Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. The meaning of home for older people s daily activities

Transkript

1 Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Examensarbete, 15 hp Vårterminen 2011 Hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter En litteraturöversikt The meaning of home for older people s daily activities A literature review Författare: Karin Lagerstedt Inger Lindkvist Handledare: Margareta Lilja

2 Sammanfattning De flesta äldre personer i västvärlden bor i sin egen bostad ute i samhället. De är till stor del självständiga i sina dagliga aktiviteter. Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. Litteratursökningen utfördes genom att systematiskt välja ut och kvalitetsgranska publicerade vetenskapliga artiklar från ett antal databaser och referenslistor. Sökord som användes i olika kombinationer var meaning of home, activities of daily living, occupation, environment, aging, home environment. De 12 artiklar, 10 med kvalitativ ansats och 2 med kvantitativ, som inkluderades i denna studie analyserades genom kvalitativ analys och där likheter och skillnader identifierades. Analysen av de vetenskapliga artiklarna resulterade i 5 olika tema som beskrev hemmets betydelse ur olika perspektiv. Temana var: Den fysiska hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande, Den sociala hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande, Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till livsstil, Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till autonomi, Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till ägande. Resultatet visade att hemmet hade betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. Hemmet var en symbol för oberoende och en källa till välbefinnande och påverkade de äldre personernas möjligheter att kunna fortsätta att ta hand om sig själva och sitt hem. Trots nedsatt aktivitetsförmåga strävade de äldre personerna och utmanade sig för att klara de dagliga aktiviteter de själva valde för att bevara sina mångåriga rutiner och roller och sitt sociala kontaktnät. Sökord: activities of daily living, elderly, home environment.

3 Abstract Most elderly people in the western world live in their own homes in the community. They are to a great extent independent in their daily activities. The aim of this study was to describe the meaning of home for older people s daily activities. For this purpose a literature review was selected. Data was collected by systematically selection and quality inspection of scientific articles published from a number of databases and reference lists. Keywords that were used in different combinations were: meaning of home, activities of daily living, occupation, environment, aging, home environment. The 12 articles, 10 with a qualitative design and 2 with a quantitative design, who were enrolled in this study were analyzed through qualitative analyze and the similarities and differences were identified. The analysis of the scientific articles resulted in five different themes that described the meaning of home from different perspectives. The themes were: The meaning of the physical home environment for occupational performance, The meaning of the social home environment for occupational performance, The meaning of home for occupational performance in relation to lifestyle, The meaning of home for occupational performance in relation to autonomy, The meaning of home for occupational performance in relation to ownership. The results showed that the home was important for elderly people's daily activities. The home was a symbol of independence and a source of well-being and was affecting the ability to continue to care for themselves and their homes. Despite the reduced capacity for activity, the elderly people struggled and challenged themselves to cope with the daily activities they chose, to maintain their long-standing habits, roles and their social contacts. Keyword: activities of daily living, elderly, home environment.

4 Innehållsförteckning INLEDNING... 1 BAKGRUND... 1 Hemmet som begrepp... 1 Aktivitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv... 3 Hemmet och närmiljön som arena för aktivitet... 4 Äldre personer och deras levnadssituation... 6 Miljöbyte Flytt... 7 SYFTE... 8 Frågeställningar... 8 METOD... 8 Design... 8 Litteratursökning... 8 Analys Etiska aspekter RESULTAT Den fysiska hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Den sociala hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till livsstil Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till autonomi Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till ägande DISKUSSION Resultatdiskussion Metoddiskussion Konklusion REFERENSER BILAGA BILAGA

5 1 INLEDNING Ett hem! Det är fästet vi rest med murar trygga vår egen värld det enda vi mitt i världen byggt Verner von Heidenstam ( ) Hemmet är något som berör oss alla. Oberoende vem vi är så har vi nästan alla något som vi kallar hem. Som arbetsterapeut kan hemmet också vara en arbetsplats eller målet för någon form av intervention. Mitt hem är min borg Edward Coke ( ) Författarna till den här litteraturstudien har arbetat länge som arbetsterapeuter, både inom landstingets slutenvård och inom kommunal äldreomsorg. Inom slutenvården har vi många gånger träffat på äldre personer som bara vill hem oberoende av hälsotillstånd och aktivitetsförmåga, men även äldre personer som absolut inte vill hem trots att de objektiva förutsättningarna för detta är goda. Detta har fått oss intresserade av att fördjupa oss om hemmets betydelse för äldre. BAKGRUND Hemmet som begrepp I dagligt tal använder man hemma synonymt med att känna sig hemma och att vara hemma. Man kan längta hem eller känner sig inte som hemma. Dessa fenomen och begrepp är gemensamma teman inom måleri, poesi, fantasi, minnen och drömmar. Hemmet kan också vara en central symbol för en särskild konstellation exempelvis i religiösa sammanhang (Zingmark, Norberg & Sandman, 1995). Annison (2000) har efter genomgång av litteraturen inom miljöpsykologin funnit tre författare som har undersökt begreppet hem som en enad helhet. En av dem är Sixsmith (1986, refererad i Annison, 2000) som identifierade 20 kategorier av betydelse som är knutna till hem. Dessa kategorier delade hon i det personliga hemmet, det sociala hemmet och det fysiska hemmet. Det personliga hemmet speglar begreppet hem som centrum för mening, som det centrala

