dess status... 6 Planerad bebyggelse Avrinningsområden Ytor... 8 Bjerking AB Box Postnr Ort Telefon Fax Org.nr F-skattebevis

3 Sida 2 (29) Beräkningar Beräkningsförutsättningar och antaganden flöden Beräkningsförutsättning och antaganden föroreningar och dimensionering av dammar Beräkningar område A Flöden efter exploatering område A Föroreningar före och efter exploatering område A Beräkningar område B Flöden efter exploatering område B Föroreningar före och efter exploatering område B Beräkningar område C Flöden efter exploatering område C Föroreningar före och efter exploatering område C Beräkningar område D Beräkningar område E Framtida dagvattenhantering med reningssteg Reningseffekt Förslag till åtgärder i område A inkl dimensionsberäkningar Reningseffekt område A Förslag till åtgärder i område B inkl dimensionsberäkningar Reningseffekt i område B Förslag till åtgärder i område C Reningseffekt i område C Sammanställning av reningseffekt för Björnö Etapp 2 och Lågpunkter och översvämningsrisk Översvämningsrisk från Norrtäljeviken Översvämningsrisk från nederbörd Förslag till planbestämmelse Skötsel av föreslagna anläggningar Fortsatta undersökningar Bilaga 1: Dagvattenplan i skala 1:2500 Bilaga 2: Detalj dagvattendammar Bilaga 3: Översvämningsanalys

4 Sida 3 (29) Sammanfattning Sydost om Norrtälje tätort och söder om Norrtäljeviken planeras ett nytt bostadsområde, Björnö etapp 2 och 3. Det planeras för 570 nya bostäder. Området i Björnö delas in i fem avrinningsområden (omr A-E) på totalt 118 ha. Dagvatten från område A leds till en mindre dagvattendamm väster om den planerade skolan och vidare till befintligt dikessystem tillhörande torrläggningsföretaget Björnö Harka. Dagvatten från område B leds till en större dagvattendamm öster om planerad bebyggelse. Utloppet från den större dammen leds vidare i ett nytt meandrande dike och vidare ut till Norrtäljeviken. Dagvatten från område C ansluts till det meandrande diket. Dagvatten från område D leds i diken ut till Norrtäljeviken och från område E släpps dagvatten ut mot naturområdet som sluttar ner mot Norrtäljeviken. Miljökvalitetsnormen för Norrtäljeviken anger otillfredsställande ekologisk status (bl a övergödning) med kvalitetskrav att god ekologisk status ska uppnås till Enligt arbetsmaterialet från föreslås en förlängd tidsfrist till Kemisk ytvattenstatus är god (exklusive kvicksilver) med kvalitetskrav att behålla god kemisk ytvattenstatus. Enligt arbetsmaterialet från har ämnena Tributyltenn och bromerade difenyletrar (PBDE) upptäckts med halter som påverkar negativt och medför att god kemisk ytvattenstatus ej uppnås. Vattenförekomsten får en ny tidsfrist till år 2027 för att uppnå god kemisk ytvattenstatus avseende Tribultyltenn föreningar. De nuvarande halterna av PDBDE får inte öka. Utgångspunkten i denna dagvattenutredning är att mängden föroreningar och flöden ut från området inte ska öka efter exploateringen. Dimensionerande flöden har beräknats före och efter exploatering med en återkomsttid på 10 år. I beräkningarna har en klimatfaktor på 1,2 använts. Flödet från område A, B och C ökar från 271 l/s till 6105 l/s utan fördröjnings- och reningsåtgärder. Efter renings- och fördröjningsåtgärder blir utflödet från respektive område 95 l/s (omr A), 89 l/s (omr B) och 1579 l/s (omr C) vid dimensionerande 10-årsregn, dvs lika som innan exploatering. Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac. För beräkning av mängder har nederbörd 636 mm/år använts. Samtliga föroreningshalter hamnar under riktvärdena. Efter föreslagna reningsåtgärder hamnar även mängderna på motsvarande nivåer som före exploatering. Dagvatten från gator och parkeringar är det mest förorenade vattnet och i utredningen förslås att det renas i makadammagasin som anläggs under gator som ligger någorlunda plant samt under parkeringar. I botten av magasinen placeras dräneringsledningar som transporterar överskottsvatten ner till dammarna (3 st). Där det är möjligt sker även infiltration. För att uppnå tillräcklig fördröjning föreslås att dagvatten från fastigheter, gator och parkeringar fördröjs med 25 % av flödet i område A - C. Dammarna anläggs med flacka slänter. Dammarna behöver utformas med ett minsta djup på 1,5 meter från permanenta vattenytan. Översvämningssimuleringar har utförts vid ett 20-års respektive 100-årsregn och har genomförts med de befintliga nivåerna före exploatering. I bild 13 redovisas utbredningen av dämningen. Dämningsnivåerna redovisas för respektive regn och lägsta nivå på hus föreslås läggas ca 1 meter ovan högsta dämningsnivå. Utredningen avslutas med textförslag till planbestämmelser och skötselanvisningar av föreslagna anläggningar och förslag till fortsatta undersökningar.

5 Sida 4 (29) Uppdragsbeskrivning På uppdrag av Knut Jönsson Byggadministration har Bjerking i uppdrag att ta fram en Dagvattenutredning för Björnö etapp 2 och etapp 3. Förutsättningar Utgångspunkten i denna dagvattenutredning är att föreslå en dagvattenhantering inom Björnö etapp 2 & 3 som inte försvårar att miljökvalitetsnormerna för Norrtäljeviken uppnås. 1.1 Allmänt Följande förutsättningar har legat till grund för utredningen: - Studerat område är ca 118 ha stort - Området har delats in i fem delområden utifrån naturliga höjdryggar inom området samt den nya planerade bebyggelsen i Illustrationsplanen för Björnö Etapp 2 och 3. - För att inte påverka flödet i dikena nedströms skall det planlagda området efter exploatering inte släppa ut mer dagvatten än vad det i dag gör. - Samtliga höjder redovisas i höjdsystem RH00 (1900). 1.2 Underlag I utredningen har följande underlag använts: Ramavtal gällande exploatering av Björnö, daterat Grundkarta och 3D-höjdkurvor i dwg Illustrationsplan, Arkitekter Engstrand och Speek AB, utkast Svenskt Vattens Publikation P104 Nederbördsdata vid dimensionering och analys av avloppssystem (2011) Svenskt Vattens utkast till Publikation P110 Dimensionering av allmänna avloppsledningar Svenskt Vattens Publikation P105 Hållbar dag- och dränvattenhantering råd vid planering och utförande (2011) VISS Vatteninformationssystem Sverige Utrednings PM Geoteknik koncept, , Structor Förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009

