Äldres vardag i hemmiljö i ett aktivitetsperspektiv

Transkript

1 Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Vårdvetenskap Äldres vardag i hemmiljö i ett aktivitetsperspektiv En litteraturstudie om betydelse av tillgänglighet och uppfattning av delaktighet Författare: Annika Norrström Cecilia Weslien Handledare: Helena Lindstedt Examensarbete i vårdvetenskap 15 hp C uppsatskurs Ht 2010 Examinator: Karin Sonnander

2 Sammanfattning Syfte: Att från ett aktivitetsperspektiv undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet och dels äldre personers uppfattning av delaktighet. Metod: Systematisk litteraturstudie av artiklar sökta i databaserna; Medline, Pubmed, Ahmed, Cinahl, Scopus samt Google scholar. Sökning gjordes på enskilda sökord och i olika kombinationer av orden home environment, home modification, occupational therapy, ageing, accessibility och participation. Nio vetenskapliga artiklar studerades. Resultat: Artiklarna var publicerade mellan 2005 och Tillgängligheten i bostaden är viktig för ett bättre välmående och oberoende i aktivitet för äldre personer. Äldre personers delaktighet och upplevd tillfredsställelse med delaktighet, blir lägre med nedsatt aktivitetsförmåga. Delaktighetsbegreppet ändras med åldrandeprocessen. Slutsats: Interventioner med syfte att öka tillgängligheten i hemmiljön kan vara viktiga för äldre personers välmående. Interventionerna bör föregås av en noggrann bedömning av vad som är viktigt för den enskilda personen då äldre personers uppfattning av delaktighet är individuell och förändras över tid. Ytterligare kunskap i detta ämne behövs, speciellt studier med deltagare i mycket hög ålder och sämre hälsa. Nyckelord: Äldre, arbetsterapi, tillgänglighet, delaktighet och dagliga livets aktiviteter 2

3 Summery Purpose: From an activity-perspective examine the meaning of housing accessibility and older persons perception of participation. Method: Systematic literature review of articles searched in the databases, Medline, Pubmed, Ahmed, Cinahl, Scopus and Google Scholar. Search on individual keywords, and in various combinations of the words home environment, home modification, occupational therapy, aging, accessibility and participation. Nine scientific articles were examined. Results: The articles were published between 2005 and Housing accessibility is important for a better well-being and independence in daily activities of elderly persons. Older persons participation and perceived satisfaction with participation, become lower with reduced ability to perform daily activities. Conclusion: Interventions designed to increase accessibility in the home environment may be important for older persons well-being. Interventions should be preceded by careful assessment of what is important for the individual as older persons perception of participation are individual and change over time. Further knowledge on this subject is needed, particularly studies with participants in very old age and poor health. Keywords: Aged, occupational therapy, accessibility, participation and activities of daily living 3

4 Innehållsförteckning Bakgrund... 5 Åldrandet i Sverige och västvärlden... 5 Äldre personer och hälsa utifrån ett aktivitetsperspektiv... 6 Person... 7 Meningsfulla aktiviteter... 7 Miljö... 8 Problemformulering... 9 Syfte Frågeställningar Metod Design Urval Datainsamlingsmetod Tillvägagångssätt och analys Resultat Betydelse av bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter Äldre personers uppfattning av sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden Diskussion Resultatdiskussion Metoddiskussion Implementering av resultat Slutsats Referenser Bilagor Bilaga Bilaga Bilaga

5 BAKGRUND I Sverige förväntas den äldre befolkningen att öka de närmaste åren. Det kommer därför att ställas högre krav på samhället och dess resurser. Framgångsrik rehabilitering för äldre i deras närmiljö som är ekonomisk, kommer att ställa högre krav på vårdgivarnas kunskaper att erbjuda rehabilitering som det finns evidens för. Ett klientcentrerat arbetssätt inom vården är på stark frammarsch och för att kunna arbeta framgångsrikt med detta arbetssätt behövs kunskap om vad som påverkar äldres aktivitetsutförande, tillgänglighet och egna uppfattningar om delaktighet. Under 2000-talet har arbetsterapeutiska studier (1, 2) gjorts kring äldres boendemiljö. En sammanfattning av studier om bostadens tillgänglighet och personers uppfattning av delaktighet leder förhoppningsvis till ny kunskap och inspiration vid bedömningar och planering av interventioner inom professionen. Åldrandet i Sverige och västvärlden Av Sveriges befolkning är 17 procent, ca 1,6 miljoner människor, 65 år eller äldre. År 2030 beräknas 20 procent av befolkningen vara ålderspensionärer (3). Ökningen av antalet äldre personer ser ungefär likadan ut i övriga västvärlden (4). Tack vare den medicinska utvecklingen lever vi längre trots sjukdomar, enligt Socialstyrelsen (3). Samtidigt som äldre personers förmåga att klara vardagsaktiviteter har förbättrats beskriver allt fler äldre att de har hälsoproblem och besvär av olika slag. Vidare uttrycks i Socialstyrelsens rapport (3) att hälsan kan upplevas som bra eller dålig hos en människa oavsett om han/hon har några sjukdomar. Hälsa är något som upplevs subjektivt och påverkas av vilka krav vi ställer på vår egen hälsa eller vilka referensramar man har. Äldre personer har i allmänhet lägre krav på vad man anser sig vara god hälsa. Människor som blir äldre och får fler sjukdomar och funktionsnedsättningar uppfattar dock oftast sin egen hälsa som dålig (3). Attityder om åldrande i dagens samhälle kan påverka vår föreställning om att det är en period i livet där ledsamheter och livströtthet är en naturlig del. Det synsättet kan påverka äldres behov av professionella insatser för att bota eller lindra psykisk ohälsa. Risk för psykisk ohälsa ökar med stigande ålder, men även p g a av sociala och psykologiska faktorer såsom försämrad funktionsförmåga, förlust av livspartner och social identitet. För äldre personer som är ensamstående eller har ett dåligt socialt nätverk, är det vanligare med psykisk ohälsa (3). Allt fler äldre, med komplicerade behov av vård, bor kvar hemma och därmed ökar också behovet av hemtjänst och kommunal hemsjukvård (5). 5

6 Enligt en rapport från Äldrecentrum (6) har forskning visat att majoriteten av äldre personer vill och önskar bo kvar i sina hem när de åldras. Samma rapport (6) visar att under lång tid har den så kallade kvarboendeprincipen varit viktig för den svenska äldrepolitiken. Den innebär att samhället ska göra det möjligt för äldre personer att så länge de själva önskar, kunna bo kvar i sin egen bostad. Samtidigt har andelen personer som bor i särskilda boenden minskat bodde 28 procent av befolkningen, som var 80 år eller äldre, i särskilt boende, år 2005 var motsvarande siffra 17 procent (6). Detta anses till stor del bero på bättre hälsa hos den äldre befolkningen. För att bli beviljad ett särskilt boende, enligt Socialtjänstlagen (2001:453) (SoL) (7), krävs idag ett omfattande behov av vård och omsorg (6). I regeringens nationella plan för äldrepolitiken beskrivs bl a att äldre ska kunna leva ett aktivt liv och ha inflytande i samhället över sin vardag. Där nämns också att äldre ska kunna åldras i trygghet och med bibehållet oberoende (8). För att praktiskt möjliggöra att bo kvar i sitt hem trots ökade problem med hälsan finns i Sverige stöd att få från samhället t ex genom Lagen (1992:1574) om bostadsanpassning (9). Det innebär att personer med funktionshinder får möjlighet till ett självständigt liv i eget boende genom att erhålla bidrag till anpassning av bostaden från kommunen. Enligt Baltes, Maas, Wilms, Borchelt och Little (10), tillbringar äldre personer stora delar av sin tid i hemmet. Personer över 80 år tillbringar så mycket som 80 % av sin tid i hemmet. Samma författare menar att de dagliga aktiviteterna utförs i hemmet eller i näromliggande miljö (10). Äldre personer och hälsa i ett aktivitetsperspektiv Grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet är att man fortsätter vara fysiskt, psykiskt och socialt aktiv (11). Begreppet aktivitetsperspektiv används i föreliggande studie enligt den arbetsterapeutiska modellen Canadian Model of Occupational Performance (CMOP)(12). Modellen beskriver det dynamiska förhållandet mellan person, meningsfulla aktiviteter och miljö. Några av de grundläggande värderingarna modellen bygger på är bl a att meningsfulla aktiviteter påverkar hälsa och välmående i en positiv riktning. Vidare utgår CMOP ifrån att varje människa är unik, har ett behov av att vara aktiv och alltid besitter någon form av färdighet att utföra aktivitet. Utförande, organisation, val och tillfredsställelse med aktivitet styrs av förhållandet mellan personen och dess omgivande miljö. (12) 6

7 Person Enligt Townsend och Polatajko (12) består personen av fysiska, kognitiva och affektiva funktioner och strukturer. Funktionsnedsättning definieras enligt International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) som problem såsom en betydande avvikelse eller förlust i kroppsfunktion eller kroppsstruktur (13). När en persons hälsotillstånd förändras eller om kraven i den omgivande miljön blir för stora kan personen uppleva ett funktionshinder, enligt ICF. Kroppens funktioner och strukturer ändras över tid. Enligt Larsson och Rundgren (14) medför det biologiska åldrandet att kroppens celler eller vävnader, får nedsatt funktion eller dör. Detta leder så småningom till att de kroppsliga funktionerna fungerar sämre. Kroppen blir också mer mottaglig för sjukdomar. Nästan alla sjukdomar ökar i frekvens med ökad ålder t ex åderförkalkning, cancer och benskörhet. Sjukdomarna leder till funktionsnedsättningar, vilka i sin tur kan likna åldrande. Kognitiv förmåga förändras relativt lite med ökad ålder. Vid större nedgång av kognitiv förmåga orsakas det av sjukdom. Det kan dock ta längre tid att lära sig nya saker, reaktionsförmågan försämras. Aktiva äldre har lättare att behålla intellektuella funktioner än inaktiva (14). Femia, Zarit och Johansson (15) konstaterade också att ökande ålder medför ökad risk för att hälsoproblem och funktionsnedsättningar uppstår. En följd av detta är nedsatt förmåga att utföra dagliga aktiviteter (15). Författarna (15) konstaterade att förutom funktionsnedsättning kunde andra faktorer såsom upplevd hälsa, social isolering och depression, påverka utförandet av dagliga aktiviteter. Genom att undersöka dessa faktorer och utifrån resultatet stödja den äldre, t ex genom att motivera till ökad aktivitet i dagliga aktiviteter, menar författarna att aktivitetsgraden kan påverkas. Meningsfulla aktiviteter Townsend, Stanton, Law, Polatajko, Baptiste, Thompson-Franson et al (16) definierade begreppet occupation enligt följande: Occupation refers to groups of activities and tasks of everyday life, named, by individuals and culture. Occupation is everything people do to occupy themselves (self-care), enjoying life (leisure) and contributing to the social and economic fabric of their communities (productivity). (sid 34) Enligt Townsend och Polatajko (12) är occupations aktiviteter, vilka engagerar en person och uttrycks därför som meningsfulla aktiviteter. Enligt ICF (13), förklaras aktivitet som en persons genomförande av en uppgift eller handling. 7

8 I en svensk studie om aktivitetsmönster hos äldre personer över 90 år, framkom det att aktivitetsmönstret var varierande men ganska lågt över en dag. Bättre hälsa förknippades med fler fysiska aktiviteter. Fysiska aktiviteter relaterade också positivt med välbefinnande (17). Delaktighet i samhället är en rättighet för personer med funktionsnedsättning, enligt FN (18). Begreppet delaktighet är i ICF (13) nära besläktat med aktivitet och har definierats som en persons engagemang i en livssituation. Engagemanget innebär att ta del av, vara inkluderad eller engagerad inom ett område i livet, vara accepterad eller ha tillgång till de resurser som behövs. ICF:s definition har fått kritik då information saknas om hur personens subjektiva erfarenhet ska tolkas (19). Trots problemen med definitionen menar Lund Larsson och Lexell (20) att den ändå tillför viktiga aspekter av personens liv och kommer också därför att användas i föreliggande studie. Förmåga att utföra aktivitet och delaktighet är direkt kopplat till den äldre personens upplevelse av hälsa och välbefinnande (21, 22). Enligt Law (21) är delaktighet i vardagens livssituationer en viktig del för mänsklig utveckling och utveckling av livserfarenhet. Genom delaktighet erhåller vi färdigheter och kompetens, får gemenskap med andra i samhället och finner mål och mening i livet (21). Ett aktivt liv och en känsla av delaktighet i samhället gynnar upplevelsen av hälsa. Samlad kunskap om vad delaktighet egentligen innebär för äldre personer saknas. I föreliggande studie vill vi därför veta mer om hur äldre personer uppfattar delaktighet i vardagens aktiviteter. Miljö Townsend et al (16) definierar miljö enligt följande: The term environment is defined as those contexts and situations which occur outside individuals and elicit responses from them. (s 44) Miljön är omgivningen där utförandet av aktiviteter äger rum och består av kulturella, institutionella, fysiska och sociala element. Den omgivande miljön påverkar val, organisation, utförande av och tillfredställelse med meningsfulla aktiviteter. (16) Townsend et al (16) menar också att den omgivande miljön kan utgöra hinder eller möjligheter för utförandet av aktiviteter. I ICF (13) beskrivs omgivningsfaktorer som den fysiska, sociala och attitydmässiga omgivning i vilken människor lever och verkar. Faktorer i omgivningen kan inskränka delaktigheten (13). I och med erkännandet av miljöns centrala roll i ICF för personer med 8

9 fysisk funktionsnedsättning har fokus på interventioner runt en person flyttats från personen till den omgivande miljön. Den fysiska miljön kan skapa barriärer för delaktighet (23). Begreppen tillgänglighet och användbarhet kan användas för att avgöra om en miljö är lämpligt utformad för en person. Myndigheten för handikappolitisk samordning, HANDISAM (24), använder begreppet tillgänglighet som ett samlande begrepp för både tillgänglighet och användbarhet. Tillgänglighet innebär en miljö, en produkts eller en tjänsts egenskaper (24). Enligt Iwarsson och Ståhl (25) kan tillgänglighet förklaras i olika dimensioner. Ett exempel är att se på tillgänglighet till fysisk miljö, information, sociala aktiviteter eller service. Iwarsson och Ståhl (25) visar också att en stor del av forskningen kring tillgänglighet bygger på teorier från en ekologisk modell av Lawton. I Iwarsson och Ståhls artikel (25) nämns att Lawton förklarar förhållandet mellan personens kompetens och kraven från miljön. Vidare beskrivs att olika miljöer ställer olika krav på personen. Ju mindre kompetens en person har desto mer påverkas personen av miljön (25). Det är känt att den fysiska miljön kan skapa hinder för delaktighet samt att personens funktioner är avgörande för hur stor påverkan miljön har på vardagens aktiviteter. Utifrån vår kunskap om ämnet saknas en översikt av modern forskning om betydelsen av bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter. Problemformulering Vid ökad ålder ökar risken för funktionsnedsättningar och därmed också risken för nedsatt aktivitetsutförande. Den omgivande miljön har en stor betydelse samt vilken aktivitet som ska utföras. Subjektiva upplevelser och tidigare erfarenheter är av betydelse för att utföra aktivitet. Det krävs idag omfattande behov av vård och omsorg för att bli beviljad ett särskilt boende, enligt SoL (7), i Sverige. För att samhället ska kunna erbjuda ett tryggt åldrande samt ett aktivt liv med inflytande i samhället och över sin vardag behövs kunskap. Kunskap i att förstå äldre personers egna erfarenheter om hur de kan känna delaktighet i vardagens aktiviteter samt vilken betydelse bostadens tillgänglighet har. Därför är det viktigt att undersöka vad litteraturen beskriver inom detta ämnes område. Vi har valt att inrikta oss på äldre personer, över 60 år, med fysiska funktionsnedsättningar och deras dagliga aktiviteter som t ex personlig hygien och hushållsgöromål. Endast tillgänglighet till den fysiska miljön i hemmet eller i hemmets direkta närhet kommer att beröras. 9

10 Syfte Att från ett aktivitetsperspektiv undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet och dels äldre personers uppfattning av delaktighet genom en litteraturstudie. Frågeställningar Vilken betydelse har bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter? Hur uppfattar äldre personer sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden? METOD Design En systematisk litteraturstudie enligt Forsberg och Wengström (26) användes för att besvara frågeställningarna. Urval Inklusionskriterier var kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade i engelskspråkiga, vetenskapliga tidskrifter år 2000 och efterföljande år. Deltagarna i dessa studier var 60 år eller äldre och bodde i ordinärt boende. Studier som använde etablerade formulär och mätinstrument och där reabiliteten och validiteten var diskuterad var också ett inklusionskriterium samt att etiska överväganden hade genomförts. Studier som innehöll personer med grava syn- och hörselnedsättningar, kognitiva funktionsnedsättningar eller en demensdiagnos exkluderades från studien. Datainsamlingsmetod Sökning utfördes under perioden 4-11 maj år 2010 i databaserna Medline, Pubmed, Ahmed, Cinahl, Scopus samt Google scholar. Sökning gjordes på enskilda sökord och i olika kombinationer av orden home enviroment, home modification, occupational therapy, ageing, accessibility och participation. Sökorden kombinerades med hjälp av booleska operatorerna OR, AND (se tabell 1). 10

11 Tabell 1. Sammanställning av litteratursökning med de olika sökorden i olika kombinationer och med hjälp av booleska operatorerna. Sökord Pubmed Ahmed Cinahl Scopus Google scholar Manuell sökning home enviroment OR home modification OR Occupational therapy ageing accessibility OR participation home enviroment OR home modification OR Occupational therapy AND ageing AND accessibility OR participation Litteratursökningen resulterade i 108 studietitlar; 33 abstrakt utsågs att läsas (se figur 1), 16 artiklar lästes i full text och 9 artiklar inkluderades slutligen i översikten för granskning (se figur 1). Titlar funna efter litteratursökning, n=108 Exkluderade enligt inklusions/exklusions kriterium, n= 52 Exkluderades p.g.a. äldre litteratur än år 2000, n= 21 Annat språk än engelska, n=2 Lästa abstracts, n= 33 Exkluderades. Ej relevant för frågeställningen, n=16 Dubbletter, n=1 Artiklar lästa i full text, n=16 Exkluderades. Ej relevant för frågeställningen, n= 3 Exkluderade enligt inklusions/exklusions kriterium, n=3 Exkluderades p g a dålig vetenskaplig kvalitet, n=1 Antal lästa artiklar som resultatet baseras på, n=9 Figur1. Flödesschema för urval av artiklar enligt inklusions- och exklusionskriterier 11

12 Tillvägagångssätt och analys Vid tiden vid artikelsökning granskade författarna (AN, CW) artiklarnas titlar. En första gallring av artiklar genomfördes enligt inklusions- och exklusionskriterier samt relevans för frågeställning av båda författarna tillsammans. Abstrakt till de artiklar som kvarstod efter första urgallringen lästes av båda författarna. En andra urgallring genomfördes tillsammans i syftet att finna artiklar som hade relevans till studiens frågeställning. Författarna (AN, CW) läste var och en för sig de 16 artiklar som ansågs ha relevans till frågeställningen i sin helhet. Artiklarna granskades av författarna enskilt och med hjälp av granskningsmall enligt Forsberg och Wengström (26) beroende på om det var en kvalitativ eller kvantitativ studiedesign (se bilaga 1 och 2). En ytterligare urgallring av artiklar genomfördes tillsammans. Författarna (AN, CW) kvalitetsbedömde de nio artiklar som resultatet baseras på och utgick utifrån studiedesignens bevisvärde enligt SBU. Studier med högt bevisvärde anses RCT-studier vara. Lågt bevisvärde har observationsstudier och andra studier har mycket lågt bevisvärde enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU (27). Brister och styrkor i studiernas kvalitet granskades i förhållande till syfte, frågeställningar, urval, mätinstrument, analys och tolkning. Underlaget gav vägledning för bedömning av de enskilda studiernas kvalitet. Bedömningen gjordes godtyckligt av författarna (AN, CW) enligt SBU:s förklaringar och baserades inte på en specifik poäng (28). Studiernas vetenskapliga kvalitet graderades i hög, låg, eller mycket låg enligt SBU (27). Resultatet från studierna lästes sedan flera gånger av författarna var och en för sig, för att identifiera centrala meningar som svarade på aktuella frågeställningar. Författarna jämförde och bearbetade likheter och skillnader i de olika fynden i studierna tillsammans, tills dess att koncensus nåddes. Informationen i artiklarna har bearbetats och analyserats efter varje frågeställning i studien, kvalitativa och kvantitativa studier var för sig (se bilaga 3). RESULTAT Resultatet baseras på nio inkluderade artiklar (tabell 2). Fyra av artiklarna har kvalitativ design med Grounded Theory-metod. Fyra av de fem kvantitativa artiklarna, har tvärsnitt studie som design. En artikel har en kvasi-experimentell design. De utvalda artiklarna publicerades mellan 2005 och Artiklarna 1, 2, 3, 4, 5 och 8 (tabell 2), är studier som baserades på samma deltagarunderlag, från en stor europeisk studie; ENABLE-AGE. De nio inkluderade studierna baserades på 12

13 deltagare från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern, Lettland, USA och Kanada. I studierna användes intervju, frågeformulär och observation som datainsamlingsmetoder. Artiklarna 1, 3, 4, 5, 6, 7, 8 och 9 svarade på studiens första frågeställning. Artiklarna 1, 2, 3, 6 och 8 svarade på frågeställning två (tabell 2). Tabell 2. Valda artiklar i kronologisk ordning. Artikel nummer Författare, årtal och titel Studie design Svar på frågeställning 1 och 2 1 Green S, Sixsmith J, Dahlin Ivanoff S & Sixsmith A (2005) Influence of occupation and home environment on the wellbeing of European elders. 2 Haak M, Dahlin Ivanoff S, Fänge A, Sixsmith J & Iwarsson S (2007) Home as the locus and Origin for Participation: Experiences Among very Old Swedish people. 3 Haak M, Fänge A, Iwarsson S & Dahlin Ivanoff S (2007) Home as a signification of independence and autonomy: Experiences among very old Swedish people. 4 Nygren C, Oswald F, Iwarsson S, Fänge A, Sixsmith J, Schilling O, Sixsmith A, Széman Z, Tomsone S & Wahl H-W (2007) Relationships between Objective and Percieved Housing in Very old Age. 5 Oswald F, Wahl H-W, Schilling O, Nygren C, Fänge A, Sixsmith A, Sixsmith J, Széman Z, Tomsone S & Iwarsson S (2007) Relationships between Housing and Healthy Aging in very Old Age. 6 Levasseut M, Desrosiers J & St-Cyr Tribble D (2008) Do quality of life, participation and environment of older adults differ according to level of activity? 7 Werngren-Elgström M, Carlsson G & Iwarsson S (2008) Changes in person-environmental fit and ADL dependence among older Swedish adults. A 10- years follow up. 8 Fänge A & Dahlin Ivanoff S. (2009) The home is the hub of health in very old age: Findings from the Enable Age Project 9 Stark S, Landsbaum A, Palmer J L, Sommerville E K & Morris J C (2009) Client-centred home modifications improve daily active performance of older adults. Kvalitativ Grounded Theory Kvalitativ Grounded Theory Kvalitativ Grounded theory Kvantitativ Tvärsnittstudie Kvantitativ Tvärsnittstudie Kvantitativ Tvärsnittstudie Kvantitativ Tvärsnittstudie Kvalitativ Grounded Theory Kvantitativ Kvasi - experimentell Bevisvärde enligt SBU Mycket lågt 2 Mycket lågt Mycket lågt 1 Lågt 1 Lågt Lågt 1 Lågt Mycket lågt 1 Lågt 13

14 Betydelse av bostadens tillgänglighet för äldre personers vardagsaktiviteter Artiklar med kvantitativ metod Tillgängligheten i bostaden var viktig för gruppen äldre personer. Miljö uppfattades huvudsakligen vara något som underlättade vid utförande av dagliga aktiviteter och sociala roller, medan hinder i miljön kunde härledas till den fysiska miljön, inte den sociala. Samband mellan miljöhinder, funktionsnedsättning och vardagsaktiviteter Upplevd användbarhet av hemmet och förmågan att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADLförmågan) påverkas mer av omfattningen av fysiska miljöhinder än antalet fysiska miljöhinder. Med omfattningen av fysiska miljöhinder menas här en kombination av en persons funktionsnedsättning och antalet miljöhinder. En longitudinell studie (7, tabell 2) visade att sambandet mellan omfattningen av fysiska miljöhinder och ADL-förmåga blev starkare med ökad ålder hos deltagarna. Däremot konstaterades inget samband mellan antal miljöhinder och förmåga att utföra vardagsaktiviteter. Detta bekräftades också i en studie (6, tabell 2) då grupper med olika grad av aktivitetsförmåga jämfördes med varandra. Personer med olika grad av aktivitetsnedsättning upplevde lika många hinder i hemmiljön, men hindren påverkade personer med allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga mest. Ett tydligt mönster i fem europeiska länder (Sverige, Ungern, Tyskland, Lettland och Storbritannien) kunde urskiljas angående tillgänglighet och utförandet av dagliga aktiviteter. Personer som bodde i mer tillgängliga hem, uppfattade sina hem mer användbara i relation till utförandet av dagliga aktiviteter och dessa personer kände sig också mer självständiga i aktiviteter i dagliga livet (ADL). Förbättrad aktivitetsförmåga efter avlägsnande av miljöhinder Äldre personer förbättrade sin funktionsförmåga och förmåga att utföra dagliga aktiviteter efter en bostadsanpassning, vilket i detta sammanhang innebar att identifierade miljöhinder avlägsnades eller att hjälpmedel ordinerades. Deltagarna observerades först i aktivitet vid hindren innan beslut om intervention togs. Effekten av bostadsanpassningen kvarstod två år efter interventionen. 14

15 Artiklar med kvalitativ metod Tillgängligheten upplevdes viktig för gruppen äldre personer. Olika aspekter av vikten av tillgänglighet för gruppen äldre personer Tillgänglighet kan förebygga isolering och inaktivitet, då det kan underlätta att ta sig till bibliotek, mataffärer och vårdcentral. Tillgängligheten var viktig för ett bättre välmående och oberoende i aktivitet. Var man bor ansågs viktigt eller att ha ett funktionellt hem som var anpassat t ex med en förhöjd toalettstol eller ett välplanerat kök. Funktionella hem innebar att energi kunde sparas och dagliga aktiviteter blev därmed enklare att utföra. Personer i tillgängliga hem uppfattade sina hem som mer användbara i relation till rutiner och dagliga aktiviteter. Personer med god hälsa betonade vikten av att kunna komma in/ut ur bostaden för att delta i aktiviteter utanför hemmet medan personer med nedsatt hälsa betonade vikten av tillgänglighet i hemmet, för att kunna vara aktiv och utföra vardagsaktiviteter, som t ex att ha en duschplats. Äldre personers uppfattning av sin delaktighet i vardagens aktiviteter i bostaden Artiklar med kvantitativ metod Samband mellan delaktighet och aktivitetsförmåga Det konstaterades att delaktigheten försämrades signifikant mellan grupperna i studien (6, tabell 2), där personer delades in i tre grupper beroende på aktivitetsförmåga. Personer med allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga påverkades mest men personer med mindre nedsatt aktivitetsförmåga upplevde också en signifikant lägre delaktighet jämfört med gruppen utan nedsatt aktivitetsförmåga. Gruppen med allvarligt nedsatt aktivitetsförmåga upplevde också lägst tillfredsställelse med delaktighet. Artiklar med kvalitativ metod Förändrad delaktighet Bevarad delaktighet Delaktighetsbegreppet förändrades genom åldrandeprocessen; aktiviteterna i hemmiljön blev mindre utmanande och mera passiva, från utövare till åskådare. När personer fick något berättat för sig eller observerade saker som hände utanför av hemmet kunde det bidra till en känsla av delaktighet. Exempel på detta var att få besök av en granne som berättade om sina barnbarn och följa utvecklingen eller att titta ut genom ett fönster vilket skapade en känsla av att vara en del i samhället. 15

16 I takt med att den fysiska hälsan försämrades använde äldre personer olika strategier för att kunna fortsätta vara delaktiga i olika aktiviteter. Det kunde innebära att aktiviteten utfördes på annat sätt eller utfördes med lägre kvalitet. Personer kunde också byta aktiviteter med varandra efter förmåga. En annan strategi var att utsätta sig för svåra aktiviteter för tränings skull. När aktiviteter inte längre kunde utföras självständigt var det viktigt att själv kunna få ta beslut när, hur, var och vilka aktiviteter som skulle utföras. Egna beslut förstärkte identiteten och gav en känsla av frihet. Social delaktighet- Att göra nytta Social delaktighet, som besök av släkt och vänner värderades högt. Mycket gamla människor upplevde hemmet som en betydelsefull plats för att kunna fortsätta hålla kontakt med vänner, släktingar eller grannar. När vänner förlorades p g a sjukdom eller hög ålder blev familjen avgörande för fortsatta nära relationer. För få nära relationer kunde leda till ensamhet och isolering, hemmet kunde då upplevas som ett fängelse. Funktionella hem höjde känslan av att kunna delta i det sociala livet medan det motsatta gäller för icke funktionella hem. Tillgängligheten in/ut ur hemmet var en viktig förutsättning för att uppleva social delaktighet. Personer upplevde tillfredsställelse och delaktighet genom att hjälpa andra och känna att de kunde göra nytta. Det var viktigt att ha en uppgift, något att planera och se fram emot, vilket kunde ge en känsla av att vara värdefull. DISKUSSION Syftet med studien var att undersöka dels betydelsen av bostadens tillgänglighet och dels äldre personers uppfattning av delaktighet. Sammanfattningsvis visade resultatet att tillgängligheten i bostaden är viktig för ett bättre välmående och oberoende i aktivitet för gruppen äldre personer. Personer som bor i tillgängliga hem, uppfattar sitt hem som mer användbart i relation till aktivitet och är också mer självständiga i ADL. Upplevd användbarhet av hemmet och aktivitets förmåga påverkas av kombinationen antalet fysiska miljöhinder och en persons funktionsnedsättning. Detta samband stärks med ökad ålder. Äldre personers delaktighet och upplevd tillfredsställelse med delaktighet, blir lägre med minskad aktivitetsförmåga. Genom åldrandeprocessen förändras delaktighetsbegreppet, från utövare till åskådare. Tillgänglighet in/ut ur bostaden är en viktig förutsättning för att uppleva social delaktighet. 16