6 2 känslomässiga och ibland fysiska referenspunkten i livet. I detta ingår känslor av trygghet, glädje, identitet och tillhörighet. Det sociala hemmet är begreppet hem som en delad plats där relationer möts och en plats för accepterande. Det fysiska hemmet innefattar den fysiska strukturen och arkitektoniska stilen av byggnaden med beaktande av det mänskliga tillgängliga utrymmet och de bekvämligheter och faciliteter/tjänster som är tillgängliga. Det är den subjektiva upplevelsen av hemmet som förvandlar den objektiva beskrivningen av en plats till ett hem. Swensson (1998) skriver i sin studie om hemmets betydelse för några äldre kvinnor att hem är en kombination av betydelserna av fysisk miljö, familjen, känslor, vistelsen i tid och rum, ägarskap och ansvar. Studien betonar vikten av att betrakta hemmet som symbol för identiteten, personliga ambitioner och status. Hemmet ger känslan av tillhörighet. Hemmet är ett rum att vårda och en plats för aktivitet inomhus och platsen där aktiviteter utanför hemmet startar. Varje hem är unikt och speglar en persons historia och identitet (Tamm, 1999). Tamm skriver vidare att ett hem varierar beroende på individuella och kulturella skillnader. Hemmet i en miljö är inte den samma som i en annan. I Sverige är privatlivet mycket centralt även om variationer finns. Hemmet kan därför sägas ha en okränkbarhet precis som individen har värdighet. För äldre personer innebär hemmet att de är involverade i en plats och en situation med familjenära och vana rutiner. Vardagen har anpassats efter individens behov. Eftersom äldre personer ofta levt på samma ställe under en lång rad av år är kognitiva och emotionella aspekter av hemmet ofta starkt förknippat med den äldres historia med kära ägodelar och hemmet självt (Oswald & Wahl, 2004). Swenson (1998) skriver att det man ägde som var viktigt, var det som länkade till det förflutna och visade mot framtiden. De flesta personer kan ha ett psykologiskt stöd av att vara omgivna av personliga ägodelar och det stödet verkar bli viktigare ju äldre man blir. Det var inte dyra konstföremål det handlade om utan det som uppskattades var fotografier både gamla och nytagna. De äldre personerna tenderade att ge bort de föremål som de inte hade någon omedelbar nytta av. De föremål som man behöll var kopplade till specifika och trevliga minnen som presenter från familjen. Hemmet har beskrivits som en plats för orientering till resten av världen, särskilt för kvinnor (Moloney, 1997). Ur ett feministiskt perspektiv är hemmet olika för kvinnor och män. För

7 3 män har hemmet traditionellt varit en plats för vila och skydd medan för kvinnor har det primärt varit en arbetsplats (Moloney, 1997) Äldre personers hem rymmer många perspektiv. Hemmet är enligt Kielhofner (2007) en plats där de flesta av våra basbehov möts. Det är en plats för skydd från omgivningen och en plats för våra basbehov som att äta och sova omgiven av familjen. Aktivitet ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv Aktivitet är ur ett arbetsterapeutiskt perspektiv ett starkt mänskligt behov och har en avgörande betydelse för upplevelse av hälsa, välbefinnande och livskvalitet. Det är i hemmet vi människor utför många aktiviteter som personlig vård, fritid, hobby och samvaro med vänner och familj. Hemmet är också en plats för aktivitet där vi tvättar, städar, inreder och reparerar (Kielhofner, 2007). Kielhofner skriver att för att förstå en människas aktivitet måste vi förstå människans egen syn på görandet. Vi måste också förstå den miljö där görandet äger rum eftersom människan inte existerar isolerad från miljön utan är en del av den. Människans aktivitet sker också i ett tidsperspektiv och fyller tiden under görandet och siktar mot framtiden. Canadian Model of Occupational Performance (CMOP) illustrerar att människans aktivitetsutförande är resultatet av interaktioner mellan människan, omgivningen och aktiviteten. Förändras något i denna interaktion påverkas aktivitetsutförandet (CAOT, 2002). Människan är försedd med fysiska, känslomässiga och kognitiva komponenter med en själslig/inre drivkraft som benämns spirituality och som är drivkraften för de aktiviteter vi väljer att göra. Spiritualiteten finns inne i personen, är formad av miljön och ger mening till aktiviteten. Livskvalitet är även nära kopplat till spiritualitet, i aktivitetsutförandet/aktiviteter kan personen uttrycka sin personlighet och känslor. Människan har olika roller som påverkar aktivitetsutförandet. Omgivningen består av fysiska, sociala, kulturella och institutionella element. Aktiviteter delas in i kategorierna personliga dagliga aktiviteter, produktivitet och fritid. Personliga dagliga aktiviteter omfattar basala aktiviteter som man utför för att hålla sig i form för att kunna fungera i vardagen. Produktivitet omfattar aktiviteter inriktade på försörjning, möjlighet att ta hand om hemmet och familjen, service och personlig utveckling. Fritid

8 4 omfattar aktiviteter utförda av en individ utan krav på sig att vara produktiv, kan vara stillsam eller aktiv fritid och social samvaro (CAOT, 2002). Aktivitetsutförandet omfattar både utförandet som sådant och tillfredsställelsen med utförandet (CAOT, 2002). Inom arbetsterapi har det lagts stor vikt vid görandet och utförandet av aktiviteter och det är lätt att undervärdera vikten av människors upplevelse av den miljö de lever i. Den stora vikt som lagts på utförandeaspekter i aktiviteter i tron att man upplever ett värde av att göra saker snarare än att se värdet av vem man är och vem man har varit har haft en begränsande effekt inom arbetsterapi (Dahlin Ivanoff, Haak, Fänge & Iwarsson, 2007). Hemmet och närmiljön som arena för aktivitet Personer 65 år och äldre spenderar 80 % av sin vakna tid hemma (Oswald & Wahl, 2004). De äldre tillbringar sin mesta tid i hemmet ensamma. Stor del av tiden ägnas åt hushållsaktiviteter, personlig vård samt vila och att titta på TV (Horgas, Wilms & Baltes, 1998). Det sociala livet med de roller man tillägnat sig i grannskapet över en lång tidsperiod har betydelse för äldre personer. Gåvan att ha levt sitt liv i sin miljö gör att platsen blir ett landskap av minnen, som skapar en känsla av identitet (Oswald & Wahl, 2004). Människor vill ha en meningsfull tillvaro och känna sig delaktiga och behövda, i samhället eller i en mindre krets (Haak, Dahlin Ivanoff, Fänge, Sixsmith & Iwarsson, 2007; Statens offentliga utredningar [SOU], 2009). Ta hand om någon annan och känna sig behövd ger mening till både den som ger och den som tar emot. Hemmet talar till den kreativa och vårdande delen av en person (Swenson, 1998). Annat som ger mening kan vara att man klarar sig själv i sin vardag och har kvar sina tidigare rutiner och intressen eller fått nya. Ofta kan vardagsrutiner som att sköta sina inköp, laga mat och besöka sina vänner värderas högt (SOU, 2009). Social gemenskap är viktigt för äldre personer, deras sociala kontaktnät minskar ofta med åldern. Det kan därför vara betydelsefullt med olika formar av mötesplatser som kan stödja äldres personers sociala deltagande och känsla av meningsfullhet. Många äldre personer anser att de har socialt stöd i sin närhet medan andra exempelvis utlandsfödda äldre män upplever att de saknar känslomässigt och praktiskt stöd (SOU, 2009). För att man som äldre person ska trivas i ett bostadsområde är det viktigt att man har nära till affärer, post, bank och

9 5 vårdcentral. Många vill också bo i områden där det finns andra äldre, personer som tillhör samma generation (Berg, 2007). Fysisk aktivitet är viktig för hälsan genom att äldre personer bygger upp en reservkapacitet som underlättar daglig aktivitet och bidrar därmed till att äldre ska kunna behålla en hög grad av självständighet. Fysisk aktivitet för äldre personer behöver inte innebära fysisk träning utan det kan lika gärna vara vardagliga sysslor av olika slag som att arbeta i trädgården och att utföra hushållsarbete samt att ta promenader och att använda trappor. Fysisk aktivitet förebygger fallolyckor och skador. Äldre personer kan uppleva att de måste sluta med fysiska aktiviteter av rädsla för att ramla eller skada sig (SOU, 2009). Maten och trivsamma måltider har stor betydelse för hälsan och välbefinnandet för äldre personer. Närhet till affärer med lämpligt utbud påverkar kosten och ger anledning till promenader (SOU, 2009). Närmiljö definieras som den miljö som finns i nära anslutning till bostaden och som man själv upplever vara inom gångavstånd från bostaden som grannskap, stadsdel eller dylikt. Det är viktigt att äldre personer kan känna sig trygga och säkra i sin närmiljö för att vilja och våga gå ut. Det kan handla om tryggheten med människorna och att veta att det finns möjlighet att sitta ner och vila. Tillgängligheten till faciliteterna på ett bekvämt avstånd främjar fysisk aktivitet för äldre. Äldre personer som bor i områden med ett varierat och tillgängligt närliggande utbud har högre grad oberoende än andra äldre och är mer fysiskt aktiva (Statens offentliga utredningar [SOU], 2008). Närmiljön och vistelse i naturen är viktig för äldre personer. Utsikt från fönstren, vistelse på balkongen, vid entrén eller uteplatsen är en del av närmiljön som används av äldre personer och kan ge upplevelse av natur och grönska (SOU, 2008). Swenson (1998) använder benämningen övervakningsområde för den delen av miljön som ligger mellan den intima delen av hemmet och den vidare gemensamma närmiljön. Med stigande ålder och att äldre personer vistas mer inomhus har de platserna allt större betydelse som ersättning för att ta del av vad som händer utanför, se grannar, trafik, väder och natur. När människor åldras kommer den omedelbara hemmiljön att bli alltmer viktig och betydelsefull för den äldre (Oswald & Wahl, 2004). Den omedelbara hemmiljön är det primära livsrummet för äldre personer både i termer av den tid som äldre vistas i hemmet och att det är den plats där många aktiviteter sker. Med stigande ålder vistas äldre personer mer

10 6 och mer inomhus i det egna hemmet särskilt vid favoritplatserna i bostaden. Dessa platser ordnas så att de blir bekväma och från vilka man har en god utsikt (Oswald & Wahl, 2004). Swenson (1998) beskriver i sin studie om äldre kvinnor att medelpunkten i hemmet är en bekväm stol varifrån man har uppsikt och bland annat kan se om någon kommer. Föremål som man behöver, telefon och teve placeras inom räckhåll. Sådana platser används och upplevs som kontrollcentra i hemmet (Oswald & Wahl, 2004). Äldre personer och deras levnadssituation I Sverige är över 17 % av befolkningen 65 år eller äldre vilket betyder ca 1,6 miljoner människor. Andelen äldre beräknas öka, vilket betyder att om drygt 15 år kommer mer än var femte invånare i Sverige att vara äldre än 65 år (Socialstyrelsen 2009). Majoriteten av alla äldre i västvärlden som är 65 år och äldre bor i sin egen bostad ute i samhället. De är till stor del självständiga i sina dagliga aktiviteter. De är ensamstående eller bor med en partner. Andelen ensamboende från 85 år har ökat under de senaste decennierna (Oswald& Wahl, 2004). Allt fler äldre personer i Sverige bor kvar i sitt eget boende långt upp i åldrarna bodde 88 % av kvinnorna och 83 % av männen över 85 år i eget boende vilket är en kraftig ökning från år 2000 då 66 % av kvinnorna och 75 % av männen i samma åldersgrupp bodde i eget boende (Socialstyrelsen, 2009). Det är mycket få äldre personer som inte bor i en modern bostad även om de i genomsnitt bor något sämre än yngre personer. Mer än 90 % av alla äldre bor i en helt modern lägenhet eller småhus. Vad som oftast skiljer mot befolkningen i övrigt är att äldre personer har en något sämre teknisk utrustning i bostaden, till exempel när det gäller frys, diskmaskin och liknande men skillnaderna minskar alltmer (Berg, 2007). Om det finns problem i bostaden så gäller det oftast tillgängligheten. Husets eller omgivningens utformning kan utgöra svårigheter för de äldre att vara aktiva i vardagen. Äldre personer bor ofta en eller flera trappor upp utan hiss och det kan medföra att de behöver mer hjälp och stöd. Behovet av hjälp med personlig ADL stiger kraftigt efter 80 års ålder i Sverige. Vid 85+ behöver 44 % av kvinnorna och 36 % av männen hjälp med personlig ADL medan i åldersspannet år bara 8 respektive 9 % behöver hjälp (Socialstyrelsen, 2009).

11 7 När det handlar om regelbunden tillsyn eller hjälp med vardagliga sysslor är det två av tre över 85 år som har hjälp. Var fjärde person år, knappt varannan person år behöver sådan hjälp. De vanligaste behoven av hjälp i hushållet är städning och tvätt samt hjälp med dusch när det gäller det personliga (Berg, 2007). Miljöbyte Flytt Hemmets betydelse spelar en viktig roll i processen vid ett miljöbyte, vid flytt till ett annat boende. Äldre personer flyttar från ett hem till ett annat eller från hem till serviceboende eller till någon form av särskilt boende. Flytt sker både när personerna har hälsan i behåll och när man tappar förmågor. Betydelsen som ett hem tilldelas påverkar beslutet att flytta och att flytta till ett nytt hem initierar en process av att återskapa mening och betydelse av ett hem på en ny plats genom att leva och bo där. Äldre personer flyttar ofta frivilligt. Många flyttar inte endast för att ordna och förbättra goda basbehov och för ett fortsatt oberoende utan också för att uppnå det man vill göra och sina önskningar. Äldre personer söker aktivt nya och meningsfulla alternativ. Många äldre har olika hem för olika säsonger och har haft dubbla boenden i decennier. Det påverkar dynamiken av hemmets betydelse. Det är känt att det kan medföra hälsorisker när äldre personer flyttar och byter miljö. Övervägda planer på att flytta görs ofta av äldre som är relativt friska och har en god ekonomi medan plötsliga och oväntade förluster av hemmet verkar ske oftare för mycket gamla och sköra äldre personer. Det kan också handla om att flytta och eventuellt motvilligt med anledning av förändringar i bostadsområdet och det kan påverka äldre negativt jämfört med att inte flytta eller att flytta av andra orsaker (Oswald & Wahl, 2004). Utifrån ovan visar litteraturen att vad hemmet betyder och står för är mycket komplext. Som arbetsterapeut är det i hemmet som många av interventionerna sker exempelvis i planering inför utskrivning från slutenvården eller vid hembesök från primärvård eller hemrehabiliteringsteam. För att fördjupa förståelsen om hemmets betydelse kopplat till aktivitetsutförande vill vi se vad litteraturen har beskrivit runt detta fenomen. Kunskap om hemmets betydelse kan hjälpa professionen att stödja åldrande personer att kunna bo kvar i sitt hem så länge som det är möjligt och förbättra målplaneringen med den äldres inflytande mer i fokus. Stödja den äldre i planeringen vid flytt och för att skapa ett nytt hem antingen till en ny bostad eller vid flytten till någon form av särskilt boende när det steget behöver tas.

12 8 SYFTE Syftet är att beskriva kunskapsläget om hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. Frågeställningar Vad betyder hemmet för äldre personer? Vad har betydelse för äldre personers aktivitetsutförande i hemmet? METOD Design Den här studien är genomförd som en litteraturöversikt enligt Friberg (2006). Friberg (2006) ser en litteraturöversikt som ett strukturerat sätt att skapa en översikt över kunskapsläget inom ett specifikt ämnesområde och att få en uppfattning om vad som redan har studerats för att eventuellt skapa en utgångspunkt för fortsatt forskning. Friberg (2006) beskriver att det vanligaste sättet att analysera artiklar i en litteraturöversikt är att undersöka likheter och skillnader men att det också är viktigt att fokusera på några få infallsvinklar. I den här studien har författarna valt att fokusera på resultatdelarna. Litteratursökning Litteratursökningen utfördes via databaser på Karolinska Institutets biblioteks hemsida och via databaser på hemsidan för biblioteket vid Centrallasarettet i Västerås. Sökningarna genomfördes under januari, februari och mars Databaser som användes var PubMed, CINAHL och AMED. Dessa databaser användes då de innehåller artiklar rörande medicin, rehabilitering och vård och är enligt Taylor (2007) relevanta databaser för arbetsterapeuter. Datainsamlingen inleddes med osystematiska sökningar för att få fram inspiration och idéer som svarade mot syftet. Friberg (2006) menar att både osystematiska och systematiska sökningar är lika viktiga, för att få ett bra informationssökningsresultat krävs att både systematiska och osystematiska sökningar tillämpas. Dessa osystematiska sökningar utvecklades sedan till systematiska sökningar. Författarna började göra de systematiska sökningarna var för sig för att sedan sammanställa dem. Tillvägagångssättet dokumenterades. Sökord som har används i olika kombinationer är:

13 9 Meaning of home, activities of daily living, occupation, environment, aging och home environment. Inklusionskriterier för studien var: Vetenskapliga artiklar som motsvarade studiens syfte. Artiklar skrivna på svenska och engelska. Artiklarna skulle beröra äldre personer över 65 år i ordinärt boende. Artiklar publicerade från och med år 2000 till och med februari Friberg (2006) skriver att vetenskapliga artiklar är färskvara och författarna valde att artiklarna inte fick vara publicerade före år Exklusionskriterier var: Översiktsartiklar/reviews. Studier där deltagarna i studien haft någon uttalad diagnos. Studier där någon intervention varit syftet. Studier från särskilda boendeformer. Vid samtliga träffar som uppkom vid de datorbaserade sökningarna (förutom första sökningen) lästes titlarna av författarna och om titeln verkade relevant utifrån syfte och kriterier lästes abstrakten. Om även abstrakten verkade relevanta utifrån syfte och kriterier lästes hela artiklarna. Sammanställning av databaser, sökordskombinationer, sökträffar och urval, (se Tabell I). Var lästa artiklar relevanta för att ge svar mot studiens syfte och uppsatta kriterier gjordes därefter en mer noggrann genomläsning och kvalitetsgranskning utifrån de granskningsmallar med frågor som författarna formulerat inspirerade av Fribergs (2006) exempel på frågor för kvalitativa respektive kvantitativa studier, (se Bilaga1). Kvalitetsgranskningen resulterade i att ytterligare artiklar exkluderades då de visade sig inte överstämma med den kvalitet som efterfrågades. Dubbletter av artiklar hittades i flera av sökningarna i alla databaser och togs bort. Kvalitetsgranskningen resulterade i 9 artiklar som kvarstod. En sekundärsökning/manuell sökning gjordes därefter i referenslistorna i valda artiklar samt i de reviews som framkom vid de datorbaserade sökningarna. 3 ytterligare artiklar hittades som kvalitetsgranskades och fick ingå i analysen. Det slutgiltiga antalet artiklar som ingick i denna studie blev 12 st, 10 st

14 10 kvalitativa artiklar och 2 st kvantitativa artiklar. De 12 artiklarna presensteras i en översiktstabell, (se Bilaga 2). En sådan tabell är enligt Friberg (2006) viktig för att ge läsaren information och överblick över det utvalda materialet. Uppgifterna som fördes in i tabellen var artikelns titel och författare, tidskriften i vilken artikeln publicerats samt året för publicering, problem och syftet med studien, metod och en kort sammanfattning av resultatet och diskussionen. Tabell I: Sammanställning av databaser, sökord, sökträffar och valda artiklar Databas Sökordskombinationer Begränsningar Antal träffar PubMed Meaning of home 672 Lästa abstrakt - Lästa artiklar - Kvalitetsgranskade artiklar - Valda artiklar - Meaning of home AND activities of daily living > år Meaning of home AND occupation > år Meaning of home AND Environment > år * Meaning of home AND aging > år Activities of daily living AND Aging AND Home environment Occupation AND Home environment > år CINAHL Meaning of home Peer-reviewed + aged * Activities of daily living AND aging AND Home environment Peer-reviewed + > år AMED Occupation AND Home environment Meaning of home * 0 Activities of daily living AND aging Occupation AND home environment *dubbletter Analys Samtliga 12 artiklar lästes igenom av författarna var för sig ett flertal gånger för att få en känsla/fördjupad förståelse för vad de handlade om vilket Friberg (2006) beskriver är det första steget i analysprocessen. Under genomläsningen antecknades vad varje stycke i artiklarnas text handlade om. Det var de äldres tankar, föreställningar, upplevelser,

15 11 ambitioner, erfarenheter, känslor i relation till den egna personen, till aktiviteter och aktiviteters utförande, till rutiner, till roller, till autonomi, till välbefinnande, till hälsa, till åldrande i relation till den sociala, kulturella och fysiska omgivningen, i relation till hemmet, i relation till ägande, i relation till tidsperspektiv. Varje stycke gavs en kod, ett nyckelord som exempel säkerhet, frihet och hälsa. I den fortsatta analysprocessen användes frågeställningarna som stöd och guidning: Vad betyder hemmet för äldre personer och vad har betydelse för äldre personers aktivitetsutförande i hemmet. I ett första steg användes de två frågeställningarna separat. På det sättet kunde författarna reducera data eftersom de koder föll bort som inte svarade mot vilken betydelse har hemmet respektive vad påverkar äldres aktivitetsutförande i hemmet. De koder som kvarstod fördes därefter samman till större begrepp, kategorier som på olika sätt hade betydelse för hemmet och äldres dagliga aktiviteter i hemmet. På det sättet kunde författarna reducera data för att identifiera centrala meningar, dimensioner som svarade mot studiens syfte som var att beskriva hemmets betydelse för äldres dagliga aktiviteter. Lantz (2007) skriver att en datareduktion innebär att på ett systematiskt sätt välja och välja bort information inför fortsatt analys. Lantz (2007) skriver att genom att bilda dimensioner som avspeglar ett ur innehållslig synvinkel avgränsat innehåll blir beskrivningen överskådlig och man kan börja besvara frågan om vari fenomenet består. I ett andra steg användes de två frågeställningarna tillsammans för att svara mot studiens syfte. Materialet bearbetades genom att markera med olika färger. Författarna gjorde detta var för sig och jämförde sedan om man identifierat samma saker under respektive dimension. En samstämmighet mellan bedömare når man enklast enligt Lantz om man har få och från varandra väl avgränsade dimensioner. Bearbetningen visade att dimensionerna hade överensstämmelse författarna sinsemellan och med det som visat sig i tidigare steg i analysprocessen. Materialet sorterades därefter från de identifierade dimensionerna till övergripande områden, teman och som svarade mot studiens syfte som var att beskriva hemmets betydelse för äldres dagliga aktiviteter. Utifrån vår förförståelse och med stöd och inspiration av CMOP sorterades dimensionerna till övergripande områden, teman. Sorteringen resulterade i temana fysisk miljö, känslomässiga aspekter, autonomi, identitet och vanor och roller och hälsa samt ägande. Ett område var fysiska komponenter eftersom den fysiska miljön var en väsentlig del av omgivningen i de äldres vardag. Ett andra område var det känslomässiga samt minnen och

16 12 var en viktig del för hemmets betydelse för äldre. Kulturella yttringar med, roller och rutiner, livskvalitet och hälsa kopplat till hemmets betydelse för äldres aktivitetsutförande sågs som ett tredje område. Ett fjärde område var autonomi. Efter en sista bearbetning av materialet sågs fem teman som relevanta för att beskriva hemmets betydelse för äldres dagliga aktiviteter där de känslomässiga aspekterna kring familj och sociala kontakter bildade temat Social miljö, medan minnen fick ingå i temat Livsstil där även identitet, vanor, roller och hälsa ingick. Ägandet blev ett eget tema. Analysen utmynnade i följande teman: Den fysiska hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Den sociala hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Hemmets betydelse för aktivitetsutförande relation till livsstil Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till autonomi Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till ägande Inom varje tema analyserades sedan innehållet med syfte att få fram likheter och skillnader som därefter beskrevs i resultatdelen. Etiska aspekter De artiklar som analyserats i den här studien har alla publicerats i vetenskapliga tidskrifter och har därmed blivit etikgranskade innan publicering. Flera av artiklarna beskriver att de har blivit godkända av etiska kommittéer i det land där studien genomförts. Artiklarna som ingått i den här studien är också kvalitetsgranskade av författarna innan egen analys och sammanställning. Då författarna på det här sättet sammanställt resultat utifrån redan publicerade artiklar anser de att det inte finns några etiska dilemman. För att inte förvanska och misstolka innehållet har båda författarna läst allt material. Av samma anledning har citaten i resultatdelen valts att inte översättas. RESULTAT Syftet med den här litteraturstudien var att beskriva hemmets betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter.

17 13 I litteraturöversikten ingick tolv vetenskapliga artiklar, tio stycken med kvalitativ ansats och två stycken med kvantitativ. Studierna har genomförts i Sverige, USA, Storbritannien och Australien. De svenska studierna har alla varit del i det större projektet ENABLE-AGE som involverade 1918 mycket gamla ensamboende personer från Sverige, Tyskland, Storbritannien, Ungern och Lettland. Siffrorna i resultatdelen hänvisar till numreringen av artiklarna i översiktstabellen, (se Bilaga 2 och Tabell II). Tabell II: Analyserade artiklar 1 The multiple meaning of home as experienced by very old Swedish people Dahlin-Ivanoff, Haak, Fänge & Iwarsson (2007) 2 The home is the hub of health in very old age. Fänge & Dahlin Ivanoff (2009) Findings from the ENABLE-AGE Project 3 Home as a signification of independence and autonomy: Experiences among very old Haak, Fänge, Iwarsson & Dahlin Ivanoff (2007) Swedish people 4 The meaning of time in oldest-old age Hinck (2007) 5 The lived experience of oldest-old rural adults Hinck (2004) 6 Understanding the essence of home: Older people s experience of home in Australia De Jonge, Jones, Phillips & Chung (2011) 7 Communication the occupational self : A Lysack & Seipke (2002) quality study of the oldest old American women 8 Older women s attachment to their home and possessions Shenk, Kuwahara & Zablotsky (2004) 9 Promoting successful aging through Stevens-Ratchford & Diaz (2003) occupation. An examination of engagement in life: A look at aging in place, occupation and successful aging 10 Actions and personal attributes of communitydwelling older adults to maintain independence Yuen, Gibson, Yau & Mitcham (2007) 11 How do objective and subjective assessments Bowling & Stafford (2007) of neighborhood influence social and physical functioning in older age? Findings from a British survey of aging 12 Housing quality and psychological well-being among the elderly population Evans, Kantrowitz & Eshelman (2002) Den fysiska hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Den fysiska miljön lyftes fram i elva av de tolv studierna (1,2,3,4,5,6,8,9,10,11,12) som betydelsefull för äldre personers hemkänsla och aktivitetsutförande. Rummens (6,8) eller objektens (1,2,3,5,8,9) placering kunde öka de dagliga aktiviteterna. Att ha utrymme och veta

18 14 var saker fanns, att man kände igen hemmet inifrån och ut kunde spara energi och göra dagliga aktiviteter lättare eller kompensera för minskad kapacitet. Att hemmet var funktionellt eller välorganiserat var viktigt för självständigheten och säkerheten i aktivitetsutförandet. Ett funktionellt eller välorganiserat hem kunde vara att man hade ändamålsenlig utrustning som hushållsmaskiner, annan teknologi, anpassad inredning som förhöjda möbler eller toalett, ommöblerat, handtag på dörrkarmar, borttagna trösklar och hiss, men också välorganiserade garderober eller om bostaden var stor kunde rum stängas av. Allt för att skapa ett funktionellt hem. Följande två citat kunde ge exempel på detta. It s getting more and more important that I put everything in the right place, so that I don t need to run and look for things ( ) because then you don t remember where you put them. Yes, I m very careful about that! I have become more orderly and careful over the years because it makes life easier ( ) (kvinna från studie 1) well, I think I have all the possibilities here and I only do what I enjoy doing... the kitchen is really good the kitchen is so small, when it comes to walking distances I ve got everything around me. I just thinking of something. I lift my arm and take out a glass when I first saw it I thought, my goodness what a small kitchen. Such a small kitchen, when I m used to a bigger one But I discovered that it s perfect. (kvinna från studie 3) Hemmet var ens egen bostad, det betydde att man kunde stänga dörren om sig och vara ensam (1). Förutom att man fick lugn och ro blev det också ett skydd från världen utanför som kunde upplevas snabb och skrämmande (9) Hemmets närmiljö med faciliteter i form av affärer, kommunal service och sjukvård beskrevs i fyra studier som viktig för de äldre personerna och kunde underlätta dagligt liv (1,2,6,11). I en kvantitativ studie (11) ingick också variablerna kommunikationer och trevliga promenadvägar i närmiljön. Studien visade att ju bättre man uppfattade faciliteterna i sin närmiljö desto bättre klarade man fysisk funktion i dagliga livets aktiviteter. För de som upplevde närmiljön som dålig var det ungefär dubbelt så många som hade problem med fysisk funktion jämfört med de som upplevde sin närmiljö som god. Kontakten med naturen beskrevs som viktig i sex studier (1,2,4,6,9,10). Det handlade om att kunna gå ut på balkongen, terrassen eller den egna trädgården och uppleva (se) grönskan, träden och himlen eller plantera växter (trädgårdsskötsel) vilket gav både vila och meningsfulla aktiviteter. Att ta hand om husdjur gav också kontakt med naturen (6). Som det beskrevs i studie 5 kunde även naturen och de egna markerna skingra känslan av ensamhet.

19 15 Det motsatta kunde vara att tillgången till trädgård eller terrass kunde upplevas som en börda för äldre personer (4). The garden, front garden and looking up at the sky and the back garden with the lovely birds just sitting at the kitchen table and looking out at the garden at the birds. (kvinna från studie 6) I studie 6 satte en del äldre personer värde på bekvämligheten inomhus medan andra framhöll att miljön runt om kring hemmet var viktig. I den kvantitativa studien 12 visar resultatet att äldre personer som hade en bra bostadskvalité kände högre tillgivenhet till bostaden. Det handlade om bostadens skick, inredning som skåp och ledstänger samt kök med adekvata möjligheter att tillaga måltider. Den sociala hemmiljöns betydelse för aktivitetsutförande Elva av de tolv studierna tog upp betydelsen av den sociala miljön i form av familj, vänner, grannar, sociala kontakter och nätverk (1-11). Hemmet beskrevs som en träffpunkt för familjen och vänner. När familjen som barn och barnbarn kom på besök skapades aktiviteter som att fira högtider, hålla traditioner vid liv, middagar och exempelvis bakning med barnbarn (1,7,8,9). Att vara omgiven av familjen förstärkte hemmets betydelse. Viktigt för hemmets betydelse var också händelser som skett med familjen i relation till hemmet under årens lopp, som att barnen växte upp (9). De äldre föreställde sig att om de bodde i ett särskilt boende skulle det påverka deras möjligheter att ta emot besök från anhöriga och vänner (2). Känslomässigt stöd och umgänge mellan generationer inom familjen stödde självständighet (10). I studie 3 beskrevs att anhöriga som barn och andra släktingar kunde inkräkta på friheten exempelvis när det handlade om att använda larm och stegar genom att ha åsikter som gick emot den äldre personens åsikter. I studie 8 framstod inte familjen som betydelsefull för hemmet för alla kvinnor utan hemmet kunde spegla en mer pragmatisk betydelse eftersom man byggt sitt stora hus tillsammans med maken som en ekonomisk investering.

20 16 Vikten av att ha hjälpsamma och trevliga grannar som bidrog till hemkänsla och aktivitet bekräftades i studie 6. Grannar gav möjlighet till social samvaro men också till utbyte av stöd och hjälp i form av kunskaper och färdigheter från tidigare yrkesliv. Fem studier (1,5,6,9,10) berörde socialt stöd och nätverk som viktigt för äldre personer för att känna trygghet i hemmet och skingra ensamhet. I studierna 5 och 6 värdesatte de äldre personerna ett starkt ömsesidigt socialt stöd och nätverk med vänner och familj. Att veta att man kunde kontakta någon vid behov av stöd och hjälp skapade säkerhet. I studie 5 framkom det att kvinnorna var de som oftast tog initiativ till kontakt medan männen förväntade sig att andra skulle initiera kontakt med dem. De kunde också vara så att äldre personer uttryckte att man ofta saknade någon jämnårig att tala med, någon som delade liknande erfarenheter (4). I en av de kvantitativa studierna visades att de som skattade låg grannsämja hade färre sociala kontakter och sämre fysisk funktionsförmåga i dagliga livets aktiviteter (11). Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till livsstil Hemmets betydelse för hur äldre personer levde beskrevs i åtta av studierna (2,4,5,6,7,8,9,10). Hemmet hade betydelse och var en viktig källa för stöd och välbefinnande när det handlade om att leva hälsosamt och att fortfarande kunna strukturera dagen kring personliga och vardagliga rutiner och ritualer som man utvecklat under årens lopp. En vardaglig aktivitet som lyftes fram i flera studier (2,5,7,8,10) och som kan relateras till livsstil var matlagning. Det kunde vara för hälsans skull man åt en balanserad kost (2,5,10) eller kopplat till sjukdomar som ställde krav på täta måltider därför valde man maträtter som var lätta att tillaga (2). Matlagning kunde också vara en rolig aktivitet (7,8) där man provade nya recept eller lagade mat till speciella tillfällen. Matlagning var också en rutin sedan länge i rollen som husmor som fortsatte med fast man nu bodde ensam (7,8). Motion fick man genom att vara aktiv i sin vardag och fortsätta leva som man var van. Det kunde handla om att sköta sin trädgård (10) eller promenader (5). Oavsett vilken aktivitet som utfördes i hemmet gav det de äldre en känsla av mål, mening och användbarhet. Aktiviteter i och runt hemmet kunde fylla tomrummet efter tidigare och förlorade roller och uppgifter (9). Minnen var viktiga för upplevelsen av hemmets betydelse och det framkom i sex av studierna (1,4,5,6,8,9). Sin livsstil kopplade de äldre personerna själva samman med minnen av den personliga historien, världshändelser eller till personliga händelser och människor. De äldre

21 17 personerna ville berätta om förr när de beskrev hur man som äldre lever idag (4). Alla människor som äldre personer varit omringade av i sitt hem gav minnen att leva på, men även saker man ärvt eller sparat över åren gav hemmet ett värde och positiva minnen, det kunde t.ex. vara fotografier av familjemedlemmar (1,5,6,8). Att prata om minnen kunde hjälpa till att hitta mening till livet och aktivitetsutförandet (8). Minnen var kopplade till både glada och tråkiga händelser under livet (1), minnen kunde ge tröst vid ensamhet (5). Som en kvinna beskrev det i studie 5: Home is a precious place to be, lots of nice memories. I studierna 7 och 8 gjordes beskrivningar av den feminina sfären. Aktiviteterna i den feminina sfären var centrala för de äldre kvinnorna i sina stävanden för att leva ett hälsosamt liv. De hade format sin identitet i hemmet i den traditionella kvinnorollen som innebar att sköta hemmet, göra det bekvämt för maken samt fostra barnen. De uppgifterna fortsatte man med under hela livet och fortfarande, nu när kvinnorna var gamla, var de av stor betydelse för att känna sig som kompetenta kvinnor och husmödrar och må bra. Alla beskrivningar av att delta i den feminina sfären var inte positiva (7). Några kvinnor relaterade inte aktiviteterna i den feminina sfären till sin personliga mening av hälsa och välbefinnande. De kvinnorna hade inga barn, kom från välbärgade familjer och hade haft egna yrkeskarriärer. Äldre personer kunde utmana och tänja på sina fysiska begränsningar för att de ansåg att det var bra och till nytta för att bevara hälsa och oberoende (2,3,7). De kämpade och utförde fysiskt och mentalt krävande aktiviteter som t.ex. fortsätta sköta tvätten och gå i trappor för att vara oberoende så länge som möjligt. De läste och löste korsord, skötte ekonomin och höll sig informerade om vad som hände omkring dem (2,4,10). De äldre personerna var mindre benägna att delta i aktiviteter som fordrade att de sökte hjälp utifrån (5). No, I don t think that everything has to be so easy. I don t think it has to be that way ( ). Well, I do think so, yes! I haven t got anything against that (challenges) (Kvinna från studie 2) För att anpassa sitt vardagsliv i hemmet till nedsatt aktivitetsutförande på grund av t.ex. smärta, orkeslöshet, sjukdom, skada eller åldrande använde äldre personer olika strategier (2,3,5,7,9,10). I det egna hemmet kunde man använda vila som en strategi och dela upp aktiviteterna över dagen eller till flera dagar (5,10). Man valde också aktiviteter utifrån vilka som upplevdes viktiga (2,3,5,10). Själva aktiviteten kunde också anpassas genom att göra på ett annat sätt, bli medveten och uppmärksam på hur man utförde aktiviteten, tillåta sig att

22 18 aktiviteten tar längre tid, börja använda hjälpmedel eller utförde aktiviteten på ett enklare sätt t.ex. genom att sänka kraven på kvaliteten (3,7,9,10). Ytterligare kompensation för nedsatt aktivitetsutförande var att i stället berätta om hur de brukade göra (7). Förändringar gjordes först när ett säkerhetsproblem var identifierat, risken tillräckligt stor. Det avgörande för att bo kvar var inte att klara sig från skador utan att klara sitt dagliga liv (5). Ytterligare en aspekt som hade betydelse för livsstilen var att i hemmet, till skillnad från att bo i ett särskilt boende, var möjligheterna större att se människor som inte var sämre än vad man själv var och det gav en positiv känsla att vara i sitt hem (2). Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till autonomi I studierna (1,2,3,5,6,9) beskrevs hur äldre personer förhöll sig till sin autonomi. De äldre personerna identifierade sig med sitt hem och upplevde att det var där de kunde vara sig själva på sina egna villkor utan att kontrolleras eller begränsas av någon annan. Man var fri att sätta sin egen prägel på hemmet och kunde inreda efter egen smak. Man var fri att komma och gå som man ville och själv bestämma vilka aktiviteter dagen skulle bestå av (1,2,3,6,9). Vila när man ville och vara ensam om man ville det (1,9). Allt det skapade en känsla av hem (1). I studie 3 beskrevs hur de äldre personerna styrde sitt dagliga liv i hemmet. Det gällde alla sorters aktiviteter i hushållet och betydde mycket för deras självförtroende och de kände stolthet och tillfredsställelse kopplat till hemmet. Det viktiga var inte aktiviteterna i sig utan att det var man själv som bestämde. Det motsatta rådde om man inte var kapabel att sköta hemmet och man inte längre var oberoende. Då påverkades friheten att bestämma över hur man ville ha det. Till exempel om man ville ligga på manglade lakan och inte själv kunde mangla dem förlorade man en känsla av vardagsglädje (1). Om man tvingades att flytta till ett särskilt boende kunde det betyda att känslan av frihet kunde äventyras (1). Den åldersrelaterade processen med funktionsnedsättningar sågs som ett hot mot oberoendet. Det var en ständigt pågående strävan att se sig själv som en oberoende person i det egna hemmet (2,3). De äldre personerna hade en stor tilltro till sin egen kapacitet. I studie 3 beskrevs stark beslutsamhet att inte använda hjälpmedel. Användandet av hjälpmedel sågs som ett bevis på nedsatt kompetens. De äldre personerna motsatte sig så länge som möjligt att använda

23 19 hjälpmedel för att bevisa både för sig själv och för andra att det fortfarande var möjligt att utföra aktiviteter oberoende som tidigare. För att vara oberoende och behålla aktivitet och deltagande, tog man till olika typer av lösningar och alternativ. En sådan lösning var att man övervägde nyttan av hjälpmedel. En annan lösning var att utföra aktiviteter på andra sätt än tidigare men fortfarande oberoende, till exempel få varor hemlevererade eller köpa färdig mat (2,3). När det var möjligt föredrog de äldre personerna att byta tjänster med någon annan i samma ålder istället för att anlita kommunal service. De äldre personerna ansåg inte att den servicen svarade mot deras behov. Männen kunde exempelvis hjälpa kvinnliga vänner med trädgården och inköp och kunde i gengäld ta emot hjälp med matlagning och tvätt. På det sättet hade man fortfarande kontroll över sitt liv samtidigt som man tog emot den hjälp som man behövde (2). I help her in the summer, mowing the lawn and cutting the hedge and she washes, makes a little food, yes, we share the food. And she helps me with the laundry course I can t wash by myself. At the beginning I had to do the laundry. But the ironing is the worst. She s fantastic at ironing shirts (Man i studie 2) De äldre personerna förhandlade med sig själva om vad som var värt att kämpa för och vilka aktiviteter som de kunde acceptera att ta emot hjälp med eller ge upp helt (2,3). Så länge som de äldre personerna tyckte att de hade kontroll och klarade sitt dagliga liv tillfredsställande var de positiva till hjälpen de tog emot och de kände sig fortfarande oberoende i hemmet (3). Trots det negativa i att mista en partner så kunde förlusten av en partner innebära att man själv tog över ansvaret för de uppgifter i hemmet som partnern tidigare hade haft. Det ledde till stärkt identitet och ökad frihet (3). När man inte längre kunde ta hand om sig själv hade de äldre personerna nått den tidpunkt när de önskade att andra skulle ta över ansvaret för beslut rörande dagligt liv och flytt (3). När man inte var kapabel att själv styra över olika aktiviteter betydde det minskad frihet och begränsad spontanitet. Då var det andra som bestämde hur och när saker skulle göras (3). När det handlade om att vara beroende av hemtjänst upplevde de äldre personerna att det var organisationen som kontrollerade deras liv. Hjälpen utfördes inte alltid på det sätt som de själva önskade (3). Ytterligare en anledning till att inte ha någon som hjälpte till i det egna hemmet var att man inte ville ha någon som rörde ens saker. I studie 5 beskrevs det privata rummet var så värdefullt att man hellre stannade inom vården än att bruka våld mot det privata i sitt eget

24 20 hem. Detsamma gällde om man erbjöds att vistas i anhörigas hem. Man ville heller inte vara en börda för andra (3). Hemmets betydelse för aktivitetsutförande i relation till ägande I studierna (4,6,8,9,11) beskrevs hur de äldre personerna upplevde hemmet i förhållande till att äga bostad och föremål. Hemmet beskrevs som en plats för tillgivenhet och som man kunde kalla sitt eget. Det var en källa till välbefinnande. De äldre kvinnorna (8,9) hade som yngre köpt hemmet tillsammans med maken. De hade reparerat och förbättrat huset tillsammans under årens lopp. Det påminde om den glädje man hade delat under arbetets gång och man fortsatte att sköta om och vårda sitt hus. Ägande hade också betydelse på så sätt att de som inte ägde sitt hem hade färre sociala kontakter och sämre fysisk funktionsförmåga i dagliga aktiviteter (11). I studie 6 beskrevs att det ägda hemmet sågs som ett testamente till hustrun när maken på grund av sjukdom var beroende av hennes omsorger i hemmet. Även i hög ålder fortsatte de äldre personerna att värna om sina ägodelar exempelvis kunde man låta renovera sina möbler (4). Man kunde samla på föremål runt olika teman (8). Eftersom man inte hade så lång tid kvar att leva ansåg de äldre personerna att det var viktigt att dela ut av sina ägodelar till familjen och man hoppades på så sätt bli ihågkommen. Ägodelarna representerade livet som man levt i hemmet (4). Om man flyttade ville de äldre personerna ta med sig de ägodelar som var viktiga. Presenter från barn och barnbarn sågs som ett bevis för deras känslor för den äldre personen och kunde vara saker till hemmet som underlättade och förbättrade i vardagen (8). Resultatet visar att hemmet har betydelse för äldre personers dagliga aktiviteter. Ett funktionellt och välorganiserat hem är betydelsefullt för aktivitetsutförandet. Hemmet är en symbol för oberoende och en källa till välbefinnande och ger de äldre personerna en inre drivkraft att bevara sin autonomi för att kunna bo kvar och undvika hotet om att flytta. Så länge de äldre personerna klarar att sköta sig själva och sitt hem tillfredsställande upplever de sig som oberoende personer, fria att själv styra över sitt dagliga liv och de mår bra. Trots nedsatt aktivitetsförmåga relaterad till åldern strävar de äldre personerna och utmanar sig