6 Sida 5 (29) Områdesbeskrivning 2.1 Läge och avgränsningar Området är lokaliserat sydost om Norrtälje tätort och är beläget söder om Norrtäljeviken, se Bild 1. Norrtäljeviken Björnö Etapp 2 o 3 Björnö Etapp 1 Björnövägen Bild 1 Översiktsbild hämtad från Eniro 2.2 Befintliga förhållanden och markanvändning Området där Björnö etapp 2 och 3 skall byggas består idag av skogsmarkskulle i norr vilken sluttar brant ner mot Norrtäljeviken. De södra- och östradelarna utgörs av utdikad åkermark. I söder gränsar området till den befintliga Björnövägen och i väster till Björnö Etapp 1 samt befintliga Björnö Gård. Området är kuperat och varierar mellan nivåerna +1 till Geoteknik och geohydrologi Området består till stor del av berg i dagen på kullarna och moränmark i skogsslänterna. Berg återfinns även i åkerholmar på de låglänta områdena på den urdikade åkermarken, se Bild 2. På platser där jordarten består av morän finns möjlighet till infiltration av dagvatten i marken. Områden med berg i dagen och områden med lera försvårar möjligheten till infiltration. Idag avvattnas området dels genom diken på åkermarken och dels genom direkt ytavrinning via den branta skogsslänten i norr ner mot Norrtäljeviken. Dikessystemet ägs av det befintliga markavvattningsföretaget Björnö-Harka torrläggningsföretag (1932). Björnö etapp 2 och 3 tar hand om dagvattnet som uppkommer inom planområdet. Dagvatten från Björnö:s första etapp hanteras inom sitt eget område.

7 Sida 6 (29) Björnö Etapp 2 o 3 Bild 2. Jordartskartan hämtad från SGU. 2.4 Befintliga ledningar Skanova har ett rikskabelstråk rakt genom området där Björnö Etapp 2 och 3 planeras. Denna ledning kommer i konflikt med planerad bebyggelse och behöver flyttas. Norrenergi har en kabel som löper in i det sydvästra hörnet till befintlig fastighet. 2.5 Recipienten och dess status Recipient för dagvattnet från Björnö etapp 2 och 3 är Kvisthamraviken och Norrtäljeviken. Nedan redovisas miljökvalitetsnormerna för Norrtäljeviken hämtat från länsstyrelsens vatteninformationssystem (VISS): Ekologisk status Status 2009: Otillfredsställande ekologisk status till följd av övergödningsproblematik. Kvalitetskrav till år 2021 är att uppnå god ekologisk status. Arbetsmaterial och förslag till Miljökvalitetsnorm för ekologisk status: - Status 2013: Måttlig ekologisk status med tidsfrist till 2027 att uppnå god ekologisk status. Kemisk ytvattenstatus kvicksilver: Avseende kvicksilver och kvicksilverförororeningar är statusen Uppnår ej god kemisk ytvattenstatus. Halterna av kvicksilver och kvicksilverförororeningar i vattenförekomsten bör inte öka till den 22 december 2015 i förhållande till statusklassificeringen Kemisk ytvattenstatus (exklusive kvicksilver): Status 2009: God kemisk ytvattenstatus Kvalitetskrav till 2015 är att behålla god kemisk ytvattenstatus. Arbetsmaterial och förslag till Miljökvalitetsnorm för kemisk status:

8 Sida 7 (29) - Status 2014: Uppnår ej god kemisk status med avseende på förekomsten av Tributyltenn 1 föreningar. De nuvarande halterna av kvicksilver (december 2015) får ej öka. Vattenförekomsten får en ny tidsfrist till år 2027 för att uppnå god kemisk ytvattenstatus avseende Tributyltenn föreningar. Åtgärder för att minska Tributyltenn föreningar måste vidtas så fort som möjligt. - Ett undantag i form av mindre strängt krav har satts för bromerade difenyletrar (PBDE) som överskrider gränsvärdet i fisk. Påverkan beror främst på långväga luftburna föroreningar och bedöms i dagsläget sakna tekniska förutsättningar att åtgärda det. De nuvarande halterna av PBDE (december 2015) får dock inte öka. Planerad bebyggelse Enligt ramavtal gällande exploatering av Björnö, daterat , planeras det för byggnation i tre etapper. Etapp 1: 330 lägenheter Etapp 2: 310 lägenheter Etapp 3: 260 lägenheter Etapp 1 är färdigprojekterad. Denna utredning omfattar etappen 2 och 3 dvs totalt 570 lägenheter. Hela Björnö-området planeras för totalt 900 lägenheter. Enligt illustrationsplanen kommer området mestadels bebyggas med småvillor och radhus. Längst österut (mot den planerade småbåtshamnen) kommer den tätaste exploateringen ske. Exploatering av området kommer att generera ett ökat dagvattenflöde och en ökad föroreningsmängd som måste tas om hand innan det släpps ut på befintligt och nytt dikessystem och sedan vidare ut till Norrtäljeviken. 3.1 Avrinningsområden Utifrån områdets höjdkurvor och den planerade höjdsättningen av nyexploateringen delades Björnö Etapp 2 och 3 in i fem delområden, A till E, se Bild 3. Där det i A, B, C och D sker en förändring av avrinningsbilden till följd av exploatering. Område E är en brant skogsslänt ner mot Norrtäljeviken där det inte planeras några ingrepp på markanvändningen. I Bild 3 visar blå rinnpilar åt vilket håll avrinningen från varje delområde skall gå i framtiden. A: Avrinning mot dagvattendammar och sedan vidare till anslutande dikessystem vilket ingår i Björnö-Harka torrläggningsföretag. B: Avrinning mot dagvattendamm och sedan via ett nytt meandrande dike mot Norrtäljeviken. C: Avrinning direkt mot nyanlagt meandrande diket. D: Båtuppställningsplatserna anläggs med grus och av det flöde som genereras leds en del via vägdiket och ansluter mot befintligt dike medan en del ansluter mot det nyanlagda meandrande diket mot Norrtäljeviken. E: Oförändrad avrinningsbild nedför den branta skogsslänten mot Norrtäljeviken. 1 Tributyltenn (TBT) används i skeppsbottenfärger för bekämpning av påväxt, inom skogs- och pappersindustrin som konserveringsmedel och som stabiliseringsmedel i mjukplast.

