City as a Platform - CaaP

Transkript

1 1 IT-infrastruktur, Affärsmodell City as a Platform - CaaP Projekt ID: [projektnummer fylls i av programkontoret] Claus Popp Larsen RISE Research Institute of Sweden AB

2 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 Projektägare och intressenter... 3 Projektbeskrivning... 4 Bakgrund... 4 Syfte... 4 Projektmål... 5 Projekttid... 6 Urban ICT Arenas effektmål... 6 Digital hållbarhet... 6 Jämställdhet... 8 Avtalsvillkor för användare av teknisk infrastruktur... 8 Kommunikation... 8 Del av projektet som ska doneras till Urban ICT Arena... 9 Projektutvärdering... 9

3 3 Inledning Oavsett storlek har städerna likvärdiga utmaningar runt hantering av data och det vore av stort värde om de svenska städerna samverkar runt data/iot-plattformar. Detta för att reducera arbetsbördan samt för att få till nationell samordning så att inte varje stad måste uppfinna hjulet själv. Projektet utgår ifrån ett minimiramverk för en plattform. Genom att städerna arbetar med utvalda proof-of-concepts (POC:ar, tidsbegränsade och relativt enkla IoT-implementeringar) över detta ramverk adresseras gemensamma frågeställningar och utmaningar tillsammans. Projektägare och intressenter Det kommer att finnas olika grupperingar i projektet: Projektledning + stab Behovsägare: Städer (kommuner) Intressentgrupp: Plattformsleverantörer Intressentgrupp: Tjänsteleverantörer (INTE aktuellt under år 1) Referensgrupp: Nationella aktörer runt förankring och förvaltning Organisation BIDRAGSMOTTAGARE RISE KTH IVL Mobile Heights Luleå Tekniska Universitet Kista Science City (Urban ICT Arena) Hagström Consulting SIS STÄDER (medfinansiärer) Stockholms stad Göteborg Stad Malmö stad Lunds kommun Uppsala kommun Umeå kommun Skellefteå kommun Personer, bakgrund och bidrag Claus Popp Larsen och Therese Balksjö koordinerar projektet Jan Markendahl har forskat i IoT-ekosystem. Dessutom bidrar teamet som ska leda systerprojektet runt mjuk infrastruktur. Åsa Minoz ingår i påverkan- och förankringsteamet Fredrik Hallgren och Joel Wanemark, projektledare IoT, aktiva i Göteborgshubben, ska bland annat bidra till Smart City Lab Johan Lindén koordinerar aktörerna i Skåne i Lunds IoT-satsning. Har ett specialansvar för förankring i Skåne. Ska bidra till förvaltning av datamodeller och Smart City Lab. Christer Åhlund har drivit IoT i Västerbotten över lång tid och har stor erfarenhet av praktiska och tekniska utmaningar. LTU har ett specialansvar för förankring i Västerbotten. Ska bidra till Smart City Lab. Urban ICT Arena bidrar med sitt enorma nätverk och deltar i påverkans- och förankringsteamet samt runt kommunikation Björn Hagström medverkar som expert på öppna data samt liason mot öppna dataprojekt. Ingår i påverkan- och förankringsteamet Mikael Hjalmarsson leder TK 611 på SIS som ansvarar för IoT standardisering. Ska i projektet bidra till terminologi och standardisering. Stefan Carlson, CTO, och Anders Broberg som är stadens IoTsamorLnare Ante Baric, CTO, och Lars Samuelsson på Miljöförvaltningen ska dessutom ingå i påverkans- och förankringsteamet Robert Lann, IT-arkitekt Peter Kisch och Anders Trana på näringslivskontoret som koordinerar alla Lunds IoT-initiativ. Ska bidra till Smart City Lab och utbildningspaket Markus Bylund, Strategichef IT och digitalisering Carina Aschan och Albert Edman, Utvecklingsstrateger Michael Carlberg Lax, CIO

4 4 Karlskrona kommun Kalmar kommun Hudiksvall kommun REFERENSGRUPP Myndigheten för digital förvaltning Inera SKL Digitaliseringsrådet Fredrik Sjölin, Utvecklingschef IT Niklas Hörling, Digitaliseringsledare Henrik Adestedt, IT-strateg Daniel Antonsson, Chef Enheten för digital arkitektur [Potentiell förvaltare av ramverk] Stefan Gustavsson, Strateg Arkitektur & Regelverk [Potentiell förvaltare av ramverk] Gunilla Glasare, Chef tillväxt & samhällsbyggnad Patrik Sandgren, projektledare/utredare för digital infrastruktur, digital innovation, data som resurs, AI Projektbeskrivning Bakgrund Många städer har börjat testa uppkopplade sensorer och internet of things (IoT) för att kunna förstå hur man kan använda sig av data för att kunna effektivisera befintliga processer, få bättre överblick och därmed ta bättre beslut, erbjuda invånarna bättre tjänster, etc. Städerna har kommit olika långt, men gemensamt är att ingen stad idag har tekniska eller organisatoriska mekanismer för att kunna samla in realtidsdata från olika håll och dela data mellan förvaltningarna eller med sina leverantörer. Projektet utgår ifrån ett minimiramverk för en plattform. Genom att städerna arbetar med utvalda proof-of-concepts (POC:ar, tidsbegränsade och relativt enkla IoTimplementeringar) över detta ramverk adresseras gemensamma frågeställningar och utmaningar tillsammans. Det som är viktigast nu är att städerna tillsammans väljer samma standarder så man kan börja arbeta med data och IoT på ett mycket mer skalbart och strukturerat sätt än vad man gör idag. Syfte Syftet med detta projekt är initiera en nationell samordning genom att de involverade städerna arbetar tillsammans runt grundläggande utmaningar relaterade till ett minimiramverk för en data/iot-plattform. Dessutom ska projektet verka för nationell förankring så att det på längre sikt finns en organisation och en utpekad aktör som kan förvalta ramverket. Arbetsmetoden i projektet är att tillsammans arbeta med proof-of-concepts (POC), alltså att implementera relativt enkla tjänster över det gemensamma ramverket under en begränsad tidsperiod. Idén med att arbeta med POC:ar är att: a) Visa på nyttan med att systematisk och strukturerat arbeta med en gemensam data/iot-plattform b) Lyfta fram gemensamma frågeställningar av såväl teknisk som icke-teknisk karaktär som ska behandlas inom projektet c) På ett pedagogiskt sätt åskådliggöra hur man kan skapa värde ur data till nytta för staden själv och invånarna d) Demonstrera hur man tekniskt enkelt kan flytta tjänster mellan städerna om man följer samma ramverk

5 5 Projektmål Projektets målbild är att det ska vara enkelt att flytta tjänster mellan städerna trots att man använder sig av olika plattformsleverantörer som dock måste anpassa sig efter minimiramverket. POC:arna ska demonstrera att detta är möjligt. En viktig aspekt blir dessutom att säkra nationell förankring bland alla relevanta aktörer samt att föreslå en nationell förvaltningsmodell av minimiramverket inklusive relevanta standarder. 1. Genomförande av multipla POC:ar över minimiramverket 2. Kartläggning av lokala tekniska och icke-tekniska frågeställningar genom att använda minimiramverket 3. Hantering nationella förankrings- och förvaltningsfrågor Projektet är delat i tre delar med överlapp sinsemellan: Projektet utgår ifrån att alla deltagande städer börjar arbeta med minimiramverket genom POC:ar. Om en POC handlar om luftkvalité måste staden själv installera sensorer som kan mäta luftkvalité och tillsammans med sin plattformsleverantör samla in data från sensorn i plattformen (enligt minimiramverket). Data ska översättas till gemensamt format (Fiware) och göras tillgängligt genom gemensamma API. Själva tjänsten ska vara densamma i de olika städerna som deltar i POC:en men sensorer och plattform måste inte vara det så länge de följer ramverket. En POC i en stad ska om möjligt begränsas till 6 månader. För att gå på djupet med de lokala frågeställningar kommer vi att välja ut ett antal POC:ar som är low hanging fruits på det sättet att de är tekniskt enkla (inga aktuatorer/styrsystem, begränsade personuppgifter, det finns kommersiella sensorer tillgängliga) och att det finns intresse för dem bland flera städer. Delar av de lokala utmaningarna är gemensamma för alla städer och de bör därför i projektet adresseras generellt. De överordnade, nationella aspekter handlar i första hand om bred förankring av konceptet och ramverket. Men det ska även identifieras en aktör som kan förvalta ramverket samt utarbetas en modell för hur detta ska administreras. Dessutom

6 6 kommer det att finnas behov av ett smart city lab som tekniskt kan bistå städer och teknikleverantörer. Nedan beskrivs först de möjliga lokala frågeställningar mer detaljerat, därefter de nationella aspekterna, och sedan ges exempel på teman för POC:ar. Projekttid 15/ / Urban ICT Arenas effektmål Projektet mål och resultat relaterar direkt till mål 11 (Hållbara städer och samhällen) i Agenda Det har dessutom potential att bidra substantiellt till flera övriga mål som har koppling till städerna och som där insamling, tillgängliggörande och processering av data ingår (alltså lite slarvigt: där öppna data och IoT ingår). Projektet fokuserar på lösningar som underlättar för storskalig datadriven innovation i städerna, alltså en infrastruktur för hantering av data. Projektet är dessutom relaterat till regeringens strategiska samverkansprogram Smarta städer och ligger helt i linje med det som diskuterades i arbetsgruppen Öppna och delade data. Detta projekt har en teknisk utgångspunkt men leder till icke-tekniska konsekvenser. Digital hållbarhet Interoperabilitet Plattforms- och tjänsteleverantörer kommer att behöva en plats där man kan få hjälp samt att göra interoperabilitetstester. I Europa finns det sådana initiativ som t ex ihub (tidigare Fiware Labs). Detta projekt ska tillsammans med systerprojektet om

7 7 infrastrukturer ta fram en beskrivning på hur ett sådant labb ska uppbyggas och administreras. På ännu längre sikt kommer det att behövas någon typ av nationell eller internationell märkning, provning och/eller certifiering av sensorer, plattformar (eller modul i plattformar) och tjänster så att inte varje stad själv ska behöva säkerställa funktion och interoperabilitet. Och det kommer att behövas någon typ av digital nationell marknadsplats (centralt eller distribuerat) som städerna kan vända sig till. Positionering SKL koordinerar många aktiviteter inom digitalisering och digitala tjänster för kommunerna och nya Myndigheten för Digital Förvaltning vill skapa digitala infrastrukturer för och mellan myndigheterna och kommunerna, och det finnas fler aktiviteter på andra platser. Dessutom har Inera infrastruktursansvar för t ex vården genom den nationella tjänsteplattformen. Det är dock ingen aktör som idag tar ansvar för städernas plattformar. Uppskalningsbarhet Det kommer att vara helt avgörande för projektet att plattformkonceptet och projektresultaten förankras nationellt så de kan få ett bestående värde och användas av andra städer. Över tid hållbar lösning I projekt runt data och IoT där det ingår ett plattformstänk är det ofta ett lokalt ITbolag eller universitet som tillhandahåller plattformen. När projektet slutar finns det som oftast ingen i kommunen som kan ta över plattformen. I detta projekt är det viktigt att det finns kapacitet i kommunen att kunna förvalta projektresultaten inklusive plattform så att projektet kan leva vidare. Det handlar bland annat om var i kommunen som förvaltningen ska göras vilket kommer att ha tekniska och organisatoriska konsekvenser för alla övriga delar i kommunen som ska använda sig av plattformen. Öppenhet & Demokrati Projektet ska agera som datamodellsbibliotek på det sättet att alla datamodeller som används i en POC ska publiceras öppet så att andra städer och/eller plattforms- och tjänsteleverantörer kan använda sig av dem. Arbetsmetoden här är gemensamma workshops för informationsutbyte, där även städerna ska få vara med och berätta om sina behov och krav. Detta projekt ska ses som en kraftsamling runt städernas plattformar där ett antal städer tillsammans utvecklar data/iot-plattformsrelaterade lösningar. Övriga städer kunna få ta del av erfarenheterna för att snabbare komma igång med egna aktiviteter runt data och IoT. Projektet ska tillhandahålla en webbsida där alla datamodellerna finns beskrivna (eller där det finns en pekare till extern plats) så att övriga städer och tjänsteleverantörer kan använda sig av dem, även de som inte är med i projektet. På vilket sätt skapar projektet förutsättningar för ett öppet och inkluderande demokratiskt samhälle? Alla projektresultat ska som utgångspunkt vara fritt tillgängliga för andra städer under projektets gång. Det kan dock finnas delar där partners önskar viss konfidentialitet.

8 8 Automatgenererade visualiseringar har ett högt pedagogiskt värde för att personer (tjänstemän, beslutsfattare, politiker, tjänsteleverantörer, invånare) ska kunna förstå vad IoT kan åstadkomma; de har ett demokratiskt värde där stadens arbete blir mer handgripligt och kanske praktiskt användbart för invånarna; Projektet som helhet (om det är framgångsrikt) kommer på längre sikt att leda till betydligt högre transparens mot medborgarna i form av lägre trösklar för insyn, deltagande, medskapande, tjänster, etc, vilket i sin tur bör gynna jämställdhet och jämlikhet. Jämställdhet Projektledningsteamet och påverkans- och förankringsteamet är jämställda. I tabellen ovan återfinns det dock betydligt färre kvinnor vilket är en uppenbart skev könsfördelning, mycket på grund av kommunrepresentanterna. Detta kommer projektledningen att påpeka vid projektstart och samtidigt tydliggöra att vi eftersträvar en mera balanserad könsfördelning under praktiska arbetet. Generellt i kommunerna är IT-funktionerna mansdominerade medan många övriga funktioner är kvinnodominerade, och eftersom POC:arna ska genomföras tillsammans med relevanta förvaltningar är det sannolikt att könsfördelningen bland alla inblandade personer under projektet blir något mer balanserad. RISE arbetar systematisk med genus, och projektledaren har genomgått ett genusutbildningsprogram. Projektet kommer inte explicit att fokusera på jämställdhetsaspekter i relation till de tekniska lösningarna. Det kommer däremot att bli mycket viktigt att de lösningar som använder sig av data (alltså de tjänster och lösningar som infrastrukturen möjliggör) fokuserar på jämställdhetsaspekter. Projektet kommer att beröra sådana möjliga lösningar genom arbetet med POC:arna, och vi ska under val av POC:ar inkludera genusaspekter som en parameter i urvalet. Vi kommer under projektet att eftersträva att både kvinnors och mäns behov och erfarenheter integreras i genomförandet och organiseringen av projektet. Projektet som helhet (om det är framgångsrikt) kommer på längre sikt att leda till betydligt högre transparens mot medborgarna i form av lägre trösklar för insyn, deltagande, medskapande, tjänster, etc, vilket i sin tur bör gynna jämställdhet och jämlikhet. Avtalsvillkor för användare av teknisk infrastruktur Det är endast de som är kommunpartners (eller leverantörer till kommunpartners) som kommer använda sig av infrastrukturen, och då är det i första hand RISE:s egen Urban Data Platform som ska användas och då ges den högsta prioritet. Urban ICT Arena får under CaaP inte på egen hand bjuda in någon annan att använda plattformen. Det är dock möjligt att kontakta Urban ICT Arena, som i sin tur tar kontakt med ansvariga personer på RISE, för att få tillgång till plattformen. Kommunikation Parter nsvariga för kommunikation är RISE, Urban ICT Arena, Viable Cities och IoT Sverige.

9 9 En kommunikationsplan utformas omedelbart efter projektstart eftersom extern kommunikation kommer att bli helt centralt under hela projektet för att åstadkomma nationell förankring. Urban ICT Arena leder förankringsarbetet och kommer att producera animationer för at stödja projektet och förklara projektkoncept och -resultat. RISE leder kommunikationsdelarna i samverkan med Viable Cities, IoT Sveriges och Urban ICT Arenas kommunikationsfunktioner. Leverabel: Kommunikationsplan (inkluderar resultatspridning) Öppen webbplats på Viable Cities webb Regelbunden kommunikation om projektet via olika kanaler inkl korta informationsfilmer med animationer Projektet ska tillhandahålla en webbsida där alla datamodellerna finns beskrivna (eller där det finns en pekare till extern plats) så att övriga städer och tjänsteleverantörer kan använda sig av dem, även de som inte är med i projektet. Del av projektet som ska doneras till Urban ICT Arena Plattformen Urban Data Platform - en IoT-plattform som baserar sig på ett kombinat av plattformar från Sensative och Civity, stannar hos RISE. Alla resultat kommer dock att vara öppet för alla inklusive Urban ICT Arena. Alla kommuner ansvarar för egen infrastruktur, men i Stockholm kommer vi att använda oss av vår Urban Data Plattform som alltså Urban ICT Arena också kan använda, fast då inom ramen för Urban ICT Arena och inte inom ramen för CaaP. Projektutvärdering Projektutvärdering i form av en workshop hos Kista Science City/Urban ICT Arena kommer att ske direkt efter projektets avslut. Workshopen organiseras av Urban ICT Arena och leds av dennes projektkoordinator.