Mötesbok: Kommunstyrelsens arbetsutskott ( ) Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum: Plats: Kommentar:

Transkript

1 Mötesbok: Kommunstyrelsens arbetsutskott ( ) Kommunstyrelsens arbetsutskott : Plats: Kommentar:

2 Dagordning Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Fastställande av dagordning Beslutspunkter 162/19 Ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder 4 163/19 Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun /19 Svar på Motion - Förbjud tiggeriet i Nynäshamn /19 Svar på medborgarförslag - Om tiggeriförbund i Nynäshamns kommun /19 Svar på remiss - Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län /19 Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, reviderad /19 Svar på Motion om utökade parkeringsmöjligheter i Nynäshamns stad /19 Svar på Medborgarförslag - Anläggande av en gång- och cykelväg från Bredalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan 450 Informationsärenden Beslutspunkter 170/19 Svar på Remiss - Yttrande över ansökan om hastighetsbegränsning på väg /19 Extern förhyrning för gruppboende /19 Inget svar på remiss: Möjligheternas Stockholm - Vision /19 Svar på väckt ärende angående Torö Lanthandel /19 Planbesked för fastigheten Spiken 1 mfl i Nynäshamn /19 Handlingsplan för markanvisning Hallängen, del av Ösmo, etapp Information - status Vansta industriområde Beslutspunkter 177/19 Rapport obesvarade motioner /19 Rapport obesvarade medborgarförslag /19 Avskaffande av regler och rutiner för förslagsverksamhet 565 Personalfrågor - information

3 Nästa sammanträde 10 oktober 2019 kl Övriga frågor

4 Sida 1 KS/2019/0418/107-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelseförvaltningens skrivelse. Ärendet Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagets verksamhet, samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Kommunstyrelsen har tillsyn över bolagets verksamhet på samma sätt som över all annan kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har den 11 mars 2015, 25, antagit ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder. Kommunfullmäktige beslutade den 8 mars 2017, 47, om förändrat ägardirektiv där bolagets ansvar för nyanlända som anvisas till kommunen klargörs. Beslutet innebar ändringar i punkten AB Nynäshamnsbostäders målgrupper och utbud och punkten 2.5 Nyproduktion av bostäder. Då tidigare beslutade ägardirektiv utgår från målformuleringar gällande till och med 2018 har förslag till nytt ägardirektiv utarbetats. Förslaget till nya ägardirektiv överensstämmer i stort med tidigare beslutade ägardirektiv. Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Bilaga 1 Förslag till nya ägardirektiv Ägardirektiv beslutade kf , KS/2017/0063/107-8 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut Skickas till AB Nynäshamnsbostäder Akten

5 Sida 1 KS/2019/0384/023-2 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun 2019 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska alla kommuner identifiera och analysera de risker som finns inom kommunen och som kan leda till en extraordinär händelse.1 En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheten hos kommunen samt öka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen kan sedan användas som ett beslutsunderlag och vara ett underlag för kommunikation om samhällets risker till allmänheten och anställda. Analysen kan även utgöra ett underlag för samhällsplanering. På ett nationellt plan bidrar kommunens risk- och sårbarhetsanalys till arbetet med den strategiska inriktningen på krisberedskap och civilt försvar.2 Kommunfullmäktige är skyldig att sammanställa och rapportera resultatet av analysen till Länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige, vilket är den 31 oktober Nynäshamns kommun har under perioden mars- maj 2019 genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun. Resultatet har redovisats i rapport Risk- och sårbarhetsanalys Nynäshamns kommun Ärendet Under våren 2019 har Nynäshamns kommun med hjälp utav en extern konsult och med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) metod och vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun. Enligt 4 i MSBs vägledning ska risk- och sårbarhetsanalysen ställas upp enligt följande ordning: 1 Se även Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). 2 Se MSB Risk- och sårbarhetsanalyser den 23 augusti 2019.

