Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen Datum: Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Kommentar:

Transkript

1 Mötesbok: Kommunstyrelsen ( ) Kommunstyrelsen : Plats: Nämndhuset Nynäshamns kommun lokal Landsort Kommentar:

2 Dagordning Utbildning PBL kl Upprop och anmälningar om förhinder Val av justerare Fastställande av dagordning Beslutspunkter 250/19 Ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder 4 251/19 Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun /19 Svar på Motion - Förbjud tiggeriet i Nynäshamn /19 Svar på medborgarförslag - Om tiggeriförbund i Nynäshamns kommun /19 Avskaffande av regler och rutiner för förslagsverksamhet /19 Svar på remiss - Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län /19 Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, reviderad /19 Svar på Motion om utökade parkeringsmöjligheter i Nynäshamns stad /19 Svar på Medborgarförslag - Anläggande av en gång- och cykelväg från Bredalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan /19 Svar på Remiss - Yttrande över ansökan om hastighetsbegränsning på väg /19 Extern förhyrning för gruppboende /19 Inget svar på remiss: Möjligheternas Stockholm - Vision /19 Svar på väckt ärende angående Torö Lanthandel /19 Planbesked för fastigheten Spiken 1 mfl i Nynäshamn /19 Handlingsplan för markanvisning Hallängen, del av Ösmo, etapp Tilldelningsbeslut avseenede markanvisning Hacktorp Information om befolkningsprognosen Beslutspunkter 267/19 Rapport obesvarade motioner /19 Rapport obesvarade medborgarförslag 568 Kansliavdelningen informerar

3 Rapport från samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen Rapport näringlivsfrågor Beslutspunkter 272/19 Skrivelser och beslut /19 Anmälan av delegationsbeslut 574 Nästsa sammanträde 3 oktober kl 9.00 Övriga frågor

4 Sida 1 KS/2019/0418/107-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Eva Ryman E-post: Eva.Ryman@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att anta ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder i enlighet med bilaga 1 till kommunstyrelseförvaltningens skrivelse. Ärendet Kommunallagen anger ramarna för kommunens ägande av bolag. Kommunfullmäktige fastställer kommunens ändamål med bostadsbolagets verksamhet, samt utser samtliga styrelseledamöter och lekmannarevisorer. Kommunstyrelsen har tillsyn över bolagets verksamhet på samma sätt som över all annan kommunal verksamhet. Kommunfullmäktige har den 11 mars 2015, 25, antagit ägardirektiv för AB Nynäshamnsbostäder. Kommunfullmäktige beslutade den 8 mars 2017, 47, om förändrat ägardirektiv där bolagets ansvar för nyanlända som anvisas till kommunen klargörs. Beslutet innebar ändringar i punkten AB Nynäshamnsbostäders målgrupper och utbud och punkten 2.5 Nyproduktion av bostäder. Då tidigare beslutade ägardirektiv utgår från målformuleringar gällande till och med 2018 har förslag till nytt ägardirektiv utarbetats. Förslaget till nya ägardirektiv överensstämmer i stort med tidigare beslutade ägardirektiv. Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Bilaga 1 Förslag till nya ägardirektiv Ägardirektiv beslutade kf , KS/2017/0063/107-8 Kommunfullmäktiges beslut Kommunfullmäktiges beslut Skickas till AB Nynäshamnsbostäder Akten

5 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Fastställande av dagordning Arbetsutskottets beslut Arbetsutskottet beslutar att fastställa dagordningen med tillägg från Patrik Isestad under punkten övriga frågor fråga om fotbollsplanen vid Kvarnängen. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

6 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Dnr KS/2019/0384/023-2 Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att 1. anta förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun 2019, 2. ge kommunens nämnder i uppdrag att senast den 1 oktober 2020 återkomma med rapport till fullmäktige som beskriver vilka åtgärder som vidtagits med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen. Sammanfattning Enligt lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap (LEH) ska alla kommuner identifiera och analysera de risker som finns inom kommunen och som kan leda till en extraordinär händelse.1 En extraordinär händelse är en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av kommunen. Syftet med risk- och sårbarhetsanalysen är att öka riskmedvetenheten och minska sårbarheten hos kommunen samt öka kommunens förmåga att hantera extraordinära händelser. Risk- och sårbarhetsanalysen kan sedan användas som ett beslutsunderlag och vara ett underlag för kommunikation om samhällets risker till allmänheten och anställda. Analysen kan även utgöra ett underlag för samhällsplanering. På ett nationellt plan bidrar kommunens risk- och sårbarhetsanalys till arbetet med den strategiska inriktningen på krisberedskap och civilt försvar.2 Kommunfullmäktige är skyldig att sammanställa och rapportera resultatet av analysen till Länsstyrelsen senast den 31 oktober under det första kalenderåret efter ordinarie val till kommunfullmäktige, vilket är den 31 oktober Nynäshamns kommun har under perioden mars- maj 2019 genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun. Resultatet har redovisats i rapport Risk- och sårbarhetsanalys Nynäshamns kommun Se även Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) föreskrifter och allmänna råd om kommuners risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2015:5). 2 Se MSB Risk- och sårbarhetsanalyser den 23 augusti Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

7 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Ärendet Under våren 2019 har Nynäshamns kommun med hjälp utav en extern konsult och med stöd av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) metod och vägledning för risk- och sårbarhetsanalyser genomfört en risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun. Enligt 4 i MSBs vägledning ska risk- och sårbarhetsanalysen ställas upp enligt följande ordning: Beskrivning av kommunen och dess geografiska område. Beskrivning av arbetsprocess och metod. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område. Beskrivning av identifierade sårbarheter och brister i krisberedskap inom kommunen och dess geografiska område. 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat. Analysarbetet är baserat på en genomgång av befintlig dokumentation, enkäter, samt intervjuer och workshops med strategiskt viktiga funktioner inom samtliga förvaltningar i kommunen. Under workshopstillfällena har varje förvaltning fått gå igenom kommunens samhällsviktiga verksamheter utifrån deras kritiska beroenden. Risker för Nynäshamns kommun bedömdes och analyserades. Följande risker har värderats högst i riskanalysen: Större olycka inträffar i Nynäshamn Terrorattentat Skolskjutning Störningar i elförsörjningen Pandemi / Epidemi drabbar kommunen Brand i kommunhuset Problem med dricksvattenförsörjningen Större skogsbrand inträffar. Sårbarhetsanalysen har utgått ifrån Totalförsvarets forskningsinstituts modell för risk- och sårbarhetsanalys (FORSA). För att identifiera kommunens sårbarheter togs två scenarier fram och analyserades utifrån identifierade kritiska beroenden inom kommunen. Det första scenariot utgick från att ett högtryck befunnit sig över Nynäshamns kommun under en längre tid med mycket höga temperaturer och det andra scenariot utgick från en brand i Nynäshamns kommunhus. Sammanfattningsvis kan konstateras att Nynäshamns kommun, utifrån risk- och sårbarhetsanalysens resultat, har en god förmåga att förebygga och hantera extraordinära händelser. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att anta förslag till Risk- och sårbarhetsanalys för Nynäshamns kommun Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

8 PROTOKOLL Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Beslutsunderlag Bilaga Risk- och sårbarhetsanalys Nynäshamns kommun Final - Med sekretessmarkeringar Yrkande Ordförande Harry Bouveng (M) yrkar följande tillägg till förvaltningens förslag: Ge kommunens nämnder i uppdrag att senast den 1 oktober 2020 återkomma med rapport till fullmäktige som beskriver vilka åtgärder som vidtagits med anledning av risk- och sårbarhetsanalysen. Propositionsordning Arbetsutskottet godkänner följande propositionsordning: Bifall eller avslag till förvaltningens förslag med det av ordförande yrkande tillägget. Proposition Ordförande (M) ställer proposition på bifall eller avslag till förvaltningens förslag med det yrkade tillägget och finner att arbetsutskottet beslutat att bifalla förvaltningens förslag och tillägget. Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

9 Sida 1 KS/2019/0146/060-3 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Svar på Motion - Förbjud tiggeriet i Nynäshamn Förvaltningens förslag till beslut Förslag A Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. bifalla motionen och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i Nynäshamns kommun. Bakgrund Den 25 februari 2019 inkom Emilia Orpana (SD) samt Jean- Claude Menot (SD) med en motion angående ett tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Som grund för motionen anför motionärerna bland annat att de ser ett problem med den ökade passiva insamlingen av pengar (tiggeriet) i Nynäshamn då många kommuninvånare känner sig besvärade av insamlingen när de ska in och ut ur matbutiker. Motionärerna anför även att genom att försvåra eller förbjuda tiggeri helt kommer ansvaret för dessa EU-medborgare att återföras på medborgarnas egna medlemsstater. Motionärerna hänvisar till en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD den 17 december 2018 mål nr , där HFD fastslog att Vellinge kommun haft rätt att anta ett tillägg i sina lokala ordningsföreskrifter om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) vid särskilt angivna områden. Enligt motionärerna öppnar domen förutsättningar för att även Nynäshamns kommun ska kunna införa liknande restriktioner i kommunens ordningsföreskrifter. Med anledning av förslaget föreslår motionärerna att kommunfullmäktige beslutar om att: 1. Nynäshamns kommun i sina lokala ordningsföreskrifter om insamling av pengar lägger till lydelsen: Passiv insamling av pengar (tiggeri) på särskilt angivna platser inom kommunen är förbjudet. 2. Nynäshamns kommun utreder vilka platser i kommunen som ska anses vara särskilt angivna platser med hänsyn till idag rådande tiggerisituation. 3. Nynäshamns kommun till denna nya ordningsföreskrift bifogar de platser som föregående utredning anser vara lämpliga platser med tanke på rådande tiggerisituation.

10 Sida 2 KS/2019/0146/060-3 Ärendet Utformning av lokala ordningsföreskrifter Ordningslagen (1993:1617) innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt på offentliga platser med mera. Enligt 3 kap 8 ordningslagen får en kommun efter regeringens bemyndigande 1 dessutom utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Det finns dock ett antal begräsningar i kommunens möjlighet att anta lokala ordningsföreskrifter. En ordningsföreskrift får inte vara alltför långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde. Tillämpningsområdet måste alltså begränsas till de områden där störningen faktiskt utgör eller kan antas utgöra ett problem.2 Föreskriften får heller inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap 12 ordningslagen). Vart gränsen går för vad som får anses utgöra onödigt tvång på allmänheten eller vad en obefogad inskränkning i den enskildes frihet har dock överlämnats till rättstillämpningen. Ordningsföreskrifterna ska även begränsas till sådana tidpunkter då en reglering är påkallad. Vissa föreskrifter kan exempelvis vara berättigade nattetid men framstå som obefogade under dagtid. Likaså kan vissa föreskrifter anses påkallade under viss årstid, men vara obehövliga under annan tid på året (RÅ 1965 I 11). Slutligen framhålls det i förarbetena att kommunerna bör avhålla sig från att anta föreskrifter som är onödiga. Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande kan enligt lagstiftarens uppfattning leda till att respekten för bestämmelserna undergrävs. I förarbetena framförs därför att det är angeläget att kommunerna noga prövar vilka bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde inom kommunen vid införandet av förbud (prop. 1992/93:210 s. 142). Trots att det ska finnas ett faktiskt behov av att anta en ordningsföreskrift har praxis dock visat att kommunen inte behöver kunna påvisa att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Kommunerna har därför möjlighet att i förebyggande syfte anta ordningsföreskrifter avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar. Kommunen behöver heller inte presentera någon utredning till stöd för att föreskriften behövs (HDF 2018 ref 75). Vad avses med offentlig plats Enligt 1 kap 2 ordningslagen avses följande som offentlig plats: 1. Allmänna vägar 2. Gator, vägar, torg och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. Andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. Kommunen får även föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är således alla platser som iordningställts för allmänhetens behov. Några exempel på offentlig platsmark är kundparkeringar, kommunens pendeltågsstationer samt affärer och butiker samt entréerna till dessa butiker under öppettid. 1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). 2 Se RÅ 1974 B 1010, RÅ 1977 Bb 101, RÅ 1982 Ab 106 och RÅ :55.