9 Sida 8 (29) D E R C A B Bild 3. Planerad exploatering indelat i delområden (A-E) utifrån höjdkurvor och framtida höjdsättning. Blå pilar visar åt vilket håll avrinning från varje område sker. 3.2 Ytor Totalt är planområdet för Björnö Etapp 2 och 3 ca 118 ha stort. Deltagande ytor och markanvändning inom respektive avrinningsområde före exploatering redovisas i Tabell 1. Tabell 1 visar även det flöde som uppstår vid ett 10 årsregn för respektive område. Tabell 1. Markanvändning, rinntider och flöde till utloppspunkt för dagvatten i området innan exploatering. Markanvändning och flöde FÖRE exploatering Omr. A Omr. B Omr. C Omr. D Omr. E Avr. Koeff. (ha) (ha) (ha) (ha) (ha) Flack skogs/åkermark 18,7 23,6 24,0 6,4-0,05 Brant skogsmark 9,4 12,7 11,1-11,9 0,1 Befintlig väg ,8 Totalt 28,1 36,3 35,1 6,4 11,9 Rinntid Flöde 10-årsregn (l/s)

10 Sida 9 (29) Beräkningar Dagvattenflöden beräknades med rationella metoden i enlighet med Svensk Vatten P104 med återkomsttid på 10 år. Föroreningsmängder och halter har beräknats utifrån schablonvärden i modellverktyget StormTac (v ). För beräkning av mängder har nederbörd 636 mm/år använts. Vid beräkning av dammarnas dimensionering har både area- och volymmetoden använts för att uppnå en så god reningseffekt som möjligt. Nedan beskrivs de båda dimensioneringsmetoderna. Areametoden: Vid bestämning av erforderlig permanent area på dammen används förhållandet mellan avrinningsområdets reducerade area och en konstant för reningseffekten (Ap=K*Ared). Där K=150 är standard och ett ökande värde förväntas ge en bättre reningseffekt. Volymmetoden: Volymsamband används som ett bra komplement till areametoden. Volymmetoden baseras på medelregndjupet, rda, områdets reducerade area, Ared, samt en konstant för reningseffekten, Ndap, (Vp= Ndap *10*Ared*rda). Där Ndap har standardvärde 2 och ökat värde ger en högre reningseffekt. 4.1 Beräkningsförutsättningar och antaganden flöden Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: - Planområdets storlek på ca 118 ha uppdelat på 5 (A-E) delavrinningsområden. - Klimatfaktor 1,2 används på flöden efter exploatering, ej på flöden före exploatering. - Beräkningar på flödet innan exploatering är baserat på avrinningsområdets rinntid från längst uppströms till utsläppspunkten. 60 minuter för område A respektive 90 minuter för område B & C, 10 minuter för område D och 15 minuter för område E. - Beräkningar är gjorda med ett regn som har en återkomsttid på 10 år och en varaktighet på 10 minuter för alla områden efter exploatering. - Antagen rinnhastighet är 1,5 m/s i ledning, 0,5 m/s i dike och 0,1 m/s i skogsmark. - Alla tabeller är beräknade i Excel. Alla decimaler redovisas inte i tabellerna varför manuell summering i tabellerna kan ge mindre avvikande värden. - Fastigheter i område A C ska reducera flödet ut från fastigheten med 25 % innan dagvattnet leds till damm/dike 4.2 Beräkningsförutsättning och antaganden föroreningar och dimensionering av dammar Inga gränsvärden för MKN i Norrtäljeviken anges i VISS. Istället jämförs föroreningshalter i dagvattnet med riktvärdet 1M vilket är riktvärdesförslag för dagvattenutsläpp framtaget av Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, år M står för direktutsläpp till recipient. Beräkningar har gjorts utifrån följande förutsättningar: - Medelregndjupet har satts till 7,3 mm (7-9 mm i Sverige, 7,3 mm i Stockholm). Vilket motsvarar ett flöde på 3,4 l/s,ha vid 6 timmars varaktighet (medelregntid). - Utflöde från dammarnas renande reglervolym (Vd1) är beräknat på en uppehållstid på 24h - Dammarnas utflöde från fördröjningsvolymen (Vd2) är lika med naturmarkens utflöde före exploatering vid 10-årsregn

11 Sida 10 (29) - I område A-D beräknas dagvatten från fastigheter fördröjas med 25 % på fastighetsmark och dagvatten från vägar fördröjas med 25 % inom gatumarken. Innan dagvattnet leds till områdets gemensamma dagvattenhantering (damm/dike). 4.3 Beräkningar område A Avrinningsområde A är 28,1 ha stort. Området har delats in efter markanvändning där de ingående områdena före och efter exploatering redovisas i Tabell 1 (ovan) och 2 (nedan) Flöden efter exploatering område A Dagvattenflöden efter exploatering med klimatfaktor 1,2 redovisas i Tabell 2. I Tabell 2 redovisas också beräknat inflöde till områdets dagvattenanläggning efter fördröjning. Tabell 2. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för område A efter exploatering. Område A, övre dammen Markanvändning och dagvattenflöden EFTER exploatering, 10-års regn Yta Avr. Koeff. A red Intensitet 10-års regn 10 min Q dim. inkl. klimatfaktor 1,2 Q dim. inkl. klim.fak. 1,2 inkl fördröjning* (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s) Småvilla m 2 5,7 0,3 1, Radhus/småvilla <700 m 2 3,3 0,35 1, Skola - 0, Väg/GC 1,2 0,8 0, Naturmark 13,8 0,05 0, Parkering 0,2 0,8 0, Damm - Totalt 24,2 4, Område A, nedre dammen Småvilla m 2 0, Radhus/småvilla <700 m 2 0, ,1 0, Skola 2,6 0,5 1, Väg/GC 0,3 0,8 0, Naturmark - 0, Parkering - 0, Damm - Totalt 3,9 1, *) Dagvatten från vägar och fastigheter fördröjs med 25 %. Flöden från område A ökar från 95 l/s till 1788 l/s ( l/s, inkl. klimatfaktor på 20 %) efter exploatering.

12 Sida 11 (29) Föroreningar före och efter exploatering område A I tabell 3 redovisas föroreningsmängder och halter före och efter planerad exploatering utan att någon reningsåtgärd har vidtagits. Tabell 3. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter exploatering, från område A före reningsåtgärd. Ämne Enhet Koncentration, halter Före utbyggnad Riktvärde 2 Efter utbyggnad Mängder (kg/år) Före utbyggnad Efter utbyggnad Fosfor µg/l ,8 10 Kväve mg/l 2,0 0,97 1, Bly µg/l 8 2,1 7,3 0,08 0,49 Koppar µg/l 18 6,7 17 0,25 1,2 Zink µg/l ,52 3,7 Kadmium µg/l 0,4 0,095 0,35 0,0036 0,023 Krom µg/l 10 0,44 4,7 0,016 0,31 Nickel µg/l 15 0,73 4,7 0,027 0,32 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0043 0,022 0, ,0015 Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l 0,4 0,1 0,4 3,9 27 Samtliga halter och mängder ökar efter exploatering. Mängderna ökar i takt med storleken på avrinningsområdet. Ingen av de prioriterade ämnena överstiger dock riktvärdet 1M. 4.4 Beräkningar område B Avrinningsområde B är 36,3 ha stort. Området har delats in efter markanvändning där de ingående områdena före och efter exploatering redovisas i Tabell 1 (ovan) och 4 (nedan) Flöden efter exploatering område B Dagvattenflöden efter exploatering redovisas i Tabell 4. I Tabell 4 redovisas också beräknat inflöde till områdets dagvattenanläggning efter fördröjning. 2 Riktvärdet 1M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