6 Sida 2 KS/2019/0384/ Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Beskrivning av arbetsprocess och metod. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Analysarbetet är baserat på en genomgång av befintlig dokumentation, enkäter, samt intervjuer och workshops med strategiskt viktiga funktioner inom samtliga förvaltningar i kommunen. Under workshopstillfällena har varje förvaltning fått gå igenom kommunens samhällsviktiga verksamheter utifrån deras kritiska beroenden. Risker för Nynäshamns kommun bedömdes och analyserades. Följande risker har värderats högst i riskanalysen: Större olycka inträffar i Nynäshamn Terrorattentat Skolskjutning Störningar i elförsörjningen Pandemi / Epidemi drabbar kommunen Brand i kommunhuset Problem med dricksvattenförsörjningen Större skogsbrand inträffar. Sårbarhetsanalysen har utgått ifrån Totalförsvarets forskningsinstituts modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). För att identifiera kommunens sårbarheter togs två scenarier fram och analyserades utifrån identifierade kritiska beroenden inom kommunen. Det första scenariot utgick från att ett högtryck befunnit sig över Nynäshamns kommun under en längre tid med mycket höga temperaturer och det andra scenariot utgick från en brand i Nynäshamns kommunhus. Sammanfattningsvis kan konstateras att Nynäshamns kommun, utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat, har en god förmåga att förebygga och hantera extraordinära händelser. Förvaltningens bedömning Risk- och sårbarhetsanalysen redovisar vilka av kommunens verksamheter som är samhällsviktiga vilka de lägsta acceptabla nivåerna i dessa verksamheter bedöms vara vilka beroenden som är mest kritiska hur sannolikt det bedöms vara att mer omfattande störningar i dessa beroenden kan uppstå och hur stora konsekvenserna blir i de samhällsviktiga verksamheterna vid störningar. Utöver detta redovisas en bedömning av hur kommunens verksamhet skulle påverkas vid ett antal beskrivna extraordinära händelser och vilka utvecklingsområden som kommunen bör arbeta med under mandatperioden Enligt förvaltningens bedömning uppfyller risk- och sårbarhetsanalysen de krav som ställs på en risk- och sårbarhetsanalys enligt gällande lagstiftning och MSBs vägledning för framtagande av risk- och sårbarhetsanalyser. Kommunstyrelseförvaltningen förslår därför kommunfullmäktige att anta Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun Rapporten ska överlämnas till Länsstyrelsen i Stockholms län senast den 31 oktober Sekretess enligt 18 kap 13 Offentlighets- och sekretesslagen, OSL Kommunstyrelseförvaltningen har bedömt att vissa uppgifter i Risk- och sårbarhetsanalysen omfattas av sekretess. Enligt 18 kap. 13 OSL gäller sekretess för sådana uppgifter som framgår av en myndighets

7 Sida 3 KS/2019/0384/023-2 Risk- och sårbarhetsanalys och vars röjande kan antas motverka myndighetens eller samhällets förmåga att hantera fredstida krissituationer. De uppgifter som har sekretessbelagts i Nynäshamns kommuns framtagna Risk- och sårbarhetsanalys för år är uppgifter om: Stabens uthållighet Specifik information om olika slags kritiska anläggningar och tillgångar, samt Detaljerad information om hur myndigheten och dess personal kommer att agera och fungera i en situation av kris eller svår påfrestning. De uppgifter som omfattas av sekretess kommer att maskeras vid exempelvis publicering av dokumentet på kommunens hemsida, vid kopiering av åhörarkopior samt vid begäran om utlämnande. Det är viktigt att de beslutande församlingarna som får del av det kompletta dokumentet bibehåller sekretessen och tillser att informationen inte lämnas ut till utomstående. Delar som omfattas av sekretess markeras med gul markeringsfärg i det kompletta dokumentet. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Rapport Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun 2019 Skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län Akten

8 Sida 1 KS/2019/0146/060-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på Motion - Förbjud tiggeriet i Nynäshamn Förvaltningens förslag till beslut Förslag A Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. bifalla motionen och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i Nynäshamns kommun. Bakgrund Den 25 februari 2019 inkom Emilia Orpana (SD) samt Jean- Claude Menot (SD) med en motion angående ett tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Som grund för motionen anför motionärerna bland annat att de ser ett problem med den ökade passiva insamlingen av pengar (tiggeriet) i Nynäshamn då många kommuninvånare känner sig besvärade av insamlingen när de ska in och ut ur matbutiker. Motionärerna anför även att genom att försvåra eller förbjuda tiggeri helt kommer ansvaret för dessa EU-medborgare att återföras på medborgarnas egna medlemsstater. Motionärerna hänvisar till en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD den 17 december 2018 mål nr , där HFD fastslog att Vellinge kommun haft rätt att anta ett tillägg i sina lokala ordningsföreskrifter om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) vid särskilt angivna områden. Enligt motionärerna öppnar domen förutsättningar för att även Nynäshamns kommun ska kunna införa liknande restriktioner i kommunens ordningsföreskrifter. Med anledning av förslaget föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar om att: 1. Nynäshamns kommun i sina lokala ordningsföreskrifter om insamling av pengar lägger till lydelsen: Passiv insamling av pengar (tiggeri) på särskilt angivna platser inom kommunen är förbjudet. 2. Nynäshamns kommun utreder vilka platser i kommunen som ska anses vara särskilt angivna platser med hänsyn till idag rådande tiggerisituation. 3. Nynäshamns kommun till denna nya ordningsföreskrift bifogar de platser som föregående utredning anser vara lämpliga platser med tanke på rådande tiggerisituation.