11 Sida 3 KS/2019/0146/060-3 Möjligheten att införa ett förbud mot passiv penninginsamling I förarbetena anges tillståndspliktig penninginsamling som exempel på vad som kan regleras i lokala ordningsföreskrifter (prop. 1992/93:210 s. 142.). Här avser lagstiftaren främst en aktiv insamling med bössor till hjälporganisationer eller liknande. Tillståndsplikt för penninginsamling har mot denna bakgrund tagits in i Sveriges Kommuner och Landstings normalförslag för lokala ordningsföreskrifter (cirkulär 1995:41). Under senare tid har även Justitieutskottet uttalat att det under vissa omständigheter är möjligt för kommuner att reglera passiv penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats genom sina lokala ordningsföreskrifter (2016/17:JuU18 s. 85). Remissvar från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelseförvaltningen har skickat ärendet på remiss för yttrande till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. Den 20 augusti beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att anta miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen. Av miljö- och samhällsbyggnadsnämnden yttrande framgår att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för revidering av de kommunala ordningsföreskrifterna men att det i slutändan är kommunfullmäktige som antar dokumentet. Beslutet ska sedan anmälas till Länsstyrelsen för prövning om ordningsföreskrifterna överensstämmer med ordningslagen. Nämnden framför att bland annat Vellinge, Staffanstorp, Katrineholm och Bromölla kommun har infört en lydelse om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) för vissa platser i sina lokala ordningsföreskrifter. Eskilstuna kommuns har istället infört en bestämmelse om att det krävs tillstånd hos polisen för att bedriva passiv insamling av pengar. I samtliga dessa fall återföljs ordningsföreskrifterna av en kartbilaga där platserna för förbudet ramas in. Exempel på områden som omfattas av förbudet är centrala torg, centrum, parker, gång- och cykeltunnlar, busstorg och stationer. Vissa kommuner har undantagit vägar och endast markerat små områden utanför matvaruaffärer etc. med förbud. De flesta har dock markerat hela områden som innefattas av förbudet. När det gäller behovet av att revidera ordningsföreskrifterna i enlighet med motionärernas förslag anför miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutligen att nämnden inte fått in några klagomål från medborgare angående den passiva penninginsamlingen som registrerats i nämndens diarium. Kommunens kontaktcenter har fått in ett fåtal klagomål. Samrådsförfarande Förslag till svar på motionen skickades till motionärerna för samråd under perioden 29 augusti 2019 till och med den 4 september Den 1 september meddelade motionärerna att de inte hade några invändningar mot svaret. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Som nämnts ovan får ordningsföreskrifterna inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12 andra meningen ordningslagen). Högsta förvaltningsdomstolen har i mål den 17 december 2018 mål nr trots detta klargjort att kommunerna har en möjlighet att införa förbud mot passiv penninginsamling för vissa särskilt angivna platser. Av förarbetena framgår dock att det är önskvärt att kommunerna begränsar sina ordningsföreskrifter. Lagstiftaren har därmed ansett att kommunerna bör utforma sina ordningsföreskrifter med ett fåtal verkligen nödvändiga föreskrifter. Att ett förfarande av visst slag kan tänkas medföra olägenhet i något

12 Sida 4 KS/2019/0146/060-3 enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning bör enligt förarbetena inte få leda till att allmänna förbud ställs upp eller att krav på tillstånd införs.3 Trots denna inkomna motion samt det medborgarförslag som inkom till kommunen den 6 februari har kommunstyrelseförvaltningen inte kunnat påvisa att förbudet behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Förutom dessa två skrivelser är det enbart ett fåtal medborgare som uppmärksammat kommunen på att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna.5 Kommunstyrelseförvaltningen ser därför inte att det finns ett sådant behov av revidering av ordningsföreskrifterna som motionärerna förespråkar. Likt sensmoralen i sagan Vargen kommer framhålls i förarbetena till ordningslagen att en ordningsföreskrift som inte har tillräckligt starka motiv riskerar undergräva respekt för bestämmelser. Denna nackdel behöver alltså vägas av mot behovet av denna bestämmelse. I den avvägningen ser inte kommunstyrelseförvaltningen att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer dock precis som miljö-och samhällsbyggnadsförvaltningen att frågan är av sådan karaktär att det är upp till kommunfullmäktige att ta ställning till om motionen ska bifallas eller avslås. Kommunstyrelseförvaltningen har därför två förslag till beslut till kommunfullmäktige: Förslag A Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att: 1. bifalla motionen och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå motionen då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Motion Förbjud tiggeriet i Nynäshamns kommun Miljö-och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 20 augusti Yttrande över motion om införande av tiggeriförbud - med tillhörande tjänsteskrivelse. Skickas till Motionärerna Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Akten 3 Se prop. 1992/93:210 s Se KS/2019/0114/061-1 Medborgarförslag angående tiggeriet i Nynäshamn. 5 Se insändare inom området tiggeri i Nynäshamnsposten, 4 juni februari februari Klagomål gällande tiggeri registrerade i kommunstyrelsens diarium: KS/2015/0005/ Romska tiggare i Nynäshamn, KS/2015/0005/ Aggressiva tiggare på Julmarknaden, KS/2014/0007/ Angående tiggeri vid posten samt KS/2019/0005/108-6 synpunkter på tiggeri. 4

13 Sida 1 KS/2019/0114/061-4 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Yvonne Persson E-post: Yvonne.A.Persson@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på medborgarförslag - Om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun Förvaltningens förslag till beslut Förslag A Kommunstyrelsen beslutar att: 1. bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö-och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ett likalydande beslut kring motion från sverigedemokraterna om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun, KS/2019/0146/060. Förslag B Kommunstyrelsen beslutar att avslå medborgarförslaget då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i Nynäshamns kommun. Bakgrund Den 6 februari 2019 lämnade Curt Linderholm in ett medborgarförslag angående ett tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Kommunfullmäktige valde på sammanträdet den 14 mars att delegera beslutanderätten för medborgarförslaget till kommunstyrelsen. Som grund för medborgarförslaget anför förslagsställaren sammanfattningsvis att han upplever den ökade passiva insamlingen av pengar (tiggeriet) i Nynäshamn som ett problem då han och många kommuninvånare känner sig besvärade av insamlingen när de ska in och ut ur matbutiker. Föreslagställaren hänvisar till en dom från Högsta förvaltningsdomstolen, HFD den 17 december 2018 mål nr , där HFD fastslog att Vellinge kommun haft rätt att anta ett tillägg i sina lokala ordningsföreskrifter om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) vid särskilt angivna områden. Enligt förslagsställaren öppnar domen förutsättningar för att även Nynäshamns kommun ska kunna införa liknande restriktioner i kommunens ordningsföreskrifter. Med anledning av förslaget föreslår föreslagställaren att kommunen kompletterar 11 i de lokala ordningsföreskrifterna med kartor som utvisar var det passiva insamlandet av pengar (tiggeri) inte får ske.

14 Sida 2 KS/2019/0114/061-4 Som lämpliga områden som ska omfattas av förbudet föreslås affärsområde Sjötelegrafen, Ica Ösmo, Coop, Lidl och Willys. Ärendet Utformning av lokala ordningsföreskrifter Ordningslagen (1993:1617) innehåller särskilda föreskrifter om allmänna sammankomster och offentliga tillställningar samt föreskrifter om allmän ordning och säkerhet i övrigt på offentliga platser med mera. Enligt 3 kap 8 ordningslagen får en kommun efter regeringens bemyndigande 1 dessutom utfärda de ytterligare föreskrifter för kommunen som behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen på offentlig plats. Det finns dock ett antal begräsningar i kommunens möjlighet att anta lokala ordningsföreskrifter. En ordningsföreskrift får inte vara alltför långtgående avseende geografiskt tillämpningsområde. Tillämpningsområdet måste alltså begränsas till de områden där störningen faktiskt utgör eller kan antas utgöra ett problem.2 Föreskriften får heller inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars innebära obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap 12 ordningslagen). Vart gränsen går för vad som får anses utgöra onödigt tvång på allmänheten eller vad en obefogad inskränkning i den enskildes frihet har dock överlämnats till rättstillämpningen. Ordningsföreskrifterna ska även begränsas till sådana tidpunkter då en reglering är påkallad. Vissa föreskrifter kan exempelvis vara berättigade nattetid men framstå som obefogade under dagtid. Likaså kan vissa föreskrifter anses påkallade under viss årstid, men vara obehövliga under annan tid på året (RÅ 1965 I 11). Slutligen framhålls det i förarbetena att kommunerna bör avhålla sig från att anta föreskrifter som är onödiga. Alltför långtgående föreskrifter som saknar stöd i allmänhetens rättsmedvetande kan enligt lagstiftarens uppfattning leda till att respekten för bestämmelserna undergrävs. I förarbetena framförs därför att det är angeläget att kommunerna noga prövar vilka bestämmelser som behövs liksom bestämmelsernas geografiska tillämpningsområde inom kommunen vid införandet av förbud (prop. 1992/93:210 s. 142). Trots att det ska finnas ett faktiskt behov av att anta en ordningsföreskrift har praxis dock visat att kommunen inte behöver kunnat påvisa att något har kommit att utgöra en störning av viss omfattning eller grad för att den aktuella företeelsen ska få regleras. Kommunerna har därför möjlighet att i förebyggande syfte anta ordningsföreskrifter avseende sådant som typiskt sett kan innebära störningar. Kommunen behöver heller inte presentera någon utredning till stöd för att föreskriften behövs (HDF 2018 ref 75). Vad avses med offentlig plats Enligt 1 kap 2 ordningslagen avses följande som offentlig plats: 1. Allmänna vägar 2. Gator, vägar, torg och andra platser som i detaljplan redovisas som allmän plats och som har upplåtits för sitt ändamål, 3. Områden som i detaljplan redovisas som kvartersmark för hamnverksamhet, om de har upplåtits för detta ändamål och är tillgängliga för allmänheten, samt 4. Andra landområden och utrymmen inomhus som stadigvarande används för allmän trafik. 1 Bemyndigande för kommunen att utfärda nämnda föreskrifter finns i Förordning (1993:1632) med bemyndigande för kommuner och länsstyrelser att meddela lokala föreskrifter enligt ordningslagen (1993:1617). 2 Se RÅ 1974 B 1010, RÅ 1977 Bb 101, RÅ 1982 Ab 106 och RÅ :55.