17 Resultatdiskussion I en studie av Gitlin et al (1) studerades behovet av hjälpmedel och bostadsanpassning hos äldre personer som hade fysiska, syn- eller kognitiva begränsningar. Resultatet i studien visade att problem i bostadsmiljön hindrade utförandet av ADL. Detta stämmer väl med vårt resultat det vill säga att personer som bor i tillgängliga hem är mer självständiga i ADL aktiviteter. Funktionella och tillgängliga hem som var anpassade, t ex med en förhöjd toalettstol eller ett välplanerat kök, innebar att energi kunde sparas och dagliga aktiviteter blev därmed enklare att utföra. Både ICF (13) och CMOP (23) förtydligar att miljön kan utgöra ett hinder eller utgöra en möjlighet för aktivitetsutförande. Vidare visar båda modellerna att aktivitet styrs av förhållandet mellan person och omgivande miljö. Dessa teoretiska antaganden stämmer in på vårt resultat som visar att upplevd användbarhet av hemmet och aktivitetsförmåga påverkas av kombinationen antalet fysiska miljöhinder och en persons funktionsnedsättning. Resultatet i vår studie visar på skillnader mellan personer med god hälsa och personer med nedsatt hälsa. De med god hälsa betonade vikten av tillgänglighet för att lättare ta sig in/ut ur bostaden för att lättare delta i aktiviteter utanför hemmet. De med nedsatt hälsa betonade vikten av tillgänglighet i hemmet med t ex en duschplats för att lättare kunna utföra personlig vård och andra vardagsaktiviteter i bostaden. Vårt resultat visar också att delaktigheten i aktivitet försämras med nedsatt aktivitetsförmåga. En tidigare svensk studie gjord av Hillerås et al (17) visade att de med bättre hälsa förknippades med fler fysiska aktiviteter. Samma studie visar också att fysisk aktivitet påverkar välmående positivt. Det kan vara en orsak till att personer med god hälsa betonar vikten av god tillgänglighet för att ta sig in/ut ur bostaden för att kunna utföra fysiska aktiviteter såsom promenader till affär, bibliotek eller gym då det påverkar välmående positivt. Vårt resultat visar också att god tillgänglighet in/ut ur bostaden är viktig eftersom den påverkar möjligheten att kunna vara socialt aktiv. Tillfredsställelse med delaktighet är också högre för dem med högre aktivitetsförmåga. Resultatet i föreliggande litteraturöversikt visade att äldres uppfattning av delaktighet förändras genom åldrandeprocessen, från att vara aktiv utövare till passiv åskådare. De äldre personerna använde olika strategier för att kunna fortsätta vara delaktiga i olika aktiviteter. Det var också viktigt att kunna få ta egna beslut om sina aktiviteter när man inte längre kunde utföra det självständigt. Strävan att vara delaktig i meningsfulla aktiviteter kan ha förklaringen i det som enligt Law (21) beskriver att genom delaktighet erhåller vi färdigheter och kompetens, får gemenskap med andra i samhället och finner mål och mening i livet. Statens folkhälsoinstitut (11) menar också att fortsätta vara fysisk, psykiskt och socialt aktiv är grundläggande för äldres hälsa och livskvalitet. 17

18 Bifynd av resultat från de olika studierna utöver föreliggande frågeställningar men ändå värt att omnämna, är att tillgängligheten inte är den enda faktorn som har betydelse för oberoende i dagliga aktiviteter. Andra faktorer som påverkar kan t ex vara huruvida hemmet upplevs som meningsfullt eller om personer själv upplever att de kan påverka sin boendesituation och inte tycker att yttre påverkan är orsaken. Yttre påverkan förklaras som en psykologisk dimension. Det kan t ex vara tro, hopp, tur eller någon annans ansvar. Att andra faktorer kan påverka oberoende i aktivitet konstaterade även Femia, Zarit och Johansson (15) när de undersökte aktivitetsförmåga i förhållande till funktionsnedsättning. I deras studie beskriver de att t ex depression eller synen på hälsa kan påverka oberoende i aktivitet. Metoddiskussion Sökorden som användes i denna översikt var vedertagna MESH-termer. Sökningar gjordes på enskilda ord och i olika kombinationer. Val av sökord samt de olika kombinationerna kan ha påverkat urvalet av artiklar. Litteratursökningen genererade 108 titlar, men resultatet är baserat på endast 9 artiklar. Många artiklar togs bort p g a inklusions- och exklusionskriterierna. Å andra sidan bidrar de tydliga inklusions- och exklusionskriterierna till en mer fokuserad studie. Ett kriterium var att de studier som innehöll deltagare med grav syneller hörselnedsättning, kognitiva funktionsnedsättningar eller en demensdiagnos inte skulle vara med i urvalet av artiklar. Resultaten kan därför ha kunnat se annorlunda ut om dessa kriterier ingått i studien. Ett kriterium ändrades under arbetet med litteratursökningen. Från början skulle deltagarna i artiklarna vara 65 år eller äldre. Då vi fann för få artiklar med deltagare över 65 år bestämde vi oss för att ändra detta kriterium från 65 år till 60 år. Artiklarnas kvalitet i studien har författarna (AN, CW) skattat som låg eller mycket låg, enligt SBU (28). Författarna utgick från studiedesignens bevisvärde vilket i fyra av de nio studierna skattades som mycket lågt och de övriga fem skattades som lågt. Vi använde oss av granskningsmallar enligt Forsberg och Wengström (26) beroende på om det var en kvalitativ eller kvantitativ studiedesign. Författarnas bedömning av studiekvalitet i de enskilda artiklarna, kan diskuteras då bedömningen gjordes godtyckligt enligt SBU:s förklaringar (28). Flera av artiklarna kommer från samma studie och bygger på samma deltagarunderlag. Deltagarantalet i flera studier var också lågt. Detta innebär enligt författarna, att underlaget som resultatet bygger på är begränsat. Flertalet av de kvantitativa artiklarna i studien har använt sig av olika bedömningsinstrument. De kvalitativa artiklarnas studier har undersökt uppfattningen om förhållandet gällande olika begrepp hos deltagarna. Begrepp och relation som undersökts har inte varit likvärdiga i de 18

19 artiklar som författarna (AN, CW) valt ut i denna litteraturstudie. Detta resulterar i att artiklarnas studier inte går att jämföra med varandra för att bedöma samstämmigheten mellan dem, vilket påverkar den sammanlagda evidensstyrkan av resultatet enligt SBU (28). Kunskap om ämnet och dess frågeställningar kan anses som viktig för all hälso- och sjukvårdspersonal. Det är därför oförlåtligt att inte göra en sammanfattning av kunskapsområdet och göra det tillgängligt för andra. Författarna (AN, CW) har noterat att få studier finns som behandlar personer med deltagare över 65 år eller äldre. Det kan ha en naturlig orsak till att det finns få studier med deltagare i mycket hög ålder. Eftersom risken att drabbas av sjukdom och funktionshinder ökar vid hög ålder (14), kan det innebära att tilltänkta deltagare tackar nej. De flesta deltagarna i de inkluderade studierna hade god hälsa och god förmåga att utföra aktiviteter. Det vore intressant med fler studier med äldre personer i mycket hög ålder och sämre hälsa då det kan skilja sig åt vad som upplevs vara viktigt för tillgänglighet och hur delaktighet uppfattas, jämfört med yngre äldre personer med bättre hälsa. Implementering av resultatet Resultatet i denna litteraturstudie anser författarna (AN, CW) vara viktigt för yrkesverksam hälso- och sjukvårdspersonal då antalet ålderspensionärer förväntas öka eftersom vi lever längre (1) och vi ofta väljer att bo kvar hemma trots ökat behov av hemtjänst och kommunal hemsjukvård (3). Resultatet är betydelsefullt för yrkesverksamma inom hälso- och sjukvård för att skapa evidensbaserade interventioner för gruppen äldre personer som bor i ordinärt boende. Resultatet ger yrkesverksamma ökad förståelse om miljöns betydelse för aktivitet och äldres uppfattning om delaktighet. Användning av miljöfaktorer som intervention för äldre personer kräver att vi tar reda på vad personerna själva upplever och vad som är viktigt för dem i deras livssituation. Vilka aktiviteter är meningsfulla och vilka aktiviteter upplever de delaktighet i? Vad är det som är hindrande och möjliggörande i deras miljö? Det kräver ett klientcentrerat arbetssätt, enligt Townsend et al (16) och Kielhofner (29). Detta är särskilt viktigt när de ekonomiska resurserna är begränsade och krav ställs att hälsooch sjukvårdspersonal ska använda sig av evidensbaserade interventioner. I handledningssituationer för annan hälso- och sjukvårdspersonal och i kontakten med de äldre och deras anhöriga är det viktigt att kunna berätta och delge vad interventionen baseras på. Detta är också något som bekräftas av Hagedorn (30) och Holm (31). 19