9 Sida 2 KS/2019/0146/060-3 Ärendet Utformning av lokala ordningsföreskrifter Ordningslagen (1993:1617) innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt på offentliga platser med mera. Enligt 3 kap 8 ordningslagen får en kommun efter regeringens bemyndigande 1 dessutom utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Det finns dock ett antal begräsningar i kommunens möjlighet att anta lokala ordningsföreskrifter. En ordningsföreskrift får inte vara alltför långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde. Tillämpningsområdet måste alltså begränsas till de områden där störningen faktiskt utgör eller kan antas utgöra ett problem.2 Föreskriften får heller inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap 12 ordningslagen). Vart gränsen går för vad som får anses utgöra onödigt tvång på allmänheten eller vad en obefogad inskränkning i den enskildes frihet har dock överlämnats till rättstillämpningen. Ordningsföreskrifterna ska även begränsas till sådana tidpunkter då en reglering är påkallad. Vissa föreskrifter kan exempelvis vara berättigade nattetid men framstå som obefogade under dagtid. Likaså kan vissa föreskrifter anses påkallade under viss årstid, men vara obehövliga under annan tid på året (RÅ 1965 I 11). Slutligen framhålls det i förarbetena att kommunerna bör avhålla sig från att anta föreskrifter som är onödiga. Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande kan enligt lagstiftarens uppfattning leda till att respekten för bestämmelserna undergrävs. I förarbetena framförs därför att det är angeläget att kommunerna noga prövar vilka bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde inom kommunen vid införandet av förbud (prop. 1992/93:210 s. 142). Trots att det ska finnas ett faktiskt behov av att anta en ordningsföreskrift har praxis dock visat att kommunen inte behöver kunna påvisa att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Kommunerna har därför möjlighet att i förebyggande syfte anta ordningsföreskrifter avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar. Kommunen behöver heller inte presentera någon utredning till stöd för att föreskriften behövs (HDF 2018 ref 75). Vad avses med offentlig plats Enligt 1 kap 2 ordningslagen avses följande som offentlig plats: 1. Allmänna vägar 2. Gator, vägar, torg och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. Andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Kommunen får även föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är således alla platser som iordningställts för allmänhetens behov. Några exempel på offentlig platsmark är kundparkeringar, kommunens pendeltågsstationer samt affärer och butiker samt entréerna till dessa butiker under öppettid. 1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). 2 Se RÅ 1974 B 1010, RÅ 1977 Bb 101, RÅ 1982 Ab 106 och RÅ :55.

10 Sida 3 KS/2019/0146/060-3 Möjligheten att införa ett förbud mot passiv penninginsamling I förarbetena anges tillståndspliktig penninginsamling som exempel på vad som kan regleras i lokala ordningsföreskrifter (prop. 1992/93:210 s. 142.). Här avser lagstiftaren främst en aktiv insamling med bössor till hjälporganisationer eller liknande. Tillståndsplikt för penninginsamling har mot denna bakgrund tagits in i Sveriges Kommuner och Landstings normalförslag för lokala ordningsföreskrifter (cirkulär 1995:41). Under senare tid har även Justitieutskottet uttalat att det under vissa omständigheter är möjligt för kommuner att reglera passiv penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats genom sina lokala ordningsföreskrifter (2016/17:JuU18 s. 85). Remissvar från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelseförvaltningen har skickat ärendet på remiss för yttrande till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Den 20 augusti beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att anta miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen. Av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden yttrande framgår att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för revidering av de kommunala ordningsföreskrifterna men att det i slutändan är kommunfullmäktige som antar dokumentet. Beslutet ska sedan anmälas till Länsstyrelsen för prövning om ordningsföreskrifterna överensstämmer med ordningslagen. Nämnden framför att bland annat Vellinge, Staffanstorp, Katrineholm och Bromölla kommun har infört en lydelse om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) för vissa platser i sina lokala ordningsföreskrifter. Eskilstuna kommuns har istället infört en bestämmelse om att det krävs tillstånd hos polisen för att bedriva passiv insamling av pengar. I samtliga dessa fall återföljs ordningsföreskrifterna av en kartbilaga där platserna för förbudet ramas in. Exempel på områden som omfattas av förbudet är centrala torg, centrum, parker, gång- och cykeltunnlar, busstorg och stationer. Vissa kommuner har undantagit vägar och endast markerat små områden utanför matvaruaffärer etc. med förbud. De flesta har dock markerat hela områden som innefattas av förbudet. När det gäller behovet av att revidera ordningsföreskrifterna i enlighet med motionärernas förslag anför miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutligen att nämnden inte fått in några klagomål från medborgare angående den passiva penninginsamlingen som registrerats i nämndens diarium. Kommunens kontaktcenter har fått in ett fåtal klagomål. Samrådsförfarande Förslag till svar på motionen skickades till motionärerna för samråd under perioden 29 augusti 2019 till och med den 4 september Den 1 september meddelade motionärerna att de inte hade några invändningar mot svaret. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Som nämnts ovan får ordningsföreskrifterna inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12 andra meningen ordningslagen). Högsta förvaltningsdomstolen har i mål den 17 december 2018 mål nr trots detta klargjort att kommunerna har en möjlighet att införa förbud mot passiv penninginsamling för vissa särskilt angivna platser. Av förarbetena framgår dock att det är önskvärt att kommunerna begränsar sina ordningsföreskrifter. Lagstiftaren har därmed ansett att kommunerna bör utforma sina ordningsföreskrifter med ett fåtal verkligen nödvändiga föreskrifter. Att ett förfarande av visst slag kan tänkas medföra olägenhet i något

11 Sida 4 KS/2019/0146/060-3 enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning bör enligt förarbetena inte få leda till att allmänna förbud ställs upp eller att krav på tillstånd införs.3 Trots denna inkomna motion samt det medborgarförslag som inkom till kommunen den 6 februari har kommunstyrelseförvaltningen inte kunnat påvisa att förbudet behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Förutom dessa två skrivelser är det enbart ett fåtal medborgare som uppmärksammat kommunen på att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna.5 Kommunstyrelseförvaltningen ser därför inte att det finns ett sådant behov av revidering av ordningsföreskrifterna som motionärerna förespråkar. Likt sensmoralen i sagan Vargen kommer framhålls i förarbetena till ordningslagen att en ordningsföreskrift som inte har tillräckligt starka motiv riskerar undergräva respekt för bestämmelser. Denna nackdel behöver alltså vägas av mot behovet av denna bestämmelse. I den avvägningen ser inte kommunstyrelseförvaltningen att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer dock precis som miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen att frågan är av sådan karaktär att det är upp till kommunfullmäktige att ta ställning till om motionen ska bifallas eller avslås. Kommunstyrelseförvaltningen har därför två förslag till beslut till kommunfullmäktige: Förslag A Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. bifalla motionen och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Motion Förbjud tiggeriet i Nynäshamns kommun Miljö-och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 20 augusti Yttrande över motion om införande av tiggeriförbud - med tillhörande tjänsteskrivelse. Skickas till Motionärerna Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Akten 3 Se prop. 1992/93:210 s Se KS/2019/0114/061-1 Medborgarförslag angående tiggeriet i Nynäshamn. 5 Se insändare inom området tiggeri i Nynäshamnsposten, 4 juni februari februari Klagomål gällande tiggeri registrerade i kommunstyrelsens diarium: KS/2015/0005/ Romska tiggare i Nynäshamn, KS/2015/0005/ Aggressiva tiggare på Julmarknaden, KS/2014/0007/ Angående tiggeri vid posten samt KS/2019/0005/108-6 synpunkter på tiggeri. 4

12 Sida 1 KS/2019/0114/061-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Förslag A Kommunstyrelsen beslutar att: 1. bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ett likalydande beslut kring motion från sverigedemokraterna om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun, KS/2019/0146/060. Förslag B Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i Nynäshamns kommun. Bakgrund Den 6 februari 2019 lämnade Curt Linderholm in ett medborgarförslag angående ett tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Kommunfullmäktige valde på sammanträdet den 14 mars att delegera beslutanderätten för medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Som grund för medborgarförslaget anför förslagsställaren sammanfattningsvis att han upplever den ökade passiva insamlingen av pengar (tiggeriet) i Nynäshamn som ett problem då han och många kommuninvånare känner sig besvärade av insamlingen när de ska in och ut ur matbutiker. Föreslagställaren hänvisar till en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD den 17 december 2018 mål nr , där HFD fastslog att Vellinge kommun haft rätt att anta ett tillägg i sina lokala ordningsföreskrifter om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) vid särskilt angivna områden. Enligt förslagsställaren öppnar domen förutsättningar för att även Nynäshamns kommun ska kunna införa liknande restriktioner i kommunens ordningsföreskrifter. Med anledning av förslaget föreslår föreslagställaren att kommunen kompletterar 11 i de lokala ordningsföreskrifterna med kartor som utvisar var det passiva insamlandet av pengar (tiggeri) inte får ske.

13 Sida 2 KS/2019/0114/061-4 Som lämpliga områden som ska omfattas av förbudet föreslås affärsområde Sjötelegrafen, Ica Ösmo, Coop, Lidl och Willys. Ärendet Utformning av lokala ordningsföreskrifter Ordningslagen (1993:1617) innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt på offentliga platser med mera. Enligt 3 kap 8 ordningslagen får en kommun efter regeringens bemyndigande 1 dessutom utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Det finns dock ett antal begräsningar i kommunens möjlighet att anta lokala ordningsföreskrifter. En ordningsföreskrift får inte vara alltför långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde. Tillämpningsområdet måste alltså begränsas till de områden där störningen faktiskt utgör eller kan antas utgöra ett problem.2 Föreskriften får heller inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap 12 ordningslagen). Vart gränsen går för vad som får anses utgöra onödigt tvång på allmänheten eller vad en obefogad inskränkning i den enskildes frihet har dock överlämnats till rättstillämpningen. Ordningsföreskrifterna ska även begränsas till sådana tidpunkter då en reglering är påkallad. Vissa föreskrifter kan exempelvis vara berättigade nattetid men framstå som obefogade under dagtid. Likaså kan vissa föreskrifter anses påkallade under viss årstid, men vara obehövliga under annan tid på året (RÅ 1965 I 11). Slutligen framhålls det i förarbetena att kommunerna bör avhålla sig från att anta föreskrifter som är onödiga. Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande kan enligt lagstiftarens uppfattning leda till att respekten för bestämmelserna undergrävs. I förarbetena framförs därför att det är angeläget att kommunerna noga prövar vilka bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde inom kommunen vid införandet av förbud (prop. 1992/93:210 s. 142). Trots att det ska finnas ett faktiskt behov av att anta en ordningsföreskrift har praxis dock visat att kommunen inte behöver kunnat påvisa att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Kommunerna har därför möjlighet att i förebyggande syfte anta ordningsföreskrifter avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar. Kommunen behöver heller inte presentera någon utredning till stöd för att föreskriften behövs (HDF 2018 ref 75). Vad avses med offentlig plats Enligt 1 kap 2 ordningslagen avses följande som offentlig plats: 1. Allmänna vägar 2. Gator, vägar, torg och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. Andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. 1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). 2 Se RÅ 1974 B 1010, RÅ 1977 Bb 101, RÅ 1982 Ab 106 och RÅ :55.

14 Sida 3 KS/2019/0114/061-4 Kommunen får även föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är således alla platser som iordningställts för allmänhetens behov. Några exempel på offentlig platsmark är kundparkeringar, kommunens pendeltågsstationer samt affärer och butiker samt entréerna till dessa butiker under öppettid. Möjligheten att införa ett förbud mot passiv penninginsamling I förarbetena anges tillståndspliktig penninginsamling som exempel på vad som kan regleras i lokala ordningsföreskrifter (prop. 1992/93:210 s. 142.). Här avser lagstiftaren främst en aktiv insamling med bössor till hjälporganisationer eller liknande. Tillståndsplikt för penninginsamling har mot denna bakgrund tagits in i Sveriges Kommuner och Landstings normalförslag för lokala ordningsföreskrifter (cirkulär 1995:41). Under senare tid har även Justitieutskottet uttalat att det under vissa omständigheter är möjligt för kommuner att reglera passiv penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats genom sina lokala ordningsföreskrifter (2016/17:JuU18 s. 85). Remissvar från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelseförvaltningen har skickat en motion ställd av sverigedemokraterna gällande tiggeriförbud i Nynäshamn - på remiss för yttrande till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. (Då motionen berör samma frågor som medborgarförslaget valde kommunstyrelseförvaltningen att enbart skicka ut motionen på remiss). Den 20 augusti beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att anta miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen. Av miljö-och samhällsbyggnadsnämnden yttrande framgår att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för revidering av de kommunala ordningsföreskrifterna men att det i slutändan är kommunfullmäktige som antar dokumentet. Beslutet ska sedan anmälas till Länsstyrelsen för prövning om ordningsföreskrifterna överensstämmer med ordningslagen. Nämnden framför att band annat Vellinge, Staffanstorp, Katrineholm och Bromölla kommun har infört en lydelse om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) för vissa platser i sina lokala ordningsföreskrifter. Eskilstuna kommuns har istället infört en bestämmelse om att det krävs tillstånd hos polisen krävs för att bedriva passiv insamling av pengar. I samtliga dessa fall återföljs ordningsföreskrifterna av en kartbilaga där platserna för förbudet ramas in. Exempel på områden som omfattas av förbudet är centrala torg, centrum, parker, gång- och cykeltunnlar, busstorg och stationer. Vissa kommuner har undantagit vägar och endast markerat små områden utanför matvaruaffärer etc. med förbud. De flesta har dock markerat hela områden som innefattas av förbudet. När det gäller behovet av att revidera ordningsföreskrifterna i enlighet med motionärernas och förslagsställarens förslag anför miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutligen att nämnden inte fått in några klagomål från medborgare angående den passiva penninginsamlingen som registrerats i nämndens diarium. Kommunens kontaktcenter har fått in ett fåtal klagomål. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Som nämnts ovan får ordningsföreskrifterna inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12 andra meningen ordningslagen). Högsta förvaltningsdomstolen har i mål den 17 december 2018 mål nr trots detta klargjort att kommunerna har en möjlighet att införa förbud mot passiv penninginsamling för vissa särskilt angivna platser.

15 Sida 4 KS/2019/0114/061-4 Av förarbetena framgår dock att det är önskvärt att kommunerna begränsar sina ordningsföreskrifter. Lagstiftaren har därmed ansett att kommunerna bör utforma sina ordningsföreskrifter med ett fåtal verkligen nödvändiga föreskrifter. Att ett förfarande av visst slag kan tänkas medföra olägenhet i något enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning bör enligt förarbetena inte få leda till att allmänna förbud ställs upp eller att krav på tillstånd införs.3 Trots detta medborgarförslag och sverigedemokraternas motion som inkom den 25 februari har kommunstyrelseförvaltningen inte kunnat påvisa att förbudet behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Förutom dessa två skrivelser är det enbart ett fåtal medborgare som uppmärksammat kommunen på att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. 5 Kommunstyrelseförvaltningen ser därför inte att det finns ett sådant behov av revidering av ordningsföreskrifterna som föreslagställaren förespråkar. Likt sensmoralen i sagan Vargen kommer framhålls i förarbetena till ordningslagen att en ordningsföreskrift som inte har tillräckligt starka motiv riskerar undergräva respekt för bestämmelser. Denna nackdel behöver alltså vägas av mot behovet av denna bestämmelse. I den avvägningen ser inte kommunstyrelseförvaltningen att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer dock precis som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att frågan är av sådan karaktär att det är upp till kommunstyrelsen och slutgiltigt kommunfullmäktige att ta ställning till om medborgarförslaget ska bifallas eller avslås. Kommunstyrelseförvaltningen har därför två förslag till beslut till kommunstyrelsen: Förslag A Kommunstyrelsen beslutar att: 1. bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ett likalydande beslut kring motion från sverigedemokraterna om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun, KS/2019/0146/ Se prop. 1992/93:210 s Se KS/2019/0146/ Se insändare inom området tiggeri i Nynäshamnsposten, 4 juni februari februari Klagomål gällande tiggeri registrerade i kommunstyrelsens diarium: KS/2015/0005/ Romska tiggare i Nynäshamn, KS/2015/0005/ Aggressiva tiggare på Julmarknaden, KS/2014/0007/ Angående tiggeri vid posten samt KS/2019/0005/108-6 synpunkter på tiggeri.

16 Sida 5 KS/2019/0114/061-4 Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Medborgarförslag Tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Miljö-och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 20 augusti Yttrande över motion om införande av tiggeriförbud - med tillhörande tjänsteskrivelse. Skickas till Förslagsställaren Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Akten

17 Sida 1 KS/2019/0315/409-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på remiss - Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i Bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge och visar vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I Klimat- och energistrategin hanteras klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Ärendet Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge samt vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I samverkan med länets kommuner och regionala aktörer har Länsstyrelsen identifierat fyra områden som bedöms som särskilt viktiga att arbeta med för att länet ska nå netto-noll utsläpp: Transporter och resande, Energiförsörjning, Samhällsplanering och bebyggelse samt Konsumtion. För varje område beskrivs vilka svårigheter och hinder som finns och sätt att hantera dessa. Strategin hanterar klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Klimatsamverkan Stockholm ska fungera som ett forum för strategiska frågor om vägval, skapa samsyn, främja kunskapsutbyte för ökad effektivitet samt öka takten för att stärka angelägenheten i åtgärdsarbetet. Dessutom ska

18 Sida 2 KS/2019/0315/409-2 Klimatsamverkan verka för en gemensam opinionsbildning kring klimatfrågan. Länsstyrelsen lyfter att klimatsamverkan bör ske på strategisk nivå, inom ramen för den befintliga regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen samt i nära kontakt med länets kommuner och med de övriga nätverk och forum som redan finns i länet. Det föreslås även att samverkan i förlängningen behöver utökas med såväl akademi, näringsliv som civilsamhälle. Förvaltningens bedömning Förvaltningen välkomnar Klimat- och energistrategi för Stockholms län med betoning på vikten av en länsgemensam vision och strategi på klimatområdet. Den generella bedömningen är att strategin ger en god översikt över länets rådande förutsättningar och utmaningar för att målet om ett fossilfritt län till år 2045 ska kunna uppnås. De fyra fokusområden som Länsstyrelsen pekar ut i strategin är förenade med stora växthusgasutsläpp och komplexa utmaningar varför förvaltningen instämmer med Länsstyrelsens bedömning. Särskilt positivt ser förvaltningen på att konsumtion lyfts fram som ett eget fokusområde. Klimatpåverkan från konsumtion är en fråga som länge saknat prioritet, trots de stora utsläpp konsumtionen genererar. Förvaltningens bedömning är att utpekandet av konsumtion som prioriterat område på länsnivå kan verka som drivkraft för att ge frågan högre prioritet även på lokal nivå. Inom fokusområdet Transporter och resande lyfter Länsstyrelsen behovet av en effektivare samordning av godstransporter i länet, något som förvaltningen instämmer med. Förvaltningen saknar dock ett tydligt resonemang kring de miljömässiga fördelar som är förknippade med en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Redan idag finns ett stort flöde av godstransporter i länet och detta kommer att öka än mer, exempelvis i samband med invigningen av den nya containerhamnen Norvik i Nynäshamns kommun år Förvaltningen delar Länsstyrelsens slutsats att samarbete är en avgörande framgångsfaktor för ett kraftfullt och effektivt klimatarbete. Bildandet av Klimatsamverkan Stockholm bedöms vara en positiv utveckling av det samarbete som redan finns i länet, exempelvis inom miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Liknande forum har skapats i andra regioner i landet vilket har resulterat i inspirerande initiativ såsom Klimatsamverkan Skånes upprop Fossilbränslefritt Skåne För att säkerställa en verkningsfull och produktiv samverkan mellan länets aktörer bör Klimatsamverkan Stockholm inhämta kunskap och lärdomar från tidigare samverkansprojekt på mellankommunal och regional nivå. Vidare är det av stor vikt att Klimatsamverkan förankras brett gentemot länets kommuner och större aktörer. Enligt Länsstyrelsens förslag ska en del av Klimatsamverkan Stockholms uppdrag bestå i att följa upp klimatarbetet på regelbunden basis, särskilt gällande länets huvudsakliga utmaningar kring transporter och energiförsörjning. Förvaltningen instämmer med att detta är både viktigt och nödvändigt för att möjliggöra utvärdering av om valda åtgärder ger förväntad effekt och vad som återstår för måluppfyllnad. Uppföljningen möjliggör även spridning av goda exempel. Hur uppföljningen kommer att genomföras framgår däremot inte av strategin. Förvaltningens förslag är att uppföljningen så långt som möjligt bör bygga på redan befintliga processer och uppföljningsrutiner med syfte att minimera dubbelrapportering och ökad administrativ börda för kommunerna. Våren 2019 publicerades Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen som tagits fram inom ramarna för RUFS 2050-processen. Likt Klimat- och energistrategin är Klimatfärdplanens syfte att ge ett ramverk och en strategisk inriktning för hur omställningen mot en region utan klimatpåverkande utsläpp ska genomföras. Förvaltningen önskar ett förtydligande av förhållandet mellan de båda dokumenten och hur de kompletterar varandra. Sammanfattningsvis ser förvaltningen att Länsstyrelsens förslag till klimat- och energistrategi har god potential att bidra till att synergier skapas i arbetet mot ett fossilfritt län 2045.

19 Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef Beslutsunderlag REMISS Klimat- och energistrategi för Stockholms län Skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län Akten KS/2019/0315/409-2 Sida 3

20 Sida 1 KS/2014/0199/ Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, reviderad Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Föreslå kommunfullmäktige att anta förvaltningens förslag till Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun Ärendet Syftet med Yt- och grundvattenplanen är att visa hur kommunen ska arbeta för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten, samt förstärka arbetet mot en hållbar utveckling i Nynäshamns kommun. Syftet är också att kartlägga kommunens vatten, att bidra till att hålla samman vattenfrågorna, fungera som underlag för planering, samt skapa struktur för det fortsatta vattenarbetet i kommunen. I stort sett samtliga vatten i kommunen är drabbade av övergödning. Övergödning är därför i fokus för yt- och grundvattenplanen men även övriga problemområden som gör att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inte uppnår god ekologisk, kemisk, kvantitativ eller kvalitativ status behandlas i planen. Arbetssättet för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten kallas vattenförvaltning. Förvaltningen sker i sexårscykler. Den sexåriga förvaltningscykeln innebär regelbundna kontroller av i vilken utsträckning miljökvalitetsnormerna uppnåtts och om nya normer krävs. Inom vattenförvaltningen tas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fram som vägleder arbetet. Åtgärderna som åläggs kommunerna är juridiskt bindande. Det finns åtta åtgärder som kommunerna ska arbeta med i distriktets åtgärdsprogram i nuvarande cykel Planen var ute på samråd vid årsskiftet 2014/2015. Ändringar som gjorts från samrådsförslaget till granskningsförslaget är främst uppdatering av text gällande kommunernas åtgärder inom den nya vattenförvaltningscykeln, omstrukturering av innehållet i del A, utökat kartmaterial, förslag på prioritering av åtgärder, mer renodlade mål, riktlinjer och åtgärder, samt att en konsekvensbeskrivning lagts till. Mellan den 6 november 2018 och 18 januari 2019 var Yt- och grundvattenplanen ute på granskning/utställning. Totalt har 13 yttranden lämnats in under granskningstiden. Endast redaktionella ändringar och förtydliganden har gjorts efter inkomna yttranden. Ärendet efter återremiss Enligt kommunfullmäktiges beslut (Kf ) att återremittera yt- och grundvattenplanen ska planen kompletteras med följande:

21 Sida 2 KS/2014/0199/ Att hänsyn tas till tillämpliga delar i yt- och grundvattenplanen vid Sjöfartsverkets vattenverksamhet i samband med utbyggnad av Landsortsfarleden. 2. Att hänsyn tas till tillämpliga delar i yt- och grundvattenplanen gällande Stockholms universitets undersökningsresultat gällande utbyggnad av Landsortsfarleden. Yt- och grundvattenplanen har inte tagit upp miljökonsekvenser mera ingående för till exempel Norviks hamn eller raffinaderiet eftersom att det pågått/pågår utredningar kring dessa verksamheter under arbete med Yt- och grundvattenplanen. Detsamma gäller för Landsortsfarleden som Sjöfartsverket fortfarande utreder. Yt- och grundvattenplanen fokuserar på vattenkvalitet vilket innebär att konsekvenser för friluftsliv, buller och annat som material som hittills tagits fram inom farledsarbetet tas upp i planen. Detta innebär att Yt- och grundvattenplanen inte kan påverka arbetet med Landsortsfarleden genom att där ta upp yttranden från Stockholms universitet eller annan part som yttrat sig. I planen kan endast fakta gällande nuvarande miljösituation tas med. Sjöfartsverket och dess konsulter, alla remissinstanser och slutligen Mark- och miljödomstolen avgör om den nya farleden kommer att leda till försämrad ekologisk och kemisk status. Förvaltningens bedömning Det har ansetts möjligt av förvaltningen att komplettera planen på följande sätt: Bilaga A Rubriken Fysiska förändringar - Ny text efter andra stycket: Längs kusten har sjöfarten bidragit med erosionsproblem, särskilt längs farleden mellan Landsort och Södertälje. En ny sträckning av farleden planeras där denna avses hamna närmare Nynäshamns kommun. Utredningar visar att erosionsproblemen inte kommer öka i någon större omfattning. Det framförallt är fartygens hastighet som har inverkan på erosion och i arbetet med Landsortsfarleden föreslås en sänkning av hastigheten till 9 knop mot dagen 12. Det är länsstyrelsen som beslutar om hastighetsbegränsningar i farleder. Muddringar, bryggor och annan byggnation längs kusten bidrar också till att ekologisk status påverkas negativt. Bilaga B Himmerfjärden - Rubriken Aktuell miljösituation och miljökvalitetsnorm, slutet av stycket under cirkeldiagram kväve- och fosforbelastning: Sista meningen ändrad till: Fartygstrafiken längs nuvarande och planerad farled bidrar till erosionsskador i närområdet. Meningen är sedan flyttad till slutet av stycket före cirkeldiagrammen. - Övervakning, tidigare åtgärder och framtida planer: Tillagt i slutet av textraden i punkten ovan: Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för tillåtlighetsprövningen gör slutsatsen att den ekologiska och kemiska statusen inte kommer att försämras av den föreslagna farledsförändringen. En liten risk förekommer för erosion, svall och buller. Fartygshastigheten föreslås sänkas från 12 knop till 9 knop för att förhindra erosion vid bland annat Regarn som är hårt utsatt för detta. Ytterligare en MKB ska tas fram i samband med tillståndsprövningen för vattenverksamhet, det vill säga för tillståndet för muddring, dumpning med mera. Denna är under framtagande. - Rubriken Övervakning, tidigare åtgärder och framtida planer: Tagit bort punkten kring sänkt hastighet i farleden eftersom den upphävdes av regeringen 2016.

22 Sida 3 KS/2014/0199/ Svärdsfjärden - Rubriken Aktuell miljösituation och miljökvalitetsnorm. Tillagt i slutet av sista stycket före cirkeldiagram om kväve- och fosforbelastning: Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för tillåtlighetsprövningen av den nya farledssträckningen gör slutsatsen att den ekologiska och kemiska statusen inte kommer att försämras av den föreslagna farledsförändringen. En liten risk förekommer för erosion, svall och buller. Fartygshastigheten föreslås sänkas från 12 knop till 9 knop för att förhindra erosion vid bland annat Regarn som är hårt utsatt för detta. Ytterligare en MKB ska tas fram i samband med tillståndsprövningen för vattenverksamhet, det vill säga för tillståndet för muddring, dumpning med mera. Denna är under framtagande. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling huvuddokument Bilaga A Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling version 2 Bilaga B Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling version 2 Granskningsutlåtande Yt- och grundvattenplan Skickas till Akten MSF Kommunekolog Klimat- och miljöstrateg Planeringschef