15 Sida 3 KS/2019/0114/061-4 Kommunen får även föreskriva att anläggningar för lek, idrott, camping eller friluftsliv, badplatser, järnvägsområden, begravningsplatser och andra sådana områden, om de inte omfattas av bestämmelserna i första stycket, ska jämställas med offentliga platser, under förutsättning att områdena är tillgängliga för allmänheten. Offentlig plats är således alla platser som iordningställts för allmänhetens behov. Några exempel på offentlig platsmark är kundparkeringar, kommunens pendeltågsstationer samt affärer och butiker samt entréerna till dessa butiker under öppettid. Möjligheten att införa ett förbud mot passiv penninginsamling I förarbetena anges tillståndspliktig penninginsamling som exempel på vad som kan regleras i lokala ordningsföreskrifter (prop. 1992/93:210 s. 142.). Här avser lagstiftaren främst en aktiv insamling med bössor till hjälporganisationer eller liknande. Tillståndsplikt för penninginsamling har mot denna bakgrund tagits in i Sveriges Kommuner och Landstings normalförslag för lokala ordningsföreskrifter (cirkulär 1995:41). Under senare tid har även Justitieutskottet uttalat att det under vissa omständigheter är möjligt för kommuner att reglera passiv penninginsamling i form av tiggeri på offentlig plats genom sina lokala ordningsföreskrifter (2016/17:JuU18 s. 85). Remissvar från miljö-och samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelseförvaltningen har skickat en motion ställd av sverigedemokraterna gällande tiggeriförbud i Nynäshamn - på remiss för yttrande till miljö- och samhällsbyggnadsnämnden. (Då motionen berör samma frågor som medborgarförslaget valde kommunstyrelseförvaltningen att enbart skicka ut motionen på remiss). Den 20 augusti beslutade miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att anta miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningens yttrande som sitt eget och överlämna det till kommunstyrelsen. Av miljö-och samhällsbyggnadsnämnden yttrande framgår att det är miljö- och samhällsbyggnadsnämnden som ansvarar för revidering av de kommunala ordningsföreskrifterna men att det i slutändan är kommunfullmäktige som antar dokumentet. Beslutet ska sedan anmälas till Länsstyrelsen för prövning om ordningsföreskrifterna överensstämmer med ordningslagen. Nämnden framför att band annat Vellinge, Staffanstorp, Katrineholm och Bromölla kommun har infört en lydelse om förbud mot passiv insamling av pengar (tiggeri) för vissa platser i sina lokala ordningsföreskrifter. Eskilstuna kommuns har istället infört en bestämmelse om att det krävs tillstånd hos polisen krävs för att bedriva passiv insamling av pengar. I samtliga dessa fall återföljs ordningsföreskrifterna av en kartbilaga där platserna för förbudet ramas in. Exempel på områden som omfattas av förbudet är centrala torg, centrum, parker, gång- och cykeltunnlar, busstorg och stationer. Vissa kommuner har undantagit vägar och endast markerat små områden utanför matvaruaffärer etc. med förbud. De flesta har dock markerat hela områden som innefattas av förbudet. När det gäller behovet av att revidera ordningsföreskrifterna i enlighet med motionärernas och förslagsställarens förslag anför miljö- och samhällsbyggnadsnämnden slutligen att nämnden inte fått in några klagomål från medborgare angående den passiva penninginsamlingen som registrerats i nämndens diarium. Kommunens kontaktcenter har fått in ett fåtal klagomål. Kommunstyrelseförvaltningens bedömning Som nämnts ovan får ordningsföreskrifterna inte lägga onödigt tvång på allmänheten eller annars göra obefogade inskränkningar i den enskildes frihet (3 kap. 12 andra meningen ordningslagen). Högsta förvaltningsdomstolen har i mål den 17 december 2018 mål nr trots detta klargjort att kommunerna har en möjlighet att införa förbud mot passiv penninginsamling för vissa särskilt angivna platser.

16 Sida 4 KS/2019/0114/061-4 Av förarbetena framgår dock att det är önskvärt att kommunerna begränsar sina ordningsföreskrifter. Lagstiftaren har därmed ansett att kommunerna bör utforma sina ordningsföreskrifter med ett fåtal verkligen nödvändiga föreskrifter. Att ett förfarande av visst slag kan tänkas medföra olägenhet i något enstaka fall eller annars i obetydlig utsträckning bör enligt förarbetena inte få leda till att allmänna förbud ställs upp eller att krav på tillstånd införs.3 Trots detta medborgarförslag och sverigedemokraternas motion som inkom den 25 februari har kommunstyrelseförvaltningen inte kunnat påvisa att förbudet behövs för att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Förutom dessa två skrivelser är det enbart ett fåtal medborgare som uppmärksammat kommunen på att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. 5 Kommunstyrelseförvaltningen ser därför inte att det finns ett sådant behov av revidering av ordningsföreskrifterna som föreslagställaren förespråkar. Likt sensmoralen i sagan Vargen kommer framhålls i förarbetena till ordningslagen att en ordningsföreskrift som inte har tillräckligt starka motiv riskerar undergräva respekt för bestämmelser. Denna nackdel behöver alltså vägas av mot behovet av denna bestämmelse. I den avvägningen ser inte kommunstyrelseförvaltningen att den passiva penninginsamlingen skulle utgöra en sådan störning för den allmänna ordningen att det motiverar ett förbud i de lokala ordningsföreskrifterna. Kommunstyrelseförvaltningen bedömer dock precis som miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen att frågan är av sådan karaktär att det är upp till kommunstyrelsen och slutgiltigt kommunfullmäktige att ta ställning till om medborgarförslaget ska bifallas eller avslås. Kommunstyrelseförvaltningen har därför två förslag till beslut till kommunstyrelsen: Förslag A Kommunstyrelsen beslutar att: 1. bifalla medborgarförslaget och ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att återkomma med ett förslag på reviderade ordningsföreskrifter där ett förbud mot passiv penninginsamling (tiggeri) förs in för vissa särskilt angivna platser, samt 2. ge miljö- och samhällsbyggnadsnämnden i uppdrag att ta fram förslag till kartbilagor som markerar vart förbudet ska gälla. Beslutet gäller under förutsättning att kommunfullmäktige fattar ett likalydande beslut kring motion från sverigedemokraterna om tiggeriförbud i Nynäshamns kommun, KS/2019/0146/ Se prop. 1992/93:210 s Se KS/2019/0146/ Se insändare inom området tiggeri i Nynäshamnsposten, 4 juni februari februari Klagomål gällande tiggeri registrerade i kommunstyrelsens diarium: KS/2015/0005/ Romska tiggare i Nynäshamn, KS/2015/0005/ Aggressiva tiggare på Julmarknaden, KS/2014/0007/ Angående tiggeri vid posten samt KS/2019/0005/108-6 synpunkter på tiggeri.

17 Sida 5 KS/2019/0114/061-4 Förslag B Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att avslå medborgarförslaget då den passiva penninginsamlingen (tiggeriet) inte utgör en sådan störning som kan anses medföra problem med att upprätthålla den allmänna ordningen i kommunen. Tommy Fabricius kommundirektör Yvonne Persson kommunjurist Beslutsunderlag Medborgarförslag Tiggeriförbud i Nynäshamns kommun. Miljö-och samhällsbyggnadsnämndens beslut den 20 augusti Yttrande över motion om införande av tiggeriförbud - med tillhörande tjänsteskrivelse. Skickas till Förslagsställaren Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Akten

18 Sida 1 KS/2019/0322/003-1 Tjänsteställe/handläggare HR-avdelningen Linn Marsten E-post: Linn.Marsten@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunstyrelsen Avskaffande av Förslag om avskaffande av Regler och rutiner för förslagsverksamheten från Förvaltningens förslag till beslut Förslag till beslut - att kommunfullmäktige fattar beslut om avskaffande av regler och rutiner för förslagsverksamheten som antogs av kommunfullmäktige Ärendet Kommunfullmäktige fattade beslut om regler och rutiner för förslagsverksamheten. Rutinerna och reglerna innebär att de anställde kan lämna in idéer till drätselkontoret för förbättrande av arbetet och arbetsmiljön. Förslaget bereds av en förslagskommitté. Om förslaget bedöms leda till förbättringar och effektiviseringar belönas medarbetaren med en ekonomisk ersättning enligt en särskild ekvation med tillhörande kriterier för poängsättning. Det senaste förslaget som finns registrerat är från 1990 (29 år gammalt). Förvaltningens bedömning Bedömningen är att reglerna och rutinerna är sedan länge föråldrade och bygger på förutsättningar som inte funnits i den kommunala verksamheten under de senaste decennierna. Anledningen till att inte förslag om avskaffande blivit aktuellt tidigare, är troligen att den glömts kvar då avdelningen som ansvarande för densamma ( drätselkontoret ) uppgått i annan verksamhet och tillhörigheten varit oklar. Vid tidpunkten för införande av reglerna och rutinerna tillämpades tarifflöner och inte individuell lönesättning. Numera sätts lönen för de anställda efter prestation i samband med den årliga löneöversynen. Bidrag till verksamhetens utveckling utgör ett kriterium. På så sätt påverkas den månatliga ersättningen av goda bidrag till verksamhetens utveckling, vilket över tid är mer inkomstbringande än ett engångsbelopp. Gällande arbetsmiljöfrågor och förbättrande av arbetsmiljön har anställda, såväl medarbetare som chefer en skyldighet att löpande bidra i arbetsmiljöarbetet. Det omfattar även förslag för förbättrande av verksamheten och arbetsmiljön (hänvisning till rutiner för fördelning av arbetsmiljöuppgifter). Förslagsverksamheten sköts enligt förslaget av drätselkontoret, ett sedan länge avskaffat kontor inom den kommunala verksamheten. Rutinen bygger därtill på en administrativ hantering som sedan länge är avskaffad. Därtill förutsätter reglerna och rutinerna en förslagskommitté som inte längre finns instiftad. Mot bakgrund av de som anförts är förvaltningens sammantagna bedömning att reglerna och rutinerna för förslagsverksamheten bör avskaffas i sin helhet. Tommy Fabricius Kommundirektör Linn Marsten personalchef

19 Beslutsunderlag Gällande Regler och rutiner för förslagsverksamheten från Skickas till personalchef ekonomichef KS/2019/0322/003-1 Sida 2

20 Sida 1 KS/2019/0315/409-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Julia Nordström E-post: julia.nordstrom@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på remiss - Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i Bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge och visar vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I Klimat- och energistrategin hanteras klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Ärendet Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge samt vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I samverkan med länets kommuner och regionala aktörer har Länsstyrelsen identifierat fyra områden som bedöms som särskilt viktiga att arbeta med för att länet ska nå netto-noll utsläpp: Transporter och resande, Energiförsörjning, Samhällsplanering och bebyggelse samt Konsumtion. För varje område beskrivs vilka svårigheter och hinder som finns och sätt att hantera dessa. Strategin hanterar klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Klimatsamverkan Stockholm ska fungera som ett forum för strategiska frågor om vägval, skapa samsyn, främja kunskapsutbyte för ökad effektivitet samt öka takten för att stärka angelägenheten i åtgärdsarbetet. Dessutom ska