20 Slutsats Interventioner med syfte att öka tillgängligheten i hemmiljön kan vara viktiga för äldre personers välmående. Interventionerna bör föregås av en noggrann bedömning av vad som är viktigt för den enskilda personen då äldre personers uppfattning av delaktighet är individuell och förändras över tid. Det behövs fler studier med deltagare i mycket hög ålder och sämre hälsa då det kan skilja sig åt vad som upplevs vara viktigt för tillgänglighet och hur delaktighet uppfattas, jämfört med yngre äldre personer med bättre hälsa. 20

21 REFERENSER 1. Gitlin L N, Mann W, Tomit M, Marcus S M. Factors associated with home Environmental problems among community-living older people. Disability and Rehabilitation. 2001;23(17): Tanner B, Tilse L, de Jounge D. Restoring and sustaining home: The impact of home modifications on the meaning of home for older people. Journal of Housing for the Elderly. 2008;22(3): Lennartsson C, Heimerson I. Äldres hälsa. I: Danielsson, M, Redaktör. Folkhälsorapport Västerås: Socialstyrelsen; s Iwarsson S, Wahl H-W, Nygren C, Oswald F, Sixsmith J, Szeman Z et al. Importance of the home environment for healthy aging; conceptual and methodological background for the European ENABLE-AGE project. Gerontologist. 2007;47(1): Socialstyrelsen. Vård och Omsorg om äldre, Lägesrapport Socialstyrelsen (2008 feb, 2010 feb 12). Tillgänglig från: 6_ pdf 6. Äldrecentrum. Kvarboende eller flyttning på äldre dagar en kunskapsöversikt. Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum 2006:9 ISSN Riksdagen. Svensk författningssamling. Socialtjänstlagen. Lag 2001:453 (2001, 2010 feb 10). Tillgänglig från: 8. Regeringen Nationell utvecklingsplan för vård och omsorg om äldre. Regeringens Proposition (2005 juni 15, 2010 feb 12). Tillgänglig från: 21

22 9. Riksdagen. Svensk författningssamling. Lagen om bidrag för bostadsanpassning. Lag (1992: 1574) om bostadsanpassningsbidrag mm. (2000, 2010 feb 10). Tillgänglig från: Baltes MM, Maas I, Wilms HU, Borchelt M, Little TD. Everyday competence in old and very old age. I: Theoretical considerations and empirical findings. Baltes. P. B & Mayer. K.U. The Berlin Aging study. Cambridge, UK: Cambridge University press; s Statens folkhälsoinstitut. Äldres hälsa. En utmaning för Europa. Kortversion. Rapportnr: S 2007:02. Husqvarna: NRS Tryckeri AB; Townsend E A, Polatajko H J. Menneskelig aktivitet II: En ergoterapeutisk vision om sundheid, trivsel og retferdighed muliggjort gennem betydningsfulde aktiviteter. Köpenhamn: Munksgaard Danmark; Socialstyrelsen. Svensk version av International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF) (2003, 2010 feb 10). Tillgänglig från: 1_ pdf 14. Larsson M, Rundgren A. Geriatriska sjukdomar. Andra upplagan. Lund: Rahms; Femia E, Zarit S, Johansson B. The disablement process in very late life: A study of the oldest-old in Sweden. Journal of Gerontology: psychological sciences. 2001;56B: Townsend E, Stanton S, Law M, Polatajko H, Baptiste S, Thompson-Franson T, Kramer C, Swedlove F, Brintnell S, Campanile L. Enabling occupation: an occupational therapy perspective. Revised edition. Ottawa: CAOT Publications ACE; Hillerås P, Jorm A, Herlitz A, Winblad B. Activity patterns in very old people: a survey of cognitively intact subjects aged 90 years or older. Age and Ageing. 1999;28:

23 18. Förenta Nationerna, FN. FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Ds 2008:23 (2008, 2010 okt 10). Tillgänglig från: Hemmingsson H, Jonsson H. An occupational perspective on the concept of participation In the International Classification of Functioning, Disability and Health some critical remarks. American Journal of Occupational Therapy. 2005;59(5): Lund Larsson M, Lexell J. Delaktighet och omgivningsfaktorer i ICF. Möjligheter och utmaningar vid användning inom rehabilitering. Läkartidningen. 2009;13: Law M. Participation in the occupations of everyday life. American Journal of Occupational Therapy. 2002;56(6): Kendig H, Browning J, Young A E. Impact of illness and disability on the wellbeing of older people. Disability and Rehabilitation. 2000;22(1/2): Schneidert M, Hurst R, Miller J, Üstün B. The role of environment in the International Classification of Functioning, Disability and Health (ICF). Disability and Rehabilitation. 2003;25(11-12): HANDISAM. Myndigheten för handikappolitisk samordning. Riv hindren Riktlinjer för tillgänglighet (2009, 2010 feb 10). Tillgänglig från: Iwarsson S, Ståhl A. Accessibility, usability and universal design positioning and defintion of concepts describing person-environment relationships. Disability and Rehabilitation. 2003;25(2): Forsberg C, Wengström Y. Att göra systematiska litteratur studier: Värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. 2:a utgåvan. Stockholm: Natur och Kultur; SBU - Statens beredning för medicinsk utvärdering. ( 2007, 2010 feb 10) Tillgänglig från: 23

24 28. SBU- Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2010 jun 17, 2010 dec 20) Tillgänglig från: Kielhofner G. Conceptual foundations of occupational therapy. 3 rd. Philadelphia: F.A Davis Company; Hagedorn R, Foundations for practice in occupational therapy. 3 rd.churchill Livingstone: Holm M, Our mandate for the new millennium: Evidence - based practice. American Journal of Occupational Therapy. 2000;54:

25 Checklista för kvantitativa artiklar Bilaga 1 Modifierad efter RCN. The management of patients with venous leg ulcers. Centre for Evidenbased Nursing, University of York and School of Nursing, Midwifery and Health visiting, University of Manchester, A. Syftet med studien? Är frågeställningarna tydligt beskrivna? Är designen lämplig utifrån syftet? B. Undersökningsgruppen Vilka är inklusionskriterierna? Vilka är exklusionskriterierna? Vilken urvalsmetod användes? Randomiserat urval Obundet slumpmässigt urval Kvoturval Klusterurval Konsekutivt urval Urvalet är ej beskrivet Är undersökningsgruppen representativ? Var genomfördes undersökningen? Vilket antal deltagare inkluderades i undersökningen? C. Mätmetoder Vilka mätmetoder användes? Var reliabiliteten beräknad? Var validiteten diskuterad? Ja Nej 25

26 D. Analys Var demografiska data liknande i jämförelsegrupperna? Om nej, vilka skillnader fanns? Hur stort var bortfallet? Fanns en bortfallsanalys? Var den statistiska analysen lämplig? Om nej, varför inte? Vilka var huvudresultaten? Erhölls signifikanta skillnader? Om ja, vilka variabler? Vilka slutsatser drar författaren? Instämmer du? E. Värdering Kan resultaten generaliseras till annan population? Kan resultatet ha klinisk betydelse? Ska denna artikel inkluderas i litteraturstudien? Motivera varför eller varför inte! 26

27 Checklista för kvalitativa artiklar Bilaga 2 C.Forsberg & Y. Wenström,2003. A. Syftet med studien? Vilken kvalitativ metod har använts Är designen av studien relevant för att besvara frågeställningen? B. Undersökningsgrupp Är urvalskriterier för undersökningsgruppen tydligt beskrivna? (inklusions och exklusionskriterier ska vara beskrivna). Var genomfördes undersökningen? Urval-finns det beskrivet var, när och hur undersökningsgruppen kontaktades? Vilken urvalsmetod användes? Strategiskt urval Snöbollsurval Teoretiskt urval Ej angivet Beskriv undersökningsgruppen(ålder, kön, social status samt annan relevant demografisk bakgrund). Är undersökningsgruppen lämplig? C. Metod för datainsamling Är fältarbetet tydligt beskrivet(var, av vem och i vilket sammanhang skedde datainsamlingen)? Beskrivs metoderna för datainsamlingen tydligt(vilken typ av frågor användes etc.)? Ange datainsamlingsmetod: Ostrukturerade intervjuer Halvstrukturerade intervjuer Fokusgrupper Observationer 27

28 Video/bandinspelning Skrivna texter eller teckningar Är data systematiskt samlade(finns intervjuguide/studieprotokoll)? D. Dataanalys Hur är begrepp, teman och kategorier utvecklade och tolkade? Ange om: teman är utvecklade som begrepp det finns episodiskt presenterade citat de individuella svaren är kategoriserade och bredden på kategorierna är beskrivna svaren är kodade Är analys och tolkning av resultat diskuterade? Är resultaten trovärdiga? Är resultaten pålitliga? Finns stabilitet och överens stämmelse?(är fenomenet konsekvent beskrivet)? Är resultaten återförda och diskuterade med undersökningsgruppen? Är de teorie och tolkningar som presenteras baserade på insamlade data(finns citat av orginaldata, summering av data medtagna som bevis för gjorda tolkningar)? E. Utvärdering Kan resultaten kopplas till den ursprungliga forskningsfrågan? Stöder insamlade data forskarens resultat? 28

29 Har resultaten klinisk relevans? Diskuteras metodologiska brister och risk för bias? Finns det risk för bias? Vilken slutsats drar författaren? Håller du med om slutsatserna? Om nej, varför inte? Ska artikeln inkluderas? 29

30 Tabell 3. Resultat sammanställning av artiklar som undersökt betydelsen av bostadens tillgänglighet samt uppfattningen av delaktighet för äldre personers vardags aktiviteter i bostaden. Bilaga 3 Nummer Författare, år, land Titel Syfte Studiedesign och data insamlings metod Deltagare Resultat 1 Green S, Sixsmith J, Dahlin Ivanoff S & Sixsmith A (2005) Sverige, Storbrittanien Influence of occupation and home environment on the wellbeing of European elders Hur hemmiljön bidrar till fortsatt sysselsättning hemma hos äldre europeiska invånare. Hur sådan sysselsättning påverkar välmående. Kvalitativ Grounded Theory Intervju 80 1) Bra hälsa: Var man bor är viktigt. Viktigt med bra tillgänglighet ut/in från bostaden för att kunna ta sig till grannar, affär, gym etc. Nedsatt hälsa: Tillgängligheten inomhus är viktig för att kunna utföra aktivitet, men även för oberoende och personligt välmående. 2)Bra hälsa: Viktigt med god tillgänglighet in/ut från bostaden för att kunna träffa vänner och delta i sociala sammanhang. Detta var något som var högt värderat, för att kunna fortsätta vara aktiv Nedsatt hälsa: Viktigt att kunna komma ut på balkong eller titta ut genom ett fönster, vilket gav känsla av att vara en del i samhället. Deltagarna kände tillfredsställelse när de kunde vara till hjälp. Aktiviteter som fängslade och tillvaratog personens färdigheter och möjligheter. 2 Haak M, Dahlin Ivanoff S, Fänge A, Sixsmith J & Iwarsson S (2007) Sverige Home as the locus and Origin for Participation: Experiences Among very Old Swedish people. Undersöka delaktighet i relation till hemmet. Erfarenheter från gamla ensamboende människor. Kvalitativ Grounded Theory Intervju 8 2) När människors hälsa försämras, blir hemmet den tydliga platsen för delaktighet. Delaktighetsbegreppet förändras genom åldrande processen; aktiviteterna i hemmiljö blir mindre utmanande och mera passiva, från utövare till åskådare. Två huvudkategorier: Utförande orienterad delaktighet: Delaktighet genom att hjälpa andra och vara användbar. Det skapade en känsla av att vara aktiv och gav personen något att planera och se fram emot. Viktigt att ha en uppgift, en känsla av att vara värdefull och en del i dagliga livet. Tillsammans orienterad delaktighet: Hemmet blir en betydelsefull plats för att fortsätta hålla kontakt med vänner, släktingar och grannar. När vänner förlorades p g a sjukdom eller hög ålder blir, familjen avgörande för fortsatta nära relationer. För få nära relationer kan leda till ensamhet och isolering. Att dela erfarenhet med andra, när de kom på besök kan bidra till känsla av delaktighet. Länk till utsidan av hemmet, kunna följa ett intresse och delta i diskussioner. 30