Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse GLÖD-kongressen 2009 Rådhuset, Malmö

2 2

3 Innehåll Organisation Kongressen Förbundsstyrelsen Broderskapsdistrikten Broderskap i riksdagen ILRS International Leauge of Religious Socialists Nordens Kristna Socialdemokraters Förbund Medlemsutveckling Ekonomi Förbundsexpeditionen Verksamhet Almedalen Distriktsledarsamling Internationell dag 24 januari Tro och politik Alla folks frihet, hela världens fred Asyl, migration & Integration Rätten till värdigt liv Arbete & Lärande Jorden vi ärvde Organisation Internationella Projekt Identitet och Profil Media och kommunikation Arkivfrågor - Bibliotek Tidningen Broderskap Slutord Bilaga 1 Pressarbete Bilaga 2 Förbundsstyrelsens ledamöters aktiviteter i urval Bilaga 3 Ekonomisk redovisning Årsredovisning för räkenskapsåret Årsredovisning för räkenskapsåret Revisionsberättelse..74 3

4 Inledning Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund Broderskapsrörelsen fyller i år 80 år. Först ut var verkstadsarbetaren och Frälsningssoldaten Emil Stålberg som sammankallade sammankallat till ett möte i sin hemstad Örebro. Han fick gehör, man bildade en grupp och ganska snart började tankarna sprida sig bildade de då tio existerande grupperna Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund. Broderskapsrörelsen formades i ett annorlunda samhälle än det vi har idag. Sverige kämpade med depression och arbetslöshet i steget från jordbrukssamhälle till industrisamhälle, från Fattigsverige till Folkhem, från omodernt till modernt. Det var ett homogent samhälle. Vi hade på många decennier inte upplevt någon invandring. Däremot hade en tredjedel av Sverige befolkning lämnat fattigdom, trångsynthet och hopplöshet för att söka ett bättre liv på andra sidan Atlanten. I denna brytning växte sig socialdemokratin stark och stod för det nya. Kristenheten var splittrad. Stora delar av den motsatte sig förändringar. Vi började se en allt tydligare spänning mellan kyrka och arbetarrörelse. Spänningen mellan kyrka och arbetarrörelse skapade en känsla av hemlöshet eller inre dragkramp hos många kristna arbetare och socialdemokrater. Man var del av både arbetarrörelse och kyrka. Tro och politik hängde ihop och drog i samma riktning. Man ville påverka kristenheten till ökat ansvarstagande i omvandlingen av samhället. Man ville också påverka arbetarrörelsen i synen på kyrkan och kristendomen, men också i allmänpolitiska frågor som pensionsfrågan och nykterhetsfrågan. Kristenheten en progressiv samhällskraft I 1930-talets samhälle och uppbyggande av folkhemmet bidrog Broderskapsrörelsen till att vaccinera mot högerinflytande i svensk kristenhet. Detta är något som vårt land och parti fortfarande har glädje av. Kristenheten i Sverige är en progressiv samhällskraft, och den aggressiva kristna högern är mycket marginell i Sverige. Idag verkar Broderskapsrörelsen i en annan brytningstid. En brytning från industrisamhälle till kunskapssamhälle, från Monokulturellt till mångkulturellt, från Modernt till transmodernt, från Nationellt till globalt och regionalt, från Sekulärt till postsekulärt. Broderskapsrörelsens roll är alltjämt att vara ett uttryck för kristen vänster i vårt land, att finnas i brytningen mellan tro och politik, att vara en integrerad del av arbetarrörelsen och det socialdemokratiska arbetarepartiet, men också rotad i den kristna ekumeniska rörelsen. 4

5 Vi måste alltid fokusera på det viktigaste Vi måste i varje tid fundera över vad som är vår viktigaste roll och vår speciella uppgift. I det arbetet måste vi fokusera på det som är Broderskapsrörelsens viktigaste tillgångar i relation till vårt parti. Fokusera på de perspektiv där vi kan tillföra partiet ny styrka. Det är framför allt på tre punkter där vi som kristna socialdemokrater har tillgångar som partiet idag behöver mer av: 1. Internationalismen. Vårt parti har alltid levt i spänningen mellan den nationella identiteten och den internationella. Den spänningen såg ut på ett sätt när de flesta politiska utmaningar kunde mötas på nationell nivå. Som kristna socialdemokrater närmar vi oss politiken från ett universellt perspektiv. Detta är ett omistligt värde i globaliseringens tid och när den europeiska arenan blir allt viktigare för att förverkliga det goda samhället. 2. Värdegrunden. Vårt parti har alltid levt i spänningen mellan ideologi, intresse och förvaltande. Broderskapsrörelsen är till skillnad från partiet i stort primärt en idérörelse. Vår ingång i politiken utgår från Kristi ord i Matteus - vad ni har gjort mot dessa minsta, det har ni gjort mot mig. När partiet fastnar i intressefrågor och politiskt förvaltande är Broderskapsrörelsens uppgift att lyfta fram idéperspektivet så att politiken kan skapa hopp, lust och tro att förändra vårt samhälle. 3. Långsiktigheten. Vårt parti överblickar ett tidsperspektiv som är starkt präglat av 100 år av industrisamhälle och modernism. Som kristna socialdemokrater ser vi på samhället ur ett flertusenårigt perspektiv. Det ger oss andra möjligheter att formulera prioriteringar som bär in mot framtiden. Det gäller i synnerhet i miljöfrågor, rättvisefrågor och människovärdesfrågor. Den trofasthet som vi Broderskapare bär är omistlig i alla de frågor som inte kan få snabba lösningar. Vi tappar inte sugen vid bakslag och vi låter oss inte styras av dagsländor. Den verksamhetsberättelse Förbundsstyrelsen här överlämnar till kongressen är speglar hur rörelsen under perioden har sökt förvalta detta ansvar. Peter Weiderud förbundsordförande 5

6 Organisation 1. Kongressen 2007 Kongressen 2007 genomfördes 2 5 augusti på Ädelfors Folkhögskola i Vetlanda. Vid kongressen deltog 111 ombud från grupper och distrikt runt om i landet. Till kongressen hade 38 motioner inkommit, vilka behandlades under dagarna. Dessutom hade förbundsstyrelsen lagt tre propositioner och ett förslag till verksamhetsplan som också behandlades. Kongressen beslutade om ett antal uppdrag till förbundsstyrelsen. Hur uppdragen har hanterats följer av kommande avsnitt i verksamhetsberättelsen. Kongressen gästades av den då nyvalda partiordföranden Mona Partiordförande Mona Sahlin deltog på förbundskongressen i Ädelfors. Sahlin. Vidare framfördes hälsningar från bland annat S-studenters ordförande Kajsa Borgnäs, LO:s andre ordförande Erland Olausson, S-kvinnors vice ordförande Anne Ludvigsson. Ordföranden för Kristne Arbeidere, Norge, Jan Rudy Kristensen, och Seppo Pyhälathi från finska Broderskapsrörelsen talade också till kongressen. Under kongressen genomfördes en internationell solidaritetskväll, med gripande berättelser från Palestina/Israel nyss hemkomna följeslagare i SEAPPIprogrammet. Ett flertal seminarier genomfördes också. 2. Förbundsstyrelsen Förbundsstyrelsen har under kongressperioden genomfört 12 sammanträden. Verkställande utskottet har sammanträtt 16 gånger. 6

7 Förbundsstyrelsens sammansättning Peter Weiderud Ordförande VU Cecilia Dalman Eek Vice ordförande VU Lars G Linder Förbundssekreterare VU Eva-Lena Gustavsson VU Agneta Brendt Joe Frans VU(ers) VU (ers) Björn Pernrup Anna Ardin (tom december 2008) Ulf Bjereld Christer Engelhardt Birgitta Gidblom Hilde Klasson Knut W Nygaard P A Sahlberg Lissandra Sandell Till förbundsstyrelsens sammanträden har också följande personer varit adjungerade: Thomas Strand (gruppledare för Broderskap i Riksdagen) Abulkhader Habib (ordförande för Broderskapsrörelsens nätverk för Troende socialdemokrater) 7

8 3. Broderskapsdistrikten Förbundsstyrelsen har varit representerad vid de flesta årsmöten med Broderskapsdistrikten både 2008 och Förbundets information till distrikten och grupperna har utvecklats, och nu skickas kontinuerligt Förbundscirkulär, som ställs både till distriktsordförandena och till samtliga gruppordföranden. Vid några tillfällen har också Blixtinfo använts till distriktsordföranden. Under 2008 genomfördes också en distriktsledarsamling. Såväl Förbundscirkulär som Blixtinfo och distriktsledarsamlingen redovisas i det följande. 4. Broderskap i riksdagen Det finns i dag 26 broderskapare i riksdagen. Gruppen leds av Thomas Strand. Broderskapsgruppen har haft flera verksamheter under kongressperioden. Bland annat har seminarier om värderingsförändringar och Mellanöstern genomförts. Gruppen har också varit aktiv i Riksdagens kristna grupp. Broderskaparna i riksdagen har 2008 lämnat in sex motioner med anledning av besluten på Broderskaps kongress: Motion om försäkring för funktionshindrade. Har behandlats under året. En liten del accepterades. Arbetet med frågan fortsätter i justitieutskottet. Motion om palliativ vård vård vid livets slutskede - och trosinriktningars engagemang i den palliativa vården. Motionen är ännu inte behandlad. Motion om behov av samhällsstöd för vuxenmobbade. Riksdagen diskuterar ett Kunskaps- och resurscentrum för personer som vuxenmobbats. Motionen är ännu inte färdigbehandlad. Motion om svensk vapenexport. Vi vill att man skall skärpa kraven på svensk vapenexport. Vi vill att Sverige inte skall exporterar till länder med inre konflikt eller till länder som för krig. Det finns en utredning om Svensk Krigsmaterielexport från 2005 som ännu inte resulterat i någon proposition. De borgerliga partierna lutar sig mot att det pågår utredning. Motion om biståndsfrågan. Vi kräver att bistånd skall vara minst 1 procent av BNI och fokusera på fattigdomsbekämpning. Bistånd skall ej tillåtas användas till militära områden. Den avslogs. Motion om att stärka demokrati i Palestina och att initiera samtal med samtliga relevanta valda politiska ledare. Motionärerna vill att Sverige inom EU verkar för omedelbara humanitära insatser på Gaza och för försoning mellan de stridande parterna på Västbanken och Gaza, alternativt nya val. Utskottet har behandlat frågan. 8

9 5. ILRS International Leauge of Religious Socialists Sveriges Kristna Socialdemokrater är medlemmar i ILRS, vars ordförande är PA Sahlberg. Under kongressperioden har förbundet dessutom genom PA Sahlberg och Ulf Carmesund deltagit i sammanträde med Socialistinternationalen i juli 2008, Aten, Grekland. Vidare har två representanter från förbundet, Anna Ardin och Abdulkader Habib, deltagit i konferens 2008 på Filippinerna under rubriken Sweden Ashia Forum for Progressive Politicians. Förbundet var inbjudet särskilt för att tala om tro och politik, och hur man är progressiv och troende som politiker och hur religionen kan vara ett fördjupande komplement till politiken snarare än en källa till konflikt. På konferensen fanns deltagare från 15 länder. Inte minst var representanterna från Pakistan intresserade av våra erfarenheter. 6. Nordens Kristna Socialdemokraters Förbund Arbetet i Nordens Kristna Socialdemokraters Förbund har varit aktivt under kongressperioden. I styrelsen har förbundet två representanter, och vi har också varit representerade vid Kristne Arbeideres kongress. Diskussioner förs löpande om hur det nordiska samarbetet kan utvecklas. Styrelsen för Nordens kristna socialdemokrater har sammanträtt två gånger under kongressperioden. Förbundssekreterare Lars G Linder deltog på Kristne Arbiederes kongress Här tillsammans med Marianne Uri-Överland (vice ordförande) och Jan Rudy Kristensen (ordförande) Kristne Arbeidere. 7. Medlemsutveckling Medlemsutvecklingen har precis som för partiet och övriga delar av arbetarrörelsen under flera år visat en negativ trend. Under byttes medlemsregistersystemet ut, vilket gör att det är svårt att direkt jämföra siffrorna mellan dessa och tidigare år. Det nya medlemsregistret ger betydande fördelar jämfört med tidigare system, det är enklare att hantera och gör för första gången att alla organisationsnivåer alltid har tillgång till samma register som dessutom har en betydligt mindre eftersläpning i uppdateringen än det gamla. Under 2008 inleddes en medlemsvärvningskampanj, med målet att till kongressen 2011 ha värvat nya medlemmar. Redan under 2008 värvades mer än 220 nya medlemmar till förbundet. Under våren 2009 har medlemsvärvningen fortsatt att öka. Fram till och med mitten av maj månad hade mer än 120 nya medlemmar registrerats. 9

10 Distrikt/År Blekinge Bohuslän Dalarna Gotland Gävleborg Göteborg Halland Jämtland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skaraborg Skåne Stockholms län Stockholms stad Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västmanland Västernorrland Älvsborgs N:a Älvsborgs S:a Örebro Östergötland Riksanslutna 6 6 Hela landet Ekonomi Det ekonomiska utfallet av verksamheten redovisas i den ekonomiska berättelsen (Bilaga 3). Förbundsstyrelsen har under perioden beslutat om riktlinjer för placering av förbundets medel. Reglemente för attestering och utanordning har upprättats och beslutats. Arbetet med att förenkla och förtydliga den ekonomiska redovisningen har fortsatt. Under kongressperioden har det inneburit att redovisningsprinciperna för förbundets ändamålsbestämda medel Broderskapsfonden och Jubileumsfonden förändrats. Beslut om fonderingsförändringar redovisas nu i den ekonomiska berättelsen. Principen är helt enkelt att insamlade medel till respektive fond avsätts, och att uttag ur Broderskapsfonden endast får ske för att finansiera egeninsatsen i de Sida-finansierade biståndsprojekt förbundet driver. Uttag ur Jubileumsfonden sker endast efter beslut av förbundsstyrelsen. Bokföringsarbetet har under perioden i huvudsak skötts av vårt dotterbolag Broderskaps Förlag AB på uppdrag av förbundet. Sedan april 2009 har vi istället en 10

11 annan uppdragstagare, AiP Media AB, som svarar för bokföringen, som finns i samma hus som förbundsexpeditionen, vilket är en trygg lösning. 9. Förbundsexpeditionen Förbundsexpeditionen har sedan augusti 2008 ny besöksadress; Sveavägen 68, Stockholm. Flytten innebär både verksamhetsmässiga fördelar genom närheten till konferenslokaler och expeditionsservice, men också en lägre kostnad. Vid förbundsexpeditionen har under kongressperioden följande personal funnits: Ulf Carmesund, Internationell sekreterare Ann-Maud Anderzon, Organisationssekreterare (barnledig juli ) Daniel Carlstedt, Organisationssekreterare (vikariat från augusti 2008) Lott Jansson, Press- och politisk sekreterare (april 2008 oktober 2008) Anna Ardin, Press- och politisk sekreterare (januari ) Medine Tezcan, Nätverksombudsman, deltid (februari 2009 juli 2009) Maarit Kuivalalinen, Koordinator (t.o.m. december 2007) Jan Gillegård, assistent (december ) Lars G Linder, förbundssekreterare Förbundsexpeditionen våren 2009: Anna Ardin, Lars G Linder, Jan Gillegård, Ulf Carmesund och Daniel Carlstedt samt Ida Holmberg, chefredaktör för tidningen Broderskap. Foto: Robert Sandström 11

12 Verksamhet 1. Almedalen Broderskapsrörelsen har under både 2007 och 2008 varit en aktiv arrangör av seminarier och kulturaktiviteter under Almedalsveckan på Gotland. Förbundet har varje år funnits i Metodistkyrkan. Respektive sommar har ett flertal seminarier genomförts, ofta med stor uppmärksamhet och välfylld kyrka. Rörelsens representanter har också medverkat vid flera arrangemang som seminarier och debatter, och har också varit aktiva deltagare på många seminarier som andra organisationer arrangerat. Båda åren genomfördes också välbesökta konserter med Thomas Andersson Wij och Tomas Boström. Pierre Schori, Viola Furubjelke och förbundsordförande Peter Weiderud har medverkat under Almedalsveckan. Under 2007 arrangerade förbundet bland annat följande seminarier: "USA och Europa i dagens internationella säkerhetspolitik" Medverkan av John Langmore, professor, Australien och FN, Eric Sundström, journalist, Aktuellt i Politiken samt Katarina Engberg, minister för försvarsfrågor vid Sveriges EU-representation och Peter Weiderud "Sveriges nya Afrikapolitik" Medverkan av bland annat Bo Göransson, ambassadör och regeringens utredare, Birgitta Silén, Olof Palmes Internationella Center och Joe Frans. Seminariet genomfördes i samarbete med AWEPA - European Parliamentarians for Africa. "Flyktingpolitisk debatt med riksdagspartierna" Medverkan av bl.a. Rossana Dinamarca (v), Bodil Ceballos (mp), Magdalena Streijffert (s), Fredrick Federley (c), Rosita Runegrund (kd), Ulrika Karlsson (m) och Emelia Frennmark, FARR "USA och Mellanöstern läge för en ny amerikansk utrikespolitik?" Medverkan av Peter Tejler, UD:s Mellanösternchef, Viola Furubjelke, Olof Palmes Internationella Center, Antoinette Sedin, Palestinas delegation i Stockholm och Ulf Bjereld "Framtidens utbildning - samtal om en utbildningspolitik för vänstern" Medverkan av Marie Granlund, riksdagsledamot (s), Rossana Dinamarca, riksdagsledamot (v), Mats Pertoft, riksdagsledamot (mp) och Pelle Rödin, vice ordf. SFS 12

13 "Välfärdens heliga kor - svensk välfärdspolitik i en ny demografisk realitet" Medverkan av Stigbjörn Ljunggren, debattör, Ola Johansson, regeringens utredare och författare och Cecilia Dalman Eek Under 2008 arrangerade förbundet bland annat följande seminarier: Rättvisa och fungerande skatter Medverkan av Göran Johnson, f.d. ordförande för Metall, Emma Lennartsson, ordförande för Arbetarrörelsens ekonomiska råd och Peter Weiderud Hur bör EU förhålla sig Fatah och Hamas? Medverkan av Kent Härstedt, riksdagsledamot (S), Per Garhton, ordf. Palestinagrupperna, Leif Stenberg, docent i islamologi vid Lunds universitet och Viola Furubjelke och generalsekreterare, Olof Palmes Internationella Center. Gotland och Madagaskar om utbildning, kvinnor och fattigdomsbekämpning Medverkan av Dan Olofsson, ABF Gotland. Vad är det för fel på svensk kulturpolitik? Medverkan av Keith Wijkander, regeringens kulturutredare, Margareta Israelsson, riksdagsledamot (S) och Tomas Boström. En kristen och muslimsk vänsterpolitik Medverkan av Lena Lönnkvist, rektor Sjöviks folkhögskola, Faraj Abuisejfan, Olof Palmes Internationella Center, Fahed Fadel, ledare för det muslimska centret på Gotland samt Peter Weiderud Irak stormakternas eller irakiernas land? Medverkan av Pierre Schori, f.d. statsråd och FN-ambassadör, Tapir Ismail, Olof Palmes Internationella Center och Peter Weiderud. 2. Distriktsledarsamling distrikt fanns representerade och nästan alla ledamöter från förbundsstyrelsen var på plats för att bland annat diskutera utkast till manifest för den kristna vänstern och den kommande medlemsvärvarkampanjen. Förra årets kongress gav förbundsstyrelsen i uppdrag att utarbeta ett manifest, liksom att vid distriktsledarsamlingen ta upp frågan om förbundets identitet och logga. Under samlingen diskuterades inte minst manifestet flitigt, och den tillsatta arbetsgruppen fick ett stort antal konkreta synpunkter på texter och inriktning, som har använts i det fortsatta arbetet. Frågan om förbundets identitet är nära knutet till arbetet med manifestet. Det framstod som tydligt att med ett manifest kommer vår identitet att tydliggöras. Deltagarna på distriktsledarsamlingen diskuterade också möjliga målgrupper för medlemsvärvningen. Man var överens om att prioriterade grupper är socialdemokratiska kyrkopolitiker, unga radikala kristna, människor med annan tro samt nyinflyttade svenskar med kristen tro (t ex. syrianer). Man diskuterade också vilka material som behövs och var överens om att det behövs ett kort och enkelt material som man alltid kan bära med sig som med några få punkter beskriver vad Broder- 13

14 skapsrörelsen är och vad vi står för. Man behöver också en folder som riktar sig till socialdemokratiska kyrkopolitiker som ska innehålla argument om hur Broderskapsrörelsen är viktig för dessa. Alla distriktsledarna var överens om att vi tillsammans ska värva 1000 medlemmar och starta 10 nya grupper från 2008 och fram till kongressen Dessutom lovade alla distrikt att delta och anordna medlemsvärvaraktiviteter. Under distriktsledarsamlingen lanserades ett nätverk för unga kristna socialdemokrater. På lördagskvällen firades tidningen Broderskap med en jubileumsmiddag för 80 personer. Första numret kom ut den 7 juli Med anledning av jubileet anordnade tidningen ett seminarium med Stefan Edman och Peter Weiderud om boken Jorden och själens överlevnad - En brevväxling från 2008 av Stefan Edman och Martin Lönnebo. Samtalet leddes av Laila Naraghi. Thomas Strand och Christer Engelhardt rapporterade om arbetet i riksdagen med motioner från Broderskaps kongress i Ädelfors Förbundet har sammanställt ett häfte med motioner som antogs i Ädelfors, vilken översänts till socialdemokraterna i EU-parlamentet, Riksdagen, Kyrkomötet och Sveriges Kommuner och Landsting. Broderskaparna i riksdagen har under året lämnat in sex motioner med anledning av besluten på Broderskaps kongress. 2. Internationell dag 24 januari 2009 Sveriges Kristna Socialdemokrater har under alla tider varit en internationellt engagerad rörelse. För att manifestera engagemanget och erbjuda möjlighet för internationellt aktiva från hela landet att träffas och utbyta erfarenheter genomfördes en internationell dag under januari Drygt 50 broderskapare träffades på förbundsexpeditionen. Erfarenhetsutbytet var i centrum under dagens första del, och genom grupparbeten fick alla möjlighet att ta del av varandras erfarenheter. Aktuella frågor i grupper och distrikt, liksom i förbundets verksamhet, är inte minst Mellanösternfrågan, där samarbete mellan Broderskapsdistrikt/grupper och andra organisationer liksom solidaritetsaktiviteter, seminarier och andra verksamheter har genomförts. Flera grupper har också haft möjlighet att ta del av SEAPPI:s följeslagare som kunnat berätta om dagens verklighet i Palestina och Israel. Också aktiviteter om kärnvapenfrågan och flyktingpolitiken har genomförts på flera ställen i landet. Sedan många år finns också ett stort lokalt engagemang i utvecklingen i Kongo DR, vilket också manifesteras i det biståndsprojekt förbundet driver i landet tillsammans med Afrosvenskarna. På några ställen har man också arbetat med Västsahara, ofta i samarbete med andra sidoorganisationer inom socialdemokratin. En publikation trycktes upp och delades ut kallad Axplock från Broderskaps internationella arbete Den internationella dagen avslutades med seminariet Israel och Palestina 60 år i våra röda hjärtan, vilket refereras i det följande. 14

15 3. Tro och politik Inom verksamhetsområdet Tro & Politik har arbetsgruppen arbetat med uppdraget från kongressen i Ädelfors augusti 2007: - Intensifiera analys och debatt kring religionens roll i politik och i detta sammanhang tydligare definiera skillnaden mellan höger och vänster, bl.a. genom utformandet av ett manifest för kristen vänster. - Att vara en pådrivande kraft i arbetet mot islamofobi och antisemitism i Sverige - Bidra till att stärka dialogen med samfundsledare och politiska beslutsfattare om hur de homosexuellas rättigheter kan stärkas. - Fortsätta arbetet med judar och muslimer för att hitta en hållbar lösning av slaktfrågan där såväl djurskydd som religionsfrihet respekteras. - Stötta distrikt och lokalgrupper i arbetet med att i sina sammanhang möta de utmaningar och möjligheter som ett multireligiöst samhälle erbjuder samt - Att i samarbete med intresserade starta ett nätverk inom förbundet för människor med annan tro; - Att till nästa kongress återkomma med förslag till en organisation för människor med annan tro, utformad i enlighet med partiets och förbundets stadgar. Efter kongressens beslut om skapande av ett nätverk för troende socialdemokrater har förbundsstyrelsen utsett en ledning för detta. Ordförande är Abdulkhader Habib, som också adjungerats till förbundsstyrelsen. Genom att skapa en nätverksledning ges ett tydligt organisatoriskt stöd för att etablera verksamhet som är svar på uppdraget. Nätverksledningen har också börjat planera för att via partistödspengar ta ökade kontakter med demokratiskt sinnade kristna, muslimer och judar på alla sidor om Medelhavet i syfte att diskutera hur de ser på att kombinera sin religiösa tro med politik för social rättvisa, solidaritet och ett hållbart utnyttjande av jordens resurser. I arbetet med att etablera ett nätverk för troende socialdemokrater har ett flertal kontakter tagits med enskilda och grupper av muslimer. Under hösten 2007 och under 2008 har ett samarbete med ABF, både lokalt och nationellt etablerats. Den 8 mars 2008 genomfördes ett samtal om tro & politik i Angered på ABF:s lokaler. Med ABF Förbundet har Broderskap diskuterat en studiesatsning som bland annat lett fram till en arbetshelg på Bommersvik 8-9 november Där fastlades innehållsförteckning i en bok med arbetsnamnet Judar, muslimer och kristna talar om politik. Under hösten 2008 genomfördes två nydanande samlingar i Stockholm i samband med Ramadan och advent. Den 16 september bjöd Nätverket för troende socialdemokrater på Iftar, eller den måltid som bryter Ramadan. Den 15december bjöd Broderskapsrörelsen på halal-julbord under advent. Dessa båda tillfällen samlade runt 20 deltagare vardera. 15

16 Under våren 2009 har Medine Tezcan anställts som ombudsman för Nätverket för troende socialdemokrater. Medine har planerat för etablerandet av lokala och regionala nätverksstrukturer på flera platser i landet. Som del i Nätverkets arbete har Abdulkader Habib deltagit i planering av den temakväll under kongressen då vi träffat muslimer i Rosengårds moské och s- föreningen i Rosengård. Under Almedalsveckorna har flera seminarier om tro och politik arrangerats. Förbundsstyrelsen har också vid flera tillfällen deltagit i den offentliga debatten om kosher-halalslakt. Det är förbundsstyrelsens bedömning att några ytterligare organisatoriska förändringar i förbundet inte är aktuella för att ge nätverksarbetet god kraft. Nuvarande form med nätverk ger goda möjligheter både till nationellt och lokalt/regionalt arbete. 4. Alla folks frihet, hela världens fred Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från uppdraget från kongressen 2007: - Intensifiera arbetet för en fredlig lösning av Israel-Palestina-konflikten, främst inom ramen för kampanjen fredimellanöstern.nu - Att aktivt verka för att den USA-ledda koalitionen lämnar Irak som en väg till fred och försoning ur det kaos som nu råder. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till utvecklingen av partiets utrikespolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Vara en ledande kraft för att värna enprocentsmålet för svenskt utvecklingsbistånd. - Stötta distrikt och lokalgrupper att i sina sammanhang bli miljöer där debatten om hur politiken för en rättvis värld kan stärkas samt - Verka för att Sverige genom mer öppet och tydligt stöd till demokratiska rörelser bidrar till utveckling mot demokrati i områden som saknar demokratisk tradition. - Att såväl på nationell nivå som i sitt internationella samarbete ta lämpliga initiativ för att driva på arbetet för kärnvapennedrustning. - Broderskap ska arbeta för att Sverige ska bli ett europeiskt föregångsland när det gäller övergång från militär produktion till civil produktion. När det gäller förbundets internationella projekt se i det följande av verksamhetsberättelsen. Sidoorganisationernas rådslagsarbete De socialdemokratiska sidoorganisationerna tog under hösten 2007 initiativ till att bilda så kallade skuggrupper till partiets rådslagsgrupper. Syftet var att vara både aktiva och slagkraftiga i arbetet för att förnya socialdemokratins politik. Broderskapsrörelsen fick ansvar för det internationella rådslagsarbetet. Den gemensamma arbetsgruppen har lämnat remissvar i rådslagets båda omgångar januari 2008 och 16

17 december 2008, vilka haft betydelse för utformningen av partiets rådslagsgrupps slutrapport. I det svar vi lämnade in januari 2008 fokuserade vi problemområden: 1. Globaliseringen har vinnare och förlorare 2. Demokrati - är en lokal och global garant för hållbarhet 3. Religion, kultur och värden - inte bara Clash of civilisations I partiets behandling fick vår skrivning om religion som faktor i samhället genomslag. Detta uppmärksammades av bl.a. Ola Sigurdson i GP som menade att socialdemokratin i och med denna rådslagsprocess ändrat sin inställning till religionens roll i samhället. När vi lämnade in synpunkter i december 2008 fokuserade vi följande sex områden: 1. Solidarisk politik för global utveckling. 2. Ett jämställt socialt Europa och förnyelse av multilaterala institutioner. 3. Israel och Palestina 4. Minska svensk vapenexport. 5. Perspektivskifte i syn på migration 6. Ett mandat från FN:s säkerhetsråd är ett krav för militära fredsinsatser från EU. Även denna gång togs rapporten väl emot av partiet som bl.a. inkluderade delar av rapportens tematik om Israel & Palestina i sin egen slutrapport Vår värld som presenterades i april Sammanfattningsvis har vi goda erfarenheter av att samarbeta med de andra sidoorganisationerna och samarbetet ger mersmak. Dessutom visar Sidoorganisationernas rådslagsarbete internationellt att partiet lyssnar på oss och att det finns skäl att arbeta målmedvetet. Så görs socialdemokratisk politik nedifrån. Detta innebär att de uppdrag som kongressen 2007 formulerade för verksamhetsområdet Alla folks frihet, hela världens fred har genomförts. Mellanöstern År 2006 tog Broderskapsrörelsen initiativ till en bred kampanj kallad Fredimellanöstern.nu som syftade till att samla flera stora svenska aktörer för ett brett samarbete bakom en opinionsbildande kampanj för en tvåstatslösning i Palestina/Israel. Sida ställde sig positiv till kampanjen men av de samarbetsparter som kontaktades kom endast Palmecentret att vilja genomföra arbetet, som under 2007 och 2008 mynnade ut i flera unika politiska dialogmöten på Gaza. Det politiska värdet av dessa möten är ännu för tidigt att bedöma, men givet det spända läget på Gaza bedömer vi att det var mycket viktigt. I dessa möten deltog alla politiska fraktioner på Gaza. Broderskapsrörelsen närvarade vid ett av dessa dialogmöten (i måndasskiftet februari-mars 2008). Förbundsordföranden Peter Weiderud har också vid flera tillfällen deltagit i möten och seminarier om situationen i Mellanöstern och särskilt Gaza, bland annat i Eskilstuna och Vaggeryd. 17

18 Gaza Dialog Forum Under hösten 2008 tog Broderskaps mellanösterngrupp initiativ till att Sidoorganisationerna skulle starta ett gemensamt center på Gaza-remsan. En avgörande drivkraft är viljan att bryta isoleringen av Gaza och viljan att etablera en svensk närvaro i solidaritet med palestinier på Gaza efter Israels attack mot Gaza sistlidna vinter. Tanken är att detta forum skall vara en plats för samtal om politik, samhälle, kultur, värderingar och demokrati. Palmecentret har under våren 2009 öppnat ett center på Gaza i syfte att samordna Palmecentrets projekt i Gaza. Sidoorganisationerna avser att fortsätta det goda samarbetet med Palmecentret. Medan Palmecentret arbetar med utvecklingssamarbete kommer Sidoorganisationerna att arbeta politiskt, med kunskap och med att etablera ett Forum för samtal om politik, ideologi och utbyte. Arbetet kommer inte att hastas fram utan få växa i den takt sidoorganisationernas resurser tillåter. Bokprojekt: Israel & Palestina 60 år i våra röda hjärtan På förbundsstyrelsemötet i januari 2008 väcktes frågan att Broderskap borde uppmärksamma att år 2008 det var 60 år sedan staten Israel bildades och samtidigt 60 år sedan den palestinska flyktingkatastrofen blev ett faktum. Efter en del samtal i arbetsgruppen för Alla folks frihet hela världens fred etablerades ett samarbete med Göran Eriksson på ABF huset i Stockholm. Ulf Bjereld ledde arbetet som bestod i fyra steg: 1. En temakväll på ABF huset i Stockholm den 15 maj med en panel bestående av Pierre Schori, Maj-Britt Theorin, Göran Holmberg, Sigbert Axelson, ledd av Ulf Bjereld. Seminariet blev mycket lyckat och lockade en fullsatt sal i ABF-huset i Stockholm med ca 120 besökare. 2. Pierre Schori och Viola Furubjelke medverkar på ett seminarium under Almedalsveckan 7-14 juli. 3. Åtta författare vidtalades under våren 2008 och de skrev under sommaren var sitt kapitel till boken Israel & Palestina 60 år i våra röda hjärtan. Boken kom från tryckpressarna i december 2008 på Hjalmarsson och Högberg förlag. Boken fick många och påfallande positiva recensioner i svensk press i bl.a. DN, GP, Helsingborgs Dagblad, Aftonbladet och Borås Tidning och den omskrevs även på ledarplats i SvD. 4. Boken lanserades under ett seminarium på ABF-huset i Stockholm den 24 januari 2009 med närmare 170 besökare. Under våren 2009 har ett flertal seminarier arrangerats runt boken. För tryckning av boken har Broderskap fått ekonomiskt stöd från ABF i Stockholm och från Socialdemokratiska partiet. 18

19 Arbetsgrupp för Vapenexport Under hösten 2007 samlades en arbetsgrupp mot svensk vapenexport som sammanträtt under perioden ca 2-3 gånger per termin. I gruppen ingår Kristna Fredsrörelsen, Svenska Freds- och skiljedomsföreningen, S-studenter och Broderskapsrörelsen. Ett led i arbetat har varit att ta fram gemensamma riktlinjer för svensk vapenexport, för att möta en av regeringen planerad proposition. De gemensamma riktlinjerna presenterades i februari 2008 Morgondagens riktlinjer för vapenhandel men någon proposition kom aldrig. I de gemensamma riktlinjerna konstateras att Sverige sedan första världskriget haft en förbudslagstiftning mot export av krigsmateriel. Samtidigt har Sverige traditionellt varit en förhållandevis stor exportör av krigsmateriel. De nuvarande reglerna för krigsmateriel gäller från Utgångspunkten måste vara att det är ett mål i sig att begränsa produktionen av och handeln med krigsmateriel i världen. Handel med krigsmateriel ska i grunden vara förbjuden och endast ske om den är förenlig med Sveriges utrikespolitik. Grundläggande i denna politik är främjandet av fred, demokrati, mänskliga rättigheter och en hållbar utveckling. Näringspolitiska skäl får aldrig utgöra motiv för en eventuell export. Sverige bör vara en föregångare med restriktiva regler och pådrivande för att utveckla exportkontrollpolitiken inom EU och internationellt. Beslut om export och import av krigsmateriel måste redovisas i en anda av största möjliga öppenhet och föregås av ett brett politiskt och medborgerligt inflytande. När propositionen aldrig kom ändrades arbetets inriktning till att handla om opinionsbildning. En ny slags bok om svensk vapenhandel i form av en satirisk dokumentärseriebok, baserad på fakta, ska tas fram, och den kommer att se ut som ett Tintin-album. Arbetsnamnet är En hjälpande hand. För projektet har medel sökts från Folke Bernadotte Akademin. De har hittills beviljat oss kr. Boken kommer att produceras under hösten 2008 och publiceras tidigt våren Bokförlaget Atlas är involverade i processen. Övriga aktiviteter Under kongressperioden har Broderskapsrörelsen bjudit in demokratiska rörelser från Kongo DR vid två tillfällen. Vidare har representanter från sådana rörelser bjudits in från Algeriet. 19

20 5. Asyl, migration & Integration Arbetet har bedrivits med utgångspunkt från kongressens uppdrag: - Ta tillvara erfarenheterna från projektet Ny asylprocess och söka möjligheter att fortsätta utvecklingen av projektet. - Vara en pådrivande kraft för en solidarisk flyktingpolitik. både inom partiet och utåt - Stötta distrikt och grupper i arbetet mot rasism och främlingsrädsla i sina sammanhang - Att verka för att kyrkorna och övriga frivilligorganisationer ges resurser att ännu mer aktivt delta i integrationsprocessen. - Att verka för att barn i asylsökande familjer ska omfattas av skolplikt på samma sätt som barn som är bosatta i Sverige. - Att verka för att etiska regler etableras så att polisen inte tillåts gå in i skolorna för att hämta barn med verkställbara utvisningsbeslut. - Att verka för att skapa lagliga möjligheter för skyddsbehövande att söka asyl i Sverige och EU - Att verka för att det inte ska vara straffbart att hjälpa personer över gränsen till Sverige för att söka asyl, när det görs utan ekonomisk vinning - Att Broderskapsrörelsen tillsätter en kvalificerad arbetsgrupp med uppgift att granska den svenska asylpolitikens inhumana effekter och föreslå sådana förändringar i lagen som motiveras av samlad kunskap om hur den nya Utlänningslagen fungerat sedan den trädde i kraft 1 april 2006 och därmed under den nya mandatperioden presenterar en rapport från denna arbetsgrupp eller ett asylpolitiskt program att antas vid nästkommande förbundskongress. Sidoorganisationernas rådslagsarbete De socialdemokratiska sidoorganisationerna tog under hösten 2007 initiativ till att bilda så kallade skuggrupper till partiets rådslagsgrupper. Broderskapsrörelsen ansvarade för rådslagsarbetet inom området Vår värld, där bland annat asylfrågan ryms. I remissvaret, som lämnades in i december 2008, ställs bland annat följande krav på en progressiv asylpolitik: Svenskt bistånd ska inte användas för att finansiera mottagande av flyktingar i Sverige. Sverige bör arbeta för att EU ska ha en gemensam kvot för flyktingar. EU:s gemensamma minimiregler på asylområdet måste efterlevas. Svensk utlänningslagstiftning bör ändras så att tolkningen av intern väpnad konflikt överensstämmer med folkrätten. Bedömningen om vad som är väpnad konflikt måste avgöras av instans som har kompetens för bedömningen. Myndigheterna bör ta hänsyn till UNHCR:s rekommendationer. 20