21 Sida 2 KS/2019/0315/409-2 Klimatsamverkan verka för en gemensam opinionsbildning kring klimatfrågan. Länsstyrelsen lyfter att klimatsamverkan bör ske på strategisk nivå, inom ramen för den befintliga regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen samt i nära kontakt med länets kommuner och med de övriga nätverk och forum som redan finns i länet. Det föreslås även att samverkan i förlängningen behöver utökas med såväl akademi, näringsliv som civilsamhälle. Förvaltningens bedömning Förvaltningen välkomnar Klimat- och energistrategi för Stockholms län med betoning på vikten av en länsgemensam vision och strategi på klimatområdet. Den generella bedömningen är att strategin ger en god översikt över länets rådande förutsättningar och utmaningar för att målet om ett fossilfritt län till år 2045 ska kunna uppnås. De fyra fokusområden som Länsstyrelsen pekar ut i strategin är förenade med stora växthusgasutsläpp och komplexa utmaningar varför förvaltningen instämmer med Länsstyrelsens bedömning. Särskilt positivt ser förvaltningen på att konsumtion lyfts fram som ett eget fokusområde. Klimatpåverkan från konsumtion är en fråga som länge saknat prioritet, trots de stora utsläpp konsumtionen genererar. Förvaltningens bedömning är att utpekandet av konsumtion som prioriterat område på länsnivå kan verka som drivkraft för att ge frågan högre prioritet även på lokal nivå. Inom fokusområdet Transporter och resande lyfter Länsstyrelsen behovet av en effektivare samordning av godstransporter i länet, något som förvaltningen instämmer med. Förvaltningen saknar dock ett tydligt resonemang kring de miljömässiga fördelar som är förknippade med en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Redan idag finns ett stort flöde av godstransporter i länet och detta kommer att öka än mer, exempelvis i samband med invigningen av den nya containerhamnen Norvik i Nynäshamns kommun år Förvaltningen delar Länsstyrelsens slutsats att samarbete är en avgörande framgångsfaktor för ett kraftfullt och effektivt klimatarbete. Bildandet av Klimatsamverkan Stockholm bedöms vara en positiv utveckling av det samarbete som redan finns i länet, exempelvis inom miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Liknande forum har skapats i andra regioner i landet vilket har resulterat i inspirerande initiativ såsom Klimatsamverkan Skånes upprop Fossilbränslefritt Skåne För att säkerställa en verkningsfull och produktiv samverkan mellan länets aktörer bör Klimatsamverkan Stockholm inhämta kunskap och lärdomar från tidigare samverkansprojekt på mellankommunal och regional nivå. Vidare är det av stor vikt att Klimatsamverkan förankras brett gentemot länets kommuner och större aktörer. Enligt Länsstyrelsens förslag ska en del av Klimatsamverkan Stockholms uppdrag bestå i att följa upp klimatarbetet på regelbunden basis, särskilt gällande länets huvudsakliga utmaningar kring transporter och energiförsörjning. Förvaltningen instämmer med att detta är både viktigt och nödvändigt för att möjliggöra utvärdering av om valda åtgärder ger förväntad effekt och vad som återstår för måluppfyllnad. Uppföljningen möjliggör även spridning av goda exempel. Hur uppföljningen kommer att genomföras framgår däremot inte av strategin. Förvaltningens förslag är att uppföljningen så långt som möjligt bör bygga på redan befintliga processer och uppföljningsrutiner med syfte att minimera dubbelrapportering och ökad administrativ börda för kommunerna. Våren 2019 publicerades Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen som tagits fram inom ramarna för RUFS 2050-processen. Likt Klimat- och energistrategin är Klimatfärdplanens syfte att ge ett ramverk och en strategisk inriktning för hur omställningen mot en region utan klimatpåverkande utsläpp ska genomföras. Förvaltningen önskar ett förtydligande av förhållandet mellan de båda dokumenten och hur de kompletterar varandra. Sammanfattningsvis ser förvaltningen att Länsstyrelsens förslag till klimat- och energistrategi har god potential att bidra till att synergier skapas i arbetet mot ett fossilfritt län 2045.

22 Tommy Fabricius kommundirektör Mikael Gustafsson planeringschef Beslutsunderlag REMISS Klimat- och energistrategi för Stockholms län Skickas till Länsstyrelsen i Stockholms län Akten KS/2019/0315/409-2 Sida 3

23 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Dnr KS/2019/0315/409-2 Svar på remiss - Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i Bilaga 1 som kommunens remissvar. Sammanfattning Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge och visar vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I Klimat- och energistrategin hanteras klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Ärendet Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge samt vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I samverkan med länets kommuner och regionala aktörer har Länsstyrelsen identifierat fyra områden som bedöms som särskilt viktiga att arbeta med för att länet ska nå netto-noll utsläpp: Transporter och resande, Energiförsörjning, Samhällsplanering och bebyggelse samt Konsumtion. För varje område beskrivs vilka svårigheter och hinder som finns och sätt att hantera dessa. Strategin hanterar klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Klimatsamverkan Stockholm ska fungera som ett forum för strategiska frågor om vägval, skapa samsyn, främja kunskapsutbyte för ökad effektivitet samt öka takten för att stärka angelägenheten i åtgärdsarbetet. Dessutom ska Klimatsamverkan verka för en gemensam opinionsbildning kring klimatfrågan. Länsstyrelsen lyfter att klimatsamverkan bör ske på strategisk nivå, inom ramen för den befintliga regionala miljö- och samhällsbyggnadsdialogen samt i nära kontakt med länets kommuner och med de övriga nätverk och forum som redan finns i länet. Det föreslås även att samverkan i förlängningen behöver utökas med såväl akademi, näringsliv som civilsamhälle. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

24 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i Bilaga 1 som kommunens remissvar. Beslutsunderlag Bilaga REMISS_Klimat-och-energi-strategi_ _STHLM.pdf Bilaga Bilaga 1 Kommunens yttrande.docx Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

25 KOMMUNSTYRELSENS YTTRANDE Sida KS/2019/0315/409-2 Bilaga 1 Svar på remiss Reviderad Klimat- och energistrategi för Stockholms län Sammanfattning Nynäshamns kommun har mottagit Klimat- och energistrategi för Stockholms län på remiss från Länsstyrelsen. Strategin utgår från Sveriges nationella klimat- och energimål och beskriver nuläge och visar vilka utmaningar som länet behöver hantera för att uppnå netto-noll utsläpp av växthusgaser till senast I Klimat- och energistrategin hanteras klimat- och energifrågorna ur ett utsläppsperspektiv. Klimatanpassningsperspektivet ingår inte och behandlas i särskild ordning. Syftet med klimat- och energistrategi för Stockholms län är att peka ut en riktning för det gemensamma arbetet i länet, snarare än att vara en handlingsplan eller ett dokument som preciserar specifika mål eller åtgärder. Strategins kärna är en aktiv samverkan och Länsstyrelsen föreslår bildandet av Klimatsamverkan Stockholm, där arbetet leds gemensamt av Länsstyrelsen, Region Stockholm, Kommunförbundet StorSthlm och Trafikverket Region Stockholm. Kommunens yttrande Nynäshamns kommun välkomnar Klimat- och energistrategi för Stockholms län med betoning på vikten av en länsgemensam vision och strategi på klimatområdet. Den generella bedömningen är att strategin ger en god översikt över länets rådande förutsättningar och utmaningar för att målet om ett fossilfritt län till år 2045 ska kunna uppnås. De fyra fokusområden som Länsstyrelsen pekar ut i strategin är förenade med stora växthusgasutsläpp och komplexa utmaningar varför kommunen instämmer med Länsstyrelsens bedömning. Särskilt positivt ser kommunen på att konsumtion lyfts fram som ett eget fokusområde. Klimatpåverkan från konsumtion är en fråga som länge saknat prioritet, trots de stora utsläpp konsumtionen genererar. Kommunens bedömning är att utpekandet av konsumtion som prioriterat område på länsnivå kan verka som drivkraft för att ge frågan högre prioritet även på lokal nivå. Inom fokusområdet Transporter och resande lyfter Länsstyrelsen behovet av en effektivare samordning av godstransporter i länet, något som kommunen instämmer med. Kommunen saknar dock ett tydligt resonemang kring de miljömässiga fördelar som är förknippade med en överflyttning av godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Redan idag finns ett stort flöde av godstransporter i länet och detta kommer att öka än mer, exempelvis i samband med invigningen av den nya containerhamnen Norvik i Nynäshamns kommun år Kommunen delar Länsstyrelsens slutsats att samarbete är en avgörande framgångsfaktor för ett kraftfullt och effektivt klimatarbete. Bildandet av Klimatsamverkan Stockholm bedöms vara en positiv utveckling av det samarbete som redan finns i länet, exempelvis inom miljö- och samhällsbyggnadsdialogen. Liknande forum har skapats i andra regioner i landet vilket har resulterat i inspirerande initiativ såsom Klimatsamverkan Skånes upprop Fossilbränslefritt Skåne För att säkerställa en verkningsfull och produktiv samverkan mellan länets aktörer bör Klimatsamverkan Stockholm inhämta kunskap och lärdomar från tidigare samverkansprojekt på mellankommunal och regional nivå. Vidare är det av stor vikt att Klimatsamverkan förankras brett gentemot länets kommuner och större aktörer. Enligt Länsstyrelsens förslag ska en del av Klimatsamverkan Stockholms uppdrag bestå i att följa upp klimatarbetet på regelbunden basis, särskilt gällande länets huvudsakliga utmaningar kring transporter och energiförsörjning. Kommunen instämmer med att detta är både viktigt och nödvändigt för att möjliggöra utvärdering av om valda åtgärder ger förväntad effekt och vad som återstår för måluppfyllnad. Uppföljningen möjliggör även spridning av goda exempel. Hur uppföljningen kommer att

26 KOMMUNSTYRELSENS YTTRANDE Sida KS/2019/0315/409-2 genomföras framgår däremot inte av strategin. Kommunens förslag är att uppföljningen så långt som möjligt bör bygga på redan befintliga processer och uppföljningsrutiner med syfte att minimera dubbelrapportering och ökad administrativ börda för kommunerna. Våren 2019 publicerades Klimatfärdplan 2050 för Stockholmsregionen som tagits fram inom ramarna för RUFS 2050-processen. Likt Klimat- och energistrategin är Klimatfärdplanens syfte att ge ett ramverk och en strategisk inriktning för hur omställningen mot en region utan klimatpåverkande utsläpp ska genomföras. Kommunen önskar ett förtydligande av förhållandet mellan de båda dokumenten och hur de kompletterar varandra. Sammanfattningsvis ser Nynäshamns kommun att Länsstyrelsens förslag till klimat- och energistrategi har god potential att bidra till att synergier skapas i arbetet mot ett fossilfritt län 2045.

27 Sida 1 KS/2014/0199/ Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun, reviderad Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att Föreslå kommunfullmäktige att anta förvaltningens förslag till Yt- och grundvattenplan för Nynäshamns kommun Ärendet Syftet med Yt- och grundvattenplanen är att visa hur kommunen ska arbeta för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten, samt förstärka arbetet mot en hållbar utveckling i Nynäshamns kommun. Syftet är också att kartlägga kommunens vatten, att bidra till att hålla samman vattenfrågorna, fungera som underlag för planering, samt skapa struktur för det fortsatta vattenarbetet i kommunen. I stort sett samtliga vatten i kommunen är drabbade av övergödning. Övergödning är därför i fokus för yt- och grundvattenplanen men även övriga problemområden som gör att sjöar, vattendrag, kustvatten och grundvatten inte uppnår god ekologisk, kemisk, kvantitativ eller kvalitativ status behandlas i planen. Arbetssättet för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vatten kallas vattenförvaltning. Förvaltningen sker i sexårscykler. Den sexåriga förvaltningscykeln innebär regelbundna kontroller av i vilken utsträckning miljökvalitetsnormerna uppnåtts och om nya normer krävs. Inom vattenförvaltningen tas förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer fram som vägleder arbetet. Åtgärderna som åläggs kommunerna är juridiskt bindande. Det finns åtta åtgärder som kommunerna ska arbeta med i distriktets åtgärdsprogram i nuvarande cykel Planen var ute på samråd vid årsskiftet 2014/2015. Ändringar som gjorts från samrådsförslaget till granskningsförslaget är främst uppdatering av text gällande kommunernas åtgärder inom den nya vattenförvaltningscykeln, omstrukturering av innehållet i del A, utökat kartmaterial, förslag på prioritering av åtgärder, mer renodlade mål, riktlinjer och åtgärder, samt att en konsekvensbeskrivning lagts till. Mellan den 6 november 2018 och 18 januari 2019 var Yt- och grundvattenplanen ute på granskning/utställning. Totalt har 13 yttranden lämnats in under granskningstiden. Endast redaktionella ändringar och förtydliganden har gjorts efter inkomna yttranden. Ärendet efter återremiss Enligt kommunfullmäktiges beslut (Kf ) att återremittera yt- och grundvattenplanen ska planen kompletteras med följande:

28 Sida 2 KS/2014/0199/ Att hänsyn tas till tillämpliga delar i yt- och grundvattenplanen vid Sjöfartsverkets vattenverksamhet i samband med utbyggnad av Landsortsfarleden. 2. Att hänsyn tas till tillämpliga delar i yt- och grundvattenplanen gällande Stockholms universitets undersökningsresultat gällande utbyggnad av Landsortsfarleden. Yt- och grundvattenplanen har inte tagit upp miljökonsekvenser mera ingående för till exempel Norviks hamn eller raffinaderiet eftersom att det pågått/pågår utredningar kring dessa verksamheter under arbete med Yt- och grundvattenplanen. Detsamma gäller för Landsortsfarleden som Sjöfartsverket fortfarande utreder. Yt- och grundvattenplanen fokuserar på vattenkvalitet vilket innebär att konsekvenser för friluftsliv, buller och annat som material som hittills tagits fram inom farledsarbetet tas upp i planen. Detta innebär att Yt- och grundvattenplanen inte kan påverka arbetet med Landsortsfarleden genom att där ta upp yttranden från Stockholms universitet eller annan part som yttrat sig. I planen kan endast fakta gällande nuvarande miljösituation tas med. Sjöfartsverket och dess konsulter, alla remissinstanser och slutligen Mark- och miljödomstolen avgör om den nya farleden kommer att leda till försämrad ekologisk och kemisk status. Förvaltningens bedömning Det har ansetts möjligt av förvaltningen att komplettera planen på följande sätt: Bilaga A Rubriken Fysiska förändringar - Ny text efter andra stycket: Längs kusten har sjöfarten bidragit med erosionsproblem, särskilt längs farleden mellan Landsort och Södertälje. En ny sträckning av farleden planeras där denna avses hamna närmare Nynäshamns kommun. Utredningar visar att erosionsproblemen inte kommer öka i någon större omfattning. Det framförallt är fartygens hastighet som har inverkan på erosion och i arbetet med Landsortsfarleden föreslås en sänkning av hastigheten till 9 knop mot dagen 12. Det är länsstyrelsen som beslutar om hastighetsbegränsningar i farleder. Muddringar, bryggor och annan byggnation längs kusten bidrar också till att ekologisk status påverkas negativt. Bilaga B Himmerfjärden - Rubriken Aktuell miljösituation och miljökvalitetsnorm, slutet av stycket under cirkeldiagram kväve- och fosforbelastning: Sista meningen ändrad till: Fartygstrafiken längs nuvarande och planerad farled bidrar till erosionsskador i närområdet. Meningen är sedan flyttad till slutet av stycket före cirkeldiagrammen. - Övervakning, tidigare åtgärder och framtida planer: Tillagt i slutet av textraden i punkten ovan: Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för tillåtlighetsprövningen gör slutsatsen att den ekologiska och kemiska statusen inte kommer att försämras av den föreslagna farledsförändringen. En liten risk förekommer för erosion, svall och buller. Fartygshastigheten föreslås sänkas från 12 knop till 9 knop för att förhindra erosion vid bland annat Regarn som är hårt utsatt för detta. Ytterligare en MKB ska tas fram i samband med tillståndsprövningen för vattenverksamhet, det vill säga för tillståndet för muddring, dumpning med mera. Denna är under framtagande. - Rubriken Övervakning, tidigare åtgärder och framtida planer: Tagit bort punkten kring sänkt hastighet i farleden eftersom den upphävdes av regeringen 2016.

29 Sida 3 KS/2014/0199/ Svärdsfjärden - Rubriken Aktuell miljösituation och miljökvalitetsnorm. Tillagt i slutet av sista stycket före cirkeldiagram om kväve- och fosforbelastning: Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) för tillåtlighetsprövningen av den nya farledssträckningen gör slutsatsen att den ekologiska och kemiska statusen inte kommer att försämras av den föreslagna farledsförändringen. En liten risk förekommer för erosion, svall och buller. Fartygshastigheten föreslås sänkas från 12 knop till 9 knop för att förhindra erosion vid bland annat Regarn som är hårt utsatt för detta. Ytterligare en MKB ska tas fram i samband med tillståndsprövningen för vattenverksamhet, det vill säga för tillståndet för muddring, dumpning med mera. Denna är under framtagande. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling huvuddokument Bilaga A Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling version 2 Bilaga B Yt- och grundvattenplan Nynäshamns kommun Antagandehandling version 2 Granskningsutlåtande Yt- och grundvattenplan Skickas till Akten MSF Kommunekolog Klimat- och miljöstrateg Planeringschef

30 Sida 1 KS/2019/0303/060-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på Motion om utökade parkeringsmöjligheter i Nynäshamns stad Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att avslå motionen. Ärendet Motionen föreslår utökade parkeringsmöjligheter i Nynäshamns stad genom att planera för parkering på de gator i staden där det finns möjlighet och behov av det. Parkering i Nynäshamns stad Det finns många trafikantgrupper som ska samsas om utrymmet i Nynäshamns stad samtidigt som utrymmet är begränsat. För de platser där kommunen anordnar gatuparkering krävs först att tillgänglighet och framkomlighet säkerställs för gående och cyklister, innan det kan vara möjligt med gatuparkering. Gatuparkering tillåts idag generellt i den mån som detaljplanerna så medger samt när krav om framkomlighet och tillgänglighet säkras för gående och cyklister. Enligt plan- och bygglagen ska det på den egna fastigheten eller i närheten av den i skälig utsträckning finnas lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon. Kommunen har ingen skyldighet att ordna parkering, däremot ansvarar kommunen för den övergripande parkeringsplaneringen och ska ange i vilken omfattning fastighetsägarna ska ordna parkering. Detta görs i första hand i detaljplanen. Den förtätning som görs eller kommer att göras i kommunen följer kommunens parkeringsnorm där både platser för boende och besökare anges. Dessa parkeringsplatser ska lösas inom fastighetsgränsen. Fördjupad översiktsplan Tillgången till bilparkering är en faktor som påverkar användandet av bil. Enligt den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns stad ska bilparkeringar i markplan vara småskaliga och delas upp i mindre områden. Varje exploatering ska täcka sitt eget parkeringsbehov. Boende- och besöksparkering ska lösas inom den egna fastigheten. I samband med den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns stad gjordes 2017 en parkeringsutredning för stadskärnan och hamnen, kallad etapp 1. Parkeringsutredningen för etapp 1 visade att det finns tillräckligt med parkeringsplatser och att det inte föreligger något behov av fler på kort sikt. Dock kan enligt utredningen vissa strukturförändringar behöva göras. På längre sikt kan ett behov uppstå och förslag för hur detta skulle kunna lösas återges i utredningen, genom att framförallt vissa parkeringar kan omvandlas till parkeringshus.

31 Sida 2 KS/2019/0303/060-2 Sammanfattningsvis innebär detta att det alltså i dagsläget inte bedöms finnas behov av fler parkeringsplatser, men att de som existerar skulle kunna nyttjas effektivare. Klimat- och miljömål för Nynäshamns kommun I juni 2018 antog kommunfullmäktige nya klimat- och miljömål för Nynäshamns kommun. Målen är till för att uppnå ett ekologiskt hållbart Nynäshamn till 2020 och styra riktningen mot ett Nynäshamn med netto-noll-utsläpp av växthusgaser år Parkering är ett viktigt styrmedel för att nå klimat- och miljömålen, i synnerhet målet som anger att Andelen biltrafik i Nynäshamn minskar med minst 10 % till fördel för gång, cykel och kollektivtrafik (jämfört med 2015). Hur och var man kan parkera har stor påverkan på val av färdmedel, därför ska all planering ske utifrån målbilden om ett fossilfritt Nynäshamn till 2030 och ett klimatneutralt Nynäshamn till Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Motion om utökade parkeringsmöjligheter i Nynäshamns stad Skickas till Akten MSN

32 Sida 1 KS/2019/0205/061-4 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på Medborgarförslag - Anläggande av en gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget som besvarad i och med att prioriteringar av gång- och cykelvägar avses fastställas i samband med att den nya Trafik- och mobilitetsplanen fastställs i början av Ärendet Medborgarförslaget anger att en gång- och cykelväg bör anläggas från Breddalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan. Detta anses nödvändigt bland annat på grund av att Körundavägen är smal och trafikeras av tung trafik. Förvaltningens bedömning Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät är grundläggande för att människor ska kunna och vilja gå eller cykla. Det är särskilt viktigt för barn och unga som sällan har några alternativ till att självständigt kunna ta sig runt. Förvaltningen håller med om att föreslagen sträcka är i behov av en gång- och cykelväg. Avstånden till Ösmo tätort och pendeltågsstation är rimliga gång- och cykelavstånd. Det är viktigt att möjligheten finns att ta sig till fritids- och rekreationsområden med gång- och cykel samt att planeringen av gång- och cykelvägar inte endast utgår från arbets- och skolresor. En lämplig lokalisering av en gång- och cykelväg innebär att den anläggs utan omvägar och samtidigt ska den upplevda tryggheten vara hög. Tydligheten måste vara hög, det ska vara enkelt att förstå hur och vart man ska ta sig. Detta kan innebära att lämpligast sträckning är längs med Körundavägen, vilket innebär att Trafikverket är väghållare och därmed måste involveras. Om en gång- och cykelväg anläggs behöver dock lämplig sträckning utredas. Prioriterade gång- och cykelvägar bör i första hand vara de som binder ihop existerande gång- och cykelvägar, för att få ett sammanhängande nät. En möjlig gång- och cykelväg längs denna sträckning ska vägas mot andra gång- och cykelvägar i kommunen. Förvaltningen arbetar för närvarande med en ny Trafik- och mobilitetsplan, vilket beräknas fastställas av de politiska nivåerna under början av Den nya Trafik- och mobilitetsplanen kommer även innehålla förslag till prioriteringar av framtida gångoch cykelvägar i kommunen. Det är därför rimligt att förslagsställarens förslag till ny gång- och cykelväg behandlas i samband med den nya Trafik- och mobilitetsplanen. Mot bakgrund av detta anser Förvaltningen att medborgarförslaget ska anses som besvarad.

