FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER VERKSAMHETSPLAN VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
|
|
- Jonathan Göran Bergqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER VERKSAMHETSPLAN VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
2
3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER FÖRSLAG TILL MEDLEMSAVGIFT VERKSAMHETSPLAN Förord Tro och politik Alla folks frihet, hela världens fred Asyl, migration och integration Rätten till värdigt liv Arbete och lärande Jorden vi ärvde Organisation Tidningen Broderskap Internationellt arbete VALBEREDNINGENS FÖRSLAG
4 ÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER Förbundsstyrelsens förslag om skapande av ILRS-distrikt inom Broderskapsrörelsen Engagerade människor är i demokratins centrum. Det är vi människor som tillsammans bygger vårt gemensamma samhälle; lokalt, regionalt, nationellt och internationellt. Socialdemokratiska arbetarpartiet är ett väl etablerat politiskt parti i Sverige, som samlar människor och grupper och har högt till tak. Den som vill närma sig politikens och maktens korridorer, och den som vill delta i vardagsdemokratin i Sverige har goda skäl att söka sig till socialdemokraterna. Socialdemokratin understryker att alla skall med. Broderskapsrörelsen är del av socialdemokratin och understryker att hela människan vilja och känsla berörs av politiken. I grunden på vår samhällsuppfattning finns synen på människan; alla människor är lika värda och lika viktiga. Broderskapsrörelsen är ett forum för människor som ser värdet av både tro och politik. Rörelsen har en generös hållning till andra människor, och den är en brobyggande politisk gemenskap. Sverige och världen förändras. Det land som sedan flera hundra år varit ett tämligen homogent land dominerat av kristendom är idag ett mer heterogent land, där kyrka och stat är skiljda åt. I Sverige finns idag fler religioner, fler traditioner och fler språk än för 100 år sedan. Mångfalden kommer att öka. Befolkningstillväxten i världen, migration och flyktingströmmar leder till att människor med olika bakgrund blandas allt mer. Och goda kontakter mellan människor av olika traditioner och religioner är som demokratin själv, eller äktenskap. Man kan lära sig endast genom att pröva. Det går aldrig att tänka ut i förväg hur en annan människa är eller att förutse alla hennes reaktioner, alla kommande samtalsämnen och spirande konfliktområden. Man måste utsätta sig. Sedan 1900-talets första årtionden har troende socialister från olika religioner i Europa och världen samlats inom ILRS - the International League for Religious Socialists. I krigets Europa ville troende sluta sig samman för att diskutera fred och rättvisa, tvärs över etniska och religiösa gränser. De ville formulera en värld där rättfärdighet råder. Idag har Broderskap sökts upp av muslimer i Sverige som är socialdemokrater och som vill delta i politiken med hela sin människa, med sin vilja och känsla och med sin Gudstro och sitt tvivel. Nu vill Broderskap tillskapa ett distrikt inom Broderskap som blir en svensk gren av ILRS. Medlemmarna kan höra till alla religioner - islam, judendom, hinduism mm. Inträdeskravet är att man vill arbeta för ett samhälle som präglas av rättvisa och solidaritet. Genom ILRS-distriktet vill Broderskap ta ett steg mot att mer aktivt formulera politiska former för samarbete mellan människor med olika religiös och kulturell bakgrund. Detta är kunskaper som världen behöver, och vi vill ta ett par steg i den riktningen tillsammans med troende från andra bakgrunder. På sin Förbundskongress på Ädelfors Folkhögskola 2-5 augusti 2007 föreslår Broderskaps Förbundsstyrelse: Att Broderskaps kongress ger Förbundsstyrelsen i uppdrag att besluta om att tillsammans med nya och gamla medlemmar med olika religioner inrätta ett icke-geografiskt distrikt av ILRS, samt återkomma till nästa kongress med eventuella organisatoriska konsekvenser. Att fortsätta arbetet med att knyta nya medlemmar till Broderskap och partiet Att vara en politisk plattform för människor som vill bygga vidare på vårt folkhem. 108
5 FÖRBUNDSSTYRELSENS PROPOSITIONER Förbundsstyrelsens förslag till stadgeändring avseende tillsättning av förbundssekreterare Nuvarande stadgar: 2. Organisation Mom 1. Förbundet består av grupper och i kommuner där ej sådana finns, enskilda medlemmar. Grupper och enskilda inom ett visst av förbundsstyrelsen fastställt område utgör ett distrikt. Medlem i grupp är genom denna ansluten till socialdemokratiska arbetarekommunen på sin hemort. Mom 2. Förbundskongressen är förbundets högsta beslutande organ. Mom 3. Förbundets ledning utövas av en av förbundskongressen vald styrelse. Förbundsstyrelsen består av 15 ledamöter. Av dessa väljs 15 ordinarie och 2 suppleanter att utgöra verkställande utskott. Av utskottets ledamöter väljs ordförande, vice ordförande och förbundssekreterare särskilt. Suppleanter i verkställande utskottet har närvaro-, förslags- och yttranderätt. De har dessutom rösträtt då de ersätter ordinarie ledamot, vilket sker i den ordning de blivit valda. Förbundsstyrelsens förslag till nya stadgar: Mom 3. Förbundets ledning utövas av en av förbundskongressen vald styrelse. Förbundsstyrelsen består av 15 ledamöter. Av dessa väljs 5 ordinarie och 2 suppleanter att utgöra verkställande utskott. Av utskottets ledamöter väljs ordförande och vice ordförande särskilt. Förbudssekreteraren, som tillsätts av förbundsstyrelsen, är huvudföredragande i verkställande utskottet och förbundsstyrelsen och har därvid närvaro-, förslags- och yttranderätt. Suppleanter i verkställande utskottet har närvaro-, förslags- och yttranderätt. De har dessutom rösträtt då de ersätter ordinarie ledamot, vilket sker i den ordning de blivit valda. Förbundsstyrelsens förslag till ändring av medlemsavgift Förbundsstyrelsen förslår att den del av medlemsavgiften som går till förbundet ändras från dagen 25 kronor per medlem, till 50 kronor per medlem. 109
6 ERKSAMHETSPLAN Förord av Peter Weiderud Verksamhetsperioden skiljer sig kraftigt från den föregående verksamhetsperioden, som präglades av valrörelsen 2006, valförlusten och valet av ny partiledning. För partiet kommer denna verksamhetsperiod att präglas av rådslagsarbetet, förnyelse av politiken, utvecklandet av en kraftig oppositionsroll samt förberedelse för den ordinarie partikongressen 2009, som ska lägga grunden för riksdagsvalrörelsen Det är viktigt att det finns ägandeskap för verksamheten i rörelsens distrikt och grupper. I slutet av verksamhetsperioden väntar en EU-valrörelse, och en möjlighet för svensk socialdemokrati att nå trovärdighet och politiskt ansvarstagande i EU-frågan. För Broderskapsrörelsen ger detta en naturlig prioritering. Vi behöver organisera verksamheten så att vi kan vara relevanta i förhållande till partiets förnyelsearbete. Partiets rådslagsprioriteringar i välfärd, jobb, fred och miljö bör speglas i Broderskapsrörelsen i relation till de sakfrågor där vi har särskild styrka. Därför föreslår förbundsstyrelsen en begränsning av