13 Sida 12 (29) Tabell 4. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för område B efter exploatering. Område B Markanvändning och dagvattenflöden EFTER exploatering, 10-års regn Intensitet 10-års Q dim. inkl. Avr. regn 10 klimatfaktor Yta Koeff. A red min 1,2 (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s) Q dim. inkl. klim.fak. 1,2 inkl fördröjning*) Småvilla m 2 2,6 0,3 0, Radhus/småvilla <700 m 2 12,7 0,35 4, Centrum 0,2 0,5 0, Väg/GC 3,0 0,8 2, Naturmark 17,6 0,05 0, Parkering 0,2 0,8 0, Damm - Totalt 36,3 8, *) Dagvatten från vägar och fastigheter fördröjs med 25%. Flöden från område B ökar från 89 l/s till 2387 l/s (inkl. klimatfaktor på 20 %) efter exploatering Föroreningar före och efter exploatering område B I tabell 5 redovisas föroreningsmängder och halter före och efter planerad exploatering utan att någon reningsåtgärd har vidtagits. Tabell 5. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter exploatering, från område B före reningsåtgärd. Koncentration, halter Mängder (kg/år) Ämne Enhet Riktvärde Före utbyggnad Efter utbyggnad Före utbyggnad Efter utbyggnad Fosfor µg/l ,3 12 Kväve mg/l 2,0 0,96 1, Bly µg/l 8 2,1 6,4 0,1 0,54 Koppar µg/l 18 6,6 16 0,32 1,4 Zink µg/l ,68 4,2 Kadmium µg/l 0,4 0,095 0,3 0,0047 0,027 Krom µg/l 10 0,44 4,1 0,021 0,34 Nickel µg/l 15 0,72 4,2 0,035 0,36 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0043 0,026 0, ,0022 Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l 0,4 0,1 0,4 3, Riktvärdet 1M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

14 Sida 13 (29) Samtliga halter och mängder ökar efter exploatering. Mängderna ökar i takt med storleken på avrinningsområdet. Ingen av de prioriterade ämnena överstiger dock riktvärdet 1M. 4.5 Beräkningar område C Avrinningsområde C är 35,1 ha stort. Området har delats in efter markanvändning där de ingående områdena före och efter exploatering redovisas i Tabell 1 (ovan) och 6 (nedan) Flöden efter exploatering område C Dagvattenflöden efter exploatering redovisas i Tabell 6. I Tabell 6 redovisas också beräknat inflöde till områdets dagvattenanläggning efter fördröjning. Tabell 6. Dagvattenflöde vid ett 10-års regn med 10 minuters varaktighet för område C efter exploatering. Område B Markanvändning och dagvattenflöden EFTER exploatering, 10-års regn Intensitet 10-års regn 10 min Q dim. inkl. klimatfaktor 1,2 Q dim. inkl. klim.fak. 1,2 inkl fördröjning *) Yta Avr. Koeff. A red (ha) (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s) Småvilla m 2 0 0,3 0, Radhus/småvilla <700 m 2 10,1 0,35 3, Skola 0,0 0,5 0, Väg/GC 2,4 0,8 2, Naturmark 22,1 0,05 1, Parkering 0,6 0,8 0, Damm - Totalt 35,2 7, *) Dagvatten från vägar och fastigheter fördröjs med 25%. Flöden från område C ökar från 87 l/s till 1932 l/s (inkl. klimatfaktor på 20 %) efter exploatering.

15 Sida 14 (29) Föroreningar före och efter exploatering område C I tabell 7 redovisas föroreningsmängder och halter före och efter planerad exploatering utan att någon reningsåtgärd har vidtagits. Tabell 7. Föroreningshalter och mängder i kg/år före och efter exploatering, från område C före reningsåtgärd. Koncentration, halter Mängder (kg/år) Ämne Enhet Riktvärde Före utbyggnad Efter utbyggnad Före utbyggnad Efter utbyggnad Fosfor µg/l ,3 11 Kväve mg/l 2,0 0,98 1, Bly µg/l 8 2,1 6,1 0,098 0,52 Koppar µg/l 18 6,7 17 0,32 1,4 Zink µg/l ,66 3,9 Kadmium µg/l 0,4 0,095 0,3 0,0045 0,025 Krom µg/l 10 0,44 4,6 0,021 0,39 Nickel µg/l 15 0,74 3,9 0,035 0,33 Kvicksilver µg/l 0,03 0,0043 0,026 0, ,0022 Suspenderade ämnen mg/l Olja mg/l 0,4 0,1 0,4 3,9 27 Samtliga halter och mängder ökar efter exploatering. Mängderna ökar i takt med storleken på avrinningsområdet. Ingen av de prioriterade ämnena överstiger riktvärdet 1M. 4.6 Beräkningar område D Avrinningsområde D är 6,4 ha stort och i området skall det anläggas en ny båthamn. Området gränsar till Norrtäljeviken och de planerade båtuppställningsplatserna skall anläggas på grusyta. Till båthamnen planeras även en ny brygga ut mot båtplatserna i viken. Dagvatten från uppställningsplatserna infiltrerar delvis i grusytan, vilket även ger en renande effekt innan vattnet når Norrtäljeviken. Uppställningsplatserna höjdsätts så att avrinning sker mot diket som leder ut i viken. För att skydda Norrtäljeviken mot ökning av föroreningar till följd av båtuppställningsplatsen föreslås ett makadamfyllt dräneringsdike anläggas i grusytans lågpunkt, Bild 4. Röda pilar visar föreslagen avrinning för dagvatten. Anläggs en tvättmöjlighet för båtar på området är det viktigt att tvättvattnet renas i egen anläggning innan utsläpp mot recipient. 4 Riktvärdet 1M är ett förslag till riktvärden för dagvattenutsläpp, Regionala dagvattennätverket i Stockholms län, februari 2009.

16 Sida 15 (29) Bild 4. Rinnriktning för dagvatten från båtuppställningsplatsen. 4.7 Beräkningar område E Avrinningsområde E är 18,3 ha stort. Då ingen ändrad markanvändning planeras för område E antas flöden och föroreningsmängder vara oförändrade och inga beräkningstabeller redovisas. Dessutom avrinner område E på ytan via naturmark direkt ut i Norrtäljeviken och påverkar heller inte något av de andra delområdena, se Bild 5. Bild 5. Avrinning från den branta skogsslänten ner mot Norrtäljeviken.

17 Sida 16 (29) Framtida dagvattenhantering med reningssteg Allmänt: För att uppfylla renings- och flödeskraven behöver dagvattnet renas och fördröjas. Höjdsättningen av ett planområde syftar till att både säkerställa bebyggelsen mot översvämningar och att ur miljösynpunkt minimera massförflyttningar från eller till området. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn, så kallade sekundära avrinningsvägar. Avskärande diken anläggs på de ställen där naturmark sluttar in mot bebyggelsen. Dessa diken tillåter ökad tid för infiltration och hindrar naturvattnet från att rinna in på tomtmark. Dagvatten från de avskärande dikena leds vidare mot planerad dagvattenhantering antingen genom fortsatt dikesstruktur eller där det inte är möjligt in i dagvattenledningssystemet. För att beräkna den sammanvägda reningseffekten av nedan föreslagna reningsstegen användes ekvation 1 och 2 5. Där RE står för reningseffekt i procent och RE 12 står för två på varandra följande reningssteg respektive tre reningsåtgärder i följd för RE 123. RE 12 (%) = RE 1+RE 2-(RE 1*RE 2*0,01) (1) RE 123 (%) = RE 12 + RE 3 (RE 12*RE 3*0.01) (2) Takvatten: Takvatten klassas som mindre förorenat och antas kunna infiltrera inom respektive fastighet där markförhållandena tillåter. Tex genom stuprör med utkastare mot stenkista eller naturmark på tomten, exempel kan ses i Bild 6. Vid kraftig nederbörd bräddar tomtvattnet ut på gatan via dagvattenledning. I bild 7 visas omhändertagande av dagvatten med trög avledning med en kombination av förslag på öppen avledning inom tomt-och gatumark. För att hindra yt- eller dagvatten att rinna in mot byggnad måste marken ges en ordentlig lutning ut från byggnaden. Om byggnaden ligger i sluttning är det viktigt att marken även på byggnadens uppströmssida ges en lokal lutning ut från byggnaden. Bild 6 Bild och detalj på stuprörsutkastare 5 Formel erhållen via epost från T. Larm,

18 Sida 17 (29) Bild 7. Exempel skiss över trög omhändertagning av dagvatten vid fastigheter. I område A-C ska dagvattenflödet ut från respektive fastighet reduceras med 25 %. Det motsvarar en effektiv magasinsvolym på 0,5 m 3 /100 m 2 takyta. Anläggs stenkista i anslutning till stuprör antas 30 % hålrum i stenkistan vilket ger en anläggningsvolym på 1,7 m 3 /100m 2 takyta. Skoltomten: Skoltomten ska lokalt reducera sitt dagvattenflöde med 75 % innan utsläpp på ledningsnätet mot dammen. Vid beräkningar antas en total avrinningskoefficient från hela skolans fastighet på 0,5 det leder till att tomten genererar 348 l/s vid ett 10 årsregn. Fördröjning med 75 % innebär ett utsläpp på 87 l/s och en effektiv magasinsvolym på 208 m 3. Vägmagasin: Vägdagvatten avleds mot vägdiken alternativt makadamfyllda svackdiken på de ställen där bebyggelsen tillåter. Båda förslagen ger fördröjning och framförallt rening av dagvattnet genom infiltration. Makadamfyllda svackdiken tar större bredd i anspråk men möjliggör för ytterligare infiltration och rening, se Bild 8. En uppsamlande slitsad dräneringsledning anläggs i botten av diket/magasinet och ansluts mot dagvattennätet. Bild 8. Principskiss på svackdike (till vänster) och vägdike med makadamfyllda dräneringsmagasin till höger.

19 Sida 18 (29) Parkeringar kan med fördel anläggas med armerat gräs (gräsförsedd rasteryta) för att möjliggöra infiltration och oljeavskiljning. Alternativt kan mindre makadamförsedda diken/rännor anläggas mellan två parkeringsrader för att avvattna och rena dagvattnet innan det leds ner via kupolsilar till ledningar. Detta gäller i främsta hand för de större parkeringsytor som planeras vid centrum och skola, men även applicerbart på de gemensamma parkeringsytorna för småbostadshusen. En princip visas i Bild 9. Grönstråket kan göras smalare och plattare, t ex med hårdgjord rasteryta, om utrymmet är begränsat. Bild 9. Förslag på avvattning av parkeringsytor och förslag på parkeringsytor med armerat gräs.. För att erhålla rening av vägdagvatten där anläggning av diken inte är möjligt föreslås avvattning via brunnar ner i makadammagasin under vägkroppen, se Bild 10. Dagvattnet fördelas jämnt över magasinet med hjälp av en dräneringsledning med slits i underkant. I botten av magasinet placeras en uppsamlande dräneringsledning med slits i överkant. Magasinet under vägbanan möjliggör infiltration av vägvatten vilket både renar och fördröjer dagvatten innan det når de planerade dagvattendammarna. Bild 10. Principskiss makadammagasin under vägkroppen

20 Sida 19 (29) I beräkningarna har antagits att makadammagasin placeras under de gator som anses tillräckligt plana. På grund av att gatorna bitvis ligger inom mycket kuperade områden kan inte hela vägnätet utnyttjas. Makadammagasinen antas ha en tvärsnittsarea på 1,2 m 2 med hålrum 30 % (magasinsbehov i makadam). För att klara fördröjnings- och reningskraven i område A C föreslås att vägmagasinen skall kunna fördröja och rena 25 % av genererat vägdagvatten. Tillgänglig plan gata i varje delområde innebär en möjlig magasinsvolym på 960 m 3 i område A respektive 936 m 3 i område B och 744 m 3 i område C, se Tabell 8. Dessa magasinsvolymer räcker till att fördröja och rena vägdagvattnet inom varje delområde. Tabell 8. Magasinsbehovet och de teoretiska magasinsvolymerna för gatan. Område A Område B Område C Längd plan gata/svackdike (m) Fördröjningsbehov (m 3 ) Magasinsbehov i makadam (m 3 ) Möjlig magasinsvolym i gata (m 3 ) Dammar: Dagvattendammar föreslås samla upp och rena delar av dagvattnet från Björnö etapp 2-3 innan utsläpp till befintligt dikesföretag eller nytt anlagt meandrande dike mot recipienten. Dammarna (övre dammen i område A samt dammen i område B) dimensioneras för att klara att fördröja ett 10-årsregn. Medan den nedre dammen i område A dimensioneras utan fördröjningsvolym men med en reningsvolym för medelregnet. I tabell 9 redovisas inkommande och utgående flöde till dammarna baserat på ett årsmedelregn med uppehållstid i damm på 24 timmar. Tabell 9. Inflöde damm baserat på årsmedelregn på 7,3 mm med varaktighet 6 timmar. Tillrinning till damm baserat på ett medelårsregn samt utflöde vid 24 h uppehållstid A red inkl. fördröjning * Intensitet medelårsregn Q dim. inkl. klimatfaktor 1,2 Utflöde permanent dammvolym** Utflöde fördröjningsvolym (ha) (l/s, ha) (l/s) (l/s) (l/s) Område A (övre) 2,5 3,4 8, Område A (undre) 0,7 3,4 4, Område B 6,8 3,4 23, *Reducerad area inkl. fördröjning är beräknad på 25 % fördröjning av tomtmark och vägar/parkering inom både område A och B. ** Permanent dammvolym är likställd med den renande volymen. Vid större regn kommer det garanterat dagvatten till dammen medan det vid mindre regn är mer osäkert då både infiltration, avdunstning och växtupptag sker i diken och öppen avledning. Dammarna dimensionerade för ett årsmedelregn och en uppehållstid på minst 24 h. Det är viktigt att anlägga en tillräcklig djup damm så att den inte eller riskerar att växa igen. För att inte dammen ska växa igen bör minsta vattendjup vara ca 1 meter. En sommardag kan ca 4 mm vatten avdunstas från en vattenspegel. Under en torr sommarmånad kan avdunstningen uppgå till 12 cm och är det dessutom vegetation och växtlighet i dammen så ökar avdunstningen. Det är troligt att avdunstningen kan uppgå till ca 0,5m under sommaren. Med hänsyn till

21 Sida 20 (29) ovanstående bör dammarna utformas med ett minsta djup på 1,5 meter från permanenta vattenytan. För att ta hand om eventuell olja i dagvattnet byggs oljefälla i varje damm. Det är också viktigt att plantera lämpliga växter i dammen eftersom växter förhöjer reningseffekten. Utformningen bestäms vidare i detaljprojekteringen 5.1 Reningseffekt Analysen innefattar de vanligast förekommande ämnena i dagvatten vilket innebär att även de särskilt förorenande ämnen samt de prioriterade ämnen som bidrar till miljöproblem i vattenförekomsten Norrtäljeviken finns med. Undantaget är Tributyltenn, vilket inte vanligen återfinns i dagvatten samt PBDE som ej finns med i Storm Tac:s databas. 5.2 Förslag till åtgärder i område A inkl dimensionsberäkningar Delar av område A är beläget på morän vilket möjliggör infiltration av dagvatten från fastigheter samt vägvatten. Det vatten som ej infiltrerar på tomtmark eller i vägmagasin leds via ledningsnät till två fördröjnings- och reningsdammar. Ett större dammområde finns beläget på ängsmarken just norr om pumpstationen (övre dammen). Hit leds dagvatten via diken från större delen av avrinningsområde A. Ett mindre dammområde finns också belägen i anslutning till Björnövägen, väster om den planerade skoltomten (nedre dammen). Hit leds vatten från skoltomten samt de bostadsområde just norr om dammen. Utloppet från den övre dammen leds via dike in i den nedre dammen. Dammarna dimensioneras för rening av ett medelårsregnet (inlopp 8,6 l/s, utlopp 2 l/s (övre dammen) samt inlopp 2,4+2 l/s, utlopp 1 l/s nedre dammen, se Tabell 9). Den övre dammen dimensioneras även för att kunna fördröja ett 10-årsregn (inflöde 1060 l/s) med ett utflöde på 20 l/s, se tabell 1 och 2. Med dessa förutsättningar får dammarna en permanent våtarea på 940 m 2 (övre dammen) respektive 420 (nedre dammen) och en total dammvolym (inkl. fördröjning) på 1080 m 3 (övre dammen) respektive 160 m 3 (nedre dammen). Medeldjupet på permanenta vattenspegeln är 1,5 m. I beräkningen av total dammarea har en zon på 3 m inkluderats för dammkrön och anpassning till omgivande natur och tar en yta på 2850 m 2 (övre dammen) respektive 800 m 2 (nedre dammen) i anspråk. Dimensionerna för dammarna i område A ses i Tabell 10. Från dammen leds dagvattnet vidare via ett befintligt dikesföretag till Norrtäljeviken. I bild 11 kan utbredningen av dammarna i område A ses. Tabell 10. Dimensioner för dammen i område A Område A övre Område A nedre Permanen t volym Reglervolym fördröjning, Vd2 Total dammvolym Djup, regler-höjd Area, permanen tvolym Total dammyta inkl. dammkrön m 3 m 3 m 3 m m 2 m ,2-0, ,

22 Sida 21 (29) Övre dammen med fördröjningsvolym Trög avledning av dagvatten via diken innan inlopp i nedre dammen Nedre dammen, endast reningsvolym Maxutflöde 20 l/s Maxutflöde 95 l/s Bild 11. Dammarna i område A Reningseffekt område A Med föreslagna åtgärder erhålls rening av dagvatten från område A, se Tabell 11. Här ses att mängden förorening i princip blir lika låga, eller lägre, efter exploatering som före. Tabell 11. Föroreningsberäkningar i kg/år före och efter föreslagna reningssteg för område A. Ämne Före expl. Efter expl. (utan rening) Reduktion i makadammagasin Reduktion i makadammagasin och damm Utsläpp till Recipient kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor 1,8 10 6,0 8,2 1,8 Kväve Bly 0,08 0,49 0,42 0,47 0,02 Koppar 0,25 1,2 1,02 1,14 0,06 Zink 0,52 3,7 3,15 3,42 0,28 Kadmium 0,0036 0,023 0,020 0,022 0,001 Krom 0,016 0,31 0,26 0,29 0,019 Nickel 0,027 0,32 0,29 0,32 0,005 Kvicksilver 0, ,0015 0,0007 0,0009 0,0006 SS Olja 3,

23 Sida 22 (29) 5.3 Förslag till åtgärder i område B inkl dimensionsberäkningar Delar av område B är beläget på morän vilket möjliggör infiltration av dagvatten från fastigheter samt vägdagvatten. Det vatten som ej infiltrerar på tomtmark eller i vägmagasin leds via ledningsnät till en fördröjningsdamm. Dammen är belägen öster om bebyggelsen ut mot den tidigare utdikade åkermarken. Dammen dimensioneras för rening av ett årsmedelregn (inlopp 23 l/s, utlopp 9 l/s, se Tabell 9) samt med fördröjningskapacitet för ett 10-årsregn (inlopp 1856 l/s, utlopp 89 l/s, se tabell 4 & 1). Med dessa förutsättningar får dammen en permanent volym på 1492 m 3 och en total dammvolym (inkl. fördröjning) på 3082 m 3. Medeldjupet på permanenta vattenspegeln är 1,5 m. I beräkningen av total dammarea har en zon på 3 m inkluderats för dammkrön och anpassning till omgivande mark och tar en yta på m 2 i anspråk. Dimensionerna för dammen i område B ses i Tabell 12. Från dammen leds dagvatten via diket genom område C till Norrtäljeviken. I bild 12 kan utbredningen av dammen i område A ses. Tabell 12. Dimensioner för dammen i område A Områd e B Permanent volym Reglervolym fördröjning, Vd2 Total dammvolym Djup, reglerhöjd Area, permanen tvolym Total dammyta inkl. dammkrön m 3 m 3 m 3 m m 2 m ,27-0, Bild 12. Dammen i område B. För överblick se Bilaga 1.

24 Sida 23 (29) Reningseffekt i område B Med föreslagna åtgärder erhålls rening av dagvatten från område B, se Tabell 13. Här ses att mängderna i princip blir lika låga, eller lägre, efter exploatering som före. De ämne som överskrids något efter exploatering är kvicksilver vilket är markerad med röd färg. Kvicksilver kommer troligen från diffusa källor så som atmosfärisk deposition. Det bedöms inte ekonomiskt försvarbart att rena dagvattnet från område B i större utsträckning än vad beräkning nedan baseras på då halten efter exploatering (utan reningssteg) ligger under riktvärdet 1M. Tabell 13. Föroreningsberäkningar i kg/år före och efter föreslagna reningssteg för område B. Ämne Före expl. Efter expl. (utan rening) Reduktion i makadammagasin Reduktion i makadammagasin och damm Reduktion i makadammagasin och damm och dike Utsläpp till Recipient kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor 2,3 12 7,2 9,8 10,5 1,5 Kväve Bly 0,1 0,54 0,46 0,52 0,53 0,01 Koppar 0,32 1,4 1,19 1,33 1,34 0,06 Zink 0,68 4,2 3,57 3,89 4,06 0,14 Kadmium 0,0047 0,027 0,023 0,026 0,026 0,001 Krom 0,021 0,34 0,29 0,32 0,33 0,013 Nickel 0,035 0,36 0,32 0,35 0,36 0,003 Kvicksilver 0, ,0022 0,0010 0,0014 0,0014 0,0008 SS Olja ,1 Utloppet från dammen från område B leds till det nya meandrande diket och dagvattnet renas ytterligare i ett reningssteg innan utsläpp i Norrtäljeviken. Så mycket dagvatten som möjligt bör således ledas till dammen i område B för högsta reningseffekt av dagvatten från Björnö etapp 2-3. Den avsatta ytan för dammområdet är också väl tilltagen här. 5.4 Förslag till åtgärder i område C De fastigheter i område C som ligger öster om huvudgatan är mest troligt belägna på lera och infiltration av takvatten bedöms inte möjligt. Dock ska dagvattenflödet reduceras lokalt med 25 %. Dagvatten från dessa fastigheter leds via ledningsnät och till det meandrande diket i öster där det renas och fördröjs innan utsläpp i Norrtäljeviken. Förslagsvis anläggs det meandrande diket med delsträckor som har bredare sektioner för att erhålla små vattensamlingar och därmed en bättre rening av dagvattnet Reningseffekt i område C Med föreslagna åtgärder erhålls rening av dagvatten från område C, se Tabell 14. Här ses att mängderna i princip blir lika låga, eller lägre, efter exploatering som före. De ämne som överskrids efter exploatering är fosfor, kväve, krom samt kvicksilver, dessa är markerade med

25 Sida 24 (29) röd färg. Att mängderna fosfor och kväve ökar ut från område C kompenseras av att mängden av dessa ämnen minskar ut från både område A och B. Således blir den sammanslagna mängden från hela Björnö Etapp 2och 3 inte större än innan exploatering. Tabell 14. Föroreningsberäkningar i kg/år före och efter föreslagna reningssteg för område C. Ämne Före expl. Efter expl. (utan rening) Reduktion i makadammagasin Reduktion i makadammagasin och dike Utsläpp till Recipient kg/år kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor 2,3 11 6,6 7,9 3,1 Kväve Bly 0,098 0,52 0,44 0,47 0,05 Koppar 0,32 1,4 1,19 1,24 0,16 Zink 0,66 3,9 3,32 3,64 0,26 Kadmium 0,0045 0,025 0,021 0,023 0,0024 Krom 0,021 0,39 0,332 0,352 0,038 Nickel 0,035 0,33 0,297 0,314 0,016 Kvicksilver 0,0002 0,0028 0,0013 0,0014 0,0014 SS Olja 4, , Sammanställning av reningseffekt för Björnö Etapp 2 och 3 I tabell 15 visas att med föreslagna dagvattenåtgärder erhålls en god reducering av föroreningsmängderna i dagvatten från planområdet efter exploatering. Mängden föroreningar ut från planområdet minskar jämfört med mängden som området genererade innan exploatering. Detta gäller för alla prioriterade ämnen utom kvicksilver och krom, vilka får en knapp ökning. För fosfor är mängden oförändrad mot innan exploatering. Efter expl. (utan Utsläpp till Före expl. Ämne rening) Recipient Differens kg/år kg/år kg/år kg/år Fosfor Kväve Bly 0,3 1,6 0,1-0,20 Koppar 0,9 4,0 0,3-0,61 Zink 1,9 11,8 0,7-1,2 Kadmium 0,0 0,1 0,0-0,008 Krom 0,06 1,04 0,07 0,01 Nickel 0,10 1,01 0,02-0,07 Kvicksilver 0,001 0,007 0,003 0,002 SS Olja

26 Sida 25 (29) Lågpunkter och översvämningsrisk 6.1 Översvämningsrisk från Norrtäljeviken Enligt rapport från SMHI, Havsvattenstånd i Norrtälje-Nu och i framtiden daterad , ligger medelvattenytan i Norrtäljeviken på -0,39 i RH00. I samma rapport resoneras om att vi i framtiden kan få räkna med att höga vattenstånd återkommer oftare än idag på grund av till exempel ökad stormfrekvens. Som värsta scenario har beräkningar utförts för hundraårsvattenståndet som kan komma att hamna kring +1,2 i RH00. Kraftiga vindar med kortvarig vinduppstuvning och insvängningsförlopp kan ge upphov till en kortvarig höjning på ytterligare 0,2m. Områdets planerade höjdsättning medför ingen risk för att bli översvämmat från högvattenstånd från Norrtäljeviken. Samtliga vägar inom området har en nivå som är minst +2 eller högre. Planerade bostäder har lägsta golvnivå på +2, Översvämningsrisk från nederbörd I denna utredning har lokala lågpunkter analyserats i respektive delavrinningsområde enligt nedan: Avrinningsområde A Avrinningsområde B Avrinningsområde C Simuleringar har utförts på effekten av ett 20-års respektive 100-årsregn inom respektive delområde. Följande förutsättningar har antagits: Terrängmodellen har modellerats mot Lantmäteriets flygscannade laserdata. Höjdsystemet på underlaget från Lantmäteriet är RH2000 som har justerats till RH00 med ett höjdskifte på -0,57m enligt instruktion från Norrtälje kommun. Simuleringen har gjorts med befintliga markhöjder och ingen hänsyn har tagits till de projekterade höjderna på gator. Simulering har gjorts med ett 20-årsregn vilket motsvarar en nederbörd 17,2 mm under 10 min. Simulering har gjorts med ett 100-årsregn vilket motsvarar en nederbörd på 29,3 mm under 10 min. Utflödet från respektive område har satts till noll eftersom det förutsätts att samtliga dagvattenledningar är fyllda och att allt regn som faller däms upp på marken. I tabell 16 redovisas uppdämningsnivåerna för de olika delavrinningsområdena för ett 20- årsregn och ett 100-årsregn. Utifrån dessa resultat bör en lägsta nivå anges för bostäder som byggs i närheten av respektive översvämningsområde. Förslagsvis sätts denna säkerhetsnivå till 1 m.

27 Sida 26 (29) Tabell 16. Uppdämningsnivåer för 20- och 100-årsregn för de tre delavrinningsområdena. Höjder angivna i RH00. För varje område redovisas höjder vid översvämning med förslag på lägsta nivå på husen. Uppdämningsnivå 20-årsregn Uppdämningsnivå 100-årsregn Lägsta nivå på hus nära lågpunkten Avrinningsområde A Avrinningsområde B Avrinningsområde C +3,25 +1,79 +0,37 +3,48 +2,0 +0,45 +4,48 +3,0 +1,45 I bild 13 redovisas utbredningen av dämningen vid ett 20-årsregn och ett 100-årsregn. Utbredningen för ett 100-årsregn är rödskrafferad och gränserna för ett 20-årsregn är markerat med blåskaffering. Utbredningen mellan ett 20-respektive 100-årsregn skiljer sig inte mycket åt, däremot skiljer sig uppdämningsnivåerna. Bild 13. Utbredningen av ett 100- (röd skaffering) respektive 20-årsregn (blå skaffering). För att undvika instängda bostadsområden har gatan höjdsatts så att avrinning kan ske ut mot grönyta eller dikesstruktur, se blå rinnpilar i Bild 14. Vid extrema nederbördsmängder till exempel vid 100-årsregn kan gatorna fungera som avledande kanaler ner mot de låglänta områdena.

28 Sida 27 (29) Det är även viktigt att se till att en god avrinning erhålls från de östra bostadsområdena mot det meandrande diket för att undvika översvämning vid extremregn liknande 100-årsregn. Förslagsvis genom dikesstruktur längs gångbanorna ner mot låglänt område. Med den föreslagna höjdsättningen på gatorna och med förutsättningen att husen placeras högre än gatunivån kommer samtliga byggnader att klara sig från översvämning i den simulerade beräkningen för ett 100-årsregn. Viktigt med god avrinning mot diket för att undvika översvämning. Bild 14. Avrinning längs med gatunätet vid extremregn. Förslag till planbestämmelse Höjdsättning av området Höjdsättningen av området skall göras så att goda marginaler säkerställs för att klara dagens och framtidens extrema regn och nivåförhållanden i recipienten. Det är viktigt att se till att inga instängda partier skapas vid höjdsättning av planområdet. Höjdsättningen ska vara utförd på ett sådant sätt att det finns tydliga lågstråk, där vattnet kan rinna fram utan att skada hus och fast egendom även vid extrema nederbördssituationer. Höjdsättningen av området skall utföras så att dagvatten som uppkommer inom planområdet leds till respektive dagvattendamm eller till meandrande dike. Då den angränsande naturmarken ligger högre än gator eller fastigheter skall ett avskärande dike anläggas som omhändertar ytvatten.

29 Sida 28 (29) Höjdsättning av mark och byggnader Höjdsättningen av ett planområde syftar till att både säkerställa bebyggelsen mot översvämningar och att ur miljösynpunkt minimera massförflyttningar från eller till området. Det förutsätter att man tar ett helhetsgrepp vid höjdsättning av planområdet. Det är olämpligt att överlåta på fastighetsägarna att efter eget omdöme göra sin höjdsättning. Vid höjdsättning av gator och fastigheter är det viktigt att gatorna läggs lägre än fastighetsmarken så att dagvattnet kan rinna ytledes vid extrema regn. Dagvatten får heller inte ledas från en fastighet över till en annan. Fördröjning på fastigheter Dagvattenflödet från fastigheter inom område A-C ska reduceras med 25 % innan utsläpp på dagvattennätet. Det innebär en effektiv magasinsvolym på 0,5 m 3 /100 m 2 takyta. Skötsel av föreslagna anläggningar För att säkerställa att den avsedda reningen och fördröjningen av dagvatten uppnås bör anläggningarna underhållas regelbundet. I samband med detaljprojekteringen förslås att skötsel- och driftsinstruktioner upprättas för de föreslagna dagvattenanläggningarna. Trafikverket rekommenderar att inspektion av öppna dagvattenanläggningar bör ske minst två gånger per år 6. Nedan listas ett antal förslag på skötselåtgärder för de olika dagvattenlösningarna Dammar - Borttagning av sediment, var 10:e år - Klippning av slänter och slyröjning, 1 gång per år - Rensning av in- och utlopp, vid behov Diken - Rensning av brunnar och ledningar, 1-2 gånger per år - Borttagning av skräp minst 2 gånger per år - Kontroll av dikesfunktionen efter kraftiga regn, vid behov Oljefälla - Okulärbesiktning av dammarna utförs regelbundet. Länsar används för att ta bort eventuell olja 6 Skötsel av öppna vägdagvattenanläggningar (Vägverket september 2008)

30 Sida 29 (29) Fortsatta undersökningar Förslag på fortsatta utredningar inför projekteringen - Detaljerad geoteknisk undersökning behöver utföras vid läget för föreslagna dagvattendammar, pumpstationer samt inom bostadsyta och vägytor. - Eventuellt kan kompletterande grundvattenrör behöva sättas utöver de tre som redan installerats. Avläsning av grundvattennivåerna i de nysatta grundvattenrören bör ske regelbundet över minst ett år. Bjerking AB Granskad av Malin Mellhorn Telefon Malin.mellhorn@bjerking.se Anna Blomlöf Telefon Anna.blomlof@bjerking.se Mall: VS Uppdrag Version: 4.0 Status: Godkänd Dokument: VS Uppdrag.docx Sparat: :36

31

32

33