33 Tommy Fabricius Kommundirektör Sida 2 KS/2019/0205/061-4 Mikael Gustafsson Planeringschef Beslutsunderlag Medborgarförslag Anläggande av gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller Maria Barkmans väg mot golfbanan Bilaga karta Bilaga namn Skickas till Akten

34 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Dnr KS/2019/0205/061-4 Svar på Medborgarförslag - Anläggande av en gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan Arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget som besvarat i och med att prioriteringar av gång- och cykelvägar avses fastställas i samband med att den nya Trafik- och mobilitetsplanen fastställs i början av Reservation Patrik Isestad (S) reserverar sig mot beslutet till förmån för sitt eget yrkande. Ärendet Medborgarförslaget anger att en gång- och cykelväg bör anläggas från Breddalsvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan. Detta anses nödvändigt bland annat på grund av att Körundavägen är smal och trafikeras av tung trafik. Förvaltningens bedömning Ett sammanhängande gång- och cykelvägnät är grundläggande för att människor ska kunna och vilja gå eller cykla. Det är särskilt viktigt för barn och unga som sällan har några alternativ till att självständigt kunna ta sig runt. Förvaltningen håller med om att föreslagen sträcka är i behov av en gång- och cykelväg. Avstånden till Ösmo tätort och pendeltågsstation är rimliga gång- och cykelavstånd. Det är viktigt att möjligheten finns att ta sig till fritids- och rekreationsområden med gång- och cykel samt att planeringen av gång- och cykelvägar inte endast utgår från arbets- och skolresor. En lämplig lokalisering av en gång- och cykelväg innebär att den anläggs utan omvägar och samtidigt ska den upplevda tryggheten vara hög. Tydligheten måste vara hög, det ska vara enkelt att förstå hur och vart man ska ta sig. Detta kan innebära att lämpligast sträckning är längs med Körundavägen, vilket innebär att Trafikverket är väghållare och därmed måste involveras. Om en gång- och cykelväg anläggs behöver dock lämplig sträckning utredas. Prioriterade gång- och cykelvägar bör i första hand vara de som binder ihop existerande gång- och cykelvägar, för att få ett sammanhängande nät. En möjlig gång- och cykelväg längs denna sträckning ska vägas mot andra gång- och cykelvägar i kommunen. Förvaltningen arbetar för närvarande med en ny Trafik- och mobilitetsplan, vilket beräknas fastställas av de politiska nivåerna under början av Den nya Trafik- och mobilitetsplanen kommer även innehålla förslag till prioriteringar av framtida gångoch cykelvägar i kommunen. Det är därför rimligt att förslagsställarens förslag till ny gång- och cykelväg behandlas i samband med den nya Trafik- och mobilitetsplanen. Mot bakgrund av detta anser Förvaltningen att medborgarförslaget ska anses som besvarad. Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

35 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anse medborgarförslaget som besvarad i och med att prioriteringar av gång- och cykelvägar avses fastställas i samband med att den nya Trafik- och mobilitetsplanen fastställs i början av Beslutsunderlag Bilaga Medborgarförslag - Anläggande av gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller Maria Barkmans väg mot golfbanan.pdf Bilaga Bil Karta - Förslag - Anläggande av gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller Maria Barkmans väg mot golfbanan.pdf Bilaga Bil namn - Förslag - Anläggande av gång- och cykelväg från Breddalsvägens slut eller Maria Barkmans väg mot golfbanan.pdf Yrkande Patrik Isestad (S) yrkar att gång- och cykelväg mot golfbanan läggs samman med utvecklingsplanen för Ösmo och ingår i mobilitetsplanen. Propositionsordningen Arbetsutskottet godkänner följande propositionsordning: Bifall till förvaltningens förslag eller bifall till Patrik Isestads (S) yrkande. Proposition Ordföranden (M) ställer proposition på bifall till förvaltningens förslag eller bifall till Patrik Isestads yrkande och finner att arbetsutskottet beslutat att bifalla förvaltningens förslag. Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

36 Sida 1 KS/2019/0394/512-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Isa Eriksson E-post: isa.eriksson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på Remiss - Yttrande över ansökan om hastighetsbegränsning på väg 225 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att anta förvaltningens bedömning i bilaga 1 som kommunens remissvar. Ärendet Förslaget anger att det behövs trafiksäkerhetshöjande åtgärd vid utfarten för sex fastigheter omedelbart efter ett backkrön och kurva mellan Åkerbyvägen och Bergavägen. Som konstaterats har stråket väg 225 bitvis bristfällig sikt och linjeföring och stora delar av sträckan saknar helt utrymme för oskyddade trafikanter. Förvaltningens bedömning Förvaltningen har förståelse för inkomna synpunkter och anser att stora delar av stråket väg 225 är i behov av trafiksäkerhetshöjande åtgärder. En översyn av hastigheterna längs hela sträckan mellan Porthus och Ösmo skulle vara önskvärt eftersom att det finns fler dolda utfarter utöver sträckningen som sökanden tar upp. Om en hastighetsbegränsning görs är det viktigt att hastighetsefterlevnad uppnås för att få önskad effekt. Därför kan det vara nödvändigt med andra åtgärder utöver hastighetssänkningen, till exempel utformningen av vägen. På sikt eftersträvar Trafikverket jämna hastigheter som och därför bör det vara lämpligt att arbeta in sådana om hastigheten ändras. Förvaltningen motsätter sig inte en hastighetsbegränsning enligt förslag men anser att en längre sträcka bör ses över, då fler dolda utfarter finns mellan Porthus- Ösmo. Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef

37 KS/2019/0394/512-2 Beslutsunderlag Remiss från Länsstyrelsen Yttrande över ansökan om hastighetsbegränsning på väg 225 Ansökan Bilaga 1 Skickas till Akten MSN Sida 2

38 Sida 1 KS/2019/0369/009-1 Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen David Ulmér E-post: David.Ulmer@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Extern förhyrning för gruppboende Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar, under förutsättning att miljö- och samhällsbyggnadsnämnden godkänner hyresavtalet, godkänna hyresavtalet med Vaktberget fastigheter AB avseende gruppbostad på fastigheten Vaktberget 4 i Nynäshamns kommun under perioden Sammanfattning Trehörningens gruppbostad är sedan 2018 tillfälligt placerad i Rosengårdens vård- och omsorgsboende. Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tillsammans med socialförvaltningen utrett olika alternativ. Det finns nu ett förslag om att hyra lokaler för en gruppbostad i fastigheten Vaktberget 4. Ärendet I samband med att kommunen slöt ett hyresavtal avseende förskola i fastigheten Vaktberget 4 diskuterades frågan om det fanns möjlighet att inhysa en gruppbostad i samma byggnad. I exploateringsavtalet mellan fastighetsägaren och kommunen förbinder sig fastighetsägaren att erbjuda kommunen lokaler till samma villkor som övriga hyresgäster. Separat hyres/upplåtelseavtal tecknas i dessa fall mellan exploatören och kommunen (se 33 i Exploateringsavtal för Vaktberget 4, Nynäshamns kommun). Kommunen har undertecknat ett hyresavtal (vars giltighet är villkorat av att erforderliga politiska beslut fattas) för en gruppbostad med sex boendeplatser, personal- och gemensamhetsutrymmen. Enligt avtalet ges kommunen tillträde till boendet den 1 augusti Hyresavtalet är villkorat av att erforderliga politiska beslut fattas. Kostnaden för förhyrningen är avtalad till kr per år och avtalet sträcker sig över 15 år. Detta ger en hyra per kvadratmeter om 2150 kr. Förhyrning En affär av den här typen kan bestå av två delar; ett hyresavtal och en hyresgästanpassning (som genomförs som en byggentreprenad). Detta kallas ett blandat kontrakt. Hyresavtal kan ingås med stöd av hyresundantaget i LOU och byggentreprenader är i regel upphandlingspliktiga. Frågan blir då om det går att betrakta dessa som två delar eller om det i realiteten är en och samma del. Om delarna inte rent objektivt kan särskiljas kan kontraktet komma att bedömas som ett odelbart blandat kontrakt. En förutsättning för att kontraktet inte kan delas kan exempelvis vara att fastighetsägaren motsätter sig att arbetena i dennes fastighet konkurrensutsätts. Vidare är det av betydelse huruvida det föreligger en reell konkurrenssituation eller inte. Om det finns alternativ och kommunen har undvikit att söka konkurrens för affären är det svårt att hävda att hyresundantaget i LOU kan tillämpas.

39 Sida 2 KS/2019/0369/009-1 Kommunen har undersökt den lokala marknaden (Nynäshamns tätort) där ett stort antal privata fastighetsägare har fått frågan om de kan möta kommunens behov. Undersökningen har lett till dialog med två fastighetsägare men inget av dessa alternativ bedöms som reellt utifrån en helhetsbedömning. Framför allt handlar det om att kommunen behöver ha en skyndsam men ändå permanent och ändamålsenlig lösning, vilket andra fastighetsägare har svårt att uppfylla. Skyndsamheten motiveras av kommunens befolkningsprognos som visar att antalet invånare över 80 år ökar kraftigt samtidigt som kommunens vård- och omsorgsboenden har full beläggning. Vidare är verksamheten Trehörningens gruppbostad uttalat temporär eftersom den nuvarande lösningen riskerar att leda till anmärkningar från den statliga tillsynsmyndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Fastighetsägaren till Vaktberget 4 har skriftligen motsatt sig att en annan entreprenör bedriver arbeten i dennes fastighet under pågående entreprenad (fastighetsägaren bygger just nu en förskola och bostäder i samma byggnad). Därmed går det att betrakta affären som ett odelbart blandat kontrakt. Vidare menas att kommunen har sökt konkurrens genom att undersöka marknaden i syfte att utreda om det finns alternativ till det som föreslås. Den samlade bedömningen är att det för närvarande saknas reella alternativ utifrån den kravbild som kommunen har. Mot bakgrund av det som anförts ovan menas att hyresundantaget i LOU kan tillämpas i just det här enskilda fallet. Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden har hanterat ärendet, MSN 199/2019, och beslutat att nämnden delegerar ärendet till nämndens arbetsutskott att fatta beslut kring samt inhämta ett juridiskt utlåtande kring förhyrningsfrågan. Kommunstyrelsen behandlar alltså ärendet parallellt med miljö- och samhällsbyggnadsnämnden men kommunstyrelsens beslut gäller endast under förutsättning att miljöoch samhällsbyggnadsnämnden godkänner ärendet. Förvaltningens bedömning Förvaltningens bedömning är att förslaget är ändamålsenligt och kostnaden är rimlig givet omständigheterna. Att tio vård- och omsorgsplatser frigörs skyndsamt gör förslaget än mer tilltalande. Affärens samlade värde uppgår till ca 17 miljoner kr över avtalstiden. Kommunens reglemente för ekonomistyrning anger att investeringar som uppgår till 400 prisbasbelopp (18,6 miljoner 2019) ska erhålla igångsättningstillstånd från kommunstyrelsen. Förhyrningar är inte reglerade i reglementet. Eftersom den totala kontraktssumman är nära gränsen för när kommunstyrelsen hade hanterat ärendet om det hade varit en investering har miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen villkorat hyresavtalet med kommunstyrelsens bifall. Utöver kommunstyrelsen behöver socialnämnden och miljö- och samhällsbyggnadsnämnden bifalla förslaget. Tommy Fabricius kommundirektör Beslutsunderlag Protokollsutdrag, SON 57/2018 Mikael Gustafsson planeringschef

40 Hyresavtal avseende lokal med Vaktberget Fastigheter AB inklusive bilagor E-post mellan kommunen och fastighetsägaren Skickas till Akten, controller och lokalstrateg Socialnämnden Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden Upphandling Södertörn KS/2019/0369/009-1 Sida 3

41 Sida 1 KS/2019/0380/219-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Albin Törnberg E-post: albin.tornberg@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Inget svar på remiss: Möjligheternas Stockholm - Vision 2040 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att inte svara på remissen. Ärendet Kommunen har av Stockholms stad bjudits in att yttra sig om stadens reviderade vision för Visionen utgår från Stockholms kommunfullmäktiges tre mål: En modern storstad med möjligheter och valfrihet för alla En hållbart växande och dynamisk storstad med hög tillväxt En ekonomiskt hållbar och innovativ storstad för framtiden Förvaltningens bedömning Förvaltningen har inget att erinra om visionen och anser att kommunen inte behöver lämna något remissvar. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Möjligheternas Stockholm Vision 2040 Följebrev Skickas till Planeringschef Akten Mikael Gustafsson Planeringschef