antalet prioriterade verksamhetsområden från tolv till sex. Detta innebär att vissa områden slås samman eller koncentreras. Tre av de tidigare separata ansvarsområden - barn, jämställdhet och Europafrågor - föreslås samtidigt genomsyra samtliga sakområden. Genom denna frontförkortning får Broderskapsrörelsen en tätare, mera överskådlig och mer slagkraftig verksamhetsstruktur. Istället för att som tidigare ha en styrelseledamot som ansvarig för ett eget område, finns det nu möjlighet att vara minst två per område. Antalet områden blir också mer realistiskt i förhållande till de kansliresurser rörelsen kommer att ha under perioden. Under verksamhetsperioden behöver Broderskapsrörelsen också kraftigt prioritera sin egen organisationsutveckling. Under ett antal år har medlemsbasen varit försiktigt krympande. Detta är verksamhetsperioden då vi måste bryta den trenden. Framför allt ska Broderskapsrörelsen vara en väg till politiskt engagemang för de progressiva delarna av kristenheten. Under perioden ska speciella insatser göras för att nå aktiva medlemmar i kyrkorna och progressiva ekumeniska rörelser som Kristna Fredrörelsen, Kristna Studentrörelsen, Ekumeniska följeslagarprogrammet, som vill låta sitt engagemang få tydligare politiska uttryck. Det växande intresset för att arbeta i Broderskap från människor av annan tro än den kristna ger också nya möjligheter till breddat och fördjupat medlemsengagemang, som rörelsen behöver ta till vara på alla nivåer. Det föreslagna ILRS-distriktet blir en viktig del i detta. Broderskapsrörelsen behöver också söka mer av ekonomisk stabilitet. Rörelsen är och skall vara beroende av partiet. Men efter att partianslaget som legat still under många år nu sänkts, har det försatt rörelsen i en mycket sårbar situation. Under innevarande verksamhetsår har förbundsstyrelsen prioriterat att få översikt över kostnadsläget samt få kontroll över utgifterna. Ekonomin är idag stabil, men alltför liten för att kunna täcka den verksamhet som behövs. Av bl.a. detta skäl är en ombudsmannatjänst för närvarande vakanssatt. Därför behöver Broderskapsrörelsen under den kommande verksamhetsperioden söka en inkomstförstärkning i storleksordningen per år. Peter Weiderud Förbundsordförande Broderskapsrörelsen - Sveriges kristna socialdemokrater 110
7 VERKSAMHETSPLAN 1. TRO & POLITIK Kärnan i Broderskapsrörelsens ideologi är sambandet mellan tro och politik, så att värderingarna får genomsyra både det privata livet och samhällsbyggandet. Vi tror att alla människor bär på en inneboende andlighet, som måste få möjlighet att komma till uttryck. Som kristna socialdemokrater vill vi pröva och granska politiken utifrån de kristna värderingarna på såväl statlig, som regional och kommunal nivå. Vi vill stimulera människor att forma och skärpa politiken utifrån dessa värderingar. På detta sätt vill vi fungera som spjutspets i det ideologiska förnyelsearbetet inom socialdemokratin. Vi vill föra en religionsdialog över gränserna i bred ekumenisk anda, där vi ger utrymme och respekt för de olika världsreligionerna. Genom en öppen dialog mellan olika samfund och religioner, kan vi stärka det som förenar och möjligheterna att forma det världsvida samhället utifrån dessa värderingar. Vi vill att människans behov av utveckling och förnyelse ska ges en central plats i arbetarrörelsen. In- och utandning kompletterar varandra och leder på sikt till en utveckling av ett bättre och mer hållbart samhälle Om vi ska kunna ge från oss själva i ett samhällsbygge är det avgörande att vi får tid att ta in intryck och i stillhet kunna bearbeta dem. Motioner 1: 1 Motion om kvinnlig könsstympning 1: 2 Motion om hetspropaganda 1: 3 Motion om djurskydd och religionsfrihet Samspelet mellan religion och politik är för Broderskapsrörelsen en kärnverksamhet, suget efter etiska perspektiv på politik och religionens inflytande på politik, konflikter och politiska skeenden har vuxit kraftigt de senaste åren. När detta missbrukas kan religionen bli ett politiskt gift. Politiserad religiös fundamentalism kan bidra till att förenklat dela upp en komplex värld i onda och goda, och därmed även legitimera våld och maktpolitik. Detta blir tydligast när politiska ledare säger sig företräda en syn där gudomlig rätt, i deras egen tolkning, anses stå över demokrati och mänskliga rättigheter. Vi ser skrämmande exempel från i princip alla religioner i dagens värld. Men vi ser också motsatsen. När religionen lyfter fram grundläggande värdefrågor, som förståelse och rättvisa samt öppnar för förståelse också av andra trosriktningar, blir den ett viktigt och fördjupande komplement till politiken i en komplex värld. Skillnaden mellan en konstruktiv och destruktiv roll för religionen i relation till samhället handlar om två olika sätt att förhålla sig till sanning. Antingen ser vi sanningen som något vi själva erövrat och ängsligt vill skydda mot utmaningar. Det ger den typ av fundamentalism som utmärker den kristna högern, där dialog och det annorlunda är ett hot. Eller så ser vi sanningen som något bara Gud äger till fullo. Vår uppgift är att söka. Då blir dialog också med andra religioner och oliktänkande en tillgång. Detta nyfikna sanningssökande utmärker Broderskapsrörelsen, som är den kristna vänstern i Sverige. Vår politiska huvudmotståndare är den kristna högern. Detta är centralt för Broderskapsrörelsen idéarbete. Broderskapsrörelsen avser att - Intensifiera analys och debatt kring religionens roll i politik och i detta sammanhang tydligare definiera skillnaden mellan höger och vänster, bl.a. genom utformandet av ett manifest för kristen vänster. - Utifrån kongressens beslut om att pröva formen med ett s.k. ILRS-distrikt stärka möjligheterna för andra troende än kristna att bättre organisera sig som troende socialdemokrater. - Vara en pådrivande kraft i arbetet mot islamofobi i Sverige. - Bidra till att stärka dialogen med samfundsledare och politiska beslutsfattare om hur de homosexuellas rättigheter kan stärkas. - Fortsätta arbetet med judar och muslimer för att hitta en hållbar lösning av slaktfrågan där såväl djurskydd som religionsfrihet respekteras. - Stötta distrikt och lokalgrupper i arbetet med att i sina sammanhang möta de utmaningar och möjligheter som ett multireligiöst samhälle erbjuder. 111
8 ERKSAMHETSPLAN Motioner 2: 1 Motion om kyrkans samhällsansvar 2:2 Motion om demokratistöd 2: 3 Motion om gemensam säkerhet 2: 4 Motion om kärnvapen 2: 5 Motion om opinionsbildning mot vapenexport 2: 6 Motion om att totalförbjuda all svensk vapenexport 2. ALLA FOLKS FRIHET, HELA VÄRLDENS FRED Sverige skall vara en stark röst för fred, folkrätt, nedrustning och mänskliga rättigheter. Broderskapsrörelsen har en lång tradition av internationellt arbete och strävan att påverka genom att skapa dialog mellan olika parter. Genom ett aktivt deltagande i den svenska opinionsbildningen och genom egna internationella projekt i Afrika och Mellanöstern vill vi bidra till konkret förändring för fred och frihet. Vi vill verka för en mer engagerad svensk och europeisk Mellanösternpolitik mot ockupationen samt folkrätts- och människorättsbrotten, och en lösning på konflikten Israel-Palestina. Isolering av stater och enskilda aktörer i regionen riskerar att stärka de fundamentalistiska och antidemokratiska krafterna. Den ohyggliga utvecklingen i Irak visar på riskerna när USA eller andra stormakter väljer att intervenera militärt utan stöd i FN eller folkrätten. Svensk vapenexport skall vara restriktiv, samt överensstämma med främjande av fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Global säkerhetspolitik måste omfatta kraftig nedrustning, reformering av FN och en ny ekonomisk världsordning för utjämning och rättvisa. Vi vill att Sverige aktivt arbetar för att motverka trafficking och att avskaffa dödsstraffet. För att bekämpa terrorismen är det viktigt att vi förstår och motverkar dess grogrund, nämligen globala orättvisor. Kampen mot terror får inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter och folkrätten. Broderskapsrörelsen är en del av arbetarrörelsen som under många år givit ett utrymme där kompetens och internationellt engagemang har kombinerats med ett tydligt folkrörelsearbete. Det är skälet till att vi genom åren kunnat driva en konsekvent linje i Mellanösternfrågan, i kravet på en procent i bistånd eller i kritik av vapenexporten, även i perioder då partiet vacklat. Denna roll blir central också under denna verksamhetsperiod och i relation till partiets rådslagsarbete. Broderskapsrörelsen avser att - Intensifiera arbetet för en fredlig lösning av Israel-Palestina-konflikten, främst inom ramen för kampanjen fredimellanöstern.nu. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till utvecklingen av partiets utrikespolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Vara en ledande kraft för att värna enprocentmålet för svenskt utvecklingsbistånd. - Stötta distrikt och lokalgrupper att i sina sammanhang bli miljöer där debatten om hur politiken för en rättvis värld kan stärkas. 112
9 VERKSAMHETSPLAN 3. ASYL, MIGRATION & INTEGRATION Människor söker sig till Sverige av olika skäl, och det är viktigt att svensk asylpolitik är solidarisk samt humant utformad med en rättssäker asylprövning. En human flyktingpolitik handlar om att se den asylsökande som en individ med tillgångar, och att fokusera på varje människas möjligheter till ett liv i värdighet och hopp om en bättre framtid. Barns behov och utsatthet måste särskilt beaktas. Genom att öppna dörren för arbetskraftsinvandring skulle människor få möjligheten att komma hit med bevarad värdighet och därmed bidra till en bättre integration och gynnsam ekonomisk utveckling. Frivilligorganisationers engagemang och kompetens behöver tas bättre till vara, så att de kan få spela en mer framträdande roll i asyl- och integrationsprocessen. Vi vill leva i ett samhälle där alla har samma rättigheter och möjligheter oavsett bakgrund. En lyckad integration kräver att människor med olika bakgrunder får möjligheten att mötas, detta förutsätter integrerade bostadsområden och arbetsplatser. Utestängning av invandrare från arbets- och bostadsmarknaden är inte bara en förlust för den enskilde utan även en förlust för hela samhället som går miste om viktiga resurser. Vägen till integration går genom kunskap, arbete och bostad. Broderskapsrörelsens principiella humanism samt speciella kompetens och erfarenhet i kultur- och religionsdialogfrågor ger oss ett särskilt ansvar att konstruktivt och kritiskt bidra till partiets politik på detta område. Broderskapsrörelsen avser - Ta tillvara erfarenheterna från projektet Ny Asylprocess och söka möjligheter att fortsätta utvecklingen av projektet. - Vara en pådrivande kraft för en solidarisk flyktingpolitik. - Stötta distrikt och lokalgrupper i arbetet mot rasism och främlingsrädsla i sina sammanhang. Motioner 3: 1 Motion om kyrkor och integration 3: 2 Motion gällande skolgång för asylsökande 3: 3 Motion om sjukvård för asylsökande och flyktingar 3: 4 Motion om rätten att söka asyl 3: 5 Motion om inhumana drag i den svenska asylpolitiken 113
10 ERKSAMHETSPLAN Motioner 4: 1 Motion om behovet av samhällsstöd för vuxenmobbade i arbetslivet 4: 2 Motion om att lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling ska finnas för alla, inte enbart för barn och elever 4: 3 Motion om seniorbostäder 4: 4 Motion om våld i hemmet 4:5 Motion om palliativ vård 4:6 Motion om välfärd 4:7 Motion om prostitution 4: 8 Motion om hyresgästinflytande 4. RÄTTEN TILL VÄRDIGT LIV Sverige är ett bra land att leva i, trots detta finns det grupper som lever i fattigdom och utsatthet. Vi kan idag se tydliga geografiska utanförskapsområden med socioekonomiska skillnader samt växande klasskillnader. Människor som varit arbetslösa eller sjukskrivna under en lång tid har svårigheter att ta sig tillbaka till arbetslivet. Detta innebär ett stort lidande för de drabbade och deras anhöriga, samt en stor förlust för samhället. Vårt välfärdssamhälle är inte färdigbyggt förrän de utsattas behov är uppfyllda och våra gemensamma samhällsresurser är rättvist fördelade. Barn drabbas alltid hårdast av utanförskap och den sociala nöden. Vi kan inte acceptera att barn drabbas av sina föräldrars arbetslöshet eller sjukskrivning, och vill därför se ökade insatser och resurser för barnens hälsa. Människans behov av att betyda något för andra är grundläggande. Stora insatser görs av frivilligorganisationer för hemlösa, missbrukare och annan social verksamhet. Vi vill stimulera till ett bättre samspel mellan de ideella krafterna och samhällets organisationer. Genom att stötta de ideella krafterna kan stora förbättringar åstadkommas till små kostnader. Broderskapsrörelsens främsta bidrag till partiets rådslagsarbete handlar om att tolka och förstå den nya sociala utsattheten, som följer som ett resultat av samhällsförändringarna. Framför allt ska vi visa på konsekvenserna av att arbetarrörelsen inte organiserar många av dessa grupper, vilket kräver förändringar i partiets arbetsmetoder. Broderskapsrörelsen avser att - Ge röst åt de som främst drabbas av de sociala klyftor som växer som resultat av omvärldsförändringar och förd politik. - Bidra till partiets reflektion om konsekvenserna av att arbetarrörelsen i minskad omfattning organiserar dem som befinner sig på samhällets skuggsida. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets välfärdspolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalavdelningar att i sina sammanhang kunna ge röst åt drabbade och vara drivkrafter för ett mer jämlikt samhälle. 4: 9 Motion om alkoholkultur 4: 10 Motion om försäkring för funktionshindrade 4: 11 Motion om familjerätt 114
11 VERKSAMHETSPLAN 5. ARBETE & LÄRANDE Idag lämnar allt fler elever skolan i förtid eller utan godkända betyg. Konkurrensen mellan gymnasieskolorna har lett till att vissa program prioriteras eller kommersialiseras utan hänsyn till undervisningskvalitén. Vi vill verka för att barnens egna inlärningsmetoder får en tydligare plats i pedagogik- och metodutveckling, samt att betygen avskaffas. Vi tror på en gemensam kommunal skola med hög utbildningskvalitet där både elever och föräldrar kan vara med och påverka skolans inriktning. Utbildning är det enda som inte kan tas ifrån en människa när samhället eller livet förändras, utan istället gör henne stark att hantera förändringen. Den kommunala skolan ska vara en mötesplats för barn med olika sociala, kulturella och etniska bakgrunder. Där ska eleverna få möjligheten att utbyta åsikter, diskutera och respektera att det finns olika perspektiv och synsätt. Samtidigt vet vi att framför allt religiösa och etniska minoriteter inte alltid får sina behov mötta, utan ser det som nödvändigt att söka friskolealternativ. Broderskapsrörelsen vill verka för ett bättre samspel mellan olika skolformer där individens behov av bästa tänkbara utbildning kan kombineras med behovet av helhet och allas rätt till god utbildning. Motioner 5: 1 Motion om arbetstidslagstiftning 5: 2 Motion om a-kassa 5: 3 Motion om arvoden för politiska uppdrag 5: 4 Motion om helgledighet Rätten till arbete är en grundläggande rättighet och avgörande för människors frihet att utveckla och forma sitt liv och sin vardag. En hög andel människor i arbete är även avgörande för samhällets ekonomiska försörjning, och finansiering av välfärdsamhället. För att uppnå ett mer jämställt arbetsliv krävs lagstadgad rätt till heltid och en möjlighet till deltid samt lika lön för lika arbete. Vi vill ta steget från industrisamhälle in i det nya kunskapssamhället, genom att modernisera och utveckla en arbetsmarknadspolitik för hela samhället och hela folket. Broderskapsrörelsen avser att - Vara en röst för varje människas rätt till god utbildning. - I relation till partiet medverka en konstruktiv syn på samspelet mellan den kommunala skolan och friskolor, även de med religiösa huvudmän. - Bidra till diskussionen om hur arbetsmarknadspolitiken kan förändras för att bättre möta tjänstesamhällets utmaningar. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets jobbpolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalavdelningar att vara dynamiska miljöer för samtal om hur politiken för arbete och lärande kan utvecklas i kunskapssamhället. 115
12 VERKSAMHETSPLAN Motioner 6: 1 Motion om det gröna folkhemmet 6: 2 Motion om tillväxt 6. JORDEN VI ÄRVDE Vårt allvarligaste hot mot miljön är idag klimatförändringarna och det är viktigt att vi tar hoten om klimatförändring på allvar inom alla politikens områden. Vi i Sverige behöver se över vår energiförbrukning och se till att föra frågan om klimatförändringar högre upp på dagordningen i internationella sammanhang. EU har en viktig uppgift att se till att beroendet av fossila bränslen minskar och satsa på en långsiktig hållbar utveckling. Vi har fått jorden i arv att förvalta och vårda, och vi har ett ansvar att föra detta arv vidare till kommande generationer. Vi måste uppmärksamma vår egen del i de strukturella orättvisorna och skapa förutsättningar för en solidarisk och hållbar livsstil. Vår vision om ett grönt folkhem handlar om att ta ett solidariskt ansvar för våra gemensamma tillgångar som både ska fördelas rättvist och förvaltas för kommande generationer. Vi tror att det går att förena välfärd, ekonomisk tillväxt och miljötänkande. Det handlar om miljövänlig teknisk utveckling som skapar arbetstillfällen och ekonomisk tillväxt. Broderskapsrörelsen var under många år drivande för att skapa en ökad miljömedvetenhet i ett förhållandevis stumt parti. Idag finns engagemanget framför allt i klimatfrågan på bredden i partiet. Vi behöver nu ta nästa steg och bidra till att implementera politiken. Broderskapsrörelsen avser att - Fördjupa det politiska samtalet om klimat och miljö till att bättre rymma frågor om livsstil, global rättvisa och hur en politik också för att avstå kan utformas. - Tillsammans med övriga sidoorganisationer ge konstruktiva bidrag till partiets miljöpolitik, inom ramen för rådslagsarbetet. - Stötta distrikt och lokalgrupper att finna former för att i sina sammanhang värna en förbättrad implementering av klimatpolitiken. 116
13 VERKSAMHETSPLAN 7. ORGANISATION Broderskapsrörelsen har en traditionell uppbyggnad med grupper, distrikt och förbund som stämmer med partiets uppbyggnad och som ger förutsättningar för både god rörelsedemokrati och ett dynamiskt samspel med partiet. Samtidigt finns det en växande grupp människor idag som hellre engagerar sig i sakfrågor och nätverk än i befintliga strukturer. Dessa engagerade människor behövs i Broderskapsrörelsen och vi måste modernisera vår organisation så att vi kan möta dessa. Under verksamhetsperioden ska Broderskapsrörelsen aktivt satsa på att nå progressiva enskilda och grupper inom svensk kristenhet. Vi ska också förbättra vårt samspel med nya svenskar, både kristna och av annan tro, som vill låta sin tro få progressiva politiska uttryck. Broderskapsrörelsen ska också förstärka medlemsvården under verksamhetsperioden bl.a. genom att införa inspirations- och utbildningsdagar för nya medlemmar. Med dess åtgärder ska Broderskapsrörelsen vända medlemstrenden under kommande verksamhetsperiod. Motioner 7: 1 Motion om arkivering 7: 2 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen 7: 3 Motion om att byta ut den nuvarande Broderskapssymbolen mot Rosen och korset 7: 4 Motion om Broderskap - den kristna vänstern 7: 5 Motion om att låta den engelska broderskapssymbolen bli symbolen även för den svenska Broderskapsrörelsen 7: 6 Motion om kristna socialdemokrater - den kristna vänstern! 7: 7 Motion om namnfrågan: Broderskap eller SKSF? 117
14 ERKSAMHETSPLAN TIDNINGEN BRODERSKAP Samhällslivet och den offentliga debatten präglas allt mer av samspelet mellan religion och politik. I Påskuppropet för en generell flyktingamnesti och i Hopp-kampanjen mot Israels agerande på de ockuperade palestinska områdena har svenska samfund tagit politisk strid för humanitära värden. Frågan om religiösa friskolors vara eller inte vara samt om homosexuellas rätt till välsignelse och kyrklig vigsel väcker starka känslor. I debatten om internationell terrorism som ett växande säkerhetshot har religiös fundamentalism och islam fått stor uppmärksamhet och moskén i Malmö har vid flera tillfällen utsatts för anlagda bränder. Det blir alltmer vanligt att politiker och andra offentliga personer öppet berättar om sin kristna tro och ofta hörs påståendet att vi gått in i en postsekulär tid. Sammantaget tycks det möjliga politiska utrymmet för en kristen vänster ha vuxit jämfört med för tio år sedan. Därför finns det också möjligheter för Tidningen Broderskap att vinna betydligt fler läsare genom att etablera sig som en självständig röst i opinionsbildningen under det stolta och frimodiga mottot: Här är vi - vi är den kristna vänstern! Genom sin speciella ställning som en självständig tidning, men ägd av Sveriges kristna socialdemokrater - Broderskapsrörelsen finns det åtminstone tre olika uppdrag som tidningen kan ta sig an. Först och främst bör tidningen - genom artiklar som kommenterar, problematiserar och polemiserar kring aktuella samhällsfrågor inom politiken, ekonomin, kulturen och det sociala livet - vara ett organ för politisk opinionsbildning. Genom att ta fasta på det som utgör kärnan i Broderskapsrörelsens värdegrund - d v s kombinationen av en vänsterövertygelse och en kristen tro - finns det goda möjligheter att utveckla tidningen till en unik röst som gör avtryck i den offentliga debatten. Kombinationen av vänsterideologi och kristen tro skall genomsyra tidningens redigering. Tidningen skall vara en radikal och självständig röst inom arbetarrörelsen. Tidningen skall initiera debatt i centrala samhällsfrågor och inte tveka att kritisera såväl det socialdemokratiska partiet som Broderskapsrörelsen. För det andra bör tidningen fylla funktionen av medlemsvård, genom att uppmärksamma Broderskapsarrangemang på lokal-, distrikts- och central nivå, samt även andra arrangemang av intresse för Broderskapsrörelsens medlemmar och sympatisörer. På så sätt stärker tidningen även rörelsens lokala grupper och distrikt. Däremot är Broderskapsrörelsens medlemstal i dag alldeles för lågt för att medlemsvården skall kunna var en huvuduppgift för tidningen. Medlemsvården får därför utgöra ett viktigt komplement till tidningen som en självständig röst i opinionsbildningen. För det tredje kan tidningen vara ett relevant nyhets- och informationsorgan för nyheter och featureartiklar kring politik och kristen tro i bred bemärkelse. Däremot kan Tidningen Broderskap inte konkurrera med andra medier när det gäller allmänna nyheter, sport och förströelse - även om tidningen självklart inte får bli för tung, utan kan lättas upp även med denna typ av inslag. För att skapa en tidning som förmår intressera bredare grupper än medlemmar av Broderskapsrörelsen och därtill sätta avtryck i den offentliga debatten krävs resurser. Dessa resurser finns inte i dag. Tidningen produceras på en oerhört liten budget. Redaktionen gör en heroisk insats som lyckas få ut en snygg tidning varje vecka. Men för att nå målet måste tidningens ekonomi förstärkas. Under kongressperioden bör tidningsstyrelsen prioritera att hitta en finansiering som inte bara garanterar fortsatt utgivning, utan också skapar möjlighet att ge tidningen ett än mer slagkraftigt innehåll. Parallellt med detta arbete måste prenumerantvärvningen fortsätta, så att tidningen inte trillar under gränsen för fortsatt presstöd. Varje enskild Broderskapsgrupp bör utse en tidningsansvarig, som organiserar prenumerationsarbetet och bidrar till att göra tidningen till ett levande verktyg i gruppens och förbundets arbete. 118
15 VERKSAMHETSPLAN INTERNATIONELLT ARBETE Broderskapsrörelsen har ett brett internationellt arbetet. Bärande teman i detta är respekt för folkrätten och FNs deklaration för mänskliga rättigheter. Religion och politik i Mellanöstern och konflikter i Afrika är områden som vi följt under många år. Under kommande kongressperiod fortsätter och fördjupar Broderskap detta arbete med hjälp av projektmedel från Olof Palmes Internationella Center: Goma, Kongo DR i samarbete med GEAD i Goma och ASR. Tillsammans med Stockholmsavdelningen av ASR (Afrosvenskarnas riksförbund) samarbetar Broderskap med GEAD (Group d Edude et d Action pour un Development bien defini) som stöttar kvinnor som drabbats av kriget i de östra delarna av Kongo DR. Gaza, samarbete med CIVITAS. Civitas är en palestinsk NGO som utbildar organisationer på Gazaremsan i projektledning, ekonomihantering, att skriva projektansökan mm. Men de för också diskussioner om varför det är värdefullt med en öppen ekonomihantering. Civitas menar att en öppen ekonomi och en demokratisk struktur genererar metoder värderingar som sprider sig i samhället som salt i ett glas vatten. Ghana - From Paris to Accra - and beyond. Broderskap följer och dokumenterar hur gräsrötter i Ghana uppfattar bistånd och de förändringar av biståndet som Parisagendan innebär. I Ghana samarbetar vi med ActionAid, Ghana och planerar att vidga samarbetet till fackförbund och fair trade organisationer. Projektet tar fram underlag som det civila samhället i Ghana har nytta av för att kunna påverka biståndets förändrade arkitektur, och det High Level Forum somoecd planerar till september Projektet populariserar och sprider kunskap om Parisagendan i det ghanesiska och i det svenska civila samhället i samarbete med Forum Syd och andra intresserade i Sverige som t.ex. Sidas Civil Society Center. Under de kommande tre åren planeras: Undersöka lokalt intresse i rörelsen för att delta i något av projekten och dess diskussioner om bistånd, Parisagendan, samt det civila samhällets roll i samhällsbyggen i Nord och i Syd. Varje projekt kan bli till en kunskapsresurs för vår egen rörelse, och ett sätt att kanalisera engagemang för internationell rättvisa, fair trade, samt fred och försoning. Det samarbete med socialdemokrater med annan religion an kristendom som Broderskap inlett ger nya möjligheter till nya former för samarbete I förlängningen av projekten planerar Broderskap att arrangera en konferens i Sverige knuten till varje projekt, och ge ut en dokumentation av arbetet. Konferensen kan arrangeras nationellt eller lokalt, i samarbete med samarbetsparter i Syd och i Nord. Om intresse finns kommer varje projekt att genomföra en resa till respektive projektland och samarbetspart. 119
16 ALBEREDNINGENS FÖRSLAG VALBEREDNINGENS FÖRSLAG Förbundsstyrelsen Peter Weiderud, Arboga - Omval Cecilia Dahlman-Eek Göteborg - Omval Björn Pernrup, Helsingborg - Omval Eva-Lena Gustavsson, Torsby - Omval Joe Frans, Stockholm - Omval Agneta Brendt, Hudiksvall - Omval Knut W Nygaard, Kungsängen - Omval Li Sandra Sandell, Värnamo - Omval Ulf Bjereld, Göteborg - Omval Birgitta Gidblom, Gällivare - Omval Pär-Axel Sahlberg, Kungsbacka - Omval Hilde Klasson, Uppsala - Nyval Christer Engelhardt, Visby - Nyval Anna Ardin, Uppsala - Nyval Lars G Linder, Eskilstuna - Nyval Verkställande utskottet Ordinarie Peter Weiderud Cecilia Dahlman-Eek Eva-Lena Gustavsson Agneta Brendt Lars G Linder Suppleanter Björn Pernrup Joe Frans Förbundsordförande Peter Weiderud Vice förbundsordförande Cecilia Dahlman-Eek Förbundssekreterare Valberedningen stöder förslaget att ändra stadgarna vid kongressen. Om 2007 års kongress ändrar på stadgarna så att val av förbundssekreterare inte ska ske av kongressen blir naturligtvis denna nominering till förbundssekreterare med automatik inaktuell och inte föremål för behandling av kongressen. Valberedningen nominerar Lars G Linder Revisorer Ordinarie Sven-Åke Möll, omval Åke Reisnert, omval Ersättare Torgny Nilsson, omval Anna-Carin Magnusson, omval Övriga nominerade till styrelsen Jan Erson, Nacka Ulf Carmesund, Alingsås Sofija Wideke, Helsingborg Magdalena Streijffert, Halmstad Kent Härstedt, Helsingborg 120
Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9
Antagna av kongressen 2011 Ändamålsparagraf bekräftad av förbundsårsmötet 2012 Reviderade av förbundsårsmöten 2014, 2015 Stadgar för förbundet 2 Normalstadgar för distrikt 6 Normalstadgar för grupper 9
Läs merKyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.
Socialdemokraterna Umeå AK Valmanifest Kyrkoval 2017-09-17 Svenska kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, frihet, försoning och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar
Läs merKyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.
Socialdemokraterna Umeå AK Valprogram Kyrkovalet 2017 Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar om alla människors
Läs merManifest för kristen vänster
Manifest för kristen vänster 1. Vi är kristen vänster, radikala och troende som glöder för fred, solidaritet och rättvisa. Vi är en progressiv kraft för ett öppet och demokratiskt samhälle, vi är lite
Läs merGRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram
En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs merMarie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID
Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan 2017 2019 KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Vi är Verdandi! för social rättvisa och ett drog- och alkoholskadefritt samhälle
Läs merVi socialdemokrater vill att folkkyrkan uppsöker ungdomar och erbjuder dem diskussioner i ungdoms- och konfirmandgrupper om livsfrågor.
Socialdemokraternas manifest för kyrkovalet 20 september 2009 i Svenska kyrkan i Eskilstuna Vi socialdemokrater tror att människor är sökare av olika slag. Sökandet måste få en möjlighet att komma till
Läs merVärldsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik
prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen
Läs merUNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE
UNGDOMSORGANISATIONERNA, SAMHÄLLET OCH FRAMTIDEN VÅR ROLL OCH VÅRT VÄRDE LSU:s uppdrag och syfte LSU är samarbetsorganet för svenska ungdomsorganisationer. LSU arbetar utifrån demokratisk grund för att
Läs meren hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska.
en hållbar framtid Det här vill vi i Centerpartiet med vår politik. Vårt idéprogram i korthet och på lättläst svenska. Centerpartiets idéprogram Det här idéprogrammet handlar om vad Centerpartiet tycker
Läs merSveriges Kristna Socialdemokraters Förbund och Broderskaps Förlag Beställ fler manifest: Broderskaps Förlag Box Stockholm
Sveriges Kristna Socialdemokraters Förbund och Broderskaps Förlag Beställ fler manifest: Broderskaps Förlag Box 70403 127 05 Stockholm 08-545 553 30 www.broderskap.se Tryck: CO-print i EU, www.co-print.se,
Läs merS-studenters långtidsplan fram till 2020
S-studenters långtidsplan fram till SOCIALDEMOKRATISKA Inledning S-studenter är det socialdemokratiska studentförbundet i Sverige och har sin ideologiska och organisatoriska grundsyn inom socialismen och
Läs merSOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION
SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka
Läs merRegeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet
Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden för stärkt dialog och samverkan inom utvecklingssamarbetet Regeringens och svenska civilsamhällesorganisationers gemensamma åtaganden
Läs merStadgar. Stadgar för förbundet sid 2-5. Normalstadgar för distrikt sid 6-8. Normalstadgar för föreningar sid 9-11. Antagna av kongressen 2015
Stadgar Antagna av kongressen 2015 Stadgar för förbundet sid 2-5 Normalstadgar för distrikt sid 6-8 Normalstadgar för föreningar sid 9-11 1 FÖRBUND 1 Ändamål HBT Socialdemokrater (HBT-S) Sverige är ett
Läs merGemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda
Gemensamma värderingar, gemensamt ansvar och det gemensamma goda #ep2014 TIGT. MAKE AN Ett hurdant Europa vill Du ha? Gör något. Gör det bättre. Gör skillnad. Rösta i EU-valet! EV.LUTH KYRKAN I FINLAND
Läs merIdéprogram. för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010
Idéprogram för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen antaget på kongressen 2010 Inledning Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen är en religiöst och partipolitiskt oberoende organisation som arbetar
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merFörslag till nya stadgar för Sveriges Troende Socialdemokrater
Stockholm den 17 december 2010 Förslag till nya stadgar för Sveriges Troende Socialdemokrater 1 Ändamål Sveriges Troende Socialdemokrater är ett förbund av grupper och enskilda vars övertygelse är att
Läs merHur kan vi stärka solidariteten och bekämpa fattigdomen i världen?
RÅDSLAG VÅR VÄRLD F Ö R O S S SO C I A L D E M O K R AT E R Ä R M Ä N N I S K A N M Å L E T hennes utveckling och frihet, vilja att växa, ansvarskänsla för kommande generationer, solidaritet med andra.
Läs merPedagogisk planering Världsreligionerna 9A
Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A Syfte I dagens samhälle, som är präglat av mångfald, är kunskaper och analysen om religioner och andra livsåskådningar, i det egna samhället och på andra håll
Läs merVi vill bygga framtiden
å p n e k fi y N? Socia a n r e t a r ldemok Vi vill bygga framtiden Politiken måste alltid blicka framåt. Den måste alltid handla om framtiden, om det samhälle vi vill skapa imorgon, inte om det vi redan
Läs mer3 (8) Under verksamhetsperioden ska vi arbeta med att utveckla hela rekryteringskedjan som innefattar, frågan betalningen välkomnandet introduktionen.
2 (8) Den här verksamhetsplanen för Socialdemokraterna i Bohuslän sträcker sig från 1 januari 2015 till 31 december 2018. Eftersom det är en flerårig verksamhetsplan håller den sig på en övergripande verksamhetsnivå.
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merjuni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund
juni 2014 Förbundsmöte 2014 Visions värdegrund Inledning och bakgrund Förbundsmötet i Norrköping 2012 beslutade att se över värdegrunden och presentera förslag till värdegrund för Vision på förbundsmötet
Läs merObunden Samling för Åland r.f.
Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland
Läs merManifest för. Antaget av förbundsårsmötet
Manifest för Antaget av förbundsårsmötet 2012-06-02--03 BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 www.trosolidaritet.se Socialdemokrater för tro och solidaritet glöder för
Läs merVision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för
Vision & idé Vision Emmaus Björkås vision är att avskaffa nödens orsaker. Verksamhetsidé (Stadgarnas 2) Internationell solidaritet genom föreningens arbete för att alla människor ska omfattas av mänskliga
Läs mer9B01, KONGRESS Målområden för verksamhetsplanering Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg
9B01, KONGRESS 2019 Målområden för verksamhetsplanering 2019-2031 Långsiktigt visionsarbete och Konkret målstyrningsverktyg POLITIK Vår politik syftar till att bygga ett solidariskt samhälle, i Sverige
Läs merESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap
ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap Övergripande Mål: analysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa, analysera hur religioner påverkar
Läs merORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS
ORGANISATORISKT HANDLINGSPROGRAM DISTRIKTSKONGRESS ÅRE 21-22/4 2018 1 5 10 Ett omfattande arbete med att förnya socialdemokraterna sattes igång i och med framtidspartiet. Framtidspartiet handlar om att
Läs merFörslag till: Verksamhetsinriktning för perioden
Förslag till: Verksamhetsinriktning för perioden 2019-2022 Förord En verksamhetsinriktning beskriver uppgifter, prioriteringar och arbetsfördelning för vår organisation. Mätbara mål och metodval redovisas
Läs merÄNDRING AV STADGAR. PROPOSITION Kongressen 2010
ÄNDRING AV STADGAR Huvuddelen av dessa ändringar av stadgar är en konsekvensändring i och med att vi på kongressen 2009 ändrade tidsram för när vi ska hålla kongressen. Dessutom är det en ändring vad gäller
Läs merVår EU-valkampanj våren 2009
Vår EU-valkampanj våren 2009 Bilaga till verksamhetsberättelse 2007-2009 I GLÖD-KONGRESSEN 2009 RÅDHUSET, MALMÖ BOX 704 03, 107 25 STOCKHOLM Besök, Sveavägen 68 Telefon: 08 545 55 330 Broderskapsrörelsen
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merOpinionsbildning och kommunikation
Verksamhetsplan 2019 Det är en ynnest att vara en del av Linköpings arbetarekommun och att ha förtroendet att leda den. Det åligger oss i styrelsen att se till att Socialdemokraterna i Linköping lever
Läs merKursplan för SH Samhällskunskap A
Kursplan för SH1201 - Samhällskunskap A som eleverna ska ha uppnått efter avslutad kurs Eleven ska ha kunskap om demokratins framväxt och funktion samt kunna tillämpa ett demokratiskt arbetssätt, kunna
Läs merVerksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015
Verksamhetsplan för Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism 2014-2015 Riksorganisationen Ungdom Mot Rasism är Sveriges största antirasistiska ungdomsorganisation. Ungdom Mot Rasism är ett nätverk av antirasister
Läs merÖvriga handlingar. SSU:s 38:e förbundskongress 2015
Övriga handlingar SSU:s 38:e förbundskongress 2015 1 2 Uttalanden Jämlik framtid Det är det jämlika samhället som vi människor blir fria att forma våra liv utan att vår bakgrund bestämmer förutsättningarna.
Läs merOrganisatoriskt handlingsprogram
Bakgrund 5 Till kongressen 2013 gjordes ett omfattande arbete med att göra om form och innehåll i det organisatoriska handlingsprogrammet. Ambitionen var att skapa en långsiktighet i vad SSU är och vart
Läs mer2 (6) Måste det vara så?
2 (6) Vi vill att Karlskrona ska vara den kommun där vi kan förverkliga våra drömmar, en kommun där man känner att man har möjligheter. Vi vill att barnen och ungdomarna ska få en bra start i livet och
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merSSU:s uppgift. Organisatoriskstrategi I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013
I Rörelse SSU:s 37:e förbundskongress - Täby 9-12 augusti 2013 1 SSU:s uppgift 5 10 15 20 25 30 35 40 45 Vår uppgift är att samla unga människor med socialdemokratiska värderingar samt de unga som delar
Läs merKurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför
Läs merFörslag på ändring av stadgar
Förslag på ändring av stadgar Förslaget om ändring gäller för att anpassa stadgarna till att: vi numera finns på andra orter än i Göteborg. vi samverkar med många olika aktörer vi arbetar med ett bredare
Läs mer!! 1. Feminism för alla. Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september!
Feminism för alla Nu äntligen kan feminister få mer makt. Rösta på Feministiskt initiativ i valet 14 september Vi har en feministisk politik som också arbetar med antirasism och mänskliga rättigheter.
Läs merKommunen skall kontinuerligt följa upp samt utvärdera skolplanen.
2010 Inledning Föreliggande plan ger uttryck för Nybro kommuns mål för verksamheten inom Barn- och utbildningsnämnden. Planen kompletterar de rikspolitiska målen. Verksamheternas kvalitetsredovisningar
Läs merStrategi Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt?
Strategi 2018-2020 Kärlek och respekt - ska det vara så jävla svårt? Det här är Röda Korsets Ungdomsförbund Röda Korsets Ungdomsförbund engagerar unga människor och skapar respekt för människovärdet, ökar
Läs merÖverenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd
Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Överenskommelse mellan regeringen och svenska civilsamhällesorganisationer inom Sveriges bistånd Innehåll
Läs merUNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST
UNGA ÖRNARS BARN- MANIFEST BARN- KONVEN- TIONEN Unga Örnars verksamhet vilar på alla barns lika rättigheter som FNs konvention om barns rättigheter beskriver. Barnkonventionen antogs den 20 november 1989.
Läs mersamhällskunskap Syfte
Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både
Läs merMÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA
MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA Ämnet syftar till att berätta och förklara historien och dess betydelse för människor genom tiderna. MÅL ATT UPPNÅ ÅR 7 1. Kan kortfattat beskriva den Franska revolutionen
Läs merVERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN
VERKSAMHETSPLAN 2017 FÖR FÖRENINGEN FYRISGÅRDEN 1 Innehållsförteckning 1. FYRISGÅRDEN, MÖTESPLATSEN FÖR ALLA... 3 1.1 VERKSAMHETSIDÉ... 3 1.2 LEDORD... 3 1.3 FYRISGÅRDENS ÖVERGRIPANDE MÅL ENLIGT STADGARNA
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSTADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012
STADGAR ANTAGNA AV ORDINARIE ÅRSMÖTE 21 FEBRUARI 2012 Kapitel 1 Organisation och Ändamål 1 Politiska ändamål Socialdemokratiska studentklubben är en del av den svenska och internationella socialdemokratin
Läs merKAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL
KAPITEL 1 ORGANISATIONEN RFSL Om RFSL Medlemmar Avdelningar Kongressen Valberedningen och revisorer Förbundsstyrelsen (FS) Förbundskansliet Avdelningarna samlas RFSL Ungdom Bilagor - förteckning 1-4 Handbok
Läs merHRFs värdegrund Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016
Förbundsstyrelsens förslag till Hörselskadades Riksförbunds kongress 2016 Om Hörselskadades Riksförbund (HRF) har i nästan ett århundrade bedrivit verksamhet för att stärka hörselskadade och tillvarata
Läs merVÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET
Sida 1 VÄRDEGRUND FÖR CIVILFÖRSVARSFÖRBUNDET Förbundsstämman 2011 antog värdegrunden för Civilförsvarsförbundets verksamhet på lokal, regional och nationell nivå med där ingående värden rangordnade i den
Läs merScouternas gemensamma program
Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin
Läs merAlbins folkhögskola,
Idé- och måldokument för Albins folkhögskola, avseende perioden 2013-2017 Uppgift Föreningen Albins folkhögskola har till uppgift att: Ø bedriva folkhögskoleverksamhet i samarbete med medlemsorganisationerna,
Läs merTRELLEBORG. Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg
TRELLEBORG Tillsammans Föreningsliv och kommun i samverkan för ett levande Trelleborg Tillsammans Trelleborg Tillsammans är en lokal överenskommelse om samverkan mellan Trelleborgs kommun, föreningar
Läs mer- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap
Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang som de ingår i. Religioner och andra livsåskådningar är därför
Läs merVår grundsyn Omgivningen
För att bli hållbart och tryggt för de människor som vistas i ett hus behöver huset en stabil grund. Styrelsen för Fisksätra Folkets Hus Förening vill genom detta dokument, antaget i november 2009, lägga
Läs merSV Gotland Strategisk plan
SV Gotland Strategisk plan 2018-2022 SVs värdegrund SVs vision Så skall vi uppfattas SV Gotland är en attraktiv samarbetspartner som har en verksamhet som berör, utvecklar och berikar människor i lokalsamhället.
Läs merIranskariksförbundets stadgar
Iranskariksförbundets stadgar 1 Definition: Iranska Riksförbundet i Sverige, IRIS som i stadgan benämns Riksförbund är en demokratisk, obunden, frivillig organisation. Riksförbundet är organiserat genom
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-03-15 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merStadgar för Föreningen Emmaus Björkå
Stadgar för Föreningen Emmaus Björkå 1 Föreningen Emmaus Björkå Föreningens namn är Föreningen Emmaus Björkå. Emmaus Björkå är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening som verkar på socialistisk
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merFörbundsstyrelsens förslag nr
Ärende Förbundsstyrelsens förslag nr :s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Förslag på Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 avser mellanperioden i strategi 2016 2021. Förslaget innehåller färre
Läs merÖverenskommelsen Botkyrka. Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan. för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka
1(6) Överenskommelsen Botkyrka Idéburna organisationer och Botkyrka kommun i samverkan för ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart Botkyrka Gemensam deklaration Vår gemensamma deklaration om samverkan
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merStadgar EAPN Sverige 2006
Stadgar EAPN Sverige 2006 Stadgar antagna av EAPN Sveriges årsmöte 2006. 1 Namn och inriktning European Anti-Poverty Network (EAPN) Sverige är en självständig ideell förening ansluten till det europeiska
Läs merDessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:
prövning samhällskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisningar Kurs: Samhällskunskap Kurskod: GRNSAM2 Verksamhetspoäng: 150 Prövningen består av ett skriftligt prov och
Läs merVåra värderingar - politik och religion
september 2008 Våra värderingar - politik och religion En rättvis värld är möjlig Socialdemokraterna RÅDSLAG VÅR VÄRLD Innehållsförteckning Våra värderingar i en global värld 3 Politik och religion 4 Rapporten
Läs merVärdegrund och policy
Värdegrund och policy för, ATSUB/GBG ATSUB/Göteborg har en värdegrund baserad på demokrati, människors lika värde, mänskliga fri- och rättigheter och öppen diskussion. Jämställdhet mellan kvinnor och män
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning 1. Förord... 1 2. Vision... 1 3. Verksamhetens art... 1 3. Verksamhetsmål... 2 4. Skolans särart och målgrupp... 2 5. Huvudman... 2 6. Riktlinjer och värdegrund.... 2 6.1 Människosyn...
Läs merUNF:s arbetsplan 2014 2015
UNF:s arbetsplan 2014 2015 Vision En demokratisk och solidarisk värld fri från droger Övergripande mål UNF är erkänt bäst i Sverige på att påverka ungas attityder kring alkohol och andra droger För att
Läs merDel ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan
Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan 3.14 Religionskunskap Människor har i alla tider och alla samhällen försökt att förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sociala sammanhang
Läs merSTADGAR. Antagna av förbundsmötet Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar
STADGAR Antagna av förbundsmötet 2015 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges
Läs mertadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet
tadgar för Vänsterpartiet Vänsterpartiet 1 of 9 2013-02-11 13:38 Stadgar för Vänsterpartiet Stadgar för Vänsterpartiet Antagna av Vänsterpartiets 39:e kongress 5-8 januari 2012 Innehåll Medlemskap 2 11
Läs merArbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral
Arbetsområde: Att göra det rätta: om etik och moral Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: 6-7 lektioner à 60 minuter Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar
Läs merValmanifest. Socialdemokraterna Umeå
Valmanifest Socialdemokraterna Umeå Svenska kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, frihet, försoning och rättfärdighet. Rösta på socialdemokraterna Vi ställer upp i
Läs merVision för år 2015 och inriktningsplan för
Antagen av förbundsstämman den 8 oktober 2011 Vision för år 2015 och inriktningsplan för 2012 2013 Vision År 2015 är Civilförsvarsförbundet en väl känd kompetensutvecklare och samordnare av frivilligt
Läs merVerksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006
Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.
Läs merMedlemsutvecklingsstrategi
Stockholm 2013-11-19 Åsa Olsson Folkrörelse & kampanj Medlemsutvecklingsstrategi Medlemsutvecklingsstrategi 2014-2024 Under valåret 2014 kommer vi att sätta fokus på värvningsfrågan eftersom det är ett
Läs merPartidistriktsmotion Stockholms partidistrikt
Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens
Läs mer3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap
3.15 Samhällskunskap Människor har alltid varit beroende av att samarbeta när de skapar och utvecklar samhällen. I dag står människor i olika delar av världen inför både möjligheter och problem kopplade
Läs merFYRA NYANSER AV VITT. en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald.
FYRA NYANSER AV VITT en rapport som granskar Socialdemokraternas enfald. BAKGRUND Fyra nyanser av vitt är ett initiativ från tre unga socialdemokrater som under 2012 väntade på att Socialdemokraterna skulle
Läs merSocialnämndens beslut
Sida 12 (36) 6 Låt fler forma framtiden (SOU 2016:5) Svar på remiss från kommunstyrelsen Dnr 1.7.1-182/2016 s beslut 1. hänvisar till tjänsteutlåtandet som svar på remissen. 2. överlämnar tjänsteutlåtandet
Läs merIOGT-NTO:s Mål och verksamhetsinriktning
:s Mål och verksamhetsinriktning 2018 2019 Ideologisk ram :s arbete utgår alltid från -rörelsens grundsatser. Grundsatserna slår fast att -rörelsen är en del av en världsomspännande folk- och bildningsrörelse
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merLokal överenskommelse i Helsingborg
Stadsledningsförvaltningen Serviceavdelningen 2017-05-10 Lokal överenskommelse i Helsingborg En överenskommelse om förstärkt samverkan mellan föreningslivet och Helsingborgs stad Kontaktcenter Postadress
Läs merSVENSKA KYRKANS KVINNOR
ARBETSDOKUMENT 2012-01-25 Detta dokument är utarbetat av styrelserna för Kvinnor för mission och Kvinnor i Svenska kyrkan. Här ger vi en lägesrapport från samtalet om samverkan, eventuellt samgående mellan
Läs mer2009Idéprogram. Fastställt av förbundsstämman
2009Idéprogram Fastställt av förbundsstämman Många små steg till ett hållbart samhälle 2 i n n e h å l l Idéprogrammet i korthet 3 Människosyn 4 Bildningssyn 5 Demokratisyn 7 Kultursyn 7 Hållbar utveckling
Läs merFörslag till Equmeniakyrkans verksamhetsplan
Förslag till Equmeniakyrkans verksamhetsplan 2011 2012 Inledning Följ mig! sa Jesus och allt blev nytt. I den kallelsen föds och förnyas kyrkan varje ny dag. Jesus är centrum och vi vill en kyrka som dras
Läs merSTADGAR. Antagna av kongressen Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar
STADGAR Antagna av kongressen 2017 Stadgar för S-kvinnors förbund Grundstadgar för S-kvinnors distrikt Grundstadgar för S-kvinnors klubbar Stadgar för S-kvinnors förbund FÖRBUND 1 Ändamål Sveriges socialdemokratiska
Läs mer