42 Sida 1 KS/2019/0172/008-7 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Albin Törnberg E-post: albin.tornberg@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Svar på väckt ärende angående Torö Lanthandel Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen noterar redovisningen. Ärendet Socialdemokraterna lyfte i april 2019 i Kommunstyrelsen ett ärende kopplat till Torö Lanthandel. Förslag och tankar kring eventuell utveckling kring Lanthandeln presenterades av Socialdemokraterna i en skrivelse. Kommunstyrelsen beslutade att: väcka ärende om Torö lanthandel och överlämnar ärendet till kommunstyrelseförvaltningen för besvarande (Dnr KS/2019/0172/008). I Socialdemokraternas skrivelse föreslås att Kommunstyrelseförvaltningen tillsammans med berörd verksamhetsutövare omgående kontaktar Trafikverket för att få fram förslag på en lösning där såväl butikens behov som trafiksäkerheten blir tillgodosedd. Torö Lanthandel är en viktig resurs för de boende och fritidsboende på Torö och Svärdsö. Deras fastighet har en veranda, där de kan servera sina gäster. Försäljningen på verandan utgör en viktig inkomstkälla. Verandan ligger intill väg 528 och Trafikverket konstaterade att verandan utgör en trafikfara i och med att verandan och dess räcke skymmer sikten för den norrgående trafiken. Trafikverket begärde därför att verandan skulle rivas. Trafikverkets beslut överklagades till Länsstyrelsen, som godkände överklagandet och medgav tillstånd till verandan enligt 43 väglagen. Därmed kan lanthandeln behålla sin veranda med nuvarande placering. Trafikverket avser inte att överklaga länsstyrelsens beslut. Länsstyrelsen föreslår också att vägsträckan utanför lanthandeln ska ha hastighetsbegränsningen 30 kilometer i timmen året om. Beslut om detta är dock inte fattat ännu. I Socialdemokraternas skrivelse finns förslag om att utreda en ny vägdragning. Om en ny sträckning av vägen ska göras krävs Trafikverkets medverkan då de är väghållare för väg 528. Det kommer att behöva utredas på vilket sätt detta kan göras och föras in i Trafikverkets ordinarie process som ett kommande behov. Detta behov kommer därmed att behöva prioriteras gentemot andra saker i länet som Trafikverket har på sin behovslista. Skrivelsen innehåller också ett förslag om att planera hela området som ett torg med servering, grönska och belysning, samtidigt som befintliga funktioner bör finnas kvar. Kommunen äger mark på den östra sidan om vägen i fastigheten Storbygården 1:229, där bland annat ytparkering och återvinningsstation finns idag. På den sida om vägen där lanthandeln ligger har kommunen inget markinnehav. Det finns ingen befintlig detaljplan för någon del av området.

43 Sida 2 KS/2019/0172/008-7 Förvaltningens bedömning Trafiksäkerhet och veranda Förvaltningen menar att länsstyrelsens beslut att godkänna överklagandet och tillåta verandan med nuvarande placering löser det huvudsakliga problemet i ärendet. Permanenteringen av den lägre hastighetsgränsen är också positivt för trafiksäkerheten. Förvaltningen räknar med att Länsstyrelsen beslutar om detta innan årets slut. Ny vägdragning En eventuell ny dragning av vägen behöver diskuteras med Trafikverket. Verket behöver prioritera en sådan sträckning inte bara gentemot andra objekt i länet, utan också bland objekt i kommunen. Kommunen behöver därför prioritera vilka objekt som är viktigast och vara tydliga mot Trafikverket hur vägen prioriteras gentemot andra objekt, exempelvis väg 225 eller Segersängsvägen. Med hänsyn till Länsstyrelsens beslut om verandan samt förslag till beslut om hastighetsbegränsning anser förvaltningen att en ny sträckning av vägen inte längre är nödvändig. Om kommunstyrelsen ändå anser att en ny vägdragning är prioriterad så kan förvaltningen lyfta fram det i kommande dialoger med Länsstyrelsen och Trafikverket. Planering för torg Torö Lanthandel och dess omgivning ligger utanför tätort, samt utanför detaljplanerat område, och förvaltningen bedömer inte att det finns behov av att detaljplanera för ett torg. På den del av kommunens fastighet som idag används för ytparkering och återvinningsstation är det dock möjligt att skapa en trevligare utemiljö. Detta kan exempelvis göras genom att möblera rummet med blomkrukor, parkbänkar och/eller belysning. En sådan möblering kommer dock innebära att ytorna för parkering minskar och parkeringen kan behöva organiseras om. Om kommunstyrelsen ser behov av en sådan upprustning föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen uppmanar miljö- och samhällsbyggnadsnämnden att uppdra åt t ex stadsmiljöavdelningen att utreda och genomföra förändringarna. Tommy Fabricius Kommundirektör Beslutsunderlag Väckande av ärende angående Torö Lanthandel Beslut altan samt hastighetsbegränsning Skickas till MSN Planeringschef Akten Mikael Gustafsson Planeringschef

44 Sida 1 KS/2019/0317/214-2 Tjänsteställe/handläggare Planering och samhällsutveckling Albin Törnberg E-post: albin.tornberg@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Planbesked för fastigheten Spiken 1 mfl i Nynäshamn Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen lämnar negativt planbesked för fastigheterna Spiken 1 och del av Nynäsgård 1:2 enligt 5 kap. 5 plan- och bygglagen, 2010:900 (PBL). Ärendet Fastighetsägaren har lämnat in en ansökan om planbesked för fastigheten Spiken 1 och del av Nynäsgård 1:2 i Nynäshamn. Ansökan avser att expandera fastigheten in på del av fastigheten Nynäsgård 1:2 och köpa in mark från kommunen. Marken i fråga är idag planlagd som parkmark och tillhör kommunen. Fastighetsägaren vill använda marken för markparkering och andra ändamål. Fastighetsägaren har redan ianspråktagit marken i strid mot plan och utan tillstånd från kommunen i dess roll som markägare, varför en anmälan inkommit till bygglovsavdelningen. Tillsynsärendet behandlas separat från planbeskedet och bör inte ha någon inverkan på bedömningen av planbeskedet. Förutsättningar Planeringsavdelningen har i ärendet genomfört en övergripande bedömning av förutsättningarna för den föreslagna planändringen. Information finns i bifogat PM, Planbesked på fastigheten Spiken 1: förutsättningar och bedömning. Ärendet är berett i samråd med Samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen. Förvaltningens bedömning I och med den befintliga detaljplanen är strandskyddet på fastigheten upphävt. Med en ny planläggning inträder dock strandskyddet igen och om ändringen ska tillåtas behöver det upphävas enligt kriterierna i miljöbalkens 7 kapitel. Förvaltningen kan inte i detta skede avgöra om upphävande av strandskydd skulle tillåtas av Länsstyrelsen. I detaljplanen skulle påverkan på strandskyddets syften, dagvattenfrågor och övrig miljöpåverkan behöva utredas, vilket kan leda till en kostsam och utdragen process. Ändring av markanvändning i en detaljplan från parkmark till kvartersmark är ovanligt och sker normalt bara när betydande allmänna intressen kan uppfyllas. Prioritering Kommunens prioriteringslista för samhällsbyggnadsprojekt innehåller idag 70 projekt i olika stadier. Vissa projekt ligger i genomförandefasen, men merparten är antingen i pågående detaljplanering eller i tidigare skeden. Med begränsade resurser blir varje bedömning av nya projekt av nödvändighet en prioritering mot andra planprojekt. Här har kommunen en skyldighet att bedöma planer utifrån vilka allmänna respektive enskilda intressen de kan uppfylla. Den föreslagna planändringen anses inte uppfylla några väsentliga allmänna intressen. Planändringen innebär att verksamheten på fastigheten får mer mark och kan utöka verksamheten. På detta vis uppnås

45 Sida 2 KS/2019/0317/214-2 ett visst enskilt intresse. Sammantaget bedömer förvaltningen att den föreslagna planändringen har låg prioritet i förhållande till andra pågående och föreslagna samhällsbyggnadsprojekt. Behov av större grepp Ansökan gäller en så kallad frimärksplan, där detaljplaneringen handlar om att ändra förutsättningarna för en enskild fastighet inom ett större planområde. Hela Rappsta/Kvarnängen ska enligt den fördjupade översiktsplanen för Nynäshamns stad utvecklas med tät blandad stadsbebyggelse. Detta är stadens viktigaste utvecklingsområde på medellång sikt, uppskattningsvis år framåt i tiden. Utvecklingen bör föregås av ett planprogram som omfattar hela området. I förvaltningens bedömning bör frimärksplaner undvikas i de områden som i översiktlig planering pekas ut för en större omdaning. Med anledning av ovanstående föreslår förvaltningen att kommunstyrelsen svarar negativt på förfrågan om planbesked. Övrigt Avgift för positivt planbesked kr Avgift för negativt planbesked kr Beslutet går inte att överklaga, enligt 13 kap 2 plan- och bygglagen Tommy Fabricius Kommundirektör Mikael Gustafsson Planeringschef I samråd med samordningsgruppen för samhällsbyggnadsprocessen Beslutsunderlag Ansökan om planbesked med bilagor PM om förutsättningar för planbesked Skickas till Sökanden Planeringschef Akten

46 Sida 1 KS/2019/0396/260-1 Tjänsteställe/handläggare Mark och exploatering Sandra Zachrisson E-post: sandra.zachrisson@nynashamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Handlingsplan för markanvisning Hallängen, del av Ösmo, etapp 1. Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att godkänna förvaltningens förslag till handlingsplan för markanvisningar i projektet Utveckling av centrala och södra Ösmo, etapp 1 Hallängen. Sammanfattning Kommunstyrelsen har gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att genomföra samhällsbyggnadsprojektet Utveckling av centrala och södra Ösmo. Som ett led i att genomföra projektet avser Nynäshamns kommun att sälja mark till byggaktörer genom markanvisning. För att beskriva hur och när markanvisningarna ska genomföras har förvaltningen upprättat ett förslag på handlingsplan för projektets första etapp Hallängen. Ärendet Kommunstyrelsen har gett kommunstyrelseförvaltningen i uppdrag att genomföra samhällsbyggnadsprojektet Utveckling av centrala och södra Ösmo (KS ). Med hänsyn till projektets storlek och komplexitet har projektområdet delats in i flera etapper. Detaljplaneläggning av områdets första etapp Hallängen har påbörjats (MSN , 21) med syfte att utveckla Ösmo med nybyggnation av bostäder och lokaler för centrumbebyggelse. Som ett led i att genomföra projektet avser Nynäshamns kommun att sälja mark till byggaktörer som ska uppföra byggnation i enlighet med detaljplanen. Försäljning av mark sker genom markanvisning. Hur och när markanvisningarna ska genomföras i projektets första etapp Hallängen är beskrivet i upprättat förslag till handlingsplan. Handlingsplanens syfte och innehåll Syftet med handlingsplanen är att beskriva kommunstyrelsens arbetssätt för markanvisningar i projektets första etapp Hallängen och är en fördjupning av projektets projektplan. Handlingsplanen vänder sig till kommunstyrelsen, kommunstyrelseförvaltningen och miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen. Handlingsplanen berör endast kommunal mark avsedd för bostadsändamål, centrumändamål och kommunala verksamhetslokaler. Handlingsplanen reglerar inte privat ägd mark eller förmedling av småhustomter till privatpersoner. Handlingsplanen är att betrakta som vägledande och bör läsas och appliceras i relation till andra centrala dokument för planläggning och byggnation av bostäder i Nynäshamns kommun.

47 Sida 2 KS/2019/0396/260-1 Förvaltningens bedömning Förvaltningen bedömer att det arbetssätt som beskrivs i handlingsplanen är lämpligt och det bästa för att genomföra projektet på ett ändamålsenligt sätt. Projektet är stort och komplicerat, och det är nödvändigt att bredda kommunens kompetens genom kunskap från marknadens aktörer för att förstå vad som efterfrågas. För utformning av handlingsplanen och val av markanvisningsmetod har förvaltningen studerat exempel i andra kommuner. Bland annat har förvaltningen studerat projekten Fokus Skärholmen, Stockholm stad, och Barkabystaden, Järfälla kommun. Inom ramen för Vinovaprojektet Södertörnsmodellen har markanvisningsmetoder för Ösmo diskuterats. I Södertörnsmodellen har deltagit representanter från bland annat Kungliga Tekniska Högskolan, Nordregio, Haninge kommun, Huddinge kommun, Tyresö kommun, Wallenstam, White arkitekter och Skanska. I tjänsteskrivelsen som låg till grund för igångsättandet av projektet, beskrivs att detaljplaneringen ska ske innan markanvisning i enligt den princip som använts bland annat vid byggandet av bomässan Vallastaden i Linköping. Förvaltningen anser att kommunen fortfarande ska arbeta utifrån denna princip, men förvaltningen har också tagit fasta på råd från Södertörnsmodellen om att tidigt i processen införskaffa kompetens och kunskaper för att öka genomförbarheten i projektet. Vallastaden är ett unikt projekt med all dess komplexitet som stora stadsutvecklingsprojekt innebär. Vallastaden är ursprungligen ett arkitektuppdrag där kommunen överlåtit utformningen av detaljplanen till ett arkitektkontor, för att efter antagande av detaljplanen genomföra försäljning av tomter. Metoden för Vallastaden är möjligtvis en metod som skulle kunna vara lämplig i projektets övriga etappområden. I första etappområdet ser förvaltningen dock ett behov av att involvera byggaktörer i planprocessen. Främst för att få med byggaktörsperspektivet men även för att där finns befintliga fastighetsägare som förvaltningen vill göra delaktiga i projektet med hjälp av byggaktören. Eftersom ambitionen för projektet ändå är att kommunen själv styr utformningen av detaljplanen och gör detaljplaner som är generella för att uppnå en viss mån av flexibilitet och attrahera olika typer av byggaktörer, så sker markanvisningen i två steg: Det första steget med ankaraktörer syftar till att få hjälp med hur en generell detaljplan ska se ut, men samtidigt säkerställa dess genomförbarhet. Det ger även möjlighet för kommunen att specificera vad kommunen vill ska byggas och bolla idéer med de som faktiskt ska bygga och kan kundvärden. Ankaraktören hjälper kommunen i dialogen med befintliga fastighetsägare som också vill utveckla sina fastigheter. Det andra steget är markanvisning som sker efter att detaljplanen har vunnit laga kraft. Detta steg syftar till att få in en större bredd av aktörer, bland annat mindre aktörer som inte har möjlighet att vänta på långa tidsplaner. Här kan kommunen också förfina sina önskemål om typ av bebyggelse och peka ut tomter för särskilda ändamål och bedriva ex. markanvisningstävlingar. Metoden med ankaraktör används i andra kommuner med liknande projekt och är förenlig med de råd förvaltningen fått från branschen. Förvaltningen bedömer därför att denna metod lämpar sig bra för etappområde Hallängen. Arbetssättet med ankaraktör kommer att utvärderas inför markanvisningar i övriga etappområden inom projektet. Det är därmed möjligt att välja ett annat arbetssätt för de övriga etappområdena, och skräddarsy markanvisningsmetoden efter de förutsättningar som gäller där.

48 Tommy Fabricius kommundirektör Caroline Thunström mark- och exploateringschef Beslutsunderlag Handlingsplan för markanvisning, Hallängen, del av Ösmo, etapp 1. Skickas till Akten Mark- och exploateringschefen Planeringschefen Planchefen KS/2019/0396/260-1 Sida 3

49 Sida 1 KS/2019/0019/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Peter Anastasiou E-post: peter.anastasiou@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Rapport obesvarade motioner Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att överlämna rapporten till kommunfullmäktige. Ärendet Enligt 29 kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger varje år redovisa de motioner som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Rapporten omfattar motioner som har kommit in till och med den 7 maj Beräknad behandling i kommunstyrelsen har bara angivits för den motion där beredningstiden kommer att överstiga ett år. Övriga motioner bedöms komma att beredas av kommunstyrelsen inom ett år. Följande motioner är inte färdigberedda av kommunstyrelsen:. 2017/0088/060 Harry Bouveng (M), Maria Gard Günster (C) och Antonella Pirrone (KD) har den 3 februari 2017 inkommit med en motion avseende utredning om kommundelning. Motionen bereds av kommunstyrelseförvaltningen. Svar på motionen behandlas preliminärt av kommunstyrelsen i april KS/2018/0093/060 Lena Dafgård (SN) och Per Ranch (SN) har den 28 januari 2018 inkommit med en motion om att införa träffpunkter för äldre personer i Ösmo, Sorunda och Nynäshamn och sedan utvärdera om fler träffpunkter kan skapas. Detta för att höja livskvaliteten för äldre i kommunen. KS/2018/0151/060 Incan Löfstedt (SD) och Jan-Ove Andersson (SD) har den 12 februari 2018 inkommit med en motion om att samtliga nämnder ska se ärendets gång från början till beslut, att samtliga nämnder arbetar på lika vis och delar information på samma sätt, att inför beslut i nämnd ge samtliga partier och ledamöter handlingarna som utskotten använder för sina rekommendationer och att kommunfullmäktige antar detta förslag som sitt eget. 2018/0292/060 Elenore Österberg (V) har den 4 juni 2018 inkommit med en motion om gratis mensskydd för tjejer och unga kvinnor. KS/2018/0399/060 Miriam Malm har den 30 augusti 2018 inkommit med en motion om att införa 80, 90, 100 modellen, på försök inom barn & utbildningsförvaltningen samt socialförvaltningen för personer över 60 år som frivilligt ansöker om detta.

50 Sida 2 KS/2019/0019/ KS/2018/0401/060 Rolf Hofsten har den 3 september 2018 inkommit med en motion om att kommunfullmäktige uppdrar åt kommunstyrelsen att undersöka möjligheterna att etablera en vänortsförbindelse med en kommun i Polen. KS/2018/0406/060 Miriam Malm har den 5 september 2018 inkommit med en motion om att kommunfullmäktige ger kommunstyrelsen i uppdrag att göra en organisationsöversyn inom Nynäshamnskommun samt utreder hur andra förvaltningsmodeller skulle kunna användas i Nynäshamns kommuns verksamheter. Att efter utredningen är klar lägga fram förslag till kommunfullmäktige om en förändrad styrmodell. KS/2018/0167/060 Emma Solander har den 8 mars 2019 inkommit med en motion om att dela ut ett Hållbarhetspris vid Nynäshamns årliga Galafest. Tommy Fabricius Kommundirektör Skickas till Akten Peter Anastasiou Administratör

51 Sida 1 KS/2019/0019/ Tjänsteställe/handläggare Kommunstyrelseförvaltningen Peter Anastasiou E-post: peter.anastasiou@nynashamn.se Beslutsinstans Kommunfullmäktige Rapport obesvarade medborgarförslag Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Enligt 30 a kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Rapporten omfattar inkomna medborgarförslag som kommunfullmäktige t o m den 7 maj 2019 fattat beslut om att delegera beslutanderätten för. Följande medborgarförslag har nämnderna inte rapporterat som färdigbehandlade till kommunfullmäktige: Kommunstyrelsen KS/2018/0218/061 Medborgarförslag om att införa syn- och hörselinstruktör i Nynäshamns kommun. Inkom KS/2018/0377/061 Medborgarförslag om att anlägga en hiss eller rulltrappa vid Mörbyvägen upp till sjukhuset. Inkom KS/2018/0538/061 Medborgarförslag om att avsätta Jesper Skoglund som Miljöförvaltningschef med omedelbar verkan. Inkom KS/2019/0114/061 Medborgarförslag om att Nynäshamns kommun kompletterar 11 i de lokala ordningsföreskrifterna. Inkom KS/2019/0147/061 Medborgarförslag om att den allmänna lokalen Balder får en hjärtstartare. Inkom KS/2019/0201/061 Medborgarförslag om att bygg ett servicehus alternativt trygghetsboende på den mark där förskolan Ankaret låg. Inkom KS/2019/0205/061 Medborgarförslag om att man anlägger en gång- och cykelväg från Breddalssvägens slut eller från Maria Barkmansväg till golfbanan. Inkom Barn- och utbildningsnämnden KS/2018/0397/061 Medborgarförslag om att Viaskolans skolgård och vägen in från Torggatan blir fri från gropar samt att skolbarnen har större plats för att hänga sina kläder. Inkom

52 Sida 2 KS/2019/0019/ Socialnämnden KS/2017/0332/061 Medborgarförslag om bostäder på kryssningsfartyg. Inkom Miljö- och samhällsbyggnadsnämnden KS/2018/0134/061 Medborgarförslag om att se över parkeringssituationen på Heimdalsvägen vid Gröndalsskolan samt ta bort en del cykelställ för att skapa p-platser. Inkom KS/2018/0172/061 Medborgarförslag om att starta ett projekt med växthus för att möta framtidens behov av resurssnåla odlingar. Inkom KS/2018/0375/061 Medborgarförslag om att anlägga en dansbana på banantorget och en oas med parasoll och utemöbler mot Centralgatan. Inkom KS/2018/0444/061 Medborgarförslag om att anlägga en hundgård i Ösmo. Inkom KS/2018/0445/061 Medborgarförslag förbättringsförslag gällande ishallen samt tillbyggnad med miljötänk. Inkom KS/2018/0486/061KS/2018/0490/061 Medborgarförslag om att förvandla fasaden på sjukhuset med färg, finns en teknik så det ser ut so stenblock. Inkom KS/2018/0503/061 Medborgarförslag om att asfaltera vägbulor på parkeringsdäcket vid Folkets hus för att förhindra buskörning. Inkom KS/2018/0518/061 Medborgarförslag om att utöka antalet p-platser vid Segersäng station med 8 platser. Inkom KS/2018/0525/061 Medborgarförslag om att flytta anslagstavlan vid Oskarsbron närmare Strandvägen. Inkom KS/2018/0529/061 Medborgarförslag om att det skulle finnas hundburar utanför affärerna så hundägare kan lämna sina hundar på ett säkert sätt. Inkom KS/2017/0228/061 Medborgarförslag om att anlägga belysning på gång och cykelvägen Hasselstigen för ökad trygghet och säkerhet för de boende i närområdet. Inkom KS/2019/0109/061 Medborgarförslag om att utreda möjligheterna att driva igenom ett engångsplastförpackningsförbud i en eller flera delar av kommunen. Inkom KS/2019/0185/061 Medborgarförslag om P-platser vid förskolan Fjärden, samt utökad belysning vid Hundhänget och bollplanen. Inkom Kultur- och fritidsnämnden KS/2019/0123/061 Medborgarförslag om att Ösmo Simsällskaps simtränare får tillgång till WiFi i Ösmo simhall för att underlätta registrering i Idrott-online. Inkom Tommy Fabricius Kommundirektör Skickas till Akten Peter Anastasiou Administratör

53 PROTOKOLL Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Sammanträdesdatum /19 Förvaltningens förslag till beslut Kommunfullmäktige besluta att lägga rapporten till handlingarna. Enligt 30 a kommunfullmäktiges arbetsordning ska kommunstyrelsen två gånger per år redovisa de medborgarförslag som inte har beretts färdigt. Redovisningen ska göras på fullmäktiges ordinarie sammanträden i april och oktober. Rapporten omfattar inkomna medborgarförslag som kommunfullmäktige t o m den 7 maj 2019 fattat beslut om att delegera beslutanderätten för. Skickas